NÅGOT HAR GÅTT SNETT MED LANDSKRONA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÅGOT HAR GÅTT SNETT MED LANDSKRONA"

Transkript

1 NÅGOT HAR GÅTT SNETT MED LANDSKRONA Under de senaste femton åren har vi kunnat se hur Örestadsregionen börjat ta form. När vi åker på E:6an mellan Ängelholm och Malmö ser vi hur det byggs och utvecklas. Lokaler för industri och handel skjuter upp som svampar ur jorden. Spännande bostadsområden ofta med utsikt över sundet byggs för att tillgodose människornas behov och drömmar. Experterna hyllar regionen och pekar ut den som Skandinaviens ja till och med norra Europas främsta tillväxtregion. Vi känner det och vi ser det i Ängelholm, Helsingborg, Kävlinge/Löddeköpinge, Lomma och Malmö men inte i Landskrona. Denna stad som har det bästa läget i Örestadsregionen och bästa tänkbara förutsättningar. Denna stad som ibland, med all rätt, kallas möjligheternas stad har istället förvandlats till Örestadsregionens förlorare. En stad med växande sociala problem, stagnerat näringsliv och ett centrum präglat av butiksdöd och kriminalitet. Hur har det kunnat bli så? Vad är orsaken? Varför stämmer inte kommunpolitikernas bild av Landskrona med den verklighet vi möter i vardagen och varför vidtagas inga vettiga åtgärder? Det är många Landskronabor som ställer sig dessa frågor. Vi som skrivit denna artikel har som många andra förundrats över utvecklingen, känt hopplöshet och förtvivlan, men också vrede över att vår stad tillåtits att förfalla år efter år. Det blir nästan outhärdligt när vi samtidigt är övertygade om Landskronas fantastiska utvecklingsmöjligheter med sin belägenhet mitt i Örestadsregionen. Vi vill med denna artikel ge Landskronaborna fakta och en analys av orsakerna samt ett principförslag till hur man långsiktigt skulle kunna vända den negativa utvecklingen som präglat Landskrona under de senaste femton åren och som förvärrats under de senaste åren. FAKTA Befolkningsstruktur/sociala problem Om man frågar vad som är viktigast i ett fotbollslag är det rimliga svaret: fotbollsspelarna. Frågar man vad som är ett företags viktigaste resurs blir svaret: medarbetarna. Samma gäller för en kommun d v s dess invånare är den viktigaste resursen. Ålder, utbildningsnivå, yrkestillhörighet, inkomstförhållanden etc. är faktorer som avgör situationen och framtiden i en kommun. Landskrona har sedan 1990 utvecklats på ett otillfredsställande sätt i dessa avseenden. 1

2 Under perioden har Landskronas befolkning ökat med endast 2,4%. Motsvarande för riket är 10,2%, för Ängelholm 36,1%, för Helsingborg 20,0% och för Malmö 11,4%. Trots att Landskrona i princip stått still har betydande in- och utflyttningar ägt rum. Dessa har successivt förändrat befolkningsstrukturen och dramatiskt försämrat de sociala förhållandena i staden jämfört med riket i övrigt. Landskrona har fått en stor ökning av bidragsberoende hushåll (socialhjälp). Utgivet ekonomiskt bistånd (socialhjälp) har under ökat med 223% i Landskrona. I Ängelholm har ökningen varit 31%, i Helsingborg 161% och i Malmö 67%. Riksgenomsnittet var 75%. Ett skrämmande faktum är att hela 17% av alla barn i Landskrona växer upp i bidragsberoende familjer. Motsvarande siffra för riket var 7% för år Kriminaliteten i Landskrona har successivt under ökat till en nästan ofattbar nivå. Grova brott har ökat med 60% under perioden Motsvarande siffra för riket var 11%, för Malmö 15% och för Lomma -31%. Landskrona har blivit en av de värst drabbade kommunerna i Sverige vad gäller kriminalitet. Utbildningsnivån i Landskrona är låg. Andelen av befolkningen mellan år som har eftergymnasial utbildning, tre år eller mer, var 2004 cirka 9,5%. Motsvarande siffra för riket var 15%, för Ängelholm 13,5%, för Helsingborg 14,3% och för Malmö 17,9%. I andra ändan av utbildningssystemet blir bilden än mörkare. Hela 38% av alla elever som gick ut grundskolan 2004 uppnådde ej målen, d.v.s. var underkända i ett eller flera ämnen. Motsvarande siffra för riket var 24%. Landskrona har haft en kraftig ökning av antalet invandrare. Denna kategori utgjorde 2004 cirka 20,5% av kommunens invånare. Motsvarande siffra för riket var 12,2%. Om barn födda i Sverige av utländska föräldrar inräknas blir siffran 27,2%. Merparten av dessa bor i tätorten Landskrona med cirka invånare, vilket innebär att cirka 40% av befolkningen i tätorten Landskrona har invandrarbakgrund. Majoriteten av invandrare är skötsamma och behövs i det svenska samhället. Men invandring i den storleksordning som skett till Landskrona skapar problem som myndigheterna inte klarat av. En påtaglig segregation har i sin tur gett en otäck grogrund för rasism och främlingsfientlighet. Landskronas medelinkomst och skattekraft är en följdeffekt av ovanstående faktorer och avviker negativt från riksgenomsnittet. Landskronas skatteunderlag i procent av riksmedelvärdet utgjorde sistlidna år 87%. Motsvarande siffra för Ängelholm var 97%, Helsingborg 99% och Malmö 89%. Landskrona har tappat 5%-enheter sedan år

3 Om man därtill lägger att de kommunala kostnaderna per invånare är betydligt högre än i riket för övrigt uppkommer en långsiktigt svårlöslig ekonomisk ekvation. Kortsiktigt har detta lösts genom statliga bidrag. År 2005 genererade Landskronaborna själva cirka 1 miljard kronor i kommunalskatt. Utgifterna för kommunen uppgick till 1,4 miljarder. Mellanskillnaden om cirka 400 miljoner kronor vilket motsvarar löner och sociala avgifter för ca kommunalanställda utgjordes av statliga bidrag varav ca hälften inkomstprövade. Flertalet av landets kommuner erhåller bidrag från staten i varierande grad. De som erhåller mer än genomsnittet, vilket Landskrona gör, utsätter sig för en risk då staten villkorar sitt bidrag till vad det statsfinansiella läget tillåter. Näringsliv/arbetsmarknad Landskrona har förlorat 3000 arbetstillfällen på den reguljära arbetsmarknaden sedan Detta kan jämföras med Öresundsvarvet som hade 2400 anställda när dess avveckling inleddes Under perioden var nedgången i arbetstillfällen på den reguljära arbetsmarknaden för hela riket 6,7%. Motsvarande siffra för Landskrona var 16,8%, Ängelholm 7,2%, Helsingborg 5,7% och för Malmö 8,0%. Trots en väldigt god konjunktur och ett extremt lågt ränteläge tappade Landskrona 445 arbetstillfällen mellan , vilket ger onda aningar inför en kommande lågkonjunktur. Minskningen i Landskrona under perioden motsvarar 3%. Motsvarande siffror för riket var +1,8%, för Helsingborg +4,8% och för Malmö 0,3% Nyföretagandet i Landskrona har under hela 2000-talet varit mycket lågt och nådde år 2005 endast upp till cirka 60% av riksgenomsnittet. Av den del av Landskronaborna som befinner sig i arbetsför ålder (20 64 år) hade endast 65% år 2003 ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för riket var 75%. Företagsklimatet (hur företagen värderar tillståndet i och relationen till den kommun man verkar i) har dramatiskt försämrats. Svenskt Näringslivs sammanställning visar att Landskrona halkat ned från 98:e plats år 2002 till bottenplaceringen 211 år Den senaste etableringen i industriområdet Kronan mycket omtalad i den kommunala informationen har tillkommit med hjälp av finansiella åtaganden från kommunens sida med skattemedel om 40 miljoner kronor, vilket säger en del om etableringsklimatet. 3

4 UNDANHÅLLNA FAKTA När vi grävt fram ovanstående fakta har vi ibland känt en viss förvåning, och i några fall blivit smått chockerade. Men samtidigt har bilden i stort sett stämt med vad vi själva upplevt och iakttagit i Landskrona under senare år. Vad som däremot förvånar är kommunalpolitikernas ovilja att föra debatten utifrån relevanta fakta om hur verkligheten ser ut. Kommunpolitikerna har under hela resan från 1990 inte vid ett enda tillfälle givit Landskronaborna en samlad och korrekt bild av läget. Ej heller har man presenterat någon analys (redogörelse av orsakerna) eller strategi, d v s hur Landskronas grundläggande problem skall lösas. I stället har vardagsfrågor som trådbussarnas vara eller icke vara, huruvida koloniägare skall få sova i sina kolonier under vinterhalvåret etc dominerat debatten. Så blir det när väsentligheter och fakta inte tillåts komma fram. Utan fakta ingen analys. Utan analys inga vettiga åtgärder. Då återstår endast och detta förekommer i riklig mängd från kommunstyrelsen små utrop att vi skall vara positiva att det ordnar sig med tiden och att det minsann kan vara lika illa någon annan stans. Vid några tillfällen under perioden har ledningen uppenbarligen känt sig pressad. Det är då retoriken detta sockersöta ordflöde når nästan religiösa höjder: Landskronabor tro på Västkustbanan och Öresundsbron! Landskronabor var positiva! Landskronabor tillsammans gör vi skillnad etc. Skall Landskrona lyckas vända utvecklingen behövs mer än retorik och menlösa förhoppningar att problemen löser sig självt med tiden. ORSAKEN En kommuns befolkningsstruktur och sociala sammansättning bestäms i hög utsträckning av bostadsbeståndets fördelning på upplåtelseformerna hyresrätt kontra bostadsrätt/äganderätt. Skötsamma familjer med goda arbetsmarknadsförhållanden och rimlig ekonomi kan mycket väl bo i hyresrätt men väljer påfallande ofta att bo i bostadsrätt eller villa. Men sociala problemfamiljer bor, i stort sett, uteslutande i hyresrätt. Denna enkla sanning är grundläggande om man vill förstå orsaken till Landskronas negativa utveckling. I slutet av 1950-talet påbörjade Landskrona, likt de flesta kommuner i landet, ett frenetiskt byggande av flerbostadshus med hyresrätt i det vällovliga syftet att bygga bort den då rådande bostadsbristen. Samtidigt hölls såväl bostadsrätten som villaproduktionen tillbaka och Landskrona fick en kraftig överrepresentation av hyresrätter. 4

5 1977/78 hade bostadsbristen byggts bort och vänts till sin motsats. Det kommunala bostadsbolaget fick outhyrda lägenheter som ökade explosionsartat uppgick de outhyrda lägenheterna till cirka 700. Här börjar utvecklingen mot dagens sociala obalanser. De outhyrda lägenheterna gav upphov till inflyttning från andra kommuner av familjer med sociala problem. Denna inflyttning påskyndades i vissa fall av de sociala myndigheterna på andra orter. Vidare beslutade man med motivet att få hyresgäster till outhyrda lägenheter att bli värd för en flyktingförläggning som kom att sätta djupa spår i Landskronas befolkningsstruktur. Successivt började Landskronahem AB att bli mer restriktiv i sin uthyrningspolitik och en stor del av problematiken flyttades från stadens norra delar till centrum och stadens östra delar. Under 1990-talet har visserligen såväl bostadsrätt som villa/äganderätt byggts. Men det totala byggandet har varit på relativt låg nivå vad avser tätorten Landskrona. Resultatet av den förda bostadspolitiken har blivit att Landskrona har en stor överrepresentation av hyresrätt i flerfamiljshus jämfört med riksgenomsnittet. Denna obalans är huvudorsaken till de övriga obalanserna såsom andelen socialhjälpsbidragstagare, medelinkomst, andel förvärvsarbetande, utbildningsnivå etc. Så länge denna obalans består, så länge kommer Landskrona att vara belastat med sociala problem långt över riksgenomsnittet. Och den rådande obalansen på bostadsmarknaden kommer genom den ständigt pågående in- och utflyttningen att öka de rådande obalanserna i socialt hänseende. Andel hyresrätt av totalt bestånd Landskrona och hela riket 5

