Storspridning till skogsägare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Storspridning till 18 000 skogsägare"

Transkript

1 Storspridning till skogsägare

2 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g 79 4Skogshuggaren som blev schlagerstjärna Få v e t at t Charles Pl o g m a n u t b i l da d e sig till s k o g s h u g g a r e innan musikkarriären tog fart. 6Skyddskläder i fräck design och i nytt material Rä t t u t r u s t n i n g ä r viktiga f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r ett säkert skogsarbete. 8Top Forest kinesisk motorsåg Vi testar motorsågen som säljs för 79 euro Skogsskövlingen ä r e n o r m Vä r l d e n s s k o g s t i l l gå n g a r m i n s k a r s na b b t. Ja n He i no v i d FAO tror att vi på sikt kan stoppa skogsskövlingen. 17 Min Skog Kustens skogscentrals skogsägarextra (bilaga) 30 Än kommer vårt virke att behövas Sk o g e n h a r va r i t Alf Bä c k s arbetsplats sedan slutet av 1950-talet. 32 En ny värmecentral ser dagens ljus Ett andelslag h a r b i l d at s f ö r at t s t ö d a lokala s k o g s ä g a r e o c h entreprenörer. 36 Happy c o o k i n g Ossi Ha r j u b j u d e r på l ä c k r a recept m e d r ot f r u k t e r o c h g r ö n s a k e r. 17 min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Kustens skogscentrals skogsägarextra Bästa skogsägare, kloka beslut behövs nu genomgår turbulenta tider. Som virkesproducent Skogssektorn är det inte helt lätt att orientera sig i flödet av information. Lönar det sig att satsa på skogsvårdande åtgärder eller är tiden mogen för ett mera extensivt skogsbruk? Massmedia skriver om klimatförändringarna. Vi hör att skogen spelar en viktig roll men det är oklart om den är positiv eller negativ. Formlerna som används på klimatkonferenser är invecklade. Beroende på hur man räknar antingen binder eller frigör våra skogar koldioxid. Skogen är trots allt en mycket viktig förnybar naturresurs. Eftersom denna naturresurs har förvaltats på ett förnuftigt sätt har vi idag skogar som växer mera än någonsin. Nu har vi möjlighet att nyttja skogen på ett hållbart sätt både inom industri, energiproduktion och för att säkra mångfalden. Kommande generationer förväntar sig kloka beslut av dagens skogsägare ifråga om skötseln av skogarna. Särskilt de unga skogarna behöver din omvårdnad! Det är inte enbart de enskilda skogsägarna som bör kunna se långsiktigt och fatta kloka beslut. Detta behövs också då jord- och skogsbruksministeriet omorganiserar skogsorganisationerna. Senare i höst ska de arbetsgrupper som nu arbetar under ledning av jord- och skogsbruksminister Sirkka- Liisa Anttila ge förslag på hur skogscentralernas arbetsuppgifter och organisation skall ändras. Osäkerheten inför slutresultatet är stor. Speciellt oroande är framtiden för betjäningen av skogsägarna på svenska. Det kan vara frestande för beslutsfattarna att dela in landet i områden som motsvarar den regionala statsförvaltningen. Detta skulle innebära att den svensk- och tvåspråkiga kusten 30 Foto: Gunnar Salingre skulle delas upp på fyra olika områden, med katastrofala följder för den svenskspråkiga servicen. Kustens skogscentral vill ge alla svenskspråkiga skogsägare en möjlighet till information om skog och skogsbruk i samarbete med tidskriften Skogsbruket. Genom samarbetet kan detta nummer av Skogsbruket distribueras till hela skogsägare! Jag hoppas att du 17 hittar många intressanta artiklar både i vår egen bilaga och i tidningen i övrigt. Jag hoppas också att skogscentralen ska kunna fortsätta arbeta för skogsägarnas och skogsbrukets bästa i Finland både på svenska och på finska det vill säga på skogsägarens språk. Direktör Karen Wik-Portin, På omslaget: Charles Plogman Foto : Christoffer Thomasfolk 2 Skogsbruket 11/2009

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 11/2009 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax Klaus Yrjönen tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Bjarne Andersson tfn Helena Forsgård tfn Marianne Palmgren Christoffer Thomasfolk tfn Bertel Widjeskog tfn Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogsvård i förändring Skogsvården står nu inför många förändringar. Drivkraften i den här processen är ökningen av efterfrågan och priset på energived. Att ta till vara hyggesrester från slutavverkningar hör redan till det normala, stubbrytning är starkt på kommande liksom energivedsgallringar. Den traditionella skogsvårdsmodellen som varit dominerande de senaste decennierna kommer sannolikt att förändras mer än på länge. Ristäkten underlättar markberedningen och i vissa fall, t.ex. med tanke på rekreationsvärden, kan man efter ristäkt plantera utan markberedning. Rotrötan som är ett stort gissel i skogsvården, kan man få i schack genom att avlägsna stubbarna. Hittills har det i praktiken inte funnits andra sätt att sanera rotröteinfekterad mark än att byta trädslag, vilket görs för sällan på grund av älgskaderisk och kvalitetsproblem. Men stubbrytningen påverkar marken också på många andra sätt. Tillpackning av marken kan t.ex. bli en följd i vissa förhållanden. Så en viss försiktighet är säkert på plats så att forskningen och metodutvecklingen hinner med. Det är inte heller så enkelt att man kan betrakta ett ombökat område som markberett då stubbarna brutits. Egentligen borde man betrakta markberedningen som en skild åtgärd fastän den görs samtidigt och med samma maskin som stubbrytningen. Maskinerna och metoderna för energivedsgallringar utvecklas också snabbt. Denna utveckling har till en del styrts av reglerna för statsstöd till ungskogsgallringar. Då man planerar skogsvårdsstrategin för framtiden lönar det sig ändå inte att basera strategin på nuvarande regelverk, eftersom det helt säkert kommer att ske förändringar i både regelverk och stödbelopp. Däremot är det dags att i vissa fall justera uppåt täthetsnormerna för plantbestånd. De nuvarande rekommendationerna grundar sig på att man vid första gallringar tar ut enbart massaved med en minimitoppdiameter på 6 cm eller mera. Tillvaratagande av energived motiverar ibland att lämna plantbestånden efter röjningen något tätare än hittills. En följd av detta är då att första gallringen måste göras något tidigare än hittills. Att lämna plantbestånden helt oröjda är däremot inte lönsamt utom i undantagsfall Problem- och skräpbestånd som tidigare lämnats ytterom aktiva åtgärder då de ekonomiskt sett varit ointressanta, är nu attraktiva som energivedsbestånd. Gråal och asp, som förnyar sig enkelt och bra på vegetativ väg, kan man driva upp som energivedsodlingar med kort omloppstid. I den här utvecklingen bör förstås också miljöaspekterna beaktas. Fastän efterfrågan finns, skall man inte städa bort alla buskage från åkerkanter och husknutar - åtminstone inte om man vill lyssna till näktergalen bland blommande häggar en försommarkväll. m KÅRE PIHLSTRÖM Skribenten är ordförande i Föreningen för Skogskultur rf 3

4 Skogshuggaren som blev schlagerstjärna De allra flesta k ä n n e r till Charles Pl o g m a n en av d e största soloartisterna i no m finsk schlager. Men få v e t att han utbildade sig till skogshuggare innan musikkarriären tog fart. Jag trivs i skogen, säger den skivaktuella schlagerkungen, som nyligen blev skogsägare. I stort sett varje album han ger ut säljer guld. Och varje gång han uppträder tvingas publiken stå tätt. På relativt kort tid har Charles Plogman lyckats etablera sig som en av de absolut största soloartisterna inom finsk schlagermusik. Visst är jag stolt över alla framgångar och samtidigt tacksam för att jag får hålla på med musik, säger Charles Plogman. Plogman har ett flertal gånger fått erkännelse för sin musik. År 2007 tilldelades han priset som årets manliga artist 2006 under den finska iskelmägalan. Hans cd "Aamuun on hetki aikaa" har varit Emmanominerad och i somras vann han Iskelmä Finlandia-priset. Jag trodde inte jag skulle ha en chans och för mig var det en vinst bara att få vara med i tävlingen. Så visst var det stort för mig när jag vann. Helt otroligt. Utbildad skogshuggare Trots att Plogman redan i ung ålder satsade helhjärtat på musiken var han tvungen att vidareutbilda sig efter grundskolan. Och hans föräldrar gjorde klart för deras son att han måste ha en riktig utbildning. Valet föll slutligen på Korsholms skolor och skogshuggarlinjen. Min far var en aktiv skogsägare och redan som fjortonåring började jag jobba i skogen. Varje år högg vi 150 kubikmeter virke på grund av skattebestämmelser. Så höll vi på i flera år och det var ganska tufft. Trots att jag inte var säker på valet av utbildning tänkte jag att det inte är spilld tid att utbilda mig till skogshuggare. Men ärligt talat borde jag ha börjat i gymnasiet för jag hade åtta i medeltal. och nu skogsägare Plogman klarade dock studierna galant och utexaminerades som skogshuggare efter planerade två år. Efter att studierna var avklarade började han som 18-åring arbeta vid Metsäliitto. Jag jobbade bara ett år i skogen och den största orsaken till att jag slutade var att jag inte tyckte om att arbeta - Jag ser skogen som ett arv som vi måste förvalta, en naturresurs som måste skötas om. ensam. Jag är en social person och yrket lämpade sig inte för mig trots att jag trivs i skogen. Efter det bytte jag bransch och började bygga specialtak för ett byggnadsföretag i Korsholm, berättar han. Dansbandssångaren, soloartisten och schlagerkungen har således stor erfarenhet av skogsarbete. Han blev nyligen också skogsägare när fadern gick bort i början av året. Jag ser skogen som ett arv som vi måste förvalta, en naturresurs som måste skötas om. Därför har det blivit rätt Charles Plogman har på kort tid etablerat sig som en av de allra största soloartisterna inom finsk schlagermusik. I sin studio på gården hemma i Smedsby skriver han alla sina låtar. 4 Skogsbruket 11/2009

5 många turer i skogen för att se vilka åtgärder som måste vidtas. Snart är det dags för gallring och jag har redan ordnat dikesrensning eftersom jag tycker att skogen ska vara estetiskt vacker och må bra. Skogen är ett ställe där jag kan andas Plogman är mestadels på resande fot och har ungefär 150 spelningar per år. Utöver det jobbar han kontinuerligt med att skapa nytt material i sin studio hemma i Korsholm. Därför har han inte mycket tid över att vara i skogen, men när tillfälle ges spenderar han gärna tid ute i det gröna. Skogen är ett ställe där jag kan andas och bara vara för att få ett lugn. Och nu kommer det säkert att bli mera tid i skogen när jag har egen mark att sköta om. Arbetet kan jag från tidigare, men för mig är det på en hobbynivå. Skogsbruket 11/2009 Charles Plogmans album säljer guld i stort sett varje gång. Nu är han skivaktuell igen. Jag började med dansbandsmusik som 13-åring Resan mot att bli en nationellt erkänd artist började i slutet av 1970-talet i hembyn Nedervetil. Som 13-åring blev han medlem i dansbandet The Breakdown som senare bytte namn till Styrox, som var verksamt under hela 1980-talet. Därefter blev han sångare i Stig Snickars och 1995 grundades Charlies som blev mycket populärt. Under tiden med det nya bandet började Plogman och de andra nosa litet på den finska marknaden och fick bland annat en hit med Ruskeat Silmät, som var en översättning av Vikingarnas Leende guldbruna ögon. Vi hade något som inget annan finskt dansband hade, nämligen ett eget sound där vi blandade både moll och dur, en anpassning av finsk och svensk kultur. Det gjorde att inget annat band kunde konkurrera med oss. Jag har vågat ta risker Charlies gav ut fyra skivor på finska innan Plogman valde Soloartisten Charles Plogman kan faktiskt mycket om skogen. Han är utbildad skogshuggare och ärvde nyligen skog. Skogen är ett arv som måste skötas om och förvaltas, säger han. att söka sig vidare. Han inledde solokarriär i samarbete med dansbandet Tommys. Jag tog en stor risk och till en början var det svårt att slå igenom på egen hand. Men mitt musikförlag Meir Music kunde producera fram starka låtar och varje album jag gav ut genererade en hit. Nu är jag skivaktuell igen med Olisitpa täällä och singeln från den har redan etablerat sig på schlagerlistan. Så den skivan tror jag också kan gå bra. Att han lyckats etablera sig som soloartist på den finska musikmarknaden är samtidigt en stor överraskning. Som svenskspråkig österbottning är det definitivt inte någon lätt uppgift att slå sig in på den finska schlagermarknaden. Under åren har jag fått en yrkeskunskap och haft turen att få jobba med duktiga personer. Jag har också vågat ta risker och ta mig an nya utmaningar. Musiken är samtidigt en stor passion för mig och jag älskar att göra det jag gör, säger han. m Te x t o c h f o t o : Christoffer Thomasfolk 5

6 Skyddskläder med fräck design och i nytt material Sk o g s ä g a r e s o m jo b b a r i egen s k o g eller på v e d- ba c k e n h a r m y c k e t o l i k a b a k g r u n d. En d e l h a r v u x i t u p p m e d skogsarbete o c h skogsredskap m e d a n a n d r a k a n s k e k ö p e r sin första m o t o r s å g s o m femtioåring. Rä t t u t r u s t n i n g ä r viktiga f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r ett säkrare arbete. Foto: Uittokalusto Motorsågen är alltid farlig och kräver fullständig skyddsutrustning. Då de träd som ska avverkas är små är det lätt gjort att börja slarva. Att kapa veden direkt i traven i rätt längd med motorsåg är arbetsbesparande men också mycket farligt då risken för kast är stor. Skyddskläder Det finns olika typer av huggarbyxor med sågskydd. När du köper byxan ska du prova den så att den sitter skönt. Då vill du ha skyddsbyxan på dig i skogen eller på vedbacken. En nyhet är skyddskläder av stretch, som är sträckbart i alla riktningar och ger stor rö- relsefrihet. Färgerna har också blivit grannare tack vare fräckare design. Till exempel Uittokalustos skyddskläder i strech har en jacka som rödgul med svarta dragkedjor. Till dem kan man köpa antingen röda eller gråa byxor. Jackan har löstagbara ärmar, vilket gör att den också fungerar som väst. Jonserdes stretchkläder går i färgskalan röd-grå-svart. Jackan är röd-svart och byxorna svart-grå. Stihls motsvarande kläder går i färgskalan orange-grå-svart. De här skyddskläderna är något dyrare. Jackan kostar omkring 230 euro inkl. moms och byxorna lite mera. Om du anmält dig som mervärdesskyldig skogsägare kan du dra av momsen på 22 procent. Skyddskläderna har blivit färggrannare tack vare fräckare design. Den här jackan har löstagbara ärmen och kan också fungera som väst. Skyddsbyxorna klassas enligt två skalor men vad betyder det? Klass 1 3 anger hur väl byxan skyddar sågarens ben för sågkedjan. Klass 1 är standard för godkända byxor. Det är fibrerna i sågskyddsbyxan som trasslar in sig i sågkedjan och minskar farten om olyckan skulle vara framme. För att klara den uppgiften krävs det att byxan sköts. Den ska tvättas regelbundet. Kraftigt smustiga och igenkådade byxor skyddar sämre än rena eftersom de skyddande lagren kan ha klibbat ihop. Repor i yttertyget ska lagas, men skyddsfibrerna får inte sys eller limmas ihop med yttertyget. Om sågskyddsfibrerna dragits ut, har byxan gjort sitt som skyddsbyxa. Skyddsfibrerna kan dock tas bort från insidan och då kan byxan användas som arbetsbyxa eftersom material är slitstarkt. Klass A C anger sågskyddets täckning kring benen. På byxor märkta med A ska sågskyddet täcka framsidan mellan sidsömmarna. I C-byxan går sågskyddet runt om hela benet upp till mitten av lårets baksida. Det ger hög säkerhet, men byxan är tung och varm. m Utgiften, anskaffningspriset, kan du dra av i skogsbeskattningen. Hjälm med hörselskydd och ögonskydd Hur gammal är din hjälm? Tänk på att plast åldras och skyddsvärdet försämras. De flesta hjälmar är tillverkade av ABS-plast och håller minimum tre år utan att hjälmens skyddsvärde ändras väsentligt. Materialet i hjälmen påverkas av värme, kyla och solljus och hjälmen bör bytas ut senast fem år efter tillverk- 6 Skogsbruket 11/2009

7 ningsdatum. I regel finns en datummärkning på insidan av hjälmen som säger när den är tillverkad. Sedan ett par år finns det hjälmar som har en röd knapp som efterhand som hjälmen utsätts för UV-strålning blir vit. När hela knappen är vit är det dags att byta hjälm. En hjälm som varit utsatt för slag eller annan kraftig påverkan ska omgående kasseras. Vid slyröjning och gräsröjning är en hjälm inte nödvändig. Hörselskydd och ögonskydd räcker. Dessa är fästa När du köper skyddsbyxor ska du prova dem, så att de sitter skönt. En nyhet är skyddskläder av stretch, som är sträckbart i alla riktningar och ger stor rörelsefrihet. Vid slyröjning och gräsröjning räcker det med hörselskydd och ögonskydd, som är fästa på en specialkonstruktion, en s.k. huvudbygel. Foto: Uittokalusto på en specialkonstruktion, en s.k. huvudbygel. Den här hjälmen är också lämplig Foto: Margita Törnroth vid maskinell vedkapning och vedklyvning. Skyddsskodon Vid avverkning med motorsåg räcker det inte med skyddsstövlar eller kängor som enbart har ståltåhätta. Det ska även finnas ett sågskydd bakom stålhättan som går upp till ungefär tjugo centimeter ovan klackhöjd. Skyddsstövlar är varma sommartid och kan bli besvärliga att ta av. En läderkänga med ståltåhätta och sågskydd är lättare att ta av. Både vid avverkning, röjning och på vedbacken är det viktigt att stå stadigt. Skyddsstövlar för skogsarbete har grova räfflor. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Några gyllene regler Undvik arbeten som du inte behärskar. Om du är nybörjare med motorsågen lönar det sig att vara extra försiktig i början. Att upprätthålla bilden av machohuggaren kan rent av se skrattretande ut om arbetstekniken inte är den rätta. Använd den skyddsutrustning som rekommenderas för arbetet. Undvik förbjudna saker som till exempel att fälla på fastfällda träd. Ha alltid en mobiltelefon med dig i fickan. Meddela hemmafolket vart du far och hur länge du planerar att vara borta. m Har du fått 2 tidningar? Det här numret av Skogsbruket skickas till alla skogsägare som har svenska som modersmål och äger minst sju hektar skog. Skogsbrukets prenumerantregister har samkörts Kustens skogscentrals adressregister med målet att förhindra att samma person ska få två tidningar. Minsta avvikelse i namnet eller adressen gör dock att samma person betraktas som två skilda personer. Vi beklagar om du trots allt fått två tidningar. m Skogsbruket 11/2009 7

8 Alla kan jobba med röjning In n a n j ag å k t e i v ä g till röningskvällen f ö r k v i n n l i g a s k o g s ä g a r e i h u v u d s ta d s r e g io n e n, s a d e Gu s tav å t m i g at t k ö p n u en r ö j så g o m d ä r f i n n s n å g o n b r a. Oc h j ag k o m h e m m e d en r ö j så g, säger Britta Ulander. Gustav Ulander är företagare och har till en del lämnat företaget i andra händer. Nu kan jag lösgöra mig ett par dagar per vecka för annat. Målet var att satsa på skogsarbete i vårt skogsskifte i Sibbo. Tyvärr har det inte blivit så mycket tid för det ännu, men jag har i alla fall kommit i gång med plantskogsröjning, säger Gustav Ulander. Skyddskläderna ger trygghet Jag hade som krav att Gustav skulle satsa på ordentlig skyddsutrustning, säger Britta Ulander. Det betyder för mig att vi gjort allt för att minimera risken för olyckor. Röjsågen är inget att leka med. Nu kan jag vara lugn när Gustav åker iväg ensam till Sibbo. Jag köpte den skyddsutrustning som jag blev rekommenderad av försäljaren på Olenius Maskinaffär i Rönnbacka, säger Gustav. Det blev en hjälm med hörselskydd, ögonskydd och nackskydd, skyddsbyxor och skyddsblus, skyddsstövlar och specialhandskar för röjare. Det var överraskande lätt att röra sig med skyddskläderna och skyddsstövlarna på sig. Snabbkurs av skogsfackmannen Gustav hade aldrig röjt tidigare. Jag vände mig till Rolf Wickström på Södra skogsreviret som är vår skogsfackman och som vi har ett gott samarbete med. Han kom till skogen en eftermiddag. Han hjälpte mig att ställa in röjsågsselen så att den satt bra och visade principerna för röjning. Hur sågklingan ska sättas an mot stammen, vilka träd som ska tas bort osv. Det var en mycket nyttig eftermiddag. Nu har jag kommit bra igång. Mina arbetspass brukar bli högst tre timmar och det räcker väl till. Till den tiden kommer ytterligare två timmar för resor, en timme dit och en tillbaka. I höst har Britta ibland åkt med Gustav till Sibbo och plockat bär och svamp de timmar som Gustaf har röjt. Miljöbensinen blir för dyr Britta och Gustav bor i ett radhus i Esbo. Skogskläderna får en viss doft av bensinavgaserna och därför förvarar Gustav dem tillsammans med sågen i ett ytterförråd. Med miljöbensin skulle lukten försvinna. Stövlarna förvarar jag inomhus och jag är mån om att få dem snabbt torra. Jag valde gummistövlar framom läderkängor när jag köpte skyddsskodon. Läderkängorna skulle ha krävt mera underhåll och dessutom längre torkningstid. Gustavs första röjningsobjekt är en tio meter hög plantskog, där lövinslaget ska bort. Jag har inte satt några mål för hur mycket jag ska hinna röja innan snön kommer. Då är risken stor att det blir ett stressobjekt. Men nog harmar det om jag inte hinner ut till skogen minst en gång per vecka. m Jag är lugn när Gustav åker iväg med röjsågen, då han har den skyddsutrustning som rekommenderas, säger Britta Ulander. Det är överraskande lätt att röra sig med skyddskläderna och skyddsstövlarna på sig, säger Gustav Ulander. Te x t o c h f o t o : Gerd Mattsson-Turku 8 Skogsbruket 11/2009

9 Te k n i k Top Forest kinesisk motorsåg Det va r i n t e u ta n f ö r- d o m a r s o m j ag t o g e m o t u p p d r ag e t at t testa d e n kinesiska motorsågen To p Forest s o m säljs i Fi n l a n d f ö r 79 e u r o. Hu r k a n m a n g ö r a en m o t o r s å g som fungerar till det priset? Top Forest har en cylindervolym på 45 kubikcentimeter eller 2,4 hästkrafter. Den väger 5,2 kg. Skärutrustningen består av ett 13 tums svärd och kedjan är av Oregontyp med 0,325 delning. Bullernivån anges till 114 db. Bränsletanken rymmer 0,5 liter. Motorsågen är utrustad med alla nödvändiga säkerhetsdetaljer och CE godkänd. Top Forest har ett års garanti, men vad händer om den går sönder under garantitiden? Får jag en ny såg genast? Frågorna var många och tvivlen ännu flera då jag fick hem sågen. Inkörning Efter smärre problem fick jag svärd och kedja på plats, fyllde bränsle- och oljetanken för att så småningom provstarta den. Jag blev glatt överraskad då sågen visade sig vara lättstartad. Till en början höll jag till i en förstagallring och sågen belastades måttligt under inkörningen. Efter att ha kört igenom sex bränsletankar beslöt jag mej för att upparbeta en björk av stockdimension till ved. Sågen visade sig överraskande glupsk och björkstammen Skogsbruket 11/2009 kapade jag utan bekymmer. Till kapningen åtgick en tank bränsle. Tillfredställande med tanke på att en ny såg alltid drar lite mera bränsle i början. Plus och minus Top Forest är ett superbilligt motorsågsalternativ. Jag har nu sågat nio och en halv tank eller kört igenom närmar fem liter bensin. Sågen är lättstartad och den går bra på tomgång. Det är viktigt för att arbetet ska bli njutbart. Utformningen av sågen är också god och handtagen sitter på rätt plats. Vid kapningen av björken var sågen överraskande stark och seg. På minussidan kommer det att sågens rekommenderade toppvarv är endast r/min mot r/min normalt. Det gör att det inte riktigt går undan vid kvistning med svepmetoden. Avståndet mellan kastskyddet och främre handtaget är väldigt litet och medför att kedjebromsen utlöses onödigt ofta. Den största olägenheten är dock den obefintliga avvibreringen av handtagen. Jag har nu använt sågen så att jag sågat varannan tank med en annan såg i avsikt att skona händerna från vibrationerna. Stoppknappen är väldigt utsatt för ofrivillig beröring och sågen stannar i onödan medan konstruktionen för halvgas vid start verkar klen. Jag hade från början tänkt såga tio tankar innan jag ger mina synpunkter, men det lyckades inte. Jag hade kvar ungefär en halv tank då plötsligt gasreglaget och spärren för ofrivilligt gaspådrag lossnade. Det verkar inte som något stort fel och jag försöker fixa det för att kunna fortsätta testen i vintrigare förhållanden. Synpunkter Kriterierna då man köper en motorsåg varierar efter behovet. En proffshuggare vill att sågen ska hålla minst ett par tusen kubikmeters avverkning. En skogsägare som hugger leveransvirke väljer gärna en likadan såg. Priset ligger mellan 800 och 900 euro. En fritidshuggare och hobbysågare får en bra såg för euro. Jag frågade några sommarstugeägare som har motorsåg hur många tankar de sågar årligen och medeltalet blev tre. Med enkel matematik skulle Top Forest för 79 euro hålla tre år för dylik användning, förmodligen längre. m Te x t o c h f o t o : Bjarne Andersson Nästan skogsägare läser redan Skogsbruket. Prova Skogsbruket i 3 månader för 6 euro. Se sid. 25 9

10 Mark för samhällsbyggande Vå rt samhälle v ä x e r o c h d e t b e h ö v s s t ä n d i g t n y m a r k f ö r at t f ö r s t ä r k a i n f r a s t r u k t u r e n, f ö r v ä g a r, el- o c h telefonledningar, vatten o c h av l o p p s l e d n i n g a r, n a- t u r g a s r ö r, r a d io- o c h telefonmaster. Nä r samhällets n y t ta ä r s t o r f å r d e enskilda m a r k ä g a r n a g e efter o c h ställa sin m a r k till samhällets f ö r f o g a n d e. Samhället ska ändå betala för sig och markägarna har rätt att få full ersättning för både mark, produktionsbortfall och olägenheter. Så långt är allt bra, men när det kommer till värdering och frågan om vad som är gängse värde och skälig ersättning kan åsikterna gå isär. De stora byggprojekten sköts genom inlösningsförrättning. För mindre projekt görs i regel avtal mellan byggaren och markägarna. Gemensam nytta eller affärsverksamhet? Vi har alla nytta av att samhällsfunktionerna byggs ut. I en svunnen tid kunde markägarna till och med bidra med mark för att få t.ex. en elledning till hembyn. Alla ville dra sitt strå till stacken för att sätta fart på utvecklingen. När byggandet tog fart kom man överens om ersättningsprinciper för att alla skulle få en lika och rättvis behandling. I takt med att allt mer av Foto: Fingrid Oyj samhällsfunktionerna flyttats över till privata bolag och olika affärsverk har termer som lönsamhet och kostnadseffektivitet fått större tyngd än den gemensamma nyttan. En naturlig följd är att också markägarna börjar se om sitt hus. Att ställa upp för det gemensamma känns inte längre lika lockande när man ser energibolagens bokslut och kan läsa om direktörernas väl tilltagna optioner. Ledningarna behövs för att leverera den vinstbringande elen och när det tycks finnas att ta av tycker man att ersättningen för ledningsgatorna gott kunde vara högre än idag. Förhandlingar om nya avtal för tele och el För tele och el (< 110 kv) har lantbruksproducenterna, SLC och MTK, ingått rekommendationsavtal med Finsk energiindustri, Finnet-förbundet och Teliasonera Finland Ab. Det gällande avtalet gjordes 1975 och det har senast justerats I somras sades avtalet upp och det upphör att gälla från årsskiftet. Ett nytt avtal ska nu förhandlas fram mellan parterna. Producenterna har bl.a. uttryckt sitt missnöje med nivån på ersättningen som ges för skogsmark och att summan ges som en engångser- Ledningsgator skär genom skog och mark för vår gemensamma och energi- och telebolagens nytta. Den enskilda markägaren går miste om produktiv mark och det blir besvärligare att ta sig fram med maskiner. Vad är en skälig ersättning? 10 Skogsbruket 11/2009

11 sättning. Storskogsbruket har egna avtal och får ersättning för produktionsbortfallet med jämna mellanrum. Ersättningar för skog Vilka ersättningar betalas enligt det nu uppsagda avtalet? Markägaren får full ersättning för de skador som uppstår under byggandet. Det kan t.ex. vara träd som måste avverkas eller plantskog som förstörs. Många av de luftledningar som byggs anses inte behöva något egentligt ledningsområde och då betalas ingen ersättning för förlorad areal. Om ledningen begränsar nyttjanderätten betalas en ersättning för den areal som berörs. Hur beräknas ersättningen? Ersättningarna beräknas med den s.k. summavärdesmetoden och byggs upp som en summa av fyra olika komponenter: För perioden rekommenderas dessa ersättningar, svenska Österbotten finns i område II och övriga Svenskfinland i område I. Markägarna sade upp avtalet i höst och förhandlar nu om nya ersättningsgrunder. Skogsbruket 11/ Virkets värde. Skogsägaren får ersättning för det virke som avverkas enligt gängse prisnivå. 2. Förväntningsvärde. I yngre skogar går skogsägaren miste om den kommande värdestegringen som sker när träden växer till stockträd. Ersättningens storlek beror på trädslaget och skogens ålder. 3. Plantskogarnas värde. Storleken på ersättningen beror på trädslaget och plantornas höjd. 4. Värdet på den kala skogsmarken. För växtlig skogsmark är ersättningen euro/ha beroende på bördighet och var i Finland skogen finns. Det är framförallt den här summan som skogsägarna reagerat på. Var kommer tabellvärdena ifrån? Skogstyp Område Skogstyp Område OMT MT VT CT Tvinm./imp. I OMT MT 230 VT 170 CT Tvinm./imp. 70 II I II Ersättning för trädbeståndets förväntningsvärde, euro/ha Ersättning för trädbeståndets förväntningsvärde, euro/ha Ålder, år Trädslag Ålder, år Trädslag Tall Gran Tall Björk Gran Ersättning Björk för 1 förlorat 490 plantbestånd, euro/ha - Ersättning för förlorat plantbestånd, euro/ha Övre höjd, m Trädslag Övre höjd, m Trädslag Tall Gran Tall Björk Gran Björk Hjälp vid trädfällning Det är dyrt att skarva ledningar och det kan vara värt att begära hjälp med svåra träd. Enligt det gamla avtalet har markägaren rätt att utan ersättning få hjälp med att fälla träd som står nära ledningarna. Ledningsägaren fäller inte träden, men hjälper till så att träden inte faller på ledningen. Minst tre vardagar i förväg skall man be om hjälp. Den som bett om hjälp i tid befrias från ekonomiskt ansvar om olyckan ändå är framme och något träd skadar ledningen. m De tabellvärden som används baserar sig på Tapios hjälptabeller för summavärdesmetoden. Tabellerna uppdaterades senast Vid beräkningen utgår man från hur fullt bestockade och skötta skogsbestånd utvecklas. Beräkning görs skilt för olika trädslag och skogstyper. Virkespriser- i södra Finland blir värdet 440 Ersättning för skogsmark, euro/ha Ersättning för skogsmark, euro/ha na som använts är medeltalet för perioden (prisen är inflationskorrigerade) och för skogsskötselarbeten har man använt statistikförda kostnader Värdet på den kala skogsmarken beräknas som nuvärdet av alla kostnader och intäkter som uppstår från skogsodling till slutavverkning ett oändligt antal gånger efter varandra (Faustmanns formel). Med ekonomiska termer säger man att värdet av alla framtida kassaströmmar diskonteras till nutid. Kalkylen är väldigt beroende av vilken ränta som används. För kargare marker och i norr har man använt lägre ränta och för bördiga marker och i söder en högre ränta, så att räntan varierat mellan 1 och 4 procent. För lundartade moar euro/ha med fyra procents kalkylränta. Förväntningsvärdet beräknas som skillnaden mellan skogens avverkningsvärde idag och nuvärdet av de avverkningsintäkter som skulle ha uppstått om skogen fått växa till mogen ålder. I plantskogar finns inget virke som skulle gå att sälja. För att få ett förväntningsvärde antas plantskogen utvecklas som ett fulltätt bestånd fram till avverkningsmognad. I beräkningen görs en uppskattning av alla framtida kostnader och intäkter för plantskogen och dessa räknas om till nuvärde. Ersättningen som betalas för plantskogar kan också ses som en ersättning för de kostnader markägaren haft för att driva upp plantskogen. m Te x t: Johnny Sved Sportväskor skadar träd Intresset för morgongymnastik i Kina har ökat efter OS i Peking. Men hälsotrenden har konsekvenser för stadens träd. Parkvakter i en av Kinas största parker säger att många gamla träd håller på att dö. Detta på grund av att omkring sportbagar hängs upp i träden varje morgon när ägarna ska motionera. m Källa: Skogsvärden 3/

12 Sk o g s s k a d o r Rådjursskadorna ökar i Malax Rå d j u r e n o c h v i t s va n s h jo r ta r n a ö k a r i Malaxnejden och därigenom skadorna i skogen. Nu hoppas skogsägarna att jakten intensifieras, men jägarna ifrågasätter h u r u v i da d e t verkligen ä r r å d j u r e n s o m h a r d r ag i t f r a m i s k o g a r n a. De senaste åren har älgarna skapat huvudbry i de österbottniska skogarna. Men nu har de fått sällskap av en växande stam av rådjur och vitsvanshjort som har orsakat skador i en färsk granplantering i Malax. - Det handlar bara om småskador på några hektar, så det är inte omfattande. Men rådjurs- och vitsvanshjortstammen har ökat i vårt område och det har medfört att skadorna i skogen har vuxit i samma takt, säger Thomas Jåfs, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten. Rådjur tycker om granplantor Enligt Jåfs finns det ett samband mellan den ökande stammen och att det blir vanligare att skogsägare planterar gran. - Nu planteras mera gran än tall, vilket innebär att bordet är färdigdukat åt hjortdjuren, säger Jåfs. Jåfs visar granplanteringen och förklarar att de små rådjuren har ätit av toppskotten. Men granen är tålig och dör inte bort trots att toppskottet är uppätet. Nu har det skjutit upp ett nytt skott, Thomas Jåfs visar en planta som skadats av rådjur. På jägarhåll ifrågasätter man om det verkligen är rådjur som är boven i dramat. men allt detta är harmligt för skogsägarna. Bevis för att det är rådjur och vitsvanshjort som är boven i dramat finns enligt Jåfs i skogen. Aktiva skogsägare har sett spår i de områden som har drabbats. Och nu vill Jåfs och skogsägarna se att jakten på rådjur och vitsvanshjort ökar i området. Jaktvårdsdistriktet tvivlar på att det är rådjur Men enligt Mathias Lindström, jaktchef vid Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt, är stammen fortfarande för liten. Forskning visar att stammar med höga tätheter om djur per tusen hektar kan orsaka skogsskador. Men i Malaxnejden uppgår stammen till cirka två djur per tusen hektar. Frågan är om vi ens har en jaktbar stam i området, säger Mathias Lindström. Han ifrågasätter huruvida det verkligen är rådjur som har orsakat skadorna i Malax. Det beror på att rådjur är skonsamma mot skogen och äter helst olika typer av örter och ris och främst söker sin mat på marknivå. Små hjortdjur är inte anpassade för att äta grovfibrig föda i omfattande utsträckning. Sorkar, harar, tjädrar eller älgar kan också ha varit framme och det är svårt att särskilja vad som har orsakat skadorna. Enligt litteraturen är det först vid stora populationer och med djup snö som rådjuren går åt plantskogar. m Te x t o c h f o t o : Christoffer Thomasfolk 12 Skogsbruket 11/2009

13 info från Föreningen för Skogskultur Granfrönas uppbrott Saga och sanning i samma paket Boken Granfrönas uppbrott skildrar granfrönas resa från kotte till växtplats Forstprofessor Erkki Kalela ( ) har kombinerat ett djupt ekologiskt kunnande med kottmammans oro över fröbarnens framtid och hennes försök att uppfostra dem och förse dem med alla upptänkliga goda råd om hur de ska hitta en bra växtplats. Professor Kalela arbetade bland annat som lärare vid Helsingfors Universitet och som överdirektör på Skogsforskningsinstitutet. Han är känd för sina läroböcker och andra vetenskapliga texter. Som familjefar läste han flitigt sagor för sina barn, men det var en överraskning att han också själv skrivit en saga. Familjen hittade manuskriptet långt efter Kalelas död och tog i våras initiativ till en bok för att hedra och fira hans 100-årsdag. Boken utkom samtidigt på finska och svenska. Översättningen till svenska gjordes av Henrika Ringbom. Skogsbruksingenjör Jarl Back är en av dem som läst boken. Enligt honom är boken givande både för barnen och för den som läser högt. Det lyser igenom att författaren känner barnen. Han har sedan väldigt skickligt lindat in den skogliga kunskapen i en saga och vävt mänskokänslor in i granbeståndets utveckling. Jag har läst alla hans läroböcker men jag visste inte att han är så bra på att uttrycka sig i sagoform. Föreningen för Skogskultur har gett ekonomiskt stöd till den svenska upplagan. Boken är inbunden och kostar 15 euro (inkl. moms). Beställ med kupongen på tidningens baksida. Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Lars Simell, c/o Kusten skogscentral, Esbogatan 4, ESBO Leksaksmotorsåg Både Jonsered och Stihl säljer fräcka leksaksmotorsågar. Sågarna har realistiska motorljud; start, tomgång och full gas. Sågarna väger omkring 400 gram med batterier. Stihls såg har en kedja som roterar och en reservkedja följer med. Jonsereds såg har ljuseffekt i svärdet och snurrande bensinkork. Sågarna kostar omkring trettio euro. m Foto: Margita Törnroth En önskejulklapp för många barn som sett pappa gå till skogen med motorsågen. Julklappstips: Skogsbruket 11/

14 Skogsskövlingen är enorm Vä r l d e n s s k o g s t i l l gå n g a r m i n s k a r s na b b t. De senaste å r e n h a r b r u t t o m i n s k n i n g e n va r i t tretton miljoner h e k ta r per å r. De t ta ä r ett o m r å d e l i k a s t o r t s o m Gr e k l a n d o c h m ot s va r a r en ta k t av h e k ta r per d a g. De n e r h u g g n a s k o g a r n a o m va n d l a s mest till j o r d b r u k s m a r k. Jan Heino, biträdande generaldirektor vid FAO och samtidigt chef för dess skogsavdelning tror att vi på sikt kan stoppa skogsskövlingen. Skogsarealen krymper lite mindre än tidigare. Det här beror främst på ökad beskogning som t.ex. i Kina och i Vietnam, men också på att skogen åter- tar tidigare åker inte minst i Europa, säger Jan Heino. Nettominskningen av världens skogar ligger i dag på omkring sju miljoner hektar per år. Det motsvarar en tredjedel av Finlands skogsareal. Skog blir odlingsmark Foto: Markus Pentikäinen/Kuvaryhmä/SKOY Skogarna huggs ner, svedjebrukas och blir åker. I dag är omkring en tredjedel av världens landareal skogbevuxen, men skogarna är mycket ojämnt fördelade. De tio skogrikaste länderna har två tredjedelar av alla skogar. Dessa tio är Ryssland, Bra- Skogen motverkar klimatförändringen Att världens skogsareal minskar bidrar kraftigt till klimatförändringen, säger Heino. Över en miljard människor De planterade skogarnas betydelse ökar hela tiden. silien, Kanada, USA, Kina, Australien, Demokratiska Republiken Kongo, Indonesien, Peru och Indien. Enligt Heino utgör enbart regnskogarna i Brasilien tolv procent av världens skogar. Det finns flera fina exempel på länder som har lyckats öka sitt skogsinnehav, säger Heino. Kina uppger att de beskogat fyra miljoner hektar mark per år från början av 2000-talet. Enligt Heino har det stor betydelse hur skogarna avverkas, används och sköts. Vi ska komma ihåg att omkring hälften av allt virke som används i världen förbrukas som bränsle. De planterade skogarnas betydelse ökar hela tiden. De förser den lokala skogsindustrin med råvara. Fyra procent av världens skogar utgörs i dag av plantager och industrin blir allt mera beroende av dessa. Världens skogstillgångar krymper lite mindre än tidigare. Nettominskningen är i dag omkring sju miljoner hektar per år, vilket motsvarar en tredjedel av Finlands skogsareal, säger Jan Heino. har brist på mat och situationen förvärras sannolikt ytterligare då befolkningen ökar. Ett ökat behov av livsmedel leder till ökad omvandling av skog till jordbruksmark vilket ökar utsläppen av växthusgaser och därmed den globala uppvärmningen när skogen försvinner. Största delen av gaserna utgörs av koldioxid. Utsläppen av växthusgaser från jord- och skogsbruket bidrar med över trettio procent av de totala utsläppen i dag. Av dess står skogsskövlingen för mer än hälften. Därför är skogarna en av huvudkomponenterna i försöken att minska utsläppen av koldioxid. Men skogarna ska också anpassas till klimatförändringen och de förändringar i omgivningen som den medför. Om de inte bevarar sin livskraft och tillväxtkapacitet kan de inte bidra till att minska utsläppen. I vissa, kalla områden kan en temperaturökning tillfälligt ha en positiv effekt, i andra, varma zoner leder klimatförändringen åter till minskad nederbörd, torka och reducerad tillväxt. Enligt Heino har kampen mot klimatförändringen hög prioritet i FAO:s verksamhet. 14 Skogsbruket 11/2009

15 Politisk vilja saknas ofta Klimatförändringen kommer att förvärra levnadsvillkoren för majoriteten bönder och fiskare samt människor som är beroende av skogen, vilka redan nu är sårbara och ofta utan en tryggad tillgång till mat. Hunger och undernäring kommer att öka och extremt väder uppträder allt oftare. Enligt Heino står vi inför många utmaningar när det gäller att dämpa klimatförändringen. Brist på politisk vilja, fattigdom, hungersnöd och krigsstillstånd är de största hindren i kampen mot klimatförändringen. År 2050 förutspås befolkningen uppgå till nio miljarder, när vi idag är drygt sex miljarder. Afrika och sydvästra Asien har de högsta befolkningssiffrorna och Nordamerika, Australien och Europa de lägsta. Fler människor betyder ökat behov av mat. Det betyder i sin tur att jordbruket bör intensifieras och att det behövs mera jordbruksmark. Heino påpekar att skogsskövlingen också beror på dålig förvaltning. I många länder med statligt ägd skog saknas ofta en organiserad skogsförvaltning. I praktiken finns det helt enkelt ingen som han ansvar för hur skogarna används och sköts. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Foto: FAO Foto: FAO Skogen har huggits bort och marken har terrasserats för risodling. Till vänster på bilden ser man början till erosion i sluttningen. Bilden är från Indonesien. Klimatförändringen kortfattat Jordklotet omges av atmosfären som innehåller olika ämnen som kallas för växthusgaser. Namnet kommer från att de här gaserna förhindrar solens värmestrålning som nått jordytan att genast försvinna ut i rymden igen. På det här sättet bidrar gaserna till att hålla klimatet på jorden tillräckligt varmt för att växter och djur ska kunna leva här. Gaserna fungerar på samma sätt som väggarna och taket i ett växthus, det är därför man talar om växthuseffekten. En av de viktigaste växthusgaserna är koldioxid som består av kol och syre. Koldioxiden är ju en av de viktiga växthusgaser som ser till att solvärmen hålls kvar på jorden. Men om det finns för mycket betyder det att atmosfären håller kvar alltmer värme. Tänk till exempel på ett växthus där man odlar tomater. Vad händer under en varm och solig dag om man inte öppnar vädringsluckorna? Tomaterna dör då temperaturen blir för hög och tomatplantorna börjar torka ut. Om vi öppnar vädringsluckorna slipper vi problemet. Skogens och trädens betydelse Så länge som trädet växer, tar det upp mera koldioxid än det avger vid andningen. När trädet är fullstort tar det upp lika mycket koldioxid vid fotosyntesen som det avger vid andningen. Världens skogar klarar inte av att binda allt det kol som frigörs då vi bränner olja och andra fossila bränslen. Dessutom har människan förstört stora skogsområden, speciellt tropiska regnskogar i Latinamerika, Afrika och Asien. Därför är det viktigt att stoppa skogsskövlingen och plantera ny skog. m Befolkningstrycket och behovet att producera mera föda leder i utvecklingsländerna ofta till ohållbar exploatering av skogs- och markresurser. Efter kalavverkning och ett brukande som påminner starkt om svedjebruk kan marken redan efter några års nyttjande vara urlakad och eroderad och därför inte längre lämpa sig för jordbruksproduktion såsom på detta område i Thailand. Skogsreflexen.net webbplatsen för skog på svenska i Finland I Skogsreflexen hittar du information på svenska om skog i avdelningen för lärare och elever samt i avdelningen för skogsägare. Dessutom presenterar Skogsreflexen aktuellt inom skogsforskningen och både tidningen Skogsbruket och Föreningen för Skogskultur r.f har sina hemsidor i Skogsreflexen. Surfa till skogsreflexen.net, där kan du också teckna en prenumeration på tidningen Skogsbruket! m Skogsbruket 11/

16 Trampa gräs och du räddar dina skogsplantor Hösten är en bra tid att se till tidigare års planteringar. Det finns alltid risk för att regn och snö packar ihop gräset över plantorna, så att de inte kan växa vidare nästa vår. Risken är störst på bördiga marker, där gräs, hallonris och mjölkörten blir över en meter hög. När gräset vissnat och hallonriset och mjölkörten tappat sina blad är det lättare att urskilja de små gröna barrträdsplantorna. Du behöver inga fina redskap för att trampa ner gräs utan det räcker med gummistövlar eller stadiga kängor på fötterna. Det är kanske inte världens roligaste jobb att trampa gräs, men det ger lön för mödan. Kanske du har barn eller barnbarn som du kan ge en slant för att de gör jobbet? Timlön eller ackordslön? I verkligt tätt gräs tar det tid att hitta plantorna, så timlön är kanske bättre med tanke på att du vill ha ett bra resultat. När plantorna får växa fria från gräs och annan konkurrerande vegetation minskar också risken för att åkersorken ska skada plantorna på vintern. Den bebor gärna platser med högt gräs där den har sina gångar i vegetationen. Under vintern uppehåller den sig i det luftrum som bildas i undervegetationen när den första snön faller på hösten. Närvaron av åkersork märker man genom jordhål och smala tunnelaktiga upptrampade löpgångar i och under markvegetationen. m Te x t o c h f o t o : Gerd Mattsson-Turku Två växtperioder i högt gräs har hämmat tallplantans höjdutveckling. Gräset och hallonriset är midjehögt. Förnyelseytan hade markberetts med harvning ett år före planteringen, dvs. våren Nedbrytbar brandvarnare för skogen Ett litet företag i Sundsvall, Sensible Solutions Sweden Ab, har tagit fram en biologiskt nedbrytbar brandvarnare som ska upptäcka skogsbränder. Tekniken bygger på sändare med batterier som är tryckta med ofarligt bläck och som aktiveras av värme. Batterierna är inneslutna i papprör, som kan hängas upp i träd. Brandvarnarnas batterier aktiveras av värmen från en brand och sändaren skickar en alarmsignal med ett IDnummer till en gps-mottagare, som skickar alarmet vidare till brandmyndigheterna med uppgifter om vilken sändare och position alarmet kommer från. Mikael Gullikson som är vd för förtaget uppger att batterierna har en livslängd på tre år. Beroende på terrängen behövs det sensorer med kvadratkilometer. Vi får sannolikt den första storskaliga utplacering sent i höst. Gullikson uppger vidare att den största marknaden finns bland annat i Sydeuropa, där skogsbränder är årligen återkommande och sprider sig med en förödande takt. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku För att undvika falska alarm aktiveras brandvarnaren först när temperaturen nått åttio grader. 16 Skogsbruket 11/2009

17 min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Bästa skogsägare, kloka beslut behövs nu Skogssektorn genomgår turbulenta tider. Som virkesproducent är det inte helt lätt att orientera sig i flödet av information. Lönar det sig att satsa på skogsvårdande åtgärder eller är tiden mogen för ett mera extensivt skogsbruk? Massmedia skriver om klimatförändringarna. Vi hör att skogen spelar en viktig roll men det är oklart om den är positiv eller negativ. Formlerna som används på klimatkonferenser är invecklade. Beroende på hur man räknar antingen binder eller frigör våra skogar koldioxid. Skogen är trots allt en mycket viktig förnybar naturresurs. Eftersom denna naturresurs har förvaltats på ett förnuftigt sätt har vi idag skogar som växer mera än någonsin. Nu har vi möjlighet att nyttja skogen på ett hållbart sätt både inom industri, energiproduktion och för att säkra mångfalden. Kommande generationer förväntar sig kloka beslut av dagens skogsägare ifråga om skötseln av skogarna. Särskilt de unga skogarna behöver din omvårdnad! Det är inte enbart de enskilda skogsägarna som bör kunna se långsiktigt och fatta kloka beslut. Detta behövs också då jord- och skogsbruksministeriet omorganiserar skogsorganisationerna. Senare i höst ska de arbetsgrupper som nu arbetar under ledning av jord- och skogsbruksminister Sirkka- Liisa Anttila ge förslag på hur skogscentralernas arbetsuppgifter och organisation skall ändras. Osäkerheten inför slutresultatet är stor. Speciellt oroande är framtiden för betjäningen av skogsägarna på svenska. Det kan vara frestande för beslutsfattarna att dela in landet i områden som motsvarar den regionala statsförvaltningen. Detta skulle innebära att den svensk- och tvåspråkiga kusten Foto: Gunnar Salingre skulle delas upp på fyra olika områden, med katastrofala följder för den svenskspråkiga servicen. Kustens skogscentral vill ge alla svenskspråkiga skogsägare en möjlighet till information om skog och skogsbruk i samarbete med tidskriften Skogsbruket. Genom samarbetet kan detta nummer av Skogsbruket distribueras till hela skogsägare! Jag hoppas att du 17 hittar många intressanta artiklar både i vår egen bilaga och i tidningen i övrigt. Jag hoppas också att skogscentralen ska kunna fortsätta arbeta för skogsägarnas och skogsbrukets bästa i Finland både på svenska och på finska det vill säga på skogsägarens språk. Direktör Karen Wik-Portin,

18 min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Högläggning har många fördelar Om du planerar att plantera gran i vår är fläckhögläggning med grävmaskin en bra markberedningsmetod. Ett högt planteringsläge ger bra tillväxt och skydd. Förebygg frostskador i samband med markberedningen! Under våren och försommaren 2009 upptäckte många skogsägare i Österbotten att deras nyplanterade granplantor hade fått svåra frostskador. Frosten uppstår då kylig luft sjunker till markytan och kyler ner granens växande skott. Markberedning förebygger lövskärm lindrar Ett vanligt skydd mot frosten är en låg skärm av främst lövträd som avger värme under natten. Det är dock värt att komma ihåg att skärmen måste vara mycket tät för att verkligen skydda mot frost. En alltför tät skärm kan i sin tur störa plantornas tillväxt. En glesare skärms främsta nytta är att den skuggar redan frostskadade granar som är känsliga för starkt ljus under dagen. Därför ska du tänka på att förebygga tidiga frostskador genom markberedning. På obehandlad mark ligger ett isolerande humusskikt kring plantan och hindrar att den underliggande mineraljorden värms upp. Om mineraljorden däremot är blottad så värms den upp under dagen och avger värmen under natten. Plantan får ytterligare skydd mot den kyliga luften om den planteras på en hög. Därav högläggningens dubbla effekt: blottad mineraljord som håller värmen, och höga planteringspunkter. Bryt mark för plantan inte för slyet Foto: Martin Sjölind Ett alternativ till högläggning är harvning. Harvning bryter upp humusskiktet men skapar inte lika höga planteringspunkter. Högläggning kan också göras i samband med stubbrytning som bryter upp ännu mer mark. Resultatet är inte helt tydligt så se till att plantorna sätts i högarna och inte i sänkor eller på andra olämpliga ställen! Enbart högläggning utan stubbrytning skapar tydliga planteringspunkter utan att bryta upp mark i onödan. Mängderna störande sly blir mindre än efter harvning eller stubbrytning och en högt planterad planta har ett försprång som minskar behovet av gräsbekämpning. Utgångsläget för granplantan är perfekt! Grävskopan har vänt upp en hög av mineraljord och plantan trivs. Skogsrådgivare Martin Sjölind, 18

19 min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Dags att gallra? Efterfrågan på energived ger hopp åt skogsägare och entreprenörer samt bidrar till god skogsvård. Under den gångna hösten har virkeshandeln varit trög. I augusti var de köpta mängderna endast en bråkdel av fjolårets toppnotering. Efterfrågan på främst massaved har varit dålig. Hurdant virke finns det avsättning för nu och i framtiden? Det är säkert, att förnybar råvara kommer det alltid att finnas efterfrågan på. Energived räddare i nöden? Blickarna riktas nu mot energiveden som en räddare i nöden. En första gallring som innehåller mycket klenvirke kan vara en lönsam affär, särskilt på orter där avståndet till en flispanna är Gallringsbehovet är akut i detta bestånd. Webbtjänsten Min Skog Ägor och jobb är ett bra verktyg för dig som söker arbetskraft för att sköta din skog. Via tjänsten kan du också hitta köpare för virke eller energived. För att lägga in en gratis annons ta kontakt med Anders Wikberg, tfn , eller med din egen skogsbruksplanerare. Aktörer som erbjuder skogsservicetjänster eller köper energived och virke på rot eller leverans kan hitta kunder via webbtjänsten Ägor och jobb. Ta kontakt: Läs mer om tjänsten: Foto: Tanja Lepistö kort. På sådana orter får man ofta det bästa priset för sin energived. Konkurrensen om energiveden ökar hela tiden i takt med att även kraftverken i allt högre grad har börjat intressera sig för skogsbränsle. Det här avspeglar sig på priserna. Drivningskostnaderna i gallringar är dock höga och statsstödet för vård av ungskog spelar fortfarande en avgörande roll för lönsamheten. Gallring i tid säkrar värdetillväxten Foto: Nina Jungell Genom att gallra i tid kan du försäkra dig om att värdetillväxten i din skog hålls på en hög nivå. Utnyttja stödet för vård av ungskog och sätt skogen i skick! Kim Back från Skogsvårdsföreningen Österbotten konstaterar att det finns en efterfrågan på energived. I bakgrunden flisas bränsle till Botnia Marins båtvarv i Malax. Energirådgivare Anders Wikberg, 19

20 min skog Kustens skogscentrals skogsägarextra Uttag av skogsbränsle påverkar skogens tillväxt Uttag av energived har både positiv och negativ inverkan på virkesproduktionen och den biologiska mångfalden. De goda sidorna är många men med skogsbränslet förs också värdefulla näringsämnen bort från skogen. Användningen av träd som biobränsle ökar hela tiden. Energiveden tas tillvara där den är tillgänglig; i täta ungskogar, första gallringar och särskilt i samband med förnyelser. Användningen av energived är dock inte helt problemfri. Med hyggesresterna som består av grenar och toppar försvinner nämligen flera gånger mer näringsämnen från växtplatsen än vid avverkning av endast stamvirke. Det är särskilt förlusten av kväve i barr och grenar som är kritisk med tanke på trädens framtida tillväxt och skogens näringsbalans. Kväve avgörande Tillgången på användbart kväve är den faktor som mest påverkar trädens tillväxt på momark. I våra förhållanden är nedbrytningen av organiskt material långsam. Därför frigörs det årligen Foto: Heljä-Sisko Helmisaari Vid förnyelser påverkar inte uttag av energived trädens tillväxt lika mycket som vid gallringar. Det beror på att de unga plantornas behov av kväve är litet jämfört med större träds. 20

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC Den nytillverkade vita Nissan-jeepen, som är en donation från Japan, kör fram på den dammiga vägen och sanden lägger sig som en dimma över framrutan. Här i Banteay Meancheyprovinsen,

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Allmän presentation om Finlandskabelprojektet. Information om stolplayout samt fundament

Allmän presentation om Finlandskabelprojektet. Information om stolplayout samt fundament Allmän presentation om Finlandskabelprojektet Information om stolplayout samt fundament Information om beslutsgången och ersättningar för linjedragningar i jordbruksmark och på specialområden Information

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Var rädd om ryggen! Röj snö med en

Var rädd om ryggen! Röj snö med en Var rädd om ryggen! Röj snö med en snöslunga Kan det verkligen vara skojigt att skotta snö? Ja, absolut! I varje fall om du har investerat i en snöslunga. Sådana finns i många prisklasser från ett par

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen? Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vi började läsa om översvämningar eftersom det var aktuellt för oss just när projektet startade. Det återkom ofta ord som växthuseffekt och

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund F L A W I O s.r.l. Forest Solutions Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund Vår verksamhet leds av ett ansvar för kunden, våra anställda och naturen. Division Personaluthyrning Förmedling av utbildad

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Skogsnöten 2008. 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade.

Skogsnöten 2008. 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade. Skogsnöten 2008 Namn Diplomi Skola Kommun Poäng 70 p 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade. a) Vilka av de arter

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831 Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav 2 (9) Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skogens rekreationsvärde 4 Viltvård 4 Övergripande

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket 6/7-2010 Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2010. År g å n g 80

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge 2 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

De bästa SKYDDET FÖR DIN SKOG. Försäkringshandledning If Skogsförsäkring, gäller från 1.1.2015

De bästa SKYDDET FÖR DIN SKOG. Försäkringshandledning If Skogsförsäkring, gäller från 1.1.2015 De bästa SKYDDET FÖR DIN SKOG Försäkringshandledning If Skogsförsäkring, gäller från 1.1.2015 IF SKOGSFÖRSÄKRING Innehåll Fakta som är bra att känna till... 3 If Skogsförsäkring som skydd för din skog...

Läs mer