Att arbeta med kompetensutveckling i språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt. Maria Wiksten (fd Bjerregaard) NCS konferens Stockholm

Transkript

1 Att arbeta med kompetensutveckling i språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt Maria Wiksten (fd Bjerregaard) NCS konferens Stockholm

2 Vilka är vi? Maria Wiksten (fd Bjerregaard) Projektledare på NC Lärare i svenska och svenska som andraspråk 4-9, gy, vux Vilka har behörighet i sva? I sv? I språk? Vilka undervisar elever? Vilka jobbar med att organisera och leda lärares lärande? Hur insatta känner ni er i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Hur insatta känner ni er i vad det innebär att lära sig (på) ett andraspråk?

3 Regeringsuppdrag: En länk mellan forskning, skola och samhälle i frågor som rör flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande Rådgivning Uppdrag från olika aktörer: politiker, kommuner, skolor, Skolverket med flera Stödmaterial Nätverk Fortbildningsinsatser t.ex. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

4 Språkinriktad undervisning Språkutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

5 Språkinriktad undervisning är en kontextrik undervisning med språklig stöttning och mycket interaktion som syftar till att utveckla språket som en väsentlig aspekt av de ämnesmässiga målen (s.30) Hajer och Messtringa (2014)

6 Språk- och kunskapsutvecklande undervisning utifrån ett lärarperspektiv: - Läraren undervisar explicit genom att modella (dvs. inte bara vad utan även hur) om strategier för lärande och tänkande samt använder olika typer av formativ bedömning - Läraren betonar läsning och skrivande - Läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar - Läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter - Läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö där undervisningen anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov samt där eleverna ges möjligheter till interaktion - Läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne - Läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem samt undervisar explicit om olika texttypers struktur och språkliga drag - Läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet. Meltzer & Hamann ref i Skolverket (2012) Greppa språket

7 Höga förväntningar Interaktion och elevaktivitet Stöttning Språkutvecklande arbetssätt Förförståelse Alignment Språkliga mål Bjerregaard & Kindenberg 2015

8 Aktivitet: Begreppskarta Gör parvis, under 7 min, en begreppskarta för att förklara språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt! Förförståelse Alignment Interaktion Höga förväntningar Språkliga mål Stöttning är kräver kännetecknas av med synliggör fokuserar på bör vara innehåller utgår ifrån leder till

9 Gjord med appen Cmap tools

10 Reflektera tillsammans! På vilka sätt kan begreppskartan vara en språkoch kunskapsutvecklande aktivitet? En sak som skiljer begreppskartor från tankekartor är att man sätter ut sambandsord (sk länkningsfraser). Vilka fördelar har det? Finns det andra viktiga skillnader? När skulle det passa att använda begreppskartor med eleverna? Behöver du anpassa aktiviteten på något sätt?

11 VAR KAN MAN BÖRJA? VAD ÄR VIKTIGT FÖR NYANLÄNDA ELEVER?

12 Var kan man börja? Använd elevernas flerspråkighet som en resurs! Illustratör i Bjerregaard & Kindenberg (2015)

13 Var kan man börja? Sätt fokus på interaktionen och elevernas språkanvändning!

14 Öka elevernas talutrymme Engagera så många elever som möjligt samtidigt Antalalet frågor och kvaliteten på dessa Ge eleverna tid och möjlighet att tänka, formulera och utveckla sina svar Fokus på att förklara ord och begrepp Samtal för att bearbeta stoff Välplanerade gruppdiskussioner Fokus på mönster i ämnesspråket och elevernas användning av dessa

15 "Arbete i mindre grupper, där elever löser problem eller genomför uppgifter, är också ett vanligt inslag i undervisning. Däremot är det mindre vanligt att elevers samtalande som del av arbetet i smågrupper är särskilt effektivt för ämneslärande. Detta är väldokumenterat i vetenskapliga studier, men det är också många lärares egna erfarenheter i olika ämnen och i olika länder. Därför kan lärare på goda grunder tveka att använda aktiviteter som bygger på elevernas samtalande i mindre grupper, trots att deras aktiva språkanvändning är av avgörande betydelse för vilket ämneslärande som blir möjligt för dem." Kouns, Samtalande i mindre grupper som redskap för lärande (Läslyftet Språk- och kunskapsutvecklande arbete GY del 2 Med ref till exempelvis Hägerfelth, 2004; Lindberg, 2005; Mercer & Hodgkinson, 2008; Bennet m.fl., 2010

16 Olika samtalstyper Sociala samtal Går ofta ut på att komma överens Söker det gemensamma Vill brygga över motsättningar Slätar över missförstånd och missuppfattningar Bekräftar Kollegialt delande Lärande samtal Går ut på att tänka, reflektera, lära Vill utveckla tankar och prova nya idéer Utforskar motsättningar Uppmärksammar missförstånd och missuppfattningar Utmanar Kollegialt lärande Åsén Nordström (2014) Bjerregaard & Kindenberg (2016)

17 Aktiviteter för lärande samtal Bjerregaard & Kindenberg (2016) Samtalsregler Modellerande av goda samtal Kvalitetskort för samtal Uppgiftens utformning

18 Hur kan vi göra inflödet begripligt? Multimodialt material skriv på tavlan! Kontextualisera Använd modersmålet Växla mellan skolspråk & vardagsspråk Utgå från elevernas erfarenheter Begripligt inflöde Sänk taltempot och öka din medvetenhet

19 FRAMGÅNGSFAKTORER OCH FALLGROPAR

20 Några framgångsfaktorer När insatsen har fokus på elevernas lärande i ämnet När deltagarna tvingas bli konkreta och koppla teori till praktik När metareflektion höjer den pedagogiska medvetenheten När gemensamma begrepp möjliggör fördjupade samtal När insatsen är en del av skolans kontinuerliga utvecklingsarbete När skolledare deltar och modellerar hur de ändrar sin praktik När fortbildningstiden är tydligt avsatt och överenskommen När lärarna får stöttning av ledning, kollegor och kursledare

21 Matematikens ämnesspråk Kindenberg & Wiksten (uu) kommer i jan-feb17 Matematiklyftet, Språk i matematik, Del 1

22 Ex på vad språkliga mål kan handla om Vilka språkliga aspekter ska eleven kunna behärska? Vad kräver undervisningen; ämnesförmågan, det centrala innehållet, kunskapskraven och undervisningen för språkliga resurser? Vilka ämnesspecifika ord och begrepp ska prioriteras? Vilka skolspråksdrag (nominaliseringar, passiv form, allmänna akademiska ord och fraser, utbyggda nominalgrupper, olika former av sambandsord, att uttrycka samband med substantiv, mm) ska stå i fokus? Vilka ämnesspråkspecifika drag? Vilka är de språkliga kvaliteterna i texterna som eleverna ska skriva (Vad ska finnas med? Hur ska innehållet ordnas? Vilket språk kräver texterna? Vad skiljer värdeorden i kunskapskraven åt) Vilka är de språkliga kvaliteterna i de muntliga samtalen och presentationerna (hur förs samtalet framåt, hur visar man att man inte håller med, hur används begreppen, hur håller man en bra presentation, mm) Vad behöver eleverna kunna om att läsa och lyssna? Om att anteckna?

23 Sätt fokus på aktiviteter! Gör språkutvecklande aktiviteter tillsammans med lärarna och reflektera över hur de: - Gynnar lärande - Kan används i deras ämnen med deras elever Låt aktiviteterna ta tid och plats Börja hellre med praktik än teori men koppla sedan praktiken till teorier om lärande och språk

24 Diskutera de parallella processerna Modellera som kursledare hur du vill att lärarna ska arbeta med sina elever Ge lärarna utrymme att reflektera över sitt eget lärande Låt lärarna uppleva hur det är att använda och lära på ett andraspråk

25 Och en fallgrop När insatsen har fokus på elevernas lärande i ämnet När deltagarna tvingas bli konkreta och koppla teori till praktik När metareflektion höjer den pedagogiska medvetenheten När gemensamma begrepp möjliggör fördjupade samtal När insatsen är en del av skolans kontinuerliga utvecklingsarbete När skolledare deltar och modellerar hur de ändrar sin praktik När fortbildningstiden är tydligt avsatt och överenskommen När lärarna får stöttning av ledning, kollegor och kursledare

26 Modellera Inflöde Ordinlärning Förmågor Ämnesspecifika begrepp Inlärningsstrategier Lässtrategier Vardagsspråk Formativ bedömning Skolspråk Utflöde Multimodalt Skrivhjulet Funktionell grammatik Strategier för ordförståelse Undvik stoffträngsel Normkritiskt förhållningssätt Reading to learn Lästekniker Kamratbedömning Förkunskaper Formativ bedömning Bedömning

27 Referenser Bjerregaard & Kindenberg, Språkutvecklande SO-undervisning, Natur och Kultur, 2015 Bjerregaard & Kindenberg, Studiehandledning till Språkutvecklande SOundervisning, Natur och Kultur, 2016 Gibbons, Lyft språket, lyft tänkandet, Hallgren och Fallgren, 2013 Hajer, Maaike & Meestringa, Theun, Språkinriktad undervisning: en handbok. Hallgren & Fallgren, 2014 Hajer, Ramsfeldt & Österling Interaktiva övningar, Matematiklyfet, Språk i matematik, del 7 [hämtad ] Kouns, Samtalande i mindre grupper som redskap för lärande, Läslyftet, Språk- och kunskapsutvecklande arbete, del 2 [hämtad ] Lindberg, Inger, Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Natur och kultur, 2005 Timperley, Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur, 2013

28 Forskning Olvegård, Lotta (2014). Herravälde: är det bara killar eller? : andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2014 Tillgänglig på Internet: Edling, Agnes (2006). Abstraction and authority in textbooks: the textual paths towards specialized language. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006, Tillgänglig på Internet: Hallesson, Yvonne (2015). Textsamtal som lässtöttande aktivitet: fallstudier om textsamtals möjligheter och begränsningar i gymnasieskolans historieundervisning. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2015 Henning Loeb, Ingrid, et al Rapport om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i gymnasieskolans yrkesutbildning. Kollegiet för yrkeskunnande, webb., 2016 Hägerfelth, Gun (2004). Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum: en studie av läroprocesser bland elever med olika förstaspråk. Diss. Lund : Univ., 2004 Kouns, Maria (2014). Beskriv med ord: fysiklärare utvecklar språkinriktad undervisning på gymnasiet. Diss. Malmö : Malmö högskola, 2014 Kouns, Maria (2010). Inga IG i Kemi A: en språkdidaktisk studie av en kemilärares undervisningsstrategier i en gymnasieklass med elever med svenska som andraspråk. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, Lärarutbildningen, 2010 Nygård Larsson, Pia (2011). Biologiämnets texter: text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Diss. Lund : Lunds universitet, 2011 Tillgänglig på Internet: Hipkiss, Anna Maria (2014). Klassrummets semiotiska resurser: en språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014 (grundskolan) Visén, Pia (2015). Att samtala om texter: från träteknik och svetsteori till antikens myter: textsamtalets möjligheter som närmaste zon för läsutveckling i en klass på gymnasiets industritekniska program. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2015 Dessutom referenser i Caroline Libergs föreläsning

29 Några introducerande publikationer om svenska som andraspråk Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Cummins, Jim (1996). Negotiating identities: Education for empowerment in a diverse society. Ontario: California Association for Bilingual Education. 323 s Ekerot, Lars-Johan Ordföljd, tempus, bestämdhet: föreläsningar om svenska som andraspråk. Flyman-Mattson, Anna & Gisela Håkansson Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur. García, O., & Kleifgen, J. A. (2010). Educating Emergent Bilinguals: Policies, Programs and Practices for English Language Learners. NY: Teacher s College Press. García, O. (2009). Bilingual Educution in the 21st Century. Malden, MA: Wiley-Blackwell. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Kramsch, C. (2009). The Multilingual Subject. Oxford: Oxford University Press. Källström, Roger (2012). Svenska i kontrast: tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Nation, Paul (2001). Learning vocabulary in another language. Cambridge: Cambridge University Press

30 Serier (som bl a finns digitalt) Rapporter om Svenska som andraspråk (ROSA), Göteborgs universitet Symposiumskrifter från Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet Kommer i vecka 50! Kolla in särskilt in Symposium 2009 om genrepedagogiken!

31 Böcker om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Bjerregaard, Maria & Kindenberg, Björn (2015). Språkutvecklande SO-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. Natur & Kultur Bjerregaard, Maria & Kindenberg, Björn (uu). Språkutvecklande NO-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. Natur & Kultur Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Hallgren & Fallgren Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2. uppl. (2012). Stockholm: Skolverket Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. 2. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. 1. uppl. Stockholm: Liber Stehagen, Hanna (2014). Språk i alla ämnen : handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning. 1. uppl. Gothia fortbildning Vestlin, Lena (red.) (2014). Se språket i ämnet: språk- och kunskapsutvecklande undervisning i högstadiet och gymnasiet. Lärarförlaget

32 Olika ämnesspråk (mkt grundskolan) Fang, Zhihui, Schleppegrell, Mary J., Lukin, Annabelle, Huang, Jingzi & Normandia, Bruce (2008). Reading in secondary content areas: a language-based pedagogy. Ann Arbor: University of Michigan Press Coffin, Caroline (2006). Historical discourse: the language of time, cause and evaluation. London: Continuum Mulvad, Ruth (2009). Sprog i skole: læseudviklende undervisning i alle fag : funktionel lingvistik. 1. udgave, 1. oplag. Kbh.: Alinea Polias, John (2016) Apprenticing Students Into Science: Doing, Talking & Writing Scientifically. Lexis Education Dessutom referenser i Caroline Libergs föreläsning

33 Kontaktuppgifter Nationellt centrum för svenska som andraspråk Stockholms universitet Maria Wiksten (fd Bjerregaard)