Är du säker - lärarhandledning

Transkript

1 Är du säker - lärarhandledning Förord Åldersgruppen år är, ur trafiksäkerhetssynpunkt, en ytterst viktig grupp. I tonåren förändras barnens förutsättningar markant genom att deras närsamhälle utvidgas betydligt, både socialt och geografiskt. Skolan utgör då en unik möjlighet att nå i stort sett alla ungdomar och låta dem själva genom diskussioner och undersökande arbete komma fram till rätta attityder, inte endast i trafiksammanhang. Trafiken utgör en självklar (och ganska stor) del av deras alltmer komplexa vardag. Men lärarna för dessa åldersgrupper har inte haft tillgång till något material att sätta i händerna på eleverna som bas för en diskussion och fortsatt arbete. För att råda bot på denna situation och inte minst för att ta vara på de positiva effekterna från Trafiksäkra skolan i åldersgruppen 6-12 år, har Malmö stad, Gatukontoret sett det som nödvändigt att satsa på ett utbildningspaket som ska attrahera de i denna ålder ofta svårflörtade eleverna och samtidigt ge pedagogerna ett lättarbetat undervisningsmaterial att använda i den dagliga verksamheten. Är du säker är ett trafiksäkerhetsmaterial som är attitydpåverkande är problembaserat med många undersökande inslag motiverar ungdomarna genom att spegla deras vardag både till innehåll och form kan användas som hela block i tematisk undervisning eller som förstärkande komplement till den egna planerade ämnesundervisningen inte är styrande och komplett utan ska betraktas som "tändvätska" ger impulser till vidare forskning Pedagogisk struktur Är du säker består av tre häften med vardera 3 arbetsområden. Arbetsområdena är fristående från varandra både i fråga om ämne och ålder, d v s kan behandlas i vilken ordning som helst med elever i åldern år. Detta har vi gjort för att styra läraren så lite som möjligt. Lärarens pedagogiska kompetens får aldrig ifrågasättas. Ett arbetsområde kan passa utmärkt 1

2 för en lärare med en grupp elever att behandla i samband med annat arbete i skolan. Då ska inte åldern utan innehållet och lärarens metodik styra valet. Att binda arbetsområdena till årskurser är fel även ur den aspekten att elevgrupper med samma biologiska ålder kan ha väldigt skiftande mognadsnivå. Varje arbetsområde består av ca 13 sidor som alla kretsar kring samma tema, men närmar sig ämnet från olika infallsvinklar. Arbetsområdets samtliga sidor kan integreras i skolans "traditionella" ämnen men exemplifieras med trafiksituationer eller -begrepp. Inom NO behandlas t ex begreppet friktion under kapitlet Kraft i en del fysikläroböcker. Friktion har stor betydelse inom trafiksäkerhet och begreppet bromssträcka kan då behandlas som en naturlig del i fysikundervisningen (arbetsområde Liten på jorden sid 22-23). Sidor med klar NO-inriktning har i sidhuvudet fått en blå färgmarkering. Detta utesluter inte att sidan även kan behandlas ur ett SO-perspektiv (t ex trafikanters attityder till körning vid halt underlag). På liknande sätt har sidor med klar SO-inriktning fått en röd sidhuvudmarkering, men kan naturligtvis bearbetas även med utgångspunkt från NO. Detta avgörs i planeringsstadiet av de som ska arbeta med temaområdet. Ämnet svenska går av lättförklarliga skäl att integrera i praktiskt taget alla sidor i samtliga arbetsområden. Organisation Förutsättningarna för hur ett arbetsområde genomförs, skiftar från skola till skola. Materialet är inte styrande och därför kan ett lärarlag tillsammans planera och genomföra arbetsområdet en lärare planera arbetsområdet och genomföra det med hjälp av kollegor en grupp elever tillsammans med en lärare planera ett arbetsområde och därefter självständigt genomföra det med sina respektive ämneslärare som "experthjälp" Arbetsprocess Varje arbetsområde utgår från en huvudproblemformulering. Sidorna i arbetsområdet ska sedan fungera som led i en process, där problemet diskuteras utifrån olika infallsvinklar. Ibland kan diskussionspunkterna ligga på ett allmängiltigt plan och inte vara styrda mot någon direkt trafikfråga (t ex etiska diskussionspunkter), men kan under processens gång appliceras på trafiksäkerhetsrelaterade situationer. Arbetsområdet avslutas med en sammanfattningssida där gruppen eller den enskilde eleven samlar sina intryck från diskussionerna under arbetets gång och tar ställning till vad som bör göras för att bäst komma tillrätta med huvudproblemet. Huvudproblemet formuleras endast här i handledningen. Möjlighet ska finnas för elever och lärare tillsammans att själva komma fram till problemställningar och hur man ska bearbeta arbetsområdet. Planering I planeringsskedet kan det vara bra att bl a reda ut vad ni vill uppnå med arbetsområdet vem som bearbetar vilka sidor 2

3 om några sidor ska bearbetas med både SO/Sv och NO-"glasögon" hur arbetet ska dokumenteras under processens gång hur slutredovisningen av arbetsområdet ska gå till Genomförande I elevmaterialet finns på de flesta sidor en "frågeruta" riktad till eleverna. Sidorna ska ses som tändvätska för diskussioner, undersökningar, fördjupningar m m, och frågeställningarna kan bli oändligt många fler, beroende på hur långt du vill integrera sidan i ditt ämne och därmed kanske gå en bra bit utanför trafiksäkerhetsområdet. Goda attityder skaffar vi oss bäst genom den insikt vi får, när vi aktivt söker de fakta vi behöver för att lösa problem. Ju fler infallsvinklar vi har kring problematiken och ju vidare svängar vi tar i faktainsamling och diskussioner, desto större blir insiktsbilden och därmed förutsättningarna för att vi tar till oss "rätta" attityder. Metod och innehåll är varje pedagogs självklara rätt att själv välja, men under varje arbetsområde i den här handledningen ger vi ändå förslag på ett antal tänkbara frågeställningar att nysta vidare på. Dokumentation I genomförandeprocessen får eleverna i grupp eller enskilt ta fram fakta, komma med idéer och synpunkter, föreslå åtgärder mm. Dokumentationen kan naturligtvis ske i olika former, allt från egna berättelser och bilder till punktlistor eller diagram. Även rollspel (t ex Baksmälla sid 34-35) kan dokumenteras med hjälp av video eller bandspelare. Men oavsett formen är dokumentationen viktig för att kunna få en helhetsbild av problemområdet och skapa en bra grund för sammanfattningar och förslag till åtgärder som kommer sist i varje arbetsområde. Analys och sammanfattning Kunskap och insikter från de olika ämnenas dokumentationer diskuteras av hela gruppen och slutsatser dras. Olika förslag på tänkbara åtgärder diskuteras tillsammans och sammanställs. Åtgärdslista På sista sidan i arbetsområdet får eleverna i grupp eller personligen komma fram till lösningar och åtgärder som de tycker bäst eliminerar huvudproblemet. En uppdelning görs då på vad man kan göra själv åt saken, vad familj och vänner kan hjälpa till med, vad som kan/ska krävas av samhället och vad som görs/bör göras internationellt. Vi har nu slutit cirkeln i arbetsprocessen och under arbetets gång gjort de fördjupningar, avvikelser, tillägg mm inom det aktuella arbetsområdet som befunnits önskvärda eller nödvändiga. 3

4 Hur säkra är vi i Europa? TELLUS MÅR ILLA LITEN PÅ JORDEN VÅGA VARA DIG SJÄLV FUTURE COMMUNICATION INFÖR KÖRKORTET PROFFS TELLUS MÅR ILLA Blåst Regn och snö Mörker Kyla LITEN PÅ JORDEN VÅGA VARA DIG SJÄLV och krocksäker FUTURE COMMUNICATION INFÖR KÖRKORTET PROFFS Etanol TELLUS MÅR ILLA LITEN PÅ JORDEN VÅGA VARA DIG SJÄLV FUTURE COMMUNICA- TION INFÖR KÖRKORTET PROFFS Arbetsområden På akuten PÅ AKUTEN HÖGT TEMPO BAKSMÄLLA En sekund när världen står still 2 På akuten RING 112 På akuten Minuter som kan rädda liv! Jag skulle ju bara "Tiden läker alla sår " säger ordspråket! Håller du med? FACE IT! Det är NOLL som gäller! Sverige 6,7 Grekland, Högt tempo PÅ AKUTEN HÖGT TEMPO BAKSMÄLLA Högt tempo Hur säker är du? 1 12 Johannas vecka Reaktion Krock våld Sett med olika ögon Baksmälla PÅ AKUTEN HÖGT TEMPO BAKSMÄLLA Baksmälla EFTER MATCHEN dagen efter Kalla fakta! C 2 H 5 OH = alkohol IBLAND GÅR SIGNALERNA INTE FRAM! 32 Ett barn har dött 34 Tellus mår illa Prova - bruka - missbruka End of party - end of story Tellus mår illa Tellus mår illa! Olika miljöer A vgaserna och naturen Avgaserna påverkar din hälsa I rymden kan ingen höra dig skrika BULLER Liten på jorden Vi bryr oss! 13 Liten på jorden Flyktfåglar En bra pilot Mest och längst och värst! Bländande entré! Frikt i o n Våga vara dig själv Små marginaler 25 Våga vara dig själv ALLA ÄR VI OLIKA Attityder Var ligger Närområdet? 35 På stan på hjul 36 We are the children! 38 Future communication Future communication Kommunikation STAD I FÖRVANDLING Färdas över vatten Stad i utveckling Från hjulet och djungeltrumman till månfärd och Internet Inför körkortet Inför körkortet Vem får köra vad? Sätta "EU-moppe" på cykeln En mopedist eller motorcyklist löper 18 gånger större risk att Vägen till körkort B Första gången Inför körkortet år 1939 Säkerhet Körsäker Proffs Proffs Fuldaviens Grand Prix, Montanzabanan Att vara proffs Skilda världar - men lika ändå Clive alive Service på Volvo Spelregler Regelbrott 35 Professionalism räddar liv 36 Samspel 38 4

5 Hur säkra är vi i Europa? Metodiska tips Här följer nu för varje arbetsområde en huvudproblemformulering att utgå från samt tips på frågeställningar som kan vara intressanta att vidareutveckla i samband med genomgången av sidorna. Betrakta dem som just tips och inget annat. Direkt trafikrelaterade frågeställningar finns i regel på respektive sida i materialet och repeteras inte här. Under rubriken Hjälpmedel hittar du tips på informationskällor som är direkt kopplade till arbetsområdet. Däremot ges inte tips som "sök på Internet" eller leta i "Vägverkets broschyr xyz". Sådana hjälpmedel är generella och ingår i den problembaserade arbetsformen. Malmö stad, Gatukontoret är naturligtvis också en generell informationskälla som ställer upp med allt från statistik till trafikplaneringsfrågor och filmer, men nämns bara under Hjälpmedel om det rör sig om speciella frågor. På Akuten På akuten PÅ AKUTEN HÖGT TEMPO BAKSMÄLLA En sekund när världen står still 2 RING På akuten 4 Minuter som kan rädda liv! 6 Jag skulle ju bara 7 "Tiden läker alla sår " 8 säger ordspråket! Håller du med? FACE IT! Det är NOLL som gäller! Sverige 6,7 Grekland, Många av de ungdomar som skadas i trafiken, har själva exponerat sig för onödiga risker genom ren tanklöshet eller ibland en överskattning av sin egen förmåga. De tar inte riskerna på allvar och reagerar som vi alla troligen gör, nämligen att det händer andra men det händer inte mig. Ungdomar tänker inte heller igenom konsekvenserna av en olycka. Vad kan en sekunds ouppmärksamhet kosta för mig själv och andra involverade? Hur säker är du? 12 1 Hur undvika att hamna på akuten i en trafikolycka? sid 2-3 Hur kan en sekund i trafiken förändra en människas liv? Vad kan ha föregått den ödesdigra sekunden? På en sekund kan ditt liv förändras även positivt (inte bara i trafiken). Ge exempel. Vad händer efter det att någon ringt 112 till dess att en skadad kommer till akuten? Hur samarbetar polis, räddningstjänst och sjukvård? sid 4-5 Vilken utrustning har en ambulans? Vad kan och ska en ambulanssjukvårdare göra vid en olycka? Vad tänker och känner en ambulanssjukvårdare vid svårare olyckor? Hur sköts samarbetet mellan ambulansen och den mottagande akuten? sid 6 Vad kan hända om inte andningen fungerar? Vad kan hända om blödningar inte stoppas? Vad kan hända med en person i chocktillstånd? Vad innebär Första hjälpen-utbildning och HLR-utbildning? Hur skaffar vi oss kunskap att rädda liv? 5

6 sid 7 Har någon i klassen varit i någon Jag skulle ju bara situation? Hur länge sitter en sådan upplevelse kvar? Kan man undvika Jag skulle ju bara situationer? Finns det "onödiga" trafikolyckor? sid 8-9 En sekund som förändrar livet! Vilka kan konsekvenserna bli? Hur påverkas vi själva? Hur påverkas våra familjer och vänner? Hur klarar du de vardagliga triviala göromålen (vem klär på dig, vem matar dig, vem torkar dig i ändan)? Om du råkar ut för en allvarlig trafikolycka - vilka olika samhällsfunktioner skulle du, på grund av skadan, komma i kontakt med på kortare och på längre sikt? Vad kostar en trafikolycka samhället? sid -11 Hur har Nollvisionen kommit till och vad innebär den egentligen? Vilka aktörer inom samhället kan hjälpa till med att förverkliga visionen? Hur ser statistiken ut för dödade och svårt skadade i trafiken i åldrarna år? Olika länder - olika trafikkulturer. Statistik och erfarenhet. sid Hur många i klassen har redan råkat ut för någon form av skada i trafiken? En hel del personer skadas lindrigt eller allvarligt i singelolyckor. inse vad en sekunds ouppmärksamhet i trafiken kan innebära känna till hur polis, räddningstjänst och sjukvård blir involverade i en trafikolycka känna till vilka insatser som de kan göra på olycksplatsen innan räddningspersonal finns på plats ha kunskap om vilka skador en trafikolycka kan orsaka och vilka långtgående konsekvenser skadorna kan få veta innebörden i Nollvisionen Hjälpmedel Det finns möjlighet till hjälp från akutsjuksköterskor på Universitetssjukhuset MAS i Malmö. De kan eventuellt komma till skolan och berätta. Även ambulanssjukvården och räddningstjänsten är intresserade av att förmedla kunskap till skolorna (inte enbart om just arbetsområdets speciella frågeområde). Polisens trafikavdelning kan lämna liknande service. Alla ovan nämnda känner till Är du säker och har eget material som kan komplettera. 6

7 Högt tempo Högt tempo PÅ AKUTEN HÖGT TEMPO BAKSMÄLLA Johannas vecka Reaktion Krock våld Sett med olika ögon I samhället i dag är tempot hårt uppskruvat. Vi ska kunna nå varandra snabbt. Vi bombarderas med information. En del vill vi inte ha, en del vill vi ha men hinner kanske inte ta den till oss. Allt ska gå snabbt. Hastighet blir ofta ett nyckelord. Men med hastighet följer även ökad osäkerhet. Har jag hunnit med allt? Blev allt rätt utfört? Vad behöver jag göra för att hinna ifatt? Inom trafiken har det länge varit känt att hastighet påverkar säkerheten i många avseenden. Människan är inte skapad för att färdas fortare än fötterna bär henne. I hög hastighet hinner vi inte med att registrera allt vi behöver för att säkert kunna bedöma situationen. Generellt innebär hög hastighet allvarligare skador vid en olycka. Stress är ett begrepp som gärna går hand i hand med upptrissat tempo. Hur undvika att stressa i trafiken? sid Vilka är de största stressfaktorerna för ungdomar idag? Stresshormoner? Vad är ett hormon och hur fungerar hormoner? Upplever ungdomar att samhället är inne i en stresspiral lika mycket som det framhålls av vuxna och i media? Tar den tekniska utvecklingen all uppmärksamhet och energi från ungdomar idag på bekostnad av humanistiska ämnen? sid Våra sinnen spelar stor roll för vår säkerhet i trafiken. Hur kan respektive sinne hjälpa oss? Hur fungerar ögat? Vad innebär det att "reagera med ryggmärgen"? Hur klarar du dig utan syn eller hörsel i trafiken? sid 21 Vad är energi? Vad innebär energiprincipen? Vilka energiformer finns? Hur omvandlas solenergin på jorden? sid På en del gator har vi högsta tillåtna hastighet km/h. Varför? Vid vilka platser förekommer km/h? Varför känner vi ingen rädsla att stå vid en trottoarkant när en bil passerar oss på en meters avstånd i 50 km/h, när många inte vågar stå en meter från ett stup? sid Vad betyder hänsyn i trafiken? Ung - gammal i dagens intensiva trafik. Går det att förstå varandra? Hur såg centrum ut för ca 50 år sedan (byggnader, färdmedel, infrastruktur)? 7

8 Etanol förstå hur stress och högt tempo påverkar oss i trafiken veta sambanden mellan reaktions-, broms- och stoppsträcka känna till vilket våld en oskyddad människokropp utsätts för vid kollisioner i olika hastigheter Hjälpmedel Många skolor har etablerat kontakt med äldre människor på t ex servicecentra. Utnyttja sådana "historieböcker"! Krockvåld har dokumenterats på en del videofilmer: Det plötsliga stoppet (Vägverket), Kollision & konsekvens (Vägverket). Baksmälla Baksmälla PÅ AKUTEN HÖGT TEMPO BAKSMÄLLA EFTER MATCHEN dagen efter Kalla fakta! C 2 H 5 OH = alkohol IBLAND GÅR SIGNALERNA INTE FRAM! Ett barn har dött Prova - bruka - missbruka Alkohol och narkotiska preparat är idag mer tillgängliga för ungdomar (och för vuxna med för den delen) än för bara några år sedan. "Debuten" sker i allt lägre åldrar. Användandet av droger tenderar att bli mer och mer accepterat i samhället. Eventuellt kan den mera utbredda användningen av stimulantia i olika former kopplas till stress och högt tempo i dagens samhälle. I trafiken kör varje dag alkoholpåverkade trafikanter. Hur många som är påverkade av andra droger går inte att uppskatta. End of party - end of story Hur undvika "baksmälla" i trafiken? sid En idrottsman som blir ertappad för doping är praktiskt taget slut som idrottsman. Hur resonerar ungdomar idag när det gäller alkohol och idrott? Hur påverkar dopingpreparat din kropp? Hur kan doping skada din kropp för resten av livet? sid -31 Alkoholer i kolföreningarnas kemi. Alkohol och andra droger. Droganvändning och lagstiftning i EU. sid 32 Varför bryr sig så få om att alkohol är skadligt? Hur påverkar alkoholen vårt nervsystem? sid Rattfylleri regleras i lagen och kan straffas med böter eller fängelse. Vilket straff ger en rattfyllerist som dödat en människa sig själv? sid Hur arbetar polisen idag med problemet ungdom och drogmissbruk? sid 38 Hur mycket påverkar oss grupptryck från kamrater? 8

9 TELLUS MÅR ILLA LITEN PÅ JORDEN VÅGA VARA DIG SJÄLV känna till hur alkohol påverkar vårt beteende i trafiken ha kunskap om andra "ungdomsdroger" och hur de påverkar agerandet i trafiken veta vilka regler och påföljder som gäller, om de ertappas med alkohol och andra droger i trafiken ha diskuterat moraliska aspekter kring användandet av alkohol och andra droger i trafiken. Hjälpmedel Polisen kan hjälpa till med information och delge sina erfarenheter. Sjuksköterskor kan berätta om redlöst berusade ungdomar som kommer till akuten via ambulans eller polispiket. Videos: PS. Nu vet jag att Gud inte finns (Vägverket). Några pilsner och livstids baksmälla (Vägverket). Tellus mår illa Tellus mår illa Tellus mår illa! Olika miljöer A vgaserna och naturen Avgaserna påverkar din hälsa I rymden kan ingen höra dig skrika BULLER "Miljöfrågor" diskuteras och arbetas det med på alla nivåer, både globalt och lokalt, och miljöaspekterna prioriteras högt. Men Tellus mår likafullt illa och larmrapporter dyker ständigt upp. Problemen är så stora och världsomspännande att många tycker att deras "slarv" med t ex avfallssortering eller "onödiga" biltransporter är försumbara i det stora hela. När vi diskuterar trafikmiljön kring skolan och arbetsmiljön i skolan kan därför alla små "slarv" tillsammans bli ett märkbart problem. Vi bryr oss! 13 1 Hur få Tellus att må bra? sid 2-3 Vad är det som skadar vår jord mest? Hur yttrar det sig? Vilka är de största "bovarna"? sid 4-5 Arbetsmiljö vad är det och hur har vi det på vår skola? Trafikmiljön handlar mycket om avgaser och buller. Vad vållar mest problem på och kring skolan? sid 6-7 Vad är olja? Hur fungerar ett raffinaderi? Vilka kolväten kan vi skilja ur råoljan och vilka produkter kan vi få ur dem? 9

10 TELLUS MÅR ILLA Blåst Regn och snö Mörker Kyla LITEN PÅ JORDEN VÅGA VARA DIG SJÄLV Hur fungerar en förbränningsmotor? Hur fungerar kraftöverföringen så att bilen börjar rulla? Växellåda? Skillnader mellan mopedmotor och bilmotor? sid 8-9 Vad finns i avgaserna och vad skadar vem/vad? sid -11 Hur fungerar vårt öra? Vad är ljud? Hur fungerar olika instrument (sträng-, blås- osv)? Uppfinningar genom tiderna som har med ljud att göra? sid12 Vad är buller? Buller tröttar kroppen. Om du tänker dig en normaldag i ditt liv: Var och när utsätts du för buller? veta hur trafiken påverkar miljön känna till vilka faktorer i trafiken som är de största miljöbovarna ha insett miljö- och hälsofördelarna med färre biltransporter till och från skolan Hjälpmedel En bullermätare att konstatera decibeltal i olika miljöer är en bra utgångspunkt för diskussioner. Malmö stad, Mobilitetskontoret har personal som kan hjälpa dig med fakta och även göra besök i klassrummet. Det finns ett antal miljöorganisationer både lokalt och nationellt som mycket gärna ställer upp och förstärker elevernas allmänna miljömedvetande. Liten på jorden Liten på jorden Flyktfåglar En bra pilot Mest och längst och värst! Bländande entré! Frikt i o n Små marginaler Sverige har en omväxlande och mångsidig natur som vi alla är stolta över och rädda om. Inför naturkrafterna står vi maktlösa, förundrade och ibland förskräckta. I det avseendet är vi alla "små på jorden". Köld, nederbörd, vind och mörker drabbar oss i olika former och vid olika tider både på dygnet och året. Ibland kan växlingarna gå mycket snabbt, vilket vi "vanemänniskor" har svårt att värja oss mot. Vi har vårt invanda beteendemönster och reagerar ofta för sent på förändringar. I trafiken går detta att utläsa i statistik från olyckor där trafikanterna inte tagit tillräcklig hänsyn till ett förändrat underlag, ett tilltagande mörker osv. Vi bygger inte in tillräckligt stora säkerhetsmarginaler i vårt tänkande och agerande.

11 TELLUS MÅR ILLA LITEN PÅ JORDEN VÅGA VARA DIG SJÄLV Hur skaffa mig marginaler i trafiken gentemot naturkrafterna? sid 16 Vilka miljöer trivs vi bäst i? Hur påverkar klimatet oss människor? sid 17 Olika transportmedel - olika säkerhetstänkande? sid Sidorna ger utrymme för fördjupningar inom stora delar av fysikkursen. sid -21 Idoldyrkan. Vad kännetecknar en idol? Fysikmoment kring optik och ljus. sid Förutom den naturliga NO-inriktningen kan även tas upp människan som vanedjur. Varför kommer t ex alltid de flesta halkolyckorna under de första frostdagarna? Överskattar vi vår förmåga i vår relation till naturkrafterna? fått respekt för naturkrafternas makt över trafiken lärt sig betydelsen av säkerhetsmarginaler i trafiken inse vikten av att se och synas (reflexanvändande) i trafiken känna till underlagets inverkan på bromssträckan Våga vara dig själv Våga vara dig själv ALLA ÄR VI OLIKA Attityder Var ligger Närområdet? På stan på hjul We are the children! I åldern år sker kanske de största förändringarna i en människas liv. Barndomens trygga tillvaro kring hemmet övergår till en ökande rörelsesfär både geografiskt och socialt. En del ungdomar har svårt att finna sig själv när nu deras värld bara växer och växer. Den lilla erfarenhet de har av livet räcker inte långt när de nu ska ta ett ökat ansvar för sig själva och även andra. De inställningar och attityder som ska ligga till grund för deras handlande, formas då i hög grad genom påverkan. Om påverkan kommer från "fel" håll, uppstår "fel" attityder. Ju förr ungdomarna kan bygga upp attityder genom egen kunskap och insikt, desto lättare har de att hitta sig själva och därmed bygga upp ett självförtroende. Hur våga vara dig själv? sid Hur reagerar vi inför grupptryck? Hur reagerar vi inför det motsatta könet i en grupp? Relationer pojke - flicka i tonåren? 11

12 sid -31 Vad gör vissa elever till ledare? Vilka egenskaper bör en ledare ha? Vilka egenskaper vill de flesta elever ha? sid Från vilka håll utsätts vi för påverkan i samhället? Reklamens makt? Är TV skuld till det ökade våldet i samhället? sid 34 Teamtänkande i skolarbetet. Hur kan teamdefinitionerna utnyttjas i klassens arbete? Motverkar betygsjakten känslan att hjälpa varandra i skolarbetet? sid 35 Hur stor frihet kan en tonåring hantera? Hur mycket och vad ska föräldrar bestämma? sid Relationer gamla - unga. Hur ofta umgås en tonåring med äldre människor? Trafikanter på hjul? Vad gäller? Vad menas med hänsyn? kunna motstå grupptryck i trafiksituationer inse betydelsen av samverkan och hänsyn i trafiken känna till barns rättigheter i trafiksammanhang förstå att alla är olika och agerar olika i trafiken beroende på olika förutsättningar och olika attityder Hjälpmedel Många skolor har etablerat kontakt med äldre människor på t ex servicecentra. Bjud in till diskussion eller debatt/erfarenhetsutbyte kring t ex ämnet Ung och gammal i trafiken. 12

13 FUTURE COMMUNICATION INFÖR KÖRKORTET PROFFS Future communication Future communication De möjligheter till förbättrad kommunikation som den tekniska utvecklingen har åstadkommit under enbart de sista tio åren, innebär att ingen vågar spå alltför långt in i framtiden - inte ens de djärvaste visionärerna. Kommunikation STAD I FÖRVANDLING Färdas över vatten Stad i utveckling Från hjulet och djungeltrumman till månfärd och Internet En trafikplanerare måste ändå ha ett ganska stort mått av framförhållning, eftersom ändringar av infrastrukturen i en stad i regel är stora och dyrbara projekt. Tidsmässigt hållbara lösningar eftersträvas således. Många av våra elever är om tio eller femton år beslutsfattare i vårt samhälle. De ställs redan idag inför problemet att dels vara insatta i kommunikationsutvecklingen fram till idag, dels ha kunskap och vilja att redan idag påverka utvecklingen i den riktning de tror blir deras verklighet den dag de själva ska fatta besluten. Hur hänga med och påverka kommunikationsutvecklingen? sid 2-3 Vilka kommunikationssätt finns i framtiden? sid 4-5 Tunnelbanor i världen. Vem var först? Gör jämförelser. Trafikprojekt i Sverige för hållbar utveckling (Hallandsåsen, Bottniabanan m fl ). sid 6-7 Broar i världen förr och nu. Olika konstruktioner av broar. sid 8-11 Vad gör man på ett Stadsbyggnadskontor? sid Vilka uppfinningar är ännu inte uppfunna? Vilka uppfinningar skulle gagna världen mest? förstå behovet av en god trafikplanering inse komplexiteten i dagens trafiksamhälle ha diskuterat deras ansvar och skyldighet att påverka den allt snabbare trafikutvecklingen i den riktning de ser den, den dag de själva ska fatta besluten Hjälpmedel Stadsbyggnadskontoret i Malmö kan bistå med råd och information kring sidorna Video: Hela resan (Vägverket) tar upp erfarenheter från "god gatubyggnad" i olika delar av landet. 13

14 och krocksäker FUTURE COMMUNICATION INFÖR KÖRKORTET PROFFS Inför körkortet Inför körkortet Vem får köra vad? Sätta "EU-moppe" på cykeln En mopedist eller motorcyklist löper 18 gånger större risk att Vägen till körkort B Första gången Inför körkortet år 1939 Säkerhet Körsäker Statistiken visar att ungdomar i åldern år skadas eller dödas i trafiken i mycket högre än andra åldersgrupper. Det är unga bilförare som förolyckas såväl i kollisioner med andra bilar som i singelolyckor. Även med införandet av den s k EU-mopeden har olycksrapporteringen visat att övergången från ett fortskaffningsmedel (cykel) till ett annat motordrivet, skapar problem genom ovanan vid det nya transportmedlet. I media framskymtar allt oftare kravet på att skolan bör hjälpa till att förbereda eleverna inför övningskörning och senare körkortstagning. Hur förbereda mig inför körkortet? sid kubikare? 11 kw? 15 hästkrafter? Vad står de olika enheterna för? Trimning? Hur? Varför? Lagbrott? sid 17 Moped - statuspryl eller nyttoföremål? sid Moped klass I och klass II. Vilka skillnader finns när det gäller t ex prestanda? körteknik? trafikregler? Gör en heltäckande lista. Hur är en mopedmotor uppbyggd? Vad menas med trimning av motorer? sid 21 Första gången på moped - "självbekännelser"! sid Vilken typ av frågor innehåller teoriprovet idag? Hur fungerar en växellåda idag? sid Hur fungerar en krockkudde? Säkerhetsbälte - var, hur och för vem? veta vilka förutsättningar som gäller för övningskörning med bil känna till de viktigaste trafikreglerna för motorfordonsförare kunna skillnader och regelverk i samband med mopeder klass I och II inse de ökade och annorlunda säkerhetsriskerna när de övergår från cykel till ett motordrivet fordon inse att erfarenhet inte är inkluderat i ett nytaget körkort eller förarbevis veta skillnaderna mellan begreppen körsäker och krocksäker 14

15 FUTURE COMMUNICA- TION INFÖR KÖRKORTET PROFFS Hjälpmedel Polisen kan redogöra för hur deras övervakningsansvar är utformat när det gäller bilar och mopeder. En lokal trafikskola kan berätta för klassen om vad som händer vid körkortstagning, men var beredd på att de vill göra reklam för sin egen verksamhet. NTF eller andra frivilligorganisationer kan hjälpa till med information om krockkudde och säkerhetsbälte. Utbildningsmaterial för EU-moped kan du hitta på NTF-shopen under adressen Proffs Proffs Fuldaviens Grand Prix, Montanzabanan Att vara proffs Skilda världar - men lika ändå Clive alive Service på Volvo Spelregler Regelbrott Professionalism räddar liv Samspel Inom de flesta yrken krävs en viss utbildning. Under den yrkesverksamma tiden blir vi genom själva utövandet, men också genom fortbildning, bättre och bättre i yrket. Genom nästan daglig kontakt med yrket blir vi proffs. Vi vet exakt hur vi ska göra och vad som gäller för att få bästa resultat. De flesta av oss vistas nästan dagligen i trafiken, men vi tänker inte ens på att "trafikant" också är en form av yrke och kräver professionalism. Som bilist och motorcyklist krävs utbildning, men av en fotgängare och cyklist krävs bara att vi "följer reglerna". Hur bli "professionell" i trafiken? sid Kan alla elever hålla isär verkligheten och datorvärlden inom olika områden, inte bara trafiken? Ger "datorvärldstänkandet" en underskattning av konsekvenser i den egna vardagsverkligheten - t ex konsekvenserna av en krasch? Tar ungdomar större risker än äldre? sid Hur blir vi proffs i skolämnena? Hur gör en idrottsman (mål - planering - träning osv)? sid Forskning mot större säkerhet. Inom vilka områden krävs forskning för att öka trafiksäkerheten i vårt land? På vilka andra sätt än säkrare fordon ökar vi säkerheten på våra vägar? sid 35 På vår skola - vad behöver "regleras" (allmänt sett) för att hela skolan ska fungera säkert, effektivt och trivsamt? 15

16 sid Professionella i samarbete! Vilka "projekt" på vår skola skulle behöva genomföras där de professionella grupperna (facklärare, elever, skolmåltidspersonal osv) bidrar med sina respektive specialkunskaper i ett samarbete? inse att "trafikant" är ett yrke som de dessutom praktiserar under stora delar av dygnet ha kunskap om att "trafik" är ett lagspel där alla hjälps åt med sina respektive specialkompetenser Hjälpmedel Bilindustrin kan erbjuda hjälp med hur de gör sina bilar allt säkrare. Ambulanssjukvården och räddningstjänsten är intresserade av att förmedla kunskap till skolorna (inte enbart om just arbetsområdets speciella frågeområde). Polisens trafikavdelning kan lämna liknande service. 16