Årsredovisning år i östgötarnas tjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2013 150 år i östgötarnas tjänst"

Transkript

1 Årsredovisning år i östgötarnas tjänst

2 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Vaktmästare Johan Andersson med ambulans, FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstinget i Östergötland firar 150 år 4 På väg mot region! 6 Ett - som alltid - händelserikt år 7 5 års utveckling inom Landstinget i Östergötland års resultat en sammanfattning 9 Framtidsscenariot 10 Medborgarperspektivet 12 Processperspektivet 44 PROJEKTLEDARE: Urban Svahn, Landstinget i Östergötland GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Markus reklambyrå FOTO: Landstingets bildarkiv, Shutterstock, Katja Kircher m fl TRYCK: LTAB 2014

3 Medarbetarperspektivet 70 Ekonomiperspektivet 82 Landstingets samlade verksamhet 100 Regionsjukvårdsnämnden år Patientnämnden år Redovisning av resultatmått 108 EKONOMISK REDOVISNING 115 LANDSTINGETS ORGANISATION OCH STYRNING

4 L änsl asare tte t i L inkö p ing står f ärd igt p å sam m a p l ats so m U nive rsite tssjukhuset finns idag T u b e rku l o svå rd e n står i ce ntru m f ör l and stinge ts arb e te F o l kt and vå rd e n startar i Ö ste rgötl and. Operationssal Ett tandläkarbesök från tidigt 1960-tal. L A N D S T I N G E T 150 Å R EN SVI N DLAN DE U TVECK LI N G År 2013 var det 150 år sedan Landstinget i Östergötland bildades. Jubileet uppmärksammades på olika sätt under året. För invånarna i Östergötland arrangerades Landstinget på sta n under tre lördagar med varierande aktiviteter i Linköping, Norrköping och Motala. Alla medarbetare bjöds in till fem fartfyllda konserttillfällen med musikalartisterna Peter Johansson och Matilda Hansson, som bjöd på godbitar ur populärmusikens arkiv. En jubileumsbok har tagits fram till jubiléet år i Landstinget i Östergötland några glimtar från i går till i dag. På de 150 sidorna finns bilder, personberättelser och rapporter från platser och händelser från åren som gått sedan landstinget hade sitt första möte år

5 L inkö p ings ce ntral - l asare tt b l ir re gio nssju kh B irgitta sju kskö te rske sko l a b il d as. u s D e f örsta stu d e nte rna b örjar p å H äl so u nive rsite te t, V rinne v isju k h u se t inv igs i N o rrk öp ing C e ntru m f ör m e d ic insk b il d v e te nsk ap ( C M I V ) e tab l e ras v id U S i L ink öp ing N y a se l anse ras e n ge m e nsam w e b b p l ats f ör h äl so - o c h sju k v ård ino m al l a l and sting o c h re gio ne r Landstinget blir regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för all kollektivtrafik i länet. 5

6 PÅ VÄG MOT REGION! Under år 2013 har Landstinget i Östergötland firat 150 år som landsting. Ett landsting som ligger i topp i konkurrensen med andra landsting, när det gäller vårdkvalitet, ekonomi och utvecklingskraft. Landstinget i Östergötland har sedan länge ett mycket gott rykte och vi ses ofta som en föregångare och förebild för andra landsting. Det ska vi vara stolta över och våga visa upp! Nu är vi på väg in i en ny fas - landstinget kommer att bli region. Frågan om regionernas vara eller icke vara har diskuterats i många år. Framför allt har fokus legat på att göra större och färre regioner/landsting i landet. Under år 2013 har dock frågan tagit en annan vändning i och med att rege ringen godkänt vår ansökan om att bilda region inom vår nuvarande geografi här i Östergötland. Sedan i våras pågår ett intensivt arbete, där Landstinget i Östergötland, länets kommuner, Regionförbundet Östsam och länsstyrelsen tillsammans arbetar för att identifiera vilka frågor som ska hanteras av den nya regionen och vilka frågor som kommunerna ska ta ansvar för. Vi ser alla att vi behöver samla oss för att skapa ännu mer kraft kring våra regionala utvecklings frågor. Östergötland ska vara en region att växa i, både för människor och för företag, där fler kan utvecklas och förverkliga sina drömmar. En region som också är med och skapar en hållbar miljö för både natur och människor. På så sätt kan vi också skapa mer resurser till vår gemensamma välfärd och därmed stärka utvecklingen av vår hälso- och sjukvård. År 2013 har också varit ett år fullt av planering och förberedelser inför övergången av hemsjukvården till kommunerna. Det har funnits många frågor, men samverkan och viljan hos alla som varit involverade i arbetet har gjort att det fungerat väldigt väl. Landstinget i Östergötland har under flera år haft tre ledord; tillgänglighet, kvalitet och delaktighet. När det gäller tillgängligheten till vården har vi gjort en fantastisk resa de senaste åren, från att ha varit ett av de sämsta landstingen, till att nu istället vara bland de bästa i Sverige. Här är det viktigt att vi fortsätter att arbeta intensivt. Medborgarna förväntar sig, med rätta, att få sin vård i rätt tid. Det gäller alla sjukdomar, inte minst cancer. Tyvärr når vi inte samma goda resultat inom cancervården ännu vad gäller tillgängligheten. Stora insatser görs framför allt med processarbete inom bröst-, tjocktarms-, och hudcancer men vi måste fortsätta det arbetet och även se till att det innefattar fler områden. Vi måste lyckas med målet att korta väntetiderna för våra cancerpatienter! När det gäller vårdkvalitet så ligger vi mycket bra till i utvärderingar och mätningar och det får vi inte släppa taget om! Här finns dock våra vårdrelaterade infektioner som en viktig utmaning att jobba vidare med. Delaktighet är en viktig fråga för patienter, anhöriga och medarbetare. Under år 2013 har ännu fler patienter anslutit sig till Mina vårdkontakter och kännedomen om 1177.se ökar. Men det finns ännu mer att göra, särskilt i det enskilda patientmötet. Känslan av att ha blivit lyssnad till och veta vad som kommer att hända härnäst är mycket viktig. Alla delar i vården är centrala för att det ska fungera. År 2013 är ett unikt år när det gäller vårt ekonomiska resultat, det är historiskt högt. Det viktiga att komma ihåg är att vi har stora investeringar och utmaningar som både pågår och som finns framför oss. Med de satsningar vi gör på framtidens hälso- och sjukvård kommer vi att stå starka och väl rustade för kommande utmaningar. Tillsammans med alla duktiga medarbetare kan vi därför skapa en bra vård och en bättre hälsa för alla! Marie Morell (M) Ordförande i landstingsstyrelsen 6

7 ETT SOM ALLTID HÄNDELSERIKT ÅR En hastig återblick på år 2013 skulle kunna resultera i slutsatsen att det var ett år utan extraordinära inslag. Det som vi ibland kallar den grå vardagen är emellertid vid närmare granskning sällan så grå utan tvärtom, ofta fylld med en mängd betydelsefulla händelser och insatser. I den årliga nationella Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården placerar sig den östgötska sjukvården denna gång på andra plats i landet när det gäller medicinska resultat. Landstinget har goda resultat inom bland annat stroke- och diabetesvård. Däremot ser resultaten sämre ut när det gäller viss cancervård. Ett annat område som vi måste fortsätta arbeta hårt med är att minska de vårdrelaterade infektionerna. Tillgängligheten inom specialiserad vård i länet har förbättrats under en följd av år, medan den inom primärvården varit relativt oförändrad. Universitetssjukhuset i Linköping tappade med en hårsmån titeln som Bästa universitetssjukhus i en rankning av tidningen Dagens Medicin. En andraplats är ju ändå ett strålande resultat i konkurrens med alla universitetssjukhus. Ett stort antal mått, bland annat över medicinsk kvalitet, har varit underlag för jämförelsen. Även Vrinnevi sjukhuset och Lasarettet i Motala visar på goda resultat i olika jämförelser och den östgötska befolkningens förtroende för sjukhusen är bland det högsta i landet. Det är något vi ska fortsätta bygga vidare på. Även om våra sjukhus uppvisar goda resultat inom många områden så uppmärksammades vi under året på att det finns brister när det gäller vissa delar av det akuta omhändertaget vid Lasarettet i Motala. Under året har därför ett antal åtgärder genomförts för att stärka det akuta omhändertagandet och arbetet med att hitta långsiktiga lösningar kommer att vara i fokus under Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete blir allt viktigare när vi ser att hälsoskillnader ökar i befolkningen. Även om vi lever i en tid där omsorgen om det egna jaget får stort utrymme, inte minst i massmedia, ligger det en utmaning i att nå de människor som inte anammat de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande budskapen. Här arbetas med många spännande initiativ, exempelvis Hälsopotten och Hälsolyftet inom primärvården och Folktandvårdens tobaksförebyggande arbete. Patienterna är i dag mer pålästa än någonsin. Den digitala utvecklingen ger nya möjligheter att söka och dela information, kontakta vården och använda e-tjänster. Över av länsinvånarna har nu konto i Mina vårdkontakter. Under år 2014 är målet att breddinföra möjligheten att boka besökstid via Internet. Under året har vi firat att Landstinget i Östergötland fyllt 150 år. Över medarbetare gick på konserterna med Peter och Matilda och det blev mycket trevliga och uppskattade kvällar. I firandet visade landstingets verksamheter upp sig på torgen i Linköping, Norrköping och Motala under tre lör dagar i september och oktober. Det blev välbesökta dagar där vi fick chansen att visa upp vår bredd och historia. Förändringens vindar blåser emellertid ständigt och vi har redan nu börjat förberedelserna för en ny regionorganisation inför år Det blir ett spännande arbete att smälta samman Östsam och landstingets organisation och söka hitta den bästa lösningen för både verksamhet och berörda medarbetare. Jag vill avslutningsvis tacka alla medarbetare för ett gott arbete under år 2013 och ser fram emot 2014 års utmaningar! Barbro Naroskyin Landstingsdirektör 7

8 FEM ÅRS UTVECKLING INOM LANDSTINGET MEDBORGARPERSPEKTIVET Antal invånare Andel 0-17 år (%) 20,4 20,2 19,9 19,9 20,0 - Andel år (%) 61,1 60,9 60,7 60,5 60,2 - Andel 65 år- (%) 18,5 18,9 19,4 19,7 19,9 - Andel 80 år- (%) 5,5 5,5 5,5 5,5 5,4 Östgötar som upplever sig ha ett mycket bra/bra allmänt hälsotillstånd(%) Östgötar som har förtroende för sitt närmaste sjukhus (%) Östgötar som har förtroende för sin vårdcentral (%) Östgötar som upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver (%) Ohälsotal (dagar/inv år) 32,6 29,6 27,9 27,2 26,8 PROCESSPERSPEKTIVET 1 Unika individer som haft vårdkontakt Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar Vårdtillfällen - slutenvård Vårdtid (dagar) Finansiering kliniskt inriktad medicinsk forskning (mkr) Disputerade MEDARBETARPERSPEKTIVET Antal anställda Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Administrativ personal Sjukfrånvaro (%) 4,9 4,4 4,2 3,9 4,5 EKONOMIPERSPEKTIVET Ekonomiskt resultat totalt (mkr) Ekonomiskt resultat hälso- och sjukvårdsverksamhet (mkr) Eget kapital (mkr) Nettokostnader (mkr) Lönekostnadsutveckling (%) + 4,3 + 2,9 +4,1 +4,7 +6,4 Skatteintäkter (mkr) Generella statsbidrag (mkr) Landstingsskatt (utdebitering) 9,85 9,85 9,85 10, ,92 1 Vårdproduktionen avser landstingsfinansierad verksamhet inklusive utomlänspatienter 2 Höjning på grund av skatteväxling med kommunerna då landstinget tagit över hela kostnadsansvaret för kollektivtrafiken 8

9 2013 ÅRS RESULTAT EN SAMMANFATTNING Vissa verksamhetsresultat kan, i större utsträckning än andra, visa i vad mån de ekonomiska resurserna har omsatts till en god vård. Socialstyrelsen har definierat begreppet god vård 3 med hjälp av sex kvalitetskriterier. Årets verksamhetsresultat kan värderas utifrån dessa sex kriterier, baserat på bedömningar som mer utförligt återfinns senare i förvaltningsberättelsen: KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG Den medicinska kvalitén är överlag god och hävdar sig mycket väl även i ett nationellt perspektiv. Merparten resultat i nationella Öppna jämförelser visar en förbättring jämfört med tidigare år. En systematisk kunskapsstyrning och kvalitetsuppföljning bedöms ge förutsättningar för evidensbaserad vård. Inte minst har de regionala medicinska programgrupperna en viktig och etablerad roll i detta. SÄKER Säkerhetsarbetet bedrivs brett och ambitiöst. Det är proaktivt och systematiskt. De vårdrelaterade infektionerna ligger emellertid fortfarande på en hög nivå vilket signalerar att sambandet mellan insatser och resultat är komplext. PATIENTFOKUSERAD Östgötarnas förtroende för sjukvården har ökat på senare år. Patienterna upplever ett gott bemötande men inte delaktighet i samma omfattning. Det interna verksamhetsperspektivet är emellertid fortfarande starkt inom vården och det finns åtskilligt att göra för att stärka patientens ställning. Ett viktigt steg är den introducerade Leanfilosofin som innebär att utveckla verksamheten med utgångspunkt i vad som är värdeskapande för patienterna. Ut veck ling pågår också med uttalat patientfokus av ett flertal vårdprocesser. EFFEKTIV Landstinget i Östergötland har jämfört med andra landsting låga kostnader för sjukvård även när man tar hänsyn till strukturella skillnader. Goda verksamhetsresultat inom många områden och låga kostnader talar för att effektiviteten är jämförelsevis god även om det finns ytterligare förbättringar att göra. Organisering i ett mindre antal länsövergripande centra och en sammanhållen närsjukvård medverkar till en effektiv styrning/ledning. Inom hela verksamheten introduceras successivt den så kallade Lean-filosofin som i sin tur föder olika initiativ för att resurserna ska tas tillvara på bästa sätt, exempelvis produktionsplanering. JÄMLIK Hälsan är ojämnt fördelad och ojämlikhet förekommer även i förhållningssättet till patienterna. En systematisk behovsstyrning med behovsanalyser och brukardialoger bidrar till medvetna satsningar som bedöms utveckla en mer likvärdig och jämlik hälso- och sjukvård på såväl strukturell som individuell nivå. Denna process får genomslag i resursfördelning och överenskommelser med vårdgivare. Utvecklingen av vårdprocesser och vårdprogram bidrar också till en jämlikare hälso- och sjukvård. TILLGÄNGLIGHET I RIMLIG TID Telefontillgängligheten och tillgängligheten till besök på vårdcentralerna ligger på en genomsnittlig nivå i en nationell jämförelse. Det innebär att tillgängligheten sammantaget är god men variationen mellan vårdcentralerna är otillfredsställande. Tillgängligheten inom specialiserad vård har förbättrats avsevärt under senare år och är nu bland den bästa i landet. Det gäller såväl besök som behandling. Tillgängligheten till akutmottagningarna har förbättrats men målen för väntetiderna har inte uppnåtts. Väntetiderna till canceroperation har förkortats under året men fortfarande återstår en hel del innan måluppfyllse uppnås inom detta angelägna område. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kom muner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För Landstinget i Östergötland har god ekonomisk hushållning innebörden att de finansiella målen ska vara uppfyllda och därutöver ska landstinget uppnå goda verksamhetsresultat. Det finansiella kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt om årets resultat uppgår till minst två procent av verksamhetens nettokostnad. Landstinget i Östergötland redovisar ett positivt resultat år 2013 och når detta mål med god marginal. Det egna kapitalet skulle ha varit positivt om det inte hade påverkats kraftigt negativt på grund av att ränteberäkningen av pensionskulden ändrats under året. Denna förändring har inte varit möjlig att påverka inom ramen för det handlingsutrymme som landstinget förfogar över i sin ekonomiska hushållning. En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar därför i bedömningen att Landstinget i Östergötland har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år I sammanhanget ska noteras att värderingen av det ekonomiska resultatet är restriktiv i avseendet att det enbart är Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län och Region Skåne som, bland Sveriges landsting och regioner, tillämpar en rättvisande redovisning 4 av pensionsskulden. 1 Nationella indikatorer för God Vård (Socialstyrelsen 2009) 4 Med rättvisande redovisning av pensionsskulden avses för Landstinget i Östergötland att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen förutom för försäkringstekniska förändringar som redovisas direkt mot eget kapital. 9

10 FRAMTIDSSCENARIOT > 64 år 0-64 år 0-19 år VI BLIR ALLT FRISKARE Den ökande medellivslängden de senaste decennierna beror främst på att allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Överlevnaden i cancer har också ökat, om än inte i samma utsträckning. För båda dessa sjukdomsgrupper finns ytterligare förbättringspotential i diagnostisering och behandling. Den medicinska utvecklingen innebär generellt säkrare diagnostik och bättre behandlingsresultat för patienten, vilket i sin tur bidrar till mindre lidande, bättre överlevnad, och en bättre livskvalitet. Insjuknandet i flera av våra folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. Vissa grupper löper emellertid fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med låg inkomst och/eller kort utbildning. Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men det finns tecken på att fetma har blivit något vanligare. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år. Många personer uppger att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Om samhället lyckas utnyttja potenti alen i det förebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med Figur 1: Antal invånare i olika åldersklasser i Östergötlands län. Jämförelse mellan år 1990, 2012 och prognos för år 2030 (Källa: SCB) DEN SYSSELSATTA BEFOLK NINGEN SKA FÖRSÖRJA ALLT FLER Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, kommer att öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler såväl totalt som relativt sett. Antal invånare i länet som är 65 år och äldre i länet förväntas öka med cirka 24 procent fram till 2030, från cirka år 2013 till cirka personer. Ökningen kommer att ske i en mer eller mindre konstant hastighet över tidsperioden. Andelen invånare i länet 65 år och äldre kan förväntas stiga från 20 till 23 procent av befolkningen. Befolkningsgruppen 85 år och äldre förväntas i antal vara i stort sett oförändrat fram till år 2020 varefter det sker en snabb ökning. År GLOBAL KUNSKAPSSPRIDNING PÅSKYNDAR DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN Den medicinska utvecklingen förväntas gå snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter att få ett > 64 år 0-64 genombrott. år Även det telemedicinska 0-19 området, år medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjligheter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering innebär snabbare och billigare kartläggning av arvsmassan. En utmaning ligger i de ökade möjligheterna att kartlägga våra gener. Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Vad som kommer att bli möjligt att göra och vad som är lämpligt eller etiskt försvarbart är emellertid inte samma sak. Nanomedicinen kommer att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och för bättrade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artificiell intelligens kommer att vara ett framtida stöd vid diagnostisering. Samtidigt ökar antibiotikaresistensen, vilket kan komma att leda till allvarliga bakslag i kampen mot olika bakteriella infektionssjukdomar. VÅRDENS RESURSBEHOV ÖKAR Befolkningsförändringar, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från brukarna, Utfall (%) Prognos (%) År År År 2013 År 2014 kommer att öka kostnadstrycket väsentligt kommande år. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar har under 2000-talet legat kring knappt 1 procent per år för landstingen. I en framtid som sträcker sig fram till och med 2017, bedöms kostnaderna relaterade till det demografiska trycket att öka till 1,3 procent årlig ökning för landstingen. Så snabb har ökningstakten inte varit sedan i början av 1990-talet. Utöver befolkningsförändringar bedöms att kostnaderna i övrigt ökar i samma takt som de gjort under 2000-talet, vilket i fasta priser är drygt 1 procent för landstingen. Anledningen är ökad efterfrågan på välfärdstjänster och en allt högre ambitionsnivå gällande landstingets uppdrag (medicinsk utveckling m.m.). Trots ett antagande om uppräknade År Demografiska behov 0,7 0,9 1,0 1,2 1,3 1,3 Övrig kostnadsökning 1,0 1,2 0,8 1,2 0,6 1,1 Total volymförändring 1,7 2,1 1,8 2,4 1,9 2,4 Figur 2: Kostnadsökning i fasta priser för landstingen år med prognos år (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2013) 5 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2012, (Socialstyrelsen/Statens Folkhälsoinstitut) 6 Ekonomirapporten oktober 2013 (Sveriges Kommuner och Landsting) 10

11 statsbidrag, som ökar i takt med kostnadsutvecklingen, riskerar intäkterna att inte täcka kostnaderna för de behov som följer av en förändrad demografi, en ökad volym enligt historisk utveckling samt pris- och lönehöjningar. ÖKAD FRAMTIDSTRO HOS SVENSK EKONOMI Efter en svag inledning blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av år Utvecklingen väntas bli fortsatt stark år Svensk BNP beräknas öka 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent i fjol. Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är splittrad. Bedömningen för åren är emellertid att en viss konjunkturell förbättring fortsättningsvis sker internationellt. Det är liktydigt med en BNP-tillväxt på 2,4 procent på våra viktigaste exportmarknader och innebär att svensk export kan växa drygt 6 procent årligen. Denna exporttillväxt är i sig inte tillräcklig för att lyfta den svenska ekonomin ur lågkonjunkturen. För att resursutnyttjandet ska normaliseras och sysselsättningen stiga i en sådan grad att arbetslösheten pressas tillbaka krävs att den inhemska efterfrågan ger ett starkt stöd till tillväxten. En sådan utveckling är fullt möjlig. För åren bedöms läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis stabiliseras och den svenska ekonomin närmar sig konjunkturell balans. Det innebär att arbetslösheten steg för steg beräknas sjunka från dagens 8 procent ner till runt 6 procent. Under åren bedöms antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin sammantaget öka med runt 4 procent. En mycket stark ökning av det reala skatteunderlaget kan förväntas, nästan 2 procent per år och betydligt snabbare än den genomsnittliga utvecklingen. Också den nominella ökningen blir klart över det historiska snittet. Den ökade tillväxten beräknas även påverka löne- och prisutvecklingen som blir högre. LANDSTINGETS EKONOMI ÄR STABIL MEN UTSATT FÖR STÄNDIG PRESS Landstinget står inför stora utmaningar de kommande åren. Omfattande investeringar i fastigheter görs vid Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och lasarettet i Finspång. Behoven inom hälso- och sjukvården ökar med en åldrande befolkning och en kostnadsdrivande medicinteknisk utveckling. Landstingets ekonomi för de kommande tre åren bedöms vara stabil. Landstinget visar åren 2014 och 2015 ett överskott varje år som överstiger det finansiella målet; ett positivt resultat på två procent av skatter och generella statsbidrag. År 2016 bedöms resultatet uppgå till 110 miljoner kronor vilket inte är i nivå med det finansiella målet. Försvagningen i ekonomin beror på att en stor del av beslutade fastighetsinvesteringar aktiveras och ger ökade driftkostnader. Trots att avsättningar finns för årliga förstärkningar samt reserveringar för att möta ökade driftskostnader utifrån fattade investeringsbeslut, måste verksamheten fortsatt fokusera på effektiviteten i processerna. De stora utmaningar som vården står inför, med nya identifierade behov liksom nya behandlingsmetoder och nya läkemedel, kommer inte att kunna lösas med resurstillskott utan måste till stor del hanteras inom befintliga ekonomiska resurser. Ekonomin är emellertid starkare än tidigare i och med skattehöjningen år 2013 som möjliggjort reserveringar för planerade satsningar LÄSANVISNINGAR REDOVISNING AV RESULTAT och oförutsedda behov. Osäkerheten i prognoserna är dock fortsatt mycket stor och beroende på hur den internationella konjunkturen utvecklas kan förutsättningarna förändras. ÖSTERGÖTLAND BILDAR REGION KOMMUN FRÅN ÅR 2015 Regeringen kommer att föreslå riksdagen att Östergötland får bilda region från den 1 januari Riksdagen kommer att fatta ett beslut under våren Det innebär att landstinget tar över det regionala utvecklingsansvaret, som i dag i stor utsträckning finns inom Regionförbundet Östsam. Det handlar bland mycket annat om det regionala tillväxtarbetet och om att göra länsplaner för regional transportinfrastruktur. Landstinget och kommunerna vill bilda region för att få en bättre sam ordning och kraft i de regionala utvecklingsfrågorna. Medborgarnas inflytande kan också öka då ett demokratiskt valt organ får ansvaret. Under år 2013 har ett arbete påbörjats kring hur politisk organisation och tjänstemannaorganisation, samverkansorganisation, ansvarsfördelning och finansering ska se ut i regionen. Detta arbete gör landstinget, länets kommuner och Regionförbundet Östsam gemensamt. I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Resultatmått redovisas samlat på sid 108. STRATEGISKA MÅL är fastställda av landstingsfullmäktige som uppdrag till landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd. FRAMGÅNGSFAKTORER är utvecklingsområden som landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd beslutat om i sina verksamhetsplaner. NYCKELINDIKATORERNA har funktionen att målsätta och bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Resultatmåtten ska bidra till värderingen av hur de strategiska målen har uppnåtts. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för en enskild framgångsfaktor/ nyckelindikator/ resultatmått inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen för det strategiska målet. 7 Makro Nytt 1/2014 (Sveriges Kommuner och Landsting) 11

12 M EDBORG AR- P ERSP EK TI VET 1

13 M edb o r gar p er sp ek tiv et - b esk r iv er h u r landstinget p å ett h å llb ar t o c h f ör tr o endesk ap ande sä tt sk a tillgo do se b ef o lk ningens b eh o v av h ä lso - o c h sj u k v å r d o c h b idr a till en b r a liv sk v alitet. RESULTAT L illfredställande m lu fyllelse nte helt tillfredställande tillfredställande L L LL LL L od samverkan med nationella o h regionala samhällsaktörer ffektiva innovationsstrukturer LL L L n kollektivtrafik som är konkurrenskraftig o h ett riktigt alternativ till bilen et ska vara lätt o h attraktivt att ka kollektivt tve kla ersonliga tjänster med fokus endlare ollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla unktlighet i kollektivtrafiken L L tt hälsofrämjande förh llningssätt ktiva sjukdomsförebyggande insatser L örtroendeska ande insatser L atientfokuserad hälso o h sjukv rd tor valfrihet för atienten L nsatser o h utbud utifr n konstaterade behov LL L LL L älso o h sjukv rd i rimlig tid o h s nära som möjligt 1

14 L L L LL LL L L LL L illfredsställande Landstingsstyrelsen Landstinget h ar u nder å r et p å o lik a o mr å den b idr agit ak tiv t f ör en ök ad samv er k an ino m r egio nen. Do c k h ar Regio nf ör b u ndet Ö stsam öv er tagit ansv ar et f ör den löp ande h anter ingen av h u v u ddelen av v er k samh etso mr å det Regio nal u tv ec k ling. U tv ec k lingen i Ö ster götland v isar p å p o sitiv a r esu ltat ä v en o m det å ter stå r sto r a u tmaningar ino m v issa o mr å den, ex emp elv is nä r det gä ller matc h - ningen p å ar b etsmar k naden o c h k u ltu r o mr å det. Den samlade b edömningen ä r att må lu p p f y llelsen tr o ts detta ä r tillf r edsstä llande. Se ä v en r elater ade ny c k elindik ato r er ( sid 15 ) o c h r esu ltatmå tt ( sid 108. ) REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM EN UTVECKLINGSMOTOR I REGIONEN Regionförbundet Östsam är ett kommunalförbund med Östergötlands tretton kommuner och landstinget som medlemmar. Regionförbundet är dessutom ett kommunalt samverkansorgan till vilket staten har fört över ansvaret för den regionala utvecklingsplaneringen och regionala utvecklingsresurser. Regionförbundet arbetar inom edi insk kvalitet som st r sig väl i nationell o h internationell jämförelse områdena samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, företagande, kultur och kreativitet. Regionförbundet har regeringens och medlemmarnas uppdrag att utarbeta program för regionens utvecklingspolitik. Syftet är att dessa program ska ligga till grund för såväl statliga som kommunala aktörers arbete med att utveckla Östgötaregionen. En viktig framgångfaktor för det regionala utvecklingsarbetet är en bred och förtroendefull samverkan mellan olika aktörer. Insatser har under år 2013 gjorts inom en rad områden: DEN REGIONALA INFRASTRUKTUREN Det har under året hänt mycket positivt vad gäller infrastrukturutvecklingen. En ny Länstransportplan (LTP) har upprättats och antagits av Regionförbundets styrelse. Den nya LTP:n utgår från att Ostlänken ska byggas och har ett stärkt hållbarhetsperspektiv. Samarbetet inom Mälardalsrådet och Östra Mellansverige har stärkts genom tematiska utvecklingsgrupper respektive gemensamma kunskapsunderlag för fortsatt planering. Steg har tagits för att driva transportutvecklingen inom regionen framåt. För utvecklingen av kommunikationerna med Stockholmsregionen har förändringar initierats genom att stlänken nu finns med i Trafikverkets förslag till nationell transportplan. Detta innebär dock ingen konkret förbättring under perioden. Samarbetet inom En bättre sits 8 har fördjupats och på så sätt skapas bättre förutsättningar för en positiv utveckling. DEN REGIONALA KULTUREN Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella samverkansmodellen för kultur och modellen har inneburit organisatoriska utmaningar för området. Kraven på dialog har exempelvis stärkts i och med införandet av modellen. Ett omfattande dialogarbete med olika aktörer har bedrivits inom ramen för samverkansmodellen. Nya initiativ är ett råd som inrättats för dialog med fria kulturutövare och ett forum för dialog om litteratur och läsfrämjande. Arbetet med att utforma en regional konststrategi som omfattar bild- och formområdet i ett helhetsperspektiv i form av utövare, gallerister, institutioner med flera har inletts med dialoger i olika referensgrupper. I samarbetet med Linköping och Norrköping arrangerades för första gången Skolkulturforum med syfte att bli en mötesplats för Skapande skola i regionen för lärare, elever, skolledare, artister, konstnärer och kulturarbetare. INSATSER FÖR EN ATTRAKTIVARE REGION Samtliga aktiviteter inom Regionförbundets verksamhetsområde syftar till att göra Regionen mera attraktiv. Exempelvis har Regionförbundet under året marknadsfört regionen internationellt för att locka turister till regionen. Nedan nämns några ytterligare insatser: Genom studien Kompetensbehovsanalys i samband med byggandet av Ostlänken har kunskapen stärkts om de möjligheter som finns i att tillsammans planera utbildningsinsatser inför planerandet och byggandet av Ostlänken. Regionförbundet har lyckats lyfta frågan och har fått kommuner, 8 Ett gemensamt och informellt samarbete mellan sju län som arbetar för internationell tillgänglighet, rimlig pendling mellan regionala noder, klimatsmarta, effektiva godstransporter och framkomliga och trafiksäkra vägar. 14

15 utbildningsanordnare, studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare inom regionen och inom Södermanlands län att se möjligheter till samverkan. Östgötakommission för folkhälsa har uppnått full aktivitet. Resultat har redovisats, seminarier och presentationer har väckt stort intresse för folkhälsofrågorna på regional och nationell nivå. MILJÖMÄSSIGT HÅLLBAR UTVECKLING Energi- och klimatfrågorna har fått ökad uppmärksamhet i samhället de senaste åren, vilket gör dem lättare att integrera i planering av infrastruktur, kollektivtrafik och rumslig planering. Genomförda aktiviteter har bidragit till att föra in energi och klimatfrågor i planering och dokument. Exempelvis har aspekter på energi och klimat fått större inverkan på Länstrafikplanen (LTP) än tidigare. Hållbarhetsaspekten är tydlig i Regionförbundets arbete med näringslivsutveckling och en av utgångspunkterna för det kommande arbetet med en regional strukturbild. Dock återstår mycket innan regionen kan sägas vara långsiktigt hållbar utifrån energi- och klimatsynpunkt. nnu finns inga kraftfulla överenskommelser eller beslut på internationell eller nationell nivå. BRED SAMVERKAN LOKALT, REGIONALT, NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT Regionförbundet Östsam är ett samverkansorgan och har därför en bred samverkan lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Regionförbundet är engagerat i ett 70-tal nätverk på olika nivåer. Under året har stort fokus lagts på nätverken kring Mälardalsregionen och utvecklingen av infrastrukturen. En Bättre sits och Forskningsprojektet TTP (Tillgänglighet, Tillväxt, Planering) är nätverk där Regionförbundet samverkar bland annat med andra regioner i Mälardalen. Kulturområdet är ett annat område där nätverken är av stor betydelse. Här finns nätverk med institutioner, fria utövare och ett marknadsföringsnätverk vars syfte är att marknadsföra den regionala kulturen. Detta är bara några av de sammanhang där Regionförbundet haft en aktiv roll under året. Ett arbete som inleddes under år 2011/12 är att i bred samverkan mellan kommuner och näringslivsfrämjare, med Regionförbundet som samordnare, utveckla ett tydligare arbetssätt för företagsutveckling. Syftet är att effektivisera företagsutvecklingserbjudanden till målgruppen på ett bättre sätt. Det gemensamma arbetet sker under begreppet East Sweden Business Region. ffektiva innovationsstrukturer POTENTIAL ATT STÄRKA INNOVATIONSKLIMATET edan år 2012 finns en regional innovationsstrategi för Östergötland. Den utgör basen för offentliga insatser inom innovationsområdet. Tre strategiska mål har identifierats för att stärka innovationsarbetet i regionen och för att kunna möta de förväntningar som finns när det gäller att skapa goda betingelser för att ta tillvara potentialen i nya innovationer; 1. Stark innovationskultur den breda synen på innovationer och hur man kan ta tillvara dessa behöver utvecklas och stärkas i vårt samhälle. Arbetet med att uppmuntra medarbetare att utveckla sina idéer till produkter eller tjänster som fler kan använda har fortsatt med inspiration, information och rådgivning. Under året har ett utskick gjorts till samtliga medarbetare. Därtill har ca medarbetare fått muntlig information. Detta har resulterat i att 56 idéer inkommit och på olika sätt kunnat utvecklas vidare. 2. Fruktbara innovativa miljöer det behövs fysiska och virtuella miljöer där innovatörer, entreprenörer, företag och intresserade kunder kan mötas och disku tera behov och utveckla lösningar. Landstinget driver under namnet Testbädd LiÖ en verksamhet som syftar till att underlätta utvecklingssamarbeten med företag. Under året har Testbädden utvecklat sina strukturer för att kunna möta företag på ett systematiskt sätt. Detta har resulterat i ett tiotal gemensamma utvecklingsprojekt. (Se även sid 57 Testbädden erbjuder realistiska testmiljöer). 3. Effektiva offentliga insatser offentliga insatser inom området ska vara väl samordnade och fokuserade. Hälsans Nya Verktyg är ett tillväxtinitiativ vars syfte är driva på innovation för effektivare vård, omsorg och ökat oberoende med hemmet som bas. Under året har stor kraft lagts på att hitta former för fortsatt verksamhet efter utgången av år 2014 då Vinnovas beslutade finansiering avslutas. Diskussioner har förts mellan huvud männen och ett förslag har utarbetats för fortsatt samverkan. De senaste åren har upphandling inom kommuner och landsting fått stor uppmärksamhet. Inte minst dess betydelse för att stimulera innovationer och företagsutveckling. Det har emellertid visat sig finnas många hinder på vägen från idé till verklighet. Det handlar dels om kunskap om regelverket och vilka möjligheter som idag finns. Det handlar också om vilken risk verksamheten är villig att ta. Om man vill handla upp en känd lösning till lägsta möjliga kostnad eller att driva på utvecklingen och därmed ta en större risk. Landstinget har gjort försök med innovationsupphandling inom specifika områden. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Uppdraget ska ha utförts i förhållande till Östsams treårsplan Utfört Utfört Utfört Innovationsslussen ska registrera minst 50 ärenden per år

16 ANALYS REGIONAL UTVECKLING SKA BIDRA TILL EN HÅLLBAR VÄLFÄRD En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. En förutsättning för att öka tillväxten är en hög sysselsättningsnivå och ett bra skatteunderlag. En ökad tillväxt, som är hållbar över tid, kräver en samhällsorganisation som tar vara på de krafter som driver tillväxten. Det behövs en förmåga att med helhetsperspektiv hantera utvecklingsfrågor över sektorsgränser på nationell, regional och lokal nivå. Förutsättningarna för att göra kraftfulla utvecklingsinsatser ökar betydligt om man kan samla alla regionala utvecklings- och tillväxtfrågor i en och samma organisation. Landstinget i Östergötland ansökte därför sommaren 2012 hos regeringen om att få överta ansvaret för de statliga regionala utvecklingsfrågorna i länet. Riksdagen väntas under våren 2014 besluta att Östergötland får bilda region från den 1 januari Det innebär att landstinget tar över det regionala utvecklingsansvaret, som i dag i stor utsträckning finns inom regionförbundet Östsam. Det handlar bland mycket annat om det regionala tillväxtarbetet och om att göra länsplaner för regional transportinfrastruktur. Syftet med regionbildningen är att få en bättre samordning och kraft i de regionala utvecklingsfrågorna. Medborgarnas inflytande kan också öka då ett demokratiskt valt organ får ansvaret. Under år 2013 har ett arbete genomförts kring hur politisk organisation och tjänstemannaorganisation, samverkansorganisation, ansvarsfördelning och finansering ska se ut i regionen. Detta arbete gör landstinget, länets kommuner och regionförbundet Östsam gemensamt. Den regionala utvecklingen har att hantera flera utmaningar de närmaste åren: ÖSTERGÖTLANDS ROLL En utmaning är att fortsätta arbeta både uthålligt och systematiskt för att Östergötland, vid sidan av de tre storstadsområdena, ska sammanflätas till ett kraftfullt sammanhängande ekonomiskt-geografiskt område. Det förutsätter att de stora regionala kommunikationsstråken utvecklas så att restiderna minskar, att kollektivtrafiken byggs ut i dessa stråk och att lokala och regionala tillgänglighetsfrågor ges en hög prioritet i den regionala och kommunala fysiska planeringen. Nuvarande situation med bristande kapacitet på södra stambanan genom Östergötland är starkt hämmande på ovan beskrivna utveckling. ARBETSKRAFTSUTBUDET Matchningen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft behöver förbättras. Trots att de stora åldersavgångarna sker först inom några år har näringslivet i Östergötland redan stora problem med att hitta arbetskraft med rätt utbildning och kompetens. Störst är bristen på kvalificerad yrkesutbildad arbetskraft. Tillgången på högutbildad arbetskraft får däremot anses vara förhållandevis god, men för denna kategori är det stora problemet bristen på attraktionskraft i regionen som gör att allt för många studenter efter e amen väljer att flytta utanför regionen. Regionförbundet har under ett antal år arbetat intensivt med att få till stånd mer moderna yrkesutbildningar men dessa insatser har inte vara tillräckliga. Ett förhållandevis stort antal kvinnor och män i arbetsför ålder kommer även under perioder av högkonjunktur att ha stora svårigheter med att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Därför planeras en rad initiativ som stimulerar utvecklingen av så kallade sociala arbetsintegrerade företag. MARKNADSFÖRINGEN Marknadsföringen av regionen behöver förstärkas. Det finns för närvarande flera offentligt finansierade organisationer och aktörer i regionen med liknande uppgifter som inte är helt koordinerade. Det finns en vä ande insikt i regionen om dessa brister. KULTURPOLITIKEN En ytterligare utmaning är att tillsammans med kommunerna i länet utveckla en tydligare och mer sammanhållen kulturpolitik i regionen. Östergötland går i rask takt mot att bli en sammanflätad region beroende på att invånarna kan röra sig betydligt lättare mellan städer och kommuner. Detta medför att tillgängligheten till det samlade kulturutbudet ökar. Av liknande orsaker har Regionförbundets medlemmar inom andra verksamhetsområden, till exempel gymnasieskolan, dragit slutsatsen att regionens invånare skulle ha stor vinning av samarbete och en utveckling av ett gemensamt utbud som riktas till regionens alla invånare. Bedömningen är att samarbetet kring utveckling av kulturen i regionen kommer att öka i och med den gemensamma kulturplanen, som Kulturrådet enligt den så kallade samverkansmodellen beviljade medel till år För att ambitionerna ska kunna genomföras kommer den nyligen inrättade arbetsgruppen K 2 och ett mer organiserat samarbetet mellan kulturinstitutionernas finansiärer och egionförbundet att bli viktiga forum. Erfarenheterna från de arbetsprocesser som har lett till ett förhållandevis långt gånget samarbetsavtal mellan medlemmarna rörande gymnasieskolan, kan vara mycket värdefulla i detta sammanhang. 16

17 L LL L L L LL L nte helt tillfredsställande rafiknämnden Ett antal åtgärder har under året genomförts för att utveckla kollektivtrafiken o c h stä r k a k o nk u r r ensk r af ten i f ör h å llande till b ilen. I nsatser na ä r i linj e med inriktningen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP). Östgötatrafiken har haft en positiv utveckling och såväl antalet resenärer som intäkter har ökat. Samtidigt har kollektivtrafiken en relativt låg marknadsandel p å c ir k a 2 0 p r o c ent j ä mf ör t med c ir k a 5 0 p r o c ent f ör b ilen. I de stora tätorterna och i de stora pendlingsstråken bedöms kollektivtrafiken v ar a k o nk u r r ensk r af tig o c h dä r med ett natu r ligt v al. Det k r ä v s do c k mer f ör att kollektivtrafiken ska kunna bli ett naturligt val vid resor i hela länet. Se ä v en r elater ade ny c k elindik ato r er ( sid 18 ). ALLT FLER RESER KOLLEKTIVT MEN MARKNADSANDELEN ÖKAR INTE Antalet påstigande har under året ökat med 3,4 procent till Antalet resor per invånare har också ökat från 62,2 till 63,1. Antal registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas har under året ökat kraftigt från stycken till En kundundersökning 9 visar att det övergripande indexet för kundernas nöjdhet (NKI) sjönk något jämfört med samma undersökning år 2012, från 3 till 2. Inom flera områden var utvecklingen positiv och kundernas nöjdhet har ökat när det gäller till exempel reseupplevelsen, trygghet, information och störningar. Skälet till att det samlade indexet ändå minskat var att ny lagstiftning (som kräver förhandsregistrering av kunderna) för att kunna använda SMS-biljetter infördes under året. Det har gjort att antalet sålda SMS-biljetter minskat drastiskt. Förändringen avspeglas också i att indexet för kundernas nöjdhet när det gäller biljettköp minskat påtagligt. I Östgötatrafikens marknadsundersökning 10 ställdes frågan vilket som var det vanligaste färdmedlet. Svaren blev (2012 års resultat inom parentes): Sammantaget kan konstateras att bilens marknadsandel har ökat på bekostnad av främst cykel. De som reser någon gång per vecka eller mer sällan och som kan tänka sig att resa kollektivt svarade följande på frågan Vad skulle kunna få dig att åka kollektivt oftare? E b C y k G gen il 51 % (46 %) Kollektivtrafik 19 % (20 %) el 14 % (17 %) å ng 8 % (9 %) Sammantaget kan konstateras att bilens marknadsandel har ökat på bekostnad av främst cykel. De som reser någon gång per vecka eller mer sällan och som kan tänka sig att resa kollektivt svarade följande på frågan Vad skulle kunna få dig att åka kollektivt oftare? Vad skulle kunna få dig att åka kollektivt oftare? Tätare turer 47 % 46 % Enklare biljettköp 44 % 29 % Kortare restid 22 % 25 % Närmare hållplats 22 % 21 % Andra turtider 17 % 19 % Högre bensinpris 11 % 12 % Bekvämare fordon 8 % 7 % Dyrare parkering 7 % 6 % Figur 3: Vad skulle få östgötarnas att åka kollektivt oftare - besvarad enkät (Källa: Östgötatrafiken) Det är alltså turtätheten som är den tyngst vägande faktorn när man överväger att åka kollektivt. Östgötatrafiken driver ett målmedvetet marknadsföringsarbete för att få fler att resa kollektivt. iktade kampanjer har bland annat gjorts till personer som bor i områden där kollektivtrafiken kan konkurrera med bilen. Dessa kampanjer har haft positiv effekt. Det kan också noteras att biljettpriset inte finns med bland de åtta viktigaste faktorerna som skulle göra att åka kollektivt oftare. n kollektivtrafik som är konkurrenskraftig o h ett riktigt alternativ till bilen NY LINJE FÖR PENDELTÅGET Under året har ny pendeltågstrafik införts på sträckan Mjölby Motala. Motala är därigenom en del av Östgötapendelns linjenät. Trafiken har skapat kortare restider och bättre komfort för till länets tredje största kommun. Den höga belastningen på södra stambanan har under året lett till för Östgötapendeln ofördelaktiga tåglägen vilket i sin tur omöjliggjort en styv tidtabell med samma avgångstider varje timme. Bristen på tåglägen har också skapat onödiga väntetider i Mjölby på vissa avgångar. Ett intensivt arbete har under året gjorts tillsammans med 9 Drygt registrerade kunder besvarade frågorna i Östgötatrafikens kundundersökning. 10 Drygt personer besvarade frågorna i Östgötatrafikens marknadsundersökning 17

18 trafik verket och för att hitta bättre lösningar inför kommande år. I samband med den nya pendeltågstrafiken har också en omläggning av busstrafiken i västra länsdelen gjorts i syfte att skapa ett med den nya tågtrafiken sammanhållet trafiksystem. Under året har trafiknämnden påbörjat ett strategiskt arbete tillsammans med kommunerna i syfte att skapa ett över länet enhetligt och likvärdigt kollektivtrafiksystem. Tanken är att utarbeta gemensamma definitioner, beskrivningar och kvalitetskrav på olika typer av trafik i länet. et ska vara lätt o h attraktivt att ka kollektivt MARKNADSFÖRING AV WEBB-BUTIKEN Marknadsföringsarbetet pågår löpande och under året har en kampanj med rabatterade priser på biljett som köps via webbutiken genomförts. Syftet med kampanjen var att öka kännedomen om försäljningskanalen. Webbutiken underlättar för resenärerna att skaffa biljett eller reskassa på ett smidigt sätt. Även andra marknadsföringsinsatser av webbutiken har genomförts, allt i syfte att öka försäljningskanalens andel av den totala försäljningen. Vidare har en ny hemsida lanserats som nu är anpassad till både datorer, läsplattor och mobiltelefoner. tve kla ersonliga tjänster med fokus endlare UTVECKLING AV PERSONLIGA E-TJÄNSTER llt fler kunder har uppmärksammat möjligheten att prenumerera på nyhetsbrev och personlig störningsinformation via e-post och mobila appar. Ett arbete har under året påbörjats för att utveckla heltäckande system för realtidsinformation för hela länet. Under året har införandet av ett automatiskt system för hållplatsinformation med ljud och bild ombord på fordonen startats. Detta ökar tillgängligheten för personer med nedsatt syn respektive hörsel. ollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla FORTSATT ARBETE MED ANPASS- NING FÖR FUNKTIONSHINDRADE Arbetet med att tillgänglighetsanpassa fordon och hållplatser har fortsatt som planerat. System för automatiska hållplatsutrop med ljud och text ombord på fordon håller på att tas i drift. Regionbeställningscentralen har under året fått ett utökat uppdrag kring den kommunala färdtjänsten i vissa kommer. Antalet samtal har ökat med 60 procent vilket medfört att svarstiderna ökat. unktlighet i kollektivtrafiken BÄTTRE FORDONSSITUATION MEN MINSKAD PUNKTLIGHET Regulariteten (hur stor andel av de planerade turerna utförs) på Östgötapendeln har ökat till följd av en bättre fordonssituation jämfört med föregående år. Den nya underhållsverkstaden i Boxholm som togs i drift i oktober har förbättrat möjligheterna till service och underhåll. Punktligheten (hur stor andel av turerna går på utsatt tid) på Östgötapendeln har minskat till följd av spårarbeten och fel på banan. Punktligheten i tätortstrafiken har minskat beroende på ökad trängsel i framförallt Linköping och Norrköping med lägre snitthastighet som följd. Arbete pågår tillsammans med kommunerna för att identifiera flaskhalsar och möjliga förbättringsåtgärder på kort sikt. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2013 Antal påstigande i kollektivtrafiken ska öka Kollektivtrafikens marknadsandel gentemot motordrivna fordon ska öka 28 % 25 % Antal resor per invånare ska öka 62,2 63,1 Antal registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas ska öka Regulariteten (andel som avgår och inte är inställd) - hos Östgötapendeln ska öka 85,6 % 97,4 % - hos tätortstrafiken ska vara minst oförändrad 99,7 % 99,7 % - hos övrig busstrafik ska vara minst oförändrad 99,9 % 99,9 % Punktligheten - inom Östgötapendeln ska öka 89,4 % 87,6 - inom tätortstrafiken ska vara minst oförändrad 97,9 % 94,6 Kundnöjdheten ska vara minst oförändrad (index) Antalet döda/svårt skadade i kollektivtrafiken ska minska 14 7 Andel fordon av låggolvs-/lågentrétyp eller med lyft/ramp ska öka 97,9 % 99,5 % 11 Andel hållplatser/stationer som är tillgängliga för kunder med funktionshinder ska öka 8,5 % 10,9 % 12 Andel av färdtjänstbeställningarna som utförs ska öka 98,9 % 98,3 % Svarstiden vid beställning av färdtjänstresa ska vara minst oförändrad 14 sek 22 sek 11 Avser andelen av samtliga fordon av typerna buss, spårvagn och tåg (inkl. reservfordon) som används i allmän kollektivtrafik i länet. Tar vi även med båtarna blir siffran 98,1 %. 12 Avser hållplatslägen inom länet. Tar vi även med de hållplatslägen utanför länet som trafikeras av ÖstgötaTrafikens fordon blir siffran 10,5 %. 18

19 Ö L L L L LL L nte helt tillfredsställande älso o h sjukv rdsnämnden I ett lä ngr e tidsp er sp ek tiv h ar h ä lsan i Ö ster götland f ör b ä ttr ats sett till medelliv slä ngd eller å ter stå ende lev nadså r v id o lik a å ldr ar. Sp ä db ar nsdödligh eten ä r b land den lä gsta i v ä r lden. Sj u k ligh et o c h dödligh et i h j ä r t-k ä r lsj u k do mar minsk ar o c h c anc er sj u k do mar na ök ar i lä gr e tak t. Dr y gt 7 0 p r o c ent av de v u x na östgötar na u p p lev er sig h a ett b r a allmä nt h ä lso tillstå nd. stgötens h ä lsa o c h lev nadsv ano r f ölj er i sto r t det natio nella mönstr et. Samtidigt ök ar sk illnader na i h ä lsa mellan o lik a so c io ek o no misk a gr u p p er så v ä l ino m so m mellan lä nets k o mmu ner. Landstinget h ar liten möj ligh et att påverka de skillnader som finns men måste anpassa hälso- och sjukvårdsinsatser na till detta. Landstingets h ä lso f r ä mj ande o c h sj u k do msf ör eb y ggande insatser u tv ec k - las successivt men det finns fortfarande en betydande förbättringspotential. Samtidigt p å gå r Ö stgötak o mmissio nens ar b ete so m sk ap ar f ör v ä ntningar p å ett samlat o c h integr er at f o lk h ä lso ar b ete i lä net. Se ä v en r elater ade ny c k elindik ato r er ( sid 2 2 ) o c h r esu ltatmå tt ( sid 109). ÖSTGÖTARNA UPPLEVER EN BÄTTRE HÄLSA Andelen personer som upplever en bra hälsa, ökar i de flesta befolkningsgrupper mellan 2006 och 2011, med undantag för gruppen med låg utbildning. Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper i befolkningen ökar därmed. Östergötland följer därmed de mönster som går att se nationellt 13. ler män än kvinnor, fler yngre än äldre, fler högutbildade än lågutbildade och fler personer utan ekonomiska problem än de med ekonomiska problem upplever en bra hälsa. 100 ÖSTERGÖTLAND EN HÄLSOREGION 2020 Under år 2011 antogs en regiongemensam Folkhälsopolitisk policy för Östergötland med visionen, Östergötland - en hälsoregion Målet är att förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa. Med utgångspunkt i den folkhälsopolitiska policyn etablerades under år 2012 Östgötakommissionen för folkhälsa. Kommissionen har under åren analyserat hälsoläget utifrån bland annat socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfalds- och livs cykelperspektiv och utifrån dessa resultat föreslå insatser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå under Hälso- och sjukvården är en viktig aktör bland andra som kan bidra till minskade sociala skillnader i hälsa genom att erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård. Det handlar om hälsofrämjande insatser och om att förebygga sjukdom, ohälsa och skador. På befolk ningsnivå är hälso- och sjukvårdens ansvar att bidra med kunskap om sjukdomsorsaker och aktivt delta 0i multiprofessionella insatser. För att utjämna skillnader i hälsa behövs såväl generella hälso- och sjukvårdsinsatser till hela befolkningen som riktade och specifika insatser för att nå olika grupper i befolkningen utifrån behov. På individ- och patientnivå handlar det om ett hälsofrämjande förhållningssätt som stödjer patientens tilltro till sin egen förmåga, samt sjukdomsförebyggande insatser, bland annat i form av stöd att ändra ogynnsamma levnads vanor. Bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. 13 Folkhälsan i Sverige årsrapport 2013 (Statens Folkhälsoinstitut) Andel personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra 0 kvinnor män år år år år låg hög KÖN ÅLDER UTBILDNING Figur 4 Andel Östgötar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra (Ur: Resultat för Östergötland, Nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor) 19

20 tt hälsofrämjande förh llnings sätt Hälsofrämjande åtgärder kan vara individinriktade, gruppinriktade eller strukturinriktade: Individinriktade hälsofrämjande åtgärder kan innebära att bidra till att stödja en individ att orientera sig i en förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Gruppinriktade hälsofrämjande åtgärder kan vara föräldrastöd på barnavårdscentralen, samtalsgrupper för anhöriga till äldre eller personer med funktionsnedsättning och samtalsgrupper för ungdomar som syftar till att stärka deras självkänsla. Strukturinriktade hälsofrämjande åtgärder kan vara att skapa trygga promenadstråk och parker med grönområden för möjligheter till vila och rekreation. Landstinget arbetar i allmänhet med individ- eller gruppinriktade insatser. UTVECKLING AV ETT HÄLSO- FRÄMJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stärka patienters förmåga att ta kontroll över sin hälsa och uppleva delaktighet i vård och behandling. Detta är ett angeläget utvecklings område som krävt och fortsatt kräver kompetensutveckling för medarbetarna. Ett webbaserat läromaterial om Hälsofrämjande förhållningssätt i vården har införts och används tillsammans med studiematerial för diskussion och reflektion kring värdegrund i arbetet med patienter som har olika behov och resurser. Ett hälsofrämjande förhållningssätt vid samtal utformas som en stödjande dialog som utgår från patientens egna upplevelser. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i ett sådant samtal är framför allt att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Åtskilliga medarbetare i verksamheten har utbildats i ett hälsofrämjande förhållningssätt. HÄLSOLYFTET Hälsolyftet startade inom primärvården under år 2012 och innebär att hälsoundersökning/hälsosamtal erbjuds ett urval i befolkningen mellan år. Vid en hälsoundersökning kan hälso- och sjukvården fånga individens risk- och friskfaktorer i ett tidigt skede. I ett hälsosamtal får man professionellt stöd att, utifrån sina egna val, förutsättningar och möjligheter, påverka sin hälsa. Sedan start har medborgare tagit del av erbjudandet och hälften har valt att delta. Deltagarna är mycket nöjda och majoriteten skulle delta igen om de fick samma erbjudande om fem eller tio år. Genom Hälsolyftets datainsamling fås en bättre och mer komplett bild av hälsan i befolkningen i Östergötland för att kunna följa och påverka hälsoutvecklingen. HÄLSOPOTTEN Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade våren 2012 att skapa Hälsopotten för befolkningsinriktat arbete där landstingsfinansierade verksamheter, till exempel vårdcentraler, närsjukvård och tandvård, tillsammans med andra samhällsaktörer, kan söka pengar för att möjliggöra konkreta hälsoinsatser för utsatta grupper och bidra till en mer jämlik hälsa i befolkningen. Totalt kom det in 82 ansökningar varav 18 projekt i hård konkurrens fick dela på de miljoner kronor som stod till Hälsopottens förfogande för år Utvärderingen visar att Hälsopotten har bidragit till stor kreativitet i arbetssätt och ökad samverkan med andra samhällsaktörer. MED HJÄRTAT Satsningen Med Hjärtat är ett för länet unikt samarbete över verksamhetsgränser för att minska hjärt- och kärlsjukdomar i östra Östergötland. Tillsammans med näringsliv, föreningar, studieförbund och övriga organisationer vill kommunerna och landstinget göra en kraftsamling för att ge invånarna en bättre hälsa. I arbetsgruppen har arbetet påbörjats med att ta fram kriterier för certifiering och deltagande i Med hjärtat liksom arbetet med att ta fram en FoU- strategi. Två informationsblad har tagits fram varav ett med temat hur högt blodtryck påverkar hjärtat och ett som beskriver varför det är viktigt för hjärtat att röra på sig. MÅ BRA MED KULTUR Må bra med Kultur ett komplement till traditionell vård och behandling där aktörer i kultursamhället bjuds in för att samverka som ett led i en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Målgruppen är personer med lättare psykisk ohälsa (till exempel stressrelaterade besvär, oro och smärta) som varit i kontakt med primärvårdens kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut eller annan behandlande vårdpersonal. Det ska särskilt gagna sårbara grupper och därmed verka för en jämlik hälsa. Må bra med kultur erbjuder en serie av aktiviteter som är prestationsfria och lustfyllda. De kan finnas inom kulturområdena musik, dans, konst, teater, litteratur och hantverk. Även aktiviteter i naturen kan ingå. Man får möjlighet att se sig själv ur ett nytt perspektiv som kulturdeltagare istället för patient, vilket kan ge en möjlighet till ökad hälsa och förbättrad livskvalitet. BARN SOM ANHÖRIGA ETT ANGELÄGET UTVECKLINGS- OMRÅDE Barnets behov och ställning som patient och anhörig är särskilt viktigt att uppmärksamma 14. När en förälder blir sjuk har hälso- och sjukvården ett ansvar att ge information, råd och stöd till barnen. Mellan hösten 2012 och år 2014 arbetar Landstinget i Östergötland med att förbättra stödet till barn och ungdomar som anhöriga. Östergötland är ett av fyra län som Socialstyrelsen valt ut för att utveckla metoder för detta såväl i landstingets organisation som i samverkan med kommunerna. Utvecklingsarbetet innebär att samordna de satsningar som redan görs, 0

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Utkast 2013-02-25. Årsredovisning 2012. Årsredovisning 2012. www.lio.se

Utkast 2013-02-25. Årsredovisning 2012. Årsredovisning 2012. www.lio.se Utkast 2013-02-25 Årsredovisning 2012 www.lio.se Årsredovisning 2012 Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 www.lio.se Redaktör: Urban Svahn, Ledningsstaben,

Läs mer

Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland

Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Urban Svahn 2012-03-20 LiÖ 2012-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar i särskild ordning en årsredovisning

Läs mer

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN 2014-08 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

www.lio.se Årsredovisning 2011

www.lio.se Årsredovisning 2011 www.lio.se Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 www.lio.se Redaktör: Urban Svahn, Ledningsstaben, Landstinget i Östergötland

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

www.lio.se Årsredovisning 2011

www.lio.se Årsredovisning 2011 www.lio.se Årsredovisning 2011 Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 www.lio.se Redaktör: Urban Svahn, Ledningsstaben, Landstinget i Östergötland

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Till dig som är nyinflyttad

Till dig som är nyinflyttad Till dig som är nyinflyttad Landstinget finns till för invånarna varje dag dygnet runt. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg,

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Årsredovisning 2010 Landstinget i Östergötland

Årsredovisning 2010 Landstinget i Östergötland BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Urban Svahn 2011-03-29 LiÖ 2011-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning 2010 Landstinget i Östergötland Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar i särskild ordning en årsredovisning

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet

BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet Strategisk plan med treårsbudget 2015-2017 - vision, strategiska mål och ekonomiska ramar www.lio.se Förslag från (M), (VL), (FP), (C)

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Ansökan till regeringen

Ansökan till regeringen Bilaga Ansökan till regeringen Till Regeringen Hemställan För att samordna och stärka det regionala tillväxtarbetet på bland annat de områden som här redovisas ansöker Örebro läns landsting om att från

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 1 BESLUTSUNDERLAG Regionsjukvårdsstaben Göran Atterfors 2014-09-12 RSN 2014-16 Regionsjukvårdsnämnden Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN)

Läs mer

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 2004-05-24./. 1 (5) Landstingsstyrelsen 581 91 LINKÖPING Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Medborgare/kund Rättspsykiatriskt centrum

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur Mats Friberg Ekonomidirektör Ekonomin i omvärlden eller omvälvning i ekonomin? USA, Europa och Japan kom egentligen aldrig ur lågkonjunkturen Rekylen

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer