NÅGOT HAR GÅTT SNETT MED LANDSKRONA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÅGOT HAR GÅTT SNETT MED LANDSKRONA"

Transkript

1 NÅGOT HAR GÅTT SNETT MED LANDSKRONA Under de senaste femton åren har vi kunnat se hur Örestadsregionen börjat ta form. När vi åker på E:6an mellan Ängelholm och Malmö ser vi hur det byggs och utvecklas. Lokaler för industri och handel skjuter upp som svampar ur jorden. Spännande bostadsområden ofta med utsikt över sundet byggs för att tillgodose människornas behov och drömmar. Experterna hyllar regionen och pekar ut den som Skandinaviens ja till och med norra Europas främsta tillväxtregion. Vi känner det och vi ser det i Ängelholm, Helsingborg, Kävlinge/Löddeköpinge, Lomma och Malmö men inte i Landskrona. Denna stad som har det bästa läget i Örestadsregionen och bästa tänkbara förutsättningar. Denna stad som ibland, med all rätt, kallas möjligheternas stad har istället förvandlats till Örestadsregionens förlorare. En stad med växande sociala problem, stagnerat näringsliv och ett centrum präglat av butiksdöd och kriminalitet. Hur har det kunnat bli så? Vad är orsaken? Varför stämmer inte kommunpolitikernas bild av Landskrona med den verklighet vi möter i vardagen och varför vidtagas inga vettiga åtgärder? Det är många Landskronabor som ställer sig dessa frågor. Vi som skrivit denna artikel har som många andra förundrats över utvecklingen, känt hopplöshet och förtvivlan, men också vrede över att vår stad tillåtits att förfalla år efter år. Det blir nästan outhärdligt när vi samtidigt är övertygade om Landskronas fantastiska utvecklingsmöjligheter med sin belägenhet mitt i Örestadsregionen. Vi vill med denna artikel ge Landskronaborna fakta och en analys av orsakerna samt ett principförslag till hur man långsiktigt skulle kunna vända den negativa utvecklingen som präglat Landskrona under de senaste femton åren och som förvärrats under de senaste åren. FAKTA Befolkningsstruktur/sociala problem Om man frågar vad som är viktigast i ett fotbollslag är det rimliga svaret: fotbollsspelarna. Frågar man vad som är ett företags viktigaste resurs blir svaret: medarbetarna. Samma gäller för en kommun d v s dess invånare är den viktigaste resursen. Ålder, utbildningsnivå, yrkestillhörighet, inkomstförhållanden etc. är faktorer som avgör situationen och framtiden i en kommun. Landskrona har sedan 1990 utvecklats på ett otillfredsställande sätt i dessa avseenden. 1

2 Under perioden har Landskronas befolkning ökat med endast 2,4%. Motsvarande för riket är 10,2%, för Ängelholm 36,1%, för Helsingborg 20,0% och för Malmö 11,4%. Trots att Landskrona i princip stått still har betydande in- och utflyttningar ägt rum. Dessa har successivt förändrat befolkningsstrukturen och dramatiskt försämrat de sociala förhållandena i staden jämfört med riket i övrigt. Landskrona har fått en stor ökning av bidragsberoende hushåll (socialhjälp). Utgivet ekonomiskt bistånd (socialhjälp) har under ökat med 223% i Landskrona. I Ängelholm har ökningen varit 31%, i Helsingborg 161% och i Malmö 67%. Riksgenomsnittet var 75%. Ett skrämmande faktum är att hela 17% av alla barn i Landskrona växer upp i bidragsberoende familjer. Motsvarande siffra för riket var 7% för år Kriminaliteten i Landskrona har successivt under ökat till en nästan ofattbar nivå. Grova brott har ökat med 60% under perioden Motsvarande siffra för riket var 11%, för Malmö 15% och för Lomma -31%. Landskrona har blivit en av de värst drabbade kommunerna i Sverige vad gäller kriminalitet. Utbildningsnivån i Landskrona är låg. Andelen av befolkningen mellan år som har eftergymnasial utbildning, tre år eller mer, var 2004 cirka 9,5%. Motsvarande siffra för riket var 15%, för Ängelholm 13,5%, för Helsingborg 14,3% och för Malmö 17,9%. I andra ändan av utbildningssystemet blir bilden än mörkare. Hela 38% av alla elever som gick ut grundskolan 2004 uppnådde ej målen, d.v.s. var underkända i ett eller flera ämnen. Motsvarande siffra för riket var 24%. Landskrona har haft en kraftig ökning av antalet invandrare. Denna kategori utgjorde 2004 cirka 20,5% av kommunens invånare. Motsvarande siffra för riket var 12,2%. Om barn födda i Sverige av utländska föräldrar inräknas blir siffran 27,2%. Merparten av dessa bor i tätorten Landskrona med cirka invånare, vilket innebär att cirka 40% av befolkningen i tätorten Landskrona har invandrarbakgrund. Majoriteten av invandrare är skötsamma och behövs i det svenska samhället. Men invandring i den storleksordning som skett till Landskrona skapar problem som myndigheterna inte klarat av. En påtaglig segregation har i sin tur gett en otäck grogrund för rasism och främlingsfientlighet. Landskronas medelinkomst och skattekraft är en följdeffekt av ovanstående faktorer och avviker negativt från riksgenomsnittet. Landskronas skatteunderlag i procent av riksmedelvärdet utgjorde sistlidna år 87%. Motsvarande siffra för Ängelholm var 97%, Helsingborg 99% och Malmö 89%. Landskrona har tappat 5%-enheter sedan år

3 Om man därtill lägger att de kommunala kostnaderna per invånare är betydligt högre än i riket för övrigt uppkommer en långsiktigt svårlöslig ekonomisk ekvation. Kortsiktigt har detta lösts genom statliga bidrag. År 2005 genererade Landskronaborna själva cirka 1 miljard kronor i kommunalskatt. Utgifterna för kommunen uppgick till 1,4 miljarder. Mellanskillnaden om cirka 400 miljoner kronor vilket motsvarar löner och sociala avgifter för ca kommunalanställda utgjordes av statliga bidrag varav ca hälften inkomstprövade. Flertalet av landets kommuner erhåller bidrag från staten i varierande grad. De som erhåller mer än genomsnittet, vilket Landskrona gör, utsätter sig för en risk då staten villkorar sitt bidrag till vad det statsfinansiella läget tillåter. Näringsliv/arbetsmarknad Landskrona har förlorat 3000 arbetstillfällen på den reguljära arbetsmarknaden sedan Detta kan jämföras med Öresundsvarvet som hade 2400 anställda när dess avveckling inleddes Under perioden var nedgången i arbetstillfällen på den reguljära arbetsmarknaden för hela riket 6,7%. Motsvarande siffra för Landskrona var 16,8%, Ängelholm 7,2%, Helsingborg 5,7% och för Malmö 8,0%. Trots en väldigt god konjunktur och ett extremt lågt ränteläge tappade Landskrona 445 arbetstillfällen mellan , vilket ger onda aningar inför en kommande lågkonjunktur. Minskningen i Landskrona under perioden motsvarar 3%. Motsvarande siffror för riket var +1,8%, för Helsingborg +4,8% och för Malmö 0,3% Nyföretagandet i Landskrona har under hela 2000-talet varit mycket lågt och nådde år 2005 endast upp till cirka 60% av riksgenomsnittet. Av den del av Landskronaborna som befinner sig i arbetsför ålder (20 64 år) hade endast 65% år 2003 ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för riket var 75%. Företagsklimatet (hur företagen värderar tillståndet i och relationen till den kommun man verkar i) har dramatiskt försämrats. Svenskt Näringslivs sammanställning visar att Landskrona halkat ned från 98:e plats år 2002 till bottenplaceringen 211 år Den senaste etableringen i industriområdet Kronan mycket omtalad i den kommunala informationen har tillkommit med hjälp av finansiella åtaganden från kommunens sida med skattemedel om 40 miljoner kronor, vilket säger en del om etableringsklimatet. 3

4 UNDANHÅLLNA FAKTA När vi grävt fram ovanstående fakta har vi ibland känt en viss förvåning, och i några fall blivit smått chockerade. Men samtidigt har bilden i stort sett stämt med vad vi själva upplevt och iakttagit i Landskrona under senare år. Vad som däremot förvånar är kommunalpolitikernas ovilja att föra debatten utifrån relevanta fakta om hur verkligheten ser ut. Kommunpolitikerna har under hela resan från 1990 inte vid ett enda tillfälle givit Landskronaborna en samlad och korrekt bild av läget. Ej heller har man presenterat någon analys (redogörelse av orsakerna) eller strategi, d v s hur Landskronas grundläggande problem skall lösas. I stället har vardagsfrågor som trådbussarnas vara eller icke vara, huruvida koloniägare skall få sova i sina kolonier under vinterhalvåret etc dominerat debatten. Så blir det när väsentligheter och fakta inte tillåts komma fram. Utan fakta ingen analys. Utan analys inga vettiga åtgärder. Då återstår endast och detta förekommer i riklig mängd från kommunstyrelsen små utrop att vi skall vara positiva att det ordnar sig med tiden och att det minsann kan vara lika illa någon annan stans. Vid några tillfällen under perioden har ledningen uppenbarligen känt sig pressad. Det är då retoriken detta sockersöta ordflöde når nästan religiösa höjder: Landskronabor tro på Västkustbanan och Öresundsbron! Landskronabor var positiva! Landskronabor tillsammans gör vi skillnad etc. Skall Landskrona lyckas vända utvecklingen behövs mer än retorik och menlösa förhoppningar att problemen löser sig självt med tiden. ORSAKEN En kommuns befolkningsstruktur och sociala sammansättning bestäms i hög utsträckning av bostadsbeståndets fördelning på upplåtelseformerna hyresrätt kontra bostadsrätt/äganderätt. Skötsamma familjer med goda arbetsmarknadsförhållanden och rimlig ekonomi kan mycket väl bo i hyresrätt men väljer påfallande ofta att bo i bostadsrätt eller villa. Men sociala problemfamiljer bor, i stort sett, uteslutande i hyresrätt. Denna enkla sanning är grundläggande om man vill förstå orsaken till Landskronas negativa utveckling. I slutet av 1950-talet påbörjade Landskrona, likt de flesta kommuner i landet, ett frenetiskt byggande av flerbostadshus med hyresrätt i det vällovliga syftet att bygga bort den då rådande bostadsbristen. Samtidigt hölls såväl bostadsrätten som villaproduktionen tillbaka och Landskrona fick en kraftig överrepresentation av hyresrätter. 4

5 1977/78 hade bostadsbristen byggts bort och vänts till sin motsats. Det kommunala bostadsbolaget fick outhyrda lägenheter som ökade explosionsartat uppgick de outhyrda lägenheterna till cirka 700. Här börjar utvecklingen mot dagens sociala obalanser. De outhyrda lägenheterna gav upphov till inflyttning från andra kommuner av familjer med sociala problem. Denna inflyttning påskyndades i vissa fall av de sociala myndigheterna på andra orter. Vidare beslutade man med motivet att få hyresgäster till outhyrda lägenheter att bli värd för en flyktingförläggning som kom att sätta djupa spår i Landskronas befolkningsstruktur. Successivt började Landskronahem AB att bli mer restriktiv i sin uthyrningspolitik och en stor del av problematiken flyttades från stadens norra delar till centrum och stadens östra delar. Under 1990-talet har visserligen såväl bostadsrätt som villa/äganderätt byggts. Men det totala byggandet har varit på relativt låg nivå vad avser tätorten Landskrona. Resultatet av den förda bostadspolitiken har blivit att Landskrona har en stor överrepresentation av hyresrätt i flerfamiljshus jämfört med riksgenomsnittet. Denna obalans är huvudorsaken till de övriga obalanserna såsom andelen socialhjälpsbidragstagare, medelinkomst, andel förvärvsarbetande, utbildningsnivå etc. Så länge denna obalans består, så länge kommer Landskrona att vara belastat med sociala problem långt över riksgenomsnittet. Och den rådande obalansen på bostadsmarknaden kommer genom den ständigt pågående in- och utflyttningen att öka de rådande obalanserna i socialt hänseende. Andel hyresrätt av totalt bestånd Landskrona och hela riket 5

6 Detta anser vi är Landskronas grundläggande problem. Det är detta som är den yttersta orsaken till stadens tillbakagång. Skall Landskrona vända måste man börja här. Allt annat är i princip som att försöka bota mässlingen genom att måla över prickarna. Vill man ha sociala förhållanden som i vart fall inte är sämre än riksgenomsnittet, då måste bostadsmarknadens fördelning avseende hyresrätt kontra bostadsrätt/äganderätt också anpassas till riksgenomsnittet. ATT VÄNDA UTVECKLINGEN Nedanstående tre målsättningar måste bli vägledande: Ge Landskrona en befolkningssammansättning som motsvarar riksgenomsnittet Skapa förutsättningar för etablering och utveckling av ett modernt näringsliv Tillföra kundunderlag och köpkraft till centrum för att detta skall överleva som stadens kärna med en rimlig servicenivå. Attraktivt boende Vad det i grunden handlar om är således att skapa balans på bostadsmarknaden genom att öka bostadsrättens/äganderättens andel av bostadsmassan och successivt anpassa den till riksgenomsnittet. Sådan byggnation måste med nödvändighet förläggas till attraktiva lägen helst med sundsutsikt för att skapa inflyttning av familjer som eftertraktar och har möjligheter till sådana boendemiljöer. Landskrona behöver inflyttning av familjer som har jobb och en rimlig ekonomi för att skapa balans i befolkningsstrukturen. Dessa människor har valfrihet. För att få dessa att välja Landskrona framför alla andra alternativ, måste man ha något attraktivt att erbjuda. Något som alla andra kommuner inte har i samma utsträckning. Dessbättre är Landskrona lyckligt lottad härvidlag. Stadens långa kustremsa ger stora möjligheter för byggnation av attraktiva bostäder med regional attraktionskraft, exempelvis: Vesterstad ca bostäder Hamnområdet 500 Norra Landskrona 500 Övrigt Vesterstadsprojektet är en fortsättning på Landskronas 300-åriga tradition att genom utfyllnad växa västerut ut mot Sundet. Erik Dahlberg skissade redan på 1680-talet upp Landskronas utbyggnad västerut. År 1747 färdigställdes planen av Henrik von Leiwen. Den planen aktualiserades av den 6

7 nyligen avlidne Landskrona-arkitekten Peter Broberg och utreddes grundligt i det s.k. La-90 projektet i slutet av 1980-talet. Vesterstadsprojektet är fascinerande. Landskrona skulle få ett norra Europas Venedig eller Örestadsregionens Port Grimaud- ett lyft med otrolig psykologisk sprängkraft. Gjorda utredningar visar att cirka m2 mark skulle kunna fyllas ut till en kostnad som understiger befintliga markpriser. Miljön skulle kunna bli fantastisk med utsikt över Sundet, rikligt med båtplatser och med Landskrona centrum på gångavstånd. Projektet beräknas kunna ge cirka 1000 attraktiva bostäder med regional attraktionskraft och positiv inflyttning till Landskrona. 7

8 Kommunens roll bör vara att tillse att erforderliga tillstånd erhålles och att nödvändiga planer fastställs. Därefter bör ett lämpligt privat konsortium ta vid och stå för byggnation och finansiering. Sådana aktörer kommer att stå i kö när ett projekt av Vesterstads kaliber mitt i Örestadsregionen är färdigplanerat och klart för byggnation. Nyhamnsprojektet kan sägas vara en start på Vesterstad. Men Nyhamnsprojektet i sig är för litet cirka 200 lägenheter som till övervägande delen kommer att bebos av befintliga landskronabor. Inget fel i detta. I nästa etapp kommer inflyttningen att öka i takt med att Landskronamarknaden blir mättad. Vi skall inte glömma bort att det krävs nya invånare av en viss kategori innan Landskronas befolkningsstruktur är i balans. De övriga projekten omfattar gamla stationsområdet och området ut mot hamnen samt byggnation på nuvarande campingplatsen och Ulkavallen. Verksamheterna på de två sistnämnda områdena kan ges goda lokaliseringsalternativ. Totalt skulle cirka 2500 bostäder med, i huvudsak, bostadsrätt/äganderätt kunna uppföras. Härvidlag förutsätts att attraktionskraften är så stor att bostäderna i huvudsak kommer att disponeras av familjer som flyttar till Landskrona utifrån. Den mark som Landskrona kommun köpt öster om Ringvägen kan långsiktigt vara värdefull. Men som dragplåster för positiv inflyttning är den inte tillräcklig attraktiv. Landskronas potential ligger västerut mot Sundet inte österut mot landet. Om vi gör tankeexperimentet att samtliga 2500 lägenheter byggs i form av bostadsrätt/äganderätt kommer denna upplåtelseform att öka från 47,8% till 53,8% att jämföra med riksgenomsnittet 60,4%. Inte ända fram men en bit på väg. Självfallet är det inget fel på hyresrätt i sig. Denna form för boende är oftast den enda ekonomiskt möjliga för unga människor. Även många andra väljer denna boendeform av en rad olika orsaker. Det är givet att efterfrågan på hyreslägenheter skall tillgodoses. Vad det hela handlar om är balansen mellan upplåtelseformerna och där Landskrona bör ha ungefär samma förhållanden som riksgenomsnittet. Näringsliv Attraktivt boende är det främsta instrumentet för att rätta till Landskronas sociala obalanser. Men även för näringslivet är tillgång till attraktiva bostäder en avgörande faktor. Den viktigaste lokaliseringsfaktorn för dagens moderna näringsliv är utan tvekan tillgången till välutbildad arbetskraft. Där den finns och trivs i en god totalmiljö dit kommer även näringsverksamheten. Att lyckas i näringslivssammanhang har inget med politiska ideologier eller partipolitik at göra. Se till att dra nytta av den kompetens som finns i staden bland erfaret företagsfolk och låt t.ex. kommunens industrimark drivas av privata aktörer. 8

9 Den organisation som idag hanterar utvecklingsfrågor är ett sammelsurium av kommunala förvaltningar, stiftelse och ett antal bolag som i grunden måste organiseras om. Arbetet måste ges tillräcklig kompetens och handlingsförmåga för att lyckas och ges möjligheter att dra nytta av en ökad tillgång på attraktiva bostäder. Högskola All erfarenhet av modern näringslivsutveckling visar på betydelsen av högskoleutbildning. Vi har på nära håll Malmö, Ronneby, Växjö och Jönköping som alla bär på lyckade högskole/universitetssatsningar. Landskrona bör intensifiera sina satsningar och inrikta sig på en framtidsorienterad nisch inom teknik och/eller ekonomi. Det kommer sannolikt att krävas rejäla investeringar från kommunens sida men all erfarenhet visar på värdet av detta. Lokalisering bör ske på gångavstånd från centrum. Centrum Landskrona centrum har under lång tid lidit av brist på köpkraft. Detta elementära faktum är huvudorsaken till butiksdöden och stagnationen. Av någon underlig anledning tycks detta vara förbisett i alla de krampaktiga försök som gjorts under många år att vända utvecklingen. Butiker, av vad slag det månde vara, är företag och underkastade företagandets ekonomiska villkor intäkterna måste överstiga kostnaderna. För att åstadkomma detta krävs i princip en enda sak kunder. Det är detta som är bristen och orsaken till kräftgången för Landskrona centrum. Inte färgsättningen på lyktstolparna, inte blomsterarrangemangen, inte alla aktiviteter med krogkvällar, festivaler och Gud vet vad. Det är nog trevligt och bra men det kan aldrig ersätta köpkraft, d.v.s. kundunderlag. Vesterstadsprojektet, byggnation vid gamla stationsområdet och etablering av högskola skulle ge Landskrona centrum det tillskott av människor och köpkraft som behövs. Huvudinstrumenten för att nå de angivna målen är således sundsnära bostadsproduktion och vettiga näringslivsinsatser gärna i kombination med etablering av högskola. Motorn är utan tvekan att bygga attraktiva bostäder helst med sundsutsikt för att skapa förutsättningar för en positiv inflyttning. Något annat effektivt sätt att råda bot på Landskronas sociala obalanser finns inte! Därtill är detta nödvändigt om man vill att centrum skall överleva med rimlig servicenivå. Ingen köpkraft/kunder inga affärer! Vidare har tillgång till kvalificerad arbetskraft blivit den viktigaste faktorn för lokalisering av modern näringsverksamhet. Även i detta sammanhang spelar boendet en avgörande roll. 9

10 AVSLUTNINGVIS Det har gått 15 år sedan kommunalpolitikerna bordlade/sa nej till förslaget från La-90 gruppen med bl.a. Vesterstadsprojektet. Dessbättre har vi kunnat notera att många idag beklagar att man inte tog varningssignalerna på allvar och genomförde åtgärderna. Men det är inte för sent! Det krävs dock att Landskrona tar sig samman och att partipolitiska överväganden och prestige läggs åt sidan. Landskronas utveckling och framtid måste överordnas allt annat t.o.m. fördelningen av en eller annan kommunalrådspost. Landskrona måste få en nystart, där vi sätter punkt för det som varit och blickar framåt. En nystart baserad på insikten om nödvändigheten av en långsiktig strategi för att rätta upp stadens sociala obalanser. En strategi som tar tillvara våra unika möjligheter till attraktivt boende nära sundet med Vesterstadsprojektet i spetsen. Som ser det positivt och nödvändigt med inflyttning av familjer som kan ge centrum och näringslivet en chans, och inte minst ge Landskrona ett normalt socialt liv. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och det finns en rad svårigheter att övervinna. Men det kommer att lyckas om viljan finns och insikten om att kompetens och handlingskraft måste gå före partipolitiska egenintressen. Om däremot kommunalpolitikerna även denna gång sticker huvudet i sanden kommer Landskrona att hamna i ett hopplöst läge. Görs inget radikalt och långsiktigt nu kommer kräftgången att fortsätta med ökade sociala obalanser, besvärande kriminalitet, ökad arbetslöshet och ett näringsliv som krymper i omfattning. Landskrona och vi landskronabor är värda ett bättre öde! Börje Andersson, Peter Billquist, Jon Halvarsson, Kenneth Håkansson, Göran Rossling, Per Sjöbohm, Kenneth Weberg (All statistik i denna artikel är hämtad från Statistiska Centralbyrån, SCB) 10

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND 62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Lokalt företagsklimat

Lokalt företagsklimat Lokalt företagsklimat ANNA SJÖDIN MAJ Länsrapport Västernorrland Innehållsförteckning Sammanfattning... Metod... Disposition... Basfaktorer... Enkätsvar...9 Sammanfattande omdöme... Bra exempel för framtiden...

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 9 9 9 9 9 9 9 3 9 3 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 999- Befolkningens åldersfördelning 999 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från 999 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12 Pressmeddelande 2013-06-12 Ny start för Malmö! Idag presenterar Moderaterna i Malmö sin budget för verksamhetsåret 2014. Moderaterna föreslår skarpa satsningar för att förbättra skolan, arbetsmarknaden

Läs mer

Befolkning i absoluta tal

Befolkning i absoluta tal Befolkning i absoluta tal Bilaga 3 1950 1960 1970 1980 1985 1990 1995 2000 2001 Bollebygd 5 216 4 784 5 157 6 740 7 399 7 610 7 973 7 884 7 890 Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 92 564 94 156 96 139 96

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 9 9 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 9 7 3 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet genom

Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet genom ÄGARDIREKTIV för verksamheten i AB Landskronahem, nedan kallat bolaget, antagna av kommunfullmäktige i Landskrona kommun den och fastställda av bolagsstämman den Bolaget som organ för kommunal verksamhet

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Nya hus, nya möjligheter räcker det? Micael Nilsson, ,

Nya hus, nya möjligheter räcker det? Micael Nilsson, , Nya hus, nya möjligheter räcker det? Micael Nilsson, 0455-353249, micael.nilsson@boverket.se Boverkets attitydundersökning riktad till personer som år 2010 bodde i Terrashusen Respondenter Resultat Bortfall

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 7 9 9 9 9 3 9 9 1 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 9 7 9 9 9 9 9 9 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Förändringar i pendlingen över Öresund

Förändringar i pendlingen över Öresund EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING OKTOBER 212 Förändringar i pendlingen över Öresund Arbetspendlingen över Öresund har minskat något de senaste åren men är ändå dubbelt så stor jämfört med

Läs mer

Kungsbacka kommun. Landareal 611 km 2. Total areal 900 km 2. Folkmängd 70 958. Kungsbacka. Kullavik. Anneberg. Släp Särö. Vallda. Fjärås.

Kungsbacka kommun. Landareal 611 km 2. Total areal 900 km 2. Folkmängd 70 958. Kungsbacka. Kullavik. Anneberg. Släp Särö. Vallda. Fjärås. Kungsbacka kommun Landareal 611 km 2 Total areal 900 km 2 Folkmängd 70 958 Kullavik Släp Särö Vallda Lerkil Onsala Anneberg Kungsbacka Fjärås Förlanda Åsa Frillesås Idala November 2006 Kungsbacka idag

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Företagarna Västra Götaland 2014

Företagarna Västra Götaland 2014 Företagarna Västra Götaland 2014 Innehåll. 03. Västsverige har fantastiska entreprenörer 04. Lokalt företagsklimat 05. - Kommunens servicegrad och attityder 06. - Konkurrensutsättning av kommunens tjänsteproduktion

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 17 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer