Ekonomisk översikt. 36b/2011. Oktober Ekonomiska och finanspolitiska översikter

Transkript

1 Ekonomisk översikt Oktober b/2011 Ekonomiska och finanspolitiska översikter

2

3 Ekonomisk översikt Oktober 2011 Finansministeriets publikationer 36b/2011 Ekonomiska och finanspolitiska översikter

4 FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) STATSRÅDET Telefon (växeln) Internet: Layout: FM, informationen/publikationsteamet Juvenes Print Tampereen Yliopistopaino Oy, 2011

5 Presentationsblad Utgivare och datum Finansministeriet, oktober 2011 Författare Finansministeriets ekonomiska avdelning Publikationens titel Ekonomisk översikt, oktober 2011 Publikationens andra versioner Publikationens språkversioner: finska: Taloudellinen katsaus, lokakuu 2011 (36a/2011) engelska: Economic Survey, October 2011 (36c/2011) Publikationsserie och nummer Finansministeriets publikationer 36b/2011 Beställningar/distribution Publikationen finns i PDF-format på Anvisningar för beställning av en tryckt version finns på samma adress. Tryckeri/tryckningsort och -år Juvenes Print, Tampereen Yliopistopaino Oy ISBN (hft.) ISSN (hft.) ISBN (PDF) ISSN (PDF) Sidor 110 Språk Svenska Sammandrag Den snabbaste tillväxtfasen i världsekonomin är förbi. Den växande osäkerheten under sommaren har försämrat framtidsutsikterna såväl inom den internationella ekonomin som i hemlandet. I år väntas den finländska ekonomin fortfarande växa tämligen bra tack vare den inhemska efterfrågan. Även exporten stödjer den ekonomiska tillväxten, dock i lägre grad än förr. Den ekonomiska tillväxten avtar nästa år. Orsaken till detta är å ena sidan svag exportefterfrågan och å andra sidan minskad investeringsbenägenhet till följd av den växande osäkerheten. Till följd av den ringa ekonomiska aktiviteten förväntas arbetslösheten sjunka långsamt. Konsumentpriserna stiger med över 3 % i år och nästa år. Den ekonomiska tillväxten, skärpningen av den indirekta beskattning samt utfasningen av stimulansåtgärderna förbättrar den offentliga ekonomins finansiella situation i år. Den offentliga ekonomin fortsätter dock att uppvisa ett underskott på grund av det stora underskottet i statsfinanserna. De anpassningsåtgärder som regeringen beslutat om förbättrar statens finansiella situation från och med nästa år. De räcker ändå inte till för att skapa balans i statsfinanserna, eftersom den åldrande befolkningen gör att den offentliga ekonomins finansiella bas växer allt långsammare under de närmaste åren. År 2015 är statens finansiella underskott fortfarande 2,8 % av BNP. De sparåtgärder som riktas mot kommunernas statsandelar stramar åt kommunernas ekonomi. Även om kommunerna höjer kommunalskatten och försöker hejda ökningen av konsumtionsutgifterna, försämras kommunernas finansiella situation. Arbetspensionsfondernas överskott minskar så småningom när pensionsutgifterna växer. På medellång sikt hålls deras överskott dock i närheten av 3 % i relation till totalproduktionen. Eftersom statens och kommunernas finansiella situation fortsätter att gå med underskott, fortsätter den offentliga sektorns skuldsättning under prognosperioden. Skuldbeloppet växer så att 2015 är den offentliga skulden 53,5 % i relation till BNP.

6

7 Förord Denna ekonomiska översikt från hösten 2011 är en skild version av bilagan till regeringens budgetproposition för I översikten presenteras prognoserna om de ekonomiska utsikterna för Den ekonomiska översikten används också som bakgrundsmaterial till regeringens rambeslut, så vid sidan av den ekonomiska prognosen på kort sikt ingår också en bedömning av utvecklingen på medellång sikt fram till Grunden för granskningen i översikten utgörs av de kontrollerade preliminära uppgifterna om nationalräkenskaperna för 2010 som Statistikcentralen gett ut i juli 2011 samt annan offentlig statistik som stått till buds före den 5 september Ekonomisk översikt har getts ut sedan 1948 och publiceras på finska, svenska och engelska. Helsingfors, oktober 2011 Finansministeriets ekonomiska avdelning Tuomas Sukselainen

8 Källa för informationen om den faktiska utvecklingen: Statistikcentralen, om inget annat nämns Symbolerna som använts i tabellerna - Ingenting att informera om 0 Storheten mindre än hälften av enheten som använts. Ingen information har erhållits. Logiskt omöjligt att visa * Preliminära uppgifter ** Prognos CPB CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis HWWI Hamburgisches WeltWirtschafts Institut IMF Internationella Valutafonden SHM Social- och hälsovårdsministeriet FM Finansministeriet Varje siffra i tabellen har avrundats skilt.

9 Innehåll Sammandrag Ekonomiska utsikter Den internationella ekonomin Utrikeshandeln Exporten Importen Bytesbalansen Den inhemska efterfrågan Den privata konsumtionen Den offentliga konsumtionen Investeringarna Den inhemska produktionen Totalproduktionen Förädlingen Tjänsterna Arbetskraften Inkomsterna, kostnaderna och priserna Den ekonomiska politiken och den offentliga ekonomin Den offentliga sektorn totalt Bedömningarna av finanspolitikens verkningar Den offentliga sektorns skuld Statsförvaltningen Budgeten och valperiodens utgiftsram Budgetekonomins inkomster Budgetekonomin och nationalräkenskaperna Statsfinanserna på medellång sikt Lokalförvaltningen Socialskyddsfonderna Arbetspensionsfonderna De övriga socialskyddsfonderna Den offentliga ekonomins långsiktiga hållbarhet...89 Ekonomiska händelser mars 2011 september Bilagetabeller

10

11 11 Sammandrag Konjunkturutvecklingen I fjol växte den finländska ekonomin med 3,6 % och tillväxten vilade på bred basis. I början av innevarande år har samhällsekonomin fortsatt att växa och utsikterna för resten av året var goda ännu i början av sommaren. Under de senaste månaderna har den ekonomiska atmosfären dock försämrats och osäkerhet beträffande den framtida ekonomiska utvecklingen har vunnit mark såväl i Finland som i andra utvecklade ekonomier. Bakom den ökade osäkerheten ligger finansmarknadens åsikt att förmågan att sköta nuvarande och framtida förpliktelser har försämrats väsentligt i vissa länder i euroområdet. Också när det gäller Förenta staterna nåddes samförstånd om att höja skuldtaket i allra sista stund och allmänt taget antas man stå inför samma problem efter några år. Till de försämrade utsikterna har dessutom bidragit att uppgifterna om den internationella ekonomiska utvecklingen har varit sämre än väntat. Den osäkerhet som råder på finansmarknaden avspeglar sig i den realekonomiska aktiviteten med en viss fördröjning. Den ekonomiska tillväxten dämpas i slutet av året och effekterna sträcker sig ända in på Denna utveckling stöds av flera prognosindikatorer och gallupar. Den ekonomiska tillväxten begränsas också av att i flera industriländer måste den offentliga ekonomin, hushållen och finansinstituten samtidigt stärka sin finansiella situation. Detta betyder att efterfrågan förblir lam och leder till långsam tillväxt under de följande två åren. Den finländska samhällsekonomin utgick från en tämligen positiv situation i år. Tillväxtöverhänget från i fjol var tämligen stort och produktionsutsikterna var goda. Under början av året har samhällsekonomin växt i bra takt. Prognosindikatorerna för Finlands del stödjer inte uppfattningen om en ny recession inom den närmaste framtiden. Enligt de färskaste konjunkturförfrågningarna är förväntningarna för Förenta staternas del svagare än genomsnittet, men i Asien är förväntningarna fortfarande bättre än genomsnittet trots svackan. I år förutspås tillväxten vara 3,5 % och samtliga efterfrågeposter inverkar positivt på tillväxten. Tyngdpunkten i tillväxten förskjuts i allt högre grad mot den inhemska efterfrågan. Den avtagande internationella ekonomiska tillväxten och det fortsatt försämrade bytesförhållandet påverkar den finländska exporten redan i år, och exporten av varor och tjänster förutspås öka 4,3 %, då tillväxten 2010 fortfarande var 8,6 %. Investeringarna fortsätter att öka, särskilt

12 12 maskin- och anordningsinvesteringarna samt bostadsinvesteringarna ökar i år. Arbetslöshetsgraden har sjunkit långsammare än vad som förutspåtts och den genomsnittliga arbetslöshetsgraden stannar på 7,9 % i år. Konsumentpriserna fortsätter att stiga snabbare än i euroområdet och ökningen är 3,5 %. Nästa år stannar tillväxten på 1,8 %, delvis beroende på att den internationella handeln växer långsammare. Också i exportländer som är viktiga för oss dämpas den ekonomiska tillväxten. Dessutom syns den ökade osäkerheten särskilt i investeringarna och deras tillväxttakt avtar från 5,6 % i år till cirka 1 % Också den privata konsumtionsökningen förutspås avta och vara 1,6 % nästa år. Delvis till följd av faktorer som baserar sig på statsmaktens beslut fortsätter konsumentpriserna att stiga med över 3 % nästa år. En prognos bygger alltid på en mängd bakgrundsantaganden av vilka de viktigaste är följande. Bytesförhållandet euron-dollarn förblir 1,44 till utgången av prognosperioden. Priset på råolja har hållit sig högt den senaste tiden av flera olika orsaker. Efterfrågan på olja i förhållande till produktionen har förblivit hög och förväntas fortsätta så. Den politiska osäkerheten i en del av de oljeproducerande länderna har minskat men inte försvunnit helt och hållet. Oljepriset antas vara 2013 cirka 120 dollar per barrel. Penningpolitiken i såväl euroområdet som Förenta staterna fortsätter att vara tämligen lätt de kommande två åren. Prognosen för tre månaders euribor för innevarande år är i medeltal 1,4 % och höjningen blir bara cirka en procentenhet före Den 10-åriga ränteutvecklingen är också måttfull och prognosperiodens sista år är årsmedelvärdet 4 %. Den ekonomiska utvecklingen i Finland är för närvarande utsatt för risker från exceptionellt många håll och största delen av dem förmår vi inte påverka direkt. Om t.ex. den internationella handeln avstannar skulle det synas direkt i Finland och konsekvenserna skulle vara betydande till följd av Finlands öppna ekonomi. Företagen har svårt att skydda sig mot chocker som har sitt upphov utanför gränserna. Också ekonomiskpolitiska beslut som begränsar förutsättningarna för tillväxt på marknadsvillkor i exportländer som är viktiga för oss skadar Finland. Situationen är utmanande med tanke på den ekonomiska politiken, eftersom felaktiga politikval kan förstärka den dåliga utvecklingen just via marknadens reaktioner. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid den inhemska kostnadsutvecklingen i en situation där ekonomins tillväxttakt avtar. I år och nästa år förutspås inflationen hålla sig över 3 % och en betydande del av den förklaras av den utländska prisutvecklingen samt de ändringar som företagits och kommer att företas i beskattningsgrunderna. Prognoserna för den utländska prisutvecklingen är förenade med osäkerhet, men de beslutsbaserade faktorernas prishöjande inverkan är tillfällig. Med tanke på konkurrenskraften vore det skadligt att förstärka kostnadsspiralen genom inhemska åtgärder. De inhemska kostnadsfaktorernas betydelse bör inte undervärderas när man konkurrerar om internationella marknadsandelar. Den externa konkurrensförmågan är och kommer att vara en av framgångshörnstenarna för en liten öppen ekonomi.

13 13 Depressioner och recessioner lämnar alltid spår i ekonomin. Den tid som återhämtningen kräver varierar mellan olika sektorer. Den beror delvis på hur stark de olika sektorernas finansiella situation har varit före konjunkturnedgången. Situationen är alltså asymmetrisk och den offentliga ekonomin är en av de sektorer som återhämtar sig långsamt. I spåren av händelserna för tre år sedan har den offentliga ekonomins situation snabbt försämrats och den förutspådda ekonomiska tillväxten kommer inte att förändra situationen i bättre riktning. En målmedveten förbättring av den offentliga ekonomins situation är en av de bäst fungerande metoderna för Finland att kunna skydda sig mot framtida störningar i den internationella ekonomin. Även om en stabilisering av den offentliga ekonomin betyder ett stramare grepp i finanspolitiken, förbättrar det ändå den privata sektorns förtroende liksom förutsättningarna för ökad efterfrågan på medellång sikt Bruttonationalprodukten procentuell volymförändring ** 13** Källa: Statistikcentralen, finansministeriet

14 14 Den snabbaste tillväxtfasen i världsekonomin är förbi Den snabbaste tillväxtperioden i världsekonomin är förbi, även om den köpkraftskorrigerade bruttonationalprodukten i världen växer med c. 4 % under prognosperioden. Tyngdpunkten i tillväxten ligger i de länder som är stadda i utveckling, där den genomsnittliga tillväxttakten är cirka 6 % under hela prognosperioden. I de traditionella industriländerna är den genomsnittliga tillväxttakten cirka 2 %. Förenta staternas ekonomi återhämtade sig rätt snabbt från depressionen. Den ekonomiska tillväxten har dock avtagit och stannar under 3 % hela prognosperioden. På kort sikt fördröjs tillväxten av hushållens stigande spargrad och de fortsatt låga investeringarna. På medellån fördröjs tillväxten av den låga sysselsättningen, den offentliga ekonomins omfattande anpassningsbehov och den externa obalansen. I euroområdet och EU är tillväxten trög; tillväxten i år och nästa år blir cirka 1½ %. Tillväxten i euroområdet varierar kraftigt: Tyskland och Sverige når i år en takt som överstiger 3 % medan ekonomierna hotar att krympa i de länder som kämpar med ekonomisk kris och finanskris. Inom EU fördröjs tillväxten av åtgärderna för att stabilisera de offentliga ekonomierna särskilt i år och nästa år. Den snabba tillväxtruschen efter depressionen syns också som tilltagande inflation. I euroområdet stiger konsumentpriserna nu i en takt av cirka 2,5 %, i USA är takten cirka 3,5 % och i Storbritannien 4,5 %. Inflationsförväntningarna har dock skrivits ned de senaste månaderna och marknaden väntar en inflation på i medeltal under 1,5 % i euroområdet och under 2 % i USA under de kommande fem åren. Såväl de korta som de långa realräntorna har länge varit på väg nedåt och t.ex. den med konsumentpriserna deflaterade 3 månaders realräntan har redan varit negativ i över ett år i euroområdet och i Förenta staterna. Också de långa realräntorna har vänt och blivit negativa. De korta marknadsräntorna i euroområdet stiger så småningom i takt med ECB:s räntepolitik. Förenta staternas och Japans centralbanker fortsätter längre med sin lågräntepolitik. Utrikeshandelns andel av den ekonomiska tillväxten krymper Mer än hälften av Finlands varuexport går till EU-länderna och en knapp tredjedel till euroområdet. Euroländernas växande ekonomiska problem försämrar Finlands exportmöjligheter. I år stiger exportvolymen med 4 %. Nästa år ökar exporten långsamt, eftersom utsikterna för ekonomisk tillväxt i Europa förblir dämpade. Finlands export består till stor del av investeringsvaror och mellanprodukter, och efterfrågan på dem blir småningom livligare först 2013 när ekonomisk tillväxt stärks så mycket att det leder till behov av ökad produktionskapacitet i Finlands exportländer.

15 15 Tillväxtutsikterna för den inhemska industriproduktionen är tämligen ljusa i år, vilket upprätthåller behovet av att importera råvaror och produktionsvaror. De goda utsikterna i början av året ökade företagens investeringsprojekt, vilket ökar importen av maskiner och anordningar. Den dämpade aktiviteten hejdar från och med nästa år företagens produktionsökning och till följd av detta ökningen av importen av såväl råvaror och produktionsvaror som investeringsvaror. Importökningen avtar mot slutet av året, redan för att jämförelsenivån från slutet av fjolåret är så hög. Importen ökar i år med 3 ½ % och under de följande åren tillväxten blir långsam. Under prognosperioden fortsätter bytesbalansen att uppvisa ett överskott. Kraftig prisstegring fördröjer köpkraftens utveckling I år når den privata konsumtionen samma nivå som före finanskrisen. Riskerna för att den internationella ekonomin ska utvecklas sämre än väntat och oron för de offentliga ekonomiernas skuldsättning har avspeglat sig även i hushållens förväntningar. Å andra sidan antas sysselsättningen fortsätta att förbättras i år, vilket skapar förutsättningar för att den privata konsumtionen ska fortsätta att utvecklas jämförelsevis positivt trots den senaste tidens försämrade förtroende. Utvecklingen av hushållens köpkraft försämras i år av den jämförelsevis kraftiga prisstegringen. Till den bidrar prisutvecklingen på råvaror och dessutom inhemska faktorer som skärpningen av den indirekta beskattningen. Hushållens realinkomster ökar cirka 1 % men när spargraden sjunker ökar ändå den privata konsumtionen med 3,4 %. År 2012 dämpas den privata konsumtionsökningen till 1,6 %. Höjningen av momsen och andra indirekta skatter upprätthåller en jämförelsevis snabb prisstegring. Hushållens realinkomster ökar med cirka 1 %. Hushållens spargrad fortsätter att sjunka, men långsammare än förr. Under 2000-talet har hushållens skulder ökat klart snabbare än deras disponibla inkomster. Hushållens skuldsättningsgrad har också stigit till en rekordhög nivå. Åren växte kreditstocken med i medeltal 12 % per år. Inte ens finanskrisen tog kål på låntagningsbenägenheten. När ekonomin återhämtat sig har den låga räntenivån och den positiva sysselsättningsutvecklingen fortsatt att upprätthålla en stigande skuldsättningsgrad. Under de närmaste åren stiger skuldsättningsgraden något långsammare, men uppgången fortsätter. Bostadskrediternas andel av skulden har varit över 70 % de senaste åren, så bostadsmarknadens utveckling bestämmer i stor utsträckning hushållens låntagning.

16 16 Sämre utsikter för industrin Totalproduktionen har fortsatt att växa under det första halvåret i år och sysselsättningen har långsamt förbättrats. I år förväntas totalproduktionen växa 2,9 %. Den ekonomiska aktiviteten har spridit sig från industrin till servicebranschen. På grundval av de färskaste konjunkturbarometeruppgifterna, industrins nya beställningar och lagersituationen avtar tillväxten dock under det senare halvåret. De bästa tillväxtförutsättningarna finns inom kemiindustrin, som mätt med värdeökningsandelen redan har nått nästan samma nivå som skogsindustrin, och den traditionella metallindustrin, som är en typisk tillverkare av investeringsvaror. Under början av året har omsättningen i servicebranschen ökat i en takt av nästan 10 %, även om en bidragande orsak har varit prisstegringen till följd av kostnadstrycket. Enligt de senaste barometrarna hyser företagarna i servicebranschen fortfarande gott förtroende, även om man anser att konjunkturutsikterna redan har försämrats något. I vissa delar av servicebranschen har bristen på arbetskraft blivit det största hindret för produktionsökning. Byggbranschens utsikter för innevarande år är fortfarande positiva. Bostads- samt lager- och kontorsbyggandet utvecklas gynnsamt. Branschen bedömde att det största hindret för tillväxt är tillgången på yrkesskicklig arbetskraft. Industrins utsikter har däremot försämrats under de allra senaste månaderna: industrins produktionsförväntningar har gått ner på senaste tid, sysselsättningsplanerna är försiktigare än tidigare och kapacitetsutnyttjandet är fortfarande något lägre än normalt. Nästa år förväntas den totala produktionsökningen avta till 1,6 % och 2013 stanna på 2,3 %. Den totalekonomiska aktiviteten å ena sidan begränsas av statens skärpta ekonomiska politik och å andra sidan stöds av den låga realräntan. Den osäkerhet beträffande framtiden som spridit sig i och med den internationella skuldkrisen minskar särskilt den externa efterfrågan, vilket syns som dämpad aktivitet inom industrin samt som avtagande efterfrågan på företagstjänster som tillhandahåller insatser för industrin. Produktionsökningen inom industrin torde avta till cirka ½ %. Inom byggandet tycks den snabbaste tillväxttakten på kort sikt vara förbi, så tillväxten nästa år blir mer återhållsam, cirka ½ %. Tillväxten inom tjänsteproduktionen avtar till cirka 2 % nästa år. Totalproduktionen förväntas nå sin tidigare toppnivå först under 2013 inom förädlingen kommer man inte att nå upp till den tidigare rekordnivån under prognosperioden. Investeringarna växer långsammare nästa år I år ökar investeringarna med närmare 5,6 % och av BNP-tillväxten kommer knappt en tredjedel från privata investeringar. De kraftiga växlingarna på finansmarknaden hösten 2011 hinner inte inverka särskilt mycket på årets investeringar. Däremot ökar investeringarna 2012 klart långsammare än i år,

17 17 eftersom redan påbörjade investeringar slutförs och man är försiktig med nya. Tillväxten inom året kommer i huvudsak från övriga husbyggnadsinvesteringar, för vilka bygghorisonten sträcker sig klart längre än för husbyggandet, samt från ökat antal anläggningsarbeten. I slutet av prognosperioden förutspås tillväxten inom året bli snabbare och investeringarna komma igång på nytt efter en långsammare fas. Samhällsekonomins investeringsgrad stannar ändå under det långsiktiga medelvärdet. Sysselsättningen förbättras långsamt de närmaste åren Sysselsättningen förbättras långsamt under de närmaste åren. Den allmänna ekonomiska osäkerheten fördröjer den ekonomiska tillväxten och företagen blir allt försiktigare med att rekrytera nya arbetstagare. I år ökar sysselsättningen cirka 1 % tack vare den relativt goda sysselsättningsökningen i början av året. Under de följande åren avtar tillväxttakten till kring en halv procent. År 2013 är antalet sysselsatta ungefär flera än i fjol, ungefär hälften av ökningen inträffar i år. Antalet sysselsatta 2013 stannar dock fortfarande klart under sysselsättningen När sysselsättningen och ekonomin växer långsamt minskar inte heller antalet arbetslösa så mycket under de närmaste åren. Antalet arbetslösa började minska redan i fjol och i början av 2011 fortsatte arbetslösheten att minska i jämn takt, men arbetslöshetsgraden för hela året stannar på 7,9 % eftersom arbetslösheten minskar långsammare på hösten. År 2012 sjunker arbetslöshetsgraden till 7,6 % och 2013 till 7,4 %. År 2013 är antalet arbetslösa fortfarande klart större än före finanskrisen. Antalet personer som står utanför arbetskraften (15-64 år) börjar minska i år. Under de två föregående åren växte antalet personer som står utanför arbetskraften snabbt på grund av den internationella finanskrisen och nu börjar denna arbetskraftsreserv långsamt lösas upp. Före år 2013 beräknas antalet personer som står utanför arbetskraften minska med sammanlagt cirka personer. Minskningen av antalet personer som står utanför arbetskraften förklaras delvis med förändringen i åldersstrukturen. Dessutom bedömer man att en stor del av den nya sysselsatta är sådana som nu står utanför arbetskraften. Regeringsprogrammets sysselsättningsmål är att 2015 ska sysselsättningsgraden vara 72 % och arbetslöshetsgraden 5 %. Med dagens ekonomiska utsikter är dessa mål mycket utmanande. Målet för sysselsättningsgraden innebär att 2015 skulle de sysselsatta vara cirka flera och de arbetslösa cirka färre än i fjol. För att målen ska nås behövs mer åtgärder som ökar i synnerhet utbudet av arbetskraft.

18 18 Inflationen bland de högsta i euroområdet under prognosperioden Inkomstnivåindexet, som beskriver löntagarnas allmänna nominella inkomstnivå, steg med 2,6 % i fjol. Avtalsförhöjningarna höjde inkomsterna med cirka 2 procentenheter och andra faktorer än avtalsförhöjningarna höjde inkomstnivån med cirka 0,6 procentenheter. I år beräknas inkomstnivån likaså stiga med 2,6 %, men 2012 accelererar inkomstnivån. I år sjunker realinkomstnivån å ena sidan för att inflationen accelererar snabbt och å andra sidan för att den nominella inkomstnivån stiger långsammare än normalt. Även om den nominella inkomstnivåns uppgång förutspås bli 3,2 % nästa år, gör den skärpta indirekta beskattningen att inflationen är fortsatt hög, och realinkomsterna stiger inte ens då. År 2012 förväntas inkomstnivån stiga med upp till 3,2 %. Accelerationen förklaras av det större löneöverhänget i avtalslönerna och de något större avtalsförhöjningarna än året innan. Andra faktorer än avtalsförhöjningarna förutspås inverka på förtjänstnivån lika mycket än i år Arbetskostnaderna per producerad enhet inom hela ekonomin stiger under prognosåren cirka 2 % om året. Inom industrin sjunker arbetskostnaderna per enhet med cirka 0,5 % om året, eftersom industrins produktivitetsförbättring per arbetstagare förutspås vara snabbare än produktivitetsförbättringen inom hela ekonomin. Årsförändringen i konsumentpriserna, dvs. inflationen, mätt med det nationella indexet nådde redan i början av året gränsen 3 % och har därefter tilltagit ytterligare. I juni steg konsumentpriserna i en takt av cirka 3½ %. Den snabba inflationen i början av året förklaras av att bränsle och el samt mat, godis, glass och alkoholfria drycker blivit dyrare. De skatteskärpningar som trädde i kraft vid årsskiftet riktade sig mot dessa nyttigheter. Dessutom påverkades inflationen av de ändringar som företogs i momsbeskattningen i juli Sammanlagt påskyndade ändringarna i beskattningsgrunderna inflationen med i genomsnitt cirka 0,6 procentenheter under årets början. I början av året satte dessutom de stigande boendekostnaderna fart på inflationen, men å andra sidan har den dämpats av att konsumtionselektroniken och mobilnättjänsterna blivit billigare jämfört med föregående år. I år förutspås den genomsnittliga inflationen vara 3,5 %. För att få in mera inkomster innehåller budgetförslaget för nästa år en skärpning av flera punktskatter i januari Dessutom föreslås att vissa momsgrunder ändras. På inflationen har dessa åtgärder en påskyndande inverkan, som är cirka 0,9 procentenheter som årsmedelvärde. Inflationen under hela året förutspås bli 3,3 %. Vid sidan av ändringarna i beskattningsgrunderna finns det fortfarande flera andra faktorer som påskyndar inflationen Europriset på olja förutspås gå ned något, vilket lättar trycket mot bränslepriserna. Därmed väntas energinyttigheterna inte bli dyrare i lika snabbt takt nästa år eller det därpå följande året som i år. Prisstegringen på livsmedel planar ut eftersom årets skörd förutspås bli bättre än i fjol och t.ex. energipriserna, som inverkar på priset på färsk mat, antas stiga i måttfullare takt. År 2013 förväntas inflationen bromsa in, när skattehöjningarnas inverkan på konsumentpriserna försvinner och pristrycket från bl.a. den internationella råvarumarknaden lättar.

19 19 Centrala prognossiffror 2010* md euro ** 2012** 2013** Procentuell volymförändring BNP till marknadspris 180 1,0-8,2 3,6 3,5 1,8 2,3 Import 70 7,3-16,1 7,4 3,7 2,9 4,0 Totalutbud 250 2,8-10,6 4,6 3,5 2,1 2,8 Export 73 5,9-21,5 8,6 4,3 3,5 4,7 Konsumtion 143 1,7-1,9 2,1 2,6 1,3 1,7 privat 98 1,8-3,1 2,7 3,4 1,6 2,1 offentlig 44 1,7 0,9 0,6 0,9 0,7 0,8 Investeringar 34-0,8-13,5 2,8 5,6 0,9 2,9 privata 29-1,0-15,9 3,9 5,6 0,9 3,2 offentliga 5 0,6 4,7-3,8 6,0 0,7 1,2 Totalefterfrågan 250 2,8-10,6 4,6 3,5 2,1 2,8 inhemsk efterfrågan 176 0,6-6,4 3,1 4,2 1,5 2, ** 2012** 2013** Tjänster, volymförändring, % 2,8-4,5 1,4 2,7 2,1 2,3 Industri, volymförändring, % -3,2-21,6 10,2 3,4 0,3 2,2 Arbetets produktivitet, förändring, % -0,6-4,2 4,0 1,9 1,2 1,6 Sysselsatta, förändring, % 1,6-2,9-0,4 1,1 0,5 0,6 Sysselsättningsgrad, % 70,6 68,3 67,8 68,6 69,2 69,9 Arbetslöshetsgrad, % 6,4 8,2 8,4 7,9 7,6 7,4 Konsumentprisindex, förändring, % 4,1 0,0 1,2 3,5 3,3 2,1 Förtjänstnivåindex, förändring, % 5,6 4,0 2,6 2,6 3,2 3,4 Bytesbalans, md euro 6,0 3,7 3,4 1,3 2,4 2,4 Bytesbalans /BNP, % 3,2 2,1 1,9 0,7 1,2 1,1 Korta räntor (3 mån. Euribor), % 4,7 1,2 0,8 1,4 1,9 2,3 Långa räntor (statens obligationer, 10 år), % 4,3 3,7 3,0 3,1 3,4 4,0 Offentliga utgifter /BNP, % 49,3 55,9 55,3 54,2 54,1 54,3 Skattegrad /BNP, % 42,8 42,5 42,1 42,8 42,9 43,0 Offentliga sektorns finansiella sparande /BNP, % 4,2-2,7-2,8-1,1-0,8-0,6 Statens finansiella sparande /BNP, % 0,5-4,8-5,5-3,8-3,3-3,2 Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU) /BNP, % 33,9 43,3 48,3 48,7 50,3 51,7 Statens skuld /BNP, % 29,3 37,1 41,7 42,6 44,4 46,0

20 20 Utsikterna på medellång sikt I fjol började totalproduktionen i Finland på nytt växa efter raset 2009 och tillväxten har varit tämligen god även i år. Redan nästa år nås samma nivå på produktionen som rekordåret Tillväxtutsikterna överskuggas dock av skuldkrisen i Europa och de osäkra utsikterna för den internationella ekonomin. Samhällsekonomin i Finland, som är en liten öppen ekonomi, är mycket känslig för externa störningar. Även om den internationella ekonomin skulle utvecklas tillfredsställande och man skulle undvika svåra externa störningar, hotar de närmaste årens ekonomiska tillväxt i Finland att bli anspråkslös jämfört med tidigare. I kalkylen på medellång sikt beräknas tillväxten åren stanna på i medeltal 1,9 % om året, dvs. något långsammare än vad man föreställde sig på våren i samband med den tekniska ramen. Kalkylen bygger på uppskattningen att ökningen av den potentiella produktionen avtar till under 1½ % före Att den potentiella produktionen börjar öka långsammare baserar sig åter på utsikterna för tre delfaktorer, dvs. kapitalstocken, den totala produktiviteten och arbetsinsatsen. Ökningen av den potentiella produktionen är nästan uteslutande beroende av den totala produktiviteten, eftersom arbetsinsatsen krymper och kapitalstocken beräknas kunna växa endast litet. Arbetets produktivitet förutspås stiga knappt 2 % om året på medellång sikt. Tillväxtmöjligheterna för produktiviteten tycks vara sämre än tidigare, eftersom industrins, inklusive elektronikindustrin med sin snabba produktivitetsökning, andel av produktionen har krympt och industriarbetsplatser fortfarande flyttas till länder med lägre produktionskostnader. Utbudet av arbetskraft börjar minska när de stora åldersklasserna går i pension. På medellång sikt förbättras sysselsättningsläget på grund av den demografiska utvecklingen trots de låga tillväxtsiffrorna. Sysselsättningsgraden stiger och arbetslöshetsgraden sjunker. Enligt baskalkylen når man ändå inte regeringens eftersträvade sysselsättningsgrad på 72 % och arbetslöshet på 5 %. Konsumentpriserna stiger snabbt i år och nästa år, men därefter beräknas prisstegringen vara måttfullare. Den finländska offentliga ekonomins starka finansiella situation försämrades drastiskt till följd av den nyss upplevda ekonomiska krisen. Nu håller den emellertid på att förbättras bl.a. tack vare de företagna skattehöjningarna och den nya regeringens nya anpassningsåtgärder. Anpassningsåtgärderna samt den ekonomiska tillväxten, som beräknats bli tämligen långsam, räcker ändå inte till för att vända den offentliga ekonomin i ett överskott. För att trygga hållbarheten på lång sikt borde den offentliga ekonomin uppvisa ett överskott på cirka 4 %. Den offentliga skulden beräknas närma sig 120 miljarder euro 2015, men den håller sig ändå under den gräns på 60 % i relation till totalproduktionen som angetts i EU:s grundfördrag.

21 21 Nyckeltal på medellång sikt ** 2012** 2013** 2014** 2015** BNP till marknadspris, volymförändring, % -8,2 3,6 3,5 1,8 2,3 2,0 1,6 Konsumentprisindex, förändring, % 0,0 1,2 3,5 3,3 2,1 2,0 2,0 Arbetslöshetsgrad, % 8,2 8,4 7,9 7,6 7,4 7,0 6,9 Sysselsättningsgrad, % 68,3 67,8 68,6 69,2 69,9 70,4 70,6 Offentliga sektorns finansiella sparande/ BNO, % -2,7-2,8-1,1-0,8-0,6-0,2-0,2 Statsförvaltningen -4,8-5,5-3,8-3,3-3,2-2,7-2,8 Lokalförvaltningen -0,6-0,3-0,2-0,4-0,3-0,4-0,3 Socialskyddsfonderna 2,7 3,0 2,9 2,9 2,9 2,8 2,8 Den offentliga sektorns skuld (EMU)/BNP, % 43,3 48,3 48,7 50,3 51,7 52,6 53,5 Statsskulden/BNP, % 37,1 41,7 42,6 44,4 46,0 47,0 48,1 Till följd av den ekonomiska krisen försämrades situationen för i synnerhet statsfinanserna drastiskt, på ett par år med 6 procentenheter i relation till BNP. Tack vare de anpassningsåtgärder som regeringen beslutat om minskar statens underskott med drygt en procentenhet i relation till BNP före Detta räcker ändå inte till för att vända statens skuldsättning nedåt utan statsskulden i relation till totalproduktionen fortsätter att stiga något. Kommunekonomin beräknas uppvisa ett litet underskott under de närmaste åren. Arbetspensionsanstalterna uppvisar ett klart överskott, men överskottet förutspås minska långsamt när pensionsutgifterna växer snabbt under det påbörjade decenniet. De övriga socialskyddsfondernas, dvs. Folkpensionsanstalten och Arbetslöshetsförsäkringsfonden, ekonomi är nära nog i balans. Statsskulden Md euro % * 13* * 15* * Md euro (vänstra skalan) Procent av BNP (högra skalan) Källa: Statskontoret, FM

22 22 Statens finansiella sparande Md euro % * 12** 14** 15** Md euro Procent av BNP (högra skalan) Den finanspolitiska linjen Finlands internationella ekonomiska omgivning präglas av osäkerhet. De i sig positiva stegen för att lösa de bakomliggande problemen på såväl internationell nivå som i enskilda länder har inte tills vidare lugnat ned situationen. De underliggande faktorerna i den finländska ekonomin är i bra skick jämfört med de flesta andra länder. Den finländska ekonomin har ändå sina kända utmaningar. Under dessa förhållanden är det viktigt att de beslut som ligger i våra egna händer är riktiga. För Finland är det viktigt att förbättra den finländska ekonomins konkurrenskraft och upprätthålla förtroendet för den offentliga ekonomins förmåga att sköta sina förpliktelser i alla situationer. Det konkreta målet är att behålla finska statens kreditklassificering på nuvarande bästa möjliga nivå. Detta försvarar en målmedveten och stram finanspolitik i kombination med en måttfull inhemsk kostnadsutveckling. Regeringens mål är att vända förhållandet mellan statsfinansernas skuld och totalproduktionen i en klar nedgång före utgången av valperioden. Dessutom har regeringen förbundit sig att före valperiodens utgång besluta om de åtgärder som behövs för att ta igen det hela hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. För att nå målet eftersträvar regeringen balans i statsfinanserna samt en snabbare ekonomisk tillväxt än prognosen. I sitt program preciserar regeringen en mängd åtgärder som förbättrar situationen för statsfinanserna med cirka 2,5 miljarder euro före Tilläggsinkomstkällor på 1,26 miljarder euro och utgiftsbesparingar på 2,15 miljarder euro preciseras. Av utgiftsbesparingarna omallokeras cirka 700 miljoner euro till bl.a. förbättring av grundskyddet och åtgärder som främjar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen medan 200 miljoner euro reserveras för tilläggsbudgetbehov.

23 De åtgärder som preciserats i programmet räcker inte ensamma till för att skapa balans i statsfinanserna och vända statsfinansernas skuldförhållande nedåt. Åtgärderna förbättrar situationen för statsfinanserna med 1,1 % i relation till 2015 års BNP-värde. Enligt finansministeriets konjunkturprognos och den bedömning på medellång sikt som utgör en fortsättningen på prognosen skulle underskottet i statsfinanserna fortfarande vara 2,8 % av BNP Regeringen har förbundit sig att vidta tilläggsåtgärder om statsskuldens BNPandel inte tycks börja sjunka och underskottet i statsfinanserna tycks hålla sig över 1 % i relation till BNP. Om man bedömer möjligheterna att nå målen på grundval av prognoserna, är det skäl att förbereda sig på att precisera och vidta tilläggsåtgärderna. Tidpunkten för tilläggsåtgärderna är viktig. Å ena sidan lämpar sig tilläggsåtgärder dåligt i en hotande konjunkturnedgång. Å andra sidan avtar den ekonomiska tillväxten på medellång sikt, när den ekonomiska tillväxtpotentialen försvinner. Det kommer kanske inte någon bättre tidpunkt än nu för att vidta tilläggsåtgärderna. Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott kan inte fyllas enbart med finanspolitiska åtgärder. Strukturella åtgärder, som främjar en högre sysselsättningsgrad och längre arbetskarriärer, bättre produktivitet, resultat och effekt i fråga om de offentliga tjänsterna samt högre tillväxtpotential, är väsentliga för att balansera statsfinanserna, skapa en snabbare tillväxt än enligt prognosen och ta igen hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Regeringen strävar efter att höja sysselsättningsgraden till 72 % och sänka arbetslöshetsgraden till 5 % före valperiodens utgång. För att målen ska nås förutsätts att antalet medborgare som står utanför arbetskraften minskar kännbart och att största delen av de medborgare som övergår till arbetskraften sysselsätts. Särskilt målet för arbetslöshetsgraden är utmanande. 23

24 24

25 25 1 Ekonomiska utsikter 1.1 Den internationella ekonomin Den snabbaste tillväxtperioden i världsekonomin är förbi, även om den köpkraftskorrigerade bruttonationalprodukten i världen växer med cirka 4 % under prognosperioden. Tyngdpunkten i tillväxten ligger i de länder som är stadda i utveckling, där den genomsnittliga tillväxttakten är cirka 6 % under hela prognosperioden. I de traditionella industriländerna är den genomsnittliga tillväxttakten cirka 2 %. Bakom den avtagande tillväxten ligger utfasningen av regeringarnas och centralbankernas stöd- och stimulansåtgärder, stabiliseringen av de offentliga ekonomierna samt den bräckliga privata efterfrågan i många industriländer. I flera industriländer måste den offentliga ekonomin, hushållen och finansinstituten samtidigt stärka sin finansiella situation, varvid efterfrågan försämras och tillväxten avtar i år och nästa år. I år fördröjs tillväxten dessutom av naturkatastrofen i Japan och den kraftiga prisstegringen på flera råvaror. Effekterna av dem dämpas dock mot slutet av prognosperioden. Senare kommer tillväxten och särskilt efterfrågan på investeringsvaror att repa sig på grund av den omfattande återuppbyggnaden i Japan. Världshandeln 2000= ** 12** 13** Världshandeln (säsongrensad) Finlands export (ej säsongrensad) Källa: CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis, Statistikcentralen, FM

26 26 Förenta staternas ekonomi återhämtade sig rätt snabbt från depressionen, bl.a. tack vare kraftiga stimulansåtgärder och för att omfattningen av landets direkta finansiering dämpade bankkrisens effekter på den realekonomiska aktiviteten. Den ekonomiska tillväxten har dock avtagit och stannar under 3 % hela prognosperioden. Tillväxten fördröjs av hushållens stigande spargrad, de fortsatt låga investeringarna, den låga sysselsättningen, den offentliga ekonomins omfattande anpassningsbehov och den externa obalansen. I euroområdet och EU är tillväxten trög: tillväxten i år och nästa år blir knappt 2 %. Tillväxten i euroområdet varierar kraftigt: Tyskland och Sverige når i år en takt som överstiger 3 % medan ekonomierna krymper i de länder som kämpar med ekonomisk kris och finanskris. Inom EU fördröjs tillväxten av åtgärderna för att stabilisera de offentliga ekonomierna särskilt i år och nästa år. Den snabba tillväxtruschen efter depressionen syns också som tilltagande inflation. I euroområdet stiger konsumentpriserna nu i en takt av cirka 2,5 %, i USA är takten cirka 3,5 % och i Storbritannien 4,5 %. Inflationsförväntningarna har dock skrivits ned de senaste månaderna och marknaden väntar en inflation på i medeltal circa 1 % i euroområdet och under 2 % i USA under de kommande fem åren. Producent- och i synnerhet importpriserna har stigit klart kraftigare än så. Prisstegringen på råvaror beror till en del på mer bestående utbudsknapphet och efterfrågeomfattning, varvid också den höga prisnivån blir bestående. De nedskrivna inflationsförväntningarna har gett centralbankerna utrymme att fortsätta med sin okonventionella penningpolitik. På längre sikt förbättrar inflationsrisken i industriländerna kvaliteten på centralbankernas balansräkningar. Bruttonationalprodukt volymförändring, procent ** 12 ** 13** Kina (ej säsongrensad) Förenta staterna (säsongrensad) Euroområdet (säsongrensad) Källa: Nationella statistikmyndigheter, FM

27 27 Råvarupriser EUR 2010=100 EUR/barrel ** 12 ** 13** Industrins råvaruprisindex, euroområdet (vänstra skalan) Råolja (Brent FOB Sullom Voe, högra skalan) Källa: Hamburgisches WeltWirtschafts Institut, Reuters, FM 25 Såväl de korta som de långa realräntorna har länge varit på väg nedåt och t.ex. den med konsumentpriserna deflaterade 3 månaders realräntan har redan varit negativ i över ett år i euroområdet och i Förenta staterna. Också de långa realräntorna har vänt och blivit negativa. De korta marknadsräntorna i euroområdet stiger så småningom i år och nästa år i takt med ECB:s räntepolitik. Förenta staternas och Japans centralbanker fortsätter längre med sin lågräntepolitik. På medellång sikt finns ett klart tryck på räntehöjningar bl.a. på grund av den kraftiga investeringsefterfrågan i de ekonomier som är stadda i utveckling och det ringa sparandet i industriländerna. Världsekonomins negativa risker är förknippade med den bräckliga ekonomiska tillväxten i industriländerna, den offentliga sektorns skuldsättning och obalansen i finansieringen samt den utdragna arbetslösheten. Omfattande och samtidiga stabiliseringsåtgärder i de offentliga ekonomierna kan på kort sikt minska efterfrågan och förvärra arbetslösheten mera än prognosen, men å andra sidan kan de på medellång sikt förbättra konsumenternas och företagens förtroende och skapa bättre förutsättningar för ökad privat efterfrågan än enligt prognosen. Risken är att de stigande import- och producentpriserna i flera länder skapar tryck även på konsumentpriserna och lönerna, varvid den privata efterfrågeökningen kan avta. Depressionen 2008 fördjupades av bristen på förtroende. Under bank- och finanskrisen förbyttes de tidigare optimistiska uppfattningarna om riskerna i rädsla för att motparterna skulle vara insolventa och tillgången på finansiering försämrades snabbt. Nu hotas banksystemet av en ny brist på förtroende särskilt i Storbritannien och i euroområdet. Detta kan tyda på nya finansieringssvårigheter samt leda till att handeln och investeringarna avtar.

28 28 Banksystemets riskpremie 12 månaders LIBOR - avkastningen på 12 månaders ränteutbytesavtal, grundpoäng Källa: Reuters Särskilt i Europa består risken i staternas höga skuldsättning och kvaliteten på banksektorns balansräkningar, fenomen som kan förstärka varandra. Bankerna inklusive ECB kan å ena sidan bli tvungna att skriva ned värdet på sina papper, varvid staterna kan bli tvungna att stöda banksektorn mera än väntat i en situation där finansieringen av den offentliga sektorn redan utgör en utmaning. Det kan hända att krisen i euroområdets randstater bedarrar långsammare och påverkar aktiviteten i hela euroområdet mera än enligt de antaganden som prognosen bygger på. Arbetslöshetsgrad säsongrensad, procent Euroområdet Förenta staterna Finland Sverige Tyskland Källa: Nationella statistikmyndigheter

29 29 Bruttonationalprodukten ** 2012** 2013** procentuell volymförändring Världen (PPP) 2,8-0,6 4,8 4,0 3,8 4,5 Euroområdet 0,4-4,2 1,8 1,6 1,2 1,8 EU 0,5-4,3 1,8 1,6 1,2 1,8 Tyskland 1,0-4,7 3,6 3,5 2,0 2,5 Frankrike -0,1-2,7 1,5 1,6 1,2 2,0 Sverige -0,6-5,3 5,7 4,0 2,0 2,5 Storbritannien -0,1-4,9 1,4 1,2 1,2 1,8 Förenta staterna -0,3-3,5 3,0 1,8 2,0 2,8 Japan -1,2-6,3 4,0-0,5 3,0 1,5 Kina 9,6 9,1 10,4 9,0 8,5 8,0 Ryssland 5,2-7,8 4,0 5,0 4,5 4,0 Källa: Eurostat, nationella statistikmyndigheter, IMF, FM Utgångsantaganden ** 2012** 2013** Världshandelns tillväxt, % 2,0-12,9 14,4 7,0 5,0 8,0 EUR/USD 1,47 1,39 1,33 1,44 1,44 1,44 Industrins råvarupriser, (2010=100) 89,1 67,6 99, Råolja (Brent), /barrel 66,2 44,3 60,0 81, mån. Euribor, % 4,7 1,2 0,8 1,4 1,9 2,3 Statens obligationer (10 år), % 4,3 3,7 3,0 3,1 3,4 4,0 Exportens marknadsandel (1991=100) 130,3 111,8 108, Importpriser, % 1,9-8,3 6,4 7,8-1,1 3,3 Källa: Nationella statistikmyndigheter, CPB, HWWI, Reuters, FM

30 Utrikeshandeln Exporten I fjol våras började Finlands export repa sig snabbt efter föregående års recession. Enligt den justerade statistiken från juli ökade exporten med 8½ % under året, vilket var ordentligt mer än den ökning på 5 % som juni månads statistik fortfarande utvisade för fjolåret. Orsaken till ökningen var framför allt att exportutvecklingen i fråga om tjänster korrigerades från 7 % minus till en ökning på 3½ %. Utrikeshandeln med tjänster omfattar rikligt med de stora globala företagens interna internationella tjänster och Statistikcentralen får de slutliga uppgifterna om dessa tjänster först när företagen är klara med sina bokslut. Enligt julistatistiken ökade varuexporten med 11 %. Den kännbara tillväxten i fjol räckte ändå inte till för att vända Finlands krympande exportandel på världsmarknaden i en uppgång. Som helhet stannade exportvolymen 15 % under nivån Under det första halvåret i år ökade exportvolymen med 2½ % jämfört med början av Varuexporten ökade med 10 %. Exportpriserna steg snabbt, men när våren framskred planade prisutvecklingen ut till följd av nedgången i världsmarknadspriserna. Mer än hälften av Finlands varuexport går till EU-länderna och en knapp tredjedel till euroområdet. Euroländernas växande ekonomiska problem försämrar Finlands exportmöjligheter. Under sommaren började företagens exportutsikter försämras och exportorderstockarna sjönk en tiondel under sin normala nivå. Exportförväntningarna förblev dock tämligen goda. Nya exportbeställningar inkom framför allt till maskin- och metallproduktindustrin samt kemiindustrin. Inom skogsindustrin och metallförädlingen, som senaste år var de första att återhämta sig efter recessionen, är exportutsikterna redan på tillbakagång. I år stiger både exportvolymen med 4½ %. Nästa år ökar exporten långsamt, eftersom utsikterna för ekonomisk tillväxt i Europa förblir dämpade. Finlands export består till stor del av investeringsvaror och mellanprodukter, och efterfrågan på dem blir småningom livligare först 2013 när ekonomisk tillväxt stärks så mycket att det leder till behov av ökad produktionskapacitet i Finlands exportländer.

31 Importen Enligt den justerade statistiken från juli ökade importen i fjol med 7½ %, medan importökningen enligt Statistikcentralens uppgifter från juni skulle ha stannat på 2 % Varuimporten ökade med 9 % i enlighet med de tidigare uppgifterna, men tjänsteimporten steg från junistatistikens 14 % minus till en ökning på 4 %. På samma sätt som i fråga om tjänsteexporten berodde den avsevärda korrigeringen för tjänsteimportens del i huvudsak på de internationella storföretagens interna tjänstetransaktioner. Uppgifterna om dem kommer med en viss fördröjning. Prisstegringarna på råvaror och energi höjde importpriserna med 6½ % i fjol. Importpriserna på varor steg med 8 %, medan prisnivån på tjänsteimporten höll sig kring ett par procent. Under det första halvåret i år sjönk importökningen till 4½ %. Varuimporten ökade med 12½ % och varuimportpriserna med 10 %. Under försommaren avstannade höjningen av importpriserna. Tillväxtutsikterna för den inhemska industriproduktionen är tämligen ljusa ännu i år, vilket upprätthåller behovet av att importera råvaror och produktionsvaror. De goda utsikterna i början av året ökade företagens investeringsprojekt, vilket ökar importen av maskiner och anordningar. Den dämpade konjunkturuppgången hejdar från och med nästa år företagens produktionsökning och till följd av detta ökningen av importen av såväl råvaror och produktionsvaror som investeringsvaror. Också importökningen av konsumtionsvaror avtar under prognosperioden, eftersom hushållens disponibla inkomster ökar mindre och detta begränsar importen av konsumtionsvaror. Till följd av den uppdämda efterfrågan på bilar skaffade hushållen fler bilar i fjol och i början av året har ett stort antal bilar importerats till landet. Mot slutet av året och nästa år dämpas importen av bilar och andra sällanköpsvaror när hushållen blir försiktigare. Importen ökar i år med 3½ % och under de följande åren tillväxten blir långsam, eftersom den inhemska aktiviteten tilltar tämligen återhållsamt under prognosperioden. Ökningen av tjänsteexporten och tjänsteimporten har i prognosen uppskattats bli knapp. Utrikeshandeln ** 2012** 2013** procentuell volymförändring Export av varor och tjänster 5,9-21,5 8,6 4,3 3,5 4,7 Import av varor och tjänster 7,3-16,1 7,4 3,7 2,9 4,0 procentuell prisförändring Export av varor och tjänster -0,3-5,7 3,9 5,8 0,1 2,4 Import av varor och tjänster 1,9-8,3 6,4 7,8-1,1 3,3

32 Bytesbalansen Bilden av överskottet i Finlands bytesbalans och dess struktur 2010 förändrades kännbart i och med de senaste statistikkorrigeringarna. Bytesbalansen halverades från 6,7 miljarder euro till 3,4 miljarder euro och dess andel av bruttonationalprodukten sjönk under 2 %. Handelsbalansen krympte med en halv miljard euro och tjänstebalansen vände i ett underskott. Till följd av detta försämrades överskottet i varu- och tjänstebalansen från 5 miljarder euro till 2,3 miljarder euro. Det tidigare överskottet på 1,7 miljarder euro i balansen för produktionsfaktorer och transfereringar krympte till 1,1 miljarder euro. I början av innevarande år försämrade de höga importpriserna handelsbalansen. Under vårens lopp dämpades höjningen av importpriserna snabbare än exportpriserna och å andra sidan har exportutsikterna förblivit tämligen goda, vilket ger anledning att anta att överskottet i handelsbalansen under hela året är några miljarder. Däremot torde tjänsteutgifterna under prognosperioden på samma sätt som i fjol vara större än tjänsteinkomsterna och underskottet i tjänstebalansen fördjupas. Balansen för produktionsfaktorsersättningar och transfereringar har traditionellt uppvisat ett underskott, men de internationella företagens finansieringsåtgärder utgjorde ett undantag Enligt prognosen kommer balansposten att börja uppvisa ett underskott på nytt. Inalles fortsätter bytesbalansen att uppvisa ett överskott under prognosperioden. Bytesbalansen ** 2012** 2013** md euro Balans för varor och tjänster 7,0 2,8 2,3 1,6 3,1 3,1 Faktorinkomster och transfereringar, netto -1,0 0,8 1,1-0,3-0,7-0,8 Bytesbalans 6,0 3,7 3,4 1,3 2,4 2,4 Bytesbalans i procent av BNP 3,2 2,1 1,9 0,7 1,2 1,1