EXAMENSARBETE. Språkutvecklande undervisning i en förberedelseklass. Martina Norman Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp

Transkript

1 EXAMENSARBETE Språkutvecklande undervisning i en förberedelseklass Martina Norman 2013 Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande

2 Språkutvecklande undervisning i en förberedelseklass A0010P Examensarbete i lärande, 15 hp Martina Norman Handledare: Britt-Marie Yttling Fink

3 Abstrakt Syftet med min undersökning har varit att beskriva pedagogers språkutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass. I förberedelseklassen går det flerspråkiga elever som är nyanlända till Sverige. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med de verksamma pedagogerna i förberedelseklassen. Vid ett tillfälle genomförde jag även en observation. Det resultat som framkommit vid intervjuerna har gett mig en djupare förståelse för ämnet och det visar hur pedagogerna arbetar språkutvecklande med elevernas läs- och skrivinlärning. Hur eleverna arbetar skiljer sig mycket och beror på deras tidigare skolerfarenheter. Vidare är det viktigt att pedagogerna visar respekt och hänsyn för elevernas tidigare erfarenheter och upplevelser då det visat sig att eleverna kan bära på traumatiska upplevelser. Pedagogernas undervisning fokuserar på ett socialt samspel mellan dem själva och eleverna. Resultatet visar på att det är viktigt för eleverna att de känner sig trygga och att de erbjuds en positiv inlärningssituation. Det är betydelsefullt med konkret material och att de gör saker tillsammans. Elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper har en betydande roll när de skall tillägna sig ett nytt språk. Nyckelord: förberedelseklass, nyanlända elever, Svenska som andraspråk.

4 Tack! Härmed vill jag framföra mitt tack till pedagogerna som tagit sig tid och deltagit i intervjuerna. Utan Er medverkan hade min undersökning inte varit möjlig. Jag vill även ge ett stort tack till min handledare Britt-Marie Yttling Fink för råd och vägledning i mitt arbete med studien. Martina Norman Kungälv den 10 maj 2013

5 Innehållsförteckning Abstrakt Inledning..1 Syfte..1 Frågeställningar...1 Begreppsförklaringar.2 Förberedelseklass..2 Nyanlända elever..2 Modersmål 2 Tvåspråkighet och flerspråkighet..2 Svenska som andraspråk...2 Teoribakgrund 4 Språkutvecklande arbetssätt.4 Skrivinlärning...4 Läsinlärning..5 Skönlitteratur som läromedel...5 Att arbeta med bilder...6 Språklekar och musik...7 Andraspråksinlärning...7 Hinder vid tillägnandet av det nya språket..8 Ett sociokulturellt perspektiv på lärande...9 Tidigare forskning.9 Förberedelseklassen.9 Modersmålets betydelse och roll.11 Språk och identitet...11 Språkutveckling...12

6 Svenska som andraspråk..12 Flerspråkighet...13 Metod..15 Urval presentation av informanter och undersökt skola...14 Genomförande Etiska överväganden 16 Reliabilitet och validitet...17 Resultat 18 Diskussion 23 Metoddiskussion..23 Resultatdiskussion 24 Slutsats.26 Fortsatt forskning.27 Referenser Bilaga - intervjufrågor

7 Inledning Mitt val av ämne för studien är främst baserat på ett intresse som växte sig allt större under min verksamhetsförlagda utbildning våren Jag kom i kontakt med åtskilliga flerspråkiga elever och deras behov av att kunna uttrycka sig såväl i skolan som på fritiden. Cirka 50 % av eleverna på skolan är minst tvåspråkiga. Jag fick en ökad förståelse för att det svenska språket spelar en central roll. Dagligen kommer vi i kontakt med språk, både det skrivna och det talade språket. Genom språket kommunicerar vi med andra människor och därigenom förmedlar vårt budskap. Det ger oss chans att kunna resa och ta del av andra kulturer. Det jag menar är att språket skapar en social samhörighet med andra människor. Många svenskar lever idag i en enspråkig kultur då det är vanligast att tala ett språk. Utanför Europa talas det ofta flera språk och de flesta barn i världen växer upp med att kunna tala flera språk. Enligt Ladberg (1999) är det barnets behov som styr hur många språk de lär sig. Har barnet svårt för att lära sig ett språk, eller flera, handlar det inte om bristande förmåga. Hindren är vanligtvis inte språkliga utan oftast är de psykiska eller sociala. Precis som för barnen är det även viktigt för oss vuxna att språket är något som vi kan identifiera oss med och vara stolta över. Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket man kan se i många klassrum som präglas av mångfald och flerspråkighet. Det är viktigt att pedagogerna har kunskap i hur de skall bemöta de flerspråkiga eleverna eftersom det krävs goda språkkunskaper för att lyckas i skolan och alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. I den här uppsatsen vill jag försöka belysa hur pedagogerna i en förberedelseklass arbetar med läs- och skrivinlärning. Syfte Mitt syfte med studien är att beskriva pedagogers arbetssätt med läs- och skrivinlärning hos flerspråkiga elever i en förberedelseklass. Frågeställningar Hur planerar och genomför pedagogerna i förberedelseklassen arbetet med läs-och skrivinlärningen? Vad är viktigt att fokusera på i läs- och skrivinlärningen med de flerspråkiga eleverna? 1

8 Begreppsförklaringar I min studie förekommer begrepp som kräver förtydliganden för att undvika oklarheter. Jag förklarar dessa nedan. Förberedelseklass Skolverkets definition av begreppet förberedelseklass lyder så här: Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Begreppet förberedelseklass finns inte i författningarna (Skolverket, 2008 s.4). Nyanlända elever När man talar om nyanlända barn handlar det om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden (Skolverket, 2008 s. 6). Modersmål Modersmål eller förstaspråk, benämns det språk som en individ lär sig först. Börestam och Huss (2001) skriver att man alltså kan ha flera modersmål, beroende på om föräldrarna är flerspråkiga och om språken används likvärdigt hemma. Enligt Svenska Akademiens ordbok, (SAOB) betecknas modersmål som det språk som man ss. barn har lärt sig tala (eg. av sin moder); fosterlandets språk, det språk som talas av det folk man tillhör; ens eget språk. (SAOB 1945, spalt M 1352). Tvåspråkighet och flerspråkighet Enligt Nationalencyklopedin likställs tvåspråkig och flerspråkighet och förklaras som: "tvåspråkighet, användning eller behärskning av två språk". Wei (2000. s. 7) definierar begreppet tvåspråkighet på följande sätt: "The word bilingual primarily describes someone with the possession of two languages. It can, however, also be taken to include the many people in the world who have varying degrees of proficiency in and interchangeably use three, four or even more languages". Enligt Wikipedias Internetversion betyder flerspråkighet förmågan att obehindrat kunna använda fler än ett talat, tecknat eller skrivet språk. Svenska som andraspråk Ett andraspråk är det språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (Skolverket, 2008 s. 4). På Nationalencyklopedins Internetversion, under 2

9 begreppet andraspråk, ges en mer omfattande förklaring som säger att inlärningen äger rum i en miljö där språket används i naturlig kommunikation. Socialt och psykologiskt spelar andraspråket, i motsats till ett främmande språk, en roll för individen som är jämförbar med förstaspråkets. Andraspråket ska alltså kunna tillfredsställa individens alla kommunikationsbehov. 3

10 Teoribakgrund Språkutvecklande arbetssätt Skrivinlärning Det är viktigt att ge eleverna en bra inlärningssituation. Viljan att lära sig och behovet av att erövra ett annat språk är minst lika viktig för att de skall känna sig trygga. För eleverna är modersmålet betydelsefullt men i skolan blir svenskan det grundläggande språket (Benckert, 2003b). Eleverna bör tidigt få chansen att utveckla sitt skrivande och pröva sig fram utan att de blir tillrättavisade. Det ger eleverna ett bra redskap i den fortsatta andraspråksutvecklingen. När eleverna läser på tavlan, använder rim och ramsor, sjunger etc. skapas det en förståelse för skriftspråket. Ett exempel som ger eleverna bra förutsättningar för att skriva är när eleverna skriver dagbok till läraren och det skapas då en dialog mellan läraren och eleverna. I början svarar eleverna med enstaka ord eller målar en bild som svar och ser sedan det rätta ordet skrivet när de får tillbaka sin dagbok. De upptäcker då att de kan förstå och blir förstådda. Den här skrivprocessen ger eleverna en förståelse för varför man skriver, för vem samt att deras ordförråd utvecklas när de finner ord att utforma sina tankar med (ibid.). Det konkreta materialet bör vara meningsfullt och språkutvecklande. För eleverna är det betydelsefullt om de får berätta om sitt hemland. I klassrummet kan det finnas världskartor där eleverna visar varifrån de kommer. Vidare ämne att skriva och samtala om kan vara matkultur, vilka kläder man har på sig, klimat etc. Tavlan i klassrummet är ett bra redskap för pedagogen att skriva upp vanligt förekommande ord och gemensamma texter på vilket gör undervisningen tydlig (ibid.). I kursplanen för Svenska som andraspråk (Skolverket, 2011) står det att eleverna skall erövra kunskap i att skriva olika texter och dess olika uppbyggnader samt hur man skriver en text och hur språket kan förväntas vara. Gibbons (2009) poängterar vikten av att stärka språkutvecklingen med hjälp av bilder och ett lämpligt tema. Nedan kommer jag att beskriva ett exempel som författaren nämner i boken: Pedagogen delger eleverna om ett tillfälle då han eller hon upplevde gemenskap. Sedan antecknar eleverna ner vad ordet gemenskap innebär för dem. Samtidigt skriver och förklarar pedagogen orden på tavlan. Eleverna väljer varsin bild som de förknippar med gemenskap. I par talar de om för varandra vad bilden visar, varför de valt just den bilden och hur de anknyter den med gemenskap. Vid redovisningen fungerar pedagogen som ett stöd för klassen. Eleverna avslutar övningen med att skriva egna bildtexter som sedan sätts upp i klassrummet. Eleverna får sedan ha högläsning och läsa upp vad de själva skrivit. Läs- och skrivinlärningen är en process som går hand i hand (Gibbons, 2009). 4

11 Läsinlärning Läsningen är mycket viktig för eleverna och läsutvecklingen skall ske på det språk som de behärskar bäst. När eleverna redan knäckt läskoden en gång är det betydligt lättare att lära sig läsa på ett andraspråk. Under läsutvecklingens gång är det betydelsefullt att arbeta med ord, begrepp och texter som eleverna är förtrogna med men det kan också handla om elevernas egna erfarenheter (Benckert, 2003b). Holmegaard och Wikström (2004) menar att det är betydelsefullt om eleverna får en behaglig inställning till läsning och att de blir duktiga läsare. Skönlitterära texter bör därför finnas lättillgängliga för att skapa en läslust hos eleverna och det är pedagogens uppgift att hitta texter som passar eleverna. De skönlitterära texterna ger eleverna möjligheten att använda fantasin och skapa sig en inlevelseförmåga. Gibbons (2009) skriver att fler av andraspråkseleverna är mycket duktiga och klarar av att läsa på flera språk. I sin bok använder hon sig av Cummins tankar kring läsning för andraspråkselever. Innehållet i böckerna bör vara betydelsefullt samt att eleverna skall erfara ny kunskap i ett sammanhang som de känner igen eller kan förstå. Förstaspråksläsarna har mycket erfarenhet med sig i bagaget vilket innebär att de kan relatera innehållet i texten till något som de själva upplevt. En andraspråksläsare har inte samma erfarenhet och därför är det relevant att samtala om texten och begrepp innan läsningen kan börja. Ett exempel på förarbete kan vara att förklara svåra ord som dyker upp i texten och be eleverna förklara vad de tror att orden betyder. Att läsa texten på elevernas modersmål gör det sedan lättare för dem att förstå den på andraspråket. Bra förberedelser gör att barnen ges förutsättningar för att förstå textens mening. Efterarbetet kan bestå av att eleverna får sammanfatta texten eller att skriva om den med till exempel ett annat slut. Som pedagog får du här en inblick i om eleverna förstått texten eller inte. Gibbons (2009) menar att en bra språkutveckling är en bra grund för läsförmågan. Därför är val av bok viktigt. Vidare menar författaren att skönlitterära texter är betydelsefulla och inte minst när det gäller existentiella frågor. I avsnittet nedan beskriver jag varför skönlitteraturen fungerar som ett bra läromedel. Skönlitteratur som läromedel Bergman och Sjöqvist (2003) menar att integrera skönlitteratur i sin undervisning är betydelsefullt för andraspråkselever och dess språkutveckling. Det kan vara svårt för dessa elever att lära sig läsa och förstå den litteratur som är anpassad för deras ålder om de inte får träna. Det är en process som hela tiden utvecklas och eleverna tillägnar sig inte språket i samma takt som elever med svenska som modersmål. När eleverna lyssnar på sagor får de en förståelse för hur språket är uppbyggt. De stöter på många nya ord och de ges även möjlighet att utöka sitt ordförråd. Pedagogens uppgift är att förklara orden för eleverna för att de sedan skall kunna använda dem i ett sammanhang. Att läsa skönlitteratur skapar tillfällen till skrivövningar. Övningarna handlar inte om att eleverna skall visa att de kan skriva utan det ger eleverna tillfälle till att fundera över innehållet och sätta ord på sina egna tankar. 5

12 Elevernas egna reflektioner ger dem ett välutvecklat språk där grammatik och ordinlärning vävs samman. Kursplanen för Svenska som andraspråk poängterar också vikten av att använda skönlitteratur i undervisingen och menar att: i undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen (Skolverket, 2011). Skönlitteratur väcker känslor och utvecklar elevernas fantasi och inlevelseförmåga. Eleverna behöver inte ha ett rikt ordförråd för att förstå sagans innehåll men det är betydelsefullt om den som läser kan förmedla budskapet i sagan på ett positivt sätt. Detta för att stärka elevernas ordförråd. Det är också viktigt att eleven ges möjlighet att själv läsa texter som ligger i fas med deras språkutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004). Skönlitterära texter innehåller mycket bilder som man kan arbeta vidare med dels att dessa bilder ofta speglar innehållet och vad litteraturen handlar om. Att arbeta med bilder Syftet med undervisningen i Svenska som andraspråk är att två- eller flerspråkiga elever skall åstadkomma samma kunskapsnivå som elever med svenska som modersmål. Undervisningen skall också stärka elevernas språkutveckling vilket innebär att den skall ge eleverna kunskap i att utveckla sina tankar och känslor i ord. Det är betydelsefullt att eleverna kan uttrycka och göra sig förstådda (Cerú, 1993). Det är viktigt att pedagogen har ett genomtänkt syfte vid arbetet med bilder samt att bilderna är meningsfulla för eleverna. Vidare menar författaren att dokumentationen är viktig och att elevernas arbete sparas (ibid.). Bilder finns ständigt runt omkring oss, affischer, vykort, fotografier etc. Författaren menar att det är elevernas egna bilder som är det bästa materialet. Eleverna har ett begränsat ordförråd och det är betydelsefullt för dem att de får uttrycka sig i bild när orden inte längre räcker till. När eleverna skapar egna bilder får de chans att utrycka sina intressen och funderingar vilket skapar ett samtal mellan eleven och pedagogen (Cerú, 1993). Viktigt att ha i åtanke är att nyanlända elever kan ha svårt för att tolka bilder vilket kan bero på att de tidigare inte haft så mycket erfarenhet av bilder. I en del kulturer förekommer det inte bilder av ekonomiska eller religiösa skäl trots att eleverna haft en god skolgång. Pedagogerna har stor nytta av elevernas bilder och även de kan lära sig mycket av sina bilder. Eleverna blir engagerade och visar uppskattning när pedagogerna intresserar sig för deras bilder. Det blir en meningsfull och lärorik undervisning som utgår ifrån elevernas egna lärdomar och upplevelser (Cerú, 1993). Bilder och konkret material kan även användas när eleverna arbetar med språklekar och musik. Bilderna blir som ett stöd för minnet vilket också gör det lättare att förstå budskapet (Skolverket, 2006). 6

13 Språklekar och musik Språklekar är roliga och givande för språkutvecklingen. Språket sätts i fokus och eleverna blir språkligt medvetna. Rim och ramsor gör det lättare för eleverna att minnas samtidigt som det gör dem medvetna om hur orden är uppbyggda. Det är viktigt att ramsorna innehåller ord som för eleverna är relevanta och som de har nytta av (Skolverket, 2006). Detta är särskilt betydelsefullt för de elever som ännu inte förstår så mycket svenska. I annat fall bidrar det inte så mycket till språkutvecklingen utan det blir en utantillinlärning. Musik skapar glädje och avspändhet men det är viktigt att tänka på vilken sång man väljer. Eleverna kanske inte alltid förstår alla ord och har de då inte vuxit upp med svenska sånger saknar det värde för eleverna (Benckert, 2003a). Genom sång och musik tar eleverna lättare till sig språkens ljud och satsmelodi. När det gäller svenska som andraspråkselever kan musik, sånger och ramsor vara en hjälp att lättare minnas nya ord eller hela meningar. Orden är få och musiken förstärker minnet. Rörelser är också betydelsefullt och gör det lättare att minnas. Det är också viktigt att texten är synlig så att de elever som är mogna att se sammanhanget mellan text och ord får möjlighet att genom en känd text känna igen orden (ibid.). Genom att eleverna får lyssna på musik och samtidigt blunda gör att de skapar inre bilder vilket stärker deras fantasi. Att använda kroppen vid andraspråksinlärning är betydelsefullt eftersom höger hjärnhalva aktiveras av rörelser. Uttalet fordrar aktivitet i den högra hjärnhalvan. Denna metod kallas TPR-metoden (Total physical response) och går ut på att pedagogen ger eleverna uppmaningar. Att eleverna utför dessa uppmaningar visar på att de förstått instruktionerna. Eleverna lär in orden i ett sammanhang samtidigt som det är meningsfullt för eleverna (Cerú, 1993). Andraspråksinlärning När det gäller forskning kring barn och vuxnas andraspråksinlärning står interaktionen i fokus (Lindberg, 2005). Barnet utforskar och utvecklar språket vid tillfällen med andra barn men även vid icke-verbala situationer då barnet tillägnar sig begrepp och ord vilket bidrar till att språket successivt växer fram (ibid.). När vi tillägnar oss ett andraspråk innebär det att vi inte bara kan lyssna till ett språk och lära oss det. För att ett barn skall tillägna sig ett språk måste det för barnet vara relevant. Det blir det när barnet behöver språket för att kunna kommunicera med känslomässigt viktiga personer i barnets omgivning (Ladberg, 2003). Att lära sig ett andraspråk betyder att man lär sig ett språk efter att ett eller flera förstaspråk redan grundats. Vanligast är att eleverna kommer i kontakt med andraspråket utanför hemmet. Hur mycket man tillägnar sig det nya språket beror på flera faktorer. Inlärningen sker då individen kommer i kontakt med ursprungliga talare. Den som skall lära sig ett andraspråk har stor nytta av att den redan lärt sig ett förstaspråk och är medveten om hur ett språk är uppbyggt och hur inlärningen går till vilket en förstaspråksinlärare inte har (Axelsson i Bjar & Liberg, 2003). Stephen Krashen (1977, i Lindberg, 2005) menar att den kunskap inläraren skall inhämta måste ligga på en nivå som är högre än där han eller hon befinner sig. Processen 7

14 sker när inläraren använder sina tidigare kunskaper i en kontext för att successivt förstå och lära sig mer om det nya språket och därmed tillägnar sig ny kompetens (Lindberg, 2005). Lightbown och Spada (2006) menar att det finns flera faktorer som påverkar inlärningen av ett andraspråk. Dels menar författarna att åldern är en faktor som är av betydelse men också motivation, genetiska anlag och självförtroende. I Lightbown och Spadas (2006) studie framkommer det också att åldern har betydelse för andraspråksinlärarens uttal när denna påbörjat sin inlärning i högstadieåldern. Resultatet visar att elever som lärt sig andraspråket före 15 års ålder har förmågan att tala utan brytning. Vidare menar författarna att inlärningen påverkas av hur ofta denna har möjlighet att använda andraspråket med infödda talare. Ju större möjlighet de har att träna på språket desto mer motiverad blir inläraren. Andraspråksinläraren har en stark vilja att lära sig ett nytt språk dels att han eller hon lever där det finns större möjligheter till att tala andraspråket vilket bidrar till att inlärningen stärks. Inlärare som har lätt för att inhämta ny kunskap kan bli mer motiverade och därav uppnå ett positivt resultat (ibid.). Hinder vid tillägnandet av det nya språket Vid språkinlärningen kan man också stöta på olika hinder vid inlärningen. Det är viktigt att tänka på att invandrarelever och nyanlända elever kan bära på mycket sorg eller stark oro vilket kan vara en bidragande orsak till att de inte är öppna för inlärning. Det kan vara mycket starka känslor och den psykiska hälsan tar all energi och det går inte att påskynda den lärprocessen utan det som behövs är en förändring av sinnestillståndet. Den som skall lära sig ett nytt språk måste ha känslan med sig och vara övertygad om att det är viktigt att lära sig ett nytt språk (Ladberg, 2003). Hyltenstam (1996) skriver också om olika typer av hinder vid inlärning. Vid en genomsnittlig utveckling producerar eleven språkliga och begreppsliga utvecklingslägen som är alltmer effektiva både för kommunikation och för det kognitiva. Svårigheter vid förstaspråksinlärningen innebär också ett avbrott i begreppsutvecklingen. Det tar lång tid för ett nytt språk att fungera i den fortsatta begreppsutvecklingen. En elev som abrupt byter språk har inget effektivt hjälpmedel vare sig för kommunikation eller för sitt eget tänkande. En elev som utvecklat sitt begreppsförråd på ett språk innebär andraspråksinlärningen att sätta nya ord på kända begrepp. När elevens begreppsliga utveckling stannat av i det första språket innebär det att eleven måste lära sig både begreppen och beteckningarna samtidigt. Segregation är ett annat exempel på hinder vid inlärning. I bostadsområden där majoriteten är invandrare kan motivationen att lära sig majoritetsspråket släckas. Detta sker när kulturell och språklig integration blir ouppnåelig och det är då lättare att satsa på det egna språket och det egna sociokulturella sammanhanget. Får inte eleverna undervisning i sitt hemspråk kan resultatet bli att de inte utvecklar något språk till en så kvalificerad nivå att de kan inhämta kunskap från omvärlden eller utveckla sitt tänkande i den utsträckning som ett modernt samhälle kräver. Benckert (2003b) menar också att de nyanlända elevernas kulturbyte eller på grund av deras flyktingssituation kan medföra koncentrationssvårigheter. Det är viktigt att pedagogerna 8

15 funderar på vad de kan göra, hur de skall klara av dessa barn samt hur de skall ge dem möjligheter att kunna gå vidare och klara sig dels i skolan men även i samhället. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande Roger Säljö, forskare vid Göteborgs universitet, menar att vår kunskap först existerar i samspel med andra människor. Kunskapen blir sedan en del av individen och dess tänkande När vi människor lär oss språk lär vi oss att reflektera och får en samhörighet med en bestämd grupp människor i ett samhälle eller kultur (Säljö, 2000). Alla människor har olika personligheter och vi tillägnar oss kunskap på olika sätt. När det handlar om att lära sig ett nytt språk menar Ladberg (2003) att vi först lyssnar in ett språk under en längre tid innan vi kan börja uttrycka oss. Gibbons (2010) skriver om Vygotskys teorier kring språkinlärning och hur skickliga vi blir på att använda språket handlar om i vilka sociala kontexter vi befinner oss i. Vygotsky menar att det handlar om zonen för närmaste utveckling. Det handlar om avståndet mellan det barnet kan göra själv och det som barnet kan göra tillsammans med en vuxen. Det barnet klarar av att göra i samspel med en vuxen klarar barnet sedan av att göra själv. Detta innebär att vi vuxna visar vägen för eleverna och lär dem att bli självständiga. Dysthe (2003) anser att kunskapen utformas genom samarbete i en kontext. För att tillägna sig kunskap är det viktigt att hela tiden befinna sig i den process där lärandet sker. Den amerikanske filosofen och pedagogen John Dewey har skapat begreppet Learning by doing och han menar att barnet måste experimentera och pröva sig fram för att erfara kunskap (Dewey, 1998). I samspelet med andra människor utvecklas människan och lär sig sociala koder samt förstå sociala kontexter. De olika arbetssätt och metoder som jag nämnt ovan kommer att ligga till grund för min intervju och de frågor som kommer att ställas. Tidigare forskning Förberedelseklassen År 1991 fanns det 605 förberedelseklasser i Sverige med 5170 inskrivna elever. Förberedelseklasser anordnas fortfarande i många kommuner men någon statistik över detta finns inte att tillgå (Hyltenstam, 1996). Skolverket (2008) poängterar att nyanlända grundskoleelever placeras i förberedelseklasser där de får en grundläggande svenskundervisning, oavsett om de stannar i Sverige eller inte. Skolorna i Sverige måste inte erbjuda förberedande undervisning men de måste se till varje barns enskilda behov. De nyanlända eleverna kommer från olika delar av världen och kan komma från ett land som inte har skolplikt. Eleverna har olika bakgrund men när de börjar skolan i Sverige får de kunskap i hur det går till demokratiskt i klasserna och hur skolan fungerar. I förberedelseklassen får eleverna lära sig de grundläggande kunskaperna och det är deras inkörsport till den svenska skolan (Rodell, 1996 s. 5, s. 6). Det är viktigt att eleverna känner sig trygga och ges tid att bearbeta deras tidigare upplevelser och erfarenheter. Mottagandet 9

16 och deras första vistelsetid i Sverige har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen (ibid, s. 8). Flera utav eleverna kan ha vuxit upp i en miljö där det inte funnits utrymme att leka. Därför är det betydelsefullt att pedagogerna ger eleverna möjlighet att leka för att känna sig trygga, känna en gemenskap och lära sig att kommunicera med sina vänner (ibid, s. 22, s. 41). Skolverket (2008) poängterar att det är skolans uppgift att utforma undervisningen utifrån elevernas förutsättningar och behov. För att en nyanländ elev skall kunna börja skolan så snart som möjligt är det viktigt med en introduktion där berörd personal går igenom elevens bakgrund och tidigare kunskaper. Dessa erfarenheter och kunskaper skall tas tillvara i undervisningen och skolan är förpliktad att ge eleven studiehandledning på dess modersmål. Forskning visar att studiehandledning och modersmålsundervisning i ämnesundervisningen gynnar elevens språkutveckling eftersom kunskapen lärs in på både modersmålet och det svenska språket. Det är betydelsefullt att lyssna till föräldrarnas förväntningar på den svenska skolan. Skolan har i uppgift att till föräldrarna förmedla och klargöra styrdokumentens innehåll. Föräldrarna kan ha svårt med att uttrycka sig och förstå information. Det kan då vara av betydelse om det finns möjlighet att ta hjälp av en tolk vid samtalet. Rodell (1996, s. 55) menar att utslussningen av eleverna i förberedelseklassen bör ske utifrån elevernas förutsättningar samt att det är betydelsefullt om den är välplanerad med alla inblandade pedagoger och föräldrar. Desto mer informerade alla parter är ju bättre övergång blir det för eleverna (ibid, s. 55,64) Skolinspektionen (2009) menar att en del skolor har problem med att ta emot de nyanlända eleverna och sätta dem in i det svenska skolsystemet. Vidare hyser de en åsikt kring att skolorna idag inte arbetar mot sitt uppdrag utan istället segregerar och särskiljer de olika eleverna. Meningen är att skolornas organisation skall främja integrering av alla elever. Skolorna kan komma att behöva ta hjälp av myndigheter etc. för att eleverna skall få en bättre introduktion i den svenska skolan. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) står det att utbildningen i den svenska skolan skall underlätta den sociala gemenskapen och ge eleverna en god grund för ett vidare deltagande i vårt samhälle. I förberedelseklassen är det fokus på undervisningen i svenska som andraspråk, men även matematik och undervisning i elevernas modersmål. Eleverna i förberedelseklassen har rätt till skriftliga omdömen för att följa upp och utvärdera deras utveckling och undervisning. Elevernas och dess vårdnadshavare delges informationen genom utvecklingssamtal där det skriftliga omdömet bygger på pedagogens dokumentation av elevernas kunskapsutveckling (Skolverket, 2005). Bunar (2012) menar att under den första perioden i skolan läggs det mycket tid på svenska som andraspråksundervisning vilket leder till att elevernas kunskaper i andra ämnen minskar. Flera myndigheter i kommunerna runtom i landet är inblandade i att ta emot nyanlända familjer och elever. Det är betydelsefullt att dessa kommuner arbetar med samma mål och inställningar gällande hur de skall introducera de nyanlända eleverna. FN:s barnkonvention har riktlinjer som gäller barn och ungdomars utbildning och skolgång och även kring hur kommuner och skola skall verka när det gäller nyanlända elevers skolgång. Det är viktigt att 10

17 alla parter har kunskap om vilka krav som barnkonventionen ställer på verksamheterna. Sammanfattningsvis är syftet med förberedelseklassen att ge eleverna en introduktion i den svenska skolan samt ge eleverna en grundlig och framgångsrik utbildning i svenska. Förutom att det pedagogiska arbetet ger eleverna kunskap skall det också utveckla elevernas demokratiska tänkande (Skolverket, 2008). Modersmålets betydelse och roll Skolverket (2006) menar att modersmålet är betydelsefullt för att eleverna skall utvecklas men också som ett verktyg för lärandet. De poängterar också att barnet lär sig så mycket mer än bara grammatik och ord utan också normer, regler och värderingar. De blir en del av samhället och ett sätt att leva. Modersmålet är av betydelse för barnets identitet och självkänsla. Barn som har ett utvecklat modersmål och som är trygga i sig själva utvecklar det nya språket när de får lyssna och öva under lekfulla former. I kursplanen (Skolverket, 2011) för ämnet modersmål står det att undervisningen skall syfta till att eleverna tillägnar sig kunskaper i och om sitt modersmål. Vidare skall eleverna bli medvetna om modersmålets betydelse för elevernas eget lärande. Eleverna skall ges möjlighet att utveckla sitt tal- och skriftspråk samt kunna uttrycka sig vid olika tillfällen. Modersmålsundervisningen skall också bidra till att stärka elevernas identitet. Cummins, Hyltenstam och Tuomela i Bunar (2010) menar att starka kunskaper och erfarenheter i modersmålet stödjer tillägnandet av ett majoritetsspråk. Vidare menar Bunar (2010) att modersmålet är viktigt för elevernas identitet och dess kulturella tillhörighet. Forskning visar också att deltagandet i modersmålsundervisningen inte hade några påföljder för elevernas svenska som andraspråksinlärning. Språk och identitet Språk och identitet hänger ofta ihop och några utav faktorerna som påverkar språket och identiteten är kön, ålder, social klasstillhörighet och varifrån man kommer. Forskning visar att det finns specifika mönster som visar hur människor använder språket. Utifrån människans sätt att tala kan man göra någorlunda antaganden om människans sociala miljö etc. Genom detta uttrycker människan sin personliga identitet. Människan ingår i ett socialt samspel och där skapas uppfattningar kring varandra men även roller, relationer och statusförhållanden. Varje språklig användning hör till människans identitet och det är genom vårt sätt att uttrycka oss som vi visar vem vi är. Senare forskning åskådliggör hur man använder identiteten genom att kommunicera. Dagligen använder vi språket för att uppnå mål och i specifika syften, bl.a. i relation till olika sammanhang. Människans språkbruk är bundet till det sociala nätverk som människan ingår i. Både verbalt och icke-verbalt språk används till sociala mönster, teorier etc. (Haglund, 2004). Ladberg (2003) menar att identiteten kan stärka samhörigheten till en grupp eller de personer som vi känner att vi hör ihop med. Språket ger människan större möjlighet att ingå i ett socialt nätverk. Vi använder olika språk och talar på olika sätt i olika sammanhang. Det vill säga, 11

18 skolspråk, det språk man talar med familjen, det språk man använder när man talar med myndigheter etc. Att anpassa språket är något vi gör omedvetet och automatiskt. Elever som inte vill tala sitt språk kan behöva stöd i sin identitet. Det är viktigt att eleverna känner sig trygga och att deras identitet är godtagen. Det är viktigt att bli sedd och att få bekräftelse. För att eleverna skall våga visa vem de är och vad de står för är det betydelsefullt att de blir väl mottagna vilket annars kan resultera i utfrysning eller mobbing. När eleverna blir sedda och får positiv respons stärks deras självförtroende vilket bidrar till en stark identitet (ibid.). Språkutveckling Barns språk börjar utvecklas redan vid födseln. De har en viss förmåga att känna igen ljud som de tidigare inte hört (Strömqvist i Bjar & Liberg, 2003). Ett förstaspråk är tämligen inlärt med ett jämförelsevis stort ordförråd vid tre till fyra års ålder (Skolverket, 2012). Den kompetens och förmåga barnet besitter är nästintill omöjlig efter enbart så få år (Abrahamsson & Hyltenstam i Bjar & Liberg, 2003). Vidare menar författarna att språkbehärskningen bör ske under en specifik tidsperiod, för att en normal utveckling skall se. Tidigt i livet specialiseras hjärnhalvorna för olika funktioner, bland annat språket. Denna process kallas lateralisering och forskning visar att processen är avslutad redan innan fyra till fem årsåldern. Tidigare trodde man att barnen var tvungna att lära sig språket innan denna specialisering skedde (ibid). Författarna skriver om den kritiska perioden för språkinlärning och menar också att det kan vara svårt att tillägna sig ett språk om man före puberteten aldrig har kommit i kontakt med ett. Vid skolstarten har barnet lärt sig ungefär ord men har också en kunskap i hur en samtalsstruktur ser ut och hur man delger information (Skolverket, 2007). Forskning visar att elever som utvecklar fler språk har en större kreativitet i sitt sätt att uttrycka sig (Skolverket, 2012). Flerspråkiga elever kan ges större möjlighet att se saker och ting ur olika perspektiv. När man utvecklar ett andraspråk är det flera faktorer som spelar roll. Några utav dem är: ålder vid inflyttning till landet vars språk man skall lära sig, tidigare skolerfarenhet, vilket förstaspråk man talar etc. Yngre barn har lättare att lära sig ord och begrepp och utvecklar tidigt ett uttal som de sedan bygger vidare på (ibid.). I artikeln Greppa språket ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (Skolverket, 2012) skriver Håkansson att första- och andraspråksutvecklingen går igenom samma faser. De ord eller begrepp som man tillägnat sig sent i förstaspråket kommer man också att tillägna sig sent under andraspråksutvecklingen. Ord och begrepp är i fokus vid en andraspråksinlärning. Forskning visar att barn inte alltid lär sig genom att härma utan undersöker själva innan de rätta orden stärks och kan användas i den fortsatta språkutvecklingen (ibid.). Svenska som andraspråk I kursplanen (Skolverket, 2011) för Svenska som andraspråk står det att undervisningen skall berika elevernas kunskap i och om svenska språket. Eleverna skall samtidigt ges möjlighet att utveckla sitt tal- och skriftspråk för att kunna uttrycka sig i olika sammanhang. Undervisningen skall utveckla elevernas förmåga att reflektera och kommunicera utifrån 12

19 deras egna förutsättningar. Det är också viktigt att utveckla och stärka elevernas kunskap i att kunna uttrycka sig genom estetiska uttrycksformer. Eleverna som undervisas i svenska som andraspråk har samma mål att uppnå som de elever som läser ämnet svenska. Det huvudsakliga i undervisningen i svenska som andraspråk är att eleverna skall ges stöd i inlärningen av språket, det vill säga språkets bas. Denna kunskap har svenska barn när de börjar skolan och det är förutsättningarna för att eleverna skall kunna medverka i undervisningen i ämnet svenska (Skolverket, 2007). Undervisningen i ämnet fokuserar på de verbala stegen som är utmärkande för det svenska språket men även på de steg som kan framstå som problematiska oavsett vilket modersmål man har. Eleverna får chans att jämföra sina tidigare kunskaper och det ger tillfälle till diskussioner kring de sociala och kulturella dragen i de olika språken. För att effektivisera undervisningen kan pedagogen ta hjälp och samarbeta med modersmålsläraren för att anpassa uppgifterna utefter varje elev. Pedagogen ger eleverna uppgifter på den nivån de befinner sig för att istället sänka nivån och göra arbetet väldigt enkelt (Ladberg, 2003). Alla elever har olika kunskaper sedan tidigare vilket innebär att undervisningen skall utgå ifrån elevernas förutsättningar och behov. (Skolverket, 2007). Ämnet svenska som andraspråk utvecklades på 1970-talet och blev då ett undervisningsämne i den svenska skolan, då även forskningen kring ämnet startade. Ämnet finns också att läsa vid högskolor och universitet (Hyltenstam & Lindberg, 2004). Sedan 1995 har ämnet en egen kursplan. Ämnets status är mycket svag och undervisningen bedrivs inte enligt styrdokumenten. Ämnet har stämplats som ett stödämne och undervisningen integreras sällan i annan undervisning. Detta innebär att det för eleverna kan vara svårt att uppnå målen. Det är betydelsefullt att ämnet integreras med andra ämnen för att eleverna skall tillägna sig all undervisning. Flerspråkighet Håkansson (2003) utgår ifrån Skutnabb-Kangas (1981) definition av tvåspråkighet och menar att det är när barnen och ungdomarna använder mer än ett språk. Men det råder delade meningar kring den här definitionen. I litteraturen finns det flera olika uppfattningar kring detta, till exempel att man måste vara uppvuxen med två språk i familjen för att anses vara tvåspråkig, till att det räcker att man har viss kunskap om två språk. Lika svårt verkar det vara att enas kring en definition av modersmål. Är det det första språk man lärt sig? Är det det språk man behärskar bäst? Är det det språk man använder mest? Följande kriterier har föreslagits av Skutnabb-Kangas (1981) i Håkansson (2003). 4 kriterier som används vid identifiering om vem som är tvåspråkig och vilket språk som är ens modersmål. 13

20 Ursprungskriteriet är det enklaste och mest tydliga. Modersmålet är det språk man lärt sig först och tvåspråkig är den som har lärt sig språk från början. Kompetenskriteriet menar att modersmålet är det språk man behärskar bäst och den som behärskar två språk lika bra är tvåspråkig. Dock är det mycket svårt att definiera vad det egentligen innebär att behärska språk och ännu svårare är det att hitta metoder för att mäta det. Funktionskriteriet innebär att modersmålet är det språk man använder mest och en tvåspråkig person är någon som kan använda två språk i de flesta situationer i enlighet med egna önskemål och de krav som samhället har. Attitydkriteriet bygger på att modersmålet är det språk som man identifierar sig med och att den är tvåspråkig som antingen identifierar sig själv som tvåspråkig, eller identifieras av andra som en tvåspråkig person. I min uppsats kommer jag att använda mig av begreppet flerspråkighet och utgå från funktionskriteriet. Eleverna använder sitt modersmål både i skolan och i hemmet. När eleverna är i skolan är det undervisningen och pedagogerna som styr och ställer krav på vilket språk eleverna skall tala eller skriva. 14

21 Metod Eftersom mitt syfte med undersökningen är att beskriva pedagogernas arbetssätt med läs- och skrivinlärningen hos flerspråkiga elever har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod och genomfört intervjuer (Lagerholm, 2010). Intervjun är en tydlig metod som tillåter flexibilitet och där den intervjuade har möjlighet att påverka intervjusituationen. Fördelen med en kvalitativ metod som intervju är att jag kan få en djupare förståelse för det som jag vill undersöka. En kvalitativ undersökning ger mig möjlighet att vara tillmötesgående och anpassa mig efter situationen och mina informanter. Det är viktigt att jag som intervjuare tänkt ut välplanerade frågor som kan ge svar på det jag vill undersöka. Frågorna kan komma att behöva omformuleras under intervjuns gång, eller att det leder till en följdfråga för att få ut mer information ur informanternas svar. Mina intervjuer spelades in vilket gjorde det lättare för mig då jag kunde koncentrera mig på intervjun och informanternas svar. Samt att jag inte behövde vara stressad över att hinna skriva upp allt som informanterna berättade. En fördel med att spela in intervjuerna är att jag då kan gå tillbaka och granska intervjuerna vid flera tillfällen eftersom det är innehållet som är det viktiga (ibid.). Urval - presentation av informanter och undersökt skola Valet av informanter skall vara väl genomtänkt och det är viktigt att ta hänsyn till informanternas kunskap och deras förmåga att uttryck sig (Lagerholm, 2010). Det har jag försökt ta hänsyn till vid mitt val av informanter. Jag har intervjuat tre pedagoger som alla undervisar i förberedelseklassen. Informanterna har olika lång erfarenhet av att undervisa nyanlända elever och deras utbildning berörande andraspråkselever och undervisning av dem ser också den olika ut. För att inte avslöja deras identitet har jag valt att döpa om dem med fiktiva namn. Ulla Ulla tog sin examen 1981 som mellanstadielärare och arbetade som detta en kort tid men har sen dess arbetat med svenska som andraspråk. Under åren har hon sedan vidareutbildat sig och har 40 högskolepoäng i Svenska som andraspråk. Ulla har undervisat i förberedelseklassen i åtta år. Lotta Lotta tog sin examen 1996 och är idag lärare i de samhällsorienterade ämnena och Svenska. Efter sin examen arbetade hon ett par år som klasslärare. Hon har också vidareutbildat sig och läst 30 högskolepoäng Svenska som andraspråk. Lotta har undervisat i förberedelseklassen i fyra år men arbetar idag inte heltid i den verksamheten. 15

22 Berit Berit är utbildad lärare i de naturorienterade ämnena, matematik och har läst 10 högskolepoäng läs- och skrivinlärning. Tidigare har hon arbetat i en mångkulturell stadsdel vilket innebär att hon har yrkeserfarenhet kring andraspråkselever och Svenska som andraspråk. Berit har undervisat i förberedelseklassen i ett och ett halvt år och hon undervisar i verksamheten på onsdagar och torsdagar. Presentation av undersökt skola Skolan ligger i en förort norr om en större stad. Bebyggelsen kring skolan är blandad men består mestadels av hyreshus. Området har en förhållandevis stor andel boende med utländsk bakgrund. Skolan är en grundskola vilket inkluderar förskoleklass till årskurs 6, med cirka 350 elever. Av dessa har cirka 50 % utländsk bakgrund. Skolan har sex fritidshem, en fritidsklubb, grundsärskola, förberedelseklass och en språkklass. Skolan byggdes på talet och slogs samman 2009 med en annan grundskola. Undervisningen bedrivs i åldershomogena grupper. På skolan finns det 25 olika språk representerade och det undervisar sex stycken svenska som andraspråkslärare. I förberedelseklassen talas det sex olika språk och 12 elever är inskrivna. Genomförande I kommunen finns det två förberedelseklasser varav en utav dem ligger på en högstadieskola och den andra, som jag genomfört min undersökning i, ligger på den grundskola där jag själv arbetar. Alla tre intervjuer genomfördes under en tvåveckorsperiod. Innan jag vid varje tillfälle påbörjade intervjuerna förklarade jag syftet med studien och informanterna hade tilldelats intervjufrågorna ett par dagar innan. Vid intervjuerna har enbart jag och min informant varit närvarande. Alla tre intervjuerna har ägt rum i samma miljö, det vill säga i det klassrum där undervisningen äger rum. Det var informanterna själva som valde miljö. Varje intervju har tagit cirka fyrtiofem minuter. Informanterna blev informerade och gav sitt medgivande till att använda en diktafon för att spela in intervjuerna. Efteråt gjorde jag en skriftlig sammanställning av varje intervju. Dessa sammanställningar är underlag för de resultat som jag kommer att presentera nedan. Etiska överväganden Vetenskapsrådet (2007) poängterar att när man bedriver forskning är det viktigt att förhålla sig till de forskningsetiska principerna. När jag bedriver min forskning är det betydelsefullt att jag tar hänsyn till de fyra huvudkraven. Informationskravet betyder att jag som forskare har ansvaret att informera deltagarna om forskningens syfte. Deltagarna måste själva få bestämma över sin delaktighet vilket är samtyckekravets betydelse. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet vilket betyder att deltagarna har rätt att vara anonyma och att forskningen aldrig skall avslöja deras identitet. Det fjärde kravet är nyttjandekravet vilket 16

23 betyder att jag som forskare enbart får använda mig av informationen i forskningssyfte. Jag har i min forskning tagit hänsyn till alla fyra huvudkrav. Innan jag påbörjade mina intervjuer informerade jag deltagarna om de fyra huvudkraven. Reliabilitet och validitet Reliabilitet handlar om hur trovärdig min undersökning är. Lagerholm (2010) menar att detta påverkas av hur väl genomtänkt och genomförd undersökningen är. Ju mer noggrann analys jag gör av min undersökning desto mer ökar reliabiliteten. För att testa reliabiliteten kan man tillåta att annan forskare genomför samma undersökning igen. För att få fram samma resultat måste metod och materialvalet vara densamma. Validitet handlar om mitt undersökningsområde och om jag verkligen undersökt det som jag påstår. Validiteten vill jag påstå är hög av den orsaken att jag undersökt det fenomen som jag hävdar (ibid.). Eftersom jag spelade in mina intervjuer finns det också risk för något som Lagerholm (2010) kallar för Observer s paradox. Det betyder att det kan vara svårt för människor att tala naturligt när de vet om att de blir inspelade. Jag upplevde inte att detta var något problem vid mina intervjuer och heller inte när jag lyssnat på inspelningarna. 17

24 Resultat Nedan kommer jag att presentera resultatet av min undersökning. Detta är strukturerat utifrån intervjufrågorna. Jag har valt att redogöra för frågorna 3 och 4 sammantaget, eftersom två av pedagogerna upplever att läs-och skrivinlärningen hör ihop. I resultatet citeras också delar från pedagogernas svar. Intervjufrågorna återfinns i sin helhet i bilagan. 3. Kan du beskriva det språkutvecklande arbetssättet med skrivinlärning? 4. Kan du beskriva det språkutvecklande arbetssättet med läsinlärning? Ulla och Lotta berättar att i klassen arbetar de mycket med att göra saker tillsammans. De går på utflykt, bakar, syr etc. Under tiden som verksamheten pågår fotograferar pedagogerna. Bilderna skrivs sedan ut och eleverna använder dem till att skriva texter kring det som bilderna visar. Texterna används sedan även till läsning vilket är betydelsefullt för de elever som inte har något svenskt ordförråd. för att man skall kunna läsa och skriva måste det handla om något som vi gjort tillsammans (Ulla). Eleverna berättar om sina hemländer men när de är nyanlända så finns det inte så mycket som de kan berätta eftersom de inte har något svenskt ordförråd. De ritar en minnesbild av hur det var där de kommer ifrån. Varje måndagsmorgon berättar eleverna om helgen och vad de har gjort. Det är viktigt att det rör sig om något närliggande och då brukar det oftast bli helgen. Ulla och Lotta är eniga om att all undervisning utgår ifrån att man namnger det som finns i omgivningen, det som eleverna oavbrutet möter i sin vardag. det allra närmsta det är det som vi gör tillsammans i skolan (Ulla). Vidare berättar Ulla och Lotta att när eleverna har tillbringat en tid i klassen börjar de arbeta med andra saker. Till exempel kan det vara deras religion. Eleverna berättar om den för sina klasskamrater och de får ställa frågor till varandra. För att eleverna skall ha ett utbyte av varandra är det viktigt att de har lärt sig ungefär samma ord. Verksamheten har fokus på att eleverna skall tillägna sig ord och begreppsförståelse. vi arbetar mycket med att modellera olika uppgifter för att eleverna skall bli förtrogna med arbetssättet (Lotta). Pedagogerna menar att det är viktigt att eleverna känner sig trygga i sitt lärande och vad som förväntas av dem. De arbetar med genrepedagogiken och cirkelmodellen. Det är viktigt att det blir en struktur i elevernas arbetsgång för att de senare skall kunna utveckla den själva. Den tredje pedagogen, Berit, menar att det är väldigt stor skillnad på eleverna. Det finns de som varit i Sverige i tre veckor men också de som vistats här betydligt längre. Arbetssättet varierar och man måste hela tiden tänka om när det kommer en ny elev till klassen. Eleverna är uppdelade i grupper, åk 1-3 och åk 4-6 för att pedagogerna skall kunna nå dem på bästa 18

25 sätt. Berit arbetar med de elever som precis anlänt till Sverige men också de elever som inte utvecklats så mycket i sitt skriftspråk. Vidare berättar Berit att när en ny elev kommer till klassen är det viktigt att han eller hon sätts in i skriftspråket så fort som möjligt. Man kan inte vänta på att eleverna skall få ett språk utan det är viktigt att skapa känslan att eleverna lärt sig ett nytt språk. Undervisningen bygger på att de utgår från erfarenheter och bilder. Eleverna skriver ord eller meningar till bilder och det är samtidigt viktigt att de lär sig skriftspråksreglerna, punkt, stor bokstav etc. När det gäller läsning så berättar Berit att det är lustfyllt och mycket lekar. De har en bokstavslåda och leker Kan jag få bokstaven. Eleverna tränar på att skapa egna ord och det behöver inte vara riktiga ord. Berit använder sig också utav program på datorn. Det är program där eleverna lär sig att klicka på bokstäver samtidigt som de får höra hur bokstäven låter och vad den heter. det är viktigt att eleverna känner att de kan ljuda parallellt och att de förstår att man sätter ihop dem till ett ord (Berit). Läsningen finns med i alla situationer. Vidare menar Berit att det är viktigt att visa konkret hur man gör samtidigt som man pratar om struktur och ljudning etc. De texter som eleverna skapar får de sedan träna på att läsa för sina kamrater. 5. Använder ni skönlitteratur som läromedel i er undervisning? Om ja, hur använder ni skönlitteraturen? Ulla berättar att de använder skönlitteratur i undervisningen med de äldre eleverna och att de har en återkommande läxa. Grupperna i klassrummet ser lite olika ut men i varje grupp har de en bok tillsammans. Den första boken som de arbetade med hette Noa men nu arbetar de med Rolf. Att gå vidare till boken om Rolf innebär att eleverna går vidare till nästa utvecklingssteg. Vidare berättar hon att det är viktigt att introducera de nya böckerna för eleverna. De går tillsammans igenom sida för sida. Eleverna samlar sedan 20 ord som de skriver i en ordbok för att ha som läsläxa. Orden används sedan till att skriva meningar men de diskuterar också ordens innebörd tillsammans med sina kamrater. Varje vecka lånar eleverna böcker från skolans bibliotek. Eleverna arbetar sedan självständigt med dem men också tillsammans med deras studiehandledare. Varje tisdag får sedan två elever berätta om sina böcker utifrån en förbestämd struktur. Titel, författare, huvudperson och vad de tyckte om boken. Vid senare tillfälle arbetar de med att återberätta boken och detta gör eleverna med väldig inlevelse och stor lust. Nästa steg är att sammanfatta boken vilket är svårt för eleverna men det går hela tiden att utveckla ju större ordförråd de tillägnar sig. Lotta berättar att skolan har ett eget bibliotek. Där lånar eleverna böcker som de arbetar med och sedan får återberätta för sina kamrater. Studiehandledaren är med och hjälper eleverna med att översätta ord som de inte förstår. 19