6 Detta anser vi är Landskronas grundläggande problem. Det är detta som är den yttersta orsaken till stadens tillbakagång. Skall Landskrona vända måste man börja här. Allt annat är i princip som att försöka bota mässlingen genom att måla över prickarna. Vill man ha sociala förhållanden som i vart fall inte är sämre än riksgenomsnittet, då måste bostadsmarknadens fördelning avseende hyresrätt kontra bostadsrätt/äganderätt också anpassas till riksgenomsnittet. ATT VÄNDA UTVECKLINGEN Nedanstående tre målsättningar måste bli vägledande: Ge Landskrona en befolkningssammansättning som motsvarar riksgenomsnittet Skapa förutsättningar för etablering och utveckling av ett modernt näringsliv Tillföra kundunderlag och köpkraft till centrum för att detta skall överleva som stadens kärna med en rimlig servicenivå. Attraktivt boende Vad det i grunden handlar om är således att skapa balans på bostadsmarknaden genom att öka bostadsrättens/äganderättens andel av bostadsmassan och successivt anpassa den till riksgenomsnittet. Sådan byggnation måste med nödvändighet förläggas till attraktiva lägen helst med sundsutsikt för att skapa inflyttning av familjer som eftertraktar och har möjligheter till sådana boendemiljöer. Landskrona behöver inflyttning av familjer som har jobb och en rimlig ekonomi för att skapa balans i befolkningsstrukturen. Dessa människor har valfrihet. För att få dessa att välja Landskrona framför alla andra alternativ, måste man ha något attraktivt att erbjuda. Något som alla andra kommuner inte har i samma utsträckning. Dessbättre är Landskrona lyckligt lottad härvidlag. Stadens långa kustremsa ger stora möjligheter för byggnation av attraktiva bostäder med regional attraktionskraft, exempelvis: Vesterstad ca bostäder Hamnområdet 500 Norra Landskrona 500 Övrigt Vesterstadsprojektet är en fortsättning på Landskronas 300-åriga tradition att genom utfyllnad växa västerut ut mot Sundet. Erik Dahlberg skissade redan på 1680-talet upp Landskronas utbyggnad västerut. År 1747 färdigställdes planen av Henrik von Leiwen. Den planen aktualiserades av den 6

7 nyligen avlidne Landskrona-arkitekten Peter Broberg och utreddes grundligt i det s.k. La-90 projektet i slutet av 1980-talet. Vesterstadsprojektet är fascinerande. Landskrona skulle få ett norra Europas Venedig eller Örestadsregionens Port Grimaud- ett lyft med otrolig psykologisk sprängkraft. Gjorda utredningar visar att cirka m2 mark skulle kunna fyllas ut till en kostnad som understiger befintliga markpriser. Miljön skulle kunna bli fantastisk med utsikt över Sundet, rikligt med båtplatser och med Landskrona centrum på gångavstånd. Projektet beräknas kunna ge cirka 1000 attraktiva bostäder med regional attraktionskraft och positiv inflyttning till Landskrona. 7

8 Kommunens roll bör vara att tillse att erforderliga tillstånd erhålles och att nödvändiga planer fastställs. Därefter bör ett lämpligt privat konsortium ta vid och stå för byggnation och finansiering. Sådana aktörer kommer att stå i kö när ett projekt av Vesterstads kaliber mitt i Örestadsregionen är färdigplanerat och klart för byggnation. Nyhamnsprojektet kan sägas vara en start på Vesterstad. Men Nyhamnsprojektet i sig är för litet cirka 200 lägenheter som till övervägande delen kommer att bebos av befintliga landskronabor. Inget fel i detta. I nästa etapp kommer inflyttningen att öka i takt med att Landskronamarknaden blir mättad. Vi skall inte glömma bort att det krävs nya invånare av en viss kategori innan Landskronas befolkningsstruktur är i balans. De övriga projekten omfattar gamla stationsområdet och området ut mot hamnen samt byggnation på nuvarande campingplatsen och Ulkavallen. Verksamheterna på de två sistnämnda områdena kan ges goda lokaliseringsalternativ. Totalt skulle cirka 2500 bostäder med, i huvudsak, bostadsrätt/äganderätt kunna uppföras. Härvidlag förutsätts att attraktionskraften är så stor att bostäderna i huvudsak kommer att disponeras av familjer som flyttar till Landskrona utifrån. Den mark som Landskrona kommun köpt öster om Ringvägen kan långsiktigt vara värdefull. Men som dragplåster för positiv inflyttning är den inte tillräcklig attraktiv. Landskronas potential ligger västerut mot Sundet inte österut mot landet. Om vi gör tankeexperimentet att samtliga 2500 lägenheter byggs i form av bostadsrätt/äganderätt kommer denna upplåtelseform att öka från 47,8% till 53,8% att jämföra med riksgenomsnittet 60,4%. Inte ända fram men en bit på väg. Självfallet är det inget fel på hyresrätt i sig. Denna form för boende är oftast den enda ekonomiskt möjliga för unga människor. Även många andra väljer denna boendeform av en rad olika orsaker. Det är givet att efterfrågan på hyreslägenheter skall tillgodoses. Vad det hela handlar om är balansen mellan upplåtelseformerna och där Landskrona bör ha ungefär samma förhållanden som riksgenomsnittet. Näringsliv Attraktivt boende är det främsta instrumentet för att rätta till Landskronas sociala obalanser. Men även för näringslivet är tillgång till attraktiva bostäder en avgörande faktor. Den viktigaste lokaliseringsfaktorn för dagens moderna näringsliv är utan tvekan tillgången till välutbildad arbetskraft. Där den finns och trivs i en god totalmiljö dit kommer även näringsverksamheten. Att lyckas i näringslivssammanhang har inget med politiska ideologier eller partipolitik at göra. Se till att dra nytta av den kompetens som finns i staden bland erfaret företagsfolk och låt t.ex. kommunens industrimark drivas av privata aktörer. 8

9 Den organisation som idag hanterar utvecklingsfrågor är ett sammelsurium av kommunala förvaltningar, stiftelse och ett antal bolag som i grunden måste organiseras om. Arbetet måste ges tillräcklig kompetens och handlingsförmåga för att lyckas och ges möjligheter att dra nytta av en ökad tillgång på attraktiva bostäder. Högskola All erfarenhet av modern näringslivsutveckling visar på betydelsen av högskoleutbildning. Vi har på nära håll Malmö, Ronneby, Växjö och Jönköping som alla bär på lyckade högskole/universitetssatsningar. Landskrona bör intensifiera sina satsningar och inrikta sig på en framtidsorienterad nisch inom teknik och/eller ekonomi. Det kommer sannolikt att krävas rejäla investeringar från kommunens sida men all erfarenhet visar på värdet av detta. Lokalisering bör ske på gångavstånd från centrum. Centrum Landskrona centrum har under lång tid lidit av brist på köpkraft. Detta elementära faktum är huvudorsaken till butiksdöden och stagnationen. Av någon underlig anledning tycks detta vara förbisett i alla de krampaktiga försök som gjorts under många år att vända utvecklingen. Butiker, av vad slag det månde vara, är företag och underkastade företagandets ekonomiska villkor intäkterna måste överstiga kostnaderna. För att åstadkomma detta krävs i princip en enda sak kunder. Det är detta som är bristen och orsaken till kräftgången för Landskrona centrum. Inte färgsättningen på lyktstolparna, inte blomsterarrangemangen, inte alla aktiviteter med krogkvällar, festivaler och Gud vet vad. Det är nog trevligt och bra men det kan aldrig ersätta köpkraft, d.v.s. kundunderlag. Vesterstadsprojektet, byggnation vid gamla stationsområdet och etablering av högskola skulle ge Landskrona centrum det tillskott av människor och köpkraft som behövs. Huvudinstrumenten för att nå de angivna målen är således sundsnära bostadsproduktion och vettiga näringslivsinsatser gärna i kombination med etablering av högskola. Motorn är utan tvekan att bygga attraktiva bostäder helst med sundsutsikt för att skapa förutsättningar för en positiv inflyttning. Något annat effektivt sätt att råda bot på Landskronas sociala obalanser finns inte! Därtill är detta nödvändigt om man vill att centrum skall överleva med rimlig servicenivå. Ingen köpkraft/kunder inga affärer! Vidare har tillgång till kvalificerad arbetskraft blivit den viktigaste faktorn för lokalisering av modern näringsverksamhet. Även i detta sammanhang spelar boendet en avgörande roll. 9

10 AVSLUTNINGVIS Det har gått 15 år sedan kommunalpolitikerna bordlade/sa nej till förslaget från La-90 gruppen med bl.a. Vesterstadsprojektet. Dessbättre har vi kunnat notera att många idag beklagar att man inte tog varningssignalerna på allvar och genomförde åtgärderna. Men det är inte för sent! Det krävs dock att Landskrona tar sig samman och att partipolitiska överväganden och prestige läggs åt sidan. Landskronas utveckling och framtid måste överordnas allt annat t.o.m. fördelningen av en eller annan kommunalrådspost. Landskrona måste få en nystart, där vi sätter punkt för det som varit och blickar framåt. En nystart baserad på insikten om nödvändigheten av en långsiktig strategi för att rätta upp stadens sociala obalanser. En strategi som tar tillvara våra unika möjligheter till attraktivt boende nära sundet med Vesterstadsprojektet i spetsen. Som ser det positivt och nödvändigt med inflyttning av familjer som kan ge centrum och näringslivet en chans, och inte minst ge Landskrona ett normalt socialt liv. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och det finns en rad svårigheter att övervinna. Men det kommer att lyckas om viljan finns och insikten om att kompetens och handlingskraft måste gå före partipolitiska egenintressen. Om däremot kommunalpolitikerna även denna gång sticker huvudet i sanden kommer Landskrona att hamna i ett hopplöst läge. Görs inget radikalt och långsiktigt nu kommer kräftgången att fortsätta med ökade sociala obalanser, besvärande kriminalitet, ökad arbetslöshet och ett näringsliv som krymper i omfattning. Landskrona och vi landskronabor är värda ett bättre öde! Börje Andersson, Peter Billquist, Jon Halvarsson, Kenneth Håkansson, Göran Rossling, Per Sjöbohm, Kenneth Weberg (All statistik i denna artikel är hämtad från Statistiska Centralbyrån, SCB) 10

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Befolkning i absoluta tal

Befolkning i absoluta tal Befolkning i absoluta tal Bilaga 3 1950 1960 1970 1980 1985 1990 1995 2000 2001 Bollebygd 5 216 4 784 5 157 6 740 7 399 7 610 7 973 7 884 7 890 Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 92 564 94 156 96 139 96

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12 Pressmeddelande 2013-06-12 Ny start för Malmö! Idag presenterar Moderaterna i Malmö sin budget för verksamhetsåret 2014. Moderaterna föreslår skarpa satsningar för att förbättra skolan, arbetsmarknaden

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Kommunalrådens kansli

Kommunalrådens kansli Kommunalrådens kansli 1(3) Rädda Landskrona sista chansen Under det senaste året har en rad rapporter publicerats om utvecklingen och situationen i Landskrona. Oberoende forskare och andra har kartlagt,

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Verksamhetsmark. landskrona.se

Verksamhetsmark. landskrona.se Verksamhetsmark Strategiskt läge Landskrona är en medelstor stad med 43 000 invånare, strategiskt belägen i den växande Öresundsregionen. Inom en timmes restid når du ett område med hela 3,7 miljoner invånare.

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008 december 8 SKOP har på uppdrag av Vimmerby kommun intervjuat cirka 5 av kommunens invånare om hur de ser på sin kommun. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 14 november och 3 december med kompletterande

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02 Kommunanalys Del 2 Höganäs Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte och bakgrund... 3 Metod... 3 Analys av kommunval...

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer