Analys av Sundsvalls kommuns engagemang i Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys av Sundsvalls kommuns engagemang i Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB"

Transkript

1 Analys av Sundsvalls kommuns engagemang i Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB 25 mars 2015

2 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 2 Viktig information Denna analys är framtagen av Placeringsrådgivning AB ( Söderberg & Partners ). Som grund till analysen har källor använts som i god tro bedömts vara tillförlitliga. kan inte garantera riktigheten i denna information eller ta på sig något ansvar för fullständighet. Syftet med analysen är att ge kunder allmän information och analysen utgör således inte en rekommendation eller ett personligt investeringsråd och bör inte ensam ligga till grund för ett investeringsbeslut. Investerare bör söka finansiell rådgivning angående lämpligheten i att investera i de värdepapper eller investeringsstrategier som diskuteras eller rekommenderas i denna analys och bör förstå att uttalanden om framtidsutsikter inte nödvändigtvis kommer att realiseras. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida resultat. Placeringar i värdepapper innebär alltid en ekonomisk risk. ansvarar inte för direkta eller indirekta skador eller förluster, inklusive men inte begränsat till, förlorad och utebliven vinst, som kan uppkomma till följd av användandet av denna rapport eller dess innehåll. Materialet får inte distribueras, citeras eller kopieras för användning utan föregående godkännande. Dokumentet är endast avsett för Sundsvalls kommun och ska ses som ett diskussionsmaterial som bör kompletteras med muntliga kompletteringar

3 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 3 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdraget Avgränsningar... 4 Bakgrund Struktur Försäkringsprodukter och villkor... 5 Förutsättningar och nuläge Struktur Försäkringsprodukter och villkor Kapitalförvaltning... 9 Analys Struktur Försäkringsprodukter och villkor Kapitalförvaltning Alternativ Pensionsskuld versus låneskuld Slutsatser Struktur Försäkringsprodukter och villkor Kapitalförvaltning Alternativ Sammanfattning... 27

4 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 4 1 Inledning Placeringsrådgivning AB, organisationsnummer , ( Söderberg & Partners ) erhöll i augusti 2014 uppdraget ( Uppdraget ) att bistå Sundsvalls kommun ( kommunen ) med en analys av kommunens engagemang i Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB ( KSFAB eller bolaget ) samt med ett beslutsunderlag för olika alternativa vägar framåt. 2 Uppdraget uppdrag består konkret av två huvudsakliga delar. 1. Utvärdering av existerande lösning i KSFAB a. Är den existerande lösningen via KSFAB ekonomiskt och finansiellt effektiv utifrån kommunens förutsättningar, behov, mål och riskbenägenhet? b. Om kommunen inte på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt kan lämna KSFAB, vad behöver då ändras? 2. Vilka är alternativen till KSFAB och vad innebär de i termer av risk, kostnader och förväntad avkastning samt hur slår de på kommunens resultat? Denna rapport har utifrån ovanstående strukturerats genom en initial beskrivning av nuläget följt av en analys av detsamma varpå rapporten avslutas med en analys av alternativ till lösningen i KSFAB. För att förenkla rapporten och göra den mer pedagogisk har vi valt att utgå från tre områden/perspektiv vilka behandlas under respektive del i rapporten: Struktur Försäkringsprodukter och villkor Kapitalförvaltning Många frågeställningar är relaterade till, och påverkar även, varandra. Det gör att ett flertal avsnitt kommer att ha ett relativt stort antal underrubriker i kombination med att viss information kommer att placeras i bilagor. Vissa delar kompletteras med fördel också av muntliga framställningar då alla dimensioner av delvis komplexa resonemang kan vara svåra att återge skriftligt. 2.1 Avgränsningar I denna analys kommer inte, det till försäkringskoncernen, associerade Kommungaranti Reinsurance S.A. ( återförsäkringsbolaget ) att utvärderas i detalj och som en separat del. I den mån återförsäkringsbolaget kommer att beröras så görs det som en del av kommunens lösning i KSFAB.

5 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 5 Analysen kommer inte att utvärdera huruvida lösningen i KSFAB har varit ett finansiellt fördelaktigt alternativ utan snarare fokusera på nuläget samt de olika framtida alternativen. 3 Bakgrund 3.1 Struktur KSFAB har sitt ursprung i försäkringsaktiebolaget ReCere som startade redan Sedan 2009 är bolaget kommunägt och ägs av Gävle kommun (50% och aktier) samt Sundsvalls kommun (50% och aktier). Till koncernen hör även Svenska Kommun Försäkrings AB ( SKFAB ) som ägs av 9 kommuner där Sundsvalls kommun äger 26,9%. Kommunens andel om 50% i KSFAB förvärvades i april 2010 genom en riktad nyemission. I samband med detta lämnade kommunen också ett ovillkorat ägartillskott på 572,5 MSEK vilket har finansierats via medel som återbetalades från det kommunala helägda bolaget Stadsbacken i samband med nya lagregler avseende så kallade räntesnurror. 3.2 Försäkringsprodukter och villkor Kommunen tecknade initialt produkten Garantiförsäkring som gav möjlighet till ersättning för skada som uppstod genom att kostnaderna hänförliga till ansvarsförbindelsen översteg de budgeterade. Det ovillkorade ägartillskottet utgjorde ca 25% av ansvarförbindelsen vid tillfället, vilket avsågs användas under 20 år med start lanserades Garantiförsäkring PLUS som ersatte den tidigare Garantiförsäkring. Syftet med GarantiförsäkringPLUS är också att försäkra ekonomisk skada hos kommunen. Mer precist är syftet att säkra verksamhetsutrymme för kommunerna så att framtida pensionsutbetalningar intjänade före 1998 och ökade kostnader i kommunal äldreomsorg inte undergräver kommunernas kärnverksamhet. Syftet är vidare att utjämna kostnaderna mellan olika generationer samtidigt som ägarna ska erhålla en önskad inlåsning av medlen, men med samma kontroll och flexibilitet som när medel öronmärks i egen balansräkning 2. 1 Beslutsunderlag Hantering av framtida pensionskostnader Koncernstaben Sundsvalls kommun, Resumé 2013, Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB

6 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 6 4 Förutsättningar och nuläge 4.1 Struktur Bolaget är ett sakförsäkringsbolag och de försäkringstekniska riktlinjerna för risktäckning innebär att KSFAB, avseende direkt försäkring, försäkrar risker hänförliga till: Kredit (klass 14) Annan förmögenhetsskada (klass 16) KSFAB erhåller återförsäkring i samma klasser som bolaget tillhandahåller direkt försäkring i. Koncernen har ett dotterbolag i Luxemburg, Kommungaranti Reinsurance S.A. vilket används för återförsäkring av försäkringarna i både KSFAB samt SKFAB. KSFAB har enbart rätt att erbjuda försäkring till aktieägare i SKFAB och kan således inte konkurrera på den öppna försäkringsmarknaden. Den övergripande koncernstrukturen illustreras i nedanstående figur. 4.2 Försäkringsprodukter och villkor I samband med lanseringen av GarantiförsäkringPLUS 2012 utökades försäkringsvillkoret med ytterligare ett moment (1.7.2) till att omfatta nedanstående två moment 3 : Avvikelse mot budget som helhet (Moment 1.7.1). 4 Täckning för skada som uppstår om nettokostnadsökningen per invånare för äldreomsorg 5 avviker uppåt i jämförelse med historiskt utfall. Förväntade framtida skadeutbetalningar har beräknats baserat på historisk skadestatistik från SCB under åren 1998 till 2010 (Moment 1.7.2) Moment existerade även i den tidigare produkten Garantiförsäkring, men i annan omfattning och med andra villkor. Där uppgick årlig maximal ersättning till 210 MSEK, begränsat till 350 MSEK över varje sammanhängande treårsperiod. Maximalt försäkringsbelopp uppgick till MSEK. Villkoren i innebär numera att maximal skadeersättning uppgår till 6 MSEK för försäkringsperioden som uppgår till 10 år. Det innebär att moment enbart uppgår till 600 TSEK per år vilket gör det en marginell del av det totala försäkringsskyddet. 3 Mail från bolaget Mail från bolaget Kostnad avser kommunernas kostnader för egen konsumtion och definieras enligt följande: Från kommunens bruttokostnad i Räkenskapssammandragets (RS) driftsredovisning förs dels avdrag för interna intäkter (det vill säga intäkter från andra kommunala förvaltningar), dels avdrag för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting (motsvarar kostnader för verksamhet som inte konsumeras inom kommunen). Nettokostnad erhålls genom att minska driftredovisningens bruttokostnader med samtliga intäkter, i huvudsak riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter.

7 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 7 I GarantiförsäkringPLUS (moment 1.7.2) ser försäkringsbeloppen ut enligt nedan: Period Maximalt försäkringsbelopp (MSEK) Acumulerat maximalt försäkringsbelopp (MSEK) , ,5 300, , minus summan av Det maximala försäkringsbeloppet är begränsat i tiden. I tabellen visas de maximala belopp som försäkringen kan ge i de olika tidsintervallen, exempelvis kan maximalt 216,5 MSEK betalas ut för åren Även det ackumulerade maximala försäkringsbeloppet visas, vilket innebär det belopp som maximalt kan ha utbetalats totalt, från år För 2028 kan totalt belopp högst bli skillnaden mellan MSEK och totalt utbetalt belopp under åren Detta innebär att maximalt 204 MSEK (1 250 MSEK minus MSEK) kan betalas ut om maximalt belopp betalas ut under perioden För moment utgår även självrisk med 4,07 % av nettokostnadsökningen per invånare för äldreomsorgen för kommunen. Självrisken innebär det belopp som kommunen själv står risk för. Om nettokostnadsökningen understiger självrisken kommer ingen ersättning att utbetalas och om självrisken överstigs kommer ersättning utbetalas motsvarande det överstigande beloppet. Nivån 4,07 % kommer ifrån att medelvärdet på nettokostnadsökningen historiskt har varit 3,57% och sedan läggs en marginal på om 0,5% 6. Anledningen till att försäkringen utökades var att utöka och omdefiniera skyddet för att bättre passa kommunens behov 7. Sammantaget innebar förändringen inte någon större skillnad i potentiell total försäkringsersättning och möjligheten till att erhålla ersättning har inte förändrats utöver att det nu styrs av andra villkor än tidigare. Kommunen har erhållit ersättning från KSFAB för 2012 och 2013 uppgående till 1,6 MSEK Premie För försäkringsskyddet i GarantiförsäkringPLUS betalar kommunen en årlig premie. Slutar kommunen att betala premie kommer försäkringsskyddet att upphöra och ingen ersättning kommer att betalas ut. Premien är således en ettårig riskpremie utan något sparmoment. Detta är helt i linje med hur sakförsäkringsverksamhet vanligtvis är uppbyggd. 6 Erbjudande GarantiförsäkringPLUS Mail från bolaget

8 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 8 Premier (MSEK) Premien för försäkringen beräknas av aktuarien. Riskpremien, det vill säga den del som ska täcka förväntad skadekostnad, har tidigare satts utifrån vad den historiska skadekostnaden skulle ha blivit per år om produkten hade varit i kraft. På detta har sedan en marginal satts. 8 Aktuarien föreslår sedan premien för bolaget som tar ett beslut om huruvida denna premie ska användas eller inte 9 I praktiken kommer troligtvis bolaget att utvärdera att höja premien först om skadeutbetalningarna kraftigt har urholkat säkerhetsreserven 10. Utbetalning sker efter överenskommelse vid skadefria år samt vid uppkomst av negativ avvikelse från budgeterat resultat exklusive extraordinära och jämförelsestörande poster Säkerhetsreserv I skadeförsäkringsverksamhet har försäkringsbolag möjlighet att avsätta kapital till en säkerhetsreserv. Säkerhetsreserven hanterar variationer i skadeutfall mellan år utöver de försäkringstekniska avsättningarna för oreglerade skador. Säkerhetsreserven är obeskattad vilket innebär att en upplösning av denna genererar ett beskattningsbart resultat. Taket på säkerhetsreserven i Luxemburg beräknas som en multipel av premien. Denna multipel beslutas av Commissariat Aux Assurances, Luxemburgs motsvarighet till Finansinspektionen. I Sverige beräknas säkerhetsreserven för försäkringsbolaget som tre gånger maximal enskild risk för egen räkning. Nettokostnadsförsäkringen är återförsäkrad till 8 Mail från bolagets aktuarie Mail från bolagets aktuarie Mail från bolaget Möte med bolaget

9 ::::::::::::::::::::::: ANALYS % till Luxemburg och beräknas enligt bolaget som en multipel av premien, enligt reglerna i Luxemburg. Minskas premien kommer således även taket på säkerhetsreserven att minska 12. KSFAB återförsäkrar merparten av sin risk till återförsäkringsbolaget i Luxemburg vilket innebar att självbehållet enbart uppgick till 6,4% per Fördelningen av hur mycket som ska behållas i KSFAB och hur mycket som ska återförsäkras, sker främst utifrån de försäkringstekniska riktlinjerna i moderbolaget (KFSAB) vilka bestämmer hur mycket risk det kan bära i kombination med storleken på dess reserver. Det beror även på samma parametrar hos återförsäkringsbolaget. 13 Såväl riktlinjer som storleken på reserverna i respektive bolag är dock något som kan påverkas och fördelningen skulle också kunna ske utifrån vad som är mest fördelaktigt ur ett skatteperspektiv avseende den skattemässigt avdragsgilla säkerhetsreserven samt möjligheten förvärva andra bolag med obeskattade skadereserver Kapitalförvaltning Inbetalade medel i KSFAB hålls separerade där respektive kommun har sin egen cell. Medlen förvaltas diskretionärt i två fonder hos Handelsbanken där den sammantagna förlustrisken är begränsad till en på förhand bestämd skyddsnivå som fastställs som en nivå av fondandelsvärdet vilken gäller till nästkommande årsskifte 15. Denna nivå kan dock justeras vid andra tillfällen i samråd med förvaltarna. Som kan observeras i tabellen har kommunen erhållit en avkastning (inklusive premier) på 19,8% (26,4% exklusive premier) mellan april 2010 och december 2013, det vill säga ca 153 MSEK (733, MSEK). Detta är betydligt bättre än avkastningsmålet under perioden samtidigt som risken har varit låg i och med den fastställda risknivån. 12 Möte med bolaget I cover note gällande återförsäkringen uppgår återförsäkringsandelen endast till 99%. Anledningen till skillnaden är att återförsäkringsskyddet är baserat på totalpremien som inkluderar båda försäkringsmomenten (budgetavvikelse, samt avvikelse nettokostnader, 1.7.2), men återförsäkringsskyddet innefattar inte moment Detta är också anledningen till att bolaget har ett självbehåll på 6,4% per , vilket motsvarade moment under detta år. 13 Mail från bolaget PM-sammanfattning, Advokatfirman Fylgia KB, Basfakta för investerare, Handelsbanken Global Dynamic Allocation Preserve 90, Handelsbanken Funds

10 ::::::::::::::::::::::: ANALYS Placeringsriktlinjer Sundsvalls kommuns inbetalda medel inklusive avkastning, källa KSFAB Förvaltningen av kapital i KSFAB regleras av ett placeringsreglemente antaget av styrelsen i maj Placeringsreglementet reglerar såväl förvaltningen av bolagets egna likvida kapital samt placeringarna av kapital motsvarande de försäkringstekniska avsättningarna (FTA). 16 KSFAB:s egna likvida medel får enligt reglementet användas till förvärv av onoterade, svenska eller utländska, aktier och andelar i dotterföretag, som direkt eller indirekt bedriver försäkringsrörelse. Syftet med förvärvet skall vara att förvärva skadereserver för att möta framtida åtaganden inom koncernens verksamhet. De dotterföretag som förvärvas skall vara befriade från försäkringsrisker hänförliga till tidigare verksamhet. 17 Avkastningsmålet är fastställt till OMRX T-Bill + 2% vilket innebär att kravet på förvaltningen, något förenklat, är att generera 2% mer än den riskfria korta räntan. Utöver avkastningsmålet återfinns även ett riskmål utryckt i form av en trygghetsnivå vilket innebär att 95% alternativt 90% av portföljens 16 Ett försäkringsföretags försäkringstekniska avsättningar som ska motsvara belopp som krävs för att företaget vid varje tidpunkt ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal, Försäkringsrörelselag (2010:2043), 5 kap 17 Placeringsreglemente Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB, antaget

11 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 11 värde vid investeringstillfället ska säkras. Trygghetsnivån kan variera och fastställs av styrelsen i KSFAB. I maj 2014 beslutade styrelsen att trygghetsnivå 95% ska gälla 18. Nedanstående limiter reglerar tillgångsfördelningen och sätter de yttre ramarna för förvaltningen. Strategisk tillgångsfördelning Tillgångsslag Min andel (%) Normal (%) Max andel (%) Svenska/nordiska aktier och aktiefonder Globala aktier och aktiefonder Räntor Råvaror Det finns vidare krav på diversifiering då maximalt 10% av det förvaltade kapitalet får placeras i en enskild aktie. På räntesidan får KSFAB enbart placera korta räntebärande papper med en duration (viktad genomsnittlig löptid) under ett år. Vid direkta placeringar 19 får enbart kreditvärdiga motparter som svenska staten eller kommun och landsting användas. Utöver aktier och räntor har KSFAB möjlighet att placera i råvaror exklusive fysiska råvaror samt derivat på råvaror. Förvaltningen måste även enligt reglementet ske externt utifrån vissa kriterier. 5 Analys 5.1 Struktur Huruvida strukturen med ett eget försäkringsbolag är ändamålsenligt beror enligt vår åsikt i hög grad på vad kommunen önskar att åstadkomma och vilket syfte kommunen har med lösningen. Då kommunen också redan är delägare i SKFAB där återförsäkringsbolaget är en del av strukturen så kan vi se att det låg nära till hands att trygga även andra risker i en snarlik lösning. Ändamålsenligheten beror även på kommunens ambitionsnivå, kompetensnivå samt vilja och möjlighet att dedikera resurser till att följa upp lösningen. Allt annat lika ställer tryggandet i KSFAB betydligt högre krav än andra snarlika tryggandeformer på grund av dess komplexitet. 18 Bilaga 1 till Placeringsreglemente, Beslut Trygghetsnivå för Kapitalförvaltning för SKFAB, Detta gäller vid placeringar direkt i enskilda värdepapper och exempelvis inte i fonder

12 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 12 Införandet av nya solvensregler för försäkringsbolag under 2016 (det så kallade Solvens 2-direktivet) kommer att innebära betydligt högre krav än tidigare inom ett antal områden. Bolaget ligger enligt uppgift väldigt långt fram avseende implementeringen av direktivet och de framtida driftskostnaderna bedöms ligga något högre än kostnaderna idag. 20 Vår uppfattning och erfarenhet är att kostnadsbasen kan komma att påverkas väsentligt. Kan driftskostnaderna framåt begränsas till enbart något högre så är det bra. Solvensregelverket bygger vidare på tre så kallade pelare: Pelare 1 - kvantitativa krav för beräkning av kapital Pelare 2 - kvalitativa krav på riskhantering och intern kontroll Pelare 3 - krav på publik information till marknaden Dessa kräver sammantaget betydligt mer från försäkringsbolag i termer av rapportering, riskuppföljning, stödfunktioner, internrevision, administration mm. Regelverket gör det ofrånkomligen betydligt svårare att bedriva en effektiv försäkringsverksamhet för små och medelstora aktörer vilket vi klassificerar KSFAB som. Förutom de ökade driftskostnaderna innebär också kraven i pelare 2 betydligt större och mer explicita krav på KSFAB:s ledning och förvaltningsorgan Kommunens mål och syfte Vi har uppfattat och tolkat kommunens behov och önskemål som främst att hantera pensionsåtagandet och kommande pensionsutbetalningar. Kommunens eget beslutsunderlag från 2009 bygger också helt på att anslutningen till KSFAB är ett sätt att hantera den så kallade puckeln i kommunens ansvarsförbindelse genom en försäkring som löper på 20 år från och med Detta ligger även i linje med framför allt syftet i den tidigare Garantiförsäkring, men också till viss del med syftet i GarantiförsäkringPLUS. Den sistnämnda har dock inte det specifika målet att trygga framtida pensioner, även om syftet är att jämna ut demografiska skillnader mellan olika generationer. Om framtida pensionsutbetalningar är det primära syftet har vi svårare att se rationaliteten med lösningen i KSFAB. Framför allt då syftet i GarantiförsäkringPLUS till viss del är ett annat. Vi är också något osäkra på själva försäkringsmomentet i lösningen då utfallet i relativt hög utsträckning går att påverka. Samtidigt är det flexibiliteten och möjligheten att påverka såväl konstruktion av försäkringsvillkor som utfall och skadeutbetalningar en av de stora fördelarna även om det också gör att skillnaden mot en kapitalförvaltning i egen regi är relativt liten. Inlåsningseffekten är hög i KSFAB, men kommunen bör dock ställa sig frågan hur högt denna effekt ska värderas. 20 Mail från bolaget Finansinspektionen, Hantering av framtida pensionskostnader, Sundsvalls kommun, Koncernstaben, KS 295/09 024,

13 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 13 Säkerhetsreserven beräknas i Sverige enligt Finansinspektionens föreskrifter 23. För återförsäkringsbolaget i Luxemburg bestäms istället säkerhetsreserven enligt det lokala regelverket vilket bygger på en multipel av premien 24. Vi har inte gjort några detaljerade beräkningar på säkerhetsreserven, men har ändå valt att föra en viss diskussion runt denna. Storleken och strukturen på säkerhetsreserven kan diskuteras och komma att behöva utvärderas mer grundligt, men den är enligt vår mening inte avgörande faktor för huruvida kommunen ska fortsätta att betala premier till KSFAB. Om kommunen slutar att betala premie till försäkringsbolaget kommer risken för försäkringsbolaget gå ner till noll och därmed kommer säkerhetsreserven att upplösas och bli föremål för beskattning. Det är med andra ord inte ett önskvärt scenario. Med nuvarande strategi avseende premien, kapitalförvaltningen samt uteblivna skadeutbetalningar så finns det en sannolikhet för att säkerhetsreserven kan komma att överstiga den i Luxemburg lagstadgade nivån inom en överskådlig framtid. Om så är fallet kan försäkringsvillkoren och de risker bolaget idag försäkrar återigen behöva förändras. Den nuvarande strategin kan också komma att innebära att medel finns kvar i bolaget efter 2028, vilket även det kan föranleda att försäkringsvillkoren kan komma att behöva ändras. Det gör sammantaget att kommunen redan nu behöver ha ett långsiktigt perspektiv på vad målet bör vara samt vilka risker som ska hanteras Jämförelse med andra sakförsäkringsbolag utför regelbundet en analys över sakförsäkringsbolag som verkar på den svenska marknaden. Detta gör vi för att bedöma kreditvärdigheten och bolagens finansiella styrka. Vi har gjort motsvarande analys på KSFAB och kan konstatera att bolaget skiljer sig mycket i jämförelse med andra aktörer på marknaden. I tabellen nedan visas nyckeltal för KSFAB jämfört med ett urval av andra sakförsäkringsbolag. Jämförelse av bolag (2013) KSFAB If Atradius Euler-Hermes Trygg-Hansa Självbehåll 6,4% 93,3% 54,5% 69,0% 86,9% Skadeprocent 152,6% 64,2% 52,6% 55,3% 64,2% Driftkostnadsprocent 63,4% 18,0% 49,8% 37,2% 18,0% Totalkostnadsprocent 216,0% 82,1% 102,4% 92,5% 82,1% Kapitalbas som andel av tillgångar 96,7% 16,8% 33,2% 43,0% 22,8% Solvensgrad 33387,5% 133,7% 247,5% 273,8% 133,7% 23 FFFS 2013:8 24 Möte med bolaget

14 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 14 Definition Självbehåll Skadeprocent Driftkostnadsprocent Totalkostnadsprocent Kapitalbas som andel av tillgångar Solvensgrad Andel av premien, och risken, som man behåller själv (resten till återförsäkring) Skadekostnad som andel av premieintäkt (för egen räkning) Driftkostnad som andel av premieintäkt (för egen räkning) Skadeprocent plus driftkostnadsprocent Överskottet i bolaget som en del av den totala balansomslutningen Placeringstillgångar delat med försäkringstekniska avsättningar Även om det är svårt att jämföra KSFAB med sakförsäkringsbolag som verkar på en konkurrensutsatt marknad kan det konstateras att bolaget skiljer sig, både mot kreditförsäkringsbolag såsom Atradius och Euler-Hermes och mot mer traditionella sakförsäkringsbolag som If och Trygg-Hansa. Det ska poängteras att de mer traditionella sakförsäkringsbolagen har en väldigt annorlunda verksamhet. KSFAB är mycket överkapitaliserat i förhållande till den risk som hanteras. Självbehållet är också mycket lågt, vilket innebär att en mycket stor del återförsäkras och lite risk behålls för egen räkning i direktförsäkringsbolaget. Kostnadsprocenten är höga, men varierar mycket mellan åren, mycket på grund av det låga självbehållet. 5.2 Försäkringsprodukter och villkor De försäkringsvillkor som bestämmer produktens utformning och premiens storlek bestäms av bolaget, men kommunen har möjlighet att påverka dessa i form av sitt delägarskap.. Kommunen har möjlighet att påverka premien men det måste motsvara risken för framtida årliga utbetalningar i storlek och en alltför låg sådan skulle kunna påverka Finansinspektionens syn på säkerhetsreserven. Premien för 2015 är 16 MSEK och förväntas kvarstå på detta belopp i framtiden. För 2014 var premien 15 MSEK. Ersättningen enligt nettokostnadsförsäkringen räknas ut som: Ersättning= max(0; kostnadsökning-självrisk) * kostnad för äldrevård där data för nettokostnadsökning för äldrevård (och vård av funktionshindrade) hämtas från SCB som publicerar denna information årligen Kostnad eller utgift Premien går att se som en periodisering av kapital där kommunen sätter in 16 MSEK årligen i försäkringslösningen. Om detta är att se som en periodisering av kapital ska också skadeutbetalningarna ses som detta. Ses premien som en kostnad ska också utbetalningarna ses som intäkter. Premien bör ses som en kostnad för kommunen och således också utbetalningen som en intäkt. Oavsett hantering i bokföringen är det mycket som indikerar att det snarare kan betraktas som en periodisering av kapital än som en kostnad. Däremot kan upplägget generera skattemässiga effekter 25

15 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 15 som i längden ger faktiska kostnader. Något som pekar på att det snarare är en kostnad än en periodisering är inlåsningseffekten och kommunens begränsade möjlighet att återhämta detta kapital. I och med att kommunen kan påverka försäkringen och därmed utbetalningarnas utformning ser vi dock att denna inlåsningseffekt är hög men inte total Simuleringar av försäkringsutfall Nedan har ett antal simuleringar av de framtida skadeutbetalningarna gjorts för att ge kommunen en uppfattning om förväntat framtida utfall i olika scenarion. Fördelen med simuleringar är att det också är möjligt att studera hur skadeutbetalningarna kan komma att variera utöver det förväntade utfallet. Det är också möjligt arbeta med mer komplexa och dynamiska parametrar som exempelvis de begränsningar som villkoren har i utbetalningar per 2016, 2021 samt Vi har inte analyserat nettokostnadsökningens uppbyggnad enligt SCB:s definition i detalj, men många av posterna som denna bygger på, exempelvis löner och produktkostnader borde påverkas av inflationen i samhället. Med en låg inflation i samhället kommer således nettokostnaden att hållas nere och mindre skadeutbetalningar kommer att göras då självrisken uppgår till 4,07% nominellt. Även om 2014 i stort är realiserat är inte information från SCB publicerad för året och vi simulerar därför också detta år. Kassaflödena i grafen är reala, där inflationsantagandet som används är riksbankens inflationsmål på 2%. Simuleringarna visar att skadeutbetalningarna förväntas öka. Detta kommer av att ersättningen baseras på en procentuell avvikelse, och basen som ersättningen sedan beräknas på växer så länge nettokostnadsökningen är positiv. Simuleringarna är baserade på historiskt utfall, i likhet med hur riskpremien beräknas vilket bör hållas i åtanke. Det finns dock inte några garantier för att framtiden kommer utvecklas likartat med historiken, och det finns som tidigare nämnts delar i försäkringens båda moment som kommunen torde kunna påverka. Det finns en betydande sannolikhet att det med nuvarande upplägg finns kapital kvar i försäkringsbolaget efter 2028 då försäkringsperioden tar slut. För att hantera ett sådant scenario bör kommunen ha en aktiv roll i styrningen av premiernas storlek och försäkringsproduktens utformning.

16 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 16 Simulerade kassaflöden (MSEK) Skadeutbetalningar Premieinbetalningar Skillnad Begränsningarna i sammanlagda utbetalningar per 2016, 2021 samt 2027 syns i de förväntade utbetalningarna genom att utbetalningarna minskar stegvis vid dessa intervall. Under 2016 är det förväntade nettokassaflödet (utbetalningar minus premie) negativt. Simulerade ackumulerade kassaflöden (MSEK) Skadeutbetalningar Premieinbetalningar Skillnad Den ackumulerade skillnaden mellan premie och utbetalningar är det kapital som kommunen förväntas totalt erhålla netto från bolaget.

17 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 17 De årliga utbetalningarna varierar mycket mellan åren med hög spridning. Då självrisken ligger strax över den förväntade procentuella nettokostnadsökningen (4,07% jämfört med 3,57%) förväntas mer än vartannat av åren (62%) ge noll i utbetalning. Tabellen nedan visar statistik för de årliga utbetalningarna. Medelvärdet för utbetalningarna är 26,6 MSEK, men medianvärdet ( mittenvärdet ) kommer att vara noll. De 5% största skadorna uppgår till 125,2 MSEK och den 1% största skadan uppgår till 200,0 MSEK. Årliga utbetalningar (MSEK) Medel 26,6 Median 0,0 Percentil 95% 125,2 Percentil 99% 200,0 Fördelning totala ackumulerade utbetalningar (MSEK) Som kan observeras är spridningen i den totala summan av ackumulerade utbetalningar betydande. Inklusive 2014 kommer motsvarande inbetalade premie vara 239 MSEK (15 MSEK 2014 och 16 MSEK ). Av de simulerade utfallen är 23 % lägre än den inbetalade premien på 239 MSEK. Försäkringslösningen är inte längre kopplad till pensionsutbetalningarna, men då det initialt var tänkt att försäkringen skulle hantera den så kallade pensionspuckeln har vi valt att även titta närmare på denna.

18 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 18 Fondering jämfört med försäkring (MSEK) Försäkring Fondering Skillnad Grafen ovan visar de förväntade skadeutbetalningarna från nettokostnadsförsäkringen jämfört med en fondering som hanterar de högsta kassaflödena från pensionsutbetalningarna. Fonderingens storlek uppgår till 398,5 MSEK och motsvarar totala summan av utbetalningarna. Dessa två är då jämförbara i storlek, men fonderingen kan anses mer anpassad till att hantera just pensionspuckeln, eftersom den tar bort den översta delen av pensionsutbetalningarnas kassaflöde. Jämförelsen kan alltså användas för att se hur pass anpassad försäkringsprodukten är mot pensionsutbetalningarna. Försäkringens tidsperiod sträcker sig över den största delen av pensionspuckeln, men storleken på kassaflödena skiljer sig relativt mycket åt. Det bör understrykas att utbetalningarna från försäkringen kan variera mycket från det förväntade utfallet, och risken för att inte erhålla någon utbetalning alls vissa år är stor. I nuläget finns två försäkringsmoment i villkoren: nettokostnadsförsäkring och budgetavvikelseförsäkring. Då den senare är så pass begränsad (maximalt 6 MSEK på 10 år) jämfört med nettokostnadsförsäkringen bör det utvärderas om detta skydd verkligen tillför något. 5.3 Kapitalförvaltning Det finns enligt vår uppfattning inget i förvaltningen som helhet, inklusive upprättat placeringsreglemente, som avviker från praxis i marknaden och från vad som kan betecknas som en professionell hantering. Den historiska utvecklingen är god och förvaltningsmodellen har visat sig fungera i olika marknadsklimat. Förvaltningen ger en tydlig riskbegränsning och är samtidigt flexibel vilket är en nödvändighet då förutsättningarna kontinuerligt förändras. Fördelningen mellan olika tillgångsslag framgår nedan och andelen aktier är fullt rimlig utifrån den fastställda skyddsnivån och

19 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 19 avkastningsmålet. Förvaltningen innehåller vidare i stort sett enbart likvida och transparenta instrument och fonderna ger god riskspridning. Tillgångsfördelning 38% 55% Nominella räntor Svenska aktier Globala aktier 7% Maximal andel för såväl svensk/nordisk som global aktieexponering, 50% respektive 100%, är väldigt väl tilltagna med tanke på att förvaltningen som lägst alltid ska kunna garantera 90% av portföljens värde. Så länge förvaltningsstrategin inbegriper en tydlig övergripande riskbegränsning så spelar detta mindre roll, men utan en sådan är spannen väl tilltagna och kan komma att innebära väl stora risker. En aspekt av mindre betydelse som kan diskuteras är användandet av råvaruexponering vilket dock enligt reglementet enbart får utgöra en väldigt begränsad del av förvaltningen. Råvarumarknaden styrs i mångt och mycket av industriella köpare och säljare, även om fler finansiella aktörer har sökt sig till marknaden de senaste åren för att hitta alternativ till traditionella tillgångsslag. Anledningar till att investera i råvaror kan vara att erhålla en positiv absolutavkastning. Teorin bakom detta är att när Kina och övriga utvecklingsländer får en större medelklass så kommer efterfrågan på råvaror att öka. Om råvaror är en ändlig vara och dagens råvaror inte kan ersättas med andra råvaror så kommer priset att öka. En ytterligare anledning kan vara att erhålla en bättre riskspridning samt till viss del erhålla en säkring mot aktiemarknaden då exempelvis oljepriset vanligtvis bör stiga vid kriser då aktiemarknaden faller. Invändningarna mot användandet av råvaror består framför allt i följande: Hög korrelation mot framför allt utländska aktier, upp emot 0,7 samt en volatilitet (risk) på råvaruindex 26 som på 10 år är högre än många aktieindex. Exponering mot råvaror erhålls också indirekt via aktiemarknaden och framför allt vid investeringar i breda index. Till skillnad från aktier innehåller inte råvaror en riskpremie utan placeringarna blir enbart en spekulation i huruvida marknaden ska upp eller ned på en viss horisont. 26 Baserat på indexet S&P GSCI TR, beräknat på månadsdata

20 ::::::::::::::::::::::: ANALYS Placeringsreglemente och överensstämmelse med kommunens policydokument Diskrepanserna mellan KSFAB:s reglemente och kommunens finanspolicy 27 är relativt begränsade. Det är dock svårt att jämföra de två dokumenten då de har olika ändamål och till viss del avser olika områden. KSFAB:s reglemente är, fullt logiskt, något tydligare och mer detaljerat avseende tillgångsförvaltning än kommunens finanspolicy. Exempelvis är inte kommunens avkastningsmål specificerat och inte heller finns det något övergripande riskmål. Den stora skillnaden mellan de två dokumenten består i att kommunens finanspolicy inte tillåter placeringar i aktier eller råvaror. En annan skillnad är att kommunen har möjlighet att placera i längre räntepapper än KSFAB, över ett år, och också i andra typer av motparter än vad KSFAB har möjlighet till vid direkta placeringar. Utöver finanspolicyn har kommunen även en policy för förvaltning av pensionsmedel 28. Då det aktuella syftet med KSFAB inte är att trygga framtida pensionsutbetalningar så är inte heller denna policy fullt jämförbar med KSFAB:s reglemente. Policyn för förvaltning av pensionsmedel tar en tydlig utgångspunkt i att förvaltningen ska vara anpassad och utformad efter det medlen ska användas till, det vill säga framtida pensionsutbetalningar. Det innebär att avkastningsmålet är kopplat till uppräkningen av pensioner samtidigt som placeringshorisonten är lång, över 10 år. Det finns ingen explicit riskbegränsning i policyn likt den som finns i KSFAB:s reglemente på 95% av förvaltat kapital. Maximal andel aktier är vidare lägre än i KSFAB:s reglemente (maximalt 50% mot 100%) Risker Det stora frågetecknet avseende förvaltningen relaterar främst till huruvida densamma är anpassad till och utformad efter de risker KSFAB har i sitt åtagande. Som kan observeras i nedanstående simuleringar har dagens tillgångsallokering en relativt låg följsamhet mot åtagandet med våra antaganden. Detta beror primärt på att åtagandet har en lång horisont med tyngdpunkt på kassaflöden långt fram i tiden, främst mellan Även om inte kopplingen mot inflationen är fullständig så är det enligt vår åsikt rimligt att anta att nettokostnaderna över tid har en real komponent. Räntedelen i dagens förvaltning har kort löptid och fokus på papper under ett år samtidigt som ingen direkt koppling med inflationen existerar. Korta räntepapper har dock en betydligt lägre inflationsrisk än längre nominella räntepapper. Simuleringen utgår från antagandet att nuvärdet på de beräknade kassaflödena i bolagets åtagande är precis lika stora som värdet på den aktuella tillgångsportföljen vars tillgångsallokering illustreras under rubrik 5.3. Det ger en kvot (konsolidering) mellan tillgångar och åtagande på 100% initialt. Med dagens portfölj och aktuella antaganden så kommer konsolideringen att ha ökat i de 5% bästa simuleringsutfallen med 20 procentenheter till ca 120%. 27 Finanspolicy för Sundsvalls kommunkoncern, fastställd av KF Fastställd av kommunfullmäktige

21 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 21 Simulering aktuell portfölj 1 år 10 år Bästa 5% 120,0 256,0 Medel 102,0 139,0 Sämsta 5% 87,0 52,0 Sämsta 1% 82,0 25,0 Andel under 90% 10,4% 42,3% Förväntad avkastning 3,1% 3,4% För att illustrera risken mot det beräknade åtagandets nuvärde visas även konsolideringen i såväl de 5% sämsta som de 1% sämsta simuleringsutfallen. För att också få en känsla för hur konsolideringen kan svänga under perioden på tio år så illustreras också hur stor andel av de totala simuleringsutfallen ( stycken) som faller under 90% av initialt portföljvärde någon gång under denna period. Med en annan struktur på ränteportföljen, men samma aktieportfölj, skulle följsamheten mot åtagandet kunna förbättras betänkligt. Framför allt minskar risken relativt mycket och det är en betydligt mindre andel av utfallen som faller under 90% av initialt värde på tillgångsportföljen. Detta beror primärt på att matchningen med åtagandets duration har förbättrats genom att längre räntor med en koppling till inflationen har inkorporerats. Simulering aktuell portfölj 1 år 10 år Bästa 5% 116,0 239,0 Medel 102,0 138,0 Sämsta 5% 90,0 64,0 Sämsta 1% 86,0 44,0 Andel under 90% 5,3% 33,5% Förväntad avkastning 3,1% 3,3% Resultatet av simuleringarna innebär inte nödvändigtvis att dagens förvaltning är ineffektiv. Vilken förvaltning som ska användas och hur allokeringen ska struktureras beror på hur risk definieras samt vad målet med förvaltningen är. Risken i absoluta termer och bokföringsmässigt är låg med dagens portfölj, men däremot är risken relativt hög gentemot simulerade rörelser i bolagets åtagande. Vår åsikt är att även åtagandet och riskerna i detsamma bör tas hänsyn till vid val av förvaltning och allokering. 6 Alternativ Det uppenbara alternativet till lösningen i KSFAB är en traditionell pensionsförsäkring. Däremot existerar även andra lösningar vilka också utvärderades i samband med beslutet om att ansluta till

22 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 22 KSFAB. 29 I kommunens beslutsunderlag från 2009 uppges att det finns möjlighet att överföra förvaltningen till kommunen genom återlån, vilket vi ställer oss frågande till. I underlaget lyfts vidare inlåsningseffekten fram som den viktigaste parametern samtidigt som behovet av kontroll tillgodoses. Framför allt kontrollen lyfts fram som ett viktigt argument mot en pensionsförsäkring. PARAMETER KSFAB PENSIONSFÖRSÄKRING ÖRONMÄRKNING BR Kostnader Komplicerade att uppskatta exakt, dock troligtvis högst av alternativen 30 KPA: ca 0,60% vilket tynger garantiräntan vid tecknande samt 0,55% i löpande avgift Ca 0,10% - 0,50% beroende på typ av förvaltning Skandia: ca 0,75% vilket tynger garantiräntan vid tecknande samt 0,55% i löpande avgift Förväntad avkastning (per år med 10 års horisont) Ca 3,1% KPA: ca 4% varav garantiräntan (brutto) uppgår till 1,5% Skandia: ca 5% varav garantiräntan (brutto) uppgår till 1,25% Beror på exakt allokering, men i linje med övriga alternativ vid samma allokering Inlåsning Hög Hög Låg, men går att låsa in i viss utsträckning med tydliga riktlinjer Flexibilitet och möjlighet till anpassning Relativt hög, dock begränsningar i form av strikta riktlinjer och regleringar Låg Hög Krav på ägare Höga Medel, men betydligt lägre än i KSFAB Medel, beroende på förvaltningsform 29 Hantering av framtida pensionskostnader, Sundsvalls kommun, Koncernstaben, KS 295/09 024, Driftskostnaderna uppgår till ca 0,5-1,5% av placeringstillgångarna enligt KSFAB per SAKförsäkringsbolag uttrycker vanligtvis driftskostnaderna mot premieintäkterna, vilket blir något missvisande i detta fall beroende på den extremt goda konsolideringen.

23 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 23 Komplexitet Hög Hög. Många av besluten som KSFAB behöver fatta och den praktiska hanteringen läggs dock ut på en stor organisation med större resurser Relativt låg beroende på exakt förvaltning Vi har inte valt att inbegripa alternativet egen pensionsstiftelse i jämförelsen ovan då vi anser det vara ett mindre effektivt alternativ till KSFAB, trots hög grad av inlåsning. Framför allt då det innebär att kommunen behöver avsätta en hel del tid och resurser själva samt besitta viss specialistkompetens. Exempelvis krävs det en av Finansinspektionen godkänd ledningsprövning, konsekvensanalys av placeringsverksamheten, årliga revisioner med mera. Det är vidare mindre effektivt ur ett skatteperspektiv jämfört med öronmärkta medel i balansräkningen då avkastningsskatt tillkommer precis som i en pensionsförsäkring. 6.1 Pensionsskuld versus låneskuld Ett alternativ för kommunen är att använda avsatta medel i KSFAB till finansiering av investeringar alternativt amortering av låneskulden. Kommunen stå de närmaste åren inför stora investeringar och reinvesteringar vilka beräknas uppgå till drygt 12 miljarder till och med Beroende på kommunens exakta behov och förutsättningar är detta något som bör övervägas. Pensionsskulden, såväl den del redovisad som ansvarsförbindelse som den del redovisad i balansräkningen, kommer att innebära stora belastningar framåt. Pensionsskulden är ett lån som vilket annat lån och då handlar frågan om hur kommunen vill finansiera sig, via marknaden eller via sina anställda, samt vilken typ av finansiering som är mest fördelaktig. I detta val förespråkar vi primärt finansiering via marknaden av följande anledningar: Pensionsskulden är ett lån de flesta aktörer inte önskar i sin kapitalstruktur då den har lång löptid, räknas upp med inflationen samtidigt som den innebär svårbedömda risker som exempelvis dödlighet. Dagens extremt låga ränteläge, som också ser ut att bli kvar på i alla fall medellång sikt, gör att förutsättningarna för att identifiera billig finansiering är goda. Detta späs på ytterligare av en stor efterfrågan, från exempelvis banker och just försäkringsbolag, på lån (obligationer och certifikat) från kreditvärdiga aktörer som Kommuninvest samt kommuner och landsting. o Räntan på den del av pensionsskulden som värdesäkras ligger idag på 1% plus inflation (den så kallade RIPS-räntan). Lite förenklat skulle denna ränta kunna ställas mot den ränta kommunen betalar på långfristig finansiering på marknaden. Den ligger

24 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 24 på fem års löptid på ca Stibor 3M + 0,21%. 31 Då Stibor 3M för närvarande ligger på ca 0,27% så ger det en finansieringskostnad på ca 0,48% på fem år vilket är billigare än pensionsskulden samtidigt som riskerna är mer lätthanterliga. Medlen är redan avsatta för långsiktiga ändamål och för att utjämna skillnader mellan olika generationer. 7 Slutsatser 7.1 Struktur Hur ändamålsenlig lösningen i KSFAB är beror till stor del på kommunens mål med medlen och framtida behov. Den nuvarande strukturen i sig behöver inte vara ineffektiv, men för att erhålla ett försäkringsskydd i linje med önskemålen är det enligt vår åsikt direkt nödvändigt att kommunen engagerar sig än mer och är aktiv som ägare. Kommunen behöver sätta sig in i bolaget och dess förutsättningar i mycket högre utsträckning än idag. För att kontrollen, som lyftes fram som en viktig parameter i det ursprungliga beslutsunderlaget, ska vara värd något krävs engagemang och ägarstyrning. Är kommunen inte beredd att göra det genom att dedikera tid och resurser bör en alternativ lösning övervägas. En mer aktiv ägarstyrning skulle också kunna vara ett effektivt alternativ till att lämna KSFAB. Genom ett än större engagemang har kommunen möjlighet att anpassa försäkringsprodukten till dess behov samt påverka skadeutbetalningarnas storlek och KSFAB:s riskprofil. Kommunen bör vidare utvärdera mer än enbart nuläget och de närmaste åren. Dagens struktur och förutsättningar innebär att det vid 2028 troligtvis kommer att finnas betydande överskott i KSFAB som, vid en avveckling, kommer att behöva beskattas med vid den tidens gällande skattesats. Alternativet är att förändra försäkringsvillkoren och fortsätta att bedriva verksamheten med ett annat syfte. Om försäkringsvillkoren hålls intakta och om kommunen önskar avveckla lösningen 2028, så bör andra alternativ övervägas då skatteeffekten, beroende på skadeutbetalningarna, kan bli än större på längre horisonter. Inlåsningen har definitivt lyckats och frågan är om det fortfarande är en nyckelfråga för kommunen. Vår erfarenhet är att öronmärkta medel i egen balansräkning kan fungera alldeles utmärkt vilket också bevisas av att ett stort antal kommuner och landsting med olika upplägg har använt sig av den metoden sedan tidigt 90-tal. Inlåsningen har dock positiva aspekter som tydlighet och minskad risk för att medlen används till andra ändamål. Kommunen behöver ta ställning till hur stor denna risk bedöms 31 Mail finanschef Sundsvalls kommun,

25 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 25 vara och om det är önskvärt även framledes. Drastiskt uttryckt handlar det om att bedöma om den politiska risken är så stor att medlen behöver låsas in i ett försäkringsbolag och återförsäkras i Luxemburg. 7.2 Försäkringsprodukter och villkor Kommunen bör utvärdera om storleken på premien är värd den motsvarande ersättning som förväntas erhållas. Många år förväntas utbetalningarna bli noll, samtidigt som de kan bli väldigt stora andra år vilket illustreras i de genomförda simuleringarna. Då nettokostnadsökningen har varierat kraftigt mellan åren och med en självrisk 0,5 procentenheter över förväntat skadeutfall förväntas mer än hälften av åren ge noll i skadeutbetalning. På samma sätt kommer det vissa år vara stora engångsutbetalningar, och frågan är om detta är en effekt som efterfrågas. Den totala premien som förväntas betalas uppgår till 239 MSEK för med en förväntad total skadeutbetalning på 398 MSEK för motsvarande period. Viktigt att ha i åtanke är att utbetalningarnas storlek är osäker. Även premiens storlek kan komma att variera, men detta är till viss del ett beslut att ta för styrelsen. Enligt bolaget 32 så är det enbart positivt om utbetalningarna hänförliga till GarantiförsäkringPLUS inte realiseras då det innebär att de demografiska problemen har hanterats på annat vis. Inbetalda medel kan då helt enkelt användas till andra ändamål. Det är korrekt, men med inlåsningen i KSFAB minskar flexibiliteten drastiskt samtidigt som skattefrågan behöver hanteras. Försäkringsmomentet i GarantiförsäkringPLUS kan enligt vår åsikt också diskuteras. Detta då skadan i relativt hög utsträckning kan påverkas av kommunen som försäkringstagare. Kostnadsutvecklingen inom äldreomsorgen kan kommunen i viss utsträckning själv påverka, men framför allt kan avvikelsen mot budget styras helt. Det innebär vidare att fördelarna med att trygga dessa risker via ett försäkringsbolag kan diskuteras. I och med lanseringen och införandet av GarantiförsäkringPLUS så omformulerades förutsättningarna och nya villkor introducerades. I samband med detta frångicks också formellt målet att använda kapitalet till att hantera pensionsskulden. Något nytt mål har dock så vitt vi förstår inte introducerats. Frågan är huruvida den initiala insättningen som omfattade ca 25% av ansvarförbindelsen fortfarande är relevant då syftet numera är ett annat? 7.3 Kapitalförvaltning Kapitalförvaltningen är enligt vår uppfattning effektiv. Den är vidare utformad för att innebära låg risk i absoluta tal och ha en tydlig, men flexibel, riskbegränsning vilket är positivt. Däremot är kapitalförvaltningen enligt vår åsikt inte primärt utformad efter risken i bolagets åtagande och kopplingen mellan de två är relativt svag. Detta gäller för såväl dagens mål som handlar om att hantera 32 Mail bolaget

26 ::::::::::::::::::::::: ANALYS 26 nettokostnadsökningarna i äldreomsorgen, men det gäller också om framtida pensionsutbetalningar indirekt är målet. Problemet är också detsamma oavsett vilket av målen som avses då målen i båda fallen har lång löptid och en real koppling medan ränteportföljen har en kort löptid med begränsad koppling till inflationen. Ett enkelt sätt att beskriva detta är att räntedelen i dagens förvaltning består av nominella räntepapper med en löptid under ett år. Kommunens pensionsskuld redovisad som ansvarsförbindelse har däremot en duration på ca 13,6 år och är real vilket innebär att den räknas upp med inflationen. Dagens ränteportfölj innebär således en stor missmatch i duration samtidigt som följsamheten mot inflationen inte är helt optimal. Om diskonteringsräntan (kalkylräntan) som används för att beräkna nuvärdet på pensionsskulden skulle falla med en procent så skulle ansvarsförbindelsens värde öka med hela 465 MSEK (ca 15%). Dagens ränteportfölj skulle med en duration på ca ett år däremot enbart röra sig upp med ca en procent. 7.4 Alternativ Dagens lösning i KSFAB kan som sagt vara effektiv beroende på kommunens behov och mål. Effektiviteten beror också på hur viktiga parametrarna inlåsning och kontroll är. Vi har uppfattat kommunens primära mål som att hantera framtida pensionsutbetalningar. Det ursprungliga beslutsunderlaget byggde också på det målet. Om detta är kommunens mål så är lösningen via KSFAB mindre effektiv enligt vår uppfattning. Med tanke på att bolaget också är ett sakförsäkringsbolag skulle det kunna bli komplicerat att omformulera försäkringsvillkoren för att explicit hantera framtida pensioner. Detta då bolaget i ett sådant fall snarare skulle klassificeras som ett livförsäkringsbolag vilka regleras av andra riktlinjer. Det uppenbara alternativet är en traditionell pensionsförsäkring hos Skandia eller KPA vilket är en betydligt mindre komplicerad helhets- och paketlösning som kräver relativt lite i form av löpande resurser från kommunen. Exakt vad en sådan lösning skulle innebära behöver utvärderas närmare, men i dagsläget är villkoren mycket konkurrenskraftiga och båda bolagen är välkonsoliderade och stabila (se bilaga 2 för Livbolagsanalys). Storleken på bolagen ger dem också stordriftsfördelar och möjlighet att bära högre kostnader associerade med högre krav och hårdare regleringar. Även en fondering skulle kunna vara ett alternativ för kommunen då det innebär hög flexibilitet och god kontroll över medlen, men däremot erhålls ingen inlåsning. Precis som kommunen själv tar upp i det ursprungliga beslutsunderlaget, så är fondering det enda alternativ där avkastningsskatten undviks vilken drabbar kommunen både i en pensionsförsäkring och i en egen pensionsstiftelse.vilket alternativ som är mest ändamålsenligt för just kommunen bör dock utredas närmare längre fram. Som illustrerats under rubrik 6 så är pensionsskulden såväl dyrare som mer riskabel än låneskulden varför det sistnämnda alternativet är att föredra i valet av finansieringsform. Vår rekommendation är således att inbetalda medel i KSFAB, oavsett vilken väg som väljs, fortsätter att användas till

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Omfattning av försäkringsavtalen

Omfattning av försäkringsavtalen Frågor om försäkring av pensionsåtaganden Omfattning av försäkringsavtalen 1. Vilka fördelar innebär försäkring av pensionsåtaganden jämfört med avsättning till pensionsstiftelse respektive förvaltning

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 6.20

Laholms kommuns författningssamling 6.20 Laholms kommuns författningssamling 6.20 Föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser; antagna av kommunfullmäktige den 24 februari 2005, 35 1. 1. ALLMÄNT 1.1 Mål Laholms kommuns

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Friplan Länsplan Basplan Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

INFLATIONSRAPPORT 2002:3 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Gällande fr. o m 2011-05-02 1 Innehållsförteckning Försäkringstekniska riktlinjer... 3 1 Övergripande... 3 1.2 Omfattning... 3 1.3 Försäkringstekniskt

Läs mer

Holmia Livförsäkring AB. Försäkringstekniska riktlinjer

Holmia Livförsäkring AB. Försäkringstekniska riktlinjer Holmia Livförsäkring AB Försäkringstekniska riktlinjer 1 Försäkringstekniska riktlinjer Bilagor Bilaga 1:Försäkringstekniskt beräkningsunderlag Bilaga 2 Reserving Policy med tillhörande bilagor 1. Bakgrund

Läs mer

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

Försäkringsbranschens Pensionskassa. DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005. FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142

Försäkringsbranschens Pensionskassa. DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005. FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142 Försäkringsbranschens Pensionskassa DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005 FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142 FPK - FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS PENSIONSKASSA DELÅRSRAPPORT

Läs mer

Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension

Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension Ett viktigt val för din framtid. Gör ett aktivt val för din pension. Per, SPP Avtalspension ITPK Egenpension och Livsarbetstidspension Om du fick 100 000 kronor att investera, var skulle du placera dem

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse En pensionsstiftelse måste besluta om vissa placeringsriktlinjer för det kapital stiftelsen ska förvalta. Även en kommun eller ett landsting måste

Läs mer

Finansförvaltning POLICY 1 (6) 2013-12-10 7720-1

Finansförvaltning POLICY 1 (6) 2013-12-10 7720-1 POLICY 1 (6) SYFTE Av Kommunallagen (8 kap. 2) framgår att kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige

Läs mer

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser en vägledning INNEHÅLL VÄGLEDNING FÖR PENSIONSSTIFTELSER FÖR ATT TA FRAM KONSEKVENSANALYSER ENLIGT FFFS 2005:32 1 Inledning 1 Finansinspektionens föreskrift FFFS

Läs mer

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell förvaltning som tecknas hos Svensk Handel Pensionskassan

Läs mer

POLICY. Finanspolicy

POLICY. Finanspolicy POLICY Finanspolicy POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Ansvarsfördelning och organisation... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Övergripande mål...

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 6.21

Laholms kommuns författningssamling 6.21 Laholms kommuns författningssamling 6.21 Föreskrifter om förmögenhetsplacering för av kommunen förvaltade stiftelser; antagna av kommunstyrelsen den 23 augusti 2005 233 i. Laholms kommun föreskriver följande

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

Placeringspolicy. Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08

Placeringspolicy. Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08 Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0)8 15 41 00 Org.

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Privat Pension Pensionskonto LRF MedlemsPension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya

Läs mer

SFS 1995:1560. Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 1 kap. Inledande bestämmelser

SFS 1995:1560. Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 1 kap. Inledande bestämmelser SFS 1995:1560 Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 1 kap. Inledande bestämmelser Normgivningsbemyndigande 4 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer. Förenade Liv Gruppförsäkring AB

Försäkringstekniska riktlinjer. Förenade Liv Gruppförsäkring AB Försäkringstekniska riktlinjer Förenade Liv Gruppförsäkring AB Bolag: Förenade Liv Gruppförsäkring AB Beslutad av: Styrelsen Förenade Liv Fastställd: 2014-03-06 Ersätter tidigare version fastställd den:

Läs mer

16. Försäkringstekniska riktlinjer

16. Försäkringstekniska riktlinjer 16. Försäkringstekniska riktlinjer FÖR ALLMÄNNA ÄNKE- OCH PUPILLKASSAN I SVERIGE Beslutade av styrelsen den 16 april 2015 Gäller från den 1 maj 2015 Innehållsförteckning I Direkt meddelad livförsäkring

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet att ändra villkor till

Läs mer

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent. Pressmeddelande 19 februari 2003 Skandia Liv 103 50 Stockholm Telefon vx 788 10 00 Telefax 788 15 66 Besöksadress: Sveavägen 44 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 1 Skandia

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer. för. VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518

Försäkringstekniska riktlinjer. för. VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518 Försäkringstekniska riktlinjer för VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518 Fastställda av VFF Fondförsäkring ABs styrelse 2013-12-11 1. Tillämpas från Dessa försäkringstekniska riktlinjer gäller från

Läs mer

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag Beslutade av styrelsen den 13 maj 2014 Gäller från och med 1 juni 2014 KPA LIVFÖRSÄKRING AB (PUBL), 106 85 STOCKHOLM BESÖKSADRESS ÖSTGÖTAGATAN

Läs mer

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Garanterade engångspremier i serie/engångspremier

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Garanterade engångspremier i serie/engångspremier Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Garanterade engångspremier i serie/engångspremier Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell

Läs mer

Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel

Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Kommunfullmäktige KFS 706 2007-03-26, 23 Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel Åstorps kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2000-06-26

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - försäkrin stekniska runder inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Avtalspension BTPK kompletterande ålderspension

Avtalspension BTPK kompletterande ålderspension Ett viktigt val för din framtid. Du bestämmer var pengarna ska placeras. Arbetsgivaren betalar. Linda, SPP Avtalspension BTPK kompletterande ålderspension Om du fick 100 000 kronor att investera, var skulle

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer inom PP Pension Fondförsäkring AB

Försäkringstekniska riktlinjer inom PP Pension Fondförsäkring AB Försäkringstekniska riktlinjer inom PP Pension Fondförsäkring AB Fastställda av PP Pension Fondförsäkring AB:s styrelse 2010 03 23 Dessa försäkringstekniska riktlinjer träder i kraft den 24 mars 2010.

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension SAF-LO, FTP och PA-KFS

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension SAF-LO, FTP och PA-KFS Faktablad Alecta Optimal Pension, FTP och PA-KFS Gäller från 1 januari 2014 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser December 2007 RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser

Läs mer

Din tjänstepension från SPP. För dig som är född 1953 eller tidigare. Jannora, SPP. En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund

Din tjänstepension från SPP. För dig som är född 1953 eller tidigare. Jannora, SPP. En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund Din tjänstepension från SPP För dig som är född 1953 eller tidigare Jannora, SPP En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund Ett viktigt komplement till den allmänna pensionen Du som är född 1953 eller

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning 2015-05-20 Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt för att

Läs mer

Livbolagens prestation

Livbolagens prestation fm Försäkringsmatematik Livbolagens prestation Återbäringsräntornas utveckling 1986-2012 Meryem Savas 2012-02-10 Innehållsförteckning Indelning... 2 Avkastningsskatt... 2 Pensionsförsäkring... 3 Besparingsperiod:

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 00:2

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 00:2 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 00:2 Kf 113/1999,Kf 127/2006, Kf 116/2009 Dnr Ks 2012/129 Kf 151/2010 Ks/K 2006.10286 Dnr 1999.000346 024 Reglemente för placering och förvaltningen av

Läs mer

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter.

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter. PENSIONSFÖRPLIKTELSER C:92 1 Inledning Syfte Syfte med dessa föreskrifter är att skapa regler för hur förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser inom Kalix kommun skall bedrivas och rapporteras.

Läs mer

Faktablad Tjänstepensionsförsäkring med traditionell förvaltning

Faktablad Tjänstepensionsförsäkring med traditionell förvaltning Faktablad Tjänstepensionsförsäkring med traditionell förvaltning Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell förvaltning som tecknas hos Svensk Handel

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK Faktablad Alecta Optimal Pension Avtalsområde ITP 1 och ITPK Gäller från 30 juni 2015 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

PLACERINGSREGLEMENTE FÖR PENSIONSMEDELS- FÖRVALTNING

PLACERINGSREGLEMENTE FÖR PENSIONSMEDELS- FÖRVALTNING 1 (13) PLACERINGSREGLEMENTE FÖR PENSIONSMEDELS- FÖRVALTNING 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Samtliga kommuner och landsting är skyldiga att anta bestämmelser för förvaltning av pensionsmedel. Det framgår av kommunallagen

Läs mer

Januari juni DELÅRSRAPPORT FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA

Januari juni DELÅRSRAPPORT FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA 1 2015 KÅPAN PENSIONER delårsrapport januari juni 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA Januari juni Det första halvåret av 2015 har präglats av en fortsatt stabil kapitalmarknad även om förhandlingarna

Läs mer

FINANSINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER (FTR) OCH FÖRSÄKRINGSTEKNISKT BERÄKNINGSUNDERLAG (FTB). FFFS 2003:8.

FINANSINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER (FTR) OCH FÖRSÄKRINGSTEKNISKT BERÄKNINGSUNDERLAG (FTB). FFFS 2003:8. FINANSINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER (FTR) OCH FÖRSÄKRINGSTEKNISKT BERÄKNINGSUNDERLAG (FTB). FFFS 2003:8. Försäkringstekniska riktlinjer (2 kap FFFS 2003:8) IKANO Livförsäkring

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund. Din tjänstepension från SPP

En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund. Din tjänstepension från SPP En pensionsförsäkring med PA-KFS som grund. Din tjänstepension från SPP Ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. Du som är född 1953 eller tidigare, anställd inom kommunal verksamhet och omfattas

Läs mer

Skandia Liv delårsrapport januari-juni 2008

Skandia Liv delårsrapport januari-juni 2008 T RY G G H E T PENSIONER SPAR A & P L A C E R A P R I VAT VÅ R D BA N K T J Ä N S T E R FINANSIEL L A T J Ä N S T E R Skandia Liv delårsrapport januari-juni 2008 delårsrapport januari-juni 2008 kommentar

Läs mer

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

KPA Traditionell Försäkring

KPA Traditionell Försäkring Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd KPA Traditionell Försäkring produktinformation vem är försäkringsgivare? Försäkringsgivare är KPA Pensionsförsäkring AB (publ),

Läs mer

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och Jämför privat pensionsförsäing Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och avgifter och som är öppna för nyteckning. Allmänt Traditionell

Läs mer

PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN

PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN Ett finansieringsalternativ för ITPs ålderspension När företaget självt ansvarar för

Läs mer

Utvecklingen i livförsäkringsbolagen

Utvecklingen i livförsäkringsbolagen 2002-11-28 PROMEMORIA Dnr 02-8856-399 Utvecklingen i livförsäkringsbolagen Osäkra omvärldsförutsättningar Den ekonomiska utvecklingen under 2002 har mycket präglats av osäkerhet och förändringar i negativ

Läs mer

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Lektion 8 Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare:Per

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

Bilaga 1. Protokollsutdrag styrelsen 43/05 med bilaga 2. Finanspolicy, slutversion 2005-11-24

Bilaga 1. Protokollsutdrag styrelsen 43/05 med bilaga 2. Finanspolicy, slutversion 2005-11-24 PROTOKOLL DATUM DIARIENR REGIONFULLMÄKTIGE 2005-11-24 05-128 24 Finanspolicy för Regionförbundet Sörmland Bakgrund Styrelsen för Regionförbundet Sörmland har lämnat bilagda förslag till finanspolicy för

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013 finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 213 26 september 213 Solvensen fortsatte att öka Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna fortsatte att förbättras

Läs mer

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt kontor i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Vi gör förändringar i våra Premiumfonder

Vi gör förändringar i våra Premiumfonder Stockholm oktober 2014 1(4) Vi gör förändringar i våra Premiumfonder Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt arbetar

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid

Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid Stockholm augusti 2012 1 (3) Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

REKOMMENDATION. Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde

REKOMMENDATION. Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde 2015-06-10 REKOMMENDATION Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde Svensk Försäkring Box 24043 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 www.svenskforsakring.se Inledning

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer