Effektutvärdering av stöd till näringslivet genom såddfinansiering och inkubatorer Utvärdering är genomförd av Sweco Eurofutures AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effektutvärdering av stöd till näringslivet genom såddfinansiering och inkubatorer Utvärdering är genomförd av Sweco Eurofutures AB"

Transkript

1 Utvärderingsrapporter 2011:01 Regional utveckling Effektutvärdering av stöd till näringslivet genom såddfinansiering och inkubatorer Utvärdering är genomförd av Sweco Eurofutures AB

2

3 Förord Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter som syftar till att främja en hållbar regional utveckling. Samtliga projekt och verksamheter som medfinansieras av Västra Götalandsregionen följs upp genom regelmässig och kontinuerlig insamling av information som gör det möjligt att se hur verksamheten utvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs även av program samt av flera verksamheter och projekt varje år. Två strategiskt viktiga satsningar för Västra Götalandsregionen inom näringslivsutveckling är stödet till inkubatorerna och Västra Götalandsregionens såddfinansiering (villkorslån). Syftet med utvärderingen är att få kunskap om effekterna på företagsnivå av inkubatorsatsningen och såddfinansieringen genom att bl.a. med kontrafaktisk analys identifiera eventuella effekter på inkubatorföretagen och företagen som fått såddfinansiering samt att analysera inkubatorernas och såddfinansieringens effekter på t.ex. företagens innovationsbenägenhet och på bildandet av nya kunskapsintensiva och innovativa företag Analysen visar att stöden har varit betydelsefulla för att snabba på innovationsprocessen från idé till ny eller förbättrad produkt, tjänst eller process men att stöden har haft mindre betydelse för att i övrigt utveckla företagen. Bilden skiftar dock beroende på stöd, t.ex. en större påverkan kan ses på företag som erhållit såddfinansiering och särskilt gruppen såddföretag som även varit i en inkubator. En förklaring till detta kan vara att denna grupp av företag generellt är mer teknik- och forskningsintensiva än de inkubatorföretag som inte erhållit såddfinansiering, och att stöden har större betydelse för dessa företags utveckling. Utvärderingen har genomförts av konsultföretaget Sweco Eurofutures AB. Från Sweco Eurofutures ingår konsulterna Peter Sandén (projektledare) och Therese Strenger (bitr. projektledare) samt underkonsulterna Lars Fredrik Andersson, Umeå Universitet, och Sandro Scocco, Wisco. Regionutvecklingssekretariatets kontaktperson är Monica Emanuelsson. Västra Götalandsregionen har haft till sin hjälp en referensgrupp som utgjorts av Lars Bager-Sjögren, Tillväxtanalys, Peter Stern, Vinnova, Lena Holmberg, Innovationsbron, Olle Stenberg, Chalmers Innovation och Dick Eriksson. Vi vill här framföra ett stort tack till alla som medverkat under genomförandet av utvärderingen. Göteborg 10 januari 2011 Mats Granér Chef Analys och uppföljning Västra Götalandsregionen

4

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...9 BAKGRUND...9 UPPDRAGET...9 METODER I GENOMFÖRANDET...10 DET MARKNADSKOMPLETTERANDE BEHOVET STÖD I TEORIN MEN SVAGA EMPIRISKA BELÄGG...10 INKUBATORERNAS VERKSAMHET I VÄSTRA GÖTALAND...11 KVANTITATIV EFFEKTUTVÄRDERING...12 Undersökningsdesign...13 Vilken effekt har insatserna haft på företagens prestationsvariabler?...15 Vilken effekt har insatserna haft på företagens innovativitet?...17 Vilken effekt har insatserna haft på företagens överlevnad?...18 Vilka har effekterna varit på den regionala ekonomin?...18 KVALITATIV ANALYS...19 SAMMANTAGEN SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER INLEDNING BAKGRUND UPPDRAGET GENOMFÖRANDET AV UPPDRAGET Innebörden av begreppen såddfinansiering och inkubator Metoder som kommer att användas i genomförandet RAPPORTENS FORTSATTA DISPOSITION DET MARKNADSKOMPLETTERANDE BEHOVET EXOGEN TILLVÄXTTEORI ENDOGEN TILLVÄXTTEORI EVOLUTIONÄR EKONOMISK TEORI OFFENTLIGT STÖD FÖR ATT FRÄMJA INNOVATIONER Teknik- och forskningsparker Såddfinansiering Empiriska belägg SLUTSATSER INKUBATORERNAS VERKSAMHET I VÄSTRA GÖTALAND CHALMERS INNOVATION SAHLGRENSKA SCIENCE PARK GU HOLDING FRAMTIDENS FÖRETAG ESPIRA INKUBATOR BREWHOUSE INCUBATOR GOTHIA SCIENCE PARK INKUBATOR INNOVATUM INKUBATOR SLUTSATSER KVANTITATIV EFFEKTUTVÄRDERING AV INKUBATORSTÖD OCH SÅDDFINANSIERING INLEDNING UNDERSÖKNINGSDESIGN Urval av företag Variabler Modeller DESKRIPTIV STATISTIK OM FÖRETAGEN...57

6 4.3.1 Fakta om företagen Företagens prestationer Korrelation mellan prestation, företagsstöd och kontrollvariabler EFFEKTEN AV FÖRETAGSSTÖD PÅ FÖRETAGENS PRESTATIONER Effekter på omsättningen Effekter på sysselsättning Effekter på arbetsproduktivitet Effekter på företagens tillgångsvärden Effekter på resultat Sammanfattning av effekterna på prestationsvariablerna FÖRETAGENS INNOVATIVITET Sökta och beviljade patent Korrelation mellan patent, företagsstöd och övriga faktorer Effekten av företagsstöd på patent Slutsatser om effekter på patent FÖRETAGENS ÖVERLEVNAD Fakta om företagens aktivitet Korrelation mellan aktivitet, företagsstöd och övriga faktorer Effekten av företagsstöd på aktivitet REGIONALEKONOMISKA EFFEKTER AV FÖRETAGSSTÖD Utvecklingen av sysselsättningen i målföretagen Utvecklingen av målföretagens förädlingsvärde Utveckling av arbetsproduktiviteten i mål- och kontrollföretag Effekten på sysselsättningen Slutsatser om effekter på den regionala ekonomin SLUTSATSER AV EFFEKTANALYSEN KVALITATIV ANALYS FÖRETAG SOM INGÅR I ENKÄTUNDERSÖKNINGEN Urvalet av företag och svarsfrekvens Företagens fördelning på industrier och inkubatorer En sammanfattande karaktäristik av företagen i urvalet Den fortsatta dispositionen i analysen av enkätundersökningen DE UNDERSÖKTA FÖRETAGENS EGENSKAPER Högre utbildningsnivå i inkubator & såddföretagen Männen dominerar bland grundarna Huvuddelen av inkubator- och såddföretagen säljer främst utomlands Företag i inkubatorgruppen är verksamma kortast tid i inkubatorn Mer FoU i såddföretag och inkubator- och såddföretag RESULTAT (NYA PRODUKTER, LANSERINGAR OCH PATENT) SOM FÖRETAGEN HAR UPPNÅTT Framtagning av nya produkter, marknadsintroduktion samt patent Inkubatorns och/eller såddfinansieringens bidrag till resultatet Alternativa möjligheter att uppnå resultatet INKUBATORN OCH SÅDDFINANSIERINGENS BETYDELSE FÖR BILDANDET OCH UTVECKLINGEN AV NYA INNOVATIVA FÖRETAG Betydelse för att starta företaget Inkubatorns tjänster och deras bidrag till att utveckla företaget Inkubatorns roll för utvecklingen av ett konkurrenskraftigt företag Alternativ till inkubatorn för att utveckla företaget Extern finansiering för de tre företagsgrupperna (161)

7 5.5 BETYDELSE FÖR SAMVERKAN Samverkan med aktörer Samverkansområden FEM FALLSTUDIER SAMMANFATTNING AV DEN KVALITATIVA ANALYSEN ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER REKOMMENDATIONER (161)

8 8 (161)

9 Sammanfattning Bakgrund Västra Götalandsregionen medfinansierar en mängd aktörer som på olika sätt medverkar till att förbättra förutsättningarna för innovationer samt starta och driva företag i Västra Götaland. Regionen ger även stöd till direkt till enskilda företag genom olika typer av företagsstöd. Syftet med dessa insatser är att förbättra näringslivets konkurrenskraft och därmed bidra till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i Västra Götaland. Två strategiskt viktiga insatser är Västra Götalandsregionens stöd till inkubatorer och såddfinansiering till företag. Inkubatorerna ses som viktiga arenor för att skapa nya tillväxtföretag med marknader utanför de lokala och regionala marknaderna samt få till stånd en kommersialisering av forskning. En inkubator (företagskuvös) är en begränsad plats med nystartade företag. En inkubator hjälper till med uppstarten för nya företag och tillhandahåller exempelvis kontor med kontorsutrustning, utbildning i företagande, coachning och personligt nätverksbyggande samt stödtjänster inom ekonomi och juridik. Inkubatorer är ofta sammankopplade med universitet men finns även utanför universitetssfären. De åtta inkubatorer som får stöd Sahlgrenska Science Park. Chalmers Innovation, Framtidens Företag, Brewhouse Innovation, GU Holding, Gothia Science Park, Innovatum Inkubator och Espira Inkubator har olika inriktning och finns i olika delar av Västra Götaland. Såddfinansieringens målgrupp är teknik- och kunskapsbaserade företag i ett tidigt utvecklingsskede. Syftet med finansieringen är att utveckla företaget eller konceptet så långt att andra finansiärer senare kan träda in som finansiärer för den fortsatta kommersialiseringen av en ny produkt, tjänst eller process. Företagen får ha högst 10 anställda och ska vara nyetablerade eller ha drivit verksamhet i högst tre år. Såddfinansieringen kan utgöras av villkorslån på max kronor eller bidrag på max kr. Huvuddelen beviljas dock som lån och endast en mindre del som bidrag. Uppdraget Kunskapen om effekterna på företagsnivå av inkubatorsatsningen och såddfinansieringen är enligt Västra Götalandsregionen begränsad. Företagens utveckling kan i det befintliga uppföljningssystemet Fokus Analys till viss del följas, men regionen anser att det krävs en vetenskapligt förankrad och mer djupgående analys för att kunna dra slutsatser om kontrafaktiska effekter. Västra Götalandsregionen beslutade därför att upphandla Sweco Eurofutures 1 att genomföra en effektutvärdering med följande uppgifter: 1. Att med kontrafaktisk analys identifiera eventuella effekter på inkubatorföretagen och företagen som fått såddfinansiering (målföretagen); effekterna ska mätas med hjälp av olika prestationsvariabler. 2. Analysera inkubatorernas och såddfinansieringens effekter på målföretagens innovationsbenägenhet. 1 Uppdraget har genomförts av Peter Sandén (projektledare) och Terese Strenger (bitr. projektledare) samt underkonsulterna Lars Fredrik Andersson, Umeå Universitet, och Sandro Scocco, Wisco.

10 3. Analysera inkubatorernas och såddfinansieringens effekter på bildandet av nya kunskapsintensiva och innovativa företag i regionen. 4. Analysera regionalekonomiska effekter av inkubatorerna och såddfinansieringen. Metoder i genomförandet Både kvantitativa och kvalitativa metoder och data kommer att användas vid analysen av de fyra utvärderingsfrågorna. De kvantitativa och kvalitativa analyserna kommer att komplettera varandra vid bedömningen av effekterna av stödet till inkubatorerna och såddfinansieringen. Den kvantitativa analysen kommer att ha en kontrafaktisk inriktning genom användning av multipel regressionsanalys. Den kvalitativa analysen kommer att ge en fördjupning och förståelse för kvalitativa effekter som i första hand kommer till uttryck i företagens bedömningar av förändringar som har skett p.g.a. stöden; t ex att det offentliga stödet har lett till en snabbare företagsstart eller att en prototyp har kunnat utvecklas eller att företaget blivit mer benäget att samarbeta med andra företag. Genom att i dessa bedömningar ställa stödets betydelse i relation till de förändringar som skulle ha kunnat ske vid alternativa insatser skapas en subjektiv kontrafaktisk analyssituation. Det är således fråga om en bedömning av vad som skulle ha hänt företaget i olika avseenden, om inte inkubatorn och såddfinansieringen hade funnits som stödmöjligheter. Vid både den kvantitativa och kvalitativa analysen kommer stödföretagen att delas in i tre grupper: Företag som enbart har fått såddfinansiering Företag som har varit verksamma i en inkubator men inte fått såddfinansiering Företag som har varit verksamma i en inkubator och som också har fått såddfinansiering. Genom denna indelning går det lättare att analysera förändringar och effekter i relation det slag av stöd som företaget har fått. Det marknadskompletterande behovet stöd i teorin men svaga empiriska belägg Det finns välartikulerade och brett accepterade teoretiska motiv, ur ett nationalekonomiskt perspektiv, att stödja kunskapsintensiva företag, teknik- forskningsparker av olika slag och tidig finansiering av kunskapsintensiva företag. Empiriskt finns det dock ett begränsat kvantitativt stöd för dessa teorier. 2 Det är oklart i vilken utsträckning olika statliga program för att stimulera (subventionera) FoU eller kunskapsspridning verkligen ger effekt eller om det snarare undantränger privata investeringar som annars skulle ha gjorts. 2 Mason, M. Colin (2009). Public policy support for the informal venture capital market in Europe: a critical review, Hunter Centre for Entrepreneurship, University of Strathclyde, Glasgow. International Small Business Journal, vol. 27, (161)

11 I en omfattande metastudie konstateras det att den empiriska forskningen på området inte ger några klara besked om dessa subventioner har effekt och att hela forskningsfältet får kritik för bristande metodik i utförandet av studierna. 3. Institutet för Tillväxtpolitiska studier (ITPS) konstaterade i samband med en studie rörande Innovationsbron att det ofta saknas både relevanta målvariabler och underlag för att kunna utvärdera insatserna. 4 Det finns således teoretiska skäl att ur ett tillväxtperspektiv stödja både FoU och spridning av FoU. Det finns även goda teoretiska skäl för att göra detta via stöd till kunskapsintensiva företag - och då inte minst i tidiga skeden i form av exempelvis såddfinansiering eller forsknings- och teknikparker. När kvalitativa metoder används som djupintervjuer, enkäter, m.m., finner man ett visst stöd för dessa teorier. När kvantitativa metoder används är ofta stödet svagt eller saknas. Till problematiken hör också både bristande målformuleringar och underlag för insatserna, vilket försvårar kvantitativa effektstudier. Den effektanalys som kommer att genomföras i detta uppdrag baseras därför på tydligt definierade målvariabler och en kontrafaktisk undersökningsdesign. Inkubatorernas verksamhet i Västra Götaland Under 2009 gav Västra Götalandsregionen sammanlagt ca 18 miljoner kronor i bidrag till de åtta inkubatorer (se Bakgrund) som ingår i utvärderingen. Hälften av dessa inkubatorer startade sin verksamhet under slutet av 1990-talet och resterande under första hälften av 00 talet. Samtliga inkubatorer tillhandahåller kontorsplats och kontorsutrustning till förmånliga villkor samt erbjuder affärsrådgivning, utbildning, rekrytering, servicetjänster och finansieringsnätverk. I princip kan alla inkubatorer utom en gå in som delägare, även om på t ex Brewhoiuse och Innovatum inte ofta utnyttjar den möjligheten. Vanligen sker detta genom en kanalisering av såddkapital från Västra Götalandsregionen och Innovationsbron. Två inkubatorer, Chalmers Innovation och GU Holding, har dock eget investeringskapital till sitt förfogande. Inkubatorerna i Västra Götaland riktar sig ofta till idébärare inom en viss bransch eller som har en organisatorisk eller geografisk hemvist. Exempel på branschinriktning är: Chalmers inriktning mot teknikbaserade idéer, Sahlgrenskas inriktning mot idéer inom life science eller Brewhouse med inriktning mot upplevelseindustrin. Exempel på organisatorisk hemvist är GU Holding som investerar i affärsidéer från Göteborgs universitet eller Espira som har Sjuhäradsbygden som avgränsning. Det är bara Framtidens Företag och Gothia Science Park som inte inriktar sig mot en avgränsad målgrupp, även om den senare i huvudsak stödjer IKT-företag och har ett tillflöde av idéer från Högskolan i Skövde. Gemensamt för samtliga inkubatorer är att idén ska vara unik, ha tillväxtpotential samt ha förutsättningar att nå ut på en nationell eller internationell marknad. Samtliga inkubatorer har ett urvalsförfarande där affärspotentialen prövas. Flera inkubatorer arbetar sedan i en process i form av en tvåstegsraket; tiden i en förinkubator är första steget som innebär att en 3 David, P. A., B. Hall and A. A. Toole (2000): Is public R&D a complement or substitute for private R&D? A review of the econometric evidence, Research Policy, 29, p Lars Bager-Sjögren (2009). Att stödja akademiskt entreprenörskap Hur kan Innovationsbrons bidrag till tillväxten spåras? Arbetsrapport R2009: (161)

12 affärsplan tas fram, ledning rekryteras och ett företag bildas. Om projektet når de mål som satts upp tar företaget steget vidare in i inkubatorn. Även om det är mycket som förenar inkubatorernas verksamhet finns det också relativt stora skillnader. En tydlig sådan skillnad är tiden ett företag är verksam i en inkubator. Företag inom Sahlgrenska Science Park och Chalmers Innovation stannar i genomsnitt i 3-4 år i dessa inkubatorer. Brewhouse nya satsning på s k Speed Incubator innebär att företaget får stanna i maximalt ett år. En annan skillnad är synen på vem som ska leda företaget. Inkubatorer som stödjer företag sprungna ur forskningsidéer bistår med rekrytering av extern styrelse och företagsledning, medan inkubatorer som stödjer företag sprungna ur nya affärsidéer bistår idébäraren med kompetensutveckling för att själv kunna leda och utveckla företaget. En ytterligare skillnad är varifrån flödet av idéer kommer. Några inkubatorer har en tydlig inriktning mot forskningsresultat som Chalmers, Sahlgrenska och GU Holding, medan det knappast finns några exempel på forskningsbaserade innovationer inom exempelvis Framtidens företag, Innovatum och Brewhouse. Kvantitativ effektutvärdering Kunskapen om hur såddfinansiering (S) och inkubatorer (I) har påverkat företagens prestationer är begränsad ur ett kvantitativt perspektiv. I en viss utsträckning har kunskap om stödformerna kunnat sammanställas via FokusAnalys (uppföljningssystem för företag som deltar i en inkubator eller erhåller stöd), men regionen anser att det krävs vetenskapligt baserade utvärderingsmetoder för att kunna dra slutsatser om kvantitativa effekter av såddfinansiering och deltagande i en inkubator. För att möta behovet av kunskap om de aktuella företagsstödens effekter, kommer den följande undersökningen att fokusera på hur regionens S&I satsningar har påverkat företagens utveckling på tre centrala områden: företagens prestationer, innovativitet och överlevnad. För en samlad bedömning kommer även insatserna regionalekonomisk betydelse att analyseras. Följande frågor kommer att besvaras i kapitlet: Har S&I satsningen påverkat företagens prestationer? Har S&I satsningen påverkat företagens innovativitet? Har S&I satsningen påverkat överlevnadsgraden? Har S&I satsningen bidragit till den regionala ekonomin? Det bör tilläggas att det är möjligt att utvärderingen inte på ett fullständigt fångar de långsiktiga effekterna av de två stödformerna; det kan ta en längre tid efter stöd än den period som omfattas av undersökningen, innan det uppkommer några effekter på företagens verksamhet och resultat. Detta gäller speciellt de företag som fick stöd relativt sent i undersökningsperioden. Den långsiktiga effekten på tillväxten kan därför till viss del underskattas i utvärderingen. Det bör också tilläggas att den kvantitativa effektanalysen 12 (161)

13 inte omfattar den förnyelse av näringslivet som kan ske genom att stöd kan leda till en nyetablering av tillväxtföretag. Denna fråga kommer att behandlas i den kvalitativa analysen. Undersökningsdesign I de flesta utvärderingsstudier finns ett intresse av att skatta effekten av en insats på någon responsvariabel, exempelvis effekten av arbetsmarknadsutbildning på återgång i arbete. Det mest ideala är att designa studien som ett experiment, där effekten av en insats kan renodlas från andra påverkande faktorer. För att genomföra ett experiment krävs slumpmässigt urval av de enheter som ska studeras. Urvalet ska i nästa steg (slumpmässigt) delas in i mål- och kontrollgrupp. Utvärderingen ska ske för respektive grupp före och efter insats/behandling. I den aktuella undersökningen är det inte möjligt att genomföra ett experiment, eftersom företagen inte är slumpmässigt utvalda för att ingå i en mål- eller kontrollgrupp. Det handlar istället om att skatta effekterna av en så kallad icke-randomiserad insats, dvs. en insats som har riktats mot en ej slumpmässigt utvald grupp. Det finns flera statistiska metoder som har utvecklats för att genomföra icke-randomiserade effektutvärderingar. I den undersökning som redovisas i denna rapport kommer analysen ske i två steg. I det första steget sker ett urval av kontrollföretag som, med hjälp av urvalsparametrar, matchas med målförtagen. I det andra steget genomförs en regressionsanalys baserad på paneldata för att testa sambandet mellan insats och utfall under perioden Urval av företag De företag som ingår i undersökningen (gemensamt för de fyra olika delundersökningarna) består av två grupper. Den första gruppen är målföretagen och den andra gruppen är kontrollföretagen. Målföretagen är de företag som har mottagit stöd och kontrollföretagen är de vilka inte har mottagit stöd, men som i övrigt liknar målföretagen. Målföretagen består av tre grupper av företag: (1) företag som ingår i inkubator, (2) företag som mottagit såddfinansiering, (3) företag som både ingår i inkubator och mottagit såddfinansiering. Företagen i de tre respektive grupperna har någon gång under perioden 1998 till 2005 mottagit stöd i ovan nämnda former från Västra Götalandsregionen. Undersökningen av företagen är longitudinell, dvs. varje företag undersöks så länge det ingår i panelen. Panelen sträcker sig från 1997 till Det är av vikt att det finns ett tillräckligt antal observationer för att kunna göra robusta statistiska test. Ett minimum av observationer är svårt att exakt ange, men en tumregel är att antalet bör överstiga minst ett trettiotal. För att säkerställa att det baskriteriet är uppfyllt har panelen undersöks avseende kontroll- och målföretagen. Eftersom målföretag undersöks både före och efter stöd, har antalet observationer eller företagsår (summan av antal företag och de år respektive företagen ingår i panelen) sorterats på delgrupp av företag och status för stödform. I figur 2 presenteras en sammanställning av antal företagsår. Antalet företagsår eller observationer som undersökningen baseras på uppgår till totalt Den största delgruppen är kontrollföretagen som observeras under företagsår. Målföretagen observeras under sammanlagt företagsår; inkubator-, sådd- samt inkubator- och såddföretag observeras under respektive 723, 989 och 458 företagsår. Den delgrupp som har det minsta antalet observationer 13 (161)

14 före stöd är inkubator- och såddföretagen som har 118 observerade företagsår före stöd. Den summan är långt över den kritiska gränsen för antalet observationer; således räcker urvalet väl till för att genomföra robusta statistiska analyser. Figur 2 Antal företagsår efter delgrupp och status för stödform som ingår i undersökningen Delgrupp Före stöd Efter stöd Totalt Inkubator Sådd Inkubator- o sådd Kontrollföretag na na Total Anm: Kontrollföretag mottar inte stöd och kan inte fördelas före och efter stöd. För att utvärdera effekterna av insatserna behövs en grupp kontrollföretag som inte har mottagit stöd, men som i övrigt liknar målföretagen. För att välja ut den gruppen har målföretagen matchas mot hela företagspopulationen (företagen i företagsregistret). Från populationen har det skett ett urval av företag som i så hög utsträckning som möjligt liknar målföretagen. Totalt har 2000 kontrollföretag valts ut. Urvalet av företag baseras på tre ramvariabler och två matchningsvariabler. Ramvariablerna definierar en avgränsning för vilka företag som kan komma ifråga för matchning. Det stänger ute företag som man inte önskar ska ingå i själva matchningen. Företag som ingår i ramen är fler än de som kommer att paras samman med målföretagen. Följande tre ramvariabler har använts i urvalet: 1. Geografi: Endast företag verksamma i storstadslänen (Stockholms län, Skåne och Västra Götaland) ska ingå i undersökningen 2. Ej stöd: Endast företag som inte ingått in någon inkubatorverksamhet eller fått såddfinansiering ingår i undersökningen 3. Maximal storlek: Endast företag som har lika många eller färre antal anställda än det största målföretag ska ingå i undersökningen. Matchningsvariablerna används för att para ihop de företag som mest liknar målföretagen. För varje målföretag matchas alltså alla företag som har valts ut i ramen. För varje målföretag väljs de kontrollföretag som ligger närmast utifrån följande två matchningsvariabler: 1. Ålder: Kontrollföretagen ska vara lika gamla som målföretagen. 2. Näringsgren: Kontrollföretagen ska tillhöra samma bransch som målföretagen. På basis av parametrarna har urvalet skett i fem steg. I det första steget har företag som inte är verksamma i storstadslänen valts bort. I det andra steget har företag som ingått i andra stödprogram exkluderats. I det tredje steget har företag som överskridit det maximalt antal anställda bland målföretagen vid första stödåret exkluderats. I det fjärde steget har varje målföretag, vid första stödåret, matchats mot 14 (161)

15 företag som vid den tidpunkten är lika gamla. I det femte steget har målföretagen, vid första stödåret, matchats mot företag som vid den tidpunkten bedrev verksamhet inom samma huvudnäringsgren. Vilken effekt har insatserna haft på företagens prestationsvariabler? För att genomföra undersökningarna har tre typer av variabler att använts; (i) insatsvariabel som mäter de I&S satsningar som genomförts, (ii) prestationsvariabler som mäter effekterna av insatserna och (iii) kontrollvariabler som mäter hur andra faktorer påverkar. Insatserna mäts med hjälp av uppgifterna om vilka företag som ingått i stödprogrammen, vilka stöd de har tagit del av och när detta har skett. Insatsvariablerna kategoriseras som antingen eller, dvs. de antar ett värde 0 eller 1 (dummyvariabler). Den typen av variabler konstrueras för respektive stödform; inkubator (I), sådd(s) och inkubator och sådd (IS) före (fs) och efter (es) stöd har mottagits. Effekten av en insats inträder från den punkt när stödet har mottagits. Som prestationsvariabler för företaget kommer att användas omsättning, sysselsättning, arbetsproduktivitet (förädlingsvärde per sysselsatt), tillgångarnas värde och resultat (före räntor, avskrivningar och skatter). Gemensamt för dessa variabler är att de mäts både i nivå och i termer av tillväxt. Med nivå avses ett värde för ett visst år. Med tillväxt menas förändringen från ett år till ett efterföljande år (från år t till år t+1). I båda fallen undersöks om effekterna ligger förskjutna i tid, eftersom det finns en osäkerhet om när en given insats ger effekt. För att testa effekterna av insatserna på prestationsvariablerna, kan skillnader i andra variabler orsaka problem när effekter ska utvärderas. För att kontrollera för andra variabler som kan ge effekt på prestationer har ett antal kontrollvariabler valts ut. Dessa är företagets ålder, huvudbransch, juridisk form (bl a aktiebolag) och kapitalintensitet. 5 För att skatta effekten av insatser (I&S) på prestationsvariablerna används regressionsmodeller anpassade till panel/longitudinell data. Paneldata innehåller information om i det här fallet företag i tvärsnitt och över tid. Genom att testa sambanden både över enheter och tid kan en större precision och träffsäkerhet uppnås än om t.ex. bara två tvärsnitt i en matchningsanalys används. En annan fördel med att använda en regressionsmodell är att alla variabler kan följas över tid och jämföras mellan år. Effekten på omsättning Analysen av omsättning visar att företagen som mottar såddfinansiering och/eller inkubatorstöd har en lägre omsättning än motsvarande kontrollföretag. Däremot minskar skillnaden i omsättning mellan kon- 5 Det har övervägts att även inkludera utbildning bland kontrollvariablerna vid analysen av effekten på prestationsvariablerna. Detta har dock inte gjorts beroende på följande skäl. Det saknas en god teoretisk grund för att förvänta sig effekter av utbildning på omsättning, resultat och tillgångar. För produktivitet kan det förväntas finnas ett positivt samband, utifrån teorier om humankapital. Det visar sig dock i korrelationsmatrisen att det saknas ett positivt signifikant samband. Detta håller även i regressionsövningar. Det finns också ett partiellt bortfall på utbildningsvariabeln, vilket minskar antalet observationer. Därmed blir skattningen mer robust, när utbildningsvariabeln exkluderas utan att förklaringsgraden samtidigt minskar. Vid analysen av effekten på innovativitet ingår dock utbildning bland kontrollvariablerna. 15 (161)

16 troll- och målföretagen efter att stöd mottagits. Detta visas även av att det finns en positiv effekt av stöd på omsättningstillväxten. Kommersialiseringen har på det sättet gynnats något av satsningen på företagsstöd. Resultaten från modellerna är i flera fall signifikanta för stöden. Förklaringsvärdet är högst för de modeller som testar nivåer och lägst för de modeller som testar förändring. Man kan säga att det finns en systematisk och positiv effekt av inkubatorstöd och såddfinansiering i de allra flesta fallen, men det är svårt att säga hur mycket det kommer att påverka omsättningen. Variationerna i stöden, tillsammans med de andra signifikanta variablerna (t ex företagets ålder, aktiekapital och kapitalintensitet), kan således förklara i förhållandevis liten grad nivån (12 %) och tillväxten (3 %) i omsättningen. Effekten på sysselsättning De renodlade inkubatorföretagen har en signifikant högre sysselsättningsnivå efter än före stöd har mottagits. Effekten för de två övriga företagsgrupperna såddföretagen samt sådd- och inkubatorföretagen förefaller också vara positiv, men eftersom denna effekt inte är signifikant går den inte att säkerställa statistiskt. Det som genomgående har betydelse för sysselsättningsnivån är ålder, branschtillhörighet och aktiebolag. Förklaringsvärdet för de olika regressionsmodellerna är som högst 0,11; dvs. insatsvariablerna och de övriga variablerna förklarar som högst 11 procent av den totala variationen i sysselsättningsnivån. För att bekräfta en eventuell positiv utväxling av stöd, måste även sysselsättningstillväxten testas. Företagen som har mottagit stöd har genomgående en starkare sysselsättningsutveckling än de företag som inte har mottagit stöd (kontrollföretagen). Bland inkubatorföretagen är dock sysselsättningstillväxten högre före stöd än efter stöd har mottagits. I de tre modellerna där båda effekterna är signifikanta, är nettoeffekten negativ av inkubatorstöd. Bilden för såddföretagen är mer blandad och osäker. Det finns ingen regressionsmodell där både effekten före och efter stöd är signifikanta samtidigt. Det går därför inte att uttala någon statistiskt säkerställd skillnad före och efter stöd. De kombinerade inkubator- och såddföretagen uppvisar en högre ökningstakt i sysselsättningen efter att stöd har mottagits. I de tre signifikanta modellerna är nettoeffekten positiv. Den sammanfattande bilden är således något splittrad. En entydigt positiv effekt (efter stöd i förhållande till före stöd) kan således konstateras för inkubator- och såddföretagen och en entydigt negativ effekt av stöd kan observeras för de renodlade inkubatorföretagen. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad före och efter stöd bland såddföretagen. Effekten på arbetsproduktivitet Ett genomgående mönster bland målföretagen är att de har en relativt låg produktivitet i förhållande till de resurser som de förfogar över. Arbetsproduktiviteten har i viss utsträckning påverkats av regionens satsning på inkubatorverksamhet och såddfinansiering. När det gäller nivåerna, finns det flera resultat som visar att arbetsproduktiviteten förstärks efter stöd. Modellerna som testar effekten på nivån på arbetsproduktiviteten har som högst ett förklaringsvärde på 17 procent. 16 (161)

17 Arbetsproduktivitetstillväxten påverkas även positivt efter mottaget stöd i några fall främst de kombinerade inkubator- och såddföretagen men signifikansnivåerna och förklaringsvärdet är betydligt lägre. Trots den i flera fall högre arbetsproduktiviteten efter stöd, kvarstår det faktum att andra företag (kontrollföretagen) med motsvarande förutsättningar har en högre produktivitet. Man kan säga att effekten av stödet är att dessa skillnader gentemot kontrollföretagen minskar något. Effekten på företagens tillgångsvärden Effektanalysen av tillgångsvärdena visar att satsningarna på inkubatorstöd och såddfinansiering har stärkt företagens tillgångsvärden. Tillgångarna i alla tre företagsgrupper är betydligt större efter att stöd har mottagits. Förklaringsvärdet för regressionen med de olika stöden och kontrollvariablerna som oberoende variabler är som högst 21 procent. Det finns även fastän betydligt svagare en positiv effekt på tillväxten av tillgångsvärdena för såddföretagen samt för inkubator- och såddföretagen. Dessa resultat visar att den hjälp företagen har fått av stöden har bidragit till att bygga upp företagens kapitalstock; något som är väsentligt för ökad produktivitet och framtida intäkter. Investeringarna i företagen innebär samtidigt kostnader. På kort sikt finns det därför en risk för att investeringarna försvagar resultatet, om inte kostnadsökningen kan mötas med en lika snabb omsättningstillväxt. Stora tillgångar som inte utnyttjas fullt ut innebär i allmänhet svagt resultat. Effekten på resultatet Effektanalysen av resultatet visar att företag som mottagit inkubatorstöd och/eller såddfinansiering genomgående har ett negativt resultat. Företag som mottagit både såddfinansiering och inkubatorstöd har till och med försämrat sitt resultat efter att stöd har mottagits. Resultaten pekar på att en snabb kapitalbildning har varit svår att förena med ett effektivt resursutnyttjande på kort sikt. Vilken effekt har insatserna haft på företagens innovativitet? För att mäta de mer kortsiktiga effekterna på innovativitet har valts att undersöka effekterna av stöd på patent. Både effekten på sökta och beviljade patent undersöks. Oberoende variabler i regressionsmodellen är de olika insatsvariablerna (inkubatorstöd, såddfinansiering, etc.) och de tidigare nämnda kontrollvariablerna med tillägg för två utbildningsvariabler, nämligen andel anställda med eftergymnasial examen och andel anställda med doktorsexamen. Det finns en positiv och signifikant effekt av inkubatorstöd och såddfinansiering på antalet patent som företagen söker, men det finns vissa skillnader mellan stödformerna. Företag som har mottagit inkubatorstöd har sökt patent i större utsträckning före stöd än efter stöd har mottagits. Såddföretagen har däremot i högre grad än inkubatorföretagen sökt patent både före och efter stöd och patentsökandet har intensifierats efter att stöd har mottagits. De företag som har mottagit både inkubatorstöd och såddfinansiering har i störst utsträckning sökt patent; antalet sökta patent har också ökat efter mottaget stöd. Vad gäller effekten av såddfinansiering och inkubatorstöd på beviljade patent finns det några skillnader i jämförelse med modellen för sökta patent. Effekten av det renodlade inkubatorstödet är inte signifikant på antalet beviljade patent. Företag som har mottagit såddfinansiering liksom de kombinerade inkubatoroch såddföretagen har dock fått ett större antal patent beviljade efter att stöd har mottagits. 17 (161)

18 Sammanfattningsvis visar effektanalysen av patent att det finns gynnsamma effekter på sökta och beviljade patent bland flera av målföretagen som regionen har satsat resurser på. Vilken effekt har insatserna haft på företagens överlevnad? Med stöd och hjälp kan företagens överlevnadsgrad öka, och därmed chanserna att nå ut på marknaden. För att mäta överlevnadsgraden används uppgifter om företagens status (aktiva, inaktiva). I regressionsmodellen testas sambandet mellan denna effektvariabel och de olika stödformerna (inkubatorföretag, såddföretag samt kombinerade inkubator- och såddföretag) samt kontrollvariablerna. Företagen i alla de tre företagsgrupperna inaktiveras i mindre utsträckning än kontrollföretagen. Den skillnaden finns både före och efter stöd. Bland de företag som mottagit både inkubatorstöd och såddfinansiering verkar risken att inaktiveras minska efter stöd. För de renodlade inkubatorföretagen resp. såddföretagen är risken för inaktivitet låg redan före stöd; denna risk minskar inte efter att stöd har mottagits. I dessa fall är det osäkert om stödet hjälper till att öka graden av aktivitet; möjligen kan det öka företagens uthållighet något. Modellens möjligheter att förklara variationerna i aktivitet mellan företag och över tid är tyvärr begränsade. Av den uppskattade förklaringsvärdet framgår att endast 4 procent av variationen förklaras av modellen. Detta gör det svårt att, även om man vissa positiva effekter kan antas existera, förutsäga hur stor effekt en satsning på företagsstöd har på den framtida överlevnaden. Vilka har effekterna varit på den regionala ekonomin? Analysen av sysselsättningen för alla målföretag visar att effekterna varit begränsade. Sysselsättningstillväxten är endast något större efter än före stöd för målföretagen gemensamt. De kombinerad inkubator- och såddföretagen har dock en starkare ökning av antalet anställda efter stöd. Analysen visade att arbetsproduktiviteten är högre bland mål- än kontrollföretagen. Förklaringen är att målföretagen har andra egenskaper än målföretagen och att målföretagens kapitalbildning har gynnats positivt av stöden. Viktigt att notera är att kapitalbildningseffekten är förhållandevis liten. Den är mindre än effekten av att ett företag bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform istället för någon annan bolagsform. Det finns också tydliga indikationer på att resursutnyttjandet i målföretagen är svagt; det kan iakttas en negativ produktivitetseffekt för inkubatorföretag, såddföretag och kombinerade inkubator- och såddföretag. Den negativa effekten minskar efter att inkubatorstöd eller såddfinansiering har mottagits, vilket kan tolkas som en positiv stödeffekt. Men den positiva stödeffekten förändrar inte det faktum att resursutnyttjandet är mindre effektivt bland mål- än kontrollföretagen. Trots det svaga resursutnyttjandet både före och efter stöd, innebär den högre kapitalintensiteten och det faktum att fler av målföretagen än kontrollföretagen bedriver en mer omfattande verksamhet i aktiebolagsform, att produktivitetsbidraget blir positivt. Per sysselsatt uppgår produktivitetsbidraget till mellan 32 och 115 tkr i genomsnitt över perioden (2005 års priser). Allt annat lika skulle alltså det uppstå ett bidrag 18 (161)

19 mellan 32 och 115 tkr av att en sysselsatt flyttade från ett kontroll- till målföretag. Om resursutnyttjandet varit lika effektivt i mål- som i kontrollföretaget skulle bidraget uppgår till mellan 171 och 153 tkr. Den samlade bedömningen är att de regionalekonomiska effekterna av Västra Götalandsregionens företagssatsning är begränsade. För det första handlar det om en grupp företag som står för mindre än en halv procent av sysselsättning och produktion i regionen. För det andra är det skattade bidraget av stöden förhållandevis litet. Det mest effektiva sättet att öka bidraget till den regionala ekonomin är att öka resursutnyttjandet ibland de företag som mottagit stöd inom ramen för inkubatorverksamhet och/eller såddfinansiering. Det bör också tilläggas att stödets effekter på den regionala ekonomin kan bli större på längre sikt än vad som framgår av den genomförda analysen, om det tar lång tid innan behandlingseffekten av ett stöd till ett företag får full verkan. Kvalitativ analys För att få en fördjupad förståelse för inkubatorernas och såddfinansieringens betydelse för innovationsbenägenhet, start och utveckling av företag samt för regional samverkan har en enkät genomförts. I ett första steg har företagen fått bedöma inkubatorns och såddfinansieringens bidrag till att t ex ta fram nya produkter, starta och utveckla företaget samt samverka med olika regionala aktörer. I ett andra steg i enkäten har företagen för vissa variabler fått bedöma om det har funnits alternativa insatser från olika organisationer och aktörer för utveckling av företaget. Detta följs sedan upp i nästa steg i enkäten genom att företagen får bedöma om dessa alternativ har varit lika bra, sämre eller bättre än stödet i form av inkubator och såddfinansiering. Genom denna konstruktion av enkäten har skapats en subjektiv kontrafaktisk analyssituation; företagen gör en bedömning av inkubatorns och såddfinansieringens bidrag till att utveckla företaget men också, för vissa förhållanden, jämfört med andra alternativ, givet att dessa har funnits. Det är således fråga om en bedömning av vad som skulle ha hänt med företaget i olika avseenden, om inte inkubatorn och såddfinansieringen hade funnits som stödmöjligheter. Urvalet av företag har styrts av principen att respondenterna i enkätundersökningen bör ha haft nöjlighet att vara med på hela resan, dvs. i början av åtgärden (inträdet i inkubatorn alternativt vid beviljandet av såddfinansiering), under åtgärdstiden och efter att åtgärden avslutats. Detta har inneburit att följande tre grupper av företag i Västra Götaland har valts att ingå i enkätundersökningen. Inkubatorföretag som inte fått såddfinansiering: Till denna grupp räknas företag som trädde in i en inkubator 2003 eller senare och som lämnande inkubatorn senast vid halvåret 2009 (dvs. alumniföretag) Såddföretag (företag som enbart fått såddfinansiering): I denna grupp ingår företag som beviljades såddfinansiering från 2003 fram t o m Inkubator- och såddföretag (företag som både verkat i en inkubator och fått såddfinansiering): Företag som ingår i denna grupp är utvalda genom tillämpning av båda ovan givna kriterier. 19 (161)

20 Totalt var det därför möjligt att intervjua 99 företag, varav 20 är enbart inkubatorföretag, 35 både såddoch inkubatorföretag och 44 är enbart såddföretag. Detta betyder en svarsfrekvens i relation till nettourvalet om 78 procent. Svarsfrekvensen på vissa frågor kan vara lägre bl a beroende på att respondenterna inte har information för att kunna svara på dessa. Resultaten från den kvalitativa analysen sammanfattas nedan: Företagens egenskaper Den typiska grundaren till ett inkubatorföretag är en 32 årig man med akademisk grundexamen. I gruppen inkubator- och såddföretag är grundarna flera till antalet, äldre (42 år) och har forskarutbildning eller forskarbakgrund. Såddföretagen samt inkubator- och såddföretagen har relativt omfattande FoU-kostnader redan första verksamhetsåret och är inriktade mot en internationell marknad. Inkubatorföretagen satsar lite på FoU första verksamhetsåret och den internationella marknaden är mycket mindre betydelsefull. Inkubator- och såddföretagen och de renodlade såddföretagen har en mer teknik- och forskarbaserad verksamhet än inkubatorföretagen. Utvecklingen av nya produkter, processer och tjänster Enkäten ger en relativt positiv bild av stödens roll för förnyelsen av näringslivet. Stöden har överlag bidragit väsentligt till utvecklingen av nya produkter, processer och tjänster. Detta gäller framför allt inkubator- och såddföretagen och i mindre grad inkubatorföretagen, Såddfinansieringen synes ha bidragit mera till en snabbare utvecklingsprocess än inkubatorstödet, även om det senare stödet för vissa företag har varit betydelsefullt. Det har i hög utsträckning funnits alternativ till inkubatorstödet, men en betydande andel av inkubatoroch såddföretagen anser att dessa alternativ är sämre, medan inkubatorföretagen har en mer positiv bild av alternativen. Det verkar finnas ett större beroende av såddfinansieringen från Västra Götalandsregionen än av inkubatorstödet. Alternativen till såddfinansiering är färre än för inkubatorstödet. Företagens bedömning av stödens bidrag och den subjektiva kontrafaktiska analysen leder sammantaget till slutsatsen att stöden har haft en effekt på innovationsprocessen, i synnerhet för inkubator- och såddföretagen och de renodlade såddföretagen. Start av företaget Stödet har haft stor betydelse för beslutet att starta företaget för inkubator- och såddföretagen. Stödet har betytt mindre för såddföretagen och haft en relativt marginell betydelse för Inkubatorföretagen Utvecklingen av företaget Inkubatorns tjänster affärsutveckling, rekrytering, nätverksbyggande och finansiering utnyttjas förhållandevis lite av företagen. Mindre än hälften av företagen har i genomsnitt utnyttjat vardera av de fyra slagen av tjänster i väsentlig grad. Utnyttjandet har varit högst för affärsutveckling och lägst för rekrytering. Av de företag som har tagit del av tjänsterna anser i genomsnitt knappt hälften att tjänsterna i väsentlig grad har bidragit till utvecklingen av företagen. 20 (161)

21 Detta betyder att av det är relativt liten andel av de företag som har funnits i en inkubator som både har utnyttjat tjänsterna och värderat dessa högt (bidragit till ganska stor del och till stor del). Detta gäller speciellt inkubatorföretag; det är en högre andel av inkubator- och såddföretagen som har en positiv värdering av tjänsterna men även denna andel är inte heller så stor, även om det finns vissa skillnader mellan tjänsterna. En mycket stor andel (70 %) av företagen bedömer att det finns organisationer som har samma slag av tjänster som inkubatorn och att dessa i tjänster i huvudsak är lika bra eller bättre än inkubatorns tjänster. Den subjektiva kontrafaktiska analysen i kombinationen med värderingen av de erbjudna tjänsterna pekar på att dessa tjänster bara har haft en begränsad effekt på utvecklingen av företaget. Extern finansiering Såddfinansieringen spelar en betydligt viktigare roll för att få extern finansiering än inkubatorstödet Regional samverkan Överlag har stöden inneburit en relativt begränsad samverkan med andra företag och aktörer. Stöden har bidragit mest till ökad samverkan med andra företag. En tredjedel av alla företagen i de tre företagsgrupperna har ökat samarbetet med andra företag till ganska stor del eller stor del. Stöden har en något mindre påverkan på samarbetet mellan företagen och universitet, högskolor och forskningsinstitut samt offentliga aktörer inom Västra Götaland. Ökningen av samarbetet inom olika områden har liksom samarbetet med olika aktörer totalt sett varit begränsad. De områdena där ökningen av samarbetet mellan företagen och andra aktörer har varit högst är inom produktutveckling och utveckling av affärsmodeller; inom dessa områden uppger ca 30 procent av företagen att samarbetet har ökat till ganska stor del eller till stor del. Företagen i undersökningen har i minst utsträckning ökat samarbetet inom områdena internationalisering, personalrekrytering och produktion. Jämfört med dessa områden har ökningen av samarbetet varit något större för FoU och försäljning Sammantagen slutsats och rekommendationer En sammantagen slutsats av effektanalysen och den kvalitativa analysen Sammantaget har den kvalitativa analysen visat att stöden har varit betydelsefulla för att snabba på innovationsprocessen från idé till ny eller förbättrad produkt, tjänst eller process men har haft mindre betydelse för att i övrigt utveckla företagen. Bilden skiftar dock beroende på slaget av stödföretag. Stöden har i regel haft en större påverkan på såddföretagen och särkskilt inkubator- och såddföretagen än på inkubatorföretagen. Inkubator- och såddföretagen är koncentrerade till andra inkubatorer än de renodlade inkubatorföretagen. Detta kan innebära att de skillnader som kan observeras mellan företagsgrupperna i värderingen av erbjudna tjänster till viss del skulle kunna förklaras av att de olika inkubatorerna skiljer sig åt i tjänsternas inriktning och kvalitet. Den positiva bild av stödsystemets påverkan på företagens innovationsprocess och förnyelse som framgår av den kvalitativa analysen återspeglas också i den kvantitativa effektanalysen för såddföretagen 21 (161)

22 samt inkubator- och såddföretagen. Den lägre produktiviteten och det negativa resultatet hos målföretagen jämfört med kontrollföretagen i den kvantitativa effektanalysen harmonierar också väl med den kvalitativa analysen. Enligt denna har företagen i inkubatorerna har i begränsad utsträckning utnyttjat inkubatorernas tjänster för att utveckla företaget, vilket kan vara en del av förklaringen till att man inte i högre grad har lyckats förbättra produktiviteten och resultatet. Det låga utnyttjandet och värderingen av inkubatorns tjänster kan bero på att dessa inte har varit tillräckligt anpassade till företagens behov. Rekommendationer Sweco bedömer baserat på utvärderingens resultat att Västra Götalandsregionen stödsystem för såddfinansiering och inkubatorer leder till en förnyelse av näringslivet genom start av företag och en förstärkt innovationsaktivitet. Stödsystemet har dock under den studerade perioden inte medfört ett tillfredsställande resursutnyttjande av de tillgångar som finns i företagen. Den låga produktiviteten och det svaga resultatet i stödföretagen tyder på även med beaktande av att undersökningsperioden kan vara för kort för att fånga in mer långsiktiga effekter att det finns brister i stödsystemet som behöver åtgärdas vid en fortsatt verksamhet. Den kvalitativa analysen visar att det finns delar av stödsystemet som inte fungerar på ett optimalt sätt, vilket bl a yttrar sig i ett lågt utnyttjande och en låg värdering av inkubatorns tjänster för utveckling av företagen. Stödsystemet bör vara så utformat att man tar till vara den potential för tillväxt i näringslivet som har skapats genom den förnyelse som har skett i stödföretagen. Sweco anser därför att det bör göras en översyn av verktygen i stödsystemet: Undersökningen har visat att det med vissa undantag är en relativt låg värdering av inkubatorns tjänster (affärsutveckling, rekrytering, nätverksbyggande och finansiering) för utveckling av ett företag. Man bör därför på ett klarare sätt identifiera de behov som företagen har och utforma stöden för att tillfredsställa dessa behov; bl a för att stärka utvecklingen av företag med en hög innovationspotential. Denna översyn kan leda till att resurser i högre grad prioriteras för de tjänster som är betydelsefulla för att öka konkurrenskraften hos detta slag av företag. Det bör ske en bättre styrning och uppföljning av verksamheten i inkubatorerna. Man bör därför utforma ett kvalitetssäkringssystem som bygger dels på inkubatorns utformning av tjänsterna, dels på företagens utnyttjande och värdering av tjänsterna, dels på uppföljning av företagens utveckling. Utifrån ett sådant kvalitetssystem kan man utforma mål för respektive inkubator Det bör ske en översyn av inriktningen på de olika inkubatorerna och de kriterier som man tillämpar för att företag/affärsidéer ska få etablera sig i inkubatorn. Vid vissa av de genomförda intervjuerna har det visat sig att entreprenören redan hade startat ett företag och hade en färdig produkt före inträdet i inkubatorn; dessutom synes i vissa fall den potentiella geografiska marknaden för produkten vara begränsad. Man bör därför på ett bättre sätt än idag försäkra sig om att inkubatorn kan spela en marknadskompletterande roll och att de idéer som man stöder har en viss innovationshöjd med en tillräckligt stor potentiell marknad. Inkubator- och såddföretagen och till viss del de renodlade såddföretagen har i regel en lång kommersialiseringsprocess där både såddfinansiering och inkubatorstödet spelar en stor roll för utvecklingen. Det är därför viktigt att regionen fortsätter att stödja denna typ av företag genom ett effektivt stödsystem, bl a inom inkubatorverksamheten. Det har visat sig att inkubator- och såddföreta- 22 (161)

23 gen har ett stort behov av stöd i sin kommersialiseringsprocess. Det är därför viktigt att tillräckliga resurser fördelas till de inkubatorer som är inriktade mot dessa företag. Det bör också ske en översyn av de kriterier som tillämpas vid beviljandet av såddfinansiering för att försäkra sig dels om såddfinansieringens marknadskompletterande roll, dels om inriktningen i relation till regionens utvecklingsmål, dels om bedömningen av affärspotentialen för olika affärsidéer. Dessutom bör ett bättre och sammanhållet uppföljningssystem i relation till uppställda mål utformas för de företag som fått såddfinansiering. Underlag för detta arbete skulle till viss del kunna tas fram inom ramen för den nu pågående följeforskningen för såddfinansieringen. Det kan övervägas om inte de olika inkubatorerna skulle få en mer profilerad verksamhet som går utöver de delregionala sammanhangen för att ge underlag för en agglomeration av kunskap, riskkapital och arbetskraft inom vissa utvecklingsområden, kanske med hela riket som upptagningsområde. Kvinnor är klart underrepresenterade som grundare av företaget. Detta kan hämma innovativiteten och utvecklingen i företagen samt medföra att utvecklingskraften i vissa branschen inte fullt ut tas tillvara. Regionen bör därför vid både såddfinansieringen och inkubatorstödet på olika sätt främja en jämnare könsfördelning. 23 (161)

24 24 (161)

25 1 Inledning 1.1 Bakgrund Västra Götalandsregionen medfinansierar en mängd aktörer som på olika sätt medverkar till att förbättra förutsättningarna för innovationer samt starta och driva företag i Västra Götaland. Regionen ger även stöd till direkt till enskilda företag genom olika typer av företagsstöd. Syftet med dessa insatser är att förbättra näringslivets konkurrenskraft och därmed bidra till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i Västra Götaland. Två strategiskt viktiga insatser är Västra Götalandsregionens stöd till inkubatorer och såddfinansiering till företag. Inkubatorerna ses som viktiga arenor för att skapa nya tillväxtföretag och få till stånd en kommersialisering av forskning. De åtta inkubatorer som får stöd Sahlgrenska Science Park. Chalmers Innovation, Framtidens Företag, Brewhouse Innovation, GU Holding, Gothia Science Park, Innovatum Inkubator och Espira Inkubator har olika inriktning och finns i olika delar av Västra Götaland. Såddfinansieringens målgrupp är teknik- och kunskapsbaserade företag i ett tidigt utvecklingsskede. Syftet med finansieringen är att utveckla företaget eller konceptet så långt att andra finansiärer senare kan träda in som finansiärer för den fortsatta kommersialiseringen av en ny produkt, tjänst eller process. Företagen får ha högst 10 anställda och ska vara nyetablerade eller ha drivit verksamhet i högst tre år. 1.2 Uppdraget Kunskapen om effekterna på företagsnivå av inkubatorsatsningen och såddfinansieringen är enligt Västra Götalandsregionen begränsad. Företagens utveckling kan i det befintliga uppföljningssystemet Fokus Analys till viss del följas, men regionen anser att det krävs en vetenskapligt förankrad och mer djupgående analys för att kunna dra slutsatser om kontrafaktiska effekter. Västra Götalandsregionen beslutade därför att upphandla Sweco Eurofutures 6 att genomföra en effektutvärdering med följande uppgifter: Att med kontrafaktisk analys identifiera eventuella effekter på inkubatorföretagen och företagen som fått såddfinansiering (målföretagen); effekterna ska mätas med hjälp av olika prestationsvariabler. Analysera inkubatorernas och såddfinansieringens effekter på målföretagens innovationsbenägenhet. Analysera inkubatorernas och såddfinansieringens effekter på bildandet av nya kunskapsintensiva och innovativa företag i regionen. Analysera regionalekonomiska effekter av inkubatorerna och såddfinansieringen. 6 Uppdraget har genomförts av Peter Sandén (projektledare) ochterese Strenger (bitr. projektledare) samt underkonsulterna Lars Fredrik Andersson, Umeå Universitet, och Sandro Scocco (Wisco)

26 1.3 Genomförandet av uppdraget Innebörden av begreppen såddfinansiering och inkubator Såddfinansiering Såddfinansiering 7 är en satsning på finansiering av utvecklingsinsatser i tidigt företagsskede bland nya teknik- och kunskapsbaserade företag. Företaget får ha max 10 anställda och ska vara nyetablerat eller ha drivit verksamhet i max tre år. Såddfinansieringen kan utgöras av villkorslån på max kronor eller bidrag på max kr. Huvuddelen beviljas dock som lån och endast en mindre del som bidrag Syftet med såddfinansiering är att bidra till att fler kvalificerade teknik- och kunskapsbaserade unga småföretag med nya produkter lyckas nå kommersiell framgång. Huvudkriterier vid bedömning av finansiering från Västra Götalandsregionen är: Finansiering från regionen ska vara avgörande för genomförande av utvecklingsinsatserna. Annan offentlig finansiering får inte ske till samma ändamål. Företaget måste ha ett unikt produkt- eller tjänstekoncept med god kommersiell potential på en marknad som är större än den lokala eller regionala marknaden. En grundläggande affärsplan måste finnas. Företaget ska ha kompetens att själv eller med assistans av kvalificerad utvecklingspartner genomföra utvecklingsinsatserna och efterföljande kommersialiseringsfas. Inkubatorer En inkubator (företagskuvös) är en begränsad plats med nystartade företag. En inkubator hjälper till med uppstarten för nya företag och tillhandahåller exempelvis kontor med kontorsutrustning, utbildning i företagande, coachning och personligt nätverksbyggande samt stödtjänster inom ekonomi och juridik. Inkubatorer är ofta sammankopplade med universitet men finns även utanför universitetssfären. En inkubator har som mål att utveckla livskraftiga tillväxtföretag och åstadkomma effektivare och snabbare kommersialisering av affärsidéer och innovationer. Företag får ansöka om hjälp och stöd hos inkubatorn. Om inkubatorn tror på att det ansökande företaget har en produkt alternativt affärsidé som det finns en marknads- och tillväxtpotential för kan företaget få olika former av stöd och hjälp av inkubatorn. Inkubatorn sätter också upp delmål som företagen måste uppfylla. Vanligtvis stannar företaget ca två år i inkubatorn innan det räknas som redo att klara sig på egen hand. 7 Såddfinansiering ges inom ramen för de bestämmelser som återfinns I Förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. 26 (161)

27 Konceptet inkubatorer kommer ursprungligen från USA där de första etablerades under 1950-talet med syftet att stödja entreprenöriellt inriktade akademiker vid universiteten. I Sverige började inkubatorkonceptet att etableras på 1970-talet med inspiration från den amerikanska modellen Metoder som kommer att användas i genomförandet Både kvantitativa och kvalitativa metoder och data kommer att användas vid analysen av de fyra utvärderingsfrågorna. De kvantitativa och kvalitativa analyserna kommer att komplettera varandra vid bedömningen av effekterna av stödet till inkubatorerna och såddfinansieringen. Den kvantitativa analysen kommer att ha en kontrafaktisk inriktning genom användning av multipel regressionsanalys. Den kvalitativa analysen kommer att ge en fördjupning och förståelse för kvalitativa effekter som i första hand kommer till uttryck i företagens bedömningar av förändringar som har skett p.g.a. stöden; t ex att det offentliga stödet har lett till en snabbare företagsstart eller att en prototyp har kunnat utvecklas eller att företaget blivit mer benäget att samarbeta med andra företag. Genom att i dessa bedömningar ställa stödets betydelse i relation till de förändringar som skulle ha kunnat ske vid alternativa insatser skapas en subjektiv kontrafaktisk analyssituation. Det är således fråga om en bedömning av vad som skulle ha hänt företaget i olika avseenden, om inte inkubatorn och såddfinansieringen hade funnits som stödmöjligheter. Vid både den kvantitativa och kvalitativa analysen kommer stödföretagen att delas in i tre grupper: Företag som enbart har fått såddfinansiering Företag som har varit verksamma i en inkubator men inte fått såddfinansiering Företag som har varit verksamma i en inkubator och som också har fått såddfinansiering. Genom denna indelning går det lättare att analysera förändringar och effekter i relation det slag av stöd som företaget har fått. I den kvantitativa analysen (multipel regression) kommer förutom de undersökta företagen (se grupperna ovan) även att ingå s k kontrollföretag som så långt möjligt har liknande egenskaper som företagen i undersökningsgruppen. Den kvalitativa analysen kommer att ske med utgångspunkt i en enkät till företagen som har fått stöd. Enkäten har kompletterats med information från djupintervjuer som genomförts med vissa av företagen som har besvarat enkäten och med några mindre fallstudier för att få en fördjupad kunskap om stödens betydelse för t ex framtagningen av nya produkter samt starten och utvecklingen av företaget. För en närmare redogörelse för använda metoder hänvisas till avsnitt 4 och avsnitt 5. 8 För en diskussion om inkubatorkonceptet och framväxten av inkubatorer i Sverige, se Företagsinkubatorer i Sverige, rapport från Sweco Eurofutures till Tillväxtverket (juli 2009) 27 (161)

28 1.4 Rapportens fortsatta disposition I nästa avsnitt (avsnitt 2) ges en genomgång av teorier som behandlar det marknadskompletterande behov som kan finnas för offentligt stöd för att få till stånd utvecklingsverksamhet samt start och utveckling av företag. I avsnitt 3 ges en beskrivning av den hur inkubatorverksamheten i praktiken drivs i Västra Götaland. Dessa två avsnitt bildar bakgrunden till den kvantitativa effektanalysen (avsnitt 4) och den kvalitativa analysen (avsnitt 5). Detta följs sedan av ett avslutande avsnitt i vilket ges rekommendationer om den fortsatta verksamheten (avsnitt 6) baserat på de genomförda analyserna. 28 (161)

29 2. Det marknadskompletterande behovet I detta avsnitt kommer att diskuteras möjliga roller avseende tidiga insatser i företagsutvecklingsprocessen för staten ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Motivet för dessa tidiga insatser är direkt, eller indirekt, att gynna den ekonomiska tillväxten. Insatserna måste därför påverka någon av tillväxtens bestämningsfaktorer. 2.1 Exogen tillväxtteori I Solowmodellen för ekonomisk tillväxt bestäms tillväxten av hur mycket kapital respektive arbetade timmar som sätts in i produktionen och den tekniska utvecklingen i bred bemärkelse, dvs. totalfaktorproduktiviteten (TFP). 9 Teorin förutsäger att antalet arbetade timmar i huvudsak styrs av befolkningsstorleken och att givet teknik kommer kapitalinvesteringarna enbart motsvara kapitalförslitningen, på grund av avtagande marginalavkastning på kapital. Det innebär att i praktiken bestäms den långsiktiga tillväxten av teknikutvecklingen. Teknikutvecklingen kan dock inte analyseras inom ramen för modellen, därav namnet exogen tillväxtmodell. Solows exogena tillväxtteori är utgångspunkten för traditionell tillväxtbokföring. Det är också den metod som används av Statistiska Centralbyrån (SCB) när BNP beräknas i Sverige inom ramen för nationalräkenskaperna. Bidraget från kapital och arbete mäts direkt, medan TFP (teknikutveckling) utgörs av skillnaden mellan det som kan förklaras av ökade insatser av arbete och kapital och faktisk BNP, dvs. en restpost i modellen. Denna restpost kan förklara uppemot 50 procent av den totala tillväxten. Teknisk utvecklingen skulle därmed vara avgörande för den ekonomiska tillväxten. 10 Att teknisk utveckling skulle förklara en så stor del av tillväxten har dock på senare tid kritiserats. Om det förekommer olika marknadsmisslyckande kan istället förändringar i TFP snarare förklaras av förändringar i konkurrens, cykliska fluktuationer, skalfördelar och externaliteter, d.v.s. att marknaden fungerar mer effektivt och inte av att det skett en tekniskutveckling. Ett annat problem är att kapital och arbete i modellen är homogena, när de i verkligheten är i högsta grad heterogena, dvs. det finns stora kvalitetsskillnader i både kapital och arbete. Naturligtvis påverkas tillväxten om outbildad respektive utbildad arbetskraft sätts in eller om kapitalet utgörs av byggnader eller högteknologiskt produktionskapital. Detta är i sig är alltså inte tekniskutveckling, utan kvalitetsskillnader på arbete och kapital givet teknisk nivå Solow, R.M. (1956), A contribution on the theory of economic growth, Quarterly Journal of Economics, vol. 70, s ; Solow, R.M. (1957), Technical change and the aggregate production function, Review of Economics and Statistics, vol. 39, s Med teknisk utveckling ska förstås alla förändringar inom ekonomin som påverkar tillväxten, men som inte är kopplade till arbets- eller kapitalinsatser, det kan därmed röra sig om omorganisering av verksamheten, förändrad logistik, företagskultur, osv. 11 Jorgenson, D.W. och Stiroh, K.(2000) Raising the Speed Limit: U.S. Economic Growth in the Information Age, Brookings Papers on Economic Activity, Vol. 2000, No. 1. (2000), s (161)

30 Diskussionen av de senare problemen har gett upphov till nya statistiska metoder att beräkna arbete och kapital kvalitetsjusterat och ett resultat är att en stor del av tillväxten som tidigare förklarats som TFP idag tillskrivs kvalitetsjusterade insatser av arbete och kapital. TFP har en avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt även efter dessa justeringar. 12 En tillväxtpolitik byggd på Solowmodellen skulle naturligen fokusera på hur olika marknadsimperfektioner såsom monopol, cykliska fluktuationer och externaliteter kan motverkas med politiska insatser. En tillväxtpolitik som syftar till teknisk utveckling kan inte hanteras inom ramen för Solowmodellen. I modellen antas det också att givet en bestämd teknikutveckling minskar nyttan av en ökad kapitalinsats. Logiken i detta är tämligen enkel. Om vi ser kapital som realkapital i form av en maskin så kommer den största förändringen när den första maskinen installeras. Om vi antar att det behövs fler maskiner för att alla som arbetar ska få effektiv tillgång till maskinen så fortsätter nyttan att öka av ytterligare maskiner, men när alla som arbetar har tillgång till en maskin gör ytterligare en likadan (d.v.s. utan teknisk utveckling) ingen nytta. Slutsatserna av denna relativt enkla teori är att om man antar att tekniken är globalt tillgänglig så bör fattiga länder, med lite kapital, växa snabbare än rika som redan har mycket realkapital. Eftersom hypotesen lanserades redan på 1950-talet har det under åren genomförts många empiriska studier för att kontrollera hypotesens riktighet. Hypotesen har inte kunnat vare sig entydigt förkastas eller bekräftas Endogen tillväxtteori En förklaring kan i detta sammanhang naturligtvis vara att kapital inte karakteriseras av avtagande marginalavkastning. På 80-talet lanserades en ny endogen tillväxtteori av Paul Romer där den tekniska utvecklingen förklarades inom modellen. Romer formaliserade en modell som beaktar de externa effekter som uppkommer vid forskning och utveckling (FoU) inom ett företag och där tillväxten i ett företag (ekonomin) blir beroende av den samlade tillgängliga stocken av kunskap och företagets egen tillgång till kunskap. Naturligen blir då också kärnan i en sådan tillväxt politik kunskapsutveckling och spridning. 14 Den samlade mängden kunskap kan ses som beroende på den ackumulerade mängden investeringar över tid. 15 I den endogena tillväxtteorin är därmed kunskapsinvesteringar, human kapital, till stor del bestämmande för tillväxten. I den endogena tillväxtteorin antas att kapital kännetecknas av konstant eller ökande avkastning. 16 Antagandet bygger främst på en förändrad syn på kapital, från maskiner till kunskap. Maski- 12 Stiroh, K.J. (2001), What drives productivity growth?, Economic Policy Review, vol 7, nr 1, Federal Reserve Bank of New York.; Ahn, S. och Hemmings, P. (2000), Policy influences on economic growth in OECD countries, An evaluation of the evidence, Economics Department Working Papers No Sanz-Villarroya, I. (2005), The convergence process of Argentina with Australia and Canada: , Explorations in Economic History, vol. 42, s ; Diao, X., Rattsø, J. och Stokke Ekroll, H. (2005), International spillovers, productivity growth and openness in Thailand: an intertemporal general equilibrium analysis, Journal of Development Economics, vol. 76, s Romer P. (1986), Increasing returns and long-run growth, Journal of political economy, vol. 8, s Arrow, K J (1962), The economic implications of learning by doing, Review of economic studies, vol. 29, s Den endogena tillväxtteorin har dock samma problem med att de empiriska studierna, då de inte förefaller ge stöd åt något av antagande kring kapitalavkastningen, vare sig fallande eller stigande. 30 (161)

31 ner är en investeringsvara som karakteriseras av rivalitet, d.v.s. använder någon maskinen kan inte jag använda samma maskin samtidigt. Kunskap karakteriseras inte av denna rivalitet, utan ett obegränsat antal personer kan använda en kunskap, utan att det inkräktar på någon annans konsumtion av samma kunskap. I kommersiella termer kan användandet av samma kunskap i två företag inskränka parternas möjlighet att tjäna pengar på kunskapen. Det förändrar dock inte det faktum att båda kan använda kunskapen utan att påverka den andres möjlighet att använda den. Tvärtom är det just detta faktum som är motivet bakom rättighetsregleringen avseende intellektuella tillgångar. Hade kunskap karakteriserats av samma rivalitet som maskiner, hade det inte behövts slås fast att den som äger rättigheten också har exklusiv rätt att använda den, då det är omöjligt för någon annan att använda samma maskin som redan används. Kunskap (human kapital) har sålunda positiva externa effekter, d.v.s. kunskap är inte bara nyttig för den som tagit fram och betalt för den, utan den kan vara nyttig för alla som kan tänkas ha nytta av just denna kunskap den bidrar därmed till tekniskutveckling i bred mening. Det är denna egenskap hos kunskap som gör att tillväxten kan bli högre än vad ökade kapital och arbetsinsatser skulle ge vid handen. På grund av denna egenskap finansierar företagen inte bara sina egna behov av kunskapsutveckling, utan bidrar också till den allmänna teknikutvecklingen. När företagen optimerar sina investeringar i forskning och utveckling (FoU) beaktas dock inte de intäkter som kommer från bidraget till den generella teknikutvecklingen, vilket innebär att marknadens optimering inte överensstämmer med den samhällsekonomiska optimeringen. Enligt endogena tillväxtteorin skulle investeringarna i FoU (kunskapsutveckling) bli för låga om de överläts till marknaden. Det motiverar staten att med olika medel uppmuntra kunskapsutveckling, där exempelvis innovationer är en form av kunskapsutveckling. En tillväxtpolitik byggd på endogen tillväxtteori skulle fokusera på att stimulera FoU och kunskapsspridning i olika former, då detta är kärnan i de långsiktiga tillväxtförutsättningarna. Inom ramen för en sådan analys är det väl motiverat av staten att subventionera företagsforskning i kunskapsintensiva företag (kunskapsutveckling). 2.3 Evolutionär ekonomisk teori Utvecklingen av neoklassisk tillväxtteori, från exogen till endogen, har dock inte inneburit att analysen av förändringar företagspopulationen har inkluderats i modellen, d.v.s. betydelsen av exempelvis små företag för innovationer. Inom den neoklassiska nationalekonomin är nyföretagande och konkurser främst mekanismer som leder till att marknaden hamnar i jämvikt. Huruvida företag väljer att gå in på en marknad förväntas detta främst bero på att ett bristande utbud skapat övervinster i sektorn och nya företag söker sig till marknaden i för att ta del av dessa övervinster, vilket så småningom leder till att utbudsunderskottet försvinner och vinstläget normaliseras. På motsvarande försvinner företag (konkurs) om det finns ett överutbud som pressar vinstläget under normalnivå. 31 (161)

32 Inom den evolutionära ekonomiska teorin är rollen för företagsdynamiken betydligt mer central än enbart som en anpassning av utbud och efterfråga. Nyföretagande i sig anses bidra till att en modernisering (teknikutveckling) av ekonomin genom en process av kreativ förstörelse. 17 Nya företag söker sig inte med befintlig teknik in på en marknad med övervinster, utan kommer in på marknaden med ny teknik (innovationer) och kan på så sätt konkurrera ut befintliga företag på marknaden. En innovation leder alltså till att produktiviteten i det nya företaget är varaktigt högre än i gamla företag som använder konventionell teknik. 18 Under en period kommer det nya företaget att vara ensam med sin nya teknik/produkt och kan då ta ut kraftiga övervinster (monopolpriser). Forskning och utveckling är investeringar som syftar till att entreprenören/företaget ska skaffa sig ett teknikförsprång så att entreprenören/företaget kan under en tid ta ut monopolvinster för sina produkter. 19 Både inom neo-klassisk nationalekonomi och inom den evolutionära ekonomiska teorin ges forskning och utveckling (innovationer) en avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt. Det finns också skäl för staten att på olika sätt subventionera FoU, då det finns positiva externa effekter i form av företagens investeringar också bidrar till den allmänna teknikutvecklingen som gynnar alla. 2.4 Offentligt stöd för att främja innovationer Sverige tillhör ett av de länder i världen som investerar mest i FoU som andel av BNP och är därmed väl i linje med dessa tillväxtteoretiska utgångspunkter. De finns dock de som menar att detta inte gett den utväxling i form av högre tillväxt man bör kunna förvänta sig. Begreppet den svenska paradoxen myntades för att beskriva denna situation Teknik- och forskningsparker Begreppet har under åtskilliga år haft en central roll i diskussioner om innovationspolitik i Sverige och brukar i sin enkelhet tolkas; mycket forskning och lite kommersiellt resultat. Utifrån detta skulle man kunna dra slutsatsen att det inte främst är för lite FoU som är problemet för svensk innovationspolitik, utan att FoU spridningen till kommersiella verksamheter fungerar dåligt. Det är i detta sammanhang olika former av teknik- och forskningsparker samt såddfinansiering till kunskapsintensiva företag kan ses Schumpeter, J. A. (1936), The Theory of Economic Development: An Inquiry into Profits, Capital, Credit, Interest and the Business Cycle, Harvard University Press. 18 Carree, M. och Thurik, R. (2005), Understanding the role of Entrepreneurship for Economic Growth, Discussion Papers on Entrepreneurship, Growth and Public Policy No. 10, Max Planck Institute for Research into economic Systems, Germany 19 Aghion, P. och Howitt, P. (1992), A model of growth through creative destruction. 20 Rogberg, A. Deiaco, E. Giertz, E. Reitberger, G (2002). Teknikparkens roll ii det svenska innovationssystemet - historien om kommersialisering av forskningsresultat VINNOVA Forum Innovationspolitik i Fokus VFI 2002:3. 32 (161)

33 Figur 2.1 Olika former av teknik- och forskningsparker Källa: VINNOVA Forum Innovationspolitik i Fokus VFI 2002:3 Med denna inriktning på tillväxtpolitiken kombineras ett endogent tillväxtperspektiv som betonar FoU och innovationer med ett evolutionärt som betonar betydelsen av små och innovativa företag för spridning och kommersialisering av kunskap. 21 Det skulle kunna beskrivas som så att inriktningen, kunskapsintensiv verksamhet, har influerats av neo-klassisk teori, medan medlet, via innovativa företag, har influerats av evolutionär teori. Olika former av teknik- och forskningsparker syftar inte minst till att förbättra interaktionen mellan det som kommit att kallas Triple Helix, d.v.s. samhälle, näringsliv och akademi. 22 Enligt Triple Helix teorin är det i interaktionen mellan dessa aktörer som innovationer uppstår och kan kommersialiseras till nya produkter. Det innovativa företaget kan få tillgång till universitetets stora resursbas ifråga om kunskap, men också i form av kvalificerad arbetskraft. Detta i sig är en poäng, då det bristande flödet av individer mellan de tre sektorerna har lyfts fram som en bidragande orsak till att utbytet mellan dem inte fungerat tillfredställande. 23 Från statsmakternas sida har det betonats att det omgivande samhället inklusive näringslivet ska ges en större betydelse för universitet och högskolor i och med införandet av den så kallade tredje uppgiften vid sidan om det två första, utbilda och forska, d.v.s. I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta Acs, Z.J. och Audretsch, D. B. (1988), Innovation in Large and Small Firms: An Empirical Analysis, The American Economic Review, vol. 78, nr 4, s Etzkowitz, H., Leydesdorff L, (2000)The dynamics of innovation: from National Systems and Mode 2 to a triple helix of university industry government relations. Research Policy, volume 29, N:o 2 February IBID 24 Högskolelagen 2009:45 33 (161)

34 Deltagande i Teknik- och forskningsparker från universitets och högskola kan ses som en åtgärd för att uppfylla detta åtagande och från både stat och näringsliv att förmera de investeringar som redan är gjorda i FoU Såddfinansiering Det finns också andra skäl än övergripande tillväxtteoretiska för att finansiera kunskapsintensiva företag i tidigt skede. En huvudanledning är att kredit- och kapitalmarknaden för dessa företag fungerar dåligt. Det visar sig också i att entreprenörer som precis har startat eller ska starta ett företag i första hand är hänvisad till personliga tillgångar eller investeringar från familj och vänner. 25 En förklaring till detta förhållande är de relativt höga transaktionskostnader för just denna grupp företag. För en investerare eller kreditgivare uppstår alltid kostnader i samband med investeringen/krediten i form av att utvärdera, besluta, administrera och följa upp en föreslagen investering/kredit. För företag som behöver såddfinansiering kan dessa kostnader kan vara relativt betydande samtidigt som riskerna är höga för misslyckande. Såddfinansiering rör dessutom ofta relativt små belopp. Det är inte attraktivt för investerare eller kreditgivare att ge sig in på en marknad med höga kostnader, stora risker och små intäkter. 26 Bortsett från att verksamheter i tidigt skede alltid har en mycket hög risk för att fallera, tillkommer dessutom risker som är kopplade till asymmetrisk information. 27 I det första skedet av en företagsidé som är kunskapsintensiv har entreprenören ett kraftigt kunskapsövertag. Det är näst intill omöjligt för utomstående finansiärer att få tillgång till samma beslutsunderlag som entreprenören själv besitter. Detta kan, men måste naturligtvis inte, entreprenören utnyttja till sin egen fördel, d.v.s. i nationalekonomiska termer uppstår ett Moral hazard problem. Medveten om detta kommer finansiären behöva lägga, relativt andra investeringsobjekt, stora resurser på kontroll och uppföljning för att säkra att entreprenören inte utnyttjar sitt kunskapsövertag. Kombinationen av relativt höga transaktionskostnader, hög investeringsrisk, risker för moral hazard och att marknaden inte tar hänsyn till de positiva externa effekterna som kunskapsintensiva investeringar har, gör att marknaden investerar för lite i kunskapsintensiva såddföretag i förhållande till vad som skulle vara önskvärt från samhällets sida. Det finns välartikulerade och brett accepterade teoretiska motiv, ur ett nationalekonomiskt perspektiv, att stödja kunskapsintensiva företag, teknik- forskningsparker av olika slag och tidig finansiering av kunskapsintensiva företag. 25 Johnson, A. Deiaco,E. Anaya Carlsson, Karla. Scheffer, F (2008) Effektanalys av offentlig såddfinansiering 1994 till 2004 NUTEKs och VINNOVAs såddfinansieringsstöd Sisters Bager-Sjögren, Lars (2009). Att stödja akademiskt entreprenörskap.hur kan Innovationsbrons bidrag till tillväxten spåras? ITPS Arbetsrapport R2009: Akerlof, G, (1970), The Market for Lemons: Quality Uncertainty and the Market Mechanism,Quarterly Journal of Economics 84, s (161)

35 2.4.3 Empiriska belägg Empiriskt finns det dock ett begränsat kvantitativt stöd för dessa teorier. 28 Det är oklart i vilken utsträckning olika statliga program för att stimulera (subventionera) FoU eller kunskapsspridning verkligen ger effekt eller om det snarare undantränger privata investeringar som annars skulle ha gjorts. I en omfattande metastudie konstateras det att den empiriska forskningen på området inte ger några klara besked om dessa subventioner har effekt och att hela forskningsfältet får kritik för bristande metodik i utförandet av studierna. 29 En relativt nyligen genomförd utvärdering av den skattesubvention för privat FoU som införts i Norge finner positiva effekter i form av ökade FoU investeringar. 30 Det kan dock inte tolkas i den meningen att de kunskapsintensiva företagen subventionerats och därmed ökat sina FoU, då den positiva effekten kommer av företag som innan skattesubventionen gjorde väldigt lite FoU. Det skulle kunna tolkas som att det troligen haft mest betydelse för kunskapsspridningen och inte kunskapsuppbyggnaden. Institutet för Tillväxtpolitiska studier (ITPS) konstaterar i samband med en studie rörande Innovationsbron att det ofta saknas både relevanta målvariabler och underlag för att kunna utvärdera insatserna. 31 När sådana försök gjorts har ofta en form av metodtriangulering använts i studierna och i de fall positiva effekter har påvisats har de framförallt framkommit när de kvalitativa metoderna används. 32 Förhoppningar som tidigt knöts till olika teknikparker har inte heller infriats och det konstaterades i en studie av Vinnova att: Exemplen på snabbväxande forskargrundade företag visade sig vara få. Bland de nya företag som hade rötter i högskolemiljöer och visat snabb tillväxt dominerade i stället företag som startats av en grupp studenter under studietiden. 33 Det senare hade sin förklaring att detta sammanföll med IT-boomen och företagen var i huvudsak ITföretag. Det är också osäkert om stöd till forskningsbaserade kunskapsföretag (FBK) är ett effektivt sätt att stödja regional sysselsättning. I IVA-studien rörande samspelat emellan högskola och näringsliv dras följande slutsats: 28 Mason, M. Colin (2009). Public policy support for the informal venture capital market in Europe: a critical review Hunter Centre for Entrepreneurship, University of Strathclyde, Glasgow. International Small Business Journal, vol. 27, David, P. A., B. Hall and A. A. Toole (2000): Is public R&D a complement or substitute for private R&D? A review of the econometric evidence, Research Policy, 29, p Torbjørn Hægeland and Jarle Møen (2007) Input additionality in the Norwegian R&D tax credit Scheme Statistisk sentralbyrå Lars Bager-Sjögren (2009). Att stödja akademiskt entreprenörskap Hur kan Innovationsbrons bidrag till tillväxten spåras? Arbetsrapport R2009: Johnson, A. Deiaco,E. Anaya Carlsson, Karla. Scheffer, F (2008) Effektanalys av offentlig såddfinansiering 1994 till 2004 NUTEKs och VINNOVAs såddfinansieringsstöd Sisters Rogberg, A. Deiaco, E. Giertz, E. Reitberger, G (2002). Teknikparkens roll i det svenska innovationssystemet - historien om kommersialisering av forskningsresultat VINNOVA Forum Innovationspolitik i Fokus VFI 2002:3. 35 (161)

36 FBK-företagen bör därför i första hand ses som en nationell resurs, inte som lokala/regionala skapare av sysselsättning. De affärsmässiga resultaten, åtminstone de mer storskaliga, skördas som regel av de större företag som är FBK företagens kunder Slutsatser Det finns teoretiska skäl att ur ett tillväxtperspektiv stödja både FoU och spridning av FoU. Det finns även goda teoretiska skäl för att göra detta via stöd till kunskapsintensiva företag - och då inte minst i tidiga skeden i form av exempelvis såddfinansiering eller forsknings- och teknikparker. När kvalitativa metoder används som djupintervjuer, enkäter, m.m., finner man visst stöd för dessa teorier. När kvantitativa metoder används är ofta stödet svagt eller saknas. Till problematiken hör också både bristande målformuleringar och underlag för insatserna, vilket försvårar kvantitativa effektstudier. 34 IBID 36 (161)

37 3. Inkubatorernas verksamhet i Västra Götaland I detta avsnitt görs en beskrivning av de åtta inkubatorer 35 som ingår i utvärderingen och som Västra Götalandsregionen ger bidrag till. Under 2009 gav regionen sammanlagt ca 18 miljoner kronor i bidrag till inkubatorerna. Redovisningen baseras på information från respektive inkubators hemsida samt intervjuer med inkubatoransvariga Chalmers Innovation Chalmers Innovation startade 1999 och finns representerade på två platser i Göteborg. Dels på Stena Center i närheten av Chalmers, dels i Lindholmen Science Park. Målgrupp Chalmers Innovation riktar sig till alla personer som har en teknisk idé som vill växa till ett företag med potential att lyckas på en internationell marknad. De teknikbaserade affärsidéerna kan komma från universitet och högskola, från privatpersoner eller avknoppningar från företag. Verksamhet och omfattning Chalmers Innovation har under perioden 1999 till årsskiftet 09/10 varit med och utvecklat 96 nya företag. För närvarande är 24 företag verksamma inom inkubatorn. Genomsnittstiden i en inkubator är 3,5 till 4 år. Maxtidsgränsen är 4 år, men denna kan förlängas. Årligen utvärderas cirka 120 nya idéer och utav dem inleds samarbete med 10 stycken. Utvecklingsprocessen är uppbyggd i tre steg: evaluator (utvärdering), förinkubator och inkubator. Under utvärderingfasen görs en genomlysning av idén för eventuellt antagande till Chalmers Inkubator förinkubatorprocess. Genomlysningen utförs av en s.k. coach och idén ska uppfylla vissa kriterier för att komma vidare till intagningskommittén som består av samtliga affärscoacher som gemensamt tar beslut om ett samarbete ska inledas. Den normala projekttiden i en förinkubator är 6 månader. Under förinkubatortiden ska ett bolag bildas, affärsmodeller utvärderas, marknaden verifieras, tekniken bevisas samt en affärsplan skrivas. Om målen uppnås finns möjlighet att fortsätta samarbetet med Chalmers Innovation under en inkubatorperiod. För att delta i inkubatorprocessen krävs en unikt teknikbaserad idé, en entreprenöriell ledning, en heltäckande affärsplan och bildat aktiebolag. Chalmers Innovation går in som delägare i bolaget. Målen i inkubatorfasen är att uppnå en repeterbar affär, kunder på nya marknader, en utvecklad organisation inklusive professionell styrelse samt en säkrad långsiktig finansiering. Tjänster som erbjuds för att uppnå dessa mål är dels olika former av utbildningsprogram som exempelvis ledarskapsutbildning, säljutbildning och utbildning i mediekommunikation, förhandlingsteknik, projektpla- 35 För en beskrivning av innebörden av begreppet inkubator, se avsnitt VD för Chalmers Innovation Olle Stenberg, chef för inkubatorverksamheten på Innovatum Danne Palm, chef för Framtidens Företag Malin Jovanovic Gunnarsson, informationsansvarig på GU Holding Andreas Albertsson, VD för Sahlgrenska Science Park Gunilla Bökmark, VD för Espira Inkubator Henrik Jansson, VD för Brewhouse Incubator Mikael Vilkas och affärsutvecklare för Gothia Science Park Inkubator Per Arne Lundberg. 37 (161)

38 nering och effektivt styrelsearbete. Företagen erbjuds också olika former av ekonomiska och juridiska tjänster via serviceleverantörer. Varje projekt och företag som Chalmers Innovation satsar på får också en affärscoach som stöd i sin utveckling. Därutöver erbjuds ett nätverk med kompetens som kan bidra i affärsutvecklingen och även hjälp med rekrytering av nya personer till företaget. På Chalmers Innovation arbetar sammanlagt sex affärsutvecklare. Chalmers Innovation investerar tillsammans med CI Seed Fund 37 upp till kronor per idé i ett tidigt skede. I inkubatorfasen så har CI Seed Fund möjlighet att investera 10 miljoner kronor per bolag. Investeringarna görs ofta som parallellinvesteringar, det vill säga samtidigt med aktörer ur inkubatorns finansiella nätverk bestående av riskkapitalbolag och affärsänglar. 3.2 Sahlgrenska Science Park Sahlgrenska Science Park startade 2004 och ligger på Medicinareberget i centrala Göteborg. Där finns också Sahlgrenska akademin med samtliga biovetenskapliga institutioner vid Göteborgs Universitet. Sahlgrenska universitetssjukhuset ligger i direkt anslutning till Medicinareberget. Målgrupp Idégivare inom life science. Innovatörerna kan komma från universitet och högskola, från privatpersoner och avknoppningar från industrin. Verksamhet och omfattning Sahlgrenska Science Park har sedan starten varit med och utvecklat ca 11 företag. För närvarande är sju företag verksamma inom inkubatorn. Sahlgrenska science Park granskar ca 70 projektidéer per år. Förinkubatorfasen innehåller två delmoment: utvärdering av affärsidén samt förädling till affärsprojekt. Utvärderingen innehåller bl.a. bedömning av affärspotentialen i projektidén, immaterialrättsliga förutsättningar och utvärdering av tekniska och kliniska aspekter. Förädlingen av affärsprojekt innefattar bl.a. rekrytering av projektledning och styrelse, framtagning av initial affärsplan samt medverkan vid finansiering och eventuell bolagsbildning av projektet. Inom affärsinkubatorn erbjuds affärsrådgivning, lokaler och service för nya företag, ett nätverk av industrikompetenser, konsulter och investerare inom life science området. Dessutom erbjuds möjligheten att hyra laboratorieplats. Genomsnittstiden i inkubatorn är 3-4 år. Det finns ingen maxtidsgräns. Sammanlagt arbetar tre affärsrådgivare på inkubatorn som fungerar som affärscoacher samt rekryterar VD och styrelse till bolaget. Enligt ansvarig för inkubatorn är det aldrig innovatören som leder företaget utan en extern VD rekryteras. För företagen i inkubatorn och för projekten i förinkubatorn erbjuds också kurser och seminarier i bl.a. affärsutveckling och ledarskap. 37 CI Seed fund står för ChaImers Innovations Seed fund, vilket är en fond för teknikbaserade företag. Fonden startades hösten 2008 för Chalmers Innovations inkubatorverksamhet. 38 (161)

39 Sahlgrenska Science Park tar ägarandelar i inkubatorföretagen och samarbetar med Västra Götalandsregionen och Innovationsbron när det gäller såddlån. Genom så kallade servicepartners erbjuds tjänster och produkter som nystartade företag ofta har behov av så som ekonomi-, personal- och managementfrågor, patent- och försäkringsfrågor samt kompetens inom affärsjuridik. Sahlgrenska Science Park har tecknat ramavtal med servicepartnerna och därmed kan företagen i parken utnyttja förmånliga villkor och rabatter. Enligt ansvarig för inkubatorn är varumärket Sahlgrenska mycket viktigt för inkubatorföretagen. Enligt uppgift från inkubatorn har inget inkubatorföretag från Sahlgrenska hittills haft någon omsättning, men ofta har de företag som når inkubatorfasen en bra utveckling. Det tar ofta mycket lång tid ca år innan forskningsbaserade företag inom life science når marknaden. 3.3 GU Holding GU Holding är ett helägt dotterbolag till Göteborgs universitet. Bolaget startade Målgrupp I första hand forskare vid Göteborgs universitet, men även anställda och studenter från universitetet. Verksamhet och omfattning GU Holding har sedan 1995 satsat ca 70 miljoner kronor i 55 nya affärsidéer. Av dessa finns 40 företag kvar på marknaden och sysselsätter enligt den ansvarige för inkubatorn 240 person och omsätter 250 miljoner kr. Bolagen varav flera har avyttrats med vinst och har blivit noterade har sammanlagt attraherat 620 miljoner kr i kapital. Portföljen består idag av ca 30 företag. GU Holding har kapacitet att investera i 4-5 företag per år, men enligt uppgift från holdingbolaget skulle man med mer kapital kunna investera i dubbelt så många intressanta företag per år. Under 2009 gjordes 9 nyinvesteringar. GU Holding erbjuder investeringskapital i form av ägarkapital. Den första investeringen ligger vanligtvis på mellan 100 till 500 tusen kronor per investeringsobjekt men kan sammanlagt uppgå till en miljon per objekt. Investeringen görs oftast tillsammans med andra aktörer, som exempelvis offentliga organisationer, industrin, affärsänglar och riskkapitalister. GU Holding är ofta den aktör som operativt attraherar investerare. I huvudsak erbjuds en inkubatorprocess, dvs. utvecklingsprojektet och bolaget erbjuds olika former av stöd utan att vara lokaliserad i GU Holdings kontorslokaler. Det stöd som ges bolagen är idé- och patentutveckling, uppstart av bolag, utveckling av organisation, affärsplan, marknadsplan samt styrelserepresentation och aktivt deltagande i arbetet att attrahera nya delägare. Till en början tillsätts en projektledare som sedan kan bli företagets VD eller så rekryteras en extern VD. Genom utbildning och seminarier erbjuds kompetensutveckling inom ämnen som professionell försäljning, ledarskap och affärsmannaskap. 39 (161)

40 GU Holding erbjuder även i viss utsträckning färdigmöblerade kontorslokaler vid upp-starten av ett företag samt kringtjänster i anslutnings till detta som bokföring, redovisning, marknadsföring och management. Fem av sammanlagt 30 portföljföretag sitter för närvarande i GU Holdings kontorslokaler. 3.4 Framtidens Företag Framtidens Företag startade som ett projekt inom Göteborgs universitet Syftet var att skapa en kreativ miljö genom att samla kompetenser från olika områden som tekniker, humanister och samhällsvetare. År 2001 skapades en fristående organisation i form av en ideell förening. Framtiden Företag ligger i Vasastan i centrala Göteborg. Målgrupp För att erbjudas en plats i inkubatorn ska man ha startat och registrerat ett företag. Företaget ska ha en tillväxtpotential och en bärkraftig affärsidé, som är unik i något avseende. Även personliga egenskaper som samarbetsförmåga och drivkraft bedöms. För att erbjudas en plats i den virtuella inkubatorn krävs inga specifika affärsplaner eller inriktningar, men ett brinnande intresse för att vara en aktiv del i inkubatorns nätverk. Nästan samtliga har akademisk bakgrund med några års arbetslivserfarenhet. Verksamhet och omfattning Framtidens Företag har sedan starten varit med och utvecklat ca 70 nya företag. För närvarande är 27 företag verksamma inom inkubatorn, som sammanlagt rymmer 30 platser. Den maximala tiden i inkubatorn är två år. Företagen finns i huvudsak inom branscherna detaljhandel, IT och design. Antalet nya idéer som Framtidens Företag kommer i kontakt med varierar kraftigt över tid. Under senaste halvåret har det varit ett bra inflöde med cirka 2-3 nya idéer per vecka. Företagen kan hyra kontorsplatser till förmånlig hyra och varje inkubatorföretag matchas mot en egen coach. På inkubatorn arbetar två personer heltid som affärscoacher. Därutöver anlitas 15 externa coacher utifrån vilken kompetens som behövs. Inkubatorföretagen erbjuds också kostnadsfria föreläsningar, utbildningar och workshops inom försäljning, bokföring, styrelsearbete, marknadsföring samt juridik. Framtidens företag samarbetar bl.a. med GU Holding och, Innovationsbron när det gäller såddlån. Framtidens Företag tar inga ägarandelar i inkubatorföretagen. Inkubatorn samarbetar också med Connect Väst och Drivhuset Göteborg samt en advokatbyrå och redovisningskonsulter när det gäller finansieringsfrågor, affärsutveckling, bolagsbildning och ägarstöd i olika juridiska frågor. Dessa stödtjänster är kostnadsfria eller erbjuds till förmånliga arvoden. Sedan 2009 erbjuder Framtidens Företag även tjänster inom en virtuell inkubator. Genom den virtuella inkubatorn får företagen låna konferensrum, ta del av inkubatorns föreläsningar och övriga aktiviteter med företagen och nätverket som verkar inom inkubatorn. Inkubatorns egna uppföljningar visar att företagen anser att de har haft stor nytta av affärscoachningen, vilket de inte alltid värdesätter högt till en början. 40 (161)

41 3.5 Espira Inkubator Espira Tillväxtcenter i Sjuhärad är ett resurscentrum för rådgivning till nyföretagare och mindre och medelstora företag. Satsningen på denna verksamhet sker i samverkan mellan företagare i regionen, kommunerna, Högskolan i Borås, SP och de andra forskningsaktörerna i bygden. Espira inkubator, som startade 2005 och finns i Espira-huset i Borås, är ett av Tillväxtcentrets verksamhetsområden. Omsättningen, som också inkluderar genomförandet av olika projekt vid sidan av driften av inkubatorn, uppgår till ungefär 6 miljoner kr. Verksamheten finansieras genom bidrag från Västra Götalandsregionen (största finansiären med 2,5 miljoner kr), Europeiska regionala utvecklingsfonden och andra offentliga aktörer samt avgifter från inkubatorföretag och intäkter från samarbeten med näringslivet. Inkubatorn har fem anställda, varav tre är affärscoacher. Målgrupp Utveckling av nya idéer inom kunskapsintensiva affärsområden i Sjuhärad kommun. Ett särskilt fokus finns på avknoppning av nya idéer, projekt och företag från det etablerande näringslivet samt från forskningen på högskolan och forskningsinstituten. Verksamhet och omfattning Espira Inkubator har sedan starten varit med och utvecklat 15 nya företag. För närvarande är sex företag verksamma inom inkubatorn, som kan erbjuda 15 platser för företag. Företagen är i regel verksamma två och ett halvt år i inkubatorn. Innan projektet eller företaget kommer till inkubatorn kan idén ha blivit genomlyst och granskad i en förinkubator. En områdesspecialiserad förinkubator är Textil- och Modefabriken, som försöker bygga broar mellan studier på högskolan och arbetet med att utveckla ny design och textila produkter. Företag/projekt som erbjuds plats inom Textil- och modefabriken har bl.a. tillgång till ateljé kostnadsfritt, affärs- och designcoachning, showroom, samt utbildningar och kontaktnät inom branschen. Inom inkubatorn bedrivs ett särskilt avknoppningsprojekt som syftar till att stödja affärsutvecklingen av idéer som finns i företag men som av olika skäl inte utvecklas i den miljön. Inkubatorn arbetar också med att matcha utvecklingsbara idéer med personer som är intresserade av att utveckla dessa. Omkring 100 idéer granskas ( screenas ) per år, varav 6-10 st. erbjuds plats i inkubatorn. Idéerna kommer från högskolan, spontana kontakter, Almi, tävlingar och den övriga verksamheten på Tillväxtcentret. Inkubatorn erbjuder kontorsplats och kontorsutrustning till förmånliga villkor till nystartade företag. Dessutom erbjuder man det traditionella stödpaketet bestående av affärsutveckling, rekrytering, nätverksbyggande och hjälp med finansiering. Hjälp med finansiering är det som efterfrågas mest; för nästan alla företag är finansieringen den mest prioriterade frågan, i varje fall initialt i processen att etablera företaget. Inkubatorn går in som delägare i företagen. Detta sker på två sätt. Dels tar man ut ersättning för coachningen genom att få fem procent av aktiekapitalet i inkubatorföretagen, dels satsar man riskkapital i företagen med hjälp av de medel (totalt 2 miljoner kr) från Västra Götalandsregionen som kan användas för satsningar i samtliga inkubatorer i regionen. Inkubatorn är i dag delägare i fem bolag med ägarandel om 5 till 25 procent. 41 (161)

42 Inkubatorn har många kontakter och nära samverkan med företag i Sjuhäradsbygden (i de branscher, t ex textil, där inkubatorföretagen är verksamma), Borås högskola, Textilhögskolan, Almi och Drivhuset. 3.6 Brewhouse Incubator Brewhouse Incubator AB startade 2004 och är beläget i upplevelsecentret Brewhouse intill Valhalla i Gårda, Göteborg. Inkubatorn etablerades på initiativ av Business Region Göteborg AB, Västra Götalandsregionen och Innovationsbron Väst, vilka har bildat Föreningen Brewhouse Incubator för att stödja inkubatorns verksamhet. Tidigare har alla tre huvudmännen lämnat direkta bidrag till basfinansieringen av verksamheten; Innovationsbron är dock inte längre bidragsgivare. Det totala bidraget är idag 2,2 miljoner kr, varav Västra Götalandsregionen svarar för 1,7 miljoner kr och Business Region Göteborg för 0,5 miljoner kr. Innovationsbrons tidigare bidrag uppgick till 0,5 miljoner kr. Den totala omsättningen inkl projektmedel från EU uppgår till 3,5 till 4 miljoner kr. Inkubatorn har tre anställda, varav en administratör, en projektledare och en VD/coach. Dessutom arbetar man kontinuerligt med praktikanter och Matix-studenter 38 samt externa rådgivare/konsulter. Målgrupp Personer som vill utveckla nya företag inom upplevelseindustrin, t ex musik, film, arkitektur, upplevelsebaserat lärande, turism, multimedia, design och mat. Utgångspunkten vid valet av vilka som ska ingå inkubatorn är om idén kan skapa nya arbetstillfällen. Man bedömer samtidigt om idén har en tillväxtpotential och på något sätt är unik eller annorlunda. Verksamhet och omfattning Till och med 2009 är det totalt 30 alumniföretag som flyttat ur inkubatorn och idag sitter 5 bolag i inkubatorn. Det finns totalt 15 platser i inkubatorn. Företagen/projekten vilka drivs på både del- och heltid är tills dags dato verksamma i inkubatorn i två till fyra år. Inflödet till inkubatorn kommer till stor del från bidrag via den egna affärsidétävlingen My Mission; år 2010 lämnades till tävlingen 385 bidrag. Man granskar mer i detalj 100 idéer per år, varav ca 10 procent erbjuds plats i inkubatorn. En strukturförändring är på gång av inkubatorns verksamhet. Med projektmedel från EU och den övriga finansieringen från huvudmännen ska verksamheten nu huvudsakligen bedrivas i form av en s k Speed Incubator. Den nya inkubatorprocessen är skapad av Brewhouse Incubator i syfte att förkorta den tid det tar för idéerna att nå marknaden. Samtliga nominerade i 2010 års upplaga av My Mission (20 företag) erbjuds plats i det nya konceptet. Processen är på 20 veckor. Hälften av projekten förväntas efter denna tid nå marknaden med finansiering från kunder/finansiärer och klara sig på egen hand, medan den andra hälften erbjuds att vara kvar i inkubatorn. Man kommer att kunna vara kvar i inkubatorn i maximalt ett år. Stödet till projekten/företagen i Speed Incubator kommer inte att ske på traditionellt sätt genom att erbjuda tjänster inom t.ex. affärsutveckling, rekrytering och nätverksbyggande. Man kommer i stället att använda ett skräddarsytt program som innehåller olika moduler, där man genom learning by doing inom t ex marknadsföring, kundfinansiering och utveckling av affärsmodell i strukturerade steg försöker 38 Matix är en entreprenörsprogram inom Handelshögskolan. Studenterna praktiserar ute på olika företag. Som företag betalar man en avgift på kr per termin och studenten ifråga är då på företaget två dagar i veckan. 42 (161)

43 stärka entreprenörens förmåga att utveckla verksamheten man tror inte att det för denna målgrupp är så meningsfullt att genast sätta igång att arbeta fram en konventionell affärsplan. Fokus ligger på affärsmodell, försäljning, marknadsföring och kundfinansiering. Övrigt Projekten/företagen i inkubatorn finansieras i regel genom entreprenörernas eget kapital, deltidsarbete och Almis innovationslån. Ofta har man inga pengar, när man etablerar sig i inkubatorn. Regionalt har inkubatorn också kopplingar till verksamheter inom de konstnärliga fakulteterna. Man samarbetar också till viss del med företag inom turism-, restaurang och hotellnäringarna. 3.7 Gothia Science Park Inkubator Gothia Science Innovation AB driver och utvecklar Gothia Science Park, som omfattar en teknikpark, en projektarena 39 och en inkubator. Gothia Science Innovation ägs av en intresseförening med följande medlemmar: Skövde Kommun, Västra Götalandsregionen, Volvo Powertrain, Electrolux, Volvo Cars Engine, ALMI Företagspartner, Väst Skaraborgs Kommunalförbund, Unionen, IF Metall Östra Skaraborg, Länsförsäkringar i Skaraborg och Näringslivsforum. Gothia Science Park Inkubatorn (GSP Inkubator) som är en del av Innovationsbrons Inkubatorprogram, IBIP startade 1994 och ligger på Kaplansgatan i Skövde. Målgrupp Målgruppen är forskare och studenter på Högskolan i Skövde och SLU i Skara samt avknoppningar från näringsliv och privatpersoner. Man granskar och värderar ( screenar ) ungefär 120 idéer per år, varav knappt 10 procent får etablera sig i inkubatorn. Inkubatorn marknadsför sig aktivt mot högskolan och genom kontakter med näringslivet och banker. Genom kontakterna med högskolan arbetar man främst mot IKT-sektorn, bl a olika slag av mjukvaruutveckling som t ex dataspel, simulering och utveckling av olika slag av tjänster. I inkubatorn finns dock också andra inriktningar, t ex mikrovågsteknik. Verksamhet och omfattning GSP Inkubator har sedan starten varit med och utvecklat ca 100 nya företag, varav omkring 70 har bildats som aktiebolag. För närvarande finns det 22 projekt i inkubatorn, varav hälften är aktiebolag. Verksamheten består av både en förinkubator och en inkubator. I förinkubatorfasen är ett företag i regel under 9-12 månader, varefter företaget fortsätter i själva inkubatorn, om företaget bedöms vara livskraftigt. I inkubatorn kan ett företag vara verksamt i högst 36 månader, vilket inkl. förinkubatortiden - skulle kunna innebära en total tidrymd i inkubatorn om månader. Den vanligaste tiden i inkubatorn är 18 till 36 månader. Kostnaden för driften av inkubatorn uppgår till ca 8 miljoner per år, varav Innovationsbron svarar för 3 miljoner kr, Skövde kommun för 2,5 miljoner kr och Västra Götalandsregionen 2,2 miljoner kr. Inkubatorn har 6-7 anställda (coacher). Inkubatorns personal arbetar mycket operativt med affärsutveckling i företagen, bl a genom att vara styrelseledamöter i företagen. Dessutom har man olika slag av utbildningar, t ex i företagsutveckling, marknadsföring och ledarskap. Även i rekrytering får företagen stöd. Detta sker ge- 39 Med projektarena menas i detta sammanhang en mötesplats för företag, forskning och samhälle och en partner för att starta och driva utvecklingsprojekt. 43 (161)

44 nom att analysera kompetensbehov och bistå i rekrytering av rätt kompetens, t ex i relation till de marknadsmål som företaget har, men även genom stöd genom etablera kontakter med branschspecifika experter, mentorer och styrelsekandidater. Det är dock ofta svårt att rekrytera VD till ett företag p.g.a. att det saknas finansiering för detta. Ett annat viktigt stöd är att ett företag får del av det nätverksbyggande som inkubatorn erbjuder med t ex andra företag och banker; man menar att man förmedlar affärer och kontakter. Företagen får därutöver tillgång till färdigutrustade kontor, konferensrum och gemensam kontorsutrustning Inkubatorn har genom medel från Sparbanksstiftelsen kunnat satsa upp till kr i form av ett stipendium i ett enskilt projekt; totalt har dessa insatser uppgått till en miljon kr per år. Dessutom kan man genom Gothia Invest AB göra investeringar i företag i utbyte mot ägande i dessa; ägarandelen är i regel inte större än 15 procent i något enstaka fall kan andelen uppgå till 30 procent. Det kapital som Gothia Invest satsar totalt kr per år har man i sin tur fått från Innovationsbron och Västra Götalandsregionen. Dessutom finns det möjlighet till finansiering av nystartade företag genom Innovationsbrons start up-facilitet. ALMI Invest kan också göra mycket stora riskkapitalsatsningar under förutsättning att företaget klarar de krav som ALMI Invest ställer på sådana investeringar. Enligt den ansvarige för inkubatorn är det vanligt att företagen i början prioriterar inkubatorns stöd för att få finansiering, men att man efter viss tid efter den första dikeskörningen ser affärsrådgivningen som det viktigaste stödet. Företagen i inkubatorn samverkar genom branschträffar med andra företag som är verksamma i samma bransch, t ex datorspelsföretag i Skövde. Inkubatorn har också nära samverkan med högskolan, t ex i entreprenörskapsutbildning, rekrytering av styrelseledamöter och genom omfattande kontakter med forskningen. 3.8 Innovatum Inkubator Innovatum Inkubator startade 2003 och ligger i Innovatumområdet i Trollhättan Målgrupp För att bli inkubatorföretag hos Innovatum ska idéer rymmas inom något av följande fokusområden: Audiovisuell teknik, Energi- och miljöteknik eller Produktionsteknik. Innovatum Teknikpark har också design som värdeord, vilket ska genomsyra de tre fokusområdena. Det betyder att idén även kan vara inriktad mot design. Idén ska även ha tillväxtpotential, vara unik samt verka på en nationell/global marknad. Idébäraren kan komma från högskolan eller näringslivet eller utgöras av privatpersoner. Innovationerna inom innovatum är inte baserade på forskningsresultat. Enligt uppgift från inkubatorn är ca 97 procent av inkubatorföretagen verksamma inom kreativa näringar. Innovatum skulle vilja samverka mer med Film i Väst för att utveckla fler idéer. Verksamhet och omfattning 44 (161)

45 Sedan starten har Innovatum Inkubator varit med och utvecklat 39 företag. För närvarande är nio företag verksamma i Innovatum. Inkubatorn erbjuder stöd i förinkubatorfasen där idébäraren under sex månader får hjälp med att utveckla idén till en affärsplan med kommersiellt fokus. Under förinkubatorn sitter innovatören i öppet landskap med tillgång till kontorsutrustning till låg avgift. Företaget får en personlig affärscoach. En referensgrupp från näringslivet utvärderar sedan affärsplanen och innovatörens potential som entreprenör vid en så kallad språngbräda. Om allt stämmer tar man steget in i inkubatorn. Ett inkubatorföretag erbjuds egna kontorsrum och kontinuerlig handledning och rådgivning av affärsutvecklare. Specialkompetens plockas in när det behövs. Dessutom får inkubatorföretagen juridisk och ekonomisk rådgivning vid behov och utbildning i entreprenörskap via Nyföretagarcentrum eller skräddarsydda utbildningar i exempelvis försäljning och marknadsföring. Medarbetarna på inkubatorn vägleder företagen till offentliga lådgivare som t.ex. Almi, Västra Götalandsregionen, Innovationsbron Väst AB. Företagen erbjuds också att träffa affärsänglar samt får hjälp i kontakterna med bankerna. På Innovatum arbetar två affärscocher. 3.9 Slutsatser Av de åtta studerade inkubatorer startade hälften sin verksamhet under slutet av 1990-talet och resterande under första hälften av 00 talet. Samtliga inkubatorer tillhandahåller kontorsplats och kontorsutrustning till förmånliga villkor samt erbjuder affärsrådgivning, utbildning, rekrytering, servicetjänster och finansieringsnätverk. I princip kan alla inkubatorer utom en gå in som delägare, även om på t ex Brewhoiuse och Innovatum inte ofta utnyttjar den möjligheten. Vanligen sker detta genom en kanalisering av såddkapital från Västra Götalandsregionen och Innovationsbron. Två inkubatorer, Chalmers Innovation och GU Holding, har dock eget investeringskapital till sitt förfogande. Inkubatorerna i Västra Götaland riktar sig ofta till idébärare inom en viss bransch eller som har en organisatorisk eller geografisk hemvist. Exempel på branschinriktning är: Chalmers inriktning mot teknikbaserade idéer, Sahlgrenskas inriktning mot idéer inom life science eller Brewhouse med inriktning mot upplevelseindustrin. Exempel på organisatorisk hemvist är GU Holding som investerar i affärsidéer från Göteborgs universitet eller Espira som har Sjuhäradsbygden som avgränsning. Det är bara Framtidens Företag och Gothia Science Park som inte inriktar sig mot en avgränsad målgrupp. även om den senare i huvudsak stödjer IKT-företag och har ett tillflöde av idéer från Högskolan i Skövde. Gemensamt för samtliga inkubatorer är att idén ska vara unik, ha tillväxtpotential samt ha förutsättningar att nå ut på en nationell eller internationell marknad. Samtliga inkubatorer har ett urvalsförfarande där affärspotentialen prövas. Flera inkubatorer arbetar sedan i en process i form av en tvåstegsraket, där tiden i en förinkubator är första steget som innebär att en affärsplan tas fram, ledning rekryteras och ett företag bildas. Om projektet når de mål som satts upp tar företaget steget vidare in i inkubatorn. 45 (161)

46 Även om det är mycket som förenar inkubatorernas verksamhet finns det också relativt stora skillnader. En tydlig sådan skillnad är tiden ett företag är inne i inkubatorn. Företag inom Sahlgrenska Science Park och Chalmers Innovation stannar i genomsnitt i 3-4 år i dessa inkubatorer. Brewhouse nya satsning på s k Speed Incubator innebär att företaget får stanna i maximalt ett år. En annan skillnad är synen på vem som ska leda företaget. Inkubatorer som stödjer företag sprungna ur forskningsidéer bistår med rekrytering av extern styrelse och företagsledning, medan inkubatorer som stödjer företag sprungna ur nya affärsidéer bistår idébäraren med kompetensutveckling för att själv kunna leda och utveckla företaget. En ytterligare skillnad är varifrån flödet av idéer kommer. Några inkubatorer har en tydlig inriktning mot forskningsresultat som Chalmers, Sahlgrenska och GU Holding, medan det knappast finns några exempel på forskningsbaserade innovationer inom exempelvis Framtidens företag, Innovatum och Brewhouse. Enligt uppgift från inkubatorerna har inkubatorerna sedan starten tillsammans varit med och bidraget till att ca 400 nya företag har etablerats. 46 (161)

47 4. Kvantitativ effektutvärdering av inkubatorstöd och såddfinansiering 4.1 Inledning Västra Götalandsregionen arbetar för att utveckla förutsättningarna för innovationer samt starta och driva företag. Två strategiska områden har varit regionens stöd i form av inkubatorer och såddfinansiering till företag; (i) Inkubatorerna bedöms vara viktiga för att stimulera utvecklingen av tillväxtföretag samt kommersialisering av forskning med olika inriktning; (ii) Såddfinansieringen bedöms vara viktig för att utveckla företags verksamhet så långt att andra parter senare kan träda in som finansiärer för den fortsatta kommersialiseringen av en ny produkt eller tjänst. Kunskapen om hur såddfinansiering och inkubatorer (S&I) har påverkat företagens prestationer är begränsad ur ett kvantitativt perspektiv. I en viss utsträckning har kunskap om stödformerna kunnat sammanställas via FokusAnalys (uppföljningssystem för företag som deltar i en inkubator eller erhåller stöd), men regionen anser att det krävs vetenskapligt baserade utvärderingsmetoder för att kunna dra slutsatser om kvantitativa effekter av såddfinansiering och deltagande i en inkubator.. För att möta behovet av kunskap om de aktuella företagsstödens effekter, kommer den följande undersökningen att fokusera på hur regionens S&I satsningar har påverkat företagens utveckling på tre centrala områden: företagens prestationer, innovativitet och överlevnad. För en samlad bedömning kommer även insatserna regionalekonomisk betydelse att analyseras. Följande frågor kommer att besvaras i kapitlet: Har S&I satsningen påverkat företagens prestationer? Har S&I satsningen påverkat företagens innovativitet? Har S&I satsningen påverkat överlevnadsgraden? Har S&I satsningen bidragit till den regionala ekonomin? Frågorna kommer att vara vägledande för undersökningens utformning och disposition. I nästa avsnitt beskrivs undersökningsdesign, variabler och modeller. Därefter följer fyra resultatavsnitt som i turordning presenterar analyser av stödens effekter på företagens prestationer, innovativitet, överlevnadsgrad och den regionala ekonomin. I kapitlets avslutande del presenteras slutsatser. Det bör innan undersökningen redovisas noteras att det är möjligt att utvärderingen inte på ett fullständigt fångar de långsiktiga effekterna av de två stödformerna; det kan ta en längre tid efter stöd än den period som omfattas av undersökningen innan det uppkommer några effekter på företagens verksamhet och resultat. Detta gäller speciellt de företag som fick stöd relativt sent i undersökningsperioden. Den långsiktiga effekten på tillväxten kan därför till viss del underskattas i utvärderingen. Det bör också tilläggas att den kvantitativa effektanalysen inte omfattar den förnyelse av näringslivet som kan ske genom att stöd 47 (161)

48 leder till nyetablering av tillväxtföretag. Denna fråga kommer att behandlas i den kvalitativa analysen i avsnitt Undersökningsdesign I de flesta utvärderingsstudier finns ett intresse av att skatta effekten av en insats på någon responsvariabel, exempelvis effekten av arbetsmarknadsutbildning på återgång i arbete. Det mest ideala är att designa studien som ett experiment, där effekten av en insats kan renodlas från andra påverkande faktorer. För att genomföra ett experiment krävs slumpmässigt urval av de enheter som ska studeras. Urvalet ska i nästa steg (slumpmässigt) delas in i mål- och kontrollgrupp. Utvärderingen ska ske för respektive grupp före och efter insats/behandling. I den aktuella undersökningen är det inte möjligt att genomföra ett experiment, eftersom företagen inte är slumpmässigt utvalda för att ingå i en mål- eller kontrollgrupp. Det handlar istället om att skatta effekterna av en så kallad icke-randomiserad insats, dvs. en insats som har riktats mot en ej slumpmässigt utvald grupp. När man skattar insatser eller behandlingseffekter för icke-randomiserade behandlingar, kan man inte särskilja effekten av själva behandlingen från effekten av eventuella skillnader i andra variabler mellan de behandlade och de icke-behandlade. Skillnader i andra variabler (kovariater) som måste beaktas är kovariater som påverkar effekterna av behandlingen/insatserna. Om det är möjligt ta hänsyn till, detta genom att kontrollera för skillnader i sådana variabler, kan dock behandlingseffekten identifieras. Det är alltså av stor betydelse för den interna validiteten (sambandens giltighet) att det går att kontrollera för effekter som ligger utanför själva insatsen. Det finns flera statistiska metoder som har utvecklats för att genomföra icke-randomiserade effektutvärderingar. Exempel på metoder är propensity score matchning och nearest-neighbour matchning. Dessa metoder försöker att korrigera för den icke-randomiserade urvalsmekanismen genom att välja ut en kontrollgrupp som i så hög grad liknar målgruppen. Metoden går enkelt uttryckt ut på att matcha enheter i målgruppen som i så hög grad som möjligt liknar enheter som väljs till en kontrollgrupp. I den undersökning som redovisas i detta kapitel har valet gjorts att arbeta i två steg. I det första steget sker ett urval av kontrollföretag som, med hjälp av urvalsparametrar, matchas med målförtagen. I det andra steget genomförs en regressionsanalys baserad på paneldata för att testa sambandet mellan insats och utfall under perioden Detaljerna i respektive metod kommer att redovisas i de följande tre följande avsnitten. Däremot kommer inte olika utvärderingsmetoder att diskuteras. För en fördjupning om olika utvärderingsmetoder se exempelvis Bager-Sjögren m.fl. ITPS 2007: Urval av företag De företag som ingår i undersökningen (gemensamt för de fyra olika delundersökningarna) består av två grupper. Den första gruppen är målföretagen och den andra gruppen är kontrollföretagen. Målföretagen är de företag som har mottagit stöd och kontrollföretagen är de vilka inte har mottagit stöd, men som i övrigt liknar målföretagen. 40 Lars Bager-Sjögren, Federica Calidoni, Håkan Gadd, and A.M.M. Shahiduzzaman Qurereshi, Evaluation of the Effects of Government Subsidies to Swedish Industry, A2007: (161)

49 Målföretagen består av tre grupper av företag: (1) företag som ingår i inkubator, (2) företag som mottagit såddfinansiering, (3) företag som både ingår i inkubator och mottagit såddfinansiering. Företagen i de tre respektive grupperna har någon gång under perioden 1998 till 2005 mottagit stöd i ovan nämnda former från Västra Götalandsregionen. Undersökningen av företagen är longitudinell, dvs. varje företag undersöks så länge det ingår i panelen. Panelen sträcker sig från 1997 till Det är viktigt att notera att alla företag inte ingår i panelen under hela tidsperioden. Det finns företag som tillkommer och som utgår. Panelen är därför obalanserad, vilket ställer speciella krav på den statistiska analysen. Oaktat panelens struktur, är det av vikt att det finns ett tillräckligt antal observationer för att kunna göra robusta statistiska test. Ett minimum av observationer är svårt att exakt ange, men en tumregel är att antalet bör överstiga minst ett trettiotal. För att säkerställa att det baskriteriet är uppfyllt har panelen undersöks avseende kontroll- och målföretagen. Eftersom målföretag undersöks både före och efter stöd, har antalet observationer eller företagsår (summan av antal företag och de år respektive företagen ingår i panelen) sorterats på delgrupp av företag och status för stödform. I figur 4.1 presenteras en sammanställning av antal företagsår Figur 4.1 Antal företagsår efter delgrupp och status för stödform som ingår i undersökningen Delgrupp Före stöd Efter stöd Totalt Inkubator Sådd Inkubator- o sådd Kontrollföretag na na Total Anm: Kontrollföretag mottar inte stöd och kan inte fördelas före och efter stöd. Antalet företagsår eller observationer som undersökningen baseras på uppgår till totalt Den största delgruppen är kontrollföretagen som observeras under företagsår. Målföretagen observeras under sammanlagt företagsår; inkubator-, sådd- samt inkubator- och såddföretag observeras under respektive 723, 989 och 458 företagsår. Om målförtagen delas upp i före respektive stöd har mottagits, framgår det att huvuddelen av observationer finns efter det att stöd har mottagits. Mellan 26 och 37 procent av företagsåren observeras före stöd. Den delgrupp som har det minsta antalet observationer före stöd är inkubator och såddföretagen som har 118 observerade företagsår före stöd. Den summan är långt över den kritiska gränsen för antalet observationer; således räcker urvalet väl till för att genomföra robusta statistiska analyser. Urval av kontrollföretag För att utvärdera effekterna av insatserna behövs en grupp kontrollföretag som inte har mottagit stöd, men som i övrigt liknar målföretagen. För att välja ut den gruppen har målföretagen matchas mot hela företagspopulationen (företagen i företagsregistret). Från populationen har företag som i så hög utsträckning som möjligt liknar målföretagen valts ut. För matchningen har använts ett antal urvalspara- 49 (161)

50 metrar som mäter egenskaper hos företagen. Valet av urvalsparametrar är viktigt och därför kommer några principiella övervägande i korthet beskrivas. För det första bör det konstateras att antalet parametrar av flera skäl ska vara begränsade till ett fåtal. Med många parametrar begränsas antalet kontrollföretag, vilket riskerar ett ge ett snävt urval från den totala företagspopulationen. Enligt SCB:s statistiker skulle populationen helt enkelt inte räcka till för att hitta tillräckligt många liknande företag. Risken finns för att observationer går förlorade när målföretag inte har ett matchande kontrollföretag. För det andra måste de urvalsparametrar som väljs ut vara någorlunda stabila. Detta gäller särskilt nystartade företag som ofta genomgår en intensiv omvandlingsprocess. När urvalsparametrarna genomgår stora förändringar blir matchningen känslig för val av tidpunkt. När ett målföretag växer och eller förändras i sin personalsammansättning, kommer tidpunkten för när matchningen sker att bli avgörande. Om matchningen sker i ett visst år kommer en grupp av kontrollföretag att väljas och om matchningen sker i ett föregående eller efterföljande år kommer en annan grupp av företag att väljas. Parametrar som förändras mycket gör således matchningen känslig för när urvalet sker. Enligt uppgift från SCB, är exempelvis företagens storlek och utbildningsnivå problematiska för att skapa ett urval genom att värdet på dessa variabler i hög grad förändras i takt med att nystartade företag utvecklas. Risken att resultatet blir känsligt för vilka företag som väljs ut till kontrollföretag blir därmed stor. För det tredje uppstår ett problem med allt för många och för specialiserade urvalsparametrar, när det handlar om att genomföra tre olika delundersökningar. Med specialiserade parametrar krävs i så fall tre urval av ämnesteoretiskt motiverade variabler. Det innebär att filtreringen av kontrollgrupp måste anpassas för varje undersökning om endast matchning används som metod. Mot den bakgrunden som tecknats ovan har det valts en urvalsmetod som endast baseras på tre ramvariabler och två matchningsparametrar. Ramvariablerna definierar en avgränsning för vilka företag som kan komma ifråga för matchning. Det stänger ute företag som man inte önskar ska ingå i själva matchningen. Företag som ingår i ramen är fler än de som kommer att paras samman. Följande tre ramvariabler har använts i urvalet; 1. Geografi: Endast företag verksamma i storstadslänen (Stockholms län, Skåne och Västra Götaland) ska ingå i undersökningen 2. Ej stöd: Endast företag som inte ingått in någon inkubatorverksamhet eller fått såddfinansiering ingår i undersökningen 3. Maximal storlek: Endast företag som har lika många eller färre antal anställda än det största målföretag ska ingå i undersökningen. Den första urvalsgrunden är geografisk. Den geografiska begränsningen motiveras av att det är teknikoch kunskapsintensiva företag som har koppling till liknande företag i storstäder (kluster) och att de arbetar i närhet till universitet och högskolor. Den andra urvalsgrunden är att inte ha mottagit stöd. Detta görs gör att renodla effekten av inkubatorstöd och såddfinansiering. Om företag som har mottagit såddfinan- 50 (161)

51 siering eller har varit verksamma i en inkubator har de rensats bort från gruppen kontrollföretag. Till hjälp för den filtreringen har SCB fått uppgifter om såddföretag och inkubatorföretag. Till SCB har överlämnats dels en fil med 294 företag som har fått såddfinansiering från Nutek, dels en annan fil från Innovationsbron omfattande inkubatorföretag i Stockholms län och i Skåne. Matchningsvariablerna används för att para ihop de företag som mest liknar målföretagen. För varje målföretag matchas alltså alla företag som har valts ut i ramen. För varje målföretag väljs de kontrollföretag som ligger närmast utifrån följande två matchningsvariabler: 1. Ålder: Kontrollföretagen ska vara lika gamla som målföretagen. 2. Näringsgren: Kontrollföretagen ska tillhöra samma bransch som målföretagen. Den första matchningsparametern är ålder. Motivet till att använda ålder är att en process studeras där nystartade företag står i centrum. Målen för stödformerna är att på olika sätt underlätta för utvecklingen av nya företag eller unga företag med en ålder som understiger 10 år. Filtreringen på ålder har skett genom en matchning mot den ålder som målföretagen hade när det började få stöd. Det innebär alltså att kontrollföretagen är lika gamla som målföretagen givet första stödår. Den andra matchningsparametern är huvudnäringsgren (bransch). Näringsgrenen ger ett urval av kontrollföretag som bedriver samma typ av verksamhet som målföretagen. På basis av parametrarna har urvalet skett i fem steg. I det första steget har företag som inte är verksamma i storstadslänen valts bort. I det andra steget har företag som ingått i andra stödprogram exkluderats. I det tredje steget har företag som överskridit det maximalt antal anställda bland målföretagen vid första stödåret exkluderats. I det fjärde steget har varje målföretag, vid första stödåret, matchats mot företag som vid den tidpunkten är lika gamla. I det femte steget har målföretagen, vid första stödåret, matchats mot företag som vid den tidpunkten bedrev verksamhet inom samma huvudnäringsgren. Matchningen på näringsgren har skett på den mest finfördelade nivån (5-siffror) där näringslivet är indelat i knappt 800 verksamhetsgrenar. I några enstaka fall har aggregeringsnivån ändrats till en mindre detaljerad nivå för att försäkra sig om att ett tillräckligt stor antal kontrollföretag blir matchade mot respektive målföretag. Totalt har 2000 kontrollföretag valts ut. Antalet observerade företagsår är totalt under perioden 1997 till Variabler För att genomföra undersökningarna kommer tre typer av variabler att användas; (i) insatsvariabel som mäter de I&S satsningar som genomförts, (ii) utfallsvariabler som mäter effekterna av insatserna och (iii) kontrollvariabler som mäter hur andra faktorer påverkar. I det följande avsnittet kommer de olika variablerna att presenteras. Insatsvariabler Insatserna mäts med hjälp av uppgifterna om vilka företag som ingått i stödprogrammen, vilka stöd de har tagit del av och när detta har skett. Uppgifter finns om vilka företag som har mottagit såddfinansiering, vilka som har ingått i inkubatorverksamhet samt vilka företag som både varit verksamma i en inku- 51 (161)

52 bator och mottagit såddfinansiering. Genom att det finns uppgifter om när det första stödet har mottagits, går det att identifiera ett företag både före och efter stöd har mottagits. Insatsvariablerna kategoriseras som antingen eller, dvs. de antar ett värde 0 eller 1 (dummyvariabler). Den typen av variabler konstrueras för respektive stödform; inkubator (I), sådd(s) och inkubator- och sådd (IS) före (fs) och efter (es) stöd har mottagits. Det blir alltså två variabler för varje stödform, en som betingar före stöd och en efter stöd. Effekten av en insats inträder från den punkt när stödet har mottagits. Genom att testa före och efter stöd, blir det möjligt att undersöka om det är en viss typ av företag som väljs ut till de respektive stödprogrammen. Ytterligare argument att skilja på stödformerna före och efter stöd är precisionen i modellskattningen och möjligheterna att testa eventuella skillnader i urval mellan grupper. Det är viktigt att göra en distinktion mellan effekter före och efter, eftersom det annars finns risk för tolkningsproblem. Ett exempel är om det bara skulle vara företag med ett negativt resultat som mottar stöd. Om effekten av stödet för dessa företag utvärderas mot resultatet, är det en stor risk att man felaktigt drar slutsatsen att stöd orsakar dålig lönsamhet. Distinktionen mellan före och efter skapar även en möjlighet att undersöka om det finns en skillnad mellan de skattade koefficienterna före och efter stöd och naturligtvis skillnader i signifikansnivå före och efter stöd. Figur 4.2 Insatsvariabler Beteckning Beskrivning Statistik I fs Inkubatorföretag före stöd Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår I es Inkubatorföretag efter stöd Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår S fs Såddföretag före stöd Värde=1 om såddftg., före stödår S es Såddföretag efter stöd Värde=1 om såddftg., efter stödår IS fs IS es Inkubatorsåddföretag före stöd Inkubatorsåddföretag efter stöd Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår Prestationsvariabler Ett företags prestation kan mätas på flera sätt. Två viktiga mått är avkastning och produktivitet. Produktivitet är centralt för både företag och samhällsekonomin. Avkastning är mest centralt för företagets ägare. Andra prestationsvariabler kan vara kopplade till jobbskapande effekter och kommersialisering. Även om arbete ses som en insats och inte ett utfall, när det handlar om produktivitet och avkastning, finns skäl att se den som en prestation i förhållande till arbetsmarknaden. Att mäta kommersialisering kan i ett tidigt skede av ett företags utveckling ses i termer av ökade intäkter. För att mäta detta kan omsättning användas som mått. Ett problem med omsättning är att det inte behöver vara en indikation på en framgång, om kostnaderna stiger snabbt. Därför bör viss försiktighet iakttas, när omsättning används som ett prestationsmått. Det bör kompletteras med ett resultat/avkastningsmått. Ett annat mått på företagens utveckling är kapitalbildning. När ett företag är ungt kan utveckling ofta innebära att bygga upp kapitalstocken, dvs. maskiner, utrustningar, byggnader och immateriella tillgångar i patent och humankapital. 52 (161)

53 Det är först när kapitalstocken är uppbyggd och när sammansättningen är effektiv, som företagets kan generera hög avkastning och produktivitet. I ett uppbyggnadsskede kan avkastning och produktivitet vara låg i relation till kapitalstock/tillgångar. Liksom arbete är kapital en insatsvariabel för att generera avkastning. Men i linje med resonemanget ovan, kan det ses som en prestation för ett nystartat eller ungt företag att bygga upp sin kapitalstock för att den i framtiden ska generera en hög avkastning. I figur 4.3 redovisas prestationsvariablerna. Gemensamt är att de mäts både i nivå och termer av tillväxt. Med nivå avses ett värde för ett visst år. Med tillväxt menas förändringen från ett år till ett efterföljande år (från år t till år t+1). I båda fallen undersöks om effekterma ligger förskjutna i tid, eftersom det finns en osäkerhet om när en given insats ger effekt. Det är svårt att veta om en insats år 1 kommer att ge ett utfall under innevarande år eller under efterföljande år. I fråga om data har några justeringar genomförts. Antalet sysselsatta (företagare + anställda) har korrigerats mellan juridiska former. Vid konstruktionen av arbetsproduktivitet och tillgångsvärden har korrigeringar för priseffekter (deflatering) genomförts med hjälp av prisindex på den mest detaljerade branschnivån. Figur 4.3 Prestationsvariabler Beteckning Beskrivning Statistik O t, O t+ 1.2 Omsättning, netto Värde i året (t), förändring till t+1,2 S t, S t+1.2 A t, A t+1.2 Sysselsatta, anställda+ företagare Arbetsproduktivitet, förädlingsvärde* per sysselsatt Värde i året (t), förändring till t+1,2 Värde i året (t), förändring till t+1,2 T t, T t+1.2 Tillgångsvärde* Värde i året (t), förändring till t+1,2 R t, R t+1.2 Resultat före betalning av räntor, avskrivningar och skatter Värde i året (t), förändring till t+1,2 Not: * Fastprisberäknat med prisindex för respektive näringsgren, 2005 ref.år Innovativitet och överlevnad Satsningarna på I&S kan påverka fler förhållanden än de variabler som tagits upp som prestationer. Ett viktigt område är innovativitet, som på sikt kommer att gynna företagens prestationer, men som på kort sikt kan vara svårt att fånga upp i termer av resultat och produktivitet. För att mäta de mer kortsiktiga effekterna av innovativitet har valts att undersöka effekterna av stöd på patent. Det är klart att patent inte är ett mått som fångar alla aspekter på innovativitet, eftersom ett företags innovativitet är en så bred och komplex fråga. Innovativitet kan handla om att utveckla en produkt, tjänst eller process. Den kan vara av teknisk natur, men det kan även vara en affärsmodell. I denna studie kommer endast patent att användas som indikator på innovativitet, även det är något begränsande. Det är också en praktisk fråga. Med hjälp av patentregistret kan man ta ut information om vilka företag som har sökt, fått patent beviljade och vilken typ av patent det handlar om. Om andra mjuka innovationer ska testas, kan inte registerbaserad data användas. Innovativitetsstudier som genomförts av SCB har varit enkätbaserade och inte omfattat alla år som undersöks i denna studie. Det bedöms som närmast omöjligt att på ett meningsfullt sätt koppla innovativitetsenkäterna till de registerdata som används. Vid mätning av effekten av I&S på patent 53 (161)

54 undersöks även för eventuella fördröjda effekter/tidsförskjutningar mellan insats och utfall. Upp till två års fördröjning kommer att testas i undersökningarna. Ett företags överlevnadsförmåga är viktig för att utveckla verksamheter. Många nystartade företag finns endast ett fåtal år aktivt på marknaden, medan kvarvarande företag ofta har en högre överlevnadsgrad. Med stöd och hjälp kan företagens överlevnadsgrad öka, och därmed chanserna att nå ut på marknaden. För att mäta överlevnadsgraden används uppgifter om företagens status (aktiva, inaktiva). Figur 4.4. Innovations- och överlevnadsvariabler I figur 4.4 presenteras de variabler som används för att mäta innovativitet och överlevnad. Innovativitet mäts med två variabler; (i) Den första variabeln indikerar om ett företag har fått ett patent beviljat; (ii) den andra variabeln om ett företag sökt patent. Företagen överlevnad kan definieras på flera sätt. Många förknippar säkert bristande överlevnad med konkurs. Konkurs är en orsak till att ett specifikt företag lämnar en marknad, men det även finns andra skäl. I den aktuella undersökning används en variabel som indikerar om företag är aktiva eller inaktiva på marknaden. Inaktivitet kan orsakas av fler saker än konkurs. Beteckning Beskrivning Statistik BP t Beviljat patent Värde =1 om patent är beviljat i år t SP t Sökt patent Värde =1 om patent är sökt i år t IF t Inaktiverat företag Värde=1 om företag är inaktiverat i år t Kontrollvariabler För att testa effekterna av insatserna på utfallsvariablerna, kan skillnader i andra variabler orsaka problem när effekter ska utvärderas. För att kontrollera för andra variabler som kan ge effekt på utfallet, har ett antal kontrollvariabler valts ut. Den första kontrollvariabeln är ålder. Även om det är en matchningsvariabel, kan det uppstå ålderskillnader över tid inom delgrupperna. Skillnader i ålder kan ge upphov till flera effekter. Bland annat har äldre företag ofta en högre produktivitet och lönsamhet. Ett äldre företag har större chans att överleva än i ett ungt etc. Ålder kan även ses som en indikator på erfarenhet. Den andra kontrollvariabeln är näringsgren. Näringsgrenen ger information om vilket typ av verksamhet som företaget bedriver. 54 (161)

55 Figur 4.5. Kontrollvariabler Beteckning Beskrivning Statistik Å t Ålder Antal år, år t N xt Huvudbransch Värde = 1 om huvudbransch (x) Ab t Aktiebolag Värde =1 om aktiebolag, år t EV t Ej vinstdrivande juridisk form Värde=1 om ej vinstdrivande KI t Kapitalintensitet Tillgångar per sysselsatt, år t AEG t Anställda med eftergymnasial utb. Procent av anställda, år t AD t Anställda med doktorsexamen Procent av anställda, år t Skillnader i verksamhetens art kan orsaka flera olika effekter. Näringsgrenar kommer att mätas med hjälp av 9 dummyvariabler (dummy 0/1) baserade på huvudgrupper av näringsgrenar; se figur 4.6 för detaljer om gruppering av företag efter näringsgrenar. Den tredje och fjärde kontrollvariabeln är juridisk form. Eventuella effekter av att företaget bedrivs i aktiebolagsform respektive icke vinstdrivande form kontrolleras av respektive variabel, se figur 4.7 för detaljer om juridisk form. Den juridiska formen har betydelse för flera förhållanden, t ex företagens ägande, styrning och finansiering. Den femte kontrollvariabeln är kapitalintensitet. Den definieras som tillgångar per sysselsatt, och antas ge en effekt på framförallt arbetsproduktivitet. Den sjätte och sjunde kontrollvariabeln indikerar hur stor andel av de sysselsatta som har en eftergymnasial utbildning respektive doktorsexamen. Utbildning är ett mått på det humankapital som företaget har. Företag med mer humankapital kan förväntas vara mer innovativa och produktiva än företag med mindre humankapital Modeller För att skatta effekten av insatser (I&S) på utfallsvariablerna används regressionsmodeller anpassade till panel/longitudinell data. Paneldata innehåller information om i det här fallet företag i tvärsnitt och över tid. Genom att testa sambanden både över enheter och tid kan en större precision och träffsäkerhet uppnås än om t.ex. bara två tvärsnitt i en matchningsanalys används. En annan fördel med att använda en regressonsmodell är att alla variabler kan följas över tid och jämföras mellan år. Det är en styrka om förändringen i variabler mellan år är stor, då en känslighet uppstår om jämförelsen bara sker i ett eller ett par av år. För att kontrollera för eventuell selektionsbias, testas skillnader mellan företagsgrupperna före ett stöd har mottagits som nämnts i anslutning till figur 4.2. I det följande kommer tre modeller att testas för respektive undersökningsdel. Dessa tre modeller kommer att utformas i olika varianter för att kontrollera för att eventuell känslighet i hur modellen specificeras. Det senare gäller i synnerhet för prestations- och innovationsmodellen. Den första modellen skattar effekten av insatser i form av inkubator- och såddfinansiering på företags prestationer. Modellspecifikationerna som kommer att testas är en så kallad random effects model. Alternativet skulle kunna vara en så kallad fixed effect model, om inte flera av variablerna varit konstanta 55 (161)

56 över tid. Den valda modellen gör det möjligt att kontrollera för företags- och tidsspecifika effekter som är slumpmässiga och ej observerbara. Grundmodellen ser ut enligt följande: där i är det enskilda företaget, t är år, n i och ϑ t representerar de observerbara och icke observerbara företagsspecifika och tidsspecifika effekterna och µ it är slumpterm. Den beroende variabeln är företaget (i) prestation (P) vid tidpunkt (t). Prestationsvariabeln mäter utfallen av nivå vid en tidpunkt (t) respektive förändring ( ) mellan tidpunkt(t) och tidpunkt (t+1) och (t1+2). De beroende variabler som testas är de prestationsvariabler som presenterats i figur 4.3. Den första kategorin av oberoende variabler mäter insatserna (I it ) i form av följade variabler: inkubator, sådd och inkubator- och såddföretag och samtliga stödformer före och efter stödår (se figur 4.2 för detaljer om insatsvariablerna). Den andra kategorin av oberoende variabler mäter hur andra faktorer påverkar: ålder, storlek, bransch, juridisk form, utbildning (se figur 4.5) Den andra modellen skattar effekten av insatser i form av inkubatorstöd och såddfinansiering på företags innovativitet. Modellspecifikationen är en logistic random effect model. Den logistiska specifikationen motiveras av den binära utfallsvariabeln. Grundmodellen ser ut enligt följande: där i är det enskilda företaget, t är år, n i och ϑ t representerar de observerbara och icke observerbara företagsspecifika och tidsspecifika effekterna och µ it är slumpterm. Den beroende variabeln är företaget (i) innovation (In) vid tidpunkt (t). Innovationsvariabeln mäter utfallen vid respektive tidpunkt (t), tidpunkt (t+1) och tidpunkt (t+2). Den förskjutning i tid som här introduceras motiveras av den okända fördröjningen mellan insats och respons. Det antas vara en fördröjning i tid av flera skäl. Ett skäl kan vara den tid som handläggningen omfattar, andra skäl kan vara att processen fram till att ett patent kan sökas omfattar arbete i fler än ett år. Två innovationsvariabler används: sökt patent och beviljade patent.(se figur 4.3 för detaljer). Den första kategorin av oberoende variabler mäter insatserna (I it ) i form av följade variabler: inkubator, sådd och inkubator- och såddföretag och samtliga stödformer före och efter stödår (se figur 4.2 för detaljer om variablerna). Den andra kategorin av oberoende variabler mäter hur andra faktorer påverkar: ålder, storlek, bransch, juridisk form, utbildning (se figur 4.5 för detaljer om variablerna). 56 (161)

57 Den tredje modellen skattar effekten av insatser i form av inkubator och såddfinansiering på företags överlevnad. Modellspecifikationen är en logistic random effect model. Den logistiska specifikationen motiveras av den binära utfallsvariabeln. Grundmodellen ser ut enligt följande: där i är det enskilda företaget, t är år, n i och ϑ t representerar de observerbara och icke observerbara företagsspecifika och tidsspecifika effekterna och µ it är slumpterm. Den beroende variabeln är företaget (i) inaktivitet (If) vid tidpunkt (t). Inaktivitet mäter om ett företag inte längre bedriver någon verksamhet (se figur 4.4 för detaljer). Den första kategorin av oberoende variabler mäter insatserna (I it ) i form av följade variabler: inkubator, sådd och inkubator- och såddföretag och samtliga stödformer före och efter stödår (se figur 4.2 för detaljer om variablerna). Den andra kategorin av oberoende variabler mäter hur andra faktorer påverkar: ålder, storlek, bransch, juridisk form, utbildning (se figur 4.5 för detaljer om variablerna). I grundmodellen testas hur överlevnaden påverkas av stöd- och kontrollvariabler under innevarande år. I tillägg till grundmodellen testas överlevnaden mellan två tidpunkter. Vid tidpunkt 1 (t1) väljs de aktiva företagen ut. Vid tidpunkt 2 (t2) kontrolleras vilka företag som är aktiva och inaktiva. Sannolikheten för överlevnad (aktiv vid t2) vid tidpunkt 2 testas enligt grundmodellen ovan. Avståndet mellan t1 och t2 uppgår till tre år ( , , ). 4.3 Deskriptiv statistik om företagen Effektutvärderingen av företagens prestationer handlar om att testa hur inkubatorstöd och såddfinansiering har påverkat företagens produktivitet, resultat etc. Undersökningen kommer att omfatta en deskriptiv och analytisk del. Den deskriptiva statistiken ger fakta om företag, presenterar utvecklingen av prestationsvariablerna och redovisar korrelationen mellan variablerna. I den analytiska statistiken (se avsnitt 4.4) presenteras effektutvärderingen Fakta om företagen Fördelning på huvudgrupper av näringsgrenar Företagen i undersökningen bedriver flera olika typer av verksamheter. Totalt omfattar det ett knappt hundratal olika typer av näringar av totalt knappt 800 officiellt klassificerade näringsgrenar (SNI 2002 och 1992). För att ge en överblick av företagens inriktning har företagen delats in i huvudgrupper. Indelningen har utgått från principen att slå samman de mest näraliggande verksamheterna. Målet har varit att skapa 10 grupper med mellan omkring 5 och 20 procent av företagen i varje grupp. Sammanslagningen av näringsgrenarna (aggregeringen) har gått till så att detaljeringsnivån (5 nivåer i den officiella statistiken) har minskat stegvis tills grupper mellan 5 och 20 procent har uppstått. Det har således först skett en aggregering från fem siffernivåer (knappt 800) till fyra siffernivåer (omkring 500). 57 (161)

58 Den aggregeringen innebär att det uppstår 2 grupper som faller inom ramen 5-20 procent. Nästa aggregering har gått från fyr- till tresiffernivå (drygt 200). Den aggregeringen skapar ytterligare 5 grupper. De övriga företagen har sedan slagits samman på tvåsiffernivå på motsvarande sätt. Totalt har 9 huvudgrupper bildats, den största på 20 procent och den minsta på 5 procent. Av aggregeringen framgår att en förhållandevis stor del av företagen finns samlade inom teknik och forskningsområdet, dvs. näringsgrenar inom grupp 2, 4, 5, 7. Exempel på verksamheter är instrumenttillverkning, databehandlingsverksamhet, forskning och utveckling, teknisk konsultverksamhet och teknisk provtagning. Teknik- och forskningsföretag utgör hälften av företagen. Ca 11 procent av företagen är verksamma inom företags- och konsulttjänster samlade i grupperna 6 och 8. Dessa företag bedriver bland annat tjänster som juridisk-, ekonomisk- o teknisk konsultverksamhet och andra typer av företagstjänster. Av de övriga företagen återfinns 18 procent i tjänstesektorn (grupp 3 och 9), 10 procent inom den varuproducerande sektorn. Bara ett fåtal företag är inte klassificerade. De två tjänstegrupperna omfattar verksamhet som exempelvis handel, hotell, restaurang och uthyrning samt hälso-, sjukvård och utbildning. Inom den varuproducerande gruppen bedrivs många olika typer av aktiviteter som spänner över de stora sektorerna jordbruk, industri och bygg. I figur 4.6 är alla företag fördelade efter huvudgrupper av näringsgrenar. Fördelningen baseras på alla företagsår (observationer) mellan 1997 och Företagen inom respektive delgrupp har matchats på näringsgrenar, som framgår av metodavsnitt 4.2.1). Det innebär att det inte finns skillnader mellan hur kontroll- och målföretag är fördelade mellan huvudgrupperna. Trots det innebär skillnader inom delgrupper att näringsgrenar påverkar utfallsvariabler. För implikationer för analysen, se metodavsnittet (4.2.1). Figur 4.6. Företag efter näringsgrenar, huvudgrupper (%), Grupp SNI 2002 Beskrivning Alla företag exkl Varuproduktion, exkl. el-tele o instrumenttillverkning 10% El-,tele och instrumentprodukter 8% Handel, hotell o uthyrning 14% 4 72 Databehandlingsverksamhet 20% 5 73 Forskning och utveckling 17% 6 741, 742 Juridisk-, ekonomisk,- o teknisk konsultverksamhet 15% 7 743, 744, 746 Marknads- o opinionsundersökning, Teknisk provning/analys och reklamverksamhet 5% Företagstjänster, övriga 6% Utbildning, hälso- o sjukvård 5% 10 0 Ej klassificerade 0% Alla verksamheter 100% 58 (161)

59 Fördelning på juridiska former Ekonomiska verksamheter kan bedrivas inom flera olika juridiska former. I den officiella statistiken finns totalt ett trettiotal former, av vilka nio är kommersiella och vinstdrivande, fem är offentliga (stat, kommun och landsting) och de övriga är bolag, föreningar, stiftelser och andra juridiska former som inte är vinstdrivande. Den grupp av företag som undersöks återfinns inom totalt nio juridiska former. Av dessa nio är fem kommersiella och vinstdrivande, två är föreningar, och av de kvarvarande finns de inom formen av stiftelse och statlig enhet. De kommersiella och vinstdrivande enheterna dominerar; inom varje delgrupp uppgår de till 96 procent eller fler. Förutom såddföretag som har fyra procent av företagen (notera avrundning till hela procentenheter i figuren) som ej är kommersiella och vinstdrivande, har varje delgrupp mindre än en procent i kategorin förening, stiftelse och statlig enhet. Kontrollföretagen har totalt en procent inom förenings-, stiftelse och statsgruppen; Inkubator och inkubator- och såddföretagen har inga enheter inom den senare gruppen. De flesta kontrollföretagen är aktiebolag (45 %), följt av fysiska personer (41 %) och handels och kommanditbolag (12 %). Bland inkubator- och såddföretagen finns enbart aktiebolag. Såddföretagen domineras av aktiebolag (94 %), men omfattar även fysiska personer (1 %), handels- och kommanditbolag (1 %) och andra juridiska former. En stor andel (98 %) av inkubatorföretagen bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform; fysiska personer samt handels- och kommanditbolag utgör de övriga företagen i den delgruppen. Skillnaden mellan delgrupperna består framförallt av att verksamheterna i målföretagen sker inom ramen för aktiebolag, medan den andelen är knappt hälften av kontrollföretagen. För implikationer för analysen, se den tidigare metoddiskussionen (avsnitt 4.2.2). I figur 4.7 är företagen fördelade efter juridiska former och delgrupper. Fördelningen baseras på alla företagsår (observationer) mellan 1997 och (161)

60 Figur 4.7 Företag fördelade efter juridiska former och delgrupper (%), Kod Beskrivning Kontrollföretag Inkubator- o såddföretag Delgrupper Såddföretag 10 Fysiska personer 41% 0% 1% 1% 36% 21 Enkla bolag 0% 0% 0% 0% 0% 31 Handelsbolag, kommanditbolag 12% 0% 1% 1% 11% 49 Aktiebolag 45% 100% 94% 98% 51% 51 Inkubatorföretag Totalt Ekonomiska föreningar 0% 0% 0% 0% 0% 61 Ideella föreningar 0% 0% 1% 0% 0% 72 Stiftelser och fonder 0% 0% 1% 0% 0% 81 Statliga enheter 0% 0% 1% 0% 0% 96 Utländska juridiska personer* 1% 0% 0% 0% 0% Totalt 100% 100% 100% 100% * Företag eller företagsliknande enhet vars huvudkontor är beläget i utlandet 100 % Företagens ålder och de anställdas utbildning Företagen som ingår i undersökningen är i många fall nystartade och har få sysselsatta i förhållande till företagspopulationen i stort. Många av företaget startar sin verksamhet under perioden som studeras, medan andra har startat tidigare. Ett fåtal företag har uppnått en hög ålder. De två äldsta, ett kontrolloch ett såddföretag, är 36 år gamla. Det genomsnittliga företaget är betydligt yngre. I genomsnitt är företagen 4,6 år gamla. Inkubatorföretagen är 3,9, såddföretagen 6,2, inkubator- och såddföretagen 3 och kontrollföretagen 3,1 år gamla. 60 (161)

61 Figur 4.8 Företagens ålder och de anställdas utbildning efter delgrupper Delgrupp Statistik Ålder Eftergymnasial I De anställdas utbildningsgrad: utbildning Doktors- examen Doktorsexamen, naturvetenskaplig Not: Utbildningsgrad uttryckt som andel av totalt antal anställda. Inkubator Median 3,0 100,0 0,0 0,0 företag Medel 3,9 83,8 10,7 9,9 Min 0,0 0,0 0,0 0,0 Max 29,0 100,0 100,0 100,0 Std,av, 3,5 26,6 23,1 22,4 II Median 5,0 83,0 0,0 0,0 Såddföretag Medel 6,2 67,9 5,2 5,0 Min 0,0 0,0 0,0 0,0 Max 36,0 100,0 100,0 100,0 Std,av, 5,9 36,8 14,9 14,9 III Median 3,0 100,0 0,0 0,0 Inkubator- o Medel 3,0 88,9 6,9 6,4 Såddföretag Min 0,0 0,0 0,0 0,0 Max 29,0 100,0 100,0 100,0 Std,av, 2,9 22,8 17,5 17,5 IV Kontroll- Median 3,0 50,0 0,0 0,0 företag Medel 4,6 51,8 3,7 3,3 Min 0,0 0,0 0,0 0,0 Max 36,0 100,0 100,0 100,0 Std,av, 4,8 44,2 16,5 15,9 Total Median 3,0 67,0 0,0 0,0 Medel 4,6 56,6 4,4 4,0 Min 0,0 0,0 0,0 0,0 Max 36,0 100,0 100,0 100,0 Std,av, 4,8 43,4 17,0 16,4 61 (161)

62 De anställdas utbildningsgrad har undersökts med hjälp av tre variabler; andelen anställda med eftergymnasial utbildning, andel med doktorsexamen och andel med naturvetenskaplig doktorsexamen. I genomsnitt har knappt 60 procent av de anställda en eftergymnasial utbildning, 4,4 procent av de anställda har en doktorsexamen och 4,0 med naturvetenskaplig inriktning (0.4 procent har en doktorsexamen med annan inriktning än naturvetenskaplig). Andelen med eftergymnasial utbildning varierar mellan delgrupperna. Högsta medelvärdet har inkubator- och såddföretagen (89 %), följt av inkubatorföretagen (84 %) och såddföretagen (68 %). Kontrollföretagen har en mindre andel anställda med eftergymnasial utbildning. I genomsnitt har 52 procent eftergymnasial utbildning. Dessutom har målföretagen en större andel anställda med doktorsexamen. Högst medeltal har inkubatorföretagen (11 %) och lägst andel har såddföretagen (5 %) bland målföretagen. Kontrollföretagen har i genomsnitt 4 procent anställda med doktorsexamen. Uppgifterna om utbildning indikerar att det finns skillnader mellan mål- och kontrollföretagen. En viss försiktighet bör iakttas. Den statistik som finns till förfogande är de anställdas och inte företagarnas utbildning. Det betyder att uppgifter saknas för enskilda firmor som inte har några anställda. Eftersom företag utan anställda är den största gruppen av företag sett efter storleksklasser, blir bortfallet betydande. Även i enskilda firmor med anställda saknas det uppgift på företagarens utbildning. Den senare gruppen har en betydigt större andel bland kontroll- än målföretagen. Problemet är således att när utbildningsvariabeln används kommer färre av de enskilda firmorna finnas med i körningarna. Eventuella effekter av detta partiella bortfall kommer att diskuteras i samband med att utbildningsvariabler används i de statistiska körningarna Företagens prestationer Företagens omsättning, sysselsättning, arbetsproduktivitet, tillgångsvärde och resultat efter delgrupp under perioden 1997 till 2008 visas i figur 4.9. Omsättningen är i genomsnitt 13,6 miljoner kronor (mnkr) per företag. I storleksklassen 0-19 anställda, där 98 procent av mål- och kontrollföretagen finns, är den genomsnittliga omsättningen per företag omkring 2,1 mnkr. Antalet sysselsatta (företagare och anställda) är i medeltal 3,6 per företag bland målföretagen. I den totala populationen av företag i storleksklass 0-19 anställda är medeltalet 1.8 sysselsatt. Även om de flesta av mål och kontrollföretagen finns i storleken 0-19 anställda, finns uppenbarligen betydligt större företag. Det största företaget är ett kontrollföretag med 4290 sysselsatta, med mnkr i omsättning. Detta företag är exempel på de stora förändringar som kan ske över tiden 41 ; vid stödåret uppfyllde detta företag det storlekskriterium som gällde för urvalet antalet anställda får inte överstiga det största målföretaget. Efter matchningstidpunkten har detta företag sedan vuxit mycket starkt till flera tusen anställda. I statistiken framgår att en procent av företagen har 100 anställda eller fler. 41 På grund av den stora variation som finns i flera variabler inte bara omsättning och antal anställda har alla regressionsmodeller testats för känslighet för extremvärden genom att den första och sista percentilen exkluderats i körningarna. 62 (161)

63 Figur Deskriptiv statistik för prestationsvariabler efter grupper, Delgruper Statistik Omsättning Sysselsatta Arbetsproduktivitet Tillgångsvärde Resultat tkr Antal Se not tkr fp tkr I Medel Inkubator max företag min Stdav Median II Medel Såddföretag Max Min Stdav Median III Medel Inkubator- o Max Såddföretag Min Stdav Median IV Medel Kontroll- Max företag Min Stdav Median Total Medel Max Min Stdav median Anm. Arbetsproduktivitet är kvoten mellan förädlingsvärde i tkrfp och antal anställda, Förädlingsvärdet är fastprisberäknat (fp) med 2005 som referensår, **Resultatet före betalning av räntor, avskrivning och skatter. Arbetsproduktiviteten är i genomsnitt omkring 300 tusen kr för kontroll- och målföretagen. Det ligger ungefär på samma nivå som medel för den totala populationen företag i storleksklassen 0-19 anställda. Tillgångsvärdet är större för de undersökta företagen (11 mnkr) än för storleksklassen 0-19 anställda (5 63 (161)

64 mnkr). Skillnaden kan förklaras av att tillgångarna är betydligt större i gruppen företag som har fler än 100 sysselsatta. Tillgångsvärdena per företag är i medeltal på omkring 11 mnkr och medianföretaget har ett värde på 0.3 mnkr. Fördelningen är skev, med en koncentration av tillgångar till större företag. I kontrollgruppen är medelvärdet 11 och medianen 0.2 mnkr. Inkubatorföretagen är mindre skevt fördelade, med ett medelvärde på 7 och en median på 1 mnkr. Såddföretagen är större med ett tillgångsvärde på i medel 7 mnkr och en median på 2. De kombinerade sådd- och inkubatorföretagen har den minst skeva fördelningen med ett medel på 5 och en median på 2. Sammantaget visar den deskriptiva statistiken över tillgångsvärden att de flesta målföretag har större tillgångsvärden än kontrollföretagen, men att en liten grupp av kontrollföretag har större tillgångsvärden än de största målföretagen. Resultatet skiljer sig tydligt mellan delgrupperna. Inkubatorföretagen och inkubator- och såddföretagen har i genomsnitt ett negativ resultat på mellan 572 och 650 tkr för perioden 1997 till Såddföretagen har ett svagt positivt resultat (77 tkr) och kontrollföretagen ett positivt resultat (411 tkr) i genomsnitt. Medianresultatet är även negativt för inkubator- och såddföretagen, men positivt för de övriga delgrupperna. Kontrollföretagen presterar mer positiva resultat än målföretagen över lag. I figur har målföretagens prestationer delas upp före respektive efter stöd har mottagits. Av figuren framgår att omsättning, sysselsättning och tillgångsvärde är högre efter att stöd har mottagits. Ett mer blandat mönster gäller för arbetsproduktivitet och resultat före i jämförelse med efter stöd. I detalj är de respektive målgruppernas prestationer före och efter stöd i korthet enligt följande. Målföretagen har en högre omsättning efter stöd har mottagits. För inkubatorföretagen är medelomsättningen 3,5 Mkr före stöd och 4,6 Mkr efter stöd. Såddföretagen har en genomsnittlig omsättning på 4,7 Mkr före stöd och 7,2 Mkr efter stöd. Kombinerade inkubator och såddföretag har en genomsnittlig omsättning på 0,9 Mkr före stöd och 3,1 Mkr efter stöd. En motsvarande skillnad finns för i medianföretaget i de respektive grupperna. Även sysselsättningen bland målföretagen är högre efter stöd har mottagits. Inkubatorföretagen sysselsätter i genomsnitt tre personer före stöd och fyra personer efter stöd. Sysselsättningen har även ökat bland såddföretagen (från 5 till 10), liksom bland de kombinerad sådd- och inkubatorföretagen (från 1 till 4). Tillika är målföretagens tillgångsvärde högre efter stöd. Inkubatorföretagen har ett tillgångsvärde i medeltal på 6,3 Mkr före stöd och 8,1 Mkr efter; såddföretagen ökar sina tillgångsvärden från 3,9 till 7,9 Mkr; inkubator- och såddföretagen växer från 1,9 till 5,7 Mkr efter stöd. 64 (161)

65 Figur Deskriptiv statistik för prestationsvariabler efter grupper, Delgruper Status Statistik Omsättning Sysselsatta Arbetsproduktivitet Tillgångsvärde tkr Antal tkr fp tkr Resultat I Före Medel stöd max Inkubator min företag Stand.av Median Efter Medel stöd max min Stand.av Median II Såddföretag Före stöd Medel max min Stand.av Median Efter stöd Medel max min Stand.av Median III Före stöd Medel Inkubator- o max Såddföretag min Stand.av Median Efter stöd Medel max min Stand.av Median (161)

66 Arbetsproduktiviteten är för vissa målföretag högre efter stöd, men för andra är den lägre efter stöd. Inkubatorföretagen har i genomsnitt en lägre arbetsproduktivitet efter stöd (det samma gäller för medianföretaget). Såddföretagen har i medeltal en högre arbetsproduktivitet efter stöd än före stöd. Däremot har medianföretaget en lägre arbetsproduktivitet efter stöd. De kombinerade Inkubator- och såddföretagen har i genomsnitt en lägre arbetsproduktivitet efter stöd har mottagits. Däremot har medianföretaget en högre arbetsproduktivitet efter stöd. Företagens resultat/vinst före respektive efter stöd är blandade. Inkubatorföretagen har i medeltal en lägre vinst efter stöd, medan medianföretaget har en högre vinst efter stöd. Både medel- och mediansåddföretaget har ett starkare resultat efter stöd har mottagits. Inkubator- och såddföretagen har i genomsnitt ett lägre resultat efter stöd, men däremot har medianföretaget ett bättre resultat. Den deskriptiva statistiken över företagens prestationer före och efter stöd visar att det finns viktiga skillnader. Flera prestationer ser ur att stärkas efter stöd har mottagit medan andra prestationer är mer blandade. Skillnaderna som kan observeras före och efter stöd ska dock inte tolkas som en orsak och verkan. För att kunna konstatera eventuella effekter före respektive efter stöd måste andra faktorer vägas in. I kapitel 4.4 testas effekter av stöden med hjälp av statistisk analys. Utvecklingen av ömsättningen över tiden Undersökningen spänner över ett antal år. Under den tiden kan stora förändringar ske i villkoren för företagande. Av de företag som studeras startas de flesta någon gång under perioden. Utvecklingen av nya idéer, innovationer, tjänster och produkter gör att saker snabbt kan förändras och påverka omsättning, sysselsättning etc. För att ge en bild av utvecklingen följer här en genomgång av prestationsvariablerna över tid. Att sammanfatta en dynamisk utveckling med deskriptiva mått, innebär att bilden som visas är lång ifrån fullständig, men förhoppningsvis ändå tillräcklig för att ge en översikt i företagens utveckling. För att ge en tidsdimension till företagandet, presenteras tidsserier för medianföretaget inom respektive delgrupp. I figur 4.10 presenteras utvecklingen av nettoomsättningen efter delgrupper. Statistiken visar att kontrollföretagen har en nettoomsättning som ligger på knappt 400 tkr under hela perioden. Inkubator- och såddföretagen har en omsättning mellan 200 och 1000 tkr. Inkubatorföretagen har ökat sin omsättning. Det går att se en ökning från slutet av 1990-talet, med en topp i början av 2000-talet, en nedgång i samband med IT-kraschen och en återhämtning under de senaste fyra åren. Såddföretagen har minskat omsättningen under flera år. Från en hög omsättning på tkr i startåret sjönk omsättningen till 800 tkr i början av 2000-talet. Omsättningen ökade likaväl under de sista två åren. År 2008 uppgick nettoomsättningen till tkr. 66 (161)

67 Figur 4.10 Nettoomsättning efter delgrupp i tkr, median, Inkubatorföretag Inkub.- o såddföretag Såddföretag Kontrollföretag Utvecklingen av arbetsproduktiviteten över tiden Arbetsproduktivitetens utveckling efter delgrupper presenteras i figur Kontrollföretagen har en arbetsproduktivitet (förädlingsvärde tkr fp /sysselsatta) som har varit förhållandevis stabil på omkring 150. Inkubator- och såddföretagen har under flera år legat nära kontrollföretagen, med undantag för de två första åren och år I det senare året är produktiviteten mycket låg. Inkubatorföretagen har en arbetsproduktivitet på omkring 200 i början och slutet av perioden. Däremellan finns stora variationer. År 1999 är produktiviteten hög, och i början av 2000-talet sjunker den och ligger i nivå med kontrollföretagen och inkubator- och såddföretagen. Såddföretagen har en produktivitet på ungefär 300 i början och slutet av perioden. Under början av 2000-talet sjunker dock produktiviteten till en nivå nära de andra undersökta företagen. 67 (161)

68 Figur 4.11 Arbetsproduktivitet (förädlingsvärde tkr fp /sysselsatta) efter delgrupp, median, Inkubatorföretag Inkub.- o såddföretag Såddföretag Kontrollföretag Utvecklingen av tillgångsvärdet över tiden I figur 4.12 visas tillgångsvärdet i fasta priser (fp) för medianföretaget efter delgrupp. Det lägsta tillgångsvärdet har kontrollföretagen, med ett medianvärde på 250 tkr under hela perioden 1997 till Inkubatorföretagen har ökat tillgångsvärdet från knapp 1 till något över 1 mnkr. Inkubator- och såddföretagen uppvisar en mer volatil tillgångsutveckling. Från slutet av 1990-talet sker en snabb ökning till I samband med IT-kraschen faller tillgångsvärdet från 3.0 till 1.5 mnkr. Från 2003 ökar tillgångarna snabbt, och 2008 är värdet 3.0 mnkr i medanvärde. Såddföretagen har en mer stabil utveckling av tillgångsvärden, med ett ingångsvärde på 2.1 mnkr och ett utgångsvärde på 1.4. Högsta tillgångsvärdet har medianföretaget år 2000 (3 mnkr) och som lägst är värdet år Liksom inkubator- och såddföretagen faller tillgångsvärden i samband med IT-kraschen. 68 (161)

69 Figur 4.12 Tillgångsvärde (tkr fp ) efter delgrupp, median, Inkubatorföretag Inkub.- o såddföretag Såddföretag Kontrollföretag Utvecklingen av resultatet över tiden I figur 4.13 redovisas resultatet före betalning av räntor, avskrivning och skatter. Bland kontrollföretagen är medianresultatet mellan 40 och 110 tkr. Det starkaste året är Såddföretagen har genomgående positiva resultat. De starkaste åren finns i början och i slutet av perioden. De svagaste åren kommer efter IT-kraschen mellan åren 2001 och Inkubatorföretagen har genomgående nollresultat. Medianvärdet för hela perioden är 7 tkr. Resultaten är mest positiva i början och i slutat av perioden. Inkubator- och såddföretagen har svaga resultat. Efter några positiva år i slutet av 1990-talet, försvagas resultatet allt mer. Från och med 2004 överstiger förlusten, före betalning av räntor, avskrivningar och skatter, 100 tkr i medianvärde. De omfattande förlusterna sammanfaller med ökning i nettoomsättningen. Intäktsökningen möter uppenbarligen inte den snabba utgiftsökningen. En förklaring kan vara att företagen väljer små marginaler för att maximera marknadsandelar. En annan förklaring kan vara snabbt stigande investeringskostnader. Det sker som framgår av figur 4.12 ovan en snabb kapitalbildning i inkubator- och såddföretagen under perioden 2003 till På längre sikt kan de kostnader som är förenade med ökade tillgångsvärden ge ökade intäkter och bättre marginaler. I dagsläget går det tyvärr inte att bedöma den potentialen. 69 (161)

70 Figur 4.13 Resultat (tkr) efter delgrupper, median, Inkubatorföretag Inkub.- o såddföretag Såddföretag Kontrollföretag Slutsatser om utvecklingen av företagen Utvecklingen av intäkter, produktivitet, tillgångar och resultat visar att perioden inrymmer stora svängningar bland företagen. Tydligast är det i den minsta gruppen, inkubator och såddföretag, där de senaste årens tillväxt tydligt skiljer sig från de första årens utveckling. Utvecklingen i just denna delgrupp är på flera sätt intressant. Kanske inte framförallt svängningarna mellan åren, utan de möjliga sambanden mellan variablerna. Som ovan framgick, handlar det inte bara om skillnader mellan delgrupperna, utan även om samband mellan prestationsvariablerna. Finns det exempelvis en målkonflikt mellan kapitalbildning och resultat på kort sikt, och finns det ett samband mellan omsättning och resultat? För att analysera parvisa korrelationer, kommer det följande avsnittet att presentera korrelationsmatriser för insats-, kontroll- och utfallsvariabler Korrelation mellan prestation, företagsstöd och kontrollvariabler Företagens utveckling har påverkats av en rad faktorer. Vissa utvecklingsdrag har varit gemensamma för företagen i delgrupperna, andra har varit mer unika och specifika för enskilda företag eller grupper av företag. Företag reagerar varje dag på en mängd saker och försöker att anpassa sig till en föränderlig omvärld. Några av dessa anpassningar är systematiska, vissa är slumpmässiga och några finns däremellan. Slumpmässigt förändrar inte det faktum att företag försöker göra medvetna rationella val och uppnå lönsamhet. Slumpmässighet handlar om att enskilda företag reagerar på olika sätt för en given 70 (161)

71 förändring vid olika tidpunkter. Olika företag kan reagera på högst olika sätt vid samma tidpunkt inför en likartad förändring lika väl som de kan uppvisa stora likheter i sitt handlande när de möter förändringar i sin omvärld. Graden av slumpmässighet kommer att styra möjligheterna att göra förutsägelser och därmed förklaringar av hur företag reagerar eller anpassar sig till sin omvärld. När korrelationen mellan variabler undersöks och när samband testas kommer det att bli tydligt hur systematiskt en brett sammansatt grupp av företag svarar på olika omvärldsfaktorer. Att saker inte visar sig uppträda systematiskt innebär då inte att undersökningen misslyckats, utan snarare att företagen inte agerar på ett helt likartat sätt. När företagens egenskaper sätts i relation till deras prestationer bli det uppenbart att vissa saker uppträder mer systematiskt och annat är mer slumpmässigt. Ett område där det finns en hög grad av systematik är sambanden mellan prestationsvariablerna. Dessa olika mått är starkt kopplade till varandra. För undersökningen är det en viktig iakttagelse, eftersom det innebär att det kopplingar mellan prestationsmålen. I figur 4.14 framgår det att omsättningen är signifikant (vilket betecknas med *) och positivt korrelerad med flera andra prestationsvariablerna. Ett företag med stor omsättning har helt enkelt fler sysselsatta och större tillgångar. Sambandet mot omsättning är inte entydigt positivt och signifikant. Arbetsproduktivitet och omsättning uppvisar inte ett signifikant samband. Sambandet mellan omsättning och resultat är negativt. Bland andra prestationsvariabler framgår det av korrelationsmatrisen, att exempelvis resultat har ett negativt samband med tillgångsvärden och sysselsättning. En möjlig förklaring kan vara att det finns en målkonflikt när företagen satsar på olika områden. När företagen investerar och bygger upp tillgångsvärden kan resultatet försvagas på kort sikt. Tillika kan satsning på att rekrytera och öka personalstyrkan på kort sikt leda till ett svagare resultat. Däremot finns ett positivt samband mellan arbetsproduktivitet och resultat, något som visar att ett effektivt resursutnyttjande samvarierar med positiva resultat. Några av kontrollvariablerna har en signifikant effekt på omsättningen. Av figur 4.14 framgår att ålder, aktiebolagsformen och kapitalintensiteten och några av näringsgrenar har en positiv effekt. Sysselsättningen och tillgångar påverkas även av ålder och aktiebolagsformen samt kapitalintensitet. Resultatet är i en mindre utsträckning korrelerade med andra variabler. Ett samband, eller kanske snarare en brist på samband som förvånar är den mellan prestationsvariablerna och eftergymnasial utbildning. Utbildning ger en indikation på humankapital, vilket bör vara positivt korrelerade med arbetsproduktivitet. Det svaga sambandet kan handla om brist på kapacitetsutnyttjande när många av företagen är unga och inte fullt ut är integrerade på marknaden, men andra förklaringar är också naturligtvis möjliga. 71 (161)

72 Figur 4.14 Samband mellan prestationsvariabler, delgrupper och kontrollvariabler, korrelationsmatris. Ot 1 Ot St At Tt Rt St * 1 At 0,0135 0,008 1 Tt * * 0, Rt * * * * 1 Å t 0,0065* * 0,0045 0,0035* 0,0014 AEG t 0, * -0,0123 0,0132-0,0173 Ab t * * * * 0,0065 EV t -0,0006 0,0033 0,0004-0,0006-0,0005 KI t 0,0087* -0, * * * K t 0, * 0,0028 0,0048 0,0085 I t -0, * -0,001-0,0022-0,0073 S t -0, * 0-0,0029-0,0022 IS t -0, * -0,0044-0,0023-0,0053 N 1t -0, * 0,0045-0,004 0,0063 N 2t 0, * 0,0144 0,0048 0,0102 N 3t * * 0, * -0,0151 N 4t -0, * 0,0046-0,0112 0,0012 N 5t -0, * * -0,0042-0,0129 N 6t -0, * -0,0013 0,0007-0,0055 N 7t -0, * 0,0022-0, * N 8t -0, * * -0,0041 0,0061 N 9t -0, ,0027-0,0061-0,0013 O t =Omsättning, netto, Värde i året (t); S t =Sysselsatta, anställda + företagare, Värde i året (t,); A t = Arbetsproduktivitet, förädlingsvärde per sysselsatt, Värde i året (t), T t = Tillgångsvärde, Värde i året (t); R t = Resultat före betalning av räntor, avskrivningar och skatter, Värde i året (t); Å t =Företagens ålder vid tidpunkt t. AEG t = Anställda med eftergymnasial utbildning, procent av anställda, år t. Abt= Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t; EV t = Ej vinstdrivande juridisk form; Ki t = Kapitalintensitet, Tillgångar per sysselsatt, år t; K t =Kontrollföretag, värde =1 om kontrollftg.; I t = Inkubatorföretag, värde =1 om inkubator; S t = Såddföretag, värde =1 om såddföretag; IS t = Inkubator- och såddföretag, värde =1 om IS; N 2t = Näringsgren 2, värde =1 om Näringsgren 2; N 3t = Näringsgren 3 osv; es= ej signifikant. Not: * signifikant på 5%. 72 (161)

73 Det finns ett antal signifikanta korrelationer mellan prestationsvariablerna och delgrupperna. Figur 4.14 visar ett signifikant negativt samband mellan sysselsättning och kontrollgruppsföretag och ett positivt samband mellan sysselsättning och inkubator respektive inkubator- och såddföretag. Sambandet mellan såddföretag och sysselsättning är negativt, liksom mellan sysselsättning och kontrollföretagen. De andra prestationsvariablerna har ingen signifikant korrelation med delgrupperna. Korrelationsmatrisen begränsas till parvisa korrelationer och skiljer inte med någon precision på effekten av företagsstöd. Det saknas uppgifter som gör det möjligt att se skillnader mellan effekter före och efter stöd. Korrelationsmatrisen förlorar många observationer/företagsår genom att utbildningsvariabeln är inkluderad i alla körningar. Eftersom utbildning inte har någon signifikant effekt på utfallsvariablerna, kommer den att plockas bort i de efterföljande testen av företagens prestationer. En analys av sambandet mellan några av kontrollvariablerna och delgrupperna har även genomförts. De analyserna visar bland annat att ålder har en signifikant korrelation med de flesta andra variablerna. Ålder är inte signifikant korrelerad med kapitalintensitet och kontrollföretag. Eftergymnasial utbildning har ett positivt samband med aktiebolag, inkubator, sådd och inkubator- såddföretag. Motsvarande samband för kontrollföretag är negativt. Aktiebolagsformen har en signifikant korrelation med målföretag, men ett negativt mot kontrollföretag. Tillika finns ett negativt samband mellan eftergymnasial utbildning och kontrollföretagen. Variabeln kapitalintensitet är positivt korrelerade med aktiebolag, men inte mot några andra variabler. Figur Samband mellan och kontrollvariabler och delgrupper. Å t 1 AEG t * 1 Å t AEG t Ab t EV t KI t K t I t S t Ab t * * 1 EV t * * * 1 KI t 0,0033 0, * -0, K t -0, * * * -0, I t * * * * 0, * 1 S t * * * * 0, * * 1 IS t * * * -0,014 0, * * * Å t =Företagens ålder vid tidpunkt t; AEG t = Anställda med eftergymnasial utbildning, procent av anställda, år t. Abt= Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. EV t = Ej vinstdrivande juridisk form; Ki t = Kapitalintensitet, Tillgångar per sysselsatt, år t; K t =Kontrollföretag, värde =1 om kontrollftg.; I t = Inkubatorföretag, värde =1 om inkubator; S t = Såddföretag, värde =1 om såddföretag; IS t = Inkubator- och såddföretag, värde =1 om IS; es= ej signifikant. Not: * signifikant på 5%. Eftersom det finns signifikanta samband mellan kontrollvariablerna och delgrupperna har vi genomfört tester av multikollinearitet. Till hjälp användes det så kallade Variance Inflation Factors (VIFs) testet. Testerna visar att det inte finns risk för problem med multikollinearitet i modellerna. 73 (161)

74 Utöver de korrelationsmatriser som presenterats i figurform, har korrelation mellan tillväxten i prestationsvariablerna och de övriga variablerna testats. Körningarna visade dock att endast ett fåtal variabler är signifikant korrelerade. De få sambanden gör att resultaten inte har presenterats i figurer. I stället kommer resultaten från regressionsmodellerna att presenteras nästa avsnitt, i vilket testerna av tillväxtvariablerna är mer utvecklade. 4.4 Effekten av företagsstöd på företagens prestationer Effekter på omsättningen Undersökningen av inkubator- och såddfinansiering (I&S) tar sin början i en analys av hur I&S påverkar företagens omsättning. För att kunna visa hur eventuella effekter ser ut genomförs några olika tester. Dels tar vi hänsyn till att det kan finnas en tidsfördröjning mellan insats och utfall och dels försöker vi fånga upp eventuella extrema värden som kan påverka resultaten. Testen sker både genom att undersöka både nivåer och tillväxt i omsättningen. För mer detaljer om undersökningens upplägg se avsnitten 4.2.1, och Det första testet visar att det finns en signifikant effekt av inkubatorstöd och såddfinansiering på omsättningsnivån. Av resultatet framgår att det är en negativ effekt före stöd och en negativ effekt efter stöd. Detta gäller för alla tre företagsgrupperna; effekten är dock inte signifikativ för såddföretagen före stöd. För att kontrollera för eventuell tidsförskjutning prövades även hur de oberoende variablerna vid tidpunkt t påverkade omsättningen vid tidpunkt t+1. Resultatet skiljer sig delvis från det ovan nämnd. Det som skiljer sig från det tidigare resultatet är att den negativa effekten blir mindre efter stöd inte bara för inkubatorföretagen och de kombinerade sådd- och inkubatorföretagen utan också för de renodlade såddföretagen (modell utan restriktion). Ett ytterligare test genomfördes även med tvåårig förskjutning (visas ej i figur). Den körningen visade i stort samma resultat, men med färre signifikanta koefficienter. I figur 4.16 visas resultaten. Från den deskriptiva statistiken framgick att det i förhållande till medelvärdet finns en stor spridning bland de undersökta företagen. Om det finns extrema värden kan det leda till att ett fåtal företag kraftigt påverkar resultatet. För att kontrollera för den effekten har den lägsta och högsta percentilen av observationerna exkluderas, dvs. de två procent av företagen som har den högsta respektive lägsta omsättningen. Baserat på den restriktionen har modellen testats på nytt. 74 (161)

75 Figur 4.16 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på omsättning, paneldata, random effect regression. Tidpunkt t (år 1) Tidpunkt t+1 (år 2) Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Variabel Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Å t a a a a I fs c a a b I es c c S fs a b c S es c c c IS fs c a b a IS es c c c c N 2t a b a N 4t c a b N 5t a a a N 8t b a Ab t a a a a EV t b a cons R-sq: within 0,01 0,03 0,02 0,02 between 0,02 0,15 0,02 0,09 overall 0,02 0,12 0,03 0,08 Förkl; Å t= Ålder, Antal år, år t; I fs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. N 2t= Näringsgren 2, värde =1 om Näringsgren 2; N3t= Näringsgren 3, värde =1 om Näringsgren 3; Abt, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t.; EV t = Ej vinstdrivande juridisk form Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c; Anm: ***En procent av de lägsta respektive de högsta värdena exkluderade i beroende variabeln (>p1 & <p99).; När de mest extrema värdena lämnats utanför finns en fortsatt signifikant negativ effekt före och efter i samtliga stödformer. Modellen uppnår generellt ett högre förklaringsvärde, vilket indikerar att det finns en större precision i prediktioner i jämförelse med den föregående modellen. När det gäller de enskilda variablerna finns flera viktiga iakttagelser. Genomgående för de respektive stödformerna, är att koefficien- 75 (161)

76 terna blir mindre negativa för målföretagen efter att de har mottagit stöd. Såddfinansiering och/eller inkubatorstöd förstärker således omsättningen till viss del jämfört med effekten före stödet. Det resultatet gäller både med och utan tidsförskjutning. Det nya resultatet visar även att det finns en fortsatt signifikant och positiv effekt av ålder, aktiebolag, kapitalintensitet och några av branschvariablerna. Effekterna av branschtillhörighet är blandade för de respektive modellerna, vilket indikerar en stor modellkänslighet och därmed osäkra slutsatser. Eftersom resultaten indikerar att målföretagen verkar förstärka omsättningen något efter stöd har detta följts upp i ytterligare en undersökning. Om det finns en positiv effekt av stödet på omsättningen, bör det vara möjligt att se det på fler sätt. Ett sätt att undersöka saken är att studera omsättningstillväxten. Detta kan motiveras av att målföretagen, har en lägre omsättning (givet andra faktorer) när de mottar stöd och att skillnaderna mot andra liknande företag (kontrollföretag) minskar efter att stöd har mottagits. Om den effekten är stark, bör det även visas sig i omsättningstillväxten. Omsättningstillväxten ska alltså bli signifikant positiv bland målföretagen. Undersökningen av omsättningstillväxten (figur 4.17) ger stöd för att omsättningen utvecklas starkare bland företag som har mottagit stöd. Sambandet gäller både när alla företag omfattas liksom när de mest extrema värdena har lämnats utanför. Resultaten står sig i stor sett oförändrade när olika tidsförskjutningar testas. Den modell som uppvisar flest signifikanta variabler och har högst förklaringsvärde är den som exkluderar de mest extrema värdena och mäter förändring mellan innevarande och nästföljande år. 76 (161)

77 Figur 4.17 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på omsättningstillväxt, paneldata, random effect regression. Tillväxt från tidpunkt t till t+1 Tillväxt från tidpunkt t1 till t+2 Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Variabel Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Å t -0,062 a -0,066 a 0,061 b -0,013 c I fs 1,050 a 0,885 a 1,175 b 0,213 I es 0,192 0,231 0,356-0,143 S fs -0,206 0,070-0,053-1,404 S es 0,467 a 0,375 b 0,498 c 1,490 c IS fs 1,062 2,447 a 1,243 1,614 IS es 1,374 a 0,385 b 1,567 b 0,207 c N 2t 0,037 0,026 0,228 0,132 N 4t -0,059-0,086 0,041-0,184 N 5t 0,117 0,181 c 0,298 0,355 N 8t 0,009-0,396 0,173 0,108 Ab t -0,153-0,075-0,024 0,095 EV t -0,629-0,300-0,499-0,303 _cons 2,225 a 2,610 a 2,403 a 1,307 a R-sq: within 0,00 0,02 0,00 0,06 between 0,01 0,02 0,01 0,01 overall 0,01 0,03 0,01 0,02 Förkl; Å t = Ålder, Antal år, år t; I fs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. N 2t = Näringsgren 2, värde =1 om Näringsgren 2; N 3t = Näringsgren 3, värde =1 om Näringsgren 3; EV t = Ej vinstdrivande juridisk form; Abt, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t,.not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c; Anm: ***En procent av de lägsta respektive de högsta värdena exkluderade i beroende variabel. Slutsatser om effekten på omsättningen. Analysen av omsättning visar att företagen som mottar såddfinansiering och/eller inkubatorstöd har en lägre omsättning än motsvarande kontrollföretag. Däremot minskar skillnaden i omsättning mellan kontroll- och målföretagen efter att stöd mottagits. Detta visas även av att det finns en positiv effekt av stöd på omsättningstillväxten. Resultaten från modellerna är i flera fall signifikanta för stöden. Förklaringsvär- 77 (161)

78 det (r-sq) är högst för de modeller som testar nivåer (0.12) och lägst för de modeller som testar förändring (0.03). Man kan säga att det finns en systematisk och positiv effekt av inkubatorstöd och såddfinansiering i de allra flesta fallen, men det är svårt att säga hur mycket det kommer att påverka omsättningen. Variationerna i stöden, tillsammans med de andra signifikanta variablerna kan således förklara förhållandevis i liten grad nivån (12%) och tillväxten (3 %) i omsättningen Effekter på sysselsättning Ett annat område som har undersökts är hur inkubatorstödet och såddfinansieringen påverkar företagens sysselsättning. I jämförelse med den tidigare undersökningen av omsättningen, är resultaten lite mer blandade och det finns en större känslighet för modellval. När det gäller det senare, framgår det av resultaten presenterade i figur 4.18 att extremvärden har stor påverkan. Effekterna av inkubatorstöd och såddfinansiering är exempelvis inte signifikanta när de mest extrema värdena inkluderas i den statistiska analysen. När de 2 procent mest extrema värdena utelämnas, uppstår några signifikanta stödeffekter. Ett exempel på det senare är de företag som mottagit enbart inkubatorstöd; dessa företag har en signifikant högre sysselsättning efter än före stöd har mottagits. Undersökningen visar också att de företag som mottagit både såddfinansiering och inkubatorstöd har en signifikant lägre sysselsättningsnivå före i jämförelse med efter stöd har mottagits. Däremot finns ingen signifikant effekt på sysselsättningsnivån i den senare gruppen efter att stöd har mottagits. Effekten av stöd förefaller vara positiv, men när det inte är signifikant, handlar det endast om en svag indikation. För att bekräfta en eventuell positiv utväxling av stöd, måste även sysselsättningstillväxten testas. Det som genomgående har betydelse för sysselsättningsnivån är ålder, branschtillhörighet och aktiebolag. De företag som bedriver verksamhet inom näringsgrenarna 1, 2, 6 och 8 har en högre sysselsättning i jämförelse med andra branscher. Exempel på verksamheter är varuproduktion, el-,tele och instrumentprodukter, teknisk provning/analys och andra företagstjänster. Det finns däremot skillnader i förklaringsvärde mellan de modeller som inkluderar alla företag, respektive de som exkluderar de största företagen (företagen som tillhör den 99 percentilen i fördelningen). När de största företagen exkluderas är förklaringsvärdet på 0, (161)

79 Figur 4.18 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på sysselsättning, paneldata, random effect regression. Tidpunkt t (år 1) Tidpunkt t+1 (år 2) Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Variabel Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Å t 0,049 c 0,077 a -0,058 c 0,063 a I fs -2,368-0,137-2,440 0,242 I es -0,844 1,198 a -0,929 1,570 a S fs -2,597-0,388-1,908-0,354 S es 2,617 0,497 2,528 0,454 IS fs -2,646-1,175 a -2,871-1,085 b IS es -1,424 0,403-1,865 0,322 N 1t 3,824 a 1,969 a 1,684 b 0,564 a N 2t 5,083 a 2,083 a 6,031 1,150 a N 5t 2,665 a 2,073 a 1,117 b 0,735 a N 9t 2,686 a 1,768 a 2,231 b 0,798 a Ab t 3,874 a 1,763 a 4,572 a 2,364 a EV t 11,324 a 1,259 b 23,526 a 4,466 a _cons -1,448 a -0,788 b -0,398 0,178 R-sq: within 0,01 0,06 0,01 0,02 between 0,03 0,12 0,03 0,10 overall 0,03 0,11 0,03 0,10 Förkl; Å t = Ålder, Antal år, år t; I fs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. N 2t = Näringsgren 2, värde =1 om Näringsgren 2; N 6t = Näringsgren 6, värde =1 om Näringsgren 6; Abt, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. EV t = Ej vinstdrivande juridisk form; Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c; Anm: ***En procent av de lägsta respektive de högsta värdena exkluderade i beroende variabel. Företagen som mottagit stöd har genomgående en starkare sysselsättningsutveckling än de företag som inte har mottagit stöd (figur 4.19). Bland inkubatorföretagen är sysselsättningstillväxten högre före stöd än efter stöd har mottagits. Bland såddföretagen finns en positiv och signifikant effekt på sysselsättningstillväxten efter stöd. De kombinerade inkubator- och såddföretagen uppvisar en högre ökningstakt i sysselsättningen efter att stöd har mottagits. Modellerna har ett förklaringsvärde på 0,12 när det gäller procentuell ökning och 0,07 när det gäller absolut ökning. 79 (161)

80 Figur 4.19 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på sysselsättningstillväxt, paneldata, random effect regression, Tillväxt från tidpunkt t till t+1 Tillväxt från tidpunkt t1 till t+2 Ökning från t till t+2 Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Modell med restriktion*** Variabel sig. sig. sig. sig. Koefficient Koefficient Koefficient Koefficient Koefficient sig. Å t -0,014 a -0,010 a -0,015 a -0,015 a -0,006 a I fs 0,408 a 0,321 a 0,305 a 0,271 a 0,513 a I es 0,067 0,098 a 0,081 0,086 b 0,361 a S fs -0,147 c -0,068 0,012 0,102 b 0,175 S es 0,000 0,059 b -0,031 0,039 0,049 b IS fs 0,089 0,208 b 0,119 0,237 a 0,229 b IS es 0,148 b 0,214 a 0,190 b 0,264 a 0,418 a N 1t 0,640 a 0,624 a 0,044 0,025 0,304 a N 2t 0,704 a 0,645 a 0,046 0,018 0,345 a N 5t 0,599 a 0,615 a -0,007-0,011 0,398 a N 9t 0,610 a 0,632 a -0,003 0,006 0,343 a Ab t 0,202 a 0,135 a 0,247 a 0,183 a 0,369 a EV t 0,234 b 0,222 a 0,264 b 0,252 a 0,524 a _cons 0,446 a 0,421 a 0,970 a 0,960 a 0,326 a R-sq: within 0,04 0,09 0,01 0,02 0,03 between 0,18 0,29 0,08 0,09 0,09 overall 0,05 0,12 0,02 0,04 0,07 Förkl; Å t= Ålder, Antal år, år t; I fs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. N 2t= Näringsgren 2, värde =1 om Näringsgren 2; N 6t= Näringsgren 6, värde =1 om Näringsgren 6; Abt, Aktiebolag, EV t = Ej vinstdrivande juridisk form; Värde =1 om aktiebolag, år t,.not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c; Anm: ***En procent av de lägsta respektive de högsta värdena exkluderade i beroende variabel. För de två respektive modellerna som skattar effekter på absolut och procentuell förändring, finns det en positiv effekt på sysselsättning för aktiebolagsformen, vilket indikerar att aktiebolag har en starkare sysselsättningsutveckling än företag som bedriver verksamhet i andra juridiska former. Ålder har en signifikant och negativ effekt på sysselsättningsförändringen, något som visar att unga företag växer mer än äldre företag. När det gäller näringsgrenar har sysselsättningsutvecklingen varit starkare i verksamheter 80 (161)

81 som exempelvis varuproduktion, el-,tele och instrumentprodukter, teknisk provning/analys och andra företagstjänster. Slutsats om effekten på sysselsättningstillväxten Sammantaget visar undersökningen av sysselsättning att tillväxten är högre bland mål- än kontrollföretagen. Ökningen är dock ungefär lika stor före som efter stöd för målföretagen gemensamt; det är därför svårt att peka på någon tydlig före/efter effekt av samtliga stödformer som i fallet med omsättningen Effekter på arbetsproduktivitet Ett genomgående mönster bland målföretagen är att de har en relativt låg produktivitet i relation till de resurser som de förfogar över. Arbetsproduktiviteten är låg både före och efter stöd har mottagits. De skattade koefficienterna för inkubatorföretag, såddföretrag och inkubator- och såddföretag varierar i ett brett spann mellan -37 tkr och 486 tkr. Inte i någon modellskattning finns det ett en positiv koefficient för de aktuella variablerna. Inkubatorföretagen har en negativ koefficient före stöd på mellan -60 och -227 tkr och efter stöd på mellan -96 och -178 tkr. I tre av fyra modeller minskar de negativa koefficienterna efter att stöd har mottagits. Av dessa fyra modeller, får den positiva tolkningen stöd av de två mest robusta modellerna; de som har de högsta förklaringsvärdena. I de två senare modellerna exkluderas de två procent mest extrema värdena. Även bland de företag som mottagit både inkubatorstöd och såddfinansiering finns det en viss indikation på att produktiviteten har förbättrats efter att stöd har mottagits. I tre av fyra modeller finns stöd för den senare tolkningen. Såddföretagen har en koefficient på mellan -53 och -206 tkr före stöd och en koefficient på mellan -37 och -303 efter stöd. I tre av fyra modeller är den skattade koefficienten lägre efter att stöd har mottagits. Det finns alltså stöd för tolkningen att såddfinansiering har en viss positiv effekt på arbetsproduktiviteten 81 (161)

82 Figur 4.20 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på arbetsproduktivitet, paneldata, random effect regression, Tidpunkt t (år 1) Tidpunkt t+1 (år 2) Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Variabel Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Å t b I fs c a a I es b b b S fs a c b S es b c c IS fs a b a IS es a a b a N 1t a a a a Ab t a a a a EV t b KI t 0,001 a 0,003 a 0,000 0,000 _cons a a R-sq: within 0,00 0,02 0,01 0,00 between 0,08 0,24 0,01 0,20 overall 0,05 0,17 0,01 0,16 Förkl; Å t = Ålder, Antal år, år t; I fs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. N 2t = Näringsgren 2, värde =1 om Näringsgren 2; N 10t = Näringsgren 10, värde =1 om Näringsgren 10; Abt, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. Ki t = Kapitalintensitet, Tillgångar per sysselsatt, år t. EV t = Ej vinstdrivande juridisk form; Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c; Anm: ***En procent av de lägsta respektive de högsta värdena exkluderade i beroende variabeln (>p1 & <p99). För att pröva om inkubatorstödet och såddfinansieringen påverkar utvecklingen av arbetsproduktiviteten, krävs även att effekten på tillväxten i arbetsproduktivitet undersöks. I figur 4.21 presenteras undersökningen av denna effekt. 82 (161)

83 Figur 4.21 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på arbetsproduktivitetstillväxt, paneldata, random effect regression. Tillväxt från tidpunkt t till t+1 Tillväxt från tidpunkt t1 till t+2 Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Variabel Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Å t 0,004 0,014 a 0,001 0,014 a I fs -0,198-0,050-0,065-0,067 I es 0,060 0,002 c -0,020 0,010 S fs -0,106-0,070-0,098-0,124 b S es -0,031-0,022-0,016-0,006 IS fs -0,848 a -0,132-0,440 b -0,159 c IS es 0,289 b 0,130 c 0,172 0,093 c N 1t 0,055 0,110 a 0,055 0,105 a Ab t 0,097 b -0,009 0,100 a -0,004 EV t 0,415-0,060 0,310-0,063 KI t 0,000 0,000 a 0,000 b 0,000 c _cons 0,726 a 0,566 a 0,880 0,575 a R-sq: within 0,00 0,00 0,00 0,00 between 0,01 0,04 0,01 0,04 overall 0,00 0,02 0,00 0,02 Förkl; Å t = Ålder, Antal år, år t; I fs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. N 3t = Näringsgren 3, värde =1 om Näringsgren 2; N 4t = Näringsgren 4, värde =1 om Näringsgren 4; Abt, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. EV t = Ej vinstdrivande juridisk form; Ki t = Kapitalintensitet, Tillgångar per sysselsatt, år t. Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c; Anm: ***En procent av de lägsta respektive de högsta värdena exkluderade i beroende variabeln (>p1 & <p99). Inkubatorstödet och såddfinansiering har endast i en begränsad utsträckning en signifikant effekt på arbetsproduktivitetstillväxten. Tabell 4.21 visar att det finns en signifikant positiv effekt bland inkubatorföretagen efter stöd under innevarande år. Det resultatet gäller för modellen som utelämnar de 2 % mest extrema förändringarna utanför skattningen. I de övriga tre modellerna är inte inkubatorvariablerna signifikanta. Tillika finns en positiv efter stödeffekt bland företagen som mottagit både inkubatorstöd och 83 (161)

84 såddfinansiering. I det senare fallet står sig resultatet även om en tidsförskjutning läggs in. Även om det senare vägs in bör resultatet tolkas försiktigt med hänsyn till de låga signifikansnivåerna (10 %). Arbetsproduktiviteten har i viss utsträckning påverkats av regionens satsning på inkubatorverksamhet och såddfinansiering. När det gäller nivåerna, finns det flera resultat som visar att arbetsproduktiviteten förstärks efter stöd. Arbetsproduktivitetstillväxten påverkas även positivt efter mottaget stöd i några fall, men signifikansnivåerna och förklaringsvärdet är lägre. Trots den i flera fall högre arbetsproduktiviteten efter stöd, kvarstår det faktum att andra företag med motsvarande förutsättningar har en högre produktivitet. Arbetsproduktiviteten påverkas positivt av flera kontrollvariabler. Företag som bedriver verksamheter inom varuproducerande verksamheter har en högre arbetsproduktivitet än inom andra områden. Aktiebolag är mer produktiva än företag som bedriver verksamhet i andra juridiska former. I linje med klassisk tillväxtteori visar analysen att kapitalintensitet är en viktig bestämmelsefaktor för arbetsproduktivitet; företag med högre kapitalintensitet har högre arbetsproduktivitet allt annat lika. Slutsatser om effekter på arbetsproduktiviteten Sammantaget visar analysen att det går att förklara arbetsproduktivitetsnivån i betydligt högre utsträckning än tillväxten. Modellerna som testar arbetsproduktivitetsnivån har ett förklaringsvärde på 0.17 som högst och modellerna som testar arbetsproduktivitetstillväxten har ett förklaringsvärden på endast Analyserna av de respektive stödformerna har visat att företag som mottagit stöd har en signifikant lägre arbetsproduktivitet än kontrollföretagen, när andra påverkande faktorer har kontrollerats. Effekten av stödet är att dessa skillnader minskar något Effekter på företagens tillgångsvärden Effekten av inkubatorstöd och såddfinansieringen är tydlig när det gäller nivåerna och utvecklingen av företagens tillgångsvärden; det handlar om en tydlig positiv utväxling efter att stöd har mottagits. Exempelvis är tillgångarna i inkubatorföretagen efter stöd omkring 65 tkr större än i kontrollföretagen. I såddföretagen är de 0.8 miljoner större. Bland de kombinerade sådd- och inkubatorföretagen är effekten ungefär lika stor som bland såddföretagen. 42. De positiva resultaten gäller med få undantag de olika modellerna. I de modellerna som exkluderar extremvärden finns de mest robusta resultaten. För att se ifall det finns en tidsfördröjning, har även effekten av stöd testats på tillgångarna med ett års tidsförskjutning (oberoende variabler i år t och beroende i t+1). Resultatet från den analysen ger ett resultat som i stort sett överensstämmer med de utan tidsförskjutning. Förklaringsvärdet är på ungefär samma nivå mellan de senare modellerna. De högsta förklaringsvärdena (0.21) finns i de modeller som exkluderar extremvärden. I figur 4.22 presenteras resultaten i detalj. 42 De angivna effekterna för de tre företagskategorierna avser de resultat som fås i modellen med restriktion, dvs. att extremvärdena har exkluderats i grundmodellen. 84 (161)

85 Figur 4.22 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på tillgångsvärden(fp), paneldata, random effect regression, Tidpunkt t (år 1) Tidpunkt t+1 (år 2) Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Variabel Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Å t a a a a I fs I es c b a c S fs a S es c a b a IS fs c a a a IS es a a Ab t a a EV t _cons R-sq: within 0,01 0,01 0,02 0,03 between 0,12 0,28 0,11 0,26 overall 0,09 0,21 0,10 0,21 Förkl; Å t = Ålder, Antal år, år t; I fs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. Abt, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. EV t = Ej vinstdrivande, värde =1 om ej vinstdrivandenot; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c; Anm: ***En procent av de lägsta respektive de högsta värdena exkluderade i beroende variabeln (>p1 & <p99). I tabell 4.23 presenteras resultatet för effekten av inkubatorstödet och såddfinansieringen på tillväxten i tillgångsvärden. Analysen visar att det finns ett positivt samband för såddfinansiering samt för kombinationen av inkubatorstöd och såddfinansiering. Däremot finns det inget signifikant resultat för effekterna av det renodlade inkubator-stödet. Det finns endast signifikanta koefficienter gällande tillväxten från innevarande år till efterföljande när de 2 procenten mest extrema värdena har exkluderats. Det är således en betydligt större osäkerhet, när effekterna på tillväxten testas. Detta visar sig även i förklaringsvärdet som uppgår till 0,03 som högst i det senare fallet. 85 (161)

86 Figur 4.23 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på tillgångsvärdetillväxt (fp), paneldata, random effect regression, Tillväxt från tidpunkt t till t+1 Tillväxt från tidpunkt t1 till t+2 Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Modell utan restriktion Modell med restriktion*** Variabel Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Koefficient sig. Å t -0,141-0,001-0,014-0,061 I fs 0,531 0,034 0,462-0,673 I es -1,781 0,044 0,466-4,096 S fs -2,736-0,131 c -0,020-4,733 S es -3,019 0,133 a -0,119-4,795 IS fs -2,530 0,145 0,169-7,183 IS es 1,962 0,329 a 0,045 3,215 Ab t -1,687 0,030-0,329 a -1,339 b EV t 1,393-0,209 a -1,073 3,073 _cons 7,097 1,042 a 2,054 a 9,033 a R-sq: within 0,00 0,00 0,00 0,00 between 0,00 0,03 0,00 0,00 overall 0,00 0,01 0,00 0,00 Förkl; Å t = Ålder, Antal år, år t; I fs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. Abt, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. EV t = Ej vinstdrivande, värde =1 om ej vinstdrivande Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c; Anm: ***En procent av de lägsta respektive de högsta värdena exkluderade i beroende variabeln (>p1 & <p99). 86 (161)

87 Slutsatser om effekter på tillgångsvärden Sammantaget visar analysen av tillgångsvärdena att satsningarna på inkubatorstöd och såddfinansiering har stärkt företagens tillgångsvärden. Det visar att den hjälp företagen har fått av stöden har bidragit till att bygga upp företagens kapitalstock; något som är väsentligt för ökad produktivitet och framtida intäkter. Investeringarna i företagen innebär samtidigt kostnader. På kort sikt finns det därför en risk för att investeringarna försvagar resultatet, om inte kostnadsökningen kan mötas med en lika snabb omsättningstillväxt. Stora tillgångar som inte utnyttjas fullt ut innebär i allmänhet svagt resultat Effekter på resultat I den tidigare beskrivningen av företagen har det framkommit att det bland målföretagen generellt sett är en lägre omsättning när andra faktorer kontrolleras. Det har även konstaterats att omsättningen har ökat något mer efter stöd, men frågan är om den effekten är tillräcklig för att balansera kostnaderna för tillgångsexpansionen. I figur 4.24 presenteras effekten av såddfinansiering och inkubatorstöd på företagens resultat. Gemensamt för de respektive stödformerna är att de uppvisar svaga resultat. Det svaga resultatet gäller både före och efter att stöd har mottagits. Den mest robusta modellen (B) visar att inkubatorföretagen har ett resultat som ligger på -470 tkr före stöd och -261 tkr efter stöd. Dessa företag har alltså förbättrat sina resultat efter stöd. Resultatet från modell B bekräftas i modellerna C och D, men inte av modell A. Även bland såddföretagen är resultatet svagt. I modell B är den skattade koefficienten för såddföretag på -226 tkr före stöd och -235 tkr efter stöd. I modell C och D förbättras resultat efter stöd. Två av fyra modeller indikerar således en resultatförbättring. Sådd- och inkubatorföretagen har de mest negativa resultaten. I den mest robusta modellen (modell B) är resultatkoefficienten före stöd -359 tkr före stöd och -523 efter stöd. Resultatförsämringen efter stöd bekräftas även av modellerna C och D. Slutsats om effekten på resultat Analysen av resultatet visar att företag som mottagit inkubator- och såddfinansiering genomgående har ett negativt resultat. Företag som mottagit både såddfinansiering och inkubatorstöd har till och med försämrat sitt resultat efter att stöd har mottagits. 87 (161)

88 Figur 4.24 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på resultat, paneldata, random effect regression. Tidpunkt t (år 1) Tidpunkt t+1 (år 2) Modell A - utan restriktion Modell B- med restriktion*** Modell C- utan restriktion Modell D- med restriktion*** Koefficient sig. sig. Koefficient sig. Variabel Koefficient Koefficient sig. Å t a a a a I fs a a a I es a a a a S fs a a a S es a a b IS fs a b a IS es c a a a N 5t a a a a Ab t EV t KI t 0 a _cons a a a R-sq: Inom 0,00 0,01 0,00 0,01 between 0,04 0,06 0,04 0,05 overall 0,02 0,03 0,02 0,03 Förkl; Å t = Ålder, Antal år, år t; I fs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. Abt, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. EV t = Ej vinstdrivande, värde =1 om ej vinstdrivande; Ki t = Kapitalintensitet, Tillgångar per sysselsatt, år t. Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c; Anm: ***En procent av de lägsta respektive de högsta värdena exkluderade i beroende variabeln (>p1 & <p99).. 88 (161)

89 4.4.6 Sammanfattning av effekterna på prestationsvariablerna Sammanfattningsvis visar analysen av prestationsvariablerna att det finns en positiv effekt av inkubatorstöd och såddfinansiering på omsättningsutveckling. Effekten på sysselsättningen är blandad. Sysselsättningstillväxten är högre bland mål- än kontrollföretagen både före och efter stöd. Tillväxten är ungefär lika hög före som efter stöd har mottagits. Arbetsproduktiviteten är låg bland målföretagen. Varken inkubatorstöd eller såddfinansiering har någon tydlig effekt på arbetsproduktiviteten. Arbetsproduktiviteten är låg före liksom efter stöd har mottagits; det är svårt att peka på någon tydlig förändring i samband med att stöd har mottagits. Analysen visar att det finns en tydlig och positiv effekt av både inkubatorstöd och såddfinansiering på tillgångsvärdena. Målföretagens kapitalbildning har således blivit starkare efter att stöd har mottagits än före stöd. Möjligen kan den snabba kapitalbildningen på kort sikt vara till nackdel för företagens resultat. Det skulle kunna innebära att resultatet blir lidande när kostnaderna för tillgångarna blir höga i relation till omsättningen. Målföretagen har svårt att utnyttja den fulla kapaciteten av sitt kapital, vilket den svaga resultatutvecklingen indikerar. Analysen av resultatet visar att företag som mottagit inkubator- och såddfinansiering genomgående har ett negativt resultat. Företag som har mottagit både såddfinansiering och inkubatorstöd har till och med försämrat sitt resultat efter att stöd har mottagits. Resultaten pekar på att en snabb kapitalbildning har varit svår att förena med ett effektivt resursutnyttjande på kort sikt. 4.5 Företagens innovativitet Sökta och beviljade patent I figur 4.25 presenteras antalet sökta och beviljade patent årsvis för perioden 1997 till Inom loppet av de knappt undersökta företagsåren har 109 patent blivit beviljade. Under samma period har 305 patent sökts och inte blivit beviljade. Eftersom det saknas uppgifter om patent före 2000 och efter 2007 för de undersökta företagen, har de åren lämnats utanför patentundersökningen. De flesta patenten har beviljats i början av 2000-talet. Mer än hälften av patenten har blivit beviljade 2000 (25 st.) och 2001 (27 st.). Efter 2005 har inga patent blivit beviljade. Antalet sökta patent följer inte riktigt samma utveckling som de beviljade. Av figuren 4.26 framgår att antalet sökta patent har varierat mellan 30 och 40, med undantag för en topp år 2002 med 60 sökta. Trots att det var ungefär lika många patent som söktes 2006 och 2007 som tidigare år, har inga blivit beviljade. 89 (161)

90 Figur4.25 Antal sökta och beviljade patent Beviljade Sökta I figur 4.26 presenteras hur patenten fördelar sig mellan respektive delgrupp. Statistiken visar att omkring hälften av patenten finns bland kontrollföretagen, något större andel av de beviljade än av de sökta. Den andra stora gruppen är såddföretag som har en fjärdedel av de beviljade patenten, men en mindre andel av de sökta patenten. Inkubator- och såddföretagen som 17 procent av de beviljade och 23 procent av de sökta. Det minsta antalet patent har inkubatorföretagen. Sett i förhållande till antalet år som företagen per grupp de facto kan ansöka om patent, blir bilden ungefär densamma. I förhållande till antalet företagsår har såddföretagen respektive sådd och inkubatorföretagen som har högst antal patent (antal patent per företagsår ). Dessa två delgrupper har 2,8 procent beviljade patent per företagsår, vilket motsvarar ett patent på 35 företagsår i genomsnitt. Inkubatorföretagen har betydligt färre patent per företag 0,5 procent patent per företagsår. Kontrollföretagen har det minsta antalet patent med 0,4 procent patent beviljat per företagsår (280 företagsår per patent). 90 (161)

91 Figur 4.26 Antal och andelar beviljade och sökta patent efter delgrupper Beviljade Sökta Antal Antal per ftg Andel av total Antal Antal per ftg Andel av total Inkubatorföretag 5 0,005 5% 35 0,032 12% Såddföretag 27 0,028 25% 57 0,059 19% Inkubator- o sådd- företag 19 0,035 17% 69 0,127 23% Kontrollföretag 58 0,004 53% 144 0,009 47% Total 109 0, % 305 0, % De sökta patenten är, i jämförelse med de beviljade, fler bland inkubatorföretagen. Inkubator- och såddföretagen har fler sökta patent än såddföretagen och har därmed klart flest sökta patent per företagsår. Antalet sökta uppgår till 0,13 patent per företagsår. I figur 4.27 presenteras antal beviljade patent före och efter stöd för målföretagen. Av figuren framgår att företagen har fått patent beviljade både före och efter stöd har mottagits. Inkubatorföretagen har fått fler patent beviljade före än efter stöd. Såddföretagen har fått ett fler patent beviljat efter stöd. De kombinerade inkubator- och såddföretagen har fått 6 patent beviljade före stöd och 12 patent efter stöd. Figur 4.27Antal beviljade patent efter delgrupper före och efter stöd Grupp Status Beviljade patent inkubator Före stöd 3 Efter stöd 2 Sådd Före stöd 13 Efter stöd 14 Inkubator & sådd Före stöd 6 Efter stöd 12 Notera att beviljade patent inte ska tolkas som en effekt av stödstatus; för att effekter på patent ska kunna konstateras krävs statistisk analys. Nedan följer en analys av vilka faktorer som påverkar antalet sökta och beviljade patent Korrelation mellan patent, företagsstöd och övriga faktorer Figur 4.28 visas sambandet mellan patent och prestationsvariabler i form av en korrelationsmatris. Beviljade patent är korrelerade både med sökta patent och några av prestationsvariablerna. Omsättning och 91 (161)

92 sysselsättning är signifikant och positivt korrelerade med beviljade patent under innevarande år (BP t ). Om en tidsförskjutning läggs in för när patent beviljas blir även tillgängarna signifikant positivt korrelerade. Patenten och tillgångarna ser alltså ut att följas åt i samma riktning. Det finns även ett negativt och signifikant samband mot resultat. I linje med resonemanget ovan kan detta ses som ett ytterligare argument för att ansträngningarna att bygga upp tillgångar, och bland dessa patent, är en kostsam process som påverkar resultatet på kort sikt. På längre sikt innebär patent ensamrätt och möjlighet till monopolvinster, vilket kan balansera upp det initialt svaga resultatet. Även för sökta patent påvisar undersökningen en positiv effekt av omsättning, sysselsättning och tillgångar. Liksom beviljande patent kostar även sökta patent. Resultatet och sökta patent år signifikant och negativt korrelerade under innevarande år, men är inte signifikanta när en tidsförskjutning läggs in. Figur 4.28 Samband mellan patent och prestationsvariabler, korrelationsmatris Panel A BP t BP t SP t BP t1 SP t1 BP t2 SP t * BP t * * SP t * * BP t * * * * SP t * * * * O t * * * * S t * * * * * A t T t * * * * R t * * * Panel B SP t SP t2 O t S t A t T t R t O t * S t * * A t * T t * * * R t * * * * Förklaring: BP t =Beviljat patent, Värde =1 om patent är beviljat i år t (t= år 0, t1=år 1, t2=år 2), SP t= Sökt patent, värde=1 om sökt i år t, O t = Omsättning år t, S t = sysselsatta år t, A t = Arbetsproduktivitet år t, T t = Tillgångar år t, R t = Resultat år t. Not: * Signifikant på 5% nivå. Figur 4.29 visar sambandet mellan sökta och beviljande patent, efter delgrupper och ytterligare några kontrollvariabler. Beviljade patent är positivt och signifikant korrelerade med utbildning: både mot eftergymnasial- och forskarutbildning (doktorsexamina). Företag som arbetar inom branschgrupperna 2 och 5, dvs. El-tele och instrumentprodukter och Forskning och utveckling, har en positiv korrelation mot beviljade patent. 92 (161)

93 Kontrollföretagen har en signifikant och negativ korrelation mot patent, medan såddföretagen och inkubator- och såddföretagen har en positiv korrelation mot patent. Resultatet gäller för innevarande år och upp till två efterföljande år. Figur 4.29 Samband mellan patent, kontrollvariabler och delgrupper. Beviljade patent Sökta patent Variabler BP t BP t1 BP t2 Variabler S Pt S Pt1 S Pt2 BP t * * S Pt * * Å t -0, Å t * * AEG t * 0,0368* AEG t * * * AD t * * * AD t * * * N 2t * * * N 4t * * * N 5t * * * N 5t * * * Ab t * * * Ab t * * * EV t -0, EV t -0, KI t 0, KI t 0, * K t * * * K t * * * I t 0, I t * * * S t * * * S t * * * IS t * * * IS t * * * Förklaring: BP t =Beviljat patent, Värde =1 om patent är beviljat i år t (t= år 0, t1=år 1, t2=år), SP t= Sök AEG t= Anställda med eftergymnasial utbildning, procent av anställda, år t; AD t= Anställda med doktorsexamen, Procent av anställda, år t; N 2t= Näringsgren 2, värde =1 om Näringsgren 2; N 5t= Näringsgren 5; Abt, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t; EV t; Ej vinstdrivande, Värde=1 om ej vinstdrivande; Ki t= Kapitalintensitet, Tillgångar per sysselsatt, år t; K t=kontrollföretag, värde =1 om kontrollftg.; I t = Inkubatorföretag, värde =1 om inkubator; S t = Såddföretag, värde =1 om såddföretag; IS t = Inkubator- och såddföretag, värde=1 om IS; Not: * signifikant på 5%; Sambanden för sökta patent motsvarar i stor det som ovan har redovisats för beviljade patent. En skillnad är att det finns ett signifikant negativt samband mot ålder, vilket indikerar att det är mer troligt att patent sökts när företaget är ungt än när det har blivit äldre i den här gruppen av företag som har undersökts. Liksom tidigare framgår det av korrelationsmatrisen att det finns en positiv korrelation mellan sökta patent och utbildning. När det handlar om näringsgrenar är forskning och utvecklingsföretagen positivt korrelerade med sökta patent, medan korrelationen är signifikant och negativ mot databehandlingsverksamhet. Kontrollföretagen söker mindre patent än målföretagen. Det finns en negativ korrelation för sökta patent som är större än korrelationen mot beviljade patent. Inkubatorföretagen, sådd och inkubatorföretagen och såddföretagen uppvisar alla en positiv korrelation mot sökta patent. För att fördjupa analysen av 93 (161)

94 målföretagen och även pröva kontrollvariablerna mer utförligt, följer ett avsnitt som testar effekten av I & S insatserna på patent Effekten av företagsstöd på patent Det finns en positiv och signifikant effekt av inkubatorstöd och såddfinansiering på antalet patent som företagen söker. Av figur 4.30 framgår att för alla stödformer finns det positiva effekter, men att det mellan stödformerna finns vissa skillnader. Företag som har mottagit inkubatorstöd har redan före stöd sökt patent i en förhållandevis stor utsträckning. Möjligen kan stödet bidragit till att öka uthålligheten. Det saknas emellertid belägg för att patentsökandet har blivit mer intensivt efter mottaget stöd. Såddföretagen har i högre utsträckning än inkubatorföretagen sökt patent både före och efter stöd. I det senare fallet visare det sig att patentsökandet har intensifierats efter stöd har mottagits. De företag som har mottagit både inkubatorstöd och såddfinansiering har i störst utsträckning sökt patent; antalet sökta patent har ökat efter mottaget stöd. För att pröva eventuella tidsfördröjningar i patentansökningar, genomfördes även tester med tidsförskjutningar. Effekten av inkubatorstöd och såddfinansiering under innevarande år skiljer sig inte på något avgörande sätt från effekterna i påföljande år. Effekten av stöden är alltså lika stora under innevarande år som efterföljande. 94 (161)

95 Figur 4.30 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på sökta patent, logistisk regression (paneldata, random effect) Tidpunkt t (år1) Tidpunkt t+1 (år 2) Modell 1 Modell 2 Variabel Koefficient sig. Odds Ratio* Koefficient sig. Odds Ratio* Å t -0,018 0,970-0,091 b 0,931 AEG t 0,010 b 1,007 0,007 c 1,006 AD t 0,019 a 1,016 0,014 b 1,013 I fs 1,184 a 3,070 1,017 c 2,877 I es 0,804 c 2,275 1,287 b 3,241 S fs 1,341 a 2,245 1,299 b 2,254 S es 1,507 a 3,035 1,997 a 4,099 IS fs 2,330 a 5,122 2,065 a 4,502 IS es 2,530 a 8,386 2,743 a 9,541 N 2t 0,945 a 1,993 0,842 a 1,906 Ab t 2,155 a 7,573 1,555 a 4,616 _cons -8,419 a -7,735 a R2** 0,16 0,15 Förkl; Å t = Ålder, Antal år, år t; AEG t = Anställda med eftergymnasial utbildning, procent av anställda, år t; AD t = Anställda med doktorsexamen, Procent av anställda, år t; I fs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. N 2t = Näringsgren 6, värde =1 om Näringsgren 2; N 5t = Näringsgren 5, värde =1 om Näringsgren 5; Abt, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. Ki t = Kapitalintensitet, Tillgångar per sysselsatt, år t; Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c; Anm; * Odds Ratio har tagits fram av en alternativ model; R2** Pseudo R2 har tagits fram av alt. mod. I figur 4.31 redovisas effekten av såddfinansiering och inkubatorstöd på beviljade patent. I jämförelse med modellen för sökta patent finns några skillnader. Effekten av inkubatorstöd är inte signifikant på antalet beviljade patent. Företag som har mottagit såddfinansiering har fått ett större antal patent beviljade efter att stöd har mottagits. Tillika har företag som mottagit både inkubator- och såddfinansiering fått fler patent beviljade efter stöd under innevarande år men inte under efterföljande år. Figur 4.31 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på beviljade patent, logistisk regression (paneldata, random effect). 95 (161)

96 Tidpunkt t (år1) Tidpunkt t+1 (år 2) Modell 1 Modell 2 Variabel Koefficient sig. Odds Ratio* Koefficient sig. Odds Ratio* Å t -0,054 0,962-0,040 0,975 AEG t 0,009 c 1,008 0,006 1,006 AD t 0,012 c 1,010 0,015 b 1,013 I fs 0,400 1,310 0,688 1,594 I es -0,842 0,435-0,640 0,511 S fs 1,438 b 3,572 0,734 a 8,909 S es 1,759 a 4,293 1,469 a 3,312 IS fs 0,825 b 1,856 1,313 2,269 IS es 1,167 b 2,880 0,889 c 2,300 N 6t -1,522 b 0,214-2,170 b 0,119 Ab t 2,007 a 7,718 2,598 a 13,660 _cons -8,181 a -9,019 a R2** 0,11 0,13 Förkl; Å t = Ålder, Antal år, år t; AEG t = Anställda med eftergymnasial utbildning, procent av anställda, år t; AD t = Anställda med doktorsexamen, Procent av anställda, år t; Förkl; Å t = Ålder, Antal år, år t; I fs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. N 6t = Näringsgren 6, värde =1 om Näringsgren 6; Abt, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. Ki t = Kapitalintensitet, Tillgångar per sysselsatt, år t; Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c; Anm; * Odds Ratio har tagits fram av en alternativ model; R2** Pseudo R2 har tagits fram av alt. mod Slutsatser om effekter på patent Sammanfattningsvis visar analysen av patent att det finns gynnsamma effekter på sökta och beviljade patent bland flera av målföretagen som regionen har satsat resurser på. Undersökningen visade att såddföretag liksom kombinerade sådd- och inkubatorföretag söker fler och får fler patent beviljade efter stöd. Bland de företag som mottagit enbart inkubatorstöd finns ingen effekt på beviljade patent och en försvagad efterstödeffekt på sökta patent; fler patent söks alltså före än efter stöd har mottagits. 4.6 Företagens överlevnad Fakta om företagens aktivitet I figur 4.32 redovisas företagens aktivitetsstatus efter delgrupp. Företagen har delats in i två grupper: de aktiva och de som varit aktiva men har blivit inaktiviterade (ej verksamma). En naturlig utgångspunkt för 96 (161)

97 att studera hur insatserna påverkar företagens möjlighet att varaktigt utveckla och bedriva verksamheter, är naturligtvis att det finns både verksamma företag och de som inaktiverats av olika skäl. Av de företag som undersökts, är de allra flesta verksamma och en mindre del är inaktiverade. Totalt är andelen verksamma företag 86 procent i genomsnitt under perioden. Inkubatorföretagen har den högsta andelen verksamma, följt av inkubator- och såddföretagen samt de renodlade såddföretagen. Skillnaderna mellan målgrupperna är dock små. En större skillnad finns mellan mål- och kontrollföretagen. Målföretagen har i genomsnitt 93 procent verksamma och kontrollföretagen 85 procent. Figur 4.32 Aktivitetsstatus efter delgrupper Beskrivning Kontrollföretag Inkubator- o såddföretag Såddföretag Inkubatorföretag Totalt Verksam 85% 93% 92% 94% 86% Ej verksam 15% 7% 8% 6% 14% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% I figur 4.33 presenteras målföretagens aktivitetsstatus före och efter stöd. Av inkubatorföretagen så är 37 inaktiva före stöd och endast 2 efter stöd har mottagits. En liknande skillnad finn mellan såddföretagen och inkubator- och såddföretagen före och efter stöd. Figur Aktivitetsstatus efter målföretag före och efter stöd. Grupp Staus Inaktiva företag inkubator Före stöd 37 Efter stöd 2 Sådd Före stöd 76 Efter stöd 5 Inkubator & Före stöd 30 sådd Efter stöd 0 Även om skillnaderna är stora före och efter, går det inte att säga ifall det finns en effekt av stödet på aktivitet och överlevnad. Det krävs en statistisk analys för att fastställa eventuella stödeffekter. För att undersöka om skillnader i verksamhetsgrad påverkas av företagsstöd och övriga faktorer följer först en korrelationsanalys och därefter en regressionsanalys Korrelation mellan aktivitet, företagsstöd och övriga faktorer I figur 4.34 presenteras sambandet mellan inaktivitet, delgrupper och kontrollvariabler. Korrelationsmatrisen visar att målföretagen har en minskad benägenhet att inaktiveras. Risken för inaktivitet minskar vidare om företaget bedriver verksamhet i aktiebolagsform. Tillika minskar inaktiviteten med ökad utbildning liksom högre kapitalintensitet. 97 (161)

98 Figur 4.34 Samband mellan företagsaktivitet, delgrupper och kontrollvariabler, korrelationsmatris. Variabler IF t Åt AEG t AD t Ab t EV t KI t K t I t S t IF t 1 Åt * 1 AEG t -0, * 1 AD t -0, * * 1 Ab t * * * * 1 EV t -0, * * * * 1 KI t * 0,0033 0,0148 0, * -0, K t * -0, * * * * -0, I t * * * * * * 0, * 1 S t * * * 0, * * 0, * * 1 IS t * * * * * * * * * Förklaring; IF t = Inaktiverat företag, värde=1 om företag är inaktiverat i år t; Å t= Ålder, Antal år, år t; AEG t= Anställda med eftergymnasial utbildning, procent av anställda, år t; AD t= Anställda med doktorsexamen, Procent av anställda, år t; Ab t, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t; EV t, Ej vinstdrivande juridisk form, Värde=1 om ej vinstdrivande; Ki t= Kapitalintensitet, Tillgångar per sysselsatt, år t, K t=kontrollföretag, värde =1 om kontrollftg.; I t = Inkubatorföretag, värde =1 om inkubator; S t = Såddföretag, värde =1 om såddföretag; IS t = Inkubator- och såddföretag, värde =1 om IS. Korrelationerna i figur 4.34 indikerar att det kan finnas ett positivt samband mellan stöd och aktivitet. För att kunna fastställa ett sådant samband krävs dock en regressionsmodell som kontrollerar för fler faktorer. I avsitt fördjupas analysen av företagsstödets effekter på aktivitet Effekten av företagsstöd på aktivitet I figur 4.35 presenteras effekten av såddfinansiering och inkubatorstöd på inaktivitet. Inkubatorföretagen är både mer aktiva före och efter stöd har mottagits. Stödet kan möjligen bidra till att minska risken för inaktivitet, men eftersom koefficienten är mindre efter än före stöd har mottagits, handlar det inte om en förstärkt effekt; i jämförelse med situationen före stöd har mottagits, minskar inte risken för inaktivitet efter stöd. Såddföretagen har en betydligt mindre risk för att inaktiveras före stöd har mottagits. Risken för inaktivitet påverkas inte signifikant efter det att företag har mottagit stöd. Företagen som har mottagit både inkubatorstöd och såddfinansiering har en minskad risk för att inaktiveras. Det finns en signifikant effekt efter stöd har mottagits, men inte före stöd har mottagits. 98 (161)

99 Figur 4.35 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på inaktivitet, logistisk regression (paneldata, random effect) Variabel Koefficient Signifikans Odds Ratio* Å t -0,160 a 0,862 I fs -3,323 a 0,056 I es -0,735 b 0,617 S fs -2,173 a 0,230 S es -0,369 0,829 IS fs -24,971 IS es -1,230 a 0,466 Ab t -0,493 a 0,758 _cons -2,776 a R2 ** 0,04 Variabel; Å t= Ålder, Antal år, år t; Ifs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. Ab t, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c Anm; * Odds Ratio har tagits fram av en alternativ model; R2** Pseudo R2 har tagits fram av alt. mod. Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c I figur 4.36 presenteras resultat från testen av en uppföljning av företagens överlevnad. Uppföljningen har skett efter en treårsperiod (se detaljer avsnitt Modeller) Målföretagen har en signifikant högre överlevnadssannolikhet än kontrollföretagen. De renodlade inkubatorföretagen respektive såddföretagen har en signifikant högre koefficient för överlevnad före stöd än efter. De kombinerade inkubator- och såddföretagen har en signifikant högre överlevnad efter stöd, och en insignifikant effekt före stöd. Resultatet av uppföljningen överensstämmer med resultatet i figur Både resultaten ger dock låga förklaringsvärden, vilket innebär att en liten del av variationen i aktivitet / överlevnad kan förklaras inom modellerna. 99 (161)

100 Figur 4.36 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på överlevnad, logistisk regression (paneldata, random effect) Variabel Koefficient sig. Odds Ratio* Å t 0,031 a 1,031 I fs 2,005 a 7,429 I es 0,303 a 1,354 S fs 0,844 c 2,325 S es 0,344 b 1,410 IS fs 15,207 IS es 0,308 c 1,361 Ab t 0,338 a 1,403 _cons 1,383 a R 2 ** 0,01 Variabel; Å t= Ålder, Antal år, år t; Ifs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. Ab t, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c Anm; * Odds Ratio har tagits fram av en alternativ model; R2** Pseudo R2 har tagits fram av alt. mod. Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c Slutsatser om effekter på företagens aktivitet Målföretagen inaktiveras i mindre utsträckning än kontrollföretagen. Den skillnaden finns både före och efter stöd. Bland inkubator- och såddföretagen verkar stödet minska risken för inaktivitet. Bland inkubatorföretagen resp. såddföretagen är risken för inaktivitet låg redan före stöd har mottagits. I jämförelse med situationen före stöd har mottagits, minskar dock inte risken för inaktivitet efter att stöd har mottagits bland inkubatorföretag och såddföretag. I dessa fall är det osäkert om stödet hjälper till att öka graden av aktivitet; möjligen kan det öka företagens uthållighet något. Modellens möjligheter att förklara variationerna i aktivitet mellan företag och över tid är tyvärr begränsade. Av den uppskattade förklaringsvärdet (R 2 ) framgår att endast 4 procent av variationen förklaras av modellen. Detta gör det svårt att, även om man vissa positiva effekter kan antas existera, förutsäga hur stor effekt en satsning på företagsstöd har på den framtida överlevnaden. 4.7 Regionalekonomiska effekter av företagsstöd Västra Götaland har haft en positiv ekonomisk utveckling under det senaste decenniet. Den ekonomiska tillväxten mätt som bruttoregionalprodukten (BRP) har vuxit med i genomsnitt 3.4 procent per år mellan 1997 och 2007 (mätt i fasta priser). Tillväxten förklaras av att både sysselsättningen och produktiviteten har ökat. Bidraget fördelar sig ungefär lika mellan sysselsättnings- och produktivitetstillväxten. Sysselsättningen växte starkast i slutet av 1990-talet och har utvecklats svagare under 2000-talet. Arbetspro- 100 (161)

101 duktiviteten (BRP per sysselsatt i fasta, 2005 års priser) växte under slutet av 1990-talet, men dämpades i samband med IT-kraschen i början av 2000-talet. Återhämtningen har därefter varit stark, med en årlig tillväxttakt i arbetsproduktiviteten på 2.7 procent. I figur 4.37 illustreras den regionala tillväxten grafiskt. Figur 4.37 Bruttoregionalprodukt (BRP), BRP per sysselsatt, och antal sysselsatta i Västra Götalands län SCB: Regionalräkenskaper. I takt med att den regionala ekonomin har vuxit, har nya företag startats och vuxit. Företagandet har bidragit till att fler arbetstillfällen har skapats och att produktiviteten har stärkts. Näringslivet har breddats och nya typer av produkter och tjänster har utvecklats. Några av de nya inslagen i ekonomin har skett inom ramen för Västra Götalandsregionens satsning på inkubatorer och såddfinansiering. För att ge en beskrivning av hur sysselsättning och produktivitet har påverkats av den satsningen, följer först en beskrivning av nyckelvariabler och därefter en analys av stödens effekt på den regionala ekonomin Utvecklingen av sysselsättningen i målföretagen I figur 4.38 visas hur många som har varit sysselsatta (anställda och företagare) i inkubatorföretag, såddföretag samt inkubator- och såddföretag. Sedan 1997 har allt fler sysselsatts i företag kopplade till inkubatorer eller såddfinansierade företag. Under hela perioden har flest varit sysselsatta i såddföretag, som har vuxit från 500 till 1000 sysselsatta mellan 1997 och Sysselsättningen har ökat i inkubatorföretagen samt inkubator- och såddföretagen under 2000-talet, samtidigt som tillväxten har mattats av i såddföretagen. Totalt har sysselsättningen ökat från knappt 500 år 1997 till 2000 sysselsatta år 2009, vilket motsvarar en 15 procentig ökning i genomsnitt per år (sysselsättningstillväxten i Västra Götalands län uppgår till 1.7 procent per år ). 101 (161)

102 Figur 4.38 Antal sysselsatta i inkubatorföretagen, såddföretagen och inkubator- och såddföretagen i Västra Götaland, Som framgår av tidigare beskrivningar, är den del av sysselsättningsökningen en effekt av att det är fler företag som ingår i stödprogrammen. Den andra delen av ökningen handlar om fler anställda. Huvuddelen av sysselsättningsökningen beror på att fler anställs. Av den absoluta ökningen på 1700 fler sysselsatta, står ökningen i antal företag för 14 procent och ökningen i antal anställda för resterade 84 procent. Som jämförelse kan noteras att kontrollföretagens sysselsättningstillväxt fördelar sig 20/80 mellan företag och anställda. Av målföretagen ökar såddföretagen antalet anställda mest (~9%/91%) Utvecklingen av målföretagens förädlingsvärde I takt med fler sysselsatta har produktionen vuxit bland målföretagen. Totalt har produktionen, mätt som förädlingsvärde (produktionsvärde insatsvaror) ökat med 17 procent per år (summan av förädlingsvärden i Västra Götaland, BRP, har ökat med 3.4 % per år). Såddföretagen uppvisar en stark tillväxt under hela perioden, och de andra delgrupperna har en utveckling som går starkt under 2000-talet. I figur 4.39 visas förädlingsvärde i mnkr fp (2005 års priser) för perioden 1997 och Över perioden har fördelningen mellan de respektive grupperna inneburit att en större del av förädlingsvärdet har skapats i inkubatorföretagen och i inkubator- och såddföretagen. Såddföretagens andel av målföretagens förädlingsvärde har minskat från 97 till 63 procent, och inkubatorföretagen har ökat från 2 till 25 procent. Den minsta andelen har fortfarande gruppen inkubator- och såddföretag. 102 (161)

103 Figur 4.39 Förädlingsvärde mnkr(fp) i inkubatorföretagen, såddföretagen och inkubatoroch såddföretagen i Västra Götaland, Not: Det saknas uppgifter för 2009, värden har extrapolerade Utveckling av arbetsproduktiviteten i mål- och kontrollföretag Arbetsproduktiviteten (förädlingsvärde per sysselsatt) har ökat med 1 procent per år i genomsnitt bland målföretagen under perioden 1997 till Den ökningen har varit svagare än arbetsproduktivitetstillväxten i Västra Götaland i stort. Ser vi till de respektive delgrupperna har såddföretagen den starkaste produktivitetsutvecklingen. I den senare gruppen har det skett en ökning från omkring 500 till över 600 i slutet av perioden. När perioden slutar har såddföretagen i stort sett samma produktivitetsnivå som regionen i stort. Inkubatorföretagen har en hög arbetsproduktivitet i början av perioden, men faller sedan tillbaka till en nivå på omkring 400 tkr per sysselsatt. Utvecklingen bland inkubator- och såddföretagen innehåller också stora svängningar mellan enskilda år, trots att de högsta och lägsta värdena i fördelningen är exkluderade (den lägsta, p1, och högsta, p99, percentilen har exkluderats från beräkningen). 103 (161)

104 Figur 4.40 Arbetsproduktivitet (förädlingsvärde tkrfp/sysselsatta) i inkubatatorföretagen, såddföretagen, de kombinerade inkubator- och såddföretagen samt kontrollföretagen, Not: Det saknas uppgifter för 2009, de senare året är extrapolerad: den lägsta, p1, och högsta, p99, percentilen har exkluderats från beräkningen av arbetsproduktivitet. Målföretagen har generellt sett en högre arbetsproduktivitet än kontrollföretagen. Detta kan tyckas något paradoxalt mot bakgrund av att det tidigare har visats (figur 4.20) att de skattade koefficienterna för målföretagen var negativa beträffande arbetsproduktivitetsnivån. För att bilderna ska gå ihop, bör det beaktas att det finns andra egenskaper bland målföretagen som höjer deras produktivitet jämfört med kontrollföretagen. En skillnad, som noteras i figur 4.22 och delvis i figur 4.31 är att målföretagen har lyckats bygga upp större tillgångsvärden än kontrollföretagen. Högre tillgångsvärden innebär högre kapitalintensitet så länge som inte insatsen av arbete ökar lika snabbt som tillgångsvärdena. Om det är en korrekt bedömning att målföretagen har relativt mer kapital, ska rimligen kapitalintensiteten vara högre än i kontrollföretagen. I figur 4.41 presenteras resultatet från en analys av kapitalintensiteten. Förklarar skillnader i kapitalintensitet skillnader i arbetsproduktivitet? Inkubatorföretagen har en kapitalintensitet efter stöd som ligger betydligt högre än för kontrollföretagen efter att stöd har mottagits (91 442). Efter stöd har såddföretagen en kapitalintensitet som är högre än för inkubatorföretagen och de kombinerade sådd- och inkubatorföretagen har en än högre kapitalintensitet efter stöd. 104 (161)

105 Figur 4.41 Effekten av sådd- och inkubatorstöd på kapitalintensitet, (paneldata, random effect), Variabel Koefficient Signifikans Å t A I fs I es b S fs S es a IS fs a IS es a Ab t a _cons a R-sq: within 0,01 between 0,33 overall 0,18 Variabel; Å t = Ålder, Antal år, år t; Ifs = Inkubatorföretag före stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,före stödår; I es = Inkubatorföretag efter stöd, Värde=1 om inkubatorftg.,efter stödår; ;S fs = Såddföretag före stöd, Värde=1 om såddftg., före stödår; S es = Såddföretag efter stöd, Värde=1 om såddftg., efter stödår; Is fs = Inkubatorsåddföretag före stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., före stödår; Is es = Inkubatorsåddföretag efter stöd, Värde=1 om inkubator- o såddftg., efter stödår. Ab t, Aktiebolag, Värde =1 om aktiebolag, år t. Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c mod. Not; Signifikansnivå 1%=a; Signifikansnivå 5%=b; Signifikansnivå 10%=c Företagens juridiska form och ålder påverkar kapitalintensitet. När det även finns skillnader i juridisk form och ålder mellan delgrupperna måste det naturligtvis vägas in när skillnaden i kapitalintensitet ska förklaras. Detta ska följa av underlaget till beräkningen av effekterna av kapitalintensitet på arbetsproduktivitet. För att åstadkomma detta har vi utnyttjat det tidigare regressionsresultatet i figur På basis av dessa resultat går det att beräkna effekten av att de respektive stöden via kapitalintensitet påverkar arbetsproduktiviteten. I figur 4.42 presenteras hur kapitalintensiteten påverkar produktiviteten. Effekten är mätbar, men är förhållandevis liten. Den högre kapitalintensiteten orsakad av stödet ger ett bidrag på mellan 1 och 2 tkr. Skillnaderna i kapitalintensitet i sig är alltså långt ifrån en tillräcklig förklaring. 105 (161)

106 En viktigare förklaring till att arbetsproduktiviteten är högre bland mål- än kontrollföretagen är den effekt som är knuten till hur bolaget juridiskt är konstituerat. Aktiebolagsformen skiljer sig juridiskt i hur företagen ägs, styrs och organiseras. Med aktiebolagsformen skapas andra möjligheter till finansiering än i andra juridiska former. Sammantaget påverkar detta både produktiviteten direkt och via högre kapitalintensitet. Figur 4.42 Beräkning av arbetsproduktivitetsbidrag efter målföretag, i genomsnitt per år för perioden Variabel Inkubator- o såddföretag Såddföretag Inkubatorföretag Produktivitetskoefficient Aktiebolag Kapitalintensitet Netto Knappt hälften av kontrollföretagen bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform, medan aktiebolagsformen är helt dominerande bland målföretagen (>93 %). Företagen som bedriver sin verksamhet som fåmansbolag har ofta en mindre verksamhet där förädlingsvärde per sysselsatt inte når upp till samma nivå som i aktiebolag generellt. Sammantaget visar analysen att effekten av stöden är positiv när hänsyn tas till skillnaderna i juridisk form och kapitalintensitet. Nettobidraget är mest positivt för såddföretag (115 tkr), följt av inkubatorföretag (96 tkr) och kombinerade inkubator- och såddföretag (32 tkr). Det positiva bidraget skulle dock kunna vara mycket högre om inte produktivitetskoefficienten för målföretagen varit negativa. Med ett mer effektivt resursutnyttjande, skulle bidraget till den regionala ekonomin avsevärt förstärkas. I dagsläget är utdelningen av investeringar lågt för både företagen och den regionala ekonomin Effekten på sysselsättningen För att analysera effekten av stöd på sysselsättningen har den tidigare regressionsmodellen som finns i tabell 4.19 utnyttjats. Denna modell har använts för att beräkna sysselsättningseffekten av inkubator- och såddfinansiering. Med hjälp av den modellen är det möjligt att dela upp den ökningen i antal sysselsatta (absoluta tal per företag) mellan dels ökningen som skett före stöd och dels effekten som skett efter stöd. I tabell 4.43 presenteras resultatet från beräkningen. Bland inkubator- och såddföretag är sysselsättningseffekten före stöd 0,1 och efter stöd 0.2. Räknat på hela perioden har ökningen varit 1,6 och 2,3 före respektive efter stöd. Sysselsättningstillväxten före stöd är något lägre och tillväxten efter stöd är något högre än den verkliga ökningen (1,8). Såddföretagen är svårare att uttala sig om. Det finns bara en signifikant effekt före stöd. En beräkning av 106 (161)

107 effekten före och efter stöd riskerar därför att bli helt missvisande. Inkubatorföretagen har en starkare ökning av sysselsättningen före stöd. För hela perioden är ökningen före stöd 2,6 och efter stöd 2.1. Den verkliga ökningen (0,9) är lägre än den skattade ökningen både före och efter stöd. Figur 4.43 Beräkning av årlig sysselsättningsökning (absolut antal sysselsatta) efter målföretag, i genomsnitt för perioden Delgrupp Stöd Sysselsättningskoef. Ålders koef. Aktiebolag koef. Totalt Totalt Verklig ökning Inkubator- o såddföretag Före 0,1 0,0 0,1 0,2 1,6 Såddföretag efter 0,2 0,0 0,1 0,3 2,3 1,8 Inkubatorföretag Före 0,2 0,0 0,1 0,3 2,6 efter 0,2 0,0 0,1 0,3 2,1 0,9 1,2 Analysen av sysselsättningstillväxten visar att målföretagen har en utveckling som till viss del har påverkats positivt av stöden. Ökningen i antalet sysselsatta efter stöd finns bland inkubator- och såddföretagen. Den ökningen balanseras av en minskning bland de renodlade inkubatorföretagen efter stöd. Den sammanvägda ökningen på grund av alla stödåtgärder (ökningen efter stöd i förhållande till före stöd) är totalt 0,1 sysselsatta per företag i genomsnitt för perioden Den regionalekonomiska betydelsen av Västra Götalandsregionens satsning på såddfinansiering och inkubatorverksamhet är begränsad. Sett till såddfinansieringens och inkubatorverksamhetens storlek krävs en betydande effekt på sysselsättning och produktivitet för att påverka regionens samlade ekonomi. I regionen var knappt 800 tusen sysselsatta och det samlade värdet av produktionen uppgick till strax över 500 miljarder år Såddföretagen, inkubatorföretagen samt inkubator- och såddföretagen sysselsatte tillsammans knappt 2 tusen personer och värdet av produktionen uppgick till knappt 800 miljoner kronor. Andelen av den regionala ekonomin uppgår till mindre än en halv procent. Tillväxten i sysselsättningen har varit hög bland inkubator- och såddföretagen. Från en visserligen låg nivå har sysselsättningen ökat med 15 procent per år, av vilket huvuddelen (84 %) kommer av att fler har anställts. Ökningen per företag varierar, men har för inkubator- och såddföretagen uppgått till 2 anställda i genomsitt. Inkubatorföretagen har ökat än mer, medan såddföretagen har vuxit mindre räknat i absoluta tal. Sysselsättningstillväxten har med undantag för de kombinerade inkubator- och såddföretagen i större utsträckning skett före stöd och i mindre utsträckning efter att företagen har mottagit såddfinansiering och/eller ingått i inkubatorverksamhet. Den samlade effekten av företagsstöd överstiger något den förväntade sysselsättningsökningen utan stöd. Effekten av stöd på sysselsättning är därmed begränsad. 107 (161)

108 4.6.5 Slutsatser om effekter på den regionala ekonomin Den samlade bedömningen är att det finns begränsade effekter av företagsstöd på den regionala ekonomin. Analysen av sysselsättningen för alla målföretag visar att effekterna i det närmaste är marginella. Sysselsättningstillväxten är endast något större efter än före stöd för målföretagen gemensamt. De kombinerad inkubator- och såddföretagen har dock en starkare ökning av antalet anställda efter stöd. Analysen visade att arbetsproduktiviteten är högre bland mål- än kontrollföretagen. Förklaringen är att målföretagen har andra egenskaper än kontrollföretagen och att målföretagens kapitalbildning har gynnats positivt av stöden. Viktigt att notera är att kapitalbildningseffekten är förhållandevis liten. Den är mindre än effekten av att ett företag bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform istället för någon annan bolagsform. Det finns också tydliga indikationer på att resursutnyttjandet i målföretagen är svagt; det kan iakttas en negativ produktivitetseffekt för inkubatorföretag, såddföretag och kombinerade inkubator- och såddföretag. Den negativa effekten minskar efter att inkubatorstöd eller såddfinansiering har mottagits, vilket kan tolkas som en positiv stödeffekt. Men den positiva stödeffekten förändrar inte det faktum att resursutnyttjandet är mindre effektivt bland mål- än kontrollföretagen. Trots det svaga resursutnyttjandet både före och efter stöd, innebär den högre kapitalintensiteten och det faktum att fler av målföretagen än kontrollföretagen bedriver en mer omfattande verksamhet i aktiebolagsform, att produktivitetsbidraget blir positivt. Per sysselsatt uppgår produktivitetsbidraget till mellan 32 och 115 tkr i genomsnitt över perioden (2005 års priser). Allt annat lika skulle alltså det uppstå ett bidrag mellan 32 och 115 tkr av att en sysselsatt flyttade från ett kontroll- till målföretag. Om resursutnyttjandet varit lika effektivt i mål- som i kontrollföretaget skulle bidraget uppgår till mellan 171 och 153 tkr. 4.8 Slutsatser av effektanalysen Västra Götalandsregionens stöd i form av inkubatorer och såddfinansiering till företag har analyserats utifrån följande områden; effekten på företagens prestationer, innovativitet och överlevnad. För en samlad bedömning har även en regionalekonomisk analys genomförts. Den övergripande slutsatsen från utvärderingen är att stöden påverkat stödföretagens kapitalbildning positivt. Kapitalbildningen omfattar både immateriellt kapital i form av fler patent, och materiellt kapital i form byggnader, anläggningar, maskiner och utrustningar. Den ökade kapitalbildningen har inte bidragit till en stark vinst- eller produktivitetsutveckling. Resursutnyttjandet har varit mindre effektivt i målföretagen i förhållande till kontrollgruppen, vilket orsakat negativa resultat och lägre produktivitet än i andra motsvarade företag. Inkubatorstödet och såddfinansieringen har haft en viss positiv effekt på omsättningen. Kommersialiseringen har på det sättet gynnats något av satsningen på företagsstöd. Sysselsättningstillväxten har varit starkare bland mål- än kontrollföretagen både före och efter stöd. Den sammanfattande bilden är dock något splittrad. En entydigt positiv effekt (efter stöd i förhållande till före stöd) kan således konstateras för inkubator- och såddföretagen och en entydigt negativ effekt av stöd kan observeras för de renodlade 108 (161)

109 inkubatorföretagen. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad före och efter stöd bland såddföretagen. Inkubatorstödet och såddfinansiering har till viss del positivt påverkat arbetsproduktiviteten. Det finns stöd för att den låga arbetsproduktivitetsnivån bland målföretagen stiger något efter att stöd har mottagits. Dock kvarstår det faktum att resursutnyttjandet är mindre effektivt i målföretagen i jämförelse med kontrollföretagen även efter stöd. Ett område som påverkats positivt av företagsstöden är tillgångsvärdena och patent. Kapitalbildningen har gynnats av både såddfinansiering och inkubatorverksamhet. Ansträngningarna att bygga upp kapitalstocken har emellertid inneburit högre kostnader än intäkter på kort sikt. Målföretagen har sämre resultat både före och efter stöd än kontrollföretagen. Liksom med arbetsproduktivitet finns det indikationer på att stödet ger en viss positiv effekt, när resultatet är något mindre negativt efter att stöd har mottagits. Företagens innovativitet har påverkats positivt av såddfinansiering och inkubatorverksamhet. Knappt hälften av de patent som beviljats kommer från målföretagen. Stöden har haft en positiv effekt både på antalet sökta och beviljade patent. Det handlar i stor utsträckning om teknikföretag och företag inom forskning och utveckling. Inkubatorföretagen har dock sökt patent i större utsträckning före än efter stöd har mottagits. Undersökningen av sådd och inkubatorverksamhet visar även att det finns vissa positiva effekter på företagens aktivitet. Det är färre företag som har mottagit stöd som senare bli inaktiva. De regionalekonomiska effekterna av Västra Götalandsregionens företagssatsning bedöms vara begränsade. För det första handlar det om en grupp företag som står för mindre än en halv procent av sysselsättning och produktion i regionen. För det andra är det skattade bidraget av stöden förhållandevis litet i fråga om sysselsättning och arbetsproduktivitet. Sysselsättningseffekterna är mycket begränsade och produktivitetsbidraget är litet i relation till de resurser som stödföretagen utnyttjar. Det mest effektiva sättet att öka bidraget till den regionala ekonomin är att öka resursutnyttjandet bland de företag som mottagit inkubatorstöd och/eller såddfinansiering. 109 (161)

110 5. Kvalitativ analys Syftet med detta avsnitt är att - med hjälp av enkät, intervjuer och fallstudier (se avsnitt 1) få en fördjupad förståelse för inkubatorernas och såddfinansieringens betydelse för innovationsbenägenhet, start och utveckling av företag samt för regional samverkan. Enkäten har följande principiella uppbyggnad: I första delen av enkäten ges information om företagens egenskaper i termer av utbildningsnivå, genus för företagsgrundarna, FoU-verksamhet, m. m. I ett första steg får företagen sedan bedöma inkubatorns och såddfinansieringens bidrag till att t ex ta fram nya produkter, starta och utveckla företaget samt samverka med olika regionala aktörer. I ett andra steg i enkäten får företagen för vissa variabler bedöma om det har funnits alternativa insatser från olika organisationer och aktörer för utveckling av företaget. Detta följs sedan upp i nästa steg i enkäten genom att företagen får bedöma om dessa alternativ har varit lika bra, sämre eller bättre än stödet i form av inkubator och såddfinansiering. Genom denna konstruktion av enkäten skapas en subjektiv kontrafaktisk analyssituation; företagen gör en bedömning av inkubatorns och såddfinansieringens bidrag till att utveckla företaget men också, för vissa förhållanden, jämfört med andra alternativ, givet att dessa har funnits. Det är således fråga om en bedömning av vad som skulle ha hänt med företaget i olika avseenden, om inte inkubatorn och såddfinansieringen hade funnits som stödmöjligheter. I avsnitt 5.1 kommer först att redovisas vilka företag som ingår i enkätundersökningen, varefter resultaten från enkätundersökningen presenteras. Enkäten har kompletterats med dels djupintervjuer med 10 procent av enkätföretagen (representerande olika slag av företag), dels fem mindre fallstudier. Informationen från intervjuerna och fallstudierna har använts för att bättre kunna tolka svaren i enkätundersökningen Företag som ingår i enkätundersökningen Urvalet av företag och svarsfrekvens Urvalet av företag har styrts av principen att respondenterna i enkätundersökningen bör ha haft nöjlighet att vara med på hela resan, dvs. i början av åtgärden (inträdet i inkubatorn alternativt vid beviljandet av såddfinansiering), under åtgärdstiden och efter att åtgärden avslutats. Om man skulle välja en grupp av företag i Västra Götaland som tog del av stöden för många år sedan, finns det en stor risk för att de intervjuade inte har uppgifter och/eller inte minns de förhållanden som gällde vid anspråkstagandet av stödet. Dessutom kan det vara svårt att få tag på personer som var involverade under stödperioden. Detta har inneburit att följande tre grupper av företag i Västra Götaland har valts att ingå i enkätundersökningen. 110 (161)

111 Inkubatorföretag som inte fått såddfinansiering: Till denna grupp räknas företag som trädde in i en inkubator 2003 eller senare och som lämnande inkubatorn senast vid halvåret 2009 (dvs. alumniföretag) Såddföretag (företag som enbart fått såddfinansiering): I denna grupp ingår företag som beviljades såddfinansiering från 2003 fram t o m Inkubator- och såddföretag (företag som både verkat i en inkubator och fått såddfinansiering): Företag som ingår i denna grupp är utvalda genom tillämpning av båda ovan givna kriterier. Enligt Västra Götalandsregionens sammanställningar av inkubator- och såddföretag fanns det 213 företag som uppfyllde kriterierna för de olika grupperna av företag. För att få en så hög svarsfrekvens som möjligt för enkäten bedömdes telefonintervjuer vara den lämpligaste metoden, vilket kräver tillgång till telefonnummer till respondenterna. Vid sökning av telefonnummer till företagen visade det sig att nummer saknades för 39 av företagen. Det är troligt att detta beror på att dessa företag har gått i konkurs eller på annat sätt har avvecklat sin verksamhet. Bortfallet av dessa företag innebar att bruttourvalet av respondenter kom att bestå av 174 företag. Vid genomförandet av telefonintervjuerna som genomfördes 43 under första kvartalet 2010 föll i nästa steg flera företag bort, bl a beroende på felaktig information i Västra Götalandsregionens sammanställningar av företag. Det är således ett bortfall på nästan 50 företag p.g.a. att företag inte har varit verksamma i en inkubator eller inte fått såddfinansiering, att det har funnits dubbletter 44, att företaget är nedlagt eller att respondenterna inte längre är verksamma i Sverige (se figur 5.1). Bortfallet kan till viss del bero på att de företag som säger sig inte ha fått såddfinansiering kan ha blivit beviljade detta men av olika skäl inte tagit emot denna finansiering. En ytterligare förklaring kan att de företag som anser att de inte har varit verksamma i en inkubator kan ha deltagit i viss inkubatorverksamhet men inte utnyttjat en inkubators lokaler. Detta ger ett nettourval av 127 verksamma företag som uppfyller kriterierna för att ingå i enkätundersökningen de företag som har fallit bort från bruttourvalet utgörs av företag som inte klarade kriterierna och/eller inte längre har verksamhet. Det egentliga bortfallet av företag i nettourvalet uppgår till 28 företag beroende på att företaget inte har velat medverka eller att det av olika skäl har varit omöjligt att få kontakt med företagen under intervjuperioden. Totalt var det därför möjligt att intervjua 99 företag, varav 20 är enbart inkubatorföretag, 35 både sådd- och inkubatorföretag och 44 är enbart såddföretag. Detta betyder en svarsfrekvens i relation till nettourvalet om 78 procent. För inkubator & såddföretagen är andelen något lägre (64 procent) och för såddföretagen högre (94 %). Svarsfrekvensen på vissa frågor kan vara lägre beroende på att respondenterna inte har information för att kunna svara på dessa. 43 Intervjuerna genomfördes av marknads- och opinionsföretaget SKOP. 44 Men dubbletter menas att personer har arbetat för flera företag. 111 (161)

112 Figur 5.1 Sammanställning av bortfall, nettourval och antal intervjuade företag i enkätundersökningen. Antal företag Bruttourval: Antal företag med identifierbara telefonnr Bortfall p.g.a. av företaget ej ingått i inkubator eller ej fått såddfinansiering Bortfall p.g.a. personer arbetat för flera företag (dubbletter) Bortfall p.g.a. att man ej är verksam i Sverige Bortfall p.g.a. att företaget är nedlagt Nettourval Bortfall p.g.a. att företaget inte vill medverka Bortfall p.g.a. att personer är bortresta under längre period eller att det var omöjligt att få kontakt med företagen under datainsamlingsperioden Inkubator Inkubator & Såddfinansiering Sådd Totalt Antal intervjuade företag En sammantagen bedömning är att enkätundersökningen ger en bra täckning av de företag som ingår i urvalsgruppen. Resultaten från enkäten som senare kommer att redovisas ger därför en relativt säker och sannolik bild av företagens uppfattningar av betydelsen av stödet till näringslivet i form av inkubator och såddfinansiering. Den bild som ges återspeglar de uppfattningar som finns hos de företag som tagit del av dessa stöd och som fortfarande har verksamhet. Uppfattningarna hos de företag som inte längre är verksamma vilka utgör en mindre andel av det totala antalet företag som omfattats av stöden kan skilja sig från denna bild, det är dock oklart i vilken riktning. Det bör betonas att det bland de intervjuade och verksamma företagen finns både företag som har haft en stark utveckling och företag där denna utveckling varit svag eller negativ. Det är därför möjligt att de stämningar som skulle kunna finnas hos de företag som t ex har gått i konkurs också återfinns hos vissa av de intervjuade företagen. De svar på de olika frågorna som senare kommer att redovisas avser i strikt mening endast de företag som ingår i respondentgruppen; svaren generaliseras inte genom statistisk inferens till att gälla en större population av företag. Genom att respondentgruppen omfattar så pass många företag och en så väsentlig andel av de företag som fått stöd genom såddfinansiering eller plats i en inkubator under en sexårsperiod torde undersökningen dock en god bild av hur företag i allmänhet uppfattar och värderar det stöd som ges av Västra Götalandsregionen. 112 (161)

113 5.1.2 Företagens fördelning på industrier och inkubatorer Omkring hälften av de intervjuade företagen har en teknisk eller industriell inriktning eller har en verksamhet som baseras på vetenskaplig forskning och utveckling. Till denna grupp 45 kan bl a räknas företag inom olika former av teknisk konsultverksamhet inom bygg-, industri-, el-, energi och miljöteknik; detta är också den största näringsgrenen för de företag som ingår i enkäten (se figur 5.2). Det är också inom denna grupp relativt många företag som håller på med forskning och utveckling, bl a inom bioteknik. Ett stort antal företag (22 st.) har hänförts till övriga branscher; företagen i denna grupp har i regel inte verksamhet i samma näringsgren utan alla företag hör till olika näringsgrenar. Figur 5.2. Fördelning av företagen i enkätundersökningen på branscher (SNI). Antal företag Teknisk konsultverksamhet Övriga branscher Dataprogrammering, datakonsultverks. Vetenskaplig FoU (bl a biomedicin) Förlagsverks. (bl a utg, av programvara) Dator-, elektronik-, optikindustri Konsulttjänster till företag Film, video, TV, ljudinsp Metallvaruindustri De tre olika företagsgrupperna skiljer sig åt i inriktningen på näringsgrenar. Bara procent av företagen i inkubatorgruppen har en teknisk inriktning i verksamheten 46, medan denna andel för inkubator & såddföretagen kan uppskattas till procent och för såddföretagen till ca 55 procent. Inkubatorföretagen är i stället i relativt stor utsträckning verksamma inom dataområdet (programmering och som konsulter) och media (film, video, TV, m.m.). Dessa skillnader i fördelningen på näringsgrenar kan innebära att företagen i t ex inkubatorgruppen gör en annan bedömning än företagen i inkubator & såddgruppen av de tjänster som man har utnyttjat och den betydelse som de olika stödformerna har haft för företagets utveckling. 45 Det har bedömts att denna grupp består av företag med teknisk konsultverksamhet, vetenskaplig forskning och utveckling, industriell verksamhet (inom tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik och metallvaruindustri) samt möjligen utveckling av programvara. 46 Se fotnot 45 för vilka näringsgrenar som har bedömts ha en teknisk inriktning. 113 (161)

114 Fördelning på inkubatorer och på orter i regionen Skillnaderna i inriktning mot olika näringsgrenar återspeglas också i företagens fördelning på olika inkubatorer (se figur 5.3). Inkubatorerna skiljer sig betydligt åt i bransch- och teknikinriktning. En hög andel (60-70 %) av inkubator & såddföretagen har varit verksamma i teknikorienterade inkubatorer som t ex Chalmers Innovation och Sahlgrenska. Inkubatorföretagen har dock i liten utsträckning varit etablerade i denna typ av inkubatorer utan har i stället varit verksamma i inkubatorer med en annan inriktning, t ex upplevelseindustrin, dataprogram och dataspel. Det är en stark övervikt för etablering av företag i inkubatorer i Göteborg, där 64 procent av företagen har varit verksamma. Motsvarande andel för enbart inkubator & såddföretagen är något högre (69 %), vilket beror på att de teknikorienterade inkubatorerna har en stark koncentration till Göteborg. Göteborgsandelen är väsentligt lägre för de renodlade inkubatorföretagen (50 %), vilket inte är förvånande med tanke på inkubatorföretagens inriktning av verksamheten (se ovan). 114 (161)

115 Figur 5.3 Fördelning på inkubatorer för de företag (Inkubatorgruppen och Inkubatorer & Såddfinansieringsgruppen) som ingår i enkätundersökningen. Antal företag Inkubator Chalmers Innovation, Göteborg Teknik- och forskningsbaserade idéer Framtidens företag, Göteborg Ingen uttalad branschinriktning, dock relativt många företag inriktade på utveckling/försäljning av dataprogram för olika ändamål och konsultverksamhet inom ICT Gothia Science Park, Skövde Ingen fastlagd inriktning, i praktiken inriktning mot ICT i vid mening, bl a utveckling av mjukvara Espira, Borås Ingen preciserad inriktning är fastlagd, dock mot områden där näringslivet/högskolans forskning är starka. I praktiken olika slag av programutveckling bl a för styrning av produktionsprocesser och för energibesparing samt utveckling av olika slag av textiler Innovatum, Trollhättan Audiovisuell teknik (animationer) samt energi och miljö, bl a konsultverksamhet Brewhouse, Göteborg Den fastlagda inriktningen är upplevelseindustrin, i praktiken företag inriktade mot konsultverksamhet, produkter för t ex ljudupplevelser och utveckling och försäljning av olika medieprodukter Antal företag i Inkubatorgruppen Antal företag i Inkubator & Såddfinansieringsgruppen Totalt Sahlgrenska Science Park, Göteborg Life Science (t ex biomedicin) GU Holding, Göteborg Baserat på forskning (t ex inom medicin, naturvetenskap och informationsteknologi) från Göteborgs uni- versitet Totalt Källa: Bearbetning av information från enkätundersökningen En sammanfattande karaktäristik av företagen i urvalet Med en viss förenkling skulle kunna sägas att fördelningen på näringsgrenar och inkubatorer tyder på att många av inkubator & såddföretagen tar sin avstamp i tekniken (i vid mening) för att successivt i inkuba- 115 (161)

116 torprocessen bli mer entreprenöriella och marknadstillvända. Dessutom kan denna kommersialiseringsprocess vara relativt långdragen beroende bl a tekniska tester och anpassningar, vilket också kräver förhållandevis stora kapitalinsatser. Det kan förmodas att dessa företag har ett relativt stort marknadskompletterande behov av de tjänster inom olika områden som en inkubator i kombination med såddfinansiering erbjuder. Det kan finnas skäl att tro att inkubatorföretagen däremot ofta är mer entreprenöriella relativt tidigt i processen; företagen startas och drivs av personer som har idéer och som i viss mening redan är entreprenörer när man etablerar sig i inkubatorn; dessutom går det i regel snabbare för dessa företag att utveckla idén och bedöma marknadsförutsättningarna för denna den entreprenöriella processen är redan påbörjad före inkubatorn och förstärks och snabbas på genom de insatser som finns hos inkubatorn. Behovet av tjänster för dessa företag har därför troligen en något annan karaktär än för inkubator & såddföretagen. Det kan vara fråga om att till en låg kostnad få tillgång till kontor och olika administrativa och ekonomiska tjänster i kombination med rådgivning om t ex affärsmodell och marknadsintroduktion under en mer begränsad tid; hjälp till finansiering kan också efterfrågas men ofta till betydligt lägre belopp än för de teknikorienterade företagen. Det går inte att på motsvarande sätt karaktärisera såddföretagen. Med tanke på inriktningen på näringsgrenar för dessa företag är det möjligt att de i vissa avseenden liknar inkubator & såddföretagen. De synes dock ha haft störst behov av finansiering men inte av stöd i den entreprenöriella processen som inkubator- och såddföretagen. Detta skulle tyda på att dessa företag drivs av relativt självgående entreprenörer som själva kan hantera processen att kommersialisera den idé eller produkt för vilken de har fått såddfinansiering. Det är möjligt att såddföretagen vad gäller egenskaper placerar sig mellan inkubatorföretagen och de kombinerade inkubator- och såddföretagen. 116 (161)

117 5.1.4 Den fortsatta dispositionen i analysen av enkätundersökningen De olika delarna och stegen i analysen av enkätundersökningen sammanfattas i nedanstående figur. 117 (161)

118 5.2 De undersökta företagens egenskaper Högre utbildningsnivå i inkubator & såddföretagen Generellt sett finns det ett samband mellan utbildningsnivå och innovationsinriktat entreprenörskap. Utbildningsnivån för grundarna av företaget är därför av intresse som en bakgrundsvariabel för de företag som ingår i enkätundersökningen. I drygt 90 procent av företagen hade minst en av grundarna en grundutbildning på universitet/högskola (figur 5.4). I en femtedel av företagen hade fyra eller flera av grundarna denna examen. En större andel av inkubator- och såddföretagen synes ha ett högre antal grundare (tre eller flera) med examen från högskola än de två övriga företagsgrupperna. Denna andel är 50 procent för inkubator & såddföretagen jämfört med 20 procent för inkubatorföretagen. Till viss del kan detta vara en effekt av att inkubatorföretagen kan ha färre antal grundare av företaget. Figur 5.4 Andel (i %) av företagen som bland grundarna har ett visst antal personer som närmast har genomfört en grundutbildning på universitet/högskola Procent Ingen 1 person 2 personer 3 personer 4 personer Totalt Inkubator Såddfinansiering Inkubator & Anm. Antal svar: 95 Såddfinansiering I mer än hälften (60 %) av alla företagen hade grundarna ingen forskarutbildning (figur 5.5). Den högre utbildningsnivån i inkubator & såddföretagen jämfört med de övriga företagsgrupper som tidigare har noterats blir ännu mer markerad för antalet forskarutbildade bland grundarna; drygt 60 procent av dessa företag hade en, två eller flera grundare som var forskarutbildade, vilket är mer än en dubbelt så hög andel som för de övriga företagsgrupperna skillnaderna är särkilt uttalade för andelen företag som har två eller fler grundare med forskarutbildning. 118 (161)

119 Figur 5.5 Andel av företagen som bland grundarna har ett visst antal personer med forskarutbildning Ingen 1 person 2 personer eller fler 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Inkubator Såddfinansiering Inkubator & Såddfinansiering Samma mönster som för antalet forskarutbildade återkommer också när man studerar antalet grundare av företaget som närmast hade haft anställning på universitet eller högskola. Drygt hälften av alla företag hade ingen grundare som hade en sådan anställningsbakgrund (figur 5.6). En mycket hög andel (72 %) av inkubator & såddföretagen hade en, två eller flera grundare som kom från en anställning på universitet/högskola, medan procent av företagen i de två övriga grupperna hade ingen grundare med denna bakgrund. Figur 5.6 Andel av företagen som bland grundarna har ett visst antal personer med tidigare anställning på universitet eller högskola Figur 5.7 Andel av företagen som bland grundarna har ett visst antal personer som med tidigare anställning på FoU-avdelning på annat företag Ingen 1 person 2 personer eller fler 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingen 1 person 2 personer eller fler Totalt Inkubator Såddfinansiering Inkubator & Såddfinansiering 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Inkubator Såddfinansiering Inkubator & Såddfinansiering 119 (161)

120 Detta mönster återupprepas i stort sett fastän något mindre markant också när man granskar uppgifter över andelen av företagen som har haft ett visst antal grundare som tidigare har varit anställda på en FoU-avdelning på ett annat företag (figur 5.7). Mönstret bryts dock när man mäter andelen av företagen som har grundare med ett förflutet på ett statligt forskningsinstitut eller branschforskningsinstitut. I alla företagsgrupper är det en mycket hög andel av företagen från ca 80 procent och uppåt som inte har någon grundare som närmast kommer från detta slag av anställning Samband mellan bakgrundsvariablerna för utbildning/kunskap De korstabuleringar som har gjorts mellan de ovan redovisade bakgrundsvariablerna för grundarnas utbildningsnivå och tidigare anställning visar att det i regel finns ett relativt starkt ömsedigt samband mellan de olika variablerna. Ju högre andel av företagen där en eller flera av grundarna har akademisk grundexamen, desto högre andel av företagen har också grundare med en eller flera forskarutbildade och som tidigare varit anställda på universitet/högskola och FoU-avdelning på annat företag. Däremot finns det knappast något samband mellan grundarnas akademiska grundexamen och anställning på statligt institut eller branschforskningsinstitutet. På motsvarande sätt finns det ett samband mellan genomgången forskningsutbildning för grundarna och övriga variabler. Det är uppenbart att kunskap söker kunskap i en innovativ entreprenöriell process. Om det finns många bland grundarna som har grundexamen från universitet/högskola finns det också en tendens att det finns ett antal grundare som är forskarutbildade och/eller har forskningsbakgrund från anställning i akademien eller verksamhet på en FoU-avdelning på ett annat företag. Ett undantag från detta mönster är att anställning vid ett forskningsinstitut för en grundare i regel har en svag koppling till de övriga kunskapsvariablerna. Samband mellan utbildningsvariablerna och företagens omsättning första året Det finns en tendens till ett negativt samband mellan grundarnas forskarutbildning och omsättningens storlek det första året, dvs. ju högre antal av grundarna som är forskningsutbildade desto lägre storlek på omsättningen. För t ex de företag som inte har någon omsättning första verksamhetsåret har 48 procent av dessa företag inga grundare med forskarutbildning, medan 52 procent har en eller flera grundare som har denna utbildning. Detta kan kontrasteras med de företag som har en omsättning på 0,5 till 1 miljon kr; 75 procent av dessa företag har inga grundare med forskningsutbildning och 25 procent har en grundare som har forskarutbildats. Motsvarande samband finns mellan omsättningen och grundarnas tidigare anställning på universitet och högskolan. Hur ska detta samband tolkas? En möjlig tolkning är att de forskningstunga företagen har en längre process till kommersialisering på marknaden genom att verifiering och tester först måste genomföras samtidigt som det tar tid för grundarna att mentalt att bli entreprenöriella och gå från teknik- till marknadsinriktning. De företag som inte är så forskningstunga har däremot en kortare väg till marknaden, kanske i kombination med en mer entreprenöriell attityd hos grundarna redan tidigt i processen. Det finns en stor spännvidd mellan företagen i dessa avseenden. Ett företag som intervjuades i gruppen inkubator- och såddföretag och med verksamhet inom det medicinsk-tekniska området hade fortfarande efter fem år och 9 miljoner kr i FoU-kostnader ännu ingen försäljning; man förväntade sig dock ett genombrott på marknaden inom kort. Under denna tid hade man också bytt ledning från personer med forskarbakgrund till en extern VD med uppgift att föra ut produkten på marknaden. Ett motsatt exempel 120 (161)

121 hämtat från intervjuerna är ett inkubatorföretag med knappast någon utvecklingsverksamhet men som hade en nästan färdig produkt eller tjänst vid inträdet i inkubatorn. Detta företag etablerade sig mycket snabbt på marknaden i princip vid inträdet och den entreprenör som var idégivare till produkten leder fortfarande företaget. Korstabuleringen mellan grundarnas tidigare anställning på FoU-avdelning på annat företag och omsättningen första året indikerar att det finns ett visst positivt samband mellan dessa variabler, ju högre omsättning hos företagen, desto högre andel av företagen har grundare med denna anställningsbakgrund. Detta skulle kunna tolkas som att dessa grundare ofta är forskarutbildade men också har en kommersiell erfarenhet genom att ha verkat i en företagsmiljö, vilket skulle kunna innebära att man kommer igång snabbare med kommersialiseringen av en idé. Denna kan också vara mera färdig och utvecklad än för de teknikorienterade företag som inte har grundare med denna bakgrund Männen dominerar bland grundarna Antalet grundare i alla företag uppgår till totalt 262, varav endast 11 procent är kvinnor. Genomsnittsåldern för en grundare när företaget bildades var ungefär densamma för män (38 år) och för kvinnor (36 år). Medianåldern (36 år för män och 38 år för kvinnor) för grundarna skiljer sig inte nämnvärt från genomsnittsåldern. Det är en stor spridning i åldern för grundarna från 19 till 79 år för männen och från 25 till 69 år för kvinnor. De tre företagsgrupperna skiljer sig åt i medelåldern för grundarna när företaget bildades. Grundarna för inkubatorföretagen är yngst (32 år för män) och för sådd- och inkubatorföretagen äldst (42 år), medan grundarna för såddföretagen (35 år) är några år äldre än för företagen i inkubatorer. Denna spridning i medelålder mellan företagsgrupperna är inte förvånande med tanke på att antalet forskarutbildade är högst i inkubator & såddföretagen och att forskarutbildning i regel innebär en längre studietid än för de som endast har grundexamen från högskolan. Den bild som tecknats ovan om männens dominans i utnyttjandet av stödet till inkubatorer och såddfinansiering bekräftas av de uppgifter som finns från enkäten om i vilken utsträckning som män och kvinnor återfinns i kretsen av grundare för företagen. I nästan 80 procent av alla företag fanns det ingen kvinna bland grundarna (figur 5.8), medan män var med som grundare i praktiskt taget alla företag (figur 5.9). Dessutom var det om kvinnor förekom som grundare i regel bara en kvinna i grundarkretsen samtidigt som det i större delen av företagen var flera män som ingick bland grundarna. 121 (161)

122 Figur 5.8 Andel av företagen som bland grundarna hade ett visst antal kvinnor Figur 5.9 Andel av företagen som bland grundarna hade ett visst antal män Procent Ingen 1 person 2 personer Totalt Inkubator Såddfinanisering Inkubator & Såddfinansiering Procent Ingen 1 person 2 personer 3 personer 4 personer eller fler Totalt Inkubator Såddfinansiering Inkubator & Såddfinansiering Anm. Antal svar: 98 Snedfördelningen mellan könen var något mindre uttalad för inkubatorföretagen och inkubator & såddföretagen, i vilka kvinnorna var representerade till 44 resp. 35 procent bland grundarna. För männens vidkommande fanns det mellan företagsgrupperna en skillnad i frekvensen av antalet grundare, t ex hade drygt 40 procent av inkubatorföretagen endast en grundare, medan detta var fallet för endast 14 procent av inkubator- och såddföretagen. Det är således relativt vanligt att inkubatorföretagen, i varje fall i början, drivs av en ensam entreprenör. Ensamföretagaren har kanske en idé som initialt inte kräver så mycket resurser och utveckling för att driva fram idén till en produkt som kan lanseras på marknaden t ex videoproduktion för vissa ändamål medan det för andra mera tekniskt inriktade produkter t ex styrsystem för processindustrin behövs flera grundare för att kunna utveckla idén. Detta återspeglas också i omfattningen av FoU-kostnaderna i de olika företagskategorierna. Drygt 60 procent av inkubatorföretagen hade ingen eller en relativ låg FoU-kostnad till skillnad mot såddföretagen och inkubator & såddföretagen för vilka motsvarande andelar var 20 resp.34 procent. Det finns också ett positivt samband mellan antalet grundare och FoUkostnadernas storlek första året ett större antal grundare innebär i regel högre FoU-kostnader för företaget Huvuddelen av inkubator- och såddföretagen säljer främst utomlands Storleken på den geografiska marknaden för ett företag kan sägas vara ett indirekt mått på unikiteten, innovativiteten och den kommersiella potentialen hos företagets produkter och tjänster. En produkt som bara säljs på en lokal marknad har troligen en lägre grad av innovativitet än en produkt som säljs utomlands på en internationell marknad. 122 (161)

123 Företagen har i enkäten fått svara på frågan vilken marknad som är deras huvudsakliga marknad. Enkätsvaren tyder på att mer än hälften av företagen (58 %) i första hand säljer eller marknadsför sin produkt på den internationella marknaden (figur 5.11) och att knappt 30 procent av företagen främst är inriktade på den nationella marknaden. Det är en relativt liten andel av företagen som huvudsakligen har sin försäljning regionalt eller lokalt. Inkubator- och såddföretagen har den geografiskt mest spridda försäljningen; nästan all försäljning sker nationellt eller internationellt, varav den internationella marknaden svarar för över 60 procent. Såddföretagen har liknande fördelning av försäljningen om dock inte så uttalad medan en klart lägre andel (40 %) av inkubatorföretagen säljer huvudsakligen på den internationella marknaden. En femtedel av dessa företag säljer främst på den lokala eller regionala marknaden. Figur5.10 Företagens huvudsakliga marknad. Andel (i %) av företagen 100% 80% 60% 40% 20% Lokal Regional Nationell Internationell Har ingen marknad 0% Totalt Inkubator Såddfinansiering Inkubator & såddfinansiering Antalsvar: 99 företag Det finns en viss samvariation mellan FoU-kostnadernas storlek det första året och andelen av företagen som har angivit att de huvudsakligen säljer på den internationella marknaden; 50 procent av de företag som hade en FoU-kostnad om högst 0,35 miljoner kr var inriktade på den internationella marknaden, medan motsvarande andel för de företag som hade FoU-kostnader som översteg 1 miljon kr var 65 procent Företag i inkubatorgruppen är verksamma kortast tid i inkubatorn Det har tidigare påpekats att det finns tecken på att den entreprenöriella processen till viss del går snabbare i inkubatorföretagen, vilket kan medföra att behovet av stödet i en inkubator finns under en kortare period än för inkubator & såddföretagen. De uppgifter som finns om vistelsens längd för företagen i inkubatorn pekar också i denna riktning. Företagen i inkubatorgruppen är verksamma i en inkubator i genomsnitt 1,9 år jämfört med 2,6 år för inkubator- och såddföretagen. Skillnaderna mellan de två företagsgrupperna framkommer också, när man mäter andelen av företagen som har varit verksamma i inkubator ett visst antal år. Det är en ungefär lika stor andel av företagen i båda företagsgrupperna som har vistats i inkubatorn ett år (figur 5.11), men det är en betydligt högre 123 (161)

124 andel av inkubator- och såddföretagen (40 %) som är kvar i inkubatorn i tre år eller längre än för inkubatorföretagen (16 %). Figur 5.11 Andel av företagen som har varit verksamma ett visst antal år i en inkubator Antal svar: 54 företag Det är en positiv samvariation mellan antalet år i en inkubator och antalet forskarutbildade bland grundarna ju fler grundare som har forskarutbildning, desto längre tid i inkubatorn Mer FoU i såddföretag och inkubator- och såddföretag Nästan samtliga företag hade någon form av FoU-verksamhet under det första verksamhetsåret det är dock en stor spridning i storleken på FoU-kostnaderna, ungefär 40 procent av företagen lade 1 miljon kr eller mer på FoU, medan knappt en tredjedel av företagen endast förbrukade mellan 1 och 350 tusen kr på forskning och utveckling. Det bör betonas vilket också har framhållits i intervjuerna att det är utvecklingsverksamhet snarare än forskning som bedrivs i företagen. Både såddföretagen och företagen i inkubator- och såddgruppen hade i genomsnitt högre FoU-kostnader än inkubatorföretagen (figur 5.12); ungefär 45 procent av såddföretagen och inkubator- och såddföretagen hade FoU-kostnader som var en miljon kr eller mer jämfört med 19 procent för inkubatorföretagen. En jämförelse med FoU-kostnaderna för det senaste verksamhetsåret (figur 5.13) visar att det sedan starten överlag har blivit en ökning av FoU-verksamheten. Större andelar av företagen än i starten har nu mer omfattande FoU; t ex 53 procent av såddföretagen forskar och utvecklar för en miljon kr eller mer. Samtidigt finns det en tendens för vissa av såddföretagen att minska FoU-kostnaderna. Det är således 40 procent av såddföretagen som det senaste verksamhetsåret inte har någon utveckling eller bara har en FoU-kostnad om högst 350 tusen krm jämfört med motsvarande andel på 20 procent det första verksamhetsåret. Denna förändring är svår att tolka. Det kan bero på att man har misslyckats i sina utvecklingssatsningar i kombination med svårigheter att kommersialisera idén eller att man inte har lyckats övertyga finansiärer om fortsatt finansiering av pågående utvecklingsprojekt. En annan förklaring kan också vara att det utvecklingsprojekt som företaget fick såddfinansiering för nu är slutfört. 124 (161)

125 Figur 5.12 Andel (%) av företagen som har en viss storlek på FoU-kostnader det första verksamhetsåret Figur 5.13 Andel (%) av företagen som har en viss storlek på FoU-kostnader det senaste verksamhetsåret 0 kr tusen kr tusen kr 1 miljon kr eller mer 0 kr tusen kr tusen kr 1 miljon kr eller mer 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Inkubator Såddföretag Inkubator & såddföretag Anatal svar: 80 företag 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Inkubator Såddföretag Inkubator & såddföretag Antal svar:83 företag 4.3 Resultat (nya produkter, lanseringar och patent) som företagen har uppnått I detta avsnitt behandlas frågan om inkubatorns och såddfinansieringens betydelse för innovationsbenägenheten. I avsnittet ställs bl a frågor om företaget har tagit fram en ny produkt, tjänst eller process och hur många patent som företaget sökt. Detta följs sedan upp med frågor om stödet (i form av såddfinansiering, inkubator eller både och) har bidragit till en snabbare utvecklingsprocess och om det har funnits andra organisationer som skulle ha kunnat stödja innovationsprocessen och hur detta stöd bedöms relativt de undersökta stöden Framtagning av nya produkter, marknadsintroduktion samt patent Enkätresultaten visar att de tillfrågade företagen har lyckats väl med att utveckla en ny eller förbättrad produkt, tjänst och/eller process. Totalt anger 90 procent att de har genomfört detta. Det är små skillnader mellan grupperna drygt 95 procent av företagen i gruppen inkubatorer och såddfinansiering anger att de har tagit fram en ny eller förbättrad produkt, tjänst eller process (figur 5.14). Motsvarande andel för inkubatorföretagen är 90 procent följt av såddfinansieringsföretagen där 85 procent anger att man har lyckats med detta. 125 (161)

126 Figur 5.14 Andel (%) företag som anger att de tagit fram en ny eller förbättrad produkt, tjänst och/eller process Lansering på marknaden Steget från att utveckla en produkt, tjänst eller process till att lansera denna på marknaden visar sig dock kunna vara ganska långt. Av andelen på 90 procent som har utvecklat nya produkter och tjänster anger knappt 75 procent att dessa har lanserats på marknaden. Till viss del kan den lägre andelen för lansering på marknaden förklaras av att enkätundersökningen omfattar ett antal företag som fått stöd under de allra senaste åren och därför har haft för kort på sig för att få ut produkten på marknaden. Skillnaden mellan de olika grupperna i vilken utsträckning man har nått kommersialiseringsfasen är, i motsats till utvecklingen av nya produkter, ganska stor. Bland inkubatorföretagen anger knappt 95 procent att produkten, tjänsten eller processen har lanserats på marknaden, medan motsvarande andel bland inkubator- och såddföretagen är knappt 75 procent och bland såddföretagen knappt 65 procent (figur 5.15). En tänkbar tolkning av dessa resultat är att produkter, tjänster och processer som tas fram inom ramen för endast inkubatorstöd är mer marknadsnära än de som tas fram med stöd av såddfinansiering eller med stöd av både såddfinansiering och inkubator. Detta understöds av den beskrivningen av företagens egenskaper som görs i avsnitt 5.2 där det bl.a. visas att inkubatorföretagen har färre antal bland grundarna med forskningsbakgrund, vilket indikerar att affärsidén inte i samma grad som för övriga grupper tar sin avstamp i forskningen. Detta stöds av att de företag som inte har några forskarutbildade bland grundarna också är de företag som i störst utsträckning har lanserat de nya produkterna, tjänsterna och processerna på marknaden Detta förhållande bygger på en korstabulering mellan antalet forskarutbildade bland grundarna och andelen som har lanserat produkten, tjänsten eller processen på marknaden. 126 (161)

127 Figur 5.15 Andel (%) av företagen som anger att produkten, tjänsten och/eller processen har lanserats på marknaden För en övervägande majoritet av företagen stod försäljningen av den marknadsintroducerade innovationen för mer än hälften av omsättningen i företagen (figur 5.16) I totalgruppen är det 42 procent som anger att all omsättning kommer från den lanserade produkten, tjänsten eller processen. Störst betydelse omsättningsmässigt verkar innovationen ha för företag som ingår i inkubator- och såddgruppen, där drygt hälften anger att all omsättning kommer från denna produkt, tjänst eller process; motsvarande andel för inkubatorföretagen är drygt en fjärdedel. Samtidigt är det inget inkubatorföretag som har angivit att innovationen inte ger några försäljningsintäkter alls, vilket dock var fallet för var femte såddföretag och drygt vart tionde inkubator & såddföretag. Resultaten indikerar att inkubatorföretagen har en större produktbredd jämfört med de övriga två företagsgrupperna 127 (161)

128 Diagram 5.16 Andel (%) av företagens omsättning som kom från den lanserade produkten, tjänsent och/eller processen. Fördelning på olika omsättningsintervaller 0% 1-50 % % 100% Totalt Inkubatorn Såddfinansiering Såddfinansiering & Inkubator Anm. Antal svar: Antalet sökta patent En vedertagen indikator på innovationsbenägenheten i företag är antalet sökta och beviljade patent. Enkätsvaren (figur 5.17) visar att knappt hälften av samtliga företag inte sökt något patent alls och ca en fjärdedel har sökt två eller flera patent Det är tydligt att såddföretag samt inkubator- och såddföretag, vilka till stor del återfinns inom tekniktunga branscher och har en tydligare forskningsanknytning, söker patent i större utsträckning än företagen i inkubatorgruppen. 48 Uppgifterna tyder också på att såddföretagen har en verksamhet som leder till att dessa företag har störst antal patenterbara produkter. Av de som har sökt patent har 58 procent fått dessa beviljade. Totalt har företagen fått 44 patent beviljade. 48 Se vidare avsnitt och avsnitt (161)

129 Figur 5.17 Andelen (%) av företagen som sökt ett visst antal patent Såddfinansiering Totalt Inkubator & Såddfinansiering Inkubator Anm. Antal svar: 69 0 Inget 1 patent 2 patent eller fler Inkubatorns och/eller såddfinansieringens bidrag till resultatet En majoritet av de tillfrågade anser att stödet har bidragit till en snabbare utvecklingsprocess från idé till ny eller förbättrad produkt, tjänst och/eller process (se figur 5.18). Störst betydelse verkar stödet ha haft för gruppen som både har tagit del av inkubatorstöd och såddfinansiering där drygt två tredjedelar anser att stödet till stor del har bidragit till utvecklingen. Andelen är något lägre för såddföretagen. Däremot är det en förhållandevis låg andel av inkubatorföretagen, 30 procent, som anger att stödet har haft stor betydelse för utvecklingen. Även om man inkluderar andelen som anger att stödet har haft ganska stor betydelse är andelen positiva svar bland inkubatorföretagen betydligt lägre än för de andra två grupperna. Det är också en fjärdedel av inkubatorföretagen som anger att stödet inte haft någon betydelse alls, vilket är betydligt högre än för de övriga grupperna. Inkubator- och såddföretagen som tagit del av både såddfinansiering och inkubator-stöd har angivit vilket av dessa stöd som har spelat störst roll för att få till stånd en snabbare utvecklingsprocess. Drygt hälften av dessa företag anser att de två stöden har bidragit lika mycket, medan knappt en tredjedel anger att såddfinansieringen har haft störst betydelse och ca 15 procent anser att inkubatorn bidrog mest till en snabbare utvecklingsprocess. Sammantaget innebär detta att såddfinansieringen totalt sett har bidragit i högre grad till en snabbare utvecklingsprocess än inkubatorstödet. 129 (161)

130 Figur 5.18 Andel (%) företag som anger att inkubatorn och/eller såddfinansieringen har bidragit till en snabbare utvecklingsprocess från idé till ny eller förbättrad produkt, tjänst och/eller process Hade produkten, tjänsten och processen kunnat utvecklas utan stöd? Andelen av företagen som i enkäten anger att man hade kunnat utveckla produkten, tjänsten eller processen utan stöd förstärker bilden av att stödet har större betydelse för såddföretagen och inkubator & såddföretagen än för inkubatorföretagen (se figur 5.19). Hälften av inkubatorföretagen anger att man till stor del hade kunnat utveckla innovationen utan stöd, medan motsvarande andel är en tredjedel för såddföretagen och en femtedel för inkubator- och såddföretagen. Inget inkubatorföretag anger att man har varit helt beroende av stödet, medan drygt hälften av de företag som ingår i inkubator & såddgruppen anger att det inte alls hade gått att utveckla produkten, tjänsten eller processen utan stödet. Om även svarsalternativet till viss del inkluderas ökar denna andel till nästan 80 procent av företagen i inkubator- och såddgruppen. En tänkbar förklaring till detta resultat kan vara skillnaden i komplexitet i innovationsprocessen mellan företagsgrupperna. I avsnitt 5.1.och 5.2 redovisades bl.a. företagens utbildningsbakgrund, branschtillhörighet och geografisk marknad. Av beskrivningen framgick att företagen i inkubator & såddgruppen tillhör mer tekniktunga branscher (Chalmers Innovation dominerar som inkubator i denna grupp); det är också en större andel bland grundarna i denna grupp som har forskarbakgrund och en majoritet av företagen säljer innovationen på en internationell marknad, vilket inte är fallet för inkubatorföretagen. Detta sammantaget talar för att innovationsprocessen är mer komplex för de företag som tagit del av både såddfinansiering och inkubatorstöd än för de som enbart deltagit i en inkubator. Komplexiteten i innovationsprocessen förklarar troligen stödets betydelse för att dessa företag ska kunna lyckas ta fram en ny produkt, tjänst eller process, vilket återspeglas i enkätsvaren. 130 (161)

131 Inkubator- och såddföretagen synes också ha ett starkare beroende av stödet än såddföretagen. Detta beror sannolikt på att de förra gruppen har fått tagit del av två stöd. Figur 5.19 Andel (%) företag som anger att man hade kunnat utveckla produkten, tjänsten eller processen utan stöd från inkubatorn och/eller såddfinansieringen Inte alls Till viss del Till ganska stor del Till stor del Totalt Inkubator Såddfinansiering Såddfinansiering & Anm. Antal svar: 99 Inkubator Alternativa möjligheter att uppnå resultatet Andra alternativ till inkubatorn För att ytterligare belysa stödets betydelse för innovationsprocessen har företagen tillfrågats om det fanns andra organisationer än inkubatorn som hade kunnat stödja denna process i företaget och om detta alternativ i så fall hade varit lika bra, bättre eller sämre. Knappt 70 procent av alla företag som har varit verksamma i en inkubator anger att det fanns andra stödalternativ (figur 5.20). En majoritet av dessa (knappt 60 procent) anser dock att detta alternativ hade varit sämre än det stöd man har tagit del av i inkubatorn. De företag som har tagit del av både såddfinansiering och inkubatorstöd anger i högre grad att det fanns alternativa stödformer (77 %), men samtidigt anger tre fjärdedelar av dessa företag att detta stöd hade varit sämre. Bilden är något annorlunda för företagen i inkubatorgruppen. Drygt hälften av dessa företag vilket är en lägre andel än för inkubator- och såddgruppen - anser det har funnits alternativa möjligheter till stöd, som också värderas relativt högt av företagen. Endast en femtedel av dessa inkubatorföretag anser att stödet är sämre än inkubatorstödet, vilket kan jämföras med att nästan fyra av fem inkubator- och såddföretag anger att det alternativa stödet skulle vara sämre än inkubatorn. 131 (161)

132 Figur 5.20 Andel företag som svarar att det vid företagets inträde i inkubatorn fanns andra organisationer som hade kunnat stödja innovationsprocessen i företaget och om detta alternativ hade varit bättre, lika bra eller sämre än inkubatorn Totalt (69% av 55 respondenter anser att det finns alternativ) 14% 26% 60% Inkubator & Såddfinansiering (77% av 35 respondenter anser att det finns alternativ) 12% 12% 76% Inkubator (55% av 20 respondenter anser att det finns alternativ) 20% 60% 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bättre Lika bra Sämre Dessa skilda bedömningar från företagens sida kan bero på olika skillnader mellan inkubatorerna. En tänkbar tolkning till de gjorda bedömningarna är att respondenterna ger uttryck för kvalitetsskillnader mellan inkubatorerna. Det finns en överrepresentation av dem som både har erhållit sådd och ingått i en inkubator bland företagen som har funnits inom Chalmers Innovation. Antalet företag som ingått i Sahlgrenska Science Park, GU Holding samt Espira är färre, men även för dessa är det en större andel som har fått sådd än företag som ej fått såddfinansiering. Gemensamt för tre av dessa inkubatorer är att flödet av idéer i högre utsträckning kommer från forskningsresultat jämfört med många andra inkubatorer i Västra Götaland. Inkubatorns stöd kan kanske betraktas som mer unikt i dessa fall, medan stöd som erbjuds bland övriga inkubatorer i något högre utsträckning skulle kunna erbjudas inom teknikparker eller genom företagsstödjande organisationer. Detta skulle kunna förklara varför en betydligt högre andel av inkubator- och såddföretagen än av inkubatorföretagen anser att alternativen till inkubatorn skulle vara sämre. Intervjuer stödjer i viss utsträckning denna tolkning. Samtidigt framhåller vissa av inkubatorföretagen och företagen i inkubator & såddgruppen att samtliga stöd som erbjuds i en inkubator kan fås på annat håll men att det är paketet av stödåtgärder som gör inkubatorn unik och värdefull. Alternativa finansieringsmöjligheter till såddfinansiering från Västra Götaland Av sammanlagt 76 respondenter är det nästan 60 procent som anger att det fanns andra finansieringsmöjligheter för projektet än stödet i form av såddfinansiering från Västra Götalandsregionen (se figur 5.21). Det är en lägre andel jämfört med andelen företag som anger att det fanns alternativ till inkubatorn (se figur 5.20). 132 (161)

133 Ca 45 procent av de företag som anser att det finns alternativ till såddfinansieringen har uppfattningen att detta skulle vara ett sämre alternativ. Således anser en majoritet att den alternativa finansieringen hade varit lika bra eller bättre. Detta är en mer positiv bedömning än vad som gjordes för alternativen till inkubatorstödet (figur 5.20); mindre än hälften av företagen ansåg att dessa alternativ skulle vara lika bra eller bättre än stödet från inkubatorn. Skillnaderna mellan företagsgrupperna är små. Figur 5.21 Andel företag som svarar att det fanns andra finansieringsmöjligheter för projektet som företaget fick såddfinansiering för och om detta alternativ hade varit bättre, lika bra eller sämre än inkubatorn. Totalt (57% av 76 respondenter anser att det finns alternativ) 19% 35% 46% Inkubator & Såddfinansiering (63% av 32 respondenter anser att det finns alternativ) 16% 37% 47% Såddfinansiering (52% av 44 respondenter anser att det finns alternativ) 22% 33% 44% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bättre Lika bra Sämre 5.4 Inkubatorn och såddfinansieringens betydelse för bildandet och utvecklingen av nya innovativa företag I detta avsnitt kommer att belysas bl a vilken betydelse som de undersökta stöden har haft för beslutet att starta företag. Dessutom belyses för inkubatorföretagen i vilken utsträckning som dessa har utnyttjat olika tjänster (affärsutveckling, nätverksbyggande, rekrytering, nätverksbyggande och finansiering) som inkubatorn erbjuder och hur dessa har bidragit till företagets utveckling. Företagen får också bedöma om det har funnits alternativa organisationer som skulle ha kunnat erbjuda detta slag av tjänster och i så fäll hur man bedömer den förväntade kvalitén hos dessa jämfört med inkubatorn. Dessutom revovisas om företagen fått annan extern finansiering och vilken grad som såddfinansieringen och inkubatorn har bidragit till detta Betydelse för att starta företaget Nyetablering av företag anses vara betydelsefullt för att generera tillväxt enligt teorin att nya mer produktiva företag slår ut äldre mindre produktiva företag från marknaden. Särskilt inkubatorstödet syftar till att stödja etableringen av nya innovativa företag. Även såddfinansieringen kan givetvis underlätta för inno- 133 (161)

134 vatören att starta företag, men stödet är mer inriktad på innovationsutveckling än affärsutveckling eftersom det endast innehåller en delkomponent, dvs. finansiering. Figur 5.22 Andel (%) av företagen som anger vilken betydelse som möjligheten att få såddfinansiering och att etablera sig i en inkubator för beslutet att starta företaget Inte alls Till viss del Till ganska stor del Till stor del Totalt Inkubator Såddfinansiering Inkubator & Anm. Antal svar: 98 Såddfinansiering I enkäten har företagen tillfrågats om vilken betydelse stödet har haft för beslutet att starta företaget. Det kan konstateras att det finns tydliga skillnader mellan de tre företagsgrupperna. Tre fjärdedelar av inkubator- och såddföretagen anser att stödet till stor del eller till ganska stor del har påverkat beslutet att starta företaget (figur 5.22). För både inkubatorföretagen (32 %) och såddföretagen (44 %) är motsvarande andel betydligt lägre. Stödet har haft minst betydelse för inkubatorföretagen där en så stor andel som drygt 40 procent anger att stödet inte har haft någon betydelse alls. Företagen i inkubator- och såddgruppen har tillfrågats om inkubatorstödet eller såddfinansiering hade störst betydelse för att starta företaget eller om dessa insatser hade lika stor betydelse för detta beslut. Företagens svar på denna fråga tyder på att inkubatorn (41 %) hade större betydelse än såddfinansiering (24 %), men en relativt stor andel (35 %) ansåg att dessa insatser i princip var lika betydelsefulla. Resultaten från enkätundersökningen understöds av de genomförda intervjuerna. För inkubator- och såddföretagen var det i många fall nödvändigt med inkubatorns stöd för att kunna starta företaget vissa kom från en forskningsvärld och hade ingen erfarenhet av att etablera och driva ett nytt företag. Företagarna i inkubatorgruppen kunde däremot redan ha en idé som redan var kommersialiserad eller höll på att lanseras på marknaden; vid inträdet i inkubatorn var man också på väg att starta företaget. Man hade också i liten utsträckning tagit del av inkubatorns tjänster, eftersom man inte hade behov av dessa. Huvudanledningen till att företagen valde att etablera sig i en inkubator var enligt intervjuerna med vissa inkubatorföreag möjligheten att få kontorslokaler och ekonomitjänster till subventionerat pris, vilket kanske i viss mån kan ha bidragit till att företaget startade. 134 (161)

135 5.4.2 Inkubatorns tjänster och deras bidrag till att utveckla företaget Affärsutveckling Nästan 90 procent har till någon utsträckning tagit del av inkubatorns tjänst för affärsutveckling. Inkubator- och såddföretagen har i högre utsträckning använt denna tjänst än inkubatorföretagen (figur 5.23). Majoriteten av samtliga företag anser att affärsutvecklingen till stor del eller ganska stor del har bidragit till utvecklingen av företaget. Inkubator- och såddföretagen värderar stödet högre än inkubatorföretagen; av företagen i inkubatorgruppen är det dessutom 60 procent som anser att stödet har haft en ringa eller ingen betydelse för utvecklingen (figur 5.24). Det finns en positiv samvariation mellan antalet forskarutbildade bland grundarna och en positiv värdering av affärsutvecklingens bidrag. Liknande samvariation finns också med antalet grundare som varit anställda på universitet/högskola och på FoU avdelning på företag. Företag med ingen omsättning under första verksamhetsåret har också en hög värdering av affärsutveckling. Sammantaget synes behovet av affärsutveckling vara större i forskningsinriktade företag med längre kommersialiseringsprocess. Figur 5.23 Andel av företagen som tagit del av inkubatorns tjänster för affärsutveckling, t ex affärsrådgivning, coachning och mentorskap, Figur 5.24 Andel av företagen som utnyttjat inkubatorns tjänst för affärsutveckling som anser att denna tjänst bidragit till företagets utveckling. Rekrytering Till skillnad mot affärsutvecklingen är det en låg andel (25 %) av samtliga företag som tagit del av inkubatorns tjänster för rekrytering av styrelse, företagsledning och nyckelkompetenser (figur 5.25). Inkuba- 135 (161)

136 torföretagen använder knappast alls denna tjänst medan drygt en tredjedel av inkubator- och såddföretagen har fått hjälp med rekrytering i betydande grad. Av de företag som utnyttjat tjänsten anser knappt hälften att denna väsentligt (till ganska stor del eller till stor del) har bidragit till företagets utveckling (figur 5.26). Detta resultat återspeglar i huvudsak inkubatoroch såddföretagens värdering genom att det är så få inkubatorföretag som har använt denna tjänst och därför kunnat uttala sig om den. Figur 5.25 Andel av företagen som tagit del av inkubatorns tjänster för rekrytering Figur 5.26 Andel av företagen som utnyttjat inkubatorns tjänst för rekrytering som anser att denna bidragit till utvecklingen av företaget Nätverksbyggande Utnyttjandet av inkubatorns tjänst för nätverksbyggande ha varit betydligt högre än för rekryteringstjänsten; mer än hälften av samtliga företag har i väsentlig utsträckning (till ganska stor del eller till stor del) använt stödet från inkubatorn för att bygga nätverk. Det mest iögonfallande för denna tjänst är att inkubatorföretagen i något högre grad (60 %) har tagit del av denna tjänst än inkubator- och såddföretagen (49 %). En möjlig förklaring till detta relativt höga utnyttjande för inkubatorföretagen skulle kunna vara att dessa företag ligger långt fram i kommersialiseringsprocessen och befinner sig i ett läge, där man behöver knyta kontakter för att kunna komma vidare med en lansering på marknaden, vare sig det är fråga 136 (161)

137 om ekonomisk och juridisk hjälp eller kontakt med eventuella finansiärer eller företag, t ex för försäljning eller produktion av produkten eller tjänsten. Vid intervjuer har det framkommit att inkubatorföretagarna som i flera fall, i alla fall i början, är ensamföretagare också har uppskattat kontakterna med andra entreprenörer i inkubatorn, vilket har setts som en form av nätverksbyggande. Figur 5.27 Andel av företagen som har tagit del av inkubatorns tjänster för nätverksbyggande Figur 5.28 Andel av företagen som utnyttjat inkubatorns tjänster för nätverksbyggande som anser att denna bidragit till företagets utveckling Något mer än hälften av de företag som har utnyttjat tjänsten anser att denna väsentligt (till ganska stor del eller till stor del) har bidragit till företagets utveckling; motsvarande andel för inkubator- och såddföretagen är något högre än för inkubatorföretagen, vilka dock har en hög andel (40 %) som anser att tjänsten till stor del har påverkat utvecklingen av företaget på ett positivt sätt. Det finns en viss negativ samvariation mellan storleken på FoU-kostnaderna och en hög värdering (till stor del) av tjänstens bidrag lägre FoU-kostnader tenderar att ge en högre värdering. Det är möjligt att detta kan förklaras av att de mer FoU-inriktade företagen har behov av mer specialiserade och specifika kontakter, vilka inte inkubatorn kan förmedla eller som en intervjuad företagsledare för en FoU-tung verksamhet uttryckte det: Vi fick bra hjälp med de mer generella kontakterna som t ex med vissa regionala organ, men att bygga upp de specifika kontakterna inom vår bransch fick vi själva ta ansvaret för, vilket också är naturligt. Finansiering Det är en relativt låg andel (38 %) av samtliga företag som i väsentlig grad (till ganska stor del eller till stor del) har utnyttjat inkubatorns tjänst för finansiering utöver såddlån. En förklaring till den låga andelen 137 (161)

138 är att företagen i inkubatorgruppen nästan inte alls tar del av tjänsten; inkubator- och såddföretagen drar i betydligt större utsträckning nytta av finansieringstjänsten (figur 5.29). En förklaring till inkubatorföretagens låga utnyttjande av tjänsten kan till viss del vara att dessa företag har varit verksamma i en inkubator som inte erbjuder någon direkt eller indirekt finansiering (t ex med hjälp av medel från annan aktör som kanaliseras via inkubatorn) till företagen. För inkubator & såddföretagen kan situationen vara den motsatta att man verkar i en inkubator, som erbjuder olika slag av finansiering. Det bör också beaktas att vissa inkubatorföretag inte anser sig behöva finansiering utöver de egna insatta medlen och kassaflödet från försäljningen, vilket beror på att man i ett tidigt skede har etablerat sig på marknaden. Det finns en tendens till en positiv samvariation mellan å ena sidan antalet forskarutbildade och antalet tidigare anställda på universitet/högskola och å andra sidan utnyttjandet av finansieringstjänsten. Det synes också som företagen i större grad tar del av tjänsten, när man har ingen omsättning det första verksamhetsåret. Detta skulle sammantaget kunna tolkas som att det finns ett stort finansieringsbehov för forskningsinriktade företag som har en relativt lång startsträcka till kommersialisering av idén. De intervjuer som har gjorts med detta slag av företag bekräftar denna bild kommersialiseringen kan ta ett relativt stort antal år innan man får någon nämnvärd försäljning, vilket kräver kapitalinsatser för att finansiera den omfattande utvecklingsverksamheten. Figur 5.29 Andel av företagen som tagit del av inkubatorns tjänst för finansiering (utöver såddlån) Figur 5.30 Andel av företagen som utnyttjat inkubatorns tjänst för finansiering (utöver såddlån) och som anser att denna bidragit till utvecklingen av företaget De företag som utnyttjar finansieringstjänsten, i praktiken inkubator- och såddföretagen, har en relativt hög värdering av tjänsten (figur 5.30). Nästan 70 procent av företagen i inkubator- och såddgruppen anser att denna tjänst till ganska stor del eller till stor del har bidragit till utvecklingen av företaget. Det är 138 (161)

139 samma mönster som tidigare ju mer grundarna har en forskningsbakgrund, desto högre värderas finansieringstjänsten. Dessutom värderas tjänsten högt i de företag som det första verksamhetsåret har en låg omsättning. Sammantagen bedömning av utnyttjandet av inkubatorns tjänster I genomsnitt har 44 procent av företagen utnyttjat vardera av de fyra slagen av tjänster i väsentlig grad (ganska stor del eller till stor del). Utnyttjandet har varit högst för affärsutveckling (62 %) och lägst för rekrytering (25 %). Av de företag som har tagit del av tjänsterna anser i genomsnitt 49 procent att dessa tjänster i väsentlig grad har bidragit till utvecklingen av företagen. Detta betyder att tjänsterna i väsentlig grad har bidragit till utvecklingen i 22 procent 49 av samtliga företag. Drygt var femte av de företag som har varit verksamma i en inkubator har följaktligen haft en väsentlig nytta av inkubatorns tjänster. Om man ser till enbart inkubator- och såddföretagen skulle motsvarande andel uppgå till ca 30 procent 50 ; för inkubatorföretagen är denna andel betydligt lägre. Denna sammanfattande bild kan kompletteras med den impressionistiska bild som vuxit fram i intervjuerna. Man kan utifrån dessa säga att det finns två ytterligheter i synen på inkubatorns tjänster och dess roll för att stödja utvecklingen av nya produkter och företag. Den ena ytterligheten som är en syn som till viss del förekommer i inkubatorgruppen ser i regel inget större behov av de tjänster som inkubatorerna erbjuder. Man har kanske redan en relativt omfattande entreprenöriell erfarenhet och är målinriktad i att utveckla sin affärsidé. Dessutom finns det vissa företag som anser att tjänsterna, ibland beroende på bristande kvalité, inte ger något väsentligt bidrag till att utveckla företaget. Det finns dock en stor samstämmighet om att tillgång till kontor och sociala kontakter är en väsentlig plusfaktor för inkubatorn. Genom inkubatorn fick jag en kontorsplats och en arbetsplats där man kunde träffa andra företagare i stället för att sitta ensam hemma och arbeta. De intervjuade anser dock att det hade funnits alternativa möjligheter att få ett kontor, om inte inkubatorn hade funnits. Den andra ytterligheten som finns representerad bland företag i inkubator- och såddgruppen anser att de erbjudna tjänsterna, i kombination med såddfinansiering, har varit till stor hjälp för att utveckla idén och företaget. Man anser att företaget inte skulle ha klarat sig utan detta stöd. Ett viktigt stöd i inkubatorn har varit att kunna ömsa skinn under utvecklingsprocessen genom det stöd som givits för att skifta från en teknik- till en marknadsdriven kultur, ofta samtidigt som det har skett ett byte av VD för att stärka ledningen av företaget. Mellan dessa ytterligheter finns det företag som ger uttryck för en mer balanserad syn på inkubatorns tjänster. Dessa företag anser att varje tjänst som inkubatorn erbjuder inte har varit av så stor betydelse för utvecklingen och kanske inte av högsta kvalité det hade troligen gått att få bra alternativ till inkubatorns tjänster. Inkubatorn hade dock enligt dessa företag en viktig fördel gentemot dessa alternativ 49 Denna andel fås genom att multiplicera den genomsnittliga utnyttjandegraden (44 %) med andelen (49 %) som värderar att tjänsten i ganska stor del eller till stor del har bidragit till företagets utveckling (44x0,49 = 22 %) 50 I genomsnitt 52 procent av inkubator- och såddföretagen har utnyttjat vardera av tjänsterna i väsentlig grad och drygt 50 procent av dessa företag anser att tjänster i väsentlig grad bidragit till företagets utveckling. 139 (161)

140 genom att man kan erbjuda en helhet av olika tjänster, vilka sammantaget kan ge ett bra stöd för att utveckla och finansiera företagets verksamhet Inkubatorns roll för utvecklingen av ett konkurrenskraftigt företag Företagen som har varit verksamma i en inkubator har fått svara på den övergripande frågan om inkubatorn har påskyndat utvecklingen till ett konkurrenskraftigt företag. Svaren på denna fråga kan ses som ett sammanfattande omdöme om de tjänster och den miljö som inkubatorn har erbjudit företagen. Företagens svar i enkäten ger ungefär samma mönster som för inkubatorns olika tjänster. Nästan hälften av samtliga företagen anser att inkubatorn i väsentlig grad (till ganska stor eller till stor del) har påskyndat utvecklingen eller uttryckt med den andra sidan av myntet: drygt hälften av företagen anser att inkubatorn har haft en marginell betydelse för utvecklingen av konkurrenskraften. Inkubatorgruppen och inkubator- och såddgruppen är varandras motsatser. En mycket hög andel (76 %) av inkubatorföretagen anser att inkubatorn har spelat en marginell roll, medan mer än hälften (60 %) av inkubator- och såddföretagen i stället bedömer att inkubatorn i väsentlig grad har påverkat företaget att bli konkurrenskraftigt. Det kan dock noteras att det bara är en fjärdedel av inkubator- och såddföretagen som anser att denna process har påskyndats till stor del. Bedömningen av inkubatorns påverkan på konkurrenskraft samvarierar på ungefär samma sätt med t ex antalet forskarutbildade och FoU-kostnader som tidigare visats för de olika tjänsterna. Figur 5.31 Andel av företagen som anger att inkubatorn påskyndat utvecklingen till ett konkurrenskraftigt företag 140 (161)

141 5.4.4 Alternativ till inkubatorn för att utveckla företaget I de föregående avsnitten har betydelsen av och bidraget från inkubatorns tjänster att utveckla företaget belysts från olika aspekter. Nästa steg är att fråga sig om man har varit helt beroende av inkubatorn eller om det har funnits andra organisationer som vid tiden för inträdet till inkubatorn skulle ha kunnat erbjuda samma slag av tjänster som inkubatorn. Totalt sett anser procent av företagen att det fanns andra organisationer som kunde erbjuda tjänster inom affärsutveckling, rekrytering, nätverksbyggande och finansiering. För inkubatorföretagen är denna andel i genomsnitt väsentligt lägre än för inkubator- och såddföretagen, t ex anger bara hälften av inkubatorföretagen att det finns andra alternativ inom affärsutveckling och rekrytering, medan andelen för företag i inkubator- och såddgruppen är procent. Det bör påpekas att de andelar som anges för förekomsten av alternativa tjänster inte ger uttryck för att företagen faktiskt skulle ha utnyttjat dessa tjänster i denna omfattning, om inkubatorn inte hade funnits. Uppgifterna över andelarna för de olika tjänster ska snarast ses som företagens bedömning av tillgången på olika tjänster oberoende om man skulle utnyttja dessa eller inte. Uppgifterna ger därför en allmän bild av tillgängligheten till olika slag av tjänster. Figur 5.32 Andel (%) av företagen som anger att det vid tiden för inträdet i inkubatorn fanns andra organisationer utöver inkubatorn som kunde erbjuda olika tjänster Afförsutveckling Rekrytering Nätverksbyggande Finansiering % Totalt Inkubator Inkubator & såddföretag Antal svar: 53 företag Värderingen av de alternativa organisationernas tjänster De företag om har angivit att det finns alternativa organisationer med de efterfrågade tjänsterna har fått bedöma om dessa är bättre, lika bra eller sämre än inkubatorns tjänster. 141 (161)

142 Värderingen av de alternativa tjänsterna varierar med slaget av tjänst. Mellan drygt 55 och nästan 80 procent av företagen anser att organisationernas tjänster är bättre eller lika bra som inkubatorns tjänster eller uttryckt på ett annat sätt: mellan drygt 20 och nästan 45 procent av företagen anser att de alternativa tjänsterna är sämre. Det finns samband mellan å ena sidan det utnyttjande och den värdering som företagen har gjort av en tjänst hos inkubatorn (se avsnitt 5.4.2) och å andra sidan den värdering som gjorts av samma slag av tjänst som andra organisationer erbjuder. Företagen utnyttjade och värderade i högre grad inkubatorns tjänster för affärsutveckling och nätverksbyggande än tjänsterna för rekrytering och finansiering. Detta återspeglas i värderingen av de alternativa tjänsterna. Andelen av företagen som anser att de alternativa tjänsterna inom affärsutveckling och nätverksbyggande är sämre (44 % resp. 40) är högre än för rekrytering och finansiering (23 % resp. 34 %). Detta är särskilt tydligt inom rekrytering; nästan 40 procent av företagen anser att andra organisationers rekryteringstjänster är bättre och ytterligare 40 procent anser dessa vara lika bra jämfört med inkubatorn. Figur 5.33 Andelen av samtliga företag (inkubatorföretagen och inkubator- och såddföretag) som anger om de alternativa tjänsterna skulle vara bättre, sämre eller lika bra jämfört med inkubatorn Sammantaget pekar detta på att en mycket stor andel (70 %) av företagen bedömer att det finns organisationer som har samma slag av tjänster som inkubatorn och att dessa i tjänster i huvudsak är lika bra eller bättre än inkubatorns tjänster. Det bör samtidigt beaktas att de andra organisationerna kanske inte kan erbjuda de olika tjänsterna som en helhet, dvs. verksamheten hos dessa organisationer kanske inte kan på ett och samma ställe klara alla de funktioner och tjänster som på ett samlat sätt erbjuds inom en inkubator Extern finansiering för de tre företagsgrupperna Totalt 80 procent av företagen uppger att de fått annan extern finansiering t ex från offentliga aktörer, banker och affärsänglar utöver finansiering från inkubatorn eller såddlånet från Västra Götalandsregio- 142 (161)

143 nen (figur 5.34). Nästan alla av inkubator- och såddföretagen har fått denna typ av finansiering, men detta gäller för bara drygt hälften av inkubatorföretagen. Som tidigare påpekats speglar dessa skilda andelar den betydelse som kapitaltillgången har för de olika företagsgrupperna. Inkubator- och såddföretagen, och till viss del också såddföretagen, har i regel p.g.a. av sin verksamhet ett stort kapitalbehov, medan detta behov för flera av inkubatorföretagen är mer begränsat. Ett tecken på detta är att andelen som har fått extern finansiering är som högst i de företag som har flera grundare med forskarbakgrund samt höga FoU-kostnader och ingen omsättning det första verksamhetsåret, dvs. de egenskaper som tidigare visat sig i känneteckna de teknik- eller forskningsinriktade företag för vilka marknadsintroduktionen ligger relativt långt fram. Figur 5.34 Andel av företagen som anger att de har fått annan extern finansiering utöver ev. finansiering från inkubatorn och/eller såddlån från Västra Götalandsregionen Procent Inkubator Totalt Såddfinansiering Inkubator & Anm. Antal svar: 96 Såddfinansiering Varifrån kommer finansieringen? De företag som fått extern finansiering har fått ange varifrån denna har kommit. Som alternativa finansieringskällor finns i enkäten angivna offentliga aktörer t ex myndighet, Innovationsbron, forskningsinstitut och Almi och banker, affärsänglar/ riskkapitalister eller andra privata aktörer. Ett företag kunde i svaret ange att man har fått finansiering från flera olika källor, t ex från alla de nämnda finansieringskällorna. Offentliga aktörer är den vanligaste externa finansiären (figur 5.35) fyra av fem företag har fått ett finansiellt stöd från dessa aktörer, t ex förstudiemedel eller innovationslån från Almi, villkorslån från Innovationsbron eller medel från Vinnovas program Forska & Väx för att finansiera forsknings- och utvecklingsprojekt. Ungefär hälften av samtliga företag har också fått finansiering från affärsänglar/riskkapitalister och/eller andra privata aktörer. Dessa aktörer kom ofta in i senare skede, när företaget genom stödet från den offentliga finansieringen har kommit en bit på väg. Banker är totalt sett den minst frekventa (32 %) finansiären. Detta kan bero att företagen, i varje fall i initialskedet, inte har tillgångar 143 (161)

144 som kan användas som säkerheter eller att bankerna kräver en hög ränta på utlånade medel eller att bankerna inte ger det tillskott till kompetens som man kan få när olika privata aktörer satsar kapital i företaget. Figur 5.35 Andel av företagen som anger att den externa finansieringen kommer från vissa aktörer. (flera svar får anges) En relativt låg andel av inkubatorföretagen får finansiering från privata aktörer; banker synes för denna företagsgrupp spela en större roll. Det bristande intresset från privata aktörer skulle kunna bero på att inkubatorföretagen inte har det slag av idéer och projekt som bedöms vara skalbara med goda vinstmöjligheter. Vid flera av intervjuerna har detta framförts som ett troligt skäl. De privata aktörerna inte minst affärsänglar/riskkapitalister är dock betydelsefulla finansiärer för såddföretagen och, i ännu högre grad, för inkubator- och såddföretagen, t ex nästan två tredjedelar av företagen i inkubator- och såddgruppen har fått finansiering från affärsänglar eller riskkapitalister. Det är inte sällan fråga om stora satsningar från dessa aktörers sida i forsknings- och teknikintensiva företag, vilka under flera år behöver finansiering av ett omfattande utvecklingsarbete innan produkten är mogen för marknaden. Det saknas ofta alternativ till dessa stora satsningar av privata aktörer; en företagsledare nämnde t ex i intervju att man hade undersökt möjligheten att få finansiering från någon offentlig aktör, men dessa kunde inte ställa upp med det stora finansiella belopp som krävdes för att kunna fortsätta utvecklingsarbetet. Bidrar såddfinansieringen och/eller inkubatorn till den externa finansieringen? Att vara verksam i en inkubator kan ge fördelar för ett företag, när det söker externt kapital. Dels kan inkubatorn ge tillgång till ett finansiellt nätverk med både offentliga och privata finansiärer. Dels kan en verksamhet i en inkubator ge en form av kvalitetsmärke för företagets idé men också skapa en trygghet för den fortsatta utvecklingen av företaget genom det stöd som ges i inkubatorn; detta är givetvis beroende av inkubatorns renommé. 144 (161)

145 Såddfinansieringens tänkbara bidrag till extern kapitalanskaffning är delvis av ett annat slag. Såddfinansieringen kommer ofta in i ett tidigt skede i ett företag eller i utvecklingen av en idé inom ramen för en redan befintlig verksamhet i ett företag. I denna försåddfas kan det vara svårt att få kapital från privata finansiärer - transaktionskostnaderna och riskerna är för stora (se avsnitt 2). Finansieringen med såddkapital gör det möjligt för företaget att t ex göra erforderliga konstruktionsriktningar och ta fram underlag för patentansökningar kort sagt att på olika sätt verifiera produkten, tjänsten eller processen. När denna fas är avslutad är det lättare att göra kommersiella bedömningar av utvecklingsmöjligheterna och riskerna för idén och företaget. Detta öppnar dörren för privata finansiärer för att t ex sätta in kapital i företaget i utbyte mot delägande i företaget en hindrande faktor kan dock vara att entreprenören inte vill släppa in privata aktörer p.g.a. att man inte gärna vill minska sitt ägande. I sådana fall kan en finansiering i olika former (lån, villkorslån, etc.) från offentliga aktörer föredras från företagen. Såddfinansiering kan också bidra till extern finansiering från både offentliga och privata aktörer genom att såddfinansieringen kan upplevas som en kvalitetskontroll av idén, vilket av finansiärer kan tolkas som en riskreducering. Nästan 60 procent av samtliga företag anser att de två stöden inte alls eller bara marginellt har bidragit till att få extern finansiering knappt en fjärdedel av företagen anser dock att detta bidrag har varit stort (figur 5.36) Det renodlade inkubatorstödet till företagen i inkubatorföretagen synes ha haft liten betydelse för tillgången på extern finansiering; för nästan 80 procent av inkubatorföretagen har detta stöd knappast alls haft någon betydelse och det finns inget företag som bedömer att stödet till stor del bidragit till finansiering. Inkubatorföretagens låga värdering av stödet i detta avseende kan bero på att man har ett lägre kapitalbehov för sin utveckling, vilket som tidigare visats yttrar sig i att en förhållandevis låg andel av företagen har fått extern finansiering (se figur 5.36). För de två övriga företagsgrupperna har stöden haft en större betydelse, i synnerhet för inkubator- och såddföretagen; 45 procent av såddföretagen och nästan 60 procenten av företagen i inkubator & såddgruppen bedömer att stöden har bidragit till ganska stor del eller till stor del. Det ligger nära tillhands att tolka skillnaden mellan dessa två företagsgrupper som att inkubatorstödet förstärker eller adderar till det bidrag som ges av enbart såddfinansiering, vilket skulle kunna förklara varför andelen ökar från 45 procent för såddföretagen till 56 procent för inkubator & såddföretagen. 51 Samman taget torde detta om också stödets ringa bidrag till inkubatorföretagens finansiering inräknas (se ovan) innebära att såddfinansieringen spelar en betydligt viktigare roll för den externa finansieringen än inkubatorstödet, Det är möjligt att denna skillnad också kan bero på att företagssammansättningen kan skilja sig åt mellan företagsgrupperna. 52 Inkubatorstödets mer begränsade bidrag till att få extern finansiering kan bero på att företagen har upparbetat egna kontakter för att få finansiering, vilket innebär att man inte blir så beroende av inkubatorns nätverk för finansiering; ca 70 procent av företagen i enkäten uppgav att man hade andra kanaler eller nätverk än inkubatorn för att komma i kontakt med externa finansiärer (161)

146 Figur 5.36 Andelen av företagen som anser att såddfinansieringen och/eller inkubatorn bidragit till att få extern finansiering Som illustration till såddfinansieringens betydelse och roll kan t ex nämnas ett medicintekniskt företag som fick såddfinansiering i ett tidigt skede i innovationsprocessen, där det inte fanns någon möjlighet att få privat finansiering. Detta stöd innebar att man kunde utveckla idén så pass mycket att man kunde göra en säkrare kommersiell bedömning av idéns livskraft. I detta läge lyckades företaget delvis p.g.a. en slump att väcka intresset hos en affärsängel, som sedan investerade ett stort belopp i företaget. Enligt företagsledaren i det medicintekniska företaget var såddfinansieringen av avgörande betydelse för att senare få affärsängeln att investera i bolaget. 5.5 Betydelse för samverkan I enkäten ges en belysning av inkubatorns och såddfinansieringens betydelse för regional samverkan. Frågorna riktar in sig på om inkubatorn och/eller såddfinansieringen har inneburit en ökning av samarbetet med olika aktörer både i och utanför regionen. Dessutom ställs frågor om inom vilka områden som det har skett ett ökat samarbete Samverkan med aktörer Samverkan mellan olika kompetenser som innebär att kunskap delas och utvecklas mellan olika aktörer kan inspirera till innovation. För att fånga upp inkubatorverksamhetens och/eller såddfinansieringens eventuella betydelse för ökat kunskapsutbyte tillfrågades företagen om inkubatorn och/eller såddfinansieringen har inneburit en ökning av samarbetet med olika aktörer både i och utanför regionen. Överlag har stöden inneburit en relativt begränsad samverkan med andra företag och aktörer. Stöden har bidragit mest till ökad samverkan med andra företag. En tredjedel av alla företagen i de tre företagsgrupperna har ökat samarbetet med andra företag till ganska stor del eller stor del (figur 5.37). Stöden har en något mindre påverkan på samarbetet mellan företagen och universitet, högskolor och forskningsinstitut samt offentliga aktörer inom Västra Götalandsregionen. Endast en femtedel av företagen anger 146 (161)

Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling. Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB

Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling. Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Tidigare

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Kartläggning av aktörerna på miljöteknikområdet

Kartläggning av aktörerna på miljöteknikområdet Kartläggning av aktörerna på miljöteknikområdet Uppdragsnummer N2014/2726/E Tillväxtverkets dnr 1.2.2-2014-2582 1 Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4 Bortfallsanalys...

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Swedish Incubators & Science Parks

Swedish Incubators & Science Parks Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges inkubatorer och science parks Inspel angående svensk inkubationsverksamhet Sveriges inkubatorer är kärnprocesser både

Läs mer

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden Livsmedelsföretagen och marknaden Vilka faktorer påverkar företagens deltagande? En kortversion av Rapport 2008:17 Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Energimyndigheten. Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen

Energimyndigheten. Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen Energimyndigheten Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen Energimyndighetens uppdrag: Att arbeta för ett tryggt,

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762

ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762 Plats för länsstyrelsens ankomststämpel ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762 Sökande Organisationsnr/Personnr Utdelningsadress Postnummer

Läs mer

Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se

Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se Ibland är det avgörande med rätt partner. Vi heter det vi är: Inkubatorn i Borås. En partner för dig som vill utveckla idéer och

Läs mer

SLUTRAPPORT UTVÄRDERING SÅDDFINANSIERING

SLUTRAPPORT UTVÄRDERING SÅDDFINANSIERING Avsedd för Regionförbundet i Kalmar län Dokumenttyp Rapport Datum Augusti 2009 SLUTRAPPORT UTVÄRDERING SÅDDFINANSIERING SLUTRAPPORT UTVÄRDERING SÅDDFINANSIERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Såddfinansiering

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-08-11 Ansökningsomgång 2] Reviderad 2015-08-10 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Effekter av högskolenära stöd till nyföretagande i Västsverige

Effekter av högskolenära stöd till nyföretagande i Västsverige Effekter av högskolenära stöd till nyföretagande i Västsverige Vad hände sen? En uppföljning av företag startade mellan 1994-2003 Aspgren Ledarresurs AB AMR ArtMediaResearch AB 2012 1 2 Förord Att kunna

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-01-14 Ansökningsomgång1] Reviderad 2014-12-15 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Strategiskt styrelsearbete starkare företag. Erfarenheter från olika projekt

Strategiskt styrelsearbete starkare företag. Erfarenheter från olika projekt Strategiskt styrelsearbete starkare företag Erfarenheter från olika projekt Externa ledamöter sporrar bolagen Blekinge Business Incubator Anders Cronholm www.b-b-i.se Som inkubator har vi fått chans att

Läs mer

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286.

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Utveckla din ide Utveckla ditt foretag Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Har du en idé eller vill utveckla ditt företag? Hos oss får du hjälp på vägen med att förverkliga dina planer. Oavsett

Läs mer

Vetenskaplig Konferens Innovationsteknik Eskilstuna 2007-03-13

Vetenskaplig Konferens Innovationsteknik Eskilstuna 2007-03-13 Bilaga 1 Sida 1(7) KL 1900 Inger Åckander, 630222 Vetenskaplig Konferens Innovationsteknik Eskilstuna 2007-03-13 Studie i ALMI Företagspartners uppföljning för affärsområdet Inledning Historien visar på

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1 VINNOVAssatsningar för små och medelstora företag Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovations- kraft för hållbar tillväxt Bild 2 Nationella Samverkansprogram SMF

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Utvärdering av insatser inom företagsfinansiering i Västra Götalandsregionen

Utvärdering av insatser inom företagsfinansiering i Västra Götalandsregionen Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional utveckling Utvärdering av insatser inom företagsfinansiering i Västra Götalandsregionen En utvärdering genomförd av Kontigo AB Utvärderingsrapporter 2014:1 Regional

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Profilering av sjukskrivna. Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF

Profilering av sjukskrivna. Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF Profilering av sjukskrivna Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF Introduktion En vanlig uppfattning (t.ex. OECD, 2009) är att tidiga insatser leder till kortare sjukfall

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Detta har vi gjort Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Disposition av vår slutrapport Uppdraget och vad vi ville från början

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag Från idé till lönsamt företag ALMI Företagspartner AB 40 kontor över hela landet. 450 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Riskapital genom

Läs mer

Stöd till nationell individrörlighet för innovation

Stöd till nationell individrörlighet för innovation UTLYSNING 1 (6) Datum [ÖPPNINGSDATUM_ ANS_OMG1] Reviderad [Datum för revidering] Diarienummer [DIARIENUMMER] Stöd till nationell individrörlighet för innovation En utlysning inom programmet Personrörlighet

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer