NÅGOT HAR GÅTT SNETT MED LANDSKRONA

Transkript

1 NÅGOT HAR GÅTT SNETT MED LANDSKRONA Under de senaste femton åren har vi kunnat se hur Örestadsregionen börjat ta form. När vi åker på E:6an mellan Ängelholm och Malmö ser vi hur det byggs och utvecklas. Lokaler för industri och handel skjuter upp som svampar ur jorden. Spännande bostadsområden ofta med utsikt över sundet byggs för att tillgodose människornas behov och drömmar. Experterna hyllar regionen och pekar ut den som Skandinaviens ja till och med norra Europas främsta tillväxtregion. Vi känner det och vi ser det i Ängelholm, Helsingborg, Kävlinge/Löddeköpinge, Lomma och Malmö men inte i Landskrona. Denna stad som har det bästa läget i Örestadsregionen och bästa tänkbara förutsättningar. Denna stad som ibland, med all rätt, kallas möjligheternas stad har istället förvandlats till Örestadsregionens förlorare. En stad med växande sociala problem, stagnerat näringsliv och ett centrum präglat av butiksdöd och kriminalitet. Hur har det kunnat bli så? Vad är orsaken? Varför stämmer inte kommunpolitikernas bild av Landskrona med den verklighet vi möter i vardagen och varför vidtagas inga vettiga åtgärder? Det är många Landskronabor som ställer sig dessa frågor. Vi som skrivit denna artikel har som många andra förundrats över utvecklingen, känt hopplöshet och förtvivlan, men också vrede över att vår stad tillåtits att förfalla år efter år. Det blir nästan outhärdligt när vi samtidigt är övertygade om Landskronas fantastiska utvecklingsmöjligheter med sin belägenhet mitt i Örestadsregionen. Vi vill med denna artikel ge Landskronaborna fakta och en analys av orsakerna samt ett principförslag till hur man långsiktigt skulle kunna vända den negativa utvecklingen som präglat Landskrona under de senaste femton åren och som förvärrats under de senaste åren. FAKTA Befolkningsstruktur/sociala problem Om man frågar vad som är viktigast i ett fotbollslag är det rimliga svaret: fotbollsspelarna. Frågar man vad som är ett företags viktigaste resurs blir svaret: medarbetarna. Samma gäller för en kommun d v s dess invånare är den viktigaste resursen. Ålder, utbildningsnivå, yrkestillhörighet, inkomstförhållanden etc. är faktorer som avgör situationen och framtiden i en kommun. Landskrona har sedan 1990 utvecklats på ett otillfredsställande sätt i dessa avseenden. 1

2 Under perioden har Landskronas befolkning ökat med endast 2,4%. Motsvarande för riket är 10,2%, för Ängelholm 36,1%, för Helsingborg 20,0% och för Malmö 11,4%. Trots att Landskrona i princip stått still har betydande in- och utflyttningar ägt rum. Dessa har successivt förändrat befolkningsstrukturen och dramatiskt försämrat de sociala förhållandena i staden jämfört med riket i övrigt. Landskrona har fått en stor ökning av bidragsberoende hushåll (socialhjälp). Utgivet ekonomiskt bistånd (socialhjälp) har under ökat med 223% i Landskrona. I Ängelholm har ökningen varit 31%, i Helsingborg 161% och i Malmö 67%. Riksgenomsnittet var 75%. Ett skrämmande faktum är att hela 17% av alla barn i Landskrona växer upp i bidragsberoende familjer. Motsvarande siffra för riket var 7% för år Kriminaliteten i Landskrona har successivt under ökat till en nästan ofattbar nivå. Grova brott har ökat med 60% under perioden Motsvarande siffra för riket var 11%, för Malmö 15% och för Lomma -31%. Landskrona har blivit en av de värst drabbade kommunerna i Sverige vad gäller kriminalitet. Utbildningsnivån i Landskrona är låg. Andelen av befolkningen mellan år som har eftergymnasial utbildning, tre år eller mer, var 2004 cirka 9,5%. Motsvarande siffra för riket var 15%, för Ängelholm 13,5%, för Helsingborg 14,3% och för Malmö 17,9%. I andra ändan av utbildningssystemet blir bilden än mörkare. Hela 38% av alla elever som gick ut grundskolan 2004 uppnådde ej målen, d.v.s. var underkända i ett eller flera ämnen. Motsvarande siffra för riket var 24%. Landskrona har haft en kraftig ökning av antalet invandrare. Denna kategori utgjorde 2004 cirka 20,5% av kommunens invånare. Motsvarande siffra för riket var 12,2%. Om barn födda i Sverige av utländska föräldrar inräknas blir siffran 27,2%. Merparten av dessa bor i tätorten Landskrona med cirka invånare, vilket innebär att cirka 40% av befolkningen i tätorten Landskrona har invandrarbakgrund. Majoriteten av invandrare är skötsamma och behövs i det svenska samhället. Men invandring i den storleksordning som skett till Landskrona skapar problem som myndigheterna inte klarat av. En påtaglig segregation har i sin tur gett en otäck grogrund för rasism och främlingsfientlighet. Landskronas medelinkomst och skattekraft är en följdeffekt av ovanstående faktorer och avviker negativt från riksgenomsnittet. Landskronas skatteunderlag i procent av riksmedelvärdet utgjorde sistlidna år 87%. Motsvarande siffra för Ängelholm var 97%, Helsingborg 99% och Malmö 89%. Landskrona har tappat 5%-enheter sedan år

3 Om man därtill lägger att de kommunala kostnaderna per invånare är betydligt högre än i riket för övrigt uppkommer en långsiktigt svårlöslig ekonomisk ekvation. Kortsiktigt har detta lösts genom statliga bidrag. År 2005 genererade Landskronaborna själva cirka 1 miljard kronor i kommunalskatt. Utgifterna för kommunen uppgick till 1,4 miljarder. Mellanskillnaden om cirka 400 miljoner kronor vilket motsvarar löner och sociala avgifter för ca kommunalanställda utgjordes av statliga bidrag varav ca hälften inkomstprövade. Flertalet av landets kommuner erhåller bidrag från staten i varierande grad. De som erhåller mer än genomsnittet, vilket Landskrona gör, utsätter sig för en risk då staten villkorar sitt bidrag till vad det statsfinansiella läget tillåter. Näringsliv/arbetsmarknad Landskrona har förlorat 3000 arbetstillfällen på den reguljära arbetsmarknaden sedan Detta kan jämföras med Öresundsvarvet som hade 2400 anställda när dess avveckling inleddes Under perioden var nedgången i arbetstillfällen på den reguljära arbetsmarknaden för hela riket 6,7%. Motsvarande siffra för Landskrona var 16,8%, Ängelholm 7,2%, Helsingborg 5,7% och för Malmö 8,0%. Trots en väldigt god konjunktur och ett extremt lågt ränteläge tappade Landskrona 445 arbetstillfällen mellan , vilket ger onda aningar inför en kommande lågkonjunktur. Minskningen i Landskrona under perioden motsvarar 3%. Motsvarande siffror för riket var +1,8%, för Helsingborg +4,8% och för Malmö 0,3% Nyföretagandet i Landskrona har under hela 2000-talet varit mycket lågt och nådde år 2005 endast upp till cirka 60% av riksgenomsnittet. Av den del av Landskronaborna som befinner sig i arbetsför ålder (20 64 år) hade endast 65% år 2003 ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för riket var 75%. Företagsklimatet (hur företagen värderar tillståndet i och relationen till den kommun man verkar i) har dramatiskt försämrats. Svenskt Näringslivs sammanställning visar att Landskrona halkat ned från 98:e plats år 2002 till bottenplaceringen 211 år Den senaste etableringen i industriområdet Kronan mycket omtalad i den kommunala informationen har tillkommit med hjälp av finansiella åtaganden från kommunens sida med skattemedel om 40 miljoner kronor, vilket säger en del om etableringsklimatet. 3

4 UNDANHÅLLNA FAKTA När vi grävt fram ovanstående fakta har vi ibland känt en viss förvåning, och i några fall blivit smått chockerade. Men samtidigt har bilden i stort sett stämt med vad vi själva upplevt och iakttagit i Landskrona under senare år. Vad som däremot förvånar är kommunalpolitikernas ovilja att föra debatten utifrån relevanta fakta om hur verkligheten ser ut. Kommunpolitikerna har under hela resan från 1990 inte vid ett enda tillfälle givit Landskronaborna en samlad och korrekt bild av läget. Ej heller har man presenterat någon analys (redogörelse av orsakerna) eller strategi, d v s hur Landskronas grundläggande problem skall lösas. I stället har vardagsfrågor som trådbussarnas vara eller icke vara, huruvida koloniägare skall få sova i sina kolonier under vinterhalvåret etc dominerat debatten. Så blir det när väsentligheter och fakta inte tillåts komma fram. Utan fakta ingen analys. Utan analys inga vettiga åtgärder. Då återstår endast och detta förekommer i riklig mängd från kommunstyrelsen små utrop att vi skall vara positiva att det ordnar sig med tiden och att det minsann kan vara lika illa någon annan stans. Vid några tillfällen under perioden har ledningen uppenbarligen känt sig pressad. Det är då retoriken detta sockersöta ordflöde når nästan religiösa höjder: Landskronabor tro på Västkustbanan och Öresundsbron! Landskronabor var positiva! Landskronabor tillsammans gör vi skillnad etc. Skall Landskrona lyckas vända utvecklingen behövs mer än retorik och menlösa förhoppningar att problemen löser sig självt med tiden. ORSAKEN En kommuns befolkningsstruktur och sociala sammansättning bestäms i hög utsträckning av bostadsbeståndets fördelning på upplåtelseformerna hyresrätt kontra bostadsrätt/äganderätt. Skötsamma familjer med goda arbetsmarknadsförhållanden och rimlig ekonomi kan mycket väl bo i hyresrätt men väljer påfallande ofta att bo i bostadsrätt eller villa. Men sociala problemfamiljer bor, i stort sett, uteslutande i hyresrätt. Denna enkla sanning är grundläggande om man vill förstå orsaken till Landskronas negativa utveckling. I slutet av 1950-talet påbörjade Landskrona, likt de flesta kommuner i landet, ett frenetiskt byggande av flerbostadshus med hyresrätt i det vällovliga syftet att bygga bort den då rådande bostadsbristen. Samtidigt hölls såväl bostadsrätten som villaproduktionen tillbaka och Landskrona fick en kraftig överrepresentation av hyresrätter. 4

5 1977/78 hade bostadsbristen byggts bort och vänts till sin motsats. Det kommunala bostadsbolaget fick outhyrda lägenheter som ökade explosionsartat uppgick de outhyrda lägenheterna till cirka 700. Här börjar utvecklingen mot dagens sociala obalanser. De outhyrda lägenheterna gav upphov till inflyttning från andra kommuner av familjer med sociala problem. Denna inflyttning påskyndades i vissa fall av de sociala myndigheterna på andra orter. Vidare beslutade man med motivet att få hyresgäster till outhyrda lägenheter att bli värd för en flyktingförläggning som kom att sätta djupa spår i Landskronas befolkningsstruktur. Successivt började Landskronahem AB att bli mer restriktiv i sin uthyrningspolitik och en stor del av problematiken flyttades från stadens norra delar till centrum och stadens östra delar. Under 1990-talet har visserligen såväl bostadsrätt som villa/äganderätt byggts. Men det totala byggandet har varit på relativt låg nivå vad avser tätorten Landskrona. Resultatet av den förda bostadspolitiken har blivit att Landskrona har en stor överrepresentation av hyresrätt i flerfamiljshus jämfört med riksgenomsnittet. Denna obalans är huvudorsaken till de övriga obalanserna såsom andelen socialhjälpsbidragstagare, medelinkomst, andel förvärvsarbetande, utbildningsnivå etc. Så länge denna obalans består, så länge kommer Landskrona att vara belastat med sociala problem långt över riksgenomsnittet. Och den rådande obalansen på bostadsmarknaden kommer genom den ständigt pågående in- och utflyttningen att öka de rådande obalanserna i socialt hänseende. Andel hyresrätt av totalt bestånd Landskrona och hela riket 5

6 Detta anser vi är Landskronas grundläggande problem. Det är detta som är den yttersta orsaken till stadens tillbakagång. Skall Landskrona vända måste man börja här. Allt annat är i princip som att försöka bota mässlingen genom att måla över prickarna. Vill man ha sociala förhållanden som i vart fall inte är sämre än riksgenomsnittet, då måste bostadsmarknadens fördelning avseende hyresrätt kontra bostadsrätt/äganderätt också anpassas till riksgenomsnittet. ATT VÄNDA UTVECKLINGEN Nedanstående tre målsättningar måste bli vägledande: Ge Landskrona en befolkningssammansättning som motsvarar riksgenomsnittet Skapa förutsättningar för etablering och utveckling av ett modernt näringsliv Tillföra kundunderlag och köpkraft till centrum för att detta skall överleva som stadens kärna med en rimlig servicenivå. Attraktivt boende Vad det i grunden handlar om är således att skapa balans på bostadsmarknaden genom att öka bostadsrättens/äganderättens andel av bostadsmassan och successivt anpassa den till riksgenomsnittet. Sådan byggnation måste med nödvändighet förläggas till attraktiva lägen helst med sundsutsikt för att skapa inflyttning av familjer som eftertraktar och har möjligheter till sådana boendemiljöer. Landskrona behöver inflyttning av familjer som har jobb och en rimlig ekonomi för att skapa balans i befolkningsstrukturen. Dessa människor har valfrihet. För att få dessa att välja Landskrona framför alla andra alternativ, måste man ha något attraktivt att erbjuda. Något som alla andra kommuner inte har i samma utsträckning. Dessbättre är Landskrona lyckligt lottad härvidlag. Stadens långa kustremsa ger stora möjligheter för byggnation av attraktiva bostäder med regional attraktionskraft, exempelvis: Vesterstad ca bostäder Hamnområdet 500 Norra Landskrona 500 Övrigt Vesterstadsprojektet är en fortsättning på Landskronas 300-åriga tradition att genom utfyllnad växa västerut ut mot Sundet. Erik Dahlberg skissade redan på 1680-talet upp Landskronas utbyggnad västerut. År 1747 färdigställdes planen av Henrik von Leiwen. Den planen aktualiserades av den 6

7 nyligen avlidne Landskrona-arkitekten Peter Broberg och utreddes grundligt i det s.k. La-90 projektet i slutet av 1980-talet. Vesterstadsprojektet är fascinerande. Landskrona skulle få ett norra Europas Venedig eller Örestadsregionens Port Grimaud- ett lyft med otrolig psykologisk sprängkraft. Gjorda utredningar visar att cirka m2 mark skulle kunna fyllas ut till en kostnad som understiger befintliga markpriser. Miljön skulle kunna bli fantastisk med utsikt över Sundet, rikligt med båtplatser och med Landskrona centrum på gångavstånd. Projektet beräknas kunna ge cirka 1000 attraktiva bostäder med regional attraktionskraft och positiv inflyttning till Landskrona. 7

8 Kommunens roll bör vara att tillse att erforderliga tillstånd erhålles och att nödvändiga planer fastställs. Därefter bör ett lämpligt privat konsortium ta vid och stå för byggnation och finansiering. Sådana aktörer kommer att stå i kö när ett projekt av Vesterstads kaliber mitt i Örestadsregionen är färdigplanerat och klart för byggnation. Nyhamnsprojektet kan sägas vara en start på Vesterstad. Men Nyhamnsprojektet i sig är för litet cirka 200 lägenheter som till övervägande delen kommer att bebos av befintliga landskronabor. Inget fel i detta. I nästa etapp kommer inflyttningen att öka i takt med att Landskronamarknaden blir mättad. Vi skall inte glömma bort att det krävs nya invånare av en viss kategori innan Landskronas befolkningsstruktur är i balans. De övriga projekten omfattar gamla stationsområdet och området ut mot hamnen samt byggnation på nuvarande campingplatsen och Ulkavallen. Verksamheterna på de två sistnämnda områdena kan ges goda lokaliseringsalternativ. Totalt skulle cirka 2500 bostäder med, i huvudsak, bostadsrätt/äganderätt kunna uppföras. Härvidlag förutsätts att attraktionskraften är så stor att bostäderna i huvudsak kommer att disponeras av familjer som flyttar till Landskrona utifrån. Den mark som Landskrona kommun köpt öster om Ringvägen kan långsiktigt vara värdefull. Men som dragplåster för positiv inflyttning är den inte tillräcklig attraktiv. Landskronas potential ligger västerut mot Sundet inte österut mot landet. Om vi gör tankeexperimentet att samtliga 2500 lägenheter byggs i form av bostadsrätt/äganderätt kommer denna upplåtelseform att öka från 47,8% till 53,8% att jämföra med riksgenomsnittet 60,4%. Inte ända fram men en bit på väg. Självfallet är det inget fel på hyresrätt i sig. Denna form för boende är oftast den enda ekonomiskt möjliga för unga människor. Även många andra väljer denna boendeform av en rad olika orsaker. Det är givet att efterfrågan på hyreslägenheter skall tillgodoses. Vad det hela handlar om är balansen mellan upplåtelseformerna och där Landskrona bör ha ungefär samma förhållanden som riksgenomsnittet. Näringsliv Attraktivt boende är det främsta instrumentet för att rätta till Landskronas sociala obalanser. Men även för näringslivet är tillgång till attraktiva bostäder en avgörande faktor. Den viktigaste lokaliseringsfaktorn för dagens moderna näringsliv är utan tvekan tillgången till välutbildad arbetskraft. Där den finns och trivs i en god totalmiljö dit kommer även näringsverksamheten. Att lyckas i näringslivssammanhang har inget med politiska ideologier eller partipolitik at göra. Se till att dra nytta av den kompetens som finns i staden bland erfaret företagsfolk och låt t.ex. kommunens industrimark drivas av privata aktörer. 8

9 Den organisation som idag hanterar utvecklingsfrågor är ett sammelsurium av kommunala förvaltningar, stiftelse och ett antal bolag som i grunden måste organiseras om. Arbetet måste ges tillräcklig kompetens och handlingsförmåga för att lyckas och ges möjligheter att dra nytta av en ökad tillgång på attraktiva bostäder. Högskola All erfarenhet av modern näringslivsutveckling visar på betydelsen av högskoleutbildning. Vi har på nära håll Malmö, Ronneby, Växjö och Jönköping som alla bär på lyckade högskole/universitetssatsningar. Landskrona bör intensifiera sina satsningar och inrikta sig på en framtidsorienterad nisch inom teknik och/eller ekonomi. Det kommer sannolikt att krävas rejäla investeringar från kommunens sida men all erfarenhet visar på värdet av detta. Lokalisering bör ske på gångavstånd från centrum. Centrum Landskrona centrum har under lång tid lidit av brist på köpkraft. Detta elementära faktum är huvudorsaken till butiksdöden och stagnationen. Av någon underlig anledning tycks detta vara förbisett i alla de krampaktiga försök som gjorts under många år att vända utvecklingen. Butiker, av vad slag det månde vara, är företag och underkastade företagandets ekonomiska villkor intäkterna måste överstiga kostnaderna. För att åstadkomma detta krävs i princip en enda sak kunder. Det är detta som är bristen och orsaken till kräftgången för Landskrona centrum. Inte färgsättningen på lyktstolparna, inte blomsterarrangemangen, inte alla aktiviteter med krogkvällar, festivaler och Gud vet vad. Det är nog trevligt och bra men det kan aldrig ersätta köpkraft, d.v.s. kundunderlag. Vesterstadsprojektet, byggnation vid gamla stationsområdet och etablering av högskola skulle ge Landskrona centrum det tillskott av människor och köpkraft som behövs. Huvudinstrumenten för att nå de angivna målen är således sundsnära bostadsproduktion och vettiga näringslivsinsatser gärna i kombination med etablering av högskola. Motorn är utan tvekan att bygga attraktiva bostäder helst med sundsutsikt för att skapa förutsättningar för en positiv inflyttning. Något annat effektivt sätt att råda bot på Landskronas sociala obalanser finns inte! Därtill är detta nödvändigt om man vill att centrum skall överleva med rimlig servicenivå. Ingen köpkraft/kunder inga affärer! Vidare har tillgång till kvalificerad arbetskraft blivit den viktigaste faktorn för lokalisering av modern näringsverksamhet. Även i detta sammanhang spelar boendet en avgörande roll. 9

10 AVSLUTNINGVIS Det har gått 15 år sedan kommunalpolitikerna bordlade/sa nej till förslaget från La-90 gruppen med bl.a. Vesterstadsprojektet. Dessbättre har vi kunnat notera att många idag beklagar att man inte tog varningssignalerna på allvar och genomförde åtgärderna. Men det är inte för sent! Det krävs dock att Landskrona tar sig samman och att partipolitiska överväganden och prestige läggs åt sidan. Landskronas utveckling och framtid måste överordnas allt annat t.o.m. fördelningen av en eller annan kommunalrådspost. Landskrona måste få en nystart, där vi sätter punkt för det som varit och blickar framåt. En nystart baserad på insikten om nödvändigheten av en långsiktig strategi för att rätta upp stadens sociala obalanser. En strategi som tar tillvara våra unika möjligheter till attraktivt boende nära sundet med Vesterstadsprojektet i spetsen. Som ser det positivt och nödvändigt med inflyttning av familjer som kan ge centrum och näringslivet en chans, och inte minst ge Landskrona ett normalt socialt liv. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och det finns en rad svårigheter att övervinna. Men det kommer att lyckas om viljan finns och insikten om att kompetens och handlingskraft måste gå före partipolitiska egenintressen. Om däremot kommunalpolitikerna även denna gång sticker huvudet i sanden kommer Landskrona att hamna i ett hopplöst läge. Görs inget radikalt och långsiktigt nu kommer kräftgången att fortsätta med ökade sociala obalanser, besvärande kriminalitet, ökad arbetslöshet och ett näringsliv som krymper i omfattning. Landskrona och vi landskronabor är värda ett bättre öde! Börje Andersson, Peter Billquist, Jon Halvarsson, Kenneth Håkansson, Göran Rossling, Per Sjöbohm, Kenneth Weberg (All statistik i denna artikel är hämtad från Statistiska Centralbyrån, SCB) 10