2. SMÅBARNSPEDAGOGIKENS UPPDRAG OCH ALLMÄNNA MÅL... 8

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. SMÅBARNSPEDAGOGIKENS UPPDRAG OCH ALLMÄNNA MÅL... 8"

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH DE LOKALA PLANERNA FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK Grunderna för planen för småbarnspedagogik Planer för småbarnspedagogik på lokal nivå... 4 Den lokala planen för småbarnspedagogik... 4 Barnets plan för småbarnspedagogik Uppgörandet av de lokala planerna för småbarnspedagogik SMÅBARNSPEDAGOGIKENS UPPDRAG OCH ALLMÄNNA MÅL Förpliktelser som styr småbanspedagogiken Olika former av småbarnspedagogik Småbarnspedagogiken som en del av barnets växande och lärande Värdegrunden Synen på lärande Pedagogiskt inriktad helhet för fostran, undervisning och vård Mångsidig kompetens Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Förmåga att delta och påverka Frågor som avgörs på lokal nivå VERKSAMHETSKULTUREN INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN Principerna för utvecklandet av verksamhetskulturen En lärande gemenskap är kärnan i verksamhetskulturen En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation Delaktighet, jämlikhet och jämställdhet Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Välbefinnande, trygghet och en hållbar livsstil Lärmiljöer inom småbarnspedagogiken Samarbete inom småbarnspedagogik Samarbete med vårdnadshavarna Mångprofessionellt samarbete Frågor som avgörs på lokal nivå

2 4. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN Den pedagogiska referensramen inom småbarnspedagogiken Pedagogisk dokumentation Mångsidiga arbetssätt Leken som grund för utveckling, lärande och välbefinnande Pedagogiska helheter Språkens rika värld Mina många uttrycksformer Jag och vår gemenskap Jag utforskar min omgivning Jag växer, rör på mig och utvecklas Språk- och kulturmedvetenhet i småbarnspedagogiken Frågor som avgörs på lokal nivå STÖD FÖR BARNETS UTVECKLING OCH LÄRANDE Principerna för stöd Samarbete med barnet, vårdnadshavarna och andra sakkunniga i samband med stöd Stödarrangemang inom småbarnspedagogiken Barnets plan för småbarnspedagogik i samband med stöd Frågor som avgörs på lokal nivå SMÅBARNSPEDAGOGIK SOM BASERAR SIG PÅ EN ALTERNATIV PEDAGOGIK ELLER EN SÄRSKILD ÅSKÅDNING Frågor som avgörs på lokal nivå UTVÄRDERING OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETEN INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN Utvärdering och utveckling av den pedagogiska verksamheten Frågor som avgörs på lokal nivå

3 1. GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH DE LOKALA PLANERNA FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en nationell föreskrift utfärdad av Utbildningsstyrelsen enligt lagen om småbarnspedagogik 1. De lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens planer för småbarnspedagogik ska utarbetas och småbarnspedagogiken genomföras i enlighet med denna föreskrift. Beredningen av planen för småbarnspedagogik styrs framför allt av lagen om småbarnspedagogik, som föreskriver om barnets rätt till småbarnspedagogik och om målen för småbarnspedagogiken. Förskoleundervisningen, som regleras av lagen om grundläggande utbildning 2, är en del av småbarnspedagogiken. Förskoleundervisningen styrs av föreskriften om grunderna för förskoleundervisningens läroplan som Utbildningsstyrelsen har utfärdat. Småbarnspedagogiken är en del av det finländska utbildningssystemet och ett viktigt skede i barnets växande och lärande. Vårdnadshavarna bär det primära ansvaret för sina barns fostran. Småbarnspedagogiken stödjer hemmens fostrande uppdrag och bidrar till barnens välbefinnande. Avsikten med den nationella styrningen av småbarnspedagogiken är att skapa goda förutsättningar för de barns helhetsmässiga uppväxt, utveckling och lärande som deltar i småbarnspedagogiken. Utgångspunkten vid beredningen av reformen har varit förändringarna i barnens uppväxtmiljö och i verksamhetsmiljön inom småbarnspedagogiken i dag och i framtiden. Grunderna har beretts i samarbete med olika intressentgrupper och utgående från de senaste resultaten från forskning och utvecklingsarbete. Planen för småbarnspedagogik är en helhet som omfattar tre nivåer. Den består av de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik, de lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens individuella planer för småbarnspedagogik. 1.1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik Syftet med grunderna för planen för småbarnspedagogik är att stödja och styra ordnandet, genomförandet och utvecklandet av småbarnspedagogiken samt att bidra till att småbarnspedagogiken håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet. Med småbarnspedagogik avses en helhet som består av fostran, undervisning och vård, där i synnerhet pedagogiken betonas 3. 1 Lagen om småbarnspedagogik (36/1973) 2 Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) 26 a (1040/2014) 3 Lagen om småbarnspedagogik 1 (580/2015) 3

4 I grunderna för planen för småbarnspedagogik definieras det centrala innehållet i och målen för småbarnspedagogiken, samarbetet mellan anordnaren av småbarnspedagogik och barnens föräldrar eller andra vårdnadshavare, det mångprofessionella samarbetet samt innehållet i barnets plan för småbarnspedagogik 4. Syftet med grunderna för planen för småbarnspedagogik är att styra utvecklandet av kvaliteten på småbarnspedagogiken. I slutet av varje kapitel finns frågor som avgörs på lokal nivå och som styr planeringen och genomförandet lokalt. Grunderna för planen för småbarnspedagogik innehåller också hänvisningar till lagstiftningen. Hänvisningarna förtydligar sambandet mellan grunderna och lagstiftningen. 1.2 Planer för småbarnspedagogik på lokal nivå Anordnaren av småbarnspedagogik (kommun, samkommun) eller andra serviceproducenter (offentliga eller privata) ska utarbeta en lokal plan för småbarnspedagogik som utgår från de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik samt utveckla och utvärdera den. Den lokala planen för småbarnspedagogik kan utarbetas så att den gäller alla verksamhetsformer (daghem, familjedagvård och övrig småbarnspedagogik) eller skilt för varje verksamhetsform. Planerna kan utarbetas enligt serviceproducent, enhet, grupp eller verksamhetsform enligt vad anordnaren av småbarnspedagogik eller någon annan serviceproducent beslutar. Andra serviceproducenter ska beakta lokala särdrag i det fall att planen utarbetas för hela verksamheten. 5 Flera anordnare av småbarnspedagogik kan också komma överens om att utarbeta, utvärdera och utveckla planen för småbarnspedagogik gemensamt. Planen för småbarnspedagogik ska utarbetas så att den definierar, styr och stödjer anordnandet av småbarnspedagogiken på lokal nivå. Vid uppgörandet av planen för småbarnspedagogik ska man beakta lokala särdrag, eventuella pedagogiska prioriteringar, barnens behov samt resultat från utvärderingar och utvecklingsarbete som gäller småbarnspedagogiken. De lokala planerna kan komplettera de nationella grunderna, men de kan inte utesluta mål eller innehåll som förutsätts i lagen, förordningen eller i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Den lokala planen för småbarnspedagogik Den lokala planen för småbarnspedagogik beskriver de olika verksamhetsformerna inom småbarnspedagogik och deras särdrag. Utgående från grunderna för planen för småbarnspedagogik fastställs i den lokala planen målen, metoderna och utvärderingen inom småbarnspedagogiken och samarbetet i anslutning till den. Planen för småbarnspedagogik ska utarbetas med hänsyn till övriga planer som utarbetas på lokal nivå, bland annat: 4 Lagen om småbarnspedagogik 9 (580/2015) 5 Lagen om småbarnspedagogik 9 a (580/2015) 4

5 planer och beslut som gäller småbarnspedagogik, barn och familjer förskoleundervisningens läroplan läroplanen för den grundläggande utbildningen en eventuell läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen en välfärdsplan för barn och unga enligt barnskyddslagen 6 en integrationsplan 7 en eventuell plan för hållbar utveckling och kulturfostran. Anordnaren av småbarnspedagogik eller någon annan serviceproducent ska se till att barnen, personalen inom småbarnspedagogiken och vårdnadshavarna har möjlighet att delta i utarbetandet och utvecklandet av den lokala planen för småbarnspedagogik 8. Den lokala planen för småbarnspedagogik ska utarbetas i samarbete med de myndigheter som sköter uppgifter inom undervisningen och social- och hälsovården. För att säkra kontinuiteten och helheten i barnets växande och lärande är det viktigt att personalen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska delta i utarbetandet och utvecklandet av planen för småbarnspedagogik. Anordnaren av småbarnspedagogik eller någon annan serviceproducent ska godkänna planen för småbarnspedagogik separat för småbarnspedagogik på svenska, finska, samiska och vid behov för småbarnspedagogik på något annat språk 9. Anordnaren av småbarnspedagogik eller någon annan serviceproducent ska utvärdera sin småbarnspedagogiska verksamhet och delta i utomstående utvärdering av verksamheten. 10 Utvärderingen behandlas närmare i kapitel 7. Barnets plan för småbarnspedagogik Ett barn som deltar i småbarnspedagogik har enligt lagen om småbarnspedagogik rätt till systematisk och målinriktad fostran, undervisning och vård. För att uppfylla detta ska en individuell plan för småbarnspedagogik utarbetas för varje barn på ett daghem eller i familjedagvård 11. Den individuella planen ska utgå från barnets behov och barnets bästa. Barnets plan för småbarnspedagogik ska utarbetas då barnet börjar på daghem eller i familjedagvård. Planen utarbetas i samarbete med vårdnadshavaren och personalen. Barnets åsikt 6 Barnskyddslagen (417/2007) 12 (1292/2013) 7 Lagen om främjande av integration (1386/2010) 15 8 Lagen om småbarnspedagogik 7 b (580/2015) 9 Språklagen (423/2003) 10 Lagen om småbarnspedagogik 9 b (580/2015) 11 Lagen om småbarnspedagogik 7 a (580/2015) 5

6 ska utredas och beaktas. Genomförandet av planen ska utvärderas och ses över minst en gång om året. Barnets individuella plan ska dock utvärderas alltid då barnets behov kräver det. 12 Sakkunniga och andra parter som stödjer barnets utveckling och lärande deltar vid behov i utarbetandet av planen. Vid daghemmen ansvarar en barnträdgårdslärare för att planen för småbarnspedagogik utarbetas. 13 Barnträdgårdslärarens sakkunskap ska användas då en plan utarbetas för ett barn i familjedagvård 14. I barnets plan för småbarnspedagogik antecknas målen för verksamheten på ett sätt som stödjer barnets utveckling, lärande och välbefinnande samt åtgärderna för att uppnå målen. I planen ska barnets kunnande, styrkor, intresseområden samt individuella behov beaktas. För att främja barnets välbefinnande är det viktigt att vårdnadshavarnas och personalens iakttagelser och uppfattningar om barnets utveckling och lärande samt förmåga att fungera i grupp sammanfaller i barnets plan för småbarnspedagogik. När planen utarbetas ska barnets önskemål och tankar klarläggas och beaktas. Planen ska också beakta barnets kulturella och åskådningsmässiga bakgrund. Barnets plan för småbarnspedagogik ska ta hänsyn till barnets eventuella särskilda behov. I planen antecknas även barnets behov av stöd då det gäller utveckling och lärande, stödåtgärder och hur de ska genomföras 15 (kapitel 5.4). Om barnet har en sjukdom som kräver läkemedelsbehandling vid daghemmet eller i familjedagvården, ska man göra upp en plan för läkemedelsbehandling som en del av barnets plan för småbarnspedagogik 16. Barnens individuella planer utgör utgångspunkten för planeringen av verksamheten och utvecklandet av lärmiljöerna i barngruppen. Verksamheten i barngruppen ska planeras med hänsyn till målen som beskrivs i de lokala planerna för småbarnspedagogik och i barnens planer för småbarnspedagogik. I barnets plan för småbarnspedagogik ska anges: barnets styrkor och intressen i anslutning till utveckling och lärande målen för genomförandet av barnets småbarnspedagogik på ett sätt som stödjer barnets utveckling, lärande och välbefinnande, vilka åtgärder som behövs för att uppnå målen och en utvärdering av hur målen uppnåtts barnets behov av stöd, stödåtgärder och hur de ska genomföras samt en utvärdering av genomförandet en eventuell plan för läkemedelsbehandling hur barnets och vårdnadshavarnas synpunkter hörts och beaktats i planen 12 Lagen om småbarnspedagogik 7 a 13 Lagen om småbarnspedagogik 7 a 14 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om barndagvård och av vissa lagar som har samband med den (341/2014) 7 a motiveringar s Lagen om småbarnspedagogik 7 a 16 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om barndagvård och av vissa lagar som har samband med den (341/2014) 7 a motiveringar s. 18 6

7 andra sakkunniga som stödjer barnets utveckling och lärande som varit med och utarbetat planen när planen har utarbetats, granskats och när den granskas nästa gång. 1.3 Uppgörandet av de lokala planerna för småbarnspedagogik Den lokala planen för småbarnspedagogik och barnets plan för småbarnspedagogik ska utarbetas på det sätt som anordnaren av småbarnspedagogik eller serviceproducenten bestämmer i enlighet med de mål och principer som beskrivs i detta kapitel. Anordnaren av småbarnspedagogik kan besluta att delegera beslutsfattandet gällande planen till enheterna för småbarnspedagogik och ge dem anvisningar om detta. I grunderna för planen för småbarnspedagogik anges i slutet av varje huvudkapitel vilka frågor i kapitlet som ska fastställas och beskrivas i den lokala planen för småbarnspedagogik. Då anordnaren av småbarnspedagogik är en kommun kan planen godkännas antingen för hela kommunen, per enhet, grupp eller verksamhetsform eller delvis för hela kommunen och delvis per enhet, grupp och verksamhetsform. Då anordnaren är någon annan serviceproducent kan planen godkännas per enhet eller för hela verksamheten. Vid beredningen av den lokala planen för småbarnspedagogik ska anordnaren av småbarnspedagogik eller serviceproducenten besluta och beskriva på vilka språk planen för småbarnspedagogik utarbetas och godkänns om den lokala planen helt eller delvis utarbetas per anordnare, enhet, grupp, verksamhetsform eller som regionala planer hur strukturen i planen för småbarnspedagogik ser ut, i vilken ordning frågor behandlas och hur planen publiceras de olika verksamhetsformerna inom småbarnspedagogiken och deras särdrag samt det eventuella samarbetet mellan olika verksamhetsformer hur personalen inom småbarnspedagogiken, barnen och vårdnadshavarna deltar i utarbetandet, utvärderingen och utvecklingen av planen för småbarnspedagogik 17 hur samarbetet genomförs med sakkunniga inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och social- och hälsovården samt andra eventuella samarbetsparter hur lokala särdrag, olika sätt att ordna småbarnspedagogiken, utvecklingsmål och andra lokala planer som gäller barnen beaktas vid beredningen av planen för småbarnspedagogik hur planen för småbarnspedagogik utarbetas, utvärderas och utvecklas strukturen i barnets plan för småbarnspedagogik, hur den utarbetas och utvärderas. 17 Lagen om småbarnspedagogik 7 b 7

8 2. SMÅBARNSPEDAGOGIKENS UPPDRAG OCH ALLMÄNNA MÅL Småbarnspedagogiken är en viktig samhällelig tjänst med många uppdrag. Småbarnspedagogikens uppdrag är att i samarbete med vårdnadshavarna främja barnens växande, utveckling och lärande som helhet. Den är en service som ska främja jämlikhet mellan barnen och förebygga marginalisering. De kunskaper och färdigheter som barnen tillägnar sig i småbarnspedagogiken stärker deras delaktighet och aktiva medverkan i samhället. Småbarnspedagogiken stödjer också vårdnadshavarna i det fostrande arbetet och möjliggör att de kan delta i arbetslivet eller studier. 2.1 Förpliktelser som styr småbanspedagogiken Kommunen är skyldig att ordna småbarnspedagogik i den omfattning och i sådan form som behovet i kommunen förutsätter. 18 Enligt lagen om småbarnspedagogik kan småbarnspedagogik ordnas vid daghem, i familjedagvård eller som övrig småbarnspedagogik. Barnets rätt till småbarnspedagogik gäller enligt lagen den verksamhet som ges på daghem eller i familjedagvård. Vårdnadshavaren beslutar om barnet deltar i småbarnspedagogiken. Barn som deltar i förskoleundervisningen ska ha möjlighet att delta i småbarnspedagogisk verksamhet på det sätt som lagen föreskriver 19. En kommun eller samkommun kan antingen själv anordna småbarnspedagogik eller köpa småbarnspedagogiska tjänster av en offentlig eller privat serviceproducent. Om tjänsterna köps av andra serviceproducenter, måste kommunen eller samkommunen försäkra sig om att tjänsterna uppfyller den nivå som förutsätts av motsvarande kommunal verksamhet. Anordnaren av småbarnspedagogik ansvarar för att de tjänster som köps ordnas enligt de författningar som gäller småbarnspedagogik och enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik 20. Ett kommunalt organ eller en tjänsteinnehavare som organet utsett, regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ansvarar för handledningen, rådgivningen och tillsynen av privata serviceproducenter 21. Kommunen ska se till att småbarnspedagogiken kan ges på barnets modersmål, då det är svenska, finska eller samiska 22. För ett barn som använder teckenspråk kan småbarnspedagogik ges på teckenspråk 23. Kommunen ska i den utsträckning som motsvarar behovet inom småbarnspedagogiken ha tillgång till tjänster av en specialbarnträdgårdslärare Lagen om småbarnspedagogik 11 1 mom. (580/2015) 19 Lagen om småbarnspedagogik 11 b (1290/1999) 20 Lagen om småbarnspedagogik 10 (909/2012) 21 Lagen om privat socialservice (922/2011) 3 och lagen om småbarnspedagogik 1, Lagen om småbarnspedagogik 11 2 mom. (875/1981) 23 Teckenspråkslagen (359/2015) 24 Lagen om småbarnspedagogik 4 a 2 mom. (909/2012) 8

9 Förpliktelserna som styr småbarnspedagogiken bygger på Finlands grundlag, lagen om småbarnspedagogik och förordningen om barndagvård 25 samt på grunderna för planen för småbarnspedagogik. Småbarnspedagogiken regleras också i tillämpliga delar av föreskrifter om socialvård 26, förvaltningslagen 27 och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 28. Enligt Finlands grundlag får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person 29. Också förpliktelser som grundar sig på annan lagstiftning eller internationella avtal som Finland förbundit sig att följa ska beaktas då småbarnspedagogiken ordnas. Sådana är bland annat diskrimineringslagen 30, lagen om jämställdhet 31, Europakonventionen om mänskliga rättigheter 32, FN:s konvention om barnets rättigheter 33 och FN:s globala mål för hållbar utveckling 34. Småbarnspedagogiken förverkligas och utvecklas enligt principen om inkludering. De nationella målen för småbarnspedagogiken fastställs i lagen om småbarnspedagogik. Målen styr utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av grunderna för planen för småbarnspedagogik, den lokala planen och barnets plan för småbarnspedagogik. Enligt lagen om småbarnspedagogik 35 är syftet med småbarnspedagogiken att 1) hos varje barn främja en helhetsmässig uppväxt, utveckling, hälsa och ett helhetsmässigt välbefinnande i enlighet med barnets ålder och utveckling; 2) stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet; 3) ordna mångsidig pedagogisk verksamhet med utgångspunkt i barns lek, rörelse, konst och kulturtradition samt ge barnet möjligheter till positiva upplevelser av lärande; 4) säkerställa en småbarnspedagogisk miljö som är utvecklande, främjar inlärning och är hälsosam och trygg; 5) trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet och så bestående förhållanden som möjligt för växelverkan mellan barnet och personalen inom småbarnspedagogiken; 6) erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik, främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen samt vars och ens språkliga, kulturella, religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrund; 25 Förordningen om barndagvård (239/1973) 26 Socialvårdslagen (1301/2014) och lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) 27 Förvaltningslag (434/2003) 28 Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) 29 Finlands grundlag (731/1999) 6 2 mom. 30 Diskrimineringslagen (1325/2014) 31 Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) 32 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna FördrS 18-19/ FN:s konvention om barnets rättigheter Globala mål för hållbar utveckling Agenda FN:s toppmöte Lagen om småbarnspedagogik 2 a (580/2015) 9

10 7) identifiera barnets individuella behov av stöd och, när det uppkommit behov av stöd, organisera ett ändamålsenligt stöd inom småbarnspedagogiken, vid behov i form av mångprofessionellt samarbete; 8) utveckla barnets förmåga till samarbete och växelverkan, främja barnets förmåga att delta i kamratgruppen samt vägleda barnet mot ett etiskt ansvarstagande och hållbart handlingssätt, respekt för andra människor och samhällsmedlemskap; 9) säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana angelägenheter som berör barnet självt; 10) i samverkan med barnet och dess föräldrar eller andra vårdnadshavare främja en harmonisk utveckling hos barnet och dess holistiska välbefinnande samt stödja barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare i fostringsarbetet. Anordnaren av småbarnspedagogik eller serviceproducenten är skyldig att informera vårdnadshavarna om målen och verksamheten i de olika verksamhetsformerna av småbarnspedagogik. Vårdnadshavarna ska ges möjlighet att delta i och påverka planeringen, genomförandet och utvärderingen av sitt barns småbarnspedagogik. Vårdnadshavarna ska också regelbundet ges möjlighet att delta i planeringen och utvärderingen av småbarnspedagogiken på lokal nivå och vid enheten i fråga. Den småbarnspedagogiska miljön ska vara utvecklande och främja lärande samt vara hälsosam och trygg med hänsyn till barnets ålder och utveckling. Lokalerna och redskapen ska vara ändamålsenliga och tillgängliga 36. En fullvärdig måltid ska serveras för barn i daghem och i familjedagvård. Måltiden ska vara ändamålsenligt ordnad och handledd. 37 Inom småbarnspedagogiken följs författningar om personalens behörighetsvillkor 38. För uppgifterna som barnträdgårdslärare är behörighetsvillkoren minst pedagogie kandidatexamen i vilken ingår utbildning för barnträdgårdslärare, eller yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området i vilken ingår studier med inriktning på småbarnspedagogik och socialpedagogik i den omfattning som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. I förordningen finns också närmare bestämmelser om den specialiseringsutbildning som utöver behörighet som barnträdgårdslärare krävs för uppgiften som specialbarnträdgårdslärare. För uppgifterna som barnskötare är behörighetsvillkoren för uppgiften lämplig grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare), grundexamen i barn- och familjearbete (barnledare) eller någon annan motsvarande examen. Av personalen i vård- och fostringsuppgifter vid ett daghem ska åtminstone en tredjedel vara behöriga barnträdgårdslärare, den övriga personalen ska ha behörighet som barnskötare 39. På småbarnspedagogisk verksamhet som inte bedrivs vid ett 36 Lagen om småbarnspedagogik 6 (580/2015) 37 Lagen om småbarnspedagogik 2 b (580/2015) 38 Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) 7, 8, 15 och 16 samt Statsrådets förordning om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (608/2005) 1, 2 39 Förordning om barndagvård 6 (806/1992) 10

11 daghem ställs inga behörighetsvillkor. Behörighetsvillkor för yrkesmässiga ledningsuppgifter inom småbarnspedagogiken är barnträdgårdslärarbehörighet samt tillräcklig ledarförmåga 40. Vid anordnandet av småbarnspedagogik ska man dessutom beakta föreskrifter om arbetarskydd och säkerhet samt användning av personuppgifter och bestämmelser om utredning av brottslig bakgrund 41 hos personer som arbetar med barn. Främjandet av säkerhet bör vara systematiskt och utvärderas regelbundet. Kommunen ska vid anordnandet av småbarnspedagogik samarbeta med de instanser som ansvarar för undervisning, idrott och kultur, socialvård, barnskydd, rådgivningsverksamhet och övrig hälsovård samt med andra behövliga aktörer Olika former av småbarnspedagogik Småbarnspedagogik ges vid daghem, i familjedagvård eller som övrig småbarnspedagogik, exempelvis i form av klubb- eller lekverksamhet 43. Målen i lagen om småbarnspedagogik och i grunderna för planen för småbarnspedagogik styr alla verksamhetsformer av småbarnspedagogik. De olika verksamhetsformerna av småbarnspedagogik skiljer sig från varandra i fråga om lärmiljöer, resurser, utbildning och behörighetsvillkor för personalen, personalstruktur, barngruppens storlek och relationstalet mellan barn och personal. Det är viktigt att vårdnadshavarna får tillräcklig information om alla verksamhetsformer med avseende på deras innehåll och särdrag. Med barnets bästa som utgångspunkt ska personalen tillsammans med vårdnadshavarna bedöma verksamhetsformen och i vilken omfattning barnet deltar i småbarnspedagogiken. Rådgivning och handledning ges vid ansökan om tjänster, men också när barnet redan omfattas av småbarnspedagogiska tjänster. 44 Småbarnspedagogik som ges vid daghem är den vanligaste formen av småbarnspedagogik. På daghemmen sker verksamheten i grupper. Barngrupperna kan bildas på olika sätt, till exempel utgående från barnens ålder, syskonrelationer eller behov av stöd. Grupperna ska vara pedagogiskt ändamålsenliga och bestämmelser angående personaldimensionering och gruppernas maximala storlek ska beaktas då grupperna bildas. Daghemmens mångprofessionella personal utgör en resurs för genomförandet av kvalitativ småbarnspedagogik, då allas kompetens, ansvarsområden, uppgifter och yrkesroller tas till vara på ett ändamålsenligt sätt. Lagen om småbarnspedagogik betonar vikten av pedagogik och barnträdgårdslärarens pedagogiska ansvar. Barnträdgårdsläraren har det övergripande ansvaret för planeringen av verksamheten i barngrupperna, verksamhetens genomförande planenligt och så att målen uppnås samt för utvärderingen och utvecklandet av verksamheten. Barnträdgårdslärarna, barnskötarna och den 40 Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 10 3 mom. 41 Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) 42 Lagen om småbarnspedagogik 11 e (580/2015) 43 Lagen om småbarnspedagogik 1 44 Lagen om småbarnspedagogik 11 a (108/2016), 11 b (1290/1999), 11 c (909/2012) samt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om småbarnspedagogik och lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (80/2015) 11 a motiveringar s

12 övriga personalen inom småbarnspedagogiken ska planera och genomföra verksamheten tillsammans. Familjedagvård är småbarnspedagogik som genomförs i en liten grupp. Familjedagvården kan ordnas i familjedagvårdarens eller barnets hem eller som gruppfamiljedagvård. Familjedagvårdare som arbetar i ett hem ansvarar för verksamheten i sin grupp. Ledningen inom familjedagvården stödjer familjedagvårdarna i att planera och genomföra en målinriktad verksamhet. Genomförandet av och tyngdpunkterna för övrig småbarnspedagogik varierar beroende på anordnarens beslut. Övrig småbarnspedagogik kan ordnas till exempel som lekparks- eller klubbverksamhet. Verksamheten ska vara handledd och målinriktad. Inom övrig småbarnspedagogisk verksamhet är den tid som barnen regelbundet deltar i verksamheten i allmänhet kortare än inom de andra verksamhetsformerna av småbarnspedagogik. 2.3 Småbarnspedagogiken som en del av barnets växande och lärande Småbarnspedagogiken är en central service för barn och familjer vilken de flesta barnen tar del av innan läroplikten börjar. Att börja i den småbarnspedagogiska verksamheten är en förändring för barnet och familjen. Barnet har med sig sina tidigare erfarenheter, där kommunikationen och den emotionella anknytningen mellan barnet och vårdnadshavaren är av central betydelse. Personalens uppgift är att skapa en förtroendefull relation till barnet. Samarbetet mellan personalen och vårdnadshavare skapar kontinuitet och trygghet i barnets liv. Ett ömsesidigt, öppet och respekterande möte är viktigt vid uppgörande av målen för barnets småbarnspedagogik. Det är viktigt med ett regelbundet samarbete mellan vårdnadshavarna och personalen i deras gemensamma fostrande arbete för att skapa en meningsfull helhet för barnet. Utgångspunkten för en kvalitativ småbarnspedagogik är att personalen känner barnen väl. I småbarnspedagogiken ska varje barn ges möjlighet att utvecklas och lära sig utgående från sina egna förutsättningar. Barnen har olika behov i olika skeden av utvecklingen, vilket personalen ska beakta på ett lämpligt sätt. Personalens kunskap om barns utveckling och lärande i allmänhet ska styra planeringen och genomförandet av den pedagogiska verksamheten i enlighet med barnens ålder och utveckling. Barnet har rätt till trygga kamratrelationer och så varaktiga relationer som möjligt med personalen inom småbarnspedagogiken 45. Småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska med tanke på barnets utveckling och lärande bilda en logiskt framskridande helhet som lägger grunden för ett livslångt lärande. Utgångspunkten för en högklassig helhet är att personalen känner till det pedagogiska systemet och utbildningssystemet och de centrala målen, särdragen och tillvägagångssätten på de olika stadierna inom systemen. För att barnens välbefinnande, utveckling och lärande ska fortlöpa smidigt, ska övergångarna planeras och utvärderas. 45 Lagen om småbarnspedagogik 2 a 12

13 Anordnaren av småbarnspedagogik ska skapa sådana samarbetsstrukturer och rutiner för informationsöverföring att övergångarna från hemmet till småbarnspedagogiken, inom småbarnspedagogiken, från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen och vidare till den grundläggande utbildningen sker så smidigt som möjligt. Det gynnar barnet att uppgifter om barnet förmedlas i övergångsskedena på ett sätt som har överenskommits med vårdnadshavarna. Vid överföringen av information kan dokument som beskriver barnets utveckling och lärande i småbarnspedagogiken och barnets plan för småbarnspedagogik användas. Vid överföringen av information ska gällande bestämmelser följas Värdegrunden Grunderna för läroplanen för småbarnspedagogik har utarbetats i enlighet med den värdegrund som beskrivs här. Barndomens egenvärde Småbarnspedagogiken har som uppdrag att skydda och främja barnens rätt till en god och trygg barndom. Småbarnspedagogiken bygger på uppfattningen om barndomens egenvärde. Varje barn är unikt och värdefullt precis så som det är. Alla barn har rätt att bli hörda, sedda, tagna i beaktande och förstådda som individer och som medlemmar i sin grupp. I enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter 47, lagen om småbarnspedagogik 48 och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 49 är de allmänna principerna att barnets bästa kommer i första hand, att barnet har rätt att må bra, få omvårdnad och skydd, att barnets åsikter ska beaktas samt att barnet ska behandlas jämlikt och inte får diskrimineras. Att växa som människa Småbarnspedagogiken bygger på respekt för livet, de mänskliga rättigheterna samt människolivets okränkbarhet och en hållbar livsstil. Personalen ska stödja barnens utveckling till humana människor som strävar efter sanning, godhet och skönhet samt rättvisa och fred. Småbarnspedagogiken värdesätter bildning vilket synliggörs i sättet hur var och en ser på sig själv, andra människor, omgivningen och kunskap samt i sättet och viljan att göra rätt. Personalen ska vägleda barnen att handla enligt värdegrunden och att diskutera värderingar och ideal. Ingen form av mobbning, rasism eller våld accepteras. Barnets rättigheter Barnen har rätt att uttrycka sig, sina tankar och åsikter samt bli förstådda utifrån de uttryckssätt de har. Alla barn har rätt till god undervisning, omsorg och uppmuntrande respons. Barnen har rätt att 46 Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 16, FN:s konvention om barnets rättigheter Lagen om småbarnspedagogik 2 a, 2 b, 7 a och 7 b 49 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

14 leka, lära sig genom lek och glädjas över sitt lärande och bilda sig en uppfattning om sig själva, sin identitet och världen utifrån sina egna perspektiv. Barnen har rätt till social gemenskap och att vara en del av en grupp. Barnen har rätt att få information på olika sätt, hantera känslor och konflikter samt pröva på och lära sig nya saker. 50 Likvärdighet, jämlikhet och mångfald Småbarnspedagogiken främjar det finländska samhällets demokratiska värderingar så som likvärdighet, jämlikhet och mångfald. Barnen ska ges möjligheter att utveckla sina färdigheter och göra val oberoende av förväntningar baserade på kön, ursprung, kulturell bakgrund eller annan förutfattad mening eller begränsning. Personalen ska skapa en atmosfär som respekterar mångfald. Småbarnspedagogiken bygger på det mångskiftande finländska kulturarvet som formas genom kommunikation mellan barnen, deras vårdnadshavare och personalen. Mångformiga familjer En professionell, öppen och respektfull inställning till mångformiga familjer och familjers olika åskådningar, religioner, traditioner och syner på fostran skapar förutsättningar för ett bra fostringssamarbete 51. Barnens familjeidentitet och -relationer stöds så att varje barn får känna att den egna familjen är värdefull. Hälsosam och hållbar livsstil Barnen ska ges möjligheter att utveckla sina emotionella färdigheter och sitt estetiska tänkande. Småbarnspedagogikens uppgift är att vägleda barnen att tillägna sig hälsosamma levnadsvanor. Vardagsrutinerna i småbarnspedagogiken ska följa principerna om hållbar livsstil och beakta dess olika dimensioner: den sociala, den kulturella, den ekonomiska och den ekologiska. Småbarnspedagogiken ska lägga grund för eko-social bildning, så att människan förstår att den ekologiska hållbarheten är en förutsättning för social hållbarhet och mänskliga rättigheter. Småbarnspedagogiken ska vara religiöst, konfessionellt och partipolitiskt obunden. Småbarnspedagogiken får inte användas som kanal för kommersiell påverkan. 2.5 Synen på lärande Grunderna för planen för småbarnspedagogik bygger på en syn på lärande, enligt vilken barnen växer, utvecklas och lär sig genom att kommunicera med andra människor och den närmaste omgivningen. Synen på lärande utgår från uppfattningen om barnet som en aktiv aktör. Barn är nyfikna till sin natur och vill lära sig nytt, repetera och upprepa. Lärande är en helhetsbetonad process och sker överallt. Lärande inbegriper handlingar, känslor, sinnesförnimmelser, fysiska upplevelser och tankar. Barnen lär sig genom att iaktta och observera sin omgivning och genom 50 FN:s konvention om barnets rättigheter Lagen om småbarnspedagogik 2 a 14

15 att ta efter andras beteende. Barnen lär sig också genom att leka, röra på sig, utforska, utföra små uppgifter, uttrycka sig själv och genom skapande verksamhet. Utgångspunkten för lärandet i småbarnspedagogiken är barnets tidigare erfarenheter, intressen och kunskaper. Det är viktigt att det som barnen ska lära sig har anknytning till barnens framväxande färdigheter, erfarenhetsvärld och kulturella bakgrund. Barn lär sig bäst då de mår bra och känner sig trygga. Positiva känsloupplevelser och växelverkan främjar lärandet. Kamratgruppen och grupptillhörighet är centralt för barnets lärande. Barnen ska få handledning och stöd i sitt lärande. En målinriktad, lagom utmanade verksamhet som intresserar barnen inspirerar dem att lära sig mer. Varje barn ska få uppleva och känna glädje över att lyckas och lära sig och över sig själv som en lärande individ. Alla barn ska få känna att de lyckas och glädje över att lära sig. Leken är betydelsefull för lärandet hos barn i småbarnsålder. Leken motiverar och ger glädje för barnet samtidigt som den bidrar till att barnet lär sig många nya färdigheter. Lekens egenvärde för barnet samt dess pedagogiska betydelse för barnets lärande och helhetsmässiga utveckling ska uppmärksammas i småbarnspedagogiken. 2.6 Pedagogiskt inriktad helhet för fostran, undervisning och vård I grunderna för planen för småbarnspedagogik bygger pedagogiken på en bestämd värdegrund, syn på barnet, barndomen och lärande. Med pedagogik avses en planerad och målinriktad, professionellt ledd verksamhet, som grundar sig på tvärvetenskaplig, framför allt pedagogisk och småbarnspedagogisk, kunskap som genomförs av yrkesutbildad personal i syfte att säkerställa att barnen mår bra och lär sig. Pedagogiken synliggörs i verksamhetskulturen och lärmiljöerna samt i helheten för fostran, undervisning och vård. Betoningen på pedagogik inom hela den småbarnspedagogiska verksamheten förutsätter pedagogisk sakkunskap 52 och att personalen har en gemensam syn på hur barns lärande och välbefinnande kan främjas på bästa sätt. Småbarnspedagogiken sker genom kommunikation mellan personalen, barnen och omgivningen, där fostran, undervisning och vård bildar en enhetlig helhet. Dessa tre dimensioner kan granskas som separata begrepp men i den praktiska verksamheten hänger de ihop. Detta möjliggör att man utgår från ett helhetsperspektiv för att främja barnets växande, utveckling och lärande. Fostran, undervisning och vård betonas på olika sätt i verksamheten för barn i olika åldrar och i de olika verksamhetsformerna av småbarnspedagogik. Fostran är verksamhet som förmedlar och formar kulturella värderingar, seder och normer. Målet med fostran är dels att föra kulturarvet, viktiga värderingar och traditioner vidare till nästa generation. Barnen uppmuntras att forma sina egna åsikter och förhålla sig kritiskt till rådande tanke- och handlingsmönster samt att handla etiskt hållbart nu och i framtiden. Fostrans bildande 52 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om barndagvård och av vissa lagar som har samband med den (341/2014) 7 a motiveringar s

16 uppdrag är att medvetet handleda barnen att forma sina individuella identiteter så att de lär sig förstå hur deras handlingar påverkar andra människor och miljön. Barnens utveckling ska stödas så att de lär sig agera och utnyttja sina kunskaper även till förmån för andra. Undervisningen grundar sig på synen på lärande som har definierats i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Undervisningen ska främja barnens lärande och hjälpa dem att bilda sig en uppfattning om sig själva, andra människor och den omgivande världen. I småbarnspedagogiken ska barnen inspireras och motiveras att lära sig nytt samt handledas att använda olika sätt att lära sig. Undervisningen ska stödja och utnyttja barnens naturliga nyfikenhet och lust att upptäcka. Barnens framväxande kunskaper, intressen och styrkor och barnens individuella behov av stöd ska beaktas i undervisningen. Därutöver utgår undervisningen ifrån målen för lärmiljöer (kapitel 3.2), mångsidig kompetens (kapitel 2.7) och pedagogisk verksamhet (kapitel 4). Vård innebär utöver att tillgodose fysiska grundbehov också psykisk och emotionell omsorg om barnet. Då får barnet känna sig uppskattad, förstådd och får känna gemenskap till andra människor. Ömsesidig och respektfull kommunikation och positiv beröring och närhet utgör grunden för god vård och omsorg. Dagligen återkommande situationer såsom måltider, att klä på och av sig, vila och att sköta sin hygien, utgör en viktig del av barnens dag. Vårdsituationer inom småbarnspedagogiken är alltid samtidigt fostran och undervisning, där barnen till exempel lär sig att ta hand om sig själva, gestalta tid och tillägna sig vanor. God vård utgår ifrån gemensamma glädjefulla erfarenheter vilka skapar ett starkt band mellan barnen och personalen. Sensitivitet för barns behov och omsorg är en viktig del av all verksamhet inom småbarnspedagogiken. Ett barn som mår bra är redo att uppleva och lära sig nya saker. 2.7 Mångsidig kompetens Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter och att agera på det sätt som situationen kräver. Behovet av mångsidig kompetens framhävs när den omgivande världen förändras. Att växa som människa, att studera, att arbeta och att fungera som samhällsmedborgare förutsätter mångsidig kompetens, både nu och i framtiden. Utvecklingen av mångsidig kompetens börjar i den tidiga barndomen och fortgår hela livet. Målen för mångsidig kompetens löper som en röd tråd genom både läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. I småbarnspedagogiken ska tyngdpunkten ligga på en helhetsskapande pedagogisk verksamhet som utgår från barnet. Mångsidig verksamhet samt barnens och personalens gemensamma upplevelser och diskussioner främjar utvecklingen av barnens kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder. Utvecklingen av mångsidig kompetens bidrar till att barnen växer som individer och som medlemmar i sin grupp. Utvecklingen av mångsidig kompetens påverkas av arbetssätten inom 16

17 småbarnspedagogiken, hur lärmiljöerna används och hur barnens välbefinnande och lärande stöds. I grunderna för planen för småbarnspedagogik beskrivs fem delområden inom mångsidig kompetens som överlappar varandra. Målen för mångsidig kompetens ska beaktas vid utvecklandet av verksamhetskulturen och lärmiljöerna samt inom fostran, undervisning och vård. De pedagogiska helheterna som beskrivs i kapitel 4.5 ska också främja barnens mångsidiga kompetens. Delområdena inom mångsidig kompetens: förmåga att tänka och lära sig kulturell och kommunikativ kompetens vardagskompetens multilitteracitet förmåga att delta och påverka Förmåga att tänka och lära sig Förmågan att tänka och lära sig utvecklas i kommunikation med andra människor och omgivningen och skapar förutsättningar för utvecklingen av andra kompetenser och livslångt lärande. Att strukturera information och skapa ny kunskap förutsätter ett kreativt och kritiskt tänkande som småbarnspedagogiken ska lägga grunden för. Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stödja barnens förmåga att tänka och lära sig. Personalen ska hjälpa barnen att identifiera sina styrkor och färdigheter samt stärka barnens tro på sin egen kompetens. Barnens egna upplevelser, frågor och iakttagelser ska vara utgångspunkten för verksamheten. Det ska finnas utrymme för att undra och hitta på samt känna glädje i lärandet. En målinriktad och mångsidig verksamhet väcker barnens nyfikenhet. Barnens förmåga att strukturera, benämna och beskriva omgivningen och dess fenomen ska stödjas enligt deras ålder och utveckling. Barnen ska uppmuntras att ställa frågor och ifrågasätta. I lekar har barnen möjlighet att tillsammans pröva sina idéer, utforska världen och använda sin fantasi för att lösa olika situationer. Utvecklingen av kreativt tänkande ska stärkas med hjälp av till exempel barnlitteratur, ramsor, musikaliska och konstnärliga uttrycksformer och drama. En tillräcklig fysisk aktivitet dagligen stödjer barnens förmåga att tänka och lära sig. Barnen och de vuxna glädjer sig över medgångar tillsammans och barnen lär sig att uppmuntra varandra. Barnen uppmuntras att vara ihärdiga och att inte låta sig slås ned av misslyckanden. Genom pedagogisk observation och genom att delta i barnens lekar och övriga aktiviteter har personalen möjlighet att uppfatta och beakta barnens tankar samt deras verbala och non-verbala initiativ. Barnens lekar och övriga aktiviteter ska dokumenteras och man ska diskutera upplevelser och framgångar tillsammans med barnen och vårdnadshavarna. 17

18 Kulturell och kommunikativ kompetens Barnen växer i en värld som kännetecknas av kulturell, språklig och åskådningsmässig mångfald. God kulturell kompetens kännetecknas av förmåga att lyssna, identifiera och förstå olika synsätt samt förmåga att reflektera över sina egna värderingar och attityder. Att kunna kommunicera, uttrycka sig och förstå andra har stor betydelse för människans identitet, funktionsförmåga och välbefinnande. Fungerande kommunikation med människor som har olika kulturella och åskådningsmässiga bakgrunder förutsätter att man förstår och uppskattar sin egen kulturella och åskådningsmässiga bakgrund. Småbarnspedagogiken ska främja barnens kulturella och kommunikativa kompetens. Personalens sätt att bemöta människor fungerar som modell för barnen. Barnen ska behandlas med respekt och handledas att bemöta andra människor respektfullt och vänligt och att uppföra sig väl. Personalen ska tillsammans med barnen öva att sätta sig in i andras situationer och lära sig att granska frågor och situationer konstruktivt ur olika perspektiv. Barnen ska på ett tryggt sätt få öva sin förmåga att kommunicera och uttrycka sig i kamratgruppen och den närmaste omgivningen. Barnen ska ha möjlighet att bli hörda och förstådda utgående ifrån sina förutsättningar att kommunicera och uttrycka sig. För att skapa positiva människorelationer och lösa problemsituationer på ett konstruktivt sätt förutsätts övning i självreglering och i att samarbeta. Samverkan i grupp och exempelvis lekar, måltider och fester ger goda möjligheter att träna sociala färdigheter i olika situationer och med olika människor. Samtidigt delar barnen och personalen erfarenheter om olika traditioner och seder. Barnen ska stödjas i att utveckla sina kulturella identiteter och en positiv inställning till mångfald. Tillsammans med barnen ska man bekanta sig med närmiljön och dess kulturella mångfald. Barnen ska ges möjligheter att uppleva och lära sig om såväl för barnet bekanta som obekanta kulturer och kulturarv samt om hur man kan påverka sin egen omgivning och kultur. Vardagskompetens Alla behöver kunna ta hand om sig själva, värna om sin hälsa och trygghet och använda teknik i vardagen. Det handlar om individens välbefinnande och om att förbinda sig till en hållbar livsstil. Småbarnspedagogiken ska stärka färdigheter som hör samman med barnens välbefinnande och handleda dem att göra val som överensstämmer med en hållbar livsstil. Småbarnspedagogiken ska också stödja barnen att förhålla sig positivt till framtiden. Personalen ska tillsammans med barnen diskutera vad som inverkar positivt respektive negativt på deras välbefinnande. Barnen ska få lära sig att upptäcka, förstå och sätta ord på sina känslor. I en trygg atmosfär ska det vara tillåtet att visa olika känslor och personalen ska hjälpa barnen att uttrycka och reglera sina känslor. Barnen uppmuntras att ställa frågor och de ska få svar på sina frågor. Barnen ska tröstas och uppmuntras att visa empati också gentemot andra barn och vuxna. 18

19 Emotionella färdigheter ska tränas i dagliga situationer och till exempel med hjälp av lek, drama och konstnärliga uttrycksformer. Barnen ska också få handledning i att respektera sin egen och andras kroppar. Barnen ska stödjas att gradvis bli mera självständiga. Barnen ska uppmuntras att träna olika färdigheter, såsom att klä på sig, äta och sköta sin personliga hygien. Att utföra olika uppgifter och att hjälpa andra ska vara en del av barnets dag. Till exempel genom att ta ansvar för sina egna och gemensamma saker samt naturen och närmiljön lär sig barnen att handla på ett ekologiskt hållbart och ansvarsfullt sätt. Barnen ska få hjälp och de ska uppmuntras att be om hjälp vid behov. Barnen ska ha möjlighet till vila, mångsidig kost samt lek och fysisk aktivitet inomhus och utomhus. Personalen ska se till att dagsrytmen passar barnens behov. Barnen ska lära sig säkerhetsfärdigheter. Barnen ska handledas att röra sig tryggt i den småbarnspedagogiska miljön samt i naturen och i trafiken. Personalen ska tillsammans med barnen diskutera frågor med anknytning till konsumtion, reklam och penninganvändning. Barnen ska få erfarenheter av att äga, låna, dela och byta, till exempel i samband med lekar, utflykter och gemensamma diskussioner. Personalen ska samarbeta med vårdnadshavarna i frågor som gäller barnens välbefinnande och trygghet. Multilitteracitet Multilitteracitet är en central grundläggande färdighet som behövs för kommunikation människor emellan och gestaltning av den omgivande världen. Multilitteracitet stödjer kommunikation i mångskiftande kulturella och språkliga miljöer. Med multilitteracitet avses förmåga att tolka och producera olika slag av meddelanden. Digital kompetens är en del av multilitteracitet. Digital kompetens behövs i barnens och familjernas vardag, för kommunikation mellan människor och för delaktighet i samhället. Multilitteracitet och digital kompetens främjar jämlikhet i barnens fostran och utbildning. Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stödja utvecklingen av barnens multilitteracitet. Multilitteracitet bygger på det vidgade textbegreppet, enligt vilket texter kan vara bland annat skriftliga, verbala, audiovisuella eller digitala. Multilitteracitet omfattar olika färdigheter, såsom bildkunskap, numerisk läskunnighet, mediekunskap och grundläggande läsfärdighet. Multilitteracitet är nära kopplat till tanke- och kommunikationsfärdigheter och förmåga att söka, bearbeta, producera, presentera, bedöma och värdera information i olika sammanhang. Barnet kommunicerar och utforskar världen med hela kroppen och olika sinnen. Personalen ska tillsammans med barnen namnge olika företeelser och föremål och öva olika begrepp. Barnen ska uppmuntras att undersöka, använda och producera meddelanden i olika miljöer, även digitala. Barnen och personalen lever sig tillsammans in i meddelanden och diskuterar vilka tankar och känslor de väcker. Samtidigt stöds barnens uttrycksförmåga och språkliga medvetenhet (kapitel 19

20 4.5). Utvecklingen av barnens multilitteracitet främjas till exempel med hjälp av konstnärliga uttrycksformer, barnlitteratur, spel och olika medieapplikationer. Personalen ska tillsammans med barnen undersöka och observera informations- och kommunikationsteknikens roll i vardagslivet och i mån av möjlighet stifta bekantskap med olika digitala verktyg, applikationer och spel. Digital dokumentation kan användas i samband med att barnen leker, undersöker, rör på sig, upplever eller uttrycker konst. Då barnen ges möjligheter att försöka och att producera innehåll självständigt och tillsammans med andra barn med hjälp av digitala verktyg främjas deras kreativa tänkande, samarbetsförmåga och läsfärdighet. Personalen ska i samarbete med vårdnadshavarna handleda barnen i att använda digitala verktyg på ett mångsidigt och tryggt sätt. Förmåga att delta och påverka Aktiv och ansvarsfull delaktighet och påverkan lägger grunden för en demokratisk och hållbar framtid. Det förutsätter att individen har förmåga och vilja att delta i den gemensamma verksamheten och litar på sina möjligheter att påverka. Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stödja barnens framväxande förmåga att delta och påverka samt uppmuntra dem att ta egna initiativ. Att bemöta barnen med respekt, ta hänsyn till deras tankar och ge dem möjlighet att vara tillsammans med andra barn och vuxna stärker barnens förmåga att delta och påverka. När barnen är med och påverkar lär de sig samtidigt att kommunicera och att förstå betydelsen av gemensamma regler, överenskommelser och förtroende. Barnens förmåga att delta och påverka stärks då de är med i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten tillsammans med personalen. Barnen är med och funderar och planerar exempelvis lärmiljöer (kapitel 3.2), anskaffning och användning av lekredskap samt festprogram och utflykter. Personalen ska uppmuntra och sporra barnen att delta med hänsyn till deras individuella behov och förutsättningar. Genom att personalen tillsammans med barnen funderar, diskuterar, utvärderar, kommer med idéer och deltar i genomförandet av verksamheten utvecklas barnens uppfattning om sig själva, deras självförtroende ökar och deras sociala färdigheter utvecklas. En varm och sensitiv atmosfär och en fungerande kommunikation främjar barnens förmåga att ta egna initiativ, delta och påverka. 2.8 Frågor som avgörs på lokal nivå Vid uppgörandet av den lokala planen för småbarnspedagogik ska man diskutera vad småbarnspedagogikens uppdrag och allmänna mål som beskrivs i detta kapitel innebär och hur man ska gå till väga för att uppnå de mål som fastställts för de olika verksamhetsformerna inom småbarnspedagogiken. 20

21 I den lokala planen för småbarnspedagogik ska beskrivas hur småbarnspedagogiken ordnas ur lokalt perspektiv småbarnspedagogikens uppdrag som en del av barnets växande och lärande ur lokalt perspektiv värdegrunden för småbarnspedagogiken och eventuella lokala aspekter som kompletterar den synen på lärande och eventuella lokala aspekter som kompletterar den den pedagogiskt inriktade helheten bestående av fostran, undervisning och vård samt eventuella lokala aspekter som kompletterar den målen för mångsidig kompetens och eventuella lokala prioriteringar som gäller dem, samt med vilka åtgärder man utvärderar hur målen uppnås och utvecklar främjandet av mångsidig kompetens hur småbarnspedagogikens uppdrag och allmänna mål som beskrivs i kapitel 2 uppnås inom olika verksamhetsformer. Värdegrunden, synen på lärande och målen för mångsidig kompetens ska beaktas och fördjupas i de delar av planen för småbarnspedagogik som beskriver verksamhetskulturen, planeringen, genomförandet och utvärderingen av den pedagogiska verksamheten samt stödet för utveckling och lärande. 3. VERKSAMHETSKULTUREN INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN Verksamhetskultur är ett historiskt och kulturellt format handlingsmönster som utvecklas genom socialt samspel. Den som anordnar småbarnspedagogik och de personer som leder småbarnspedagogiken ska skapa förutsättningar för att utveckla och utvärdera verksamhetskulturen i de olika verksamhetsformerna och vid de olika enheterna inom småbarnspedagogiken. Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken är en helhet som omfattar bland annat värderingar och principer tolkning av de normer och mål som styr arbetet lärmiljöer och arbetssätt olika former av samarbete kommunikation och atmosfär personalens kompetens, professionalism och utvecklingsmetoder ledningsstrukturer och -praxis organisering, planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. 21

22 Verksamhetskulturen formas av både medvetna och omedvetna, och ibland även oavsiktliga, faktorer. Alla medlemmar i gemenskapen påverkar verksamhetskulturen och verksamhetskulturen påverkar alla, oberoende av om de är medvetna om dess betydelse eller inte. Inom småbarnspedagogiken ska alla arbetssätt stödja barnets utveckling och lärande och kunna motiveras pedagogiskt. Det är viktigt att personalen är medveten om att deras sätt att agera och kommunicera överförs till barnen, som tillägnar sig gemenskapens värderingar, attityder och vanor. Verksamhetskulturen påverkar kvaliteten på småbarnspedagogiken. Den har stor betydelse för hur småbarnspedagogiken genomförs och för hur målen uppnås. En verksamhetskultur som stödjer målen för det fostrande arbetet och undervisningen skapar gynnsamma förhållanden för barnens utveckling, lärande, delaktighet, trygghet, välbefinnande och en hållbar livsstil. Verksamhetskulturen påverkas i hög grad av ledarskapet. Utgångspunkten för ledarskapet inom småbarnspedagogiken är att främja varje barns välbefinnande och lärande. För att utveckla verksamhetskulturen förutsätts ett pedagogiskt ledarskap. Pedagogiskt ledarskap innebär att leda, utvärdera och utveckla småbarnspedagogiken på ett målinriktat och systematiskt sätt. Det omfattar alla sådana åtgärder som ger personalen förutsättningar till goda arbetsförhållanden, att utveckla och utnyttja sin yrkeskompetens och sin utbildning och genomföra pedagogisk verksamhet (kapitel 4.1). 3.1 Principerna för utvecklandet av verksamhetskulturen Verksamhetskulturen förändras ständigt och den ska utvärderas och utvecklas. Att alla förbinder sig till gemensamma mål främjar förverkligandet av värdegrunden och synen på lärande. För att utveckla verksamhetskulturen är det viktigt att fundera över verksamhetskulturens inverkan och lägga märke till icke-önskvärda drag och korrigera dem. En grundläggande förutsättning för att kontinuerligt utveckla verksamhetskulturen är att personalen förstår vilka värderingar, kunskaper och föreställningar som påverkar deras arbete och kan analysera dem. En förtroendeskapande dialog som präglas av delaktighet och respekt för varandra är viktig i utvecklingsarbetet. Utgångspunkt för allt utvecklingsarbete är barnets bästa. Ledaren möjliggör att en verksamhetskultur kännetecknad av delaktighet förverkligas genom att skapa strukturer för professionell diskussion. Därutöver ska ledaren göra arbetsgemenskapen delaktig i att diskutera, utveckla och förnya den gemensamma verksamhetskulturen och verksamheten. Ledaren utvecklar gemenskapen till en lärande gemenskap där var och en delar med sig av sitt kunnande. Målet är att den gemensamma verksamhetsidén och målen för verksamheten syns i det praktiska arbetet. Ledaren ansvarar för att de gemensamma arbetssätten observeras och utvärderas regelbundet. Barnen och vårdnadshavarna är med och utvecklar och utvärderar verksamhetskulturen. 22

23 Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken ska utvecklas enligt följande principer: En lärande gemenskap är kärnan i verksamhetskulturen Småbarnspedagogiken bildar en gemenskap, där barnen och personalen lär sig med och av varandra. I en lärande gemenskap finns det rum för olika åsikter och känslor. Barnen och personalen ska uppmuntras att öppet dela sina tankar och att pröva nya tillvägagångssätt. En gemenskap som kontinuerligt utvärderar och utvecklar sin verksamhet utmanar sig själv och utnyttjar sina styrkor. I en lärande gemenskap uppskattas respektfullt och hänsynsfullt beteende. Gemenskapen uppmuntrar till att experimentera, försöka och anstränga sig men det ska även vara tillåtet att göra misstag. Att göra tillsammans och känna delaktighet stärker gemenskapen. Personalen ska uppmuntras att genomföra självutvärdering, dela kunskap och kompetens och samtidigt utvecklas professionellt. Reflektion över gemensamt överenskomna mål och uppgifter, regelbunden utvärdering av det egna arbetet samt respons av vårdnadshavarna och övriga samarbetspartner främjar lärandet i gemenskapen. Resultat från utvecklingsarbete, utvärderingar och forskning bidrar till att främja lärande. En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation En verksamhetskultur som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnets välbefinnande och lärande. Personalen ska lägga märke till faktorer som begränsar leken och utveckla arbetssätt och lärmiljöer som främjar lek. Barnen och personalen ska ha möjlighet att uppleva glädjen av att göra och leka tillsammans. Alla i gemenskapen ska uppmuntras att använda sin uppfinningsrikedom, fantasi och kreativitet. Man gläds över framgångar och över att upptäcka tillsammans. Leken får synas och höras. Barnen ska ges tid och rum att hitta på lekar, experimentera och uppleva. Lekande barn och vuxna ska ges lekro. Till en verksamhetskultur som främjar småbarnspedagogikens mål hör samarbete inom personalen och kommunikation med vårdnadshavarna och närsamhället. Medlemmarna i gemenskapen ska respektera varandra och uppskatta samarbete. Gemenskapen ska uppmuntra barnen till god samverkan som medlemmar i gruppen. Personalen ska stödja barnen att utveckla kamratrelationer och värna om vänskap. I en trygg gemenskap tar man itu med konflikter och man lär sig att lösa dem konstruktivt. Att göra tillsammans och kommunicera med hjälp av en vuxen hjälper barnet att upptäcka sin unika personlighet och utvecklar förmåga att fungera med olika slags människor. 23

24 Delaktighet, jämlikhet och jämställdhet Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken ska främja delaktighet, jämlikhet och jämställdhet i all verksamhet. Verksamheten ska utvecklas enligt principen om inkludering. Barnens, personalens och vårdnadshavarnas initiativ, åsikter och synpunkter ska värdesättas. Det förutsätter att man medvetet utvecklar arbetssätt och strukturer som främjar delaktighet. Genom delaktighet utvecklar barnen förståelse för gemenskapen, rättigheter, ansvar och konsekvenser av val. Sensitivt bemötande och en känsla av att bli sedd och hörd på ett positivt sätt stärker barnens delaktighet. Delaktigheten stärks genom att barnen och vårdnadshavarna deltar i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Varje medlem i personalen är en viktig del av den fostrande gemenskapen. Medlemmarna i gemenskapen ska bemötas och behandlas likvärdigt oberoende av omständigheter som gäller den enskilde som person 53. Det att alla är lika värda betyder inte att alla är likadana. Med tanke på utvecklandet av verksamhetskulturen är det viktigt att attityder i anslutning till jämlikhet och jämställdhet diskuteras i arbetsgemenskapen. Det är också viktigt att fundera över hur attityder i anslutning till exempelvis språk, etnicitet, handikapp, kön och dess mångfald återspeglas i tal, gester, handlingar och tillvägagångssätt. Småbarnspedagogiken ska vara könssensitiv. Till exempel kommunikationssätt, språkbruk och handlingsmönster som utgår från stereotypa könsroller överförs ofta till barnen. Personalen ska uppmuntra barnen att göra val oberoende av könsbundna eller andra personrelaterade rollmönster, förväntningar och begränsningar. Personalen ska lägga märke till om det förekommer ojämlikt bemötande bland barnen och ingripa på ett finkänsligt sätt. Positiv och uppmuntrande kommunikation stödjer utvecklingen av barnets identitet och självkänsla. Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Småbarnspedagogiken är en del av ett kulturellt föränderligt och pluralistiskt samhälle. Kulturell mångfald ska ses som en resurs. Rätten till det egna språket, den egna kulturen, religionen och åskådningen är en grundläggande rättighet. Landets kulturarv och nationalspråk samt den egna gemenskapens och omgivningens kulturella, språkliga, åskådningsmässiga mångfald ska tas tillvara och värdesättas inom småbarnspedagogiken. Det förutsätter att personalen har kunskap om andra kulturer och olika åskådningar samt förmåga att förstå och se saker ur olika perspektiv och sätta sig in i andras situation. Man ska diskutera olika tanke- och handlingsmönster på ett konstruktivt sätt och även tillsammans skapa nya tillvägagångssätt. Samtidigt främjas en kulturellt hållbar utveckling. I en språkmedveten småbarnspedagogik är man medveten om att språken är närvarande hela tiden och överallt. Personalen förstår språkets centrala betydelse för barnets utveckling och 53 Diskrimineringslagen 7 och 8 24

25 lärande, för kommunikation och samarbete samt för identitetsskapande och delaktighet i samhället. Synliggörande av flerspråkighet stödjer barnets utveckling i en kulturellt mångskiftande värld. Alla i personalen ska vara medvetna om att de är språkliga modeller för barnen och fästa uppmärksamhet vid sitt eget språkbruk. Personalen ska uppmuntra barnen att använda språk på ett mångsidigt sätt. Barnens språkliga färdigheter ska beaktas och de ska ges tid och möjligheter att använda språk i olika situationer. Välbefinnande, trygghet och en hållbar livsstil I småbarnspedagogiken ska barnen och personalen uppmuntras att tillägna sig en hälsosam, trygg och fysiskt aktiv livsstil. Man ska mångsidigt röra på sig både inomhus och utomhus samt undvika långvarigt stillasittande. Barnens välbefinnande främjas genom att de under dagen ges möjlighet att vila och ta det lugnt samt erbjuds en mångsidig, hälsosam och tillräcklig kost. I utvecklandet av verksamhetskulturen är det viktigt att se till att gemenskapen har möjlighet att arbeta i en stressfri miljö som främjar koncentration. En tydlig och planerad men flexibel dagsstruktur främjar välbefinnandet. Inom småbarnspedagogiken ska man värna om hela gemenskapens fysiska, psykiska och sociala trygghet. Mobbning, våld eller trakasserier tillåts inte. Personalen ska tillsammans med barnen lära sig att upptäcka och lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. I fall av trakasserier, mobbning eller våld diskuterar personalen med barnens vårdnadshavare och söker lösningar tillsammans. Till främjande av säkerhet hör också säkerhetsfostran samt att systematiskt förebygga och följa upp olyckor och ta hand om lokaler och redskap. Småbarnspedagogiken förutsätter att ledarskapet av säkerheten är fungerande och bindande och att personalen behärskar säkerhetsaspekterna. Vikten av en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar livsstil ska beaktas i all verksamhet. Vardagliga val och aktiviteter ska avspegla ett ansvarsfullt förhållningssätt till naturen. Gemensam användning av redskap och lokaler, måttlighet, sparsamhet, reparation och återvinning ska främjas inom småbarnspedagogiken. 3.2 Lärmiljöer inom småbarnspedagogiken Inom småbarnspedagogiken är syftet att säkerställa en lärmiljö som är utvecklande, som främjar lärande och är hälsosam och trygg 54. Med lärmiljöer avses lokaler, platser, gemenskaper, metoder, redskap och tillbehör som stödjer barnens utveckling, lärande och kommunikation. Begreppet lärmiljö omfattar inom småbarnspedagogiken bland annat den fysiska, psykiska och den sociala miljön. Lärmiljöerna ska utvecklas så att de mål som fastställs för småbarnspedagogiken kan uppnås 55 och så att de stödjer barnens sunda självkänsla och utvecklingen av sociala färdigheter 54 Lagen om småbarnspedagogik 2 a och 6 55 Lagen om småbarnspedagogik 2 a 25

26 och förmågan att lära sig. Lärmiljöerna ska utformas och utvecklas så att de är ergonomiska, ekologiska, trivsamma, tillgängliga, ljusa och rena och inomhusluften är av god kvalitet. Lärmiljöerna ska planeras och utformas tillsammans med barnen. De ska stödja barnens naturliga nyfikenhet och vilja att lära sig och erbjuda barnen möjligheter till fysisk aktivitet, att leka, undersöka samt uppleva och uttrycka konst. Barnen ska ha möjlighet att utforska världen med alla sina sinnen och med hela kroppen. Lärmiljöerna ska erbjuda barnen olika möjligheter till trevlig sysselsättning, mångsidiga och fartfyllda fysiska aktiviteter, lekar och spel men också till lugn och ro. Barnens idéer, lekar och alster och verk ska synas i lärmiljöerna. I lärmiljöerna inom småbarnspedagogiken ska man arbeta flexibelt i grupper av olika storlek, så att alla har möjlighet att delta i aktiviteterna och kommunikationen. Arbete i mindre grupper främjar barnens och personalens koncentration och en barncentrerad verksamhet. I lärmiljöerna ska olika slag av pedagogisk verksamhet kunna genomföras och de ska gå att omforma enligt behov. Personalen ska ta hänsyn till barnens intressen, individuella färdigheter och behov samt principerna för småbarnspedagogiken som beskrivs i kapitel 4. Gemensamt överenskomna regler och tillvägagångssätt bidrar till att skapa en trygg lärmiljö som präglas av inbördes respekt och gemensamt ansvar. Lärmiljöerna ska också främja jämlikhet och jämställdhet mellan könen. Genom att utveckla lärmiljöerna kan man bryta traditionella könsstereotypa mönster. Lärmiljöerna ska främja barnens språkliga utveckling och språkmedvetenhet samt synliggöra kulturell mångfald. Naturen, gården, lekparker och den övriga byggda miljön utgör också lärmiljöer för småbarnspedagogiken. De erbjuder upplevelser, material och mångsidiga möjligheter att leka och undersöka. De ska utnyttjas som platser för fysisk aktivitet, naturupplevelser och lärande. Lekredskapen och övriga redskap som används i verksamheten ska vara mångsidiga och varierbara 56. Det ska finnas tillräckligt med redskap och de ska vara tillgängliga för barnen. Lärmiljöerna är också digitala. Informations- och kommunikationsteknik ska användas och tillämpas på ett ändamålsenligt sätt inom småbarnspedagogiken. Barnens egna digitala verktyg, leksaker och andra redskap kan användas enligt överenskommelse med vårdnadshavarna. Samarbete med andra aktörer och besök på exempelvis bibliotek, museer, teatrar och vårdnadshavarnas arbetsplatser berikar barnens lärmiljöer. Planeringen av lärmiljöer erbjuder också en naturlig möjlighet till samarbete mellan personalen och vårdnadshavarna. 3.3 Samarbete inom småbarnspedagogik Genom samarbete stöds anordnandet av småbarnspedagogik så att varje barn får fostran, undervisning och vård enligt sin utveckling och sina behov. Anordnaren av småbarnspedagogik 56 Lagen om småbarnspedagogik 6 26

27 eller serviceproducenten bär ansvaret för att samarbetet är systematiskt. De bär också ansvaret för att samarbetet vid behov är mångprofessionellt. Samarbete med vårdnadshavarna Samarbetet med vårdnadshavarna spelar en viktig roll inom småbarnspedagogiken. Målet med samarbetet är att vårdnadshavarna och personalen medvetet förbinder sig att tillsammans stödja barnets växande, utveckling och lärande. Samarbetet i anknytning till det fostrande arbetet ska bygga på förtroende, jämlik kommunikation och ömsesidig respekt. Värderingar, mål och ansvar i anknytning till det fostrande arbetet ska diskuteras såväl inom personalen som med vårdnadshavarna. Samarbetet ska vara ömsesidigt och av personalen förutsätts initiativförmåga och aktivitet. I samarbetet ska familjernas mångfald, individuella behov och frågor som gäller vårdnad beaktas. Vid behov kan en tolk användas under diskussionerna för att säkerställa att alla parter blir förstådda 57. Samarbetet kan ha olika syften och se olika ut under barnets tid i småbarnspedagogiken. Det är viktigt att personalen och vårdnadshavarna utbyter information om barnens dagliga upplevelser. Det är också viktigt med uppmuntrande meddelanden som beskriver barnets utveckling och lärande i positiva ordalag. Vårdnadshavarnas och personalens iakttagelser och diskussioner om barnets dag skapar de bästa förutsättningarna för att trygga barnets välbefinnande som helhet. Samarbete med vårdnadshavarna är särskilt viktigt vid övergångsskedena, till exempel då barnet börjar i småbarnspedagogiken, vid övergångar inom småbarnspedagogiken, då ett barn byter daghem eller vid övergången till förskoleundervisningen. Den gemensamma diskussionen är särskilt viktig då barnets plan för småbarnspedagogik utarbetas (kapitel 1). Samarbetet med vårdnadshavarna är särskilt viktigt då barnets stöd för utveckling och lärande planeras och genomförs (kapitel 5). Ett förtroendefullt klimat skapar förutsättningar för samarbete mellan vårdnadshavarna och personalen också i problemsituationer. Barnens vårdnadshavare ska ges möjligheter att delta i planeringen och utvecklingen av målen för den småpedagogiska verksamheten och det fostrande arbetet tillsammans med personalen och barnen. Samarbetet kan också främja kontakten mellan vårdnadshavarna. Nätverk mellan vårdnadshavarna och gemensamma aktiviteter stärker gemenskapen och stödjer personalen i deras arbete. Mångprofessionellt samarbete Syftet med det mångprofessionella samarbetet är att försäkra sig om att småbarnspedagogiken vid verksamhetsenheterna motsvarar barnens behov. Enligt lagen om småbarnspedagogik ska 57 Språklagen 18 27

28 kommuner som anordnar småbarnspedagogik bedriva mångprofessionellt samarbete samt skapa behövliga samarbetsstrukturer 58. I småbarnspedagogiken ska personalen samarbeta med rådgivningspersonal och andra aktörer inom hälsovård och socialvård. Samarbetet får en större betydelse då någon av dessa aktörer känner oro för barnets utveckling eller välbefinnande eller då barnets stöd planeras och organiseras. I samband med rådgivningens omfattande hälsoundersökningar (18 månader och 4 år) kan personalen inom småbarnspedagogiken med vårdnadshavarens samtycke ge en beskrivning av barnets utveckling, lärande och välbefinnande samt av barnets sätt att fungera i småbarnspedagogikens barngrupp 59. Beskrivningen har en stor betydelse för utvärderingen av barnets helhetsmässiga växande, utveckling och välbefinnande och vid tidig identifiering av barnets stödbehov i ett mångprofessionellt samarbete. Inom småbarnspedagogiken samarbetar man också med instanser som ansvarar för undervisning, idrott och kultur. Samarbetet mellan kommunens småbarnspedagogik och de privata serviceproducenterna som erbjuder småbarnspedagogik inom kommunen är viktigt. Andra samarbetsparter inom småbarnspedagogiken är till exempel organisationer, församlingar och närings- och städtjänster. 3.4 Frågor som avgörs på lokal nivå I den lokala planen för småbarnspedagogik ska beskrivas målen för utvecklandet och metoderna för utvärdering av verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken lärmiljöerna inom småbarnspedagogiken och metoderna för utvärdering av dem mål och tillvägagångssätt för samarbete inom småbarnspedagogiken, med vårdnadshavarna och vid övergångar mål, struktur och tillvägagångssätt för mångprofessionellt samarbete metoderna för utvärdering av olika samarbetsformer. Anordnaren av småbarnspedagogik ska se till att samtliga verksamhetsenheter kan precisera målen för sin verksamhetskultur och för utvecklandet av lärmiljöerna samt praxisen i anslutning till samarbete. Preciseringarna kan skrivas in i den lokala planen i enlighet med anordnarens beslut. 58 Lagen om småbarnspedagogik 9 och 11 e 59 Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (380/2009) 7 28

29 4. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN 4.1 Den pedagogiska referensramen inom småbarnspedagogiken Den pedagogiska verksamheten inom småbarnspedagogiken är helhetsskapande och målet är att främja barnens välbefinnande och lärande (figur 1). Barnens spontana aktiviteter och verksamhet som planerats av personalen ska överlappa varandra på ett naturligt sätt. Den småbarnspedagogiska verksamheten ska genomsyra den helhet som består av fostran, undervisning och vård. Bild 1 Värdegrunden (kapitel 2.4), synen på lärande (kapitel 2.5), en verksamhetskultur som stödjer dem (kapitel 3) och mångsidiga lärmiljöer (kapitel 3.2) och arbetssätt (kapitel 4.3) utgör grunden för en målinriktad verksamhet. Barnens intressen och viktiga aspekter som anknyter till barnens uppväxtmiljö ska utgöra utgångspunkt för planeringen av verksamheten. En annan utgångspunkt är de pedagogiska helheterna som beskrivs i kapitel 4.5. De pedagogiska helheterna är gemensamma mål för den småbarnspedagogiska verksamheten. Utöver dem ska målen för 29

GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK

GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK 2016 Föreskrifter och anvisningar 2016:17 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2016:17 ISBN 978-952-13-6309-2 (häft.) ISBN 978-952-13-6310-8 (pdf)

Läs mer

Plan för småbarnspedagogik på svenska i Esbo. Från och med

Plan för småbarnspedagogik på svenska i Esbo. Från och med Plan för småbarnspedagogik på svenska i Esbo Från och med 1.8.2017 Resultatenheten Svenska bildningstjänster2017 Innehållsförteckning 1. GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH DE LOKALA PLANERNA

Läs mer

Planen för småbarnspedagogik i Pargas stad

Planen för småbarnspedagogik i Pargas stad Planen för småbarnspedagogik i Pargas stad Namn Planen för småbarnspedagogik i Pargas stad Kommun Pargas Träder i kraft 30.5.2017 Innehållsförteckning 1. Utarbeta, utvärdera och utveckla planen för småbarnspedagogik.......

Läs mer

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse

Läs mer

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016 Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa Tammerfors Sept.2016 Förberedande arbete - Utkast till grunderna för planen för förskoleundervisning 2000, 2010, 2014, nya grunderna 2016 Arbetet

Läs mer

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen DEL II Referensram för den pedagogiska verksamheten November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnsfostran 2003 (2005) Värdegrund Fostringsprinciper

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK I HELSINGFORS 2017

PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK I HELSINGFORS 2017 PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK I HELSINGFORS 2017 UTKAST 15.3.2017 1 Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik... 4 1.2 Planen för småbarnspedagogik i Helsingfors... 4 1.3

Läs mer

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Namn Kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Larsmo Träder i kraft 1.8.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Plan för småbarnspedagogik i Sibbo

Plan för småbarnspedagogik i Sibbo Plan för småbarnspedagogik i Sibbo Namn Plan för småbarnspedagogik i Sibbo Kommun Sibbo Träder i kraft 15.5.2017 Innehållsförteckning 1. På väg mot en lokal vasu i Sibbo........................... 1 2.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS

GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:94 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:94 ISBN 978-952-13-6000-8 (häft.) ISBN 978-952-13-6001-5

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Dialogduk utskriftsanvisningar

Dialogduk utskriftsanvisningar Vad tar du med dig hem och tar upp med dina egna barn? Vilka tankar och känslor väckte dennadiskussion? 4 Diskutera. Vilka erfarenheter har vi av situationer då våra egna värderingar stått i strid med

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Planen för småbarnspedagogik. i Helsingfors

Planen för småbarnspedagogik. i Helsingfors Planen för småbarnspedagogik i Helsingfors Planen för småbarns pedagogik i Helsingfors 2017 2 Helsingfors stad Innehåll 1. Inledning 4 2. Principerna för hur småbarnspedagogiken ordnas i Helsingfors 9

Läs mer

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016 Utbildningsstyrelsen Charlotta Rehn 05/2016 Utbildningsstyrelsen uppdrag fr.o.m. 1.8.2015 Till Utbildningsstyrelsens uppgifter hör o o o att göra upp och besluta om grunderna för planen för småbarnspedagogik

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014 Utbildningsstyrelsen Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014 Utbildningsstyrelsen 22.12.2014 (teknisk ändring 26.1.2015) 1 Innehåll Utbildningsstyrelsen... 1. Grunderna för läroplanen och den

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Namn. Läroplan för Förskoleundervisningen i Pedersöre 2016 Kommun. Pedersöre Träder i kraft

Namn. Läroplan för Förskoleundervisningen i Pedersöre 2016 Kommun. Pedersöre Träder i kraft Namn Läroplan för Förskoleundervisningen i Pedersöre 2016 Kommun Pedersöre Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen av läroplanen.......... 1 2. Lokala särdrag

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan. VERSION 170823 - UTSKICK Förordning (SKOLFS 2018:xx) om läroplan för förskolan Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan. Denna

Läs mer

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik 20.6.2017 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets plan) är att sätta upp gemensamma mål och komma överens om hur barnets individuella

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik 13.9.2016 Vägkost kick off i Tammerfors Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

Utbildningsstyrelsen. Utkast till grunder för läroplanen för förskoleundervisningen

Utbildningsstyrelsen. Utkast till grunder för läroplanen för förskoleundervisningen Utbildningsstyrelsen Utkast till grunder för läroplanen för förskoleundervisningen OPH 11.4.2014 1 Innehåll 1. Grunderna för läroplanen och den lokala läroplanen... 2 1.1 Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen...

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Vasa stads läroplan för förskoleundervisning

Vasa stads läroplan för förskoleundervisning Vasa stads läroplan för förskoleundervisning 01.08.2016 1 Innehåll 1. Grunderna för läroplanen och den lokala läroplanen... 3 1.1 Grunderna för förskoleundervisningens läroplan... 3 1.2 Den lokala läroplanen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Trygghet och fostran i en lärande miljö tillsammans med varandra

Trygghet och fostran i en lärande miljö tillsammans med varandra Trygghet och fostran i en lärande miljö tillsammans med varandra PLAN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK PEDERSÖRE KOMMUN 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppgörandet av planen för småbarnspedagogik... 1 1.1 Grunderna för

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnspedagogik 24.11.2016 Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Esbo stad Protokoll 92. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 92. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 29.09.2016 Sida 1 / 1 3212/2016 05.10.00 92 Fullmäktigefråga om barns säkerhet inom dagvården Beredning och upplysningar: Paula Rautiola, tel. 09 816 42355 Jaana Suihkonen, tel. 09

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2016-2017 www.inga.fi www.eftis.fi www.oph.fi Lagstiftningen är en trygghet för varje barn Ett av de viktigaste målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016 Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

Förskoleundervisningens läroplan i Karleby

Förskoleundervisningens läroplan i Karleby Förskoleundervisningens läroplan i Karleby Namn Förskoleundervisningens läroplan i Karleby Kommun Karleby Träder i kraft 31.5.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen av

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1- Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten Vägkost modul 1- D I S K U S S I O N KONTINUERLIG PROCESS nuläget kontinuitet information delaktighet kunnande analys PLANEN SOM ARBETSVERKTYG SYNEN PÅ LÄRANDE

Läs mer

Vasa stads läroplan för förskoleundervisning

Vasa stads läroplan för förskoleundervisning Vasa stads läroplan för förskoleundervisning Namn Vasa stads läroplan för förskoleundervisning Kommun Vasa Träder i kraft 1.8.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen av

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

Namn. Förskolan Kommun. Korsnäs Kommun. Malax Träder i kraft

Namn. Förskolan Kommun. Korsnäs Kommun. Malax Träder i kraft Förskolan Namn Förskolan Kommun Korsnäs Kommun Malax Träder i kraft 1.8.2016 Innehållsförteckning 1. Inledning............................................ 1 2. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer