Församlingen är det bästa som finns! Styrelsens roll i församlingens och föreningens förnyelse, utveckling och växt

Transkript

1 Församlingen är det bästa som finns! Styrelsens roll i församlingens och föreningens förnyelse, utveckling och växt

2 Detta material har använts under ett seminarium vid regionala bildarmöten inom equmenia och Gemensam Framtid. Det innehåller inte något facit, men kan förhoppningsvis hjälpa dig/er att komma igång med viktiga samtal kring styrelsens roll. Se det alltså som en igångsättare och inte som en att göra lista Hör gärna av dig/er om ni använt materialet och kommer på saker som borde läggas till eller dras ifrån. Släng iså fall iväg ett mail till

3 Lyhördhet För Gud Andligt ledarskap Bedjande styrelsemedlemmar För församlingen Platt församlingsstruktur, styrelsen är en del av församlingen Kulturbärare Både ett herde- och hedersuppdrag För det samhället vi finns i Relationer Se till behov Alltid Uppdraget gäller dygnet runt! Att fundera över Finns det ett böneliv och en vilja till att söka Gud i er församling? Hur görs det? Känner medlemmarna i er församling till vilka som är med i styrelsen och till vem man vänder sig? Har det samhälle ni finns i kännedom om att ni finns och vad ni kan erbjuda? Styrelsen ger struktur Organisationsskiss Lätt att mötas och lätt att vara ny Tar tillvara gåvor Ökar förståelsen för styrelsens roll Bemyndigar medlemmarna i församlingen Kommunikation Bygg relationer Vad gör styrelsen? Genomförande och uppföljning

4 Att fundera över Finns det en tydlig struktur för ert styrelsearbete, tillgänglig för alla? Hur kopplar församlingsmötet och styrelsens arbete till varandra? Hur arbetar ni med gåvoupptäckande och delaktighet? På vilket sätt håller styrelsen församlingen uppdaterad om vilka processer man står i? Mod att vara ärlig Vilka är vi i nuläget? Vår oförskönade självbild Vilka gamla bilder behöver vi göra upp med? Ta konflikter innan konflikterna tar er Skilj på sak och person Förhindra korridorsmöteskulturen och lokalisera energitjuvar Bevara den andliga enheten, men var inte rädd för olika åsikter Att fundera över Hur får man som styrelse legitimitet för sin nulägesbeskrivning? Har ni som styrelse en rätt bild av församlingen? Hur lyfter styrelseledamöter svåra frågor i styrelsen? Hur hanteras de frågorna sen i församlingsmötet? Tillåter klimatet i styrelsen att man tycker olika och ändå kan komma till beslut?

5 Vision och riktning Vision Varför gör vi det vi gör? Vilket är syftet? SMARTa mål Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidssatta Fokus på uppdraget, inte glömma bort Gud. Bära kulturen! Underlättar i rekrytering av medarbetare Att fundera över Har ni som förening/ församling tillräckligt tydliga styrdokument? Hur tydliggör ni målen i styrelse och församling/förening? Vem vinner? Traditionen eller visionen? Vad skulle ni behöva för hjälp för att ytterligare förtydliga ert visions- och målarbete? Tack! Vi är medvetna om att det finns viktiga frågor vi inte tagit upp. Till exempel: En församling är inget projekt, det kräver trohet. Personalansvar Ekonomi och fastighetsfrågor De punkterna får Du fylla på med själv och lyfta i din församling på ett bra sätt. Lycka till!

6 Verktyg och lokala exempel Hoppas att Du fått med dig tankar och frågor att jobba vidare med. Här nedan har vi samlat några verktyg och lokala exempel som vi hoppas skall kunna vara till ytterligare inspiration i ditt lokala sammanhang. Ämnena och frågeställningarna är så breda och djupa att det aldrig går att bli färdig, det är inte heller varit vårt mål. Däremot har vi önskat att sätta styrelsens roll på kartan och med några enkla medskick sätta igång frågor. Texterna nedan är delvis skriva av oss som förberett detta seminariet, men också av en rad andra personer. Idéerna är hämtade från många olika sammanhang. Det blir mer fokus på församling än förening, men förhoppningsvis är idéer och tankar användabara i båda styrelserollerna. Lyhördhet Att bygga nya relationer Hur vi som församling jobbar med att nå nya människor variera över landet. Nedan tankar från Skellefteå Missionsförsamling som de senaste åren kunnat glädjas åt att såväl kontaktnätet som antalet nya medlemmar vuxit. Vi är glada att vi har tagit frågan på allvar, och vi ser frukt av arbetet! Viktigt att besluta sig för att nå nya människor och skapa nya kontakter, och sedan låta det genomsyra hela verksamhetsplanen. Viktigt att bli överens om tagen, HUR församlingen vill nå nya människor. Här behöver man aktivt välja väg och sedan förankra. Vi bestämde oss för att satsa på ALPHA, att finnas på torget för att möta och samtala med folk, och att skapa smågrupper där nya människor snabbt kan få vänner och känna sig hemma, särskilt formade för människor som är på väg i sin tro. Sedan har vi gjort om Gudstjänsterna lite, men tummar inte på det kristallklara evangeliet, bara på formerna. Vi jobbar för att nya människor ska bli sedda, mottagna och välkomnade och för att se till att nya har någon att fika med så att de redan vid första besöket känner att de blivit mötta, sedda och fått börja lära känna åtminstone någon i kyrkan. Det är viktigt att se människors behov - det kan handla om att kunna hitta en gemenskap, eller få ställa frågor man funderar över. Handledarlaget kring ALPHA hjälps åt i denna uppgift för att hinna med de nya/ nästan nya. Vår erfarenhet är att behovet av gemenskap är hur stort som helst, och försöker hitta vägar att möta det, det känns oerhört viktigt. Vi satte i höst upp en lapp: Kom och Sjung för glädje, hälsa och gemenskap. 14 pers kom nu sitter vi häpna här med en 4-stämmig kör som har buskul tillsammans det kan man kalla bonus!) Många av våra nya våndas inför julen gruvar sig, pga trasiga relationer och ensamhet. Vi ska försöka ordna något bra! Viktigt med uppföljning efter ALPHA Vi välkomnar till In i Bibeln studie och samtalsgrupp som tillsammans läser evangelierna och förankrar budskapet i vår tid. Vi byter evangelium varje termin och tar in nya deltagare regelbundet. Ett Underbart sammanhang vi jobbar aktivt med att få det över i Gudstjänsten och församlingens övriga liv, så att det inte blir församlingsplantering! Vi tog initiativ till och kontaktade två andra kyrkor för att vara med i satsning ditt viktigaste val under förra valrörelsen. Sedan köpte vi en valstuga som under tre veckor stod mellan Alliansens stora tält och de "röda" Jag låste kyrkan och var där på heltid i 3 veckor. Det är det bästa vi har gjort! Det är

7 en ny värld som öppnar sig på Torget även om kyrkan bara är tre kvarter därifrån, och helt nya möjligheter till samtal. Året efter köpte vi "Tabernaklet". En tält med vitt toppigt tak där vi tog bort väggarna, ett tydligt uttryck för det vi vill - att vara och leva som en kyrka utan väggar. Vi var ute ett antal dagar i höst och knöt nya kontakter och mötte människor som idag är nya Gudstjänstbesökare. Kul att de kommer till kyrkan sedan! Att lära känna varandra Över skurhinken i din städgrupp eller runt kyrkkaffet efter gudstjänsten är det ofta väldigt trevligt. Men nog önskar vi att få nå djupare än trevligt. Vi är ofta bra på det första handslaget och att säga Välkommen till nya människor, men hur jobbar vi med att få relationerna att djupna. Och på samma tema: hur jobbar vi med att inom församlingens gemenskap bredda våra kontaktnät. Det finns såklart massa bra idéer. Nedan några stycken: Fikalotteri Fikalotteri funkar som så att vi lottar vid vilket fikabord man skall sitta. På så vis får du möjlighet att lära känna några nya människor. Auktionsmiddag Detta är ett mycket uppskattat inslag vid t.ex. en höst- eller julmarknad. Ett antal personer erbjuder sig att skänka en middag/fika/kvällsmat för ett visst antal personer. Detta auktioneras/lottas sedan ut. På kuvertet står endast t.ex. Middag för tre personer eller Kvällsfika för två men inte vem avsändaren är. Detta är ett trevligt sätt att hamna vid köksbordet med nya bekantskaper samtidigt som intäkterna går till något som församlingen ser som ett behövande ändamål. Faddersystem Varje ny medlem får en fadder i församlingen som har ett särskilt ansvar under de första två åren. Detta är inte bara till glädje för den nye medlemmen, ofta kan även personer som varit medlemmar under lång tid längta efter en djupare gemenskap. Alla dem vi har i församlingens närhet Bjud hem er! I Sävedalens missionsförsamling har man ett konfirmationsarbete tillsammans med idrottsföreningen Sävehof. Det medför att många ungdomar och familjer som inte tidigare varit i kontakt med församlingen kommer i dess närhet. Ett sätt att beskriva verksamheten och knyta kontakter med föräldrarna har då varit att bjuda hem sig. Konfirmationsföräldrarna har fått frågan om de kan tänka sig att ta emot några andra föräldrar tillsammans med två från församlingen med koppling till konfirmationsarbetet. Detta leder till ett samtal kring köksbordet där man har möjlighet att berätta om verksamheten, församlingen och lära känna varandra.

8 Synas utanför styrelserummet Som styrelseledamot har du ett spännande uppdrag! Ett uppdraget som tar både tid och engagemang. Var lite smarta när det gäller vad ni håller på med utanför styrelserummet. Se till att synas och möta människor utan att det i sig blir ett extra engagemang. Du behöver synas och finnas tillgänglig för församlingens medlemmar. Att styrelsen finns med som en tjänande grupp skickar en viktig signal. Ett exempel på detta kan vi hämta från Gemensam Framtids kyrkokonferens där kyrkostyrelsen tar upp kollekten vid mötena. Ett annat exempel är från Andreasförsamlingen i Jönköping där styrelsen finns med som en grupp bland nattvardstjänarna. Du som styrelse är till för att tjäna församlingen och den enskilde medlemmen. Detta visar vi både i beslut på mötena, men även i tjänande handling. Inled styrelsemötet i rätt ände Första timmen på styrelsemötet kan man uppmuntra det goda samtalet under ytan. Det kan vara viktigt att visa att styrelsen avsätter denna tid, då borde andra grupper i församlingen göra det också. Det finns olika sätt att göra det. Vi har terminsvis prövat olika varianter: Alla läser ett kapitel i en bok i förväg och som man samtalar om, t ex John Ortbergs bok Livet jag längtar efter En person har förberett ett tema, man har tillgång till kanske 50 olika bilder/tidningsurklipp, var och en får välja en bild som symboliserar detta tema och berätta för de andra hur man tänker kring dagens tema. Exempel på tema är tankar omkring sin Gudsbild, medmänniska, bön, döden, styrelseuppdraget. Titta på någon undervisnings DVD, t.ex. från Willow Creeks Global Leadership Summit eller NÄRA-Dig DVD (som Alingsås, Vårgårda och Tibro spelat in) samtala efter man sett DVD tillsammans. Ljusrunda Styrelsen samlas inför varandra och inför Gud innan mötet. ca 30 innan. Sitt i en ring. Låt ett ljus gå runt. Den som håller ljuset får berätta om det som finns i tankarna just nu. 3 min/pers. När ljuset gått runt får man be tillsammans och plocka med det som kommit upp i rundan som speciella ämnen samt att även be för det som skall behandlas i mötet. Rundan För frågor som är viktiga och som därför får ta tid på mötet. Först introducera/sammanfatta. Låt därefter ordet gå runt bordet så att varje styrelseledamot kommer till tals. Så att inte en pratar, och så att den inaktive aktiveras. Att sitta i styrelse förpliktigar aktivitet. Detta ger dessutom större teamkänsla. Efter att rundan är färdig så är styrelsen olika meningar klart redovisade. Därefter så kan man gå till beslut genom att formulera en beslutsordning. Alternativt bordlägga. Om frågan är viktig så kan den förtjäna att mogna hos samtliga styrelseledamöter.

9 Lyhörd för samhället Från Tabernaklet i Göteborg 2001 var hemlösheten ett stort problem i Göteborg. Det fanns ingenstans för de hemlösa att ta vägen under kvälls- och nattetid varken akutboenden eller kvällshärbärgen. När då Mobila Teamet (ett kommunalt projekt som arbetar för hemlösa) kom med en förfrågan till Göteborgs Baptistförsamling, Tabernaklet, om ett kvällscafé för hemlösa fick de starkt gensvar. I församlingen uppfattades detta som Herrens ledning då det fanns flera personer som redan innan förfrågan kom hade en liknande tanke. Så skapades Café Trappanér. Det bedrevs (och bedrivs fortfarande) av kommunala medel, med församlingen som huvudman, som å sin sida koordinerar ett femtiotal volontärer i verksamheten. Som församling har vi haft stor frihet att forma verksamheten utifrån vår kristna övertygelse, där vi i ord och handling har delat evangeliet i mötet med våra gäster. Kommunen har sett vinster med att vi inte bara kan bidra med gratis arbetskraft utan även att vi har frihet att möta gästerna på ett mycket mer personligt plan än en kommunal socialarbetare har möjlighet att göra. Verksamheten har utformats i dialog med såväl kommunen som andra aktörer som arbetar med hemlöshetsfrågor i Göteborg. Till en början var caféet nattöppet, men när det öppnades natthärbärgen fanns inte längre samma behov och verksamheten justerades. Idag skisserar vi tillsammans med kommunen ett helhetsgrepp, där vi samlar stans tre-fyra största aktörer inom hemlöshetsfrågor för att på bästa tänkbara sätt möta denna ständigt föränderliga problematik. Det är en relativt ny tanke och vi har fortfarande inte fått till stånd dessa möten, men viljan finns hos alla parter och vi ser med spänning fram emot vad Herren har berett.

10 Styrelsen ger struktur Fungerande kommunikation För att förbättra transparensen och öka möjligheten att se vad som ligger på styrelsens bord mailar styrelsen i Sävedalen ut ett kort i huvudet på styrelsen efter styrelsemötena. Mailet går till försmalingens medlemmar. I Värnamo gör man istället så att man låter en powerpointpresentation rulla innan gudstjänsterna börjar där det står lite om vad styrelsen jobbar med för närvarande. Fokus på vad som ligger på bordet just nu, hur målen ser ut och hur de svara upp mot församlingens vision. I denna kommunikation är det också viktigt att vara tydlig med hur man som läsare kan påverka framtiden, ex när nästa församlingsmöte äger rum. Bra med tydliga kontaktuppgifte till styrelseledamöter för att ytterligare inbjuda till dialog. Församlingens struktur Om du som församlingsmedlem ska känna att styrelsen arbetar på ditt uppdrag så måste det framgå klart och tydligt vem i styrelsen som ansvarar för olika områden. Här är en organisationsskiss ett mycket bra hjälpmedel för att åskådliggöra beslutsvägar i församlingen och olika ansvarsområden. Varje år bör denna uppdateras utifrån gjorda förändringar. Detta är även ett bra tillfälle för styrelsen att se över de olika grupperna som finns i församlingen, fungerar alla som de ska? Fyller alla grupper en funktion? Nedan en skiss över Sävedalens missionsförsamlings organisation:

11 Församlingsforum Kan ni uppleva att det är svårt att få till bra församlingsmöten? Det kan vara svårt att få till en tid där så många som möjligt kan, engagemanget är inte så stort, det är svårt att få till bra diskussioner. Sävedalens Missionsförsamling har sedan ett år tillbaka arbetat med Församlingsforum. Detta är korta möten som hålls i anslutning till kyrkkaffet och som är öppet för alla medlem eller ej. Det fattas inga beslut på forumen, utan de är till för information, frågor och diskussion. På det sättet har man upplevt att fler blir engagerade i frågor som rör församlingen. Vissa gånger så finns det diskussionsfrågor med som man kan tala om kring borden, andra gånger så rör det sig endast om kort information. Ökat engagemang och en ökad delaktighet i församlingen En viktig sak för alla medlemmar och för ledningen är allas delaktighet. Ju genomskinligare vi är dess bättre. Förvissa er om att ni har beslutsvägar och ett förhållningssätt i beslutsfrågor i församlingen som stämmer med församlingens väsen som Kristi kropp. Det kan ibland växa fram informella beslutsvägar, beslut som inte blev beslut utan i otydlighetens namn måste några agera. Bra att se över så att besluten inte handlar i tidsnöd, att alla berörda är väl informerade, att besluten tas på rätt ställe (delegera gärna) se till att i protokollens beslutspunkter det anges vem som är ansvarig. När styrelsen lägger förslag i församlingsmöte hjälps då åt i framförande och samtal. Varje församling med självaktning har mål och handlingsplan men den har en förmåga att bli dammig. Se till att den är fräsch, utvärdera, gör den enkel och begriplig. Bättre med en enkel som man förstår, känner entusiasm för och kan bli ett simulerande hjälpmedel i arbete. Se till att den är varje församlingsmedlems levande egendom. När församlingsledningen leder utvecklingsarbetet i församlingen måste och skall vi satsa nytt. Men vi har lättare för att starta än att sluta, lägga ner. Se till att verksamhetsvolymen minskar och totalt inte ökar. Våga ta beslut om att lägga ner. Här är information, delaktighet, att kunna verbalisera och förstå vd det handlar om viktigt. Men alla kommer inte alltid att vara nöjda. Det är styrelsen uppdrag och det finns förväntningar så våga leda och ta beslut. Dåliga beslut ändrar man snabbt på goda beslut blir till välsignelse. Frågeställningar: Hur arbetar ni i er styrelse för en ökad transparens och delaktighet? Hur arbetar ni i er församling med att få förnyelse i församlingsmöten? Hur når information om styrelsens utvecklingsarbete församlingens medlemmar? "Vett & Etikett" Håll tider. Agendans innehåll behöver prioriteras så att det viktigaste får utrymmet. Börja med huvudfrågorna, de strategiska diskussionerna. I början på mötet är man pigg och skärpt. Ta punkter som rapporter och godkännande av tidigare protokoll senare. När man går hem från ett styrelsesammanträde skall styrelseledamoten känna att man har ägnat sin tid åt viktiga saker. Detta ger kraft och energi inför nästa möte.

12 Vad trycker vi i församlingen Ibland kan det kännas svårt att få en bild av vad olika medlemmar i en församling verkligen tycker. Antingen är man för hänsynsfull mot varandra eller så vill man inte sticka ut eftersom det oftast blir att den som kommer med förslaget också får ta ansvar att verkställa sin idé. Sorgligt nog blir det inland så att vi backar istället för att komma med egna initiativ och idéer. Ibland blir det också så att bara den lilla klick som oftast är tongivande får komma till tals. I ett styrelsearbete är det viktigt att känna av vad många tycker och inte minst få nya friska idéer. Församlingsdagar, studieresor/besök, eftersits med kyrklunch eller annan möjlig längre träff utanför (eller i) församlingens byggnad är ibland viktigt. Inte minst för att vi skall få in nya impulser från en större grupp av barn, unga och vuxna. Vid en sådan träff är det viktigt att både ha god gemenskap, göra något alla uppskattar och samtidigt ordna någon form av aktivitet som i sin förlängning kan ge svar på de frågor styrelsen har. Styrelsen måste redan före träffen formulera de frågor som är aktuella. Ta gärna hjälp av någon i församlingen eller dess närhet. En person som är van att hantera större grupper i förändring. Det kan vara pedagoger, företagsledare, fackliga företrädare, personalkunniga eller någon som finns i annat föreningsliv. Ta hjälp av församlingsmedlem eller person närstående till församlingen. Det bör vara en person som är van att informera, entusiasmera och inte minst ha förmågan att fånga upp olika synpunkter. Här är några aktiviteter som har fungerat: Samtalsstationer: Kommittéer eller ungdomsgrupper från församlingen får under en kort stund presenterar sig, sitt jobb och de mål man vill nå. Sprid församlingsmedlemmarna i små grupper och låt dem under en kort tid komma till respektive station/presentation. Här kan man sedan låta alla svara med små lappar, skriva på blädderblock eller bara prata av sig. Var noga med att dokumentera och återkoppla. Gör man denna aktivitet på ett roligt och pedagogiskt sätt kan de svar som kommer fram bli både bra och oväntade! Bönelappar: Finns det frågor som församlingens medlemmar bär på, brinner för eller hoppas på. Kanske gemensamma eller personliga önskningar, böner, visioner och drömmer. Låt då det som kanske är drömmar eller det outtalad bli synliga för alla genom att samla in bönelappar och sammanställa dem till ett gemensamt underlag för bön och samtal. Lyssna: Och du., ibland gör vi saker svårare än de är. Är ni en mindre församling, så borde det vara så enkelt att vi pratar med alla. Gärna att styrelsen kommer överens om vilka man skall samtala med och vem som gör vad. Kanske också välja flera olika tider så att alla skall kunna delta i informations-och idéträffar. Ordning och reda i lyssnandet och missa inte att dokumentera!

13 Så funkar det och Växa i tro equmenias två grundkoncept för föreningar. Kolla in dem och låt dig inspireras på

14 Mod att vara ärlig Naturlig församlingsutveckling. Statistik som ger samtalsunderlag NFU är ett fantastiskt verktyg för att göra en hälsoundersökning i en församling, Genom undersökningen får ni veta hur församlingen mår och fungerar i dess viktigaste delar och funktioner. Det som kommer fram i en undersökning är inte en bedömning av någon som inte känner er församling. Det ni själva som ger diagnosen. Det ni säger om er egen upplevelse av er församling mäts mot globala kvalitetsprinciper som tagits fram genom gedigen forskning. Undersökningen resulterar i en församlingsprofil, en nulägesbild av er församling. Den är en god hjälp i att sätt ord på vad som behöver arbetas med i er församling. Profilen hjälper er också att prioritera rätt i den uppsjö av saker som ni kanske ser skulle behöva göras. Många församlingar kan vittna om att NFU har hjälpt dem i utvecklingsarbetet och att det har fått konkreta och bestående resultat. Läs gärna mer på Styrelsen tar tempen på nuläget Vågar vi tala om, erkänna och lösa de problem som finns i vår församling? Frågan är ställd av Bill Hybels, Willow Creek, och kan tjäna som en kraftfull öppning till ett viktigt och utmanande samtal kring hur församlingen mår. Vilka problem ser vi? Vad kan vi göra åt det? Vågar vi tala om saker som är svåra? Det är säkert mycket som är positivt i våra församlingar. Vi har kanske glädjen att ha stora barngrupper, fördjupande och inspirerande gudstjänster, det är liv och rörelse i kyrkan veckan runt. Men vi måste också våga lyfta sådant som inte fungerar eller som vi känner skulle kunna förändras till det bättre. Det är en utmaning för en styrelse att våga lyfta på locket och se vilka svårigheter vi står inför, omedelbara eller sådant som vi kan se framöver. Vid varje styrelsemöte bör man avsätta tid för att ta pulsen på församlingen. Denna tid ska inte ligga när alla andra punkter är avklarade och i mån av tid i slutet på mötet. Detta är tvärtom en av huvudfrågorna och en av styrelsen viktigaste punkter på mötet. Hur är läget i vår församling just nu? Kan vi se om församlingen utvecklas och förnyas? Vad finns det för parametrar på tillväxt? Ibland pratar vi om kvantitativ och kvalitativ tillväxt utan att exakt veta vad vi pratar om eller vad vi ska dra för slutsatser av skillnaden. Inom den kvantitativa tillväxten kan man skilja mellan människor som kommer till tro och blir medlemmar, människor som liksom börjar om i sin tro och blir engagerade, människor som kommer till vår församling från en annan församling och barn som växer upp i våra sammanhang och kommer till tro och blir medlemmar. Vi vill introducera några glasögon med vilka vi kan iaktta vad Gud själv gör i en församling som är i förnyelse. Låt oss kalla det följande för fem parametrar med vilka vi kan iaktta och mäta tillväxt. 1. Den första parametern handlar om antalet gudstjänstdeltagare. Om våra gudstjänster attraherar människor är detta ett gott tecken på att vår församling är i tillväxt. 2. Det konkreta engagemanget bland människor är ett annat kännetecken på tillväxt. När människor tar egna initiativ och inte är nödbedda inför uppgifter visar det på en församling i tillväxt mot framtiden.

15 3. Den tredje parametern handlar om ekonomin. Viljan att avstå från eget och ge till det gemensamma är ett materiellt tecken på människors engagemang och en församlings möjligheter att växa in i nya möjligheter och nå nya människor. 4. Att människor förflyttar sig från periferin mot centrum visar på tillväxt, i det att anonymiteten avtar och ljuset faller på nya människor och deras möjligheter att bidra till församlingens förnyelse och kapacitet. 5. Att antalet medlemmar växer är det kvantitativa sättet att räkna tillväxt. Kanske är det så att de fyra första tecknen på tillväxt leder till det femte men att också var och ett av de fyra första tecknen i sig är tillväxt som både är viktiga att observera och fira för en församlingsstyrelse. Att vara i ledningen för en församling är väl egentligen att be om blicken att kunna se hur Gud i dag rör sig över våra breddgrader och samlar människors liv in i sitt genom att göra dem varma och engagerade för sin sak i världen. Frågeställning: Hur ser dessa tillväxtfaktorer ut i er församling? Vad kan ni som styrelse göra för att förnya och söka nya sätt att vara församling på? Hur hanterar vi som styrelse svåra frågor och konflikter och spänningar? Vi har privilegiet att jobba med människor, det allra finaste som finns men också det svåraste. Det finns ett ledarskapets pris som vi alla får smaka på och det tycks ofrånkomligt när man ställer sig till förfogande för att utveckla, förnya och ta ansvar. Konflikter har olika ansikten och intensitet men kan vara ytterst närgånget, lamslå och förgifta. Två slag: Det ena negativt/destruktivt/grus i församlingslivet - det andra orsakat av växt/utveckling och förnyelse och har därmed ett hoppfullt ansikte. Tänk friskvårdsmässigt. Se till att ledarskapet har en andlig grundkondition. Vårda livet. Krisen får inte ta över utan se till att det får den plats det förtjänar. Varken mer eller mindre. Fil 1:9 är en bön om insikt och urskiljning för att avgöra vad som är väsentligt. Vad står den för, vad är orsak, vad handlar det om egentligen, hur viktigt är det, när problemet är definierat, först då kan jag ana hur det skall hanteras. Bön och arbete hör samman även här. Finn ett språk, verbalisera, hjälps åt, sätt en agenda och följ den steg för steg. Se till att ni får stöd och hjälp. De allra flesta väntar för länge och tar för sent hjälp. Stäm i bäcken svårare i ån. Våga se att även god förnyelse och utveckling ofta för mig sig kriser och konflikter som måste övervinnas och gör det när den positiva utvecklingen tar form. Sätt upp rimliga mål i konflikten och formulera och godta den lösning ni kan leva med. Vi når inte alltid ända fram. Se till att finna en försoningens punkt. Hit kom vi och vi lämnar nu och går vidare. Var angelägen under hela resan att skilja på sak och person. Svårt men hjälps åt med detta avgörande förhållningssätt. Det finns i Guds församling ibland en reell andlig kamp hantera den som sådan. Här finns ofta en yrvakenhet. Genom bön, andlig vägledning, undervisning och goda råd kan ni finna den framkomliga vägen. Fråga personer ni har stort förtroende för om hjälp. Frågeställning: Hur kan vi i ett styrelsearbete stötta och hjälpa varandra i konflikter och svårigheter? Hur hårdhudad måste man vara som medlem i styrelsen?

16 Visioner och riktning Frågekarusell En bra övning för att allas åsikter ska komma fram! En frågekarusell fungerar bäst på 6-10 personer. Om ni är fler kan man skapa fler karuseller. Du som ledare deltar om det är ett udda antal personer så att det blir jämna par. Ta fram lika många diskussionsfrågor som det är par, ex: Vad fungerar bra Vad kan förbättras Vilken ser du som gruppens viktigaste uppgift Vad ser du som din största uppgift utifrån din roll Deltagarna placeras på stolar i en inre och en yttre ring. De som sitter i den inre ringen har ett papper med en av frågorna som rubrik. Den inre ringen fungerar som frågeställare och skriver ner de synpunkter som personen i den yttre ringen har kring frågan. Efter en liten stund, det ska inte ta för lång tid, så flyttar personerna i den yttre ringen ett steg åt höger och får således besvara en ny fråga. I den inre ringen sitter du alltså kvar och ställer samma fråga till nästa person. När alla har flyttat runt och besvarat alla frågor byter ringarna plats så att frågeställarna nu får möjlighet att besvara alla frågor. Efter detta så sätter man sig parvis, som man hamnade efter sista frågan, och sammanställer anteckningarna. Försök att lista de tre viktigaste/mest vanligt förekommande synpunkterna från varje fråga. Det viktigaste från varje par redovisas sedan för hela gruppen! Fördelen med frågekarusellen är att ni kan ringa in de frågeställningar som just nu är viktiga för styrelsen/gruppen. Att sätta SMARTa mål För att komma någonstans tillsammans som förening eller församling är det viktigt att sätta mål. Det är det enklaste sättet att veta att man är på väg och att faktiskt göra det mätbart att se att man kommer någonstans. Syftet med att sätta mål är att ge föreningen/ församlingen tydliga redskap för att se vart man är på väg. Det är också ett relativt enkelt sätt att hålla ihop, till exempel, ett styrelsearbete. Om alla är överens om de gemensamma målen blir arbetet dit så mycket lättare. Med gemensamma bilder i huvudet ser vi alla bättre varför vi tar i de frågor vi tar i. Specifika Mål som är luddiga blir svåra att uppnå när vet man att man är framme? Sätt mål som är specifika och tydliga så att alla ser dem och förstår. Exempel: Innan sommaren ska vi ha ledare och planering klart för en konfagrupp som ska starta i höst. Mätbara Mål som är mätbara går att utvärdera och ta nya avstamp ifrån. De ger en tydlighet i arbetet och är lätta att ta ny sats ifrån. Exempel: Vi ska ha minst femton konfirmander i den grupp som startar i höst.

17 Accepterade Mål blir värdelösa om inte alla i församlingen/ föreningen/ styrelsen väljer att ställa upp på dem. Skapa mål som alla kan skriva under på och vara med och arbeta för. Det handlar inte om att skapa en minsta gemensamma nämnare alla gånger utan att arbeta så genomgående med målbeskrivningarna att alla upplever en konsensus kring det överenskomna. Exempel: Alla styrelsens medlemmar ska under oktober månad besöka en av församlingens husgrupper och har enats om att rapportera om detta i november månads styrelsemöte. Realistiska Sikta mot stjärnorna så når du trädtopparna säger talesättet. Men faktum är att när det kommer till målsättning brukar det visa sig mer effektivt att vara realistisk. Dröm stort och brett i visionen men håll er nära sanning och möjliga milstolpar när det kommer till målen. För att målarbetet ska vara fruktbart är det viktigt att sätta mål som faktiskt är rimliga att bocka av, utvärdera och lämna bakom sig. Exempel: Innan nästa läsår är slut vill vi ha tre nya ledare i söndagsskolarbetet för att de tillsammans ska kunna möta 8 12 barn varje vecka under nästkommande termin. Tidssatta Ett av syftena med att sätta mål är att kunna pricka av dem och se att det händer saker i processen. Sätt en deadline för era mål. Det ger er konkreta datum att arbeta emot och ger er goda möjligheter till nya avstamp. Den som vill gå ner i vikt och säger nån gång ska jag gå ner några kilo har sämre chanser att lyckas än den som säger till jul ska jag gå ner tre kilo. Vi triggas generellt av deadlines och mår bra av att ta spjärn mot datum i vår planering. Exempel: Innan sista november ska vi ha ett färdigt förslag för församlingens grafiska profil. Utveckla samverkan i styrelsen. Normalt när er styrelse träffas är det med dagordning, samtal runt viktiga frågor och ofta med målsättning att snabbt komma till beslut. Även om vi har samma mål och vision, så blir det inte mycket tid för gruppen att utvecklas som ett team. I ett styrelsearbete är det viktigt att känna varandra på ett mer personligt sätt. Alla i styrelsen mår bra av att utanför vardagen få lära känna varandra och därmed öka gruppens förmåga. Styrelsen behöver friskvårdas! I församlingen eller i församlingens närhet finns det ibland personer som i sitt jobb eller på sin fritid är vana vid att samverka med och utveckla grupper. Det kan vara pedagoger, företagsledare, fackliga företrädare, konsulenter, personalkunniga mm. Ni kommer behöva en person som är van att informera, entusiasmera och inte minst ha förmågan fånga upp olika synpunkter. Det behöver också någon som fungerar som er katalysator och som på detta sätt hjälper er att skapa något nytt! Gå inte över ån efter vatten.! Oftast kan du hitta någon i din närhet! Tänk på att avsätta gott om tid och kanske avvika från er normala styrelsemiljö. Välj gärna att vara på distans utan yttre inblandning och personliga måsten. Förslag på några saker som hjälper dig vidare: Teambildning-gruppsamverkan Har du möjlighet träna gruppen med olika övningar, utomhus eller inomhus? Då är detta ett sätt att skapa bättre samverkan. Kan finnas anläggningar som specialiserat sig på just lätta fysiska och praktiska samverkansövningar. Ofta har de ledare som hjälper till.

18 Teambildning med kunsult-hjälp Tala med någon du vet jobbar inom området. Var noga med att vara tydlig med vad du vill uppnå! Metoderna kan sedan variera. Teambildning med hjälp av någon i gruppen Finns det någon i styrelsen som tar ett ansvar. Var då noga med att ändå involvera den personen i utvecklingen. Utvärderingsmodeller Det finns massor av varianter när man utvärderar och reflekterar över ett projekt eller en arbetsprocess. Här är några. Ta för vana att använda utvärderingar i styrelse- och församlingsarbetet. Det får er att växa och ger er mätbara resultat att utgå ifrån i ert måldrivna arbete. Ju mer regelbundet ni utvärderar och med liknande instrument ju lättare har ni att visa för er själva som styrelse och för församlingen att ni är på gång framåt. Det ger också möjlighet för alla att vädra sina åsikter och känna att man får komma till tals. Skriftlig enkät med kryssfrågor Ställ frågorna så utförligt du kan och ge utrymme för egna reflektioner. Ha aldrig en udda värdeskala (till exempel 1 5) utan en jämn. Det tvingar deltagarna att bestämma sig för bra eller mindre bra, det finns inget medel. Glad gubbe, ledsen gubbe, utropstecken och frågetecken Ta vanliga A4-papper och dela in i fyra rutor. Gör sedan en glad smiley, en ledsen smiley, ett utropstecken och ett frågetecken i de fyra rutorna. I den första skriver man saker man tyckt varit bra. I den andra skriver man saker som varit mindre bra. I den tredje skriver man uppmaningar, saker för ledaren, pastorn eller ordföranden att tänka på till nästa gång. I den fjärde skriver man funderingar som man fortfarande bär med sig eller hade velat tala mer om. Påståenden Skriv på tavlan eller ett blädderblock ner påståenden som Jag uppskattade när, Jag tycker det hade varit roligt om, Jag tycker vår styrelse är som bäst när, Jag bidrog själv med, Jag tror våra viktigaste styrkor som församling är. Skriv gärna mellan sex och tio olika. Sedan får alla deltagare post it-lappar som de får klistra fast vid respektive påstående där de själva fullföljer meningarna. Samla ihop lapparna och samtala vidare utifrån dem. Temperaturrad Kom med påståenden som det går att svara ja eller nej på. Som, till exempel, jag tycker vår församlingsvision är lätt att omsätta i praktik. Deltagarna placerar sig sedan fysiskt efter en rad där ena änden av raden betyder håller verkligen med och andra betyder jag håller inte med alls. Man placerar sig nånstans på raden utifrån hur mycket man tycker påståendet stämmer. Samtala med varandra om varför ni placerar er där ni gör. En följdfråga kan vara vad hade du behövt för att ställa dig längre upp/ ner på raden?. Heta stolen Alla sitter i en ring och man placerar en stol för mycket i ringen så att det alltid är möjligt att byta plats. Ledaren kommer med påståenden av typen jag tycker att vi diskuterar relevanta frågor för vår församlings framtid eller det viktigaste vi gör i styrelsen är budgetarbetet. Om man håller med byter man plats. Om man inte håller med sitter man kvar. Diskutera med varandra efter varje påstående.