Examensarbete. 15 högskolepoäng. Gymnasieelevers attityder till alkohol och bilkörning. En undersökning på en svensk gymnasieskola.

Transkript

1 Lärarutbildningen IS Examensarbete 15 högskolepoäng Gymnasieelevers attityder till alkohol och bilkörning En undersökning på en svensk gymnasieskola. High School Student s attitude towards alcohol and driving a car A study from a Swedish high school Eva Turner Hult Lärarutbildning 90hp Examinator: Nils Andersson Handledare: Therese Vincenti Malmgren

2 Sammanfattning Rattfyllerister ökar dramatiskt på de svenska vägarna. Hur ska jag kunna bidra med information i min trafikundervisning, till de gymnasieungdomarna som läser trafikteori på schemat, när det gäller risker, olyckor och konsekvenserna i denna dystra sanning? Syftet med mitt arbete är att se om undervisning ändrar elevens attityd till alkohol och bilkörning i trafiken Jag har med hjälp av NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande), Vägverket, Don t drink and drive och Länsförsäkringsbolaget i Karlskrona kunnat få ta del av deras kunskap i delar av min undervisning. I enkätundersökningen som jag har genomfört med eleverna visar det att kunskap ger förståelse för risker med alkohol och bilkörning. Undersökningen visar också att det finns skillnader mellan könen angående inställningen till alkohol och trafik. Kan detta vara ett av alla mål att nå till Nollvisionen (målet är att ingen person ska skadas allvarligt eller dödas i trafiken (Du och jag i trafiken, STR sid 20) Sökord/Nyckelord: Alkohol, bilkörning, Don t drink and drive, nollvisionen, olyckor, rattfylleri, Vägverket,

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar 4 2. Teori/Litteratur Kunskap och Lärande Läroplan för de frivilliga skolformerna 7 Gymnasieskolan (Lpf94) 2.3 Fakta och statistik 8 3. Metod Undersökningens genomförande Resultat Diskussion och analys Slutord 18 Källförteckning 19 Övriga källor Bilaga 1 s.1 Bilaga 2 s.1 Bilaga 3 s.1-8 Bilaga 4 s.1 Bilaga 5 s.1 Bilaga 6 s.1

4 1. Inledning Rattfylleri är ett av de stora trafiksäkerhetsproblemen i Sverige! Under många år som trafiklärare på gymnasiet har jag åtskilliga gånger funderat på om min undervisning når de mål som är uppställda i enlighet med kursplanen (bilaga 4). Min uppfattning är att de elever jag möter med åren blivit mer och mer benägna att ta till sig fördjupad kunskap. Utan att ha några vetenskapliga undersökningar till grund så har jag uppfattningen att särskild information som sker både auditivt och visuellt och som spelar på elevernas känslor påverkar mycket. Något som jag särskilt engagerat mig i är unga människors attityd till alkohol och bilkörning. Jag visar i varje kurs en, nu ganska gammal, film om ungdomar och rattfylleri. Filmen berör trots att den är ganska gammal (mer än tio år). Varje gång den visas har jag några elever som reagerar kraftigt på filmens budskap. Det vanligaste är att de unga kvinnorna visar att de påverkats men det kan ju vara så att även unga män kan reagera. Kan man påvisa en genusskillnad vad gäller attityder? En allmän uppfattning bland eleverna, som brukar framkomma tydligt vid enkla värderingsövningar som görs i undervisningen, visar att de tror att risken att skadas i en olycka är mycket större för rattfulla förare än de som är nyktra. I en vanlig skolklass löper ungefär hälften av eleverna risken av att skadas i en trafikolycka någon gång under sitt liv ( ). I min undervisning har jag under en längre tid förmedlat kunskaper om riskbeteende, som till stora delar överensstämmer med den nya obligatoriska riskutbildningen. Den innebär bl.a. två delar om riskbeteende i trafiken; riskettan handlar om människan, alkohol, droger, trötthet, attityder och värderingar och den andra delen är den obligatoriska halkkörningen, som alltså är en praktisk/teorietiskt del. Det har därför länge varit en önskan hos mig att veta mer om utfallet av min undervisning och om den faktiskt påverkar elevernas attityder till alkohol och bilkörning. 3

5 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med mitt arbete är undersöka om undervisning kan ändra elevers attityd till att dricka alkohol och bilkörning. Undersökningen begränsas till att gälla elevernas attityder till alkohol och bilkörning, före och efter genomförd kurs i trafikteori på gymnasiet (bilagorna 4 & 5). Vilken inställning har den enskilde tonåringen när det gäller att åka med en kamrat som har druckit alkohol eller vilken inställning har körkortseleverna till att köra en timme efter att de har druckit alkohol och vilken inställning till alkolås i personbil har körkortseleverna? Dessa grundfrågor är de som jag i huvudsak anser har relevans för mitt syfte. 4

6 2. Teori/Litteratur I teoridelen kommer dels forskning om alkohol och körning att redovisas, dels litteratur om ungdomars lärande samt lärarens roll och uppdrag. Avsnittet inleds med det informationsmaterial som ligger till grund för körkortsundervisningen i Sverige. Vidare beskrivs betydelsen av attitydförändring hos unga kring alkohol och bilkörning, och jag redovisar skolans uppdrag i dessa frågor samt hur attitydförändring kan ske med hjälp av undervisning. Kombinationen ungdom, alkohol och bilkörning är olycklig och det är bl.a. forskning från Vägverket ( som ligger till grund för de kampanjer och det informationsmaterial som används i körkortsundervisning både i gymnasiet och i trafikskolor. Betydelsen av information om alkohol och körning uttrycks inte explicit i Fordonsprogrammets programmål, finns sedan många år som en lokal kursplan på de kommunala gymnasierna i Karlskrona (bilaga 5). 2.1 Kunskap och lärande Jag kommer att redovisa här nedan några pedagogiska författares olika syn på lärande och kunskaper. All den information som den blivande körkortsinnehavaren behöver ta till sig måste kopplas till lärarens uppdrag samt adekvata pedagogiska metoder och teorier. I det uppdrag som läraren har så är definitionen av kunskap följande: Kunskap kommer till uttryck i olika former så som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. ( Lärarens handbok, 2004 s. 40) Att kunna uppnå dessa mål och att få elever att vilja ta till sig fakta, förståelse och färdighet är pedagogens stora uppgift. Det bör i sammanhanget påtalas att utbildningens mål inte med nödvändighet alltid överensstämmer med elevens mål. (Alerby E m.fl sid 18) När det t.ex. gäller bilkörning är kombinationen mellan fakta, förståelse och färdighet avgörande. Körkortsteorin är sedan många år inte bara en fråga för trafikskolorna utan finns även som ett gymnasieämne och eleverna kan välja att läsa trafikteori som lokal kurs individuellt val, 50/100 poäng (bilaga 5). Man kan kanske förutsätta att elevens grundintresse är större om ett ämne och en kurs är vald och inte obligatorisk. 5

7 I ungdomsperioden formas många av våra värderingar, inställningar och attityder m.m. och den resan ska man försöka ta vara på och utnyttja som pedagog. Utifrån min egen erfarenhet så har alla olika inlärningssätt och därför kan det vara svårt att som lärare alltid individanpassa, men med en varierad undervisningsmetodik kan man säkert nå en större del av gruppen. Att lära för att man själv vill, och inte måste, är en förutsättning för att förankra kunskapen man inhämtar. I Låt ungdoms-perioden bli en bildningsresa (Andersson, B-E 2001) beskriver författaren att om det som man gör är roligt så är det lättare att ta till sig, och givetvis också att genomföra uppgiften med behållning. Det krävs motivation, och gärna ett mål att nå, så att resan till kunskap blir rolig och lättare. Globaliseringen ställer nya och oväntade krav på hur vi ska undervisa och handleda, studera och ta in nya kunskaper och ny information som inte bara lägger fakta till fakta, utan som ändrar våra synsätt och värderingar..(egidius H 2009 s. 167). De grundläggande kunskaper som eleverna tar till sig måste kompletteras med erfarenheter, menar Egidius. Det gäller att uppleva kunskap som en aktivitet, ett kunskapande, en förmåga att i sinnet reflektera över det som är föremål för studierna och att dra slutsatser av det, ta ställning till det samt komma fram till nya tolkningar av det man varit med om, läst eller hört talas om. Eleven selekterar sin varseblivning utifrån sina erfarenheter och förändrar sina reaktioner p.g.a. nyfunna erfarenheter. Det är viktigt att eleverna får möjligheter till erfarenheter från olika håll. I en stor elevgrupp så kan det vara svårt att hjälpa eleverna till individuella och personliga erfarenheter av skilda slag (Egidius, H 2009 ). Det finns å andra sidan mycket samlad erfarenhet i en större elevgrupp som kan vara väl värd att låta eleverna få möjlighet att dela med sig av. Dysthe, O (1995) beskriver betydelsen av det dialogiska klassrummet där alla röster får göra sig hörda och poängterar betydelsen av att tillvarata elevernas erfarenheter. Lindqvist, G (1999) menar dock att erfarenheter i första hand bör vara personliga och betonar också betydelsen av lärarens kunskapsområde som alltid bör vara betydligt större än det område eleven behärskar. Betydelsen av elevens personliga engagemang betonas av Andersson, B-E (2001) som hävdar att det gäller att få eleverna aktiva, att få dem att känna att undervisningen sysslar med frågor som berör dem. Så snart eleverna ställs inför problem som är relaterade till dem själva, i världen och med världen, kommer de att känna sig alltmer utmanade och alltmer tvingande att anta denna utmaning (A.a). Vad det gäller undervisningen i körkortsteori på trafikskolorna så har det från och med 1 april 2009 kommit krav på att utöka den obligatoriska riskutbildningen till två delar. För 6

8 gymnasieskolans del innebär detta att endast delar av riskutbildningen får genomföras som kurs på gymnasiet. Betoningen för gymnasiets del blir då på den mer teoretiska delen som behandlar frågor som människan, alkohol, droger, trötthet och riskfyllda beteenden ( ). Kommer i nästa del att redovisa uppdraget från Skolverket, vilka regler som gäller för körkortsundervisning fastställda av Vägverket (traktorkort administreras däremot av Transportstyrelsen) och därefter den forskning om alkoholens risker i trafiken, som jag tagit del av. 2.2 Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) gymnasieskolan I läroplanerna finns inga tydliga anvisningar för körkortsundervisning men i följande avsnitt lyfter jag fram relevanta delar av läroplanen för gymnasiet. Skolverket beskriver i sin läroplan för gymnasiet att rektorn har ett särskilt ansvar när det gäller att eleverna får kunskap om bl.a trafikfrågor samt risker med alkohol, narkotika och andra droger ( ). Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Därför måste skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a arbetslivet. (Lärarens handbok, 2004, s. 40). Förutsättningarna för undervisning på trafikskola respektive gymnasieskola är olika. Den som undervisar i trafikteori på gymnasiet måste ha goda kunskaper men kraven är inte desamma som för undervisande lärare på trafikskola. Där måste man vara utbildad trafiklärare enligt Vägverkets krav. ( ) En fråga i undersökningen som eleverna bland annat tar ställning till i trafikundervisningen på gymnasiet är vad de tycker om alkolås, och många tycker att det kostar för mycket, men blir det automatiskt installerat vid ett bilköp då kan det accepteras. MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund) har kontinuerlig kontakt med samtliga företag runt om i världen som tillverkar och leverera alkolås. De arbetar intensivt med bilindustrin i frågan om implementering av alkolås. ( ) Det finns alltså inga exakta anvisningar för undervisning kring ungdomars attityder till alkohol och bilkörning men uppdraget är ändå tydligt, menar jag, kring betydelsen av detta. 7

9 2.3 Fakta och statistik Aktuell forskning om riskbeteenden i anslutning till alkohol och bilkörning bland unga finns företrädesvis som material från Vägverket och NTF. I den undervisning som jag bedriver används bl.a. följande fakta från NTF och Kampanjen Don t drink and drive är speciellt riktad till ungdomar. Det är en kampanj för att minska antalet alkohol- och drogrelaterade olyckor i trafiken bland ungdomar mellan femton och tjugofyra år. ( ). Materialet heter Den kalla sanningen och finns att nå på I materialet redovisas fakta och statistik om alkohol och trafik. Något som poängteras är att det är fler unga män än unga kvinnor som kör berusade. Varje vecka dör två personer i alkoholrelaterade trafikolyckor vilket innebär att så många som 125 personer avlider varje år. Mer än var tredje unga förare som dödas i trafiken är onykter och hälften av singelolyckorna med dödlig utgång är alkoholrelaterade. Där ungdomar mellan år var inblandade var två av tre alkoholpåverkade, och nästan 75 % av motorfordonsförarna i åldern år som omkommit i singelolyckor är påverkade av alkohol. Dessa fakta stärker betydelsen av en attitydförändring kring riskerna med alkohol och bilkörning. Sverige ligger långt framme när det gäller trafiksäkerhet. Trots det är läget att ca personer dör i trafikolyckor varje år. ( ) Undersökningar visar att av en skolklass kommer ungefär hälften att trafikskadas någon gång under sitt liv och en femtedel mer än en gång. Grovt räknat riskerar en i varje klass att invalidiseras i en trafikolycka (Vägverket. Lärarhandledning för vetgiriga lärare, 2008). En allmän uppfattning brukar vara att risken att skadas i en olycka är mycket större för en rattfull förare än de som är nyktra. Fakta visar att en onykter förare med 1,0 promille i blodet löper 7 gånger större risk att dödas i en trafikolycka än en nykter förare. Rattonykterheten ökar dramatiskt på våra vägar, till största delen beroende på den ökade alkoholkonsumtionen ( ). För ungdomar mellan år är olycksstatistiken 900 gånger högre vid 0,5 promille eftersom de också är mindre vana bilförare ( ). Av dessa olyckor så är det alltså omkring 125 människor varje år i Sverige som dör på grund av alkohol i trafiken, alltså % av alla som dödas i trafiken har alkohol i blodet ( ). Under detta kapitel har lärarens uppdrag kring attityder runt alkohol och andra droger redovisats. Trafikundervisningens betydelse har lyfts fram och fakta i form av statistik och 8

10 undersökningar, företrädesvis gjorda av Vägverket, kring alkohol och bilkörning redovisats. Vägverkets undersökningar bör kunna betraktas som tillförlitliga fakta men jag redogör även för andra källor som visar liknande resultat. Siffrorna visar tydligt att det är ett ökande problem, framför allt hos unga, med alkohol i kombination med bilkörning. 9

11 3. Metod För att nå mitt syfte med att undersöka gymnasieelevers attityd till alkohol och bilkörning anser jag att en enkätundersökning vore lämpligast. Behovet av ett större underlag har styrt mitt val av metod, kvalitativa intervjuer hade förstås varit det allra bästa för att undersöka elevernas attityder till bilkörning och alkohol men det är en mycket tidskrävande metod och jag har därför valt enkätfrågor. En kvantitativ undersökning, som enkätfrågor, innebär att man kan redovisa resultatet i form av tabeller med procenttal även om kvalitativa intervjuer är en lämplig metod som ofta ger forskaren mer innehållsrika svar (Trost, J 2005, s.134). Mitt önskemål är att få ett svarsunderlag av lite större omfattning och min avsikt är att få svar från cirka 100 elever. Elever läser körkortsteori under en termin, på de gymnasieskolor som jag undervisar på. Eleverna respresenterar samtliga program men bara årskurs 2 och 3. Undersökningen skall göras vid två tillfällen, vid kursens inledning och efter avslutad kurs. Risken finns naturligtvis att antalet svarsenkäter kan bli något färre vid det andra undersökningstillfället. Eleverna kan ha avslutat kursen i förtid, slutat skolan för att istället praktisera eller helt enkelt varit sjuka. Det är viktigt vid enkäter att den som besvarar frågorna garanteras anonymitet, (Trost, J 2005 s.40) och detta är särskilt viktigt när man arbetar med unga människor och det gäller känsliga frågor. Samtliga elever i undersökningen fick information om hur deras svar skulle användas. (bilaga 1). Metoden som valts är att använda enkäter så att resultatet kan peka på en tendens av elevernas eventuellt förändrade attityder. Även om kvalitativa djupintervjuer hade varit det allra bästa för att få uttömmande svar så är det ändå viktigare för min undersökning att ha ett stort elevunderlag, av tidsskäl är kvalitativa intervjuer inte möjliga. Syftet har varit att fånga upp en större grupp och kunna jämföra svaren på samma enkätfrågor före och efter att eleverna genomgått undervisning i frågorna om attityder till bilkörning och alkohol. För att min undersökning skall kunna ingå i ett större trafiksäkerhetssammanhang behöver resultaten kunna omvandlas till procentsatser och enkätfrågor lämpar sig som underlag för statistik med kvantitativa data. Jag vill kunna jämföra svaren mera exakt i procent i frågeenkäten som jag använder mig av, finns även utrymme för personliga svar under kryssalternativen så att frågorna inte blir alltför styrda utan ger utrymme för personliga tolkningar. 10

12 3.1 Undersökningens genomförande Enkätfrågorna ställdes i början av kursen samt i slutet av kursen, som löpte under en termin och omfattade 50 gymnasiepoäng, och därmed ca 30 lärarledda lektioner fördelade på 40 timmars undervisning. Undersökningen gjordes under en vårtermin. Antal gymnasieelever som besvarade enkäten vid första tillfället var 98 stycken (av totalt 104 inskrivna elever) och av dessa var 40 män och 58 kvinnor. I andra undersökningstillfället som besvarade enkäten så var det 79st (av totalt 92st inskrivna elever) och av dessa så var det 37 män och 42 kvinnor Begreppen män respektive kvinnor används synonymt med unga pojkar respektive flickor trots att alla intervjuade inte uppnått myndighetsålder. I samband med sammanställningen av enkätfrågorna kontaktade jag en representant för NTF så att vi tillsammans kunde konstruera en enkät (bilaga 2) som stämde med de frågor jag ville få besvarade. Denna arbetsmetod innebär att min undersökning skulle kunna ingå i ett större sammanhang tillsammans med NTF. För att kunna utvärdera en eventuell skillnad i attityd hos eleverna så måste en enkät delas ut i början av kursen och en ny enkät, med samma innehåll, i slutet av kursen. Under lektionen svarade eleverna anonymt på de olika frågorna som direkt lades i ett särskilt kuvert. Därefter följdes den ordinarie undervisningsplanen (bilaga 6). I undervisningsplanen för körkortsteori på gymnasieskolan, lokal kurs, ingår bl.a. information från NTF och Länsförsäkringsbolaget till eleverna om alkohol och dess risker i trafiken. I slutet av kursen så har eleverna fått ta del av teoriundervisning och litteratur som Du och jag i trafiken, (STR, 2007) och eleverna har dessutom sett minst två stycken filmer som behandlar ämnet alkohol och körning. Efter den genomförda undervisningen besvarade eleverna motsvarande enkätfrågor en gång till. Vid det andra undersökningstillfället besvarades enkäten av 79 elever, det innebar ett bortfall på 19 elever, alltså nästan 20 %. Dessa elevers frånvaro vid det andra svarstillfället beror förmodligen till största delen på att flertalet hade avbrutit sina studier. Enkätmaterialet bör ändå vara tillräckligt för att kunna se en tendens. 11

13 4. Resultat I undersökningen framgick att majoriteten bland eleverna tyckte att rattfylleri är den största faran i trafiken. Före teoriundervisningen så var det 85 % av båda könen, som uppfattade rattfylleri som den största faran i trafiken och efter utbildningen var det en liten ökning. Skillnaden mellan könen var ändå lite intressant då pojkarna minskade sin uppfattning om den största faran med rattfylleri. Medan flickorna ökade något när det gäller den största faran med rattfylleri. När det gäller frågan om hur mycket man kan tänka sig att dricka, ifall man ska köra bil en timme senare, så svarar sammanlagt 77 % före teoriundervisningen att de inte skulle kunna tänka sig att dricka något ifall de skulle köra. Vid den andra undersökningen så är det bara 67 % sammanlagt som tycker samma sak. Fördelat mellan könen så var det i andra undersökningen 20 % mer kvinnor som inte skulle kunna tänka sig att dricka något med alkohol överhuvudtaget. Däremot så anger ingen i andra undersökningen att man t.ex. kan tänka sig att ta en starköl, vilket 2 % av de unga männen angav före utbildningen. Vågar man åka med någon som kör onykter eller finns det en negativ attityd till detta? Acceptansen för om, och hur mycket i så fall, en förare kan dricka och ändå får passagerare förändrades efter undervisningen. De unga männen är 8 % fler som svarat vid det andra enkättillfället, som anser att noll-tolerans gäller. Bland kvinnorna första och andra undersökningen är det nästan samma siffra, 7 % som svarar att kamraten som kör inte får dricka någonting. Här ser man en tydlig bild av att flera efter utbildningen inte vill att kamraten ska ha druckit ens en lättöl eller folköl, men fortfarande är det en del svar som avviker. Bland pojkarna så ökade möjligheten att man skulle åka med en alkoholpåverkad kamrat som tagit högst en mellanöl (3,5%) från 10 % till 16 %. I samma jämförelse så är det ingen tolerans alls för flickorna att ska åka med en kompis som har tagit högst en mellanöl. I båda enkätundersökningarna framkommer det att pojkarna utmärker sig i acceptansen till alkohol och bilkörning. Fler elever anger i den avslutande undersökningen att sannolikheten för att man kommer att köra med otillåten alkoholhalt är obefintlig. Största skillnaden syns hos kvinnorna där 45 %. svarade obefintlig före utbildningen, och 59 % gav samma svar efter utbildningen. Det ger en skillnad på 14 %, till skillnad från pojkarnas enkätsvar före 50 % efter 54 % som ger en ganska liten skillnad i attityd förändringen. 12

14 Det mest anmärkningsvärda i undersökningen är ändå att i första enkäten svarar nästa en fjärdedel (23 %) av de tillfrågade att de har åkt med en manlig förare som de vet, eller misstänker varit, påverkad vid bilkörning. När eleverna svarade vid den andra och sista undersökningen hade siffran ökat till 32 %. Ökningen stod de unga männen för, medan de unga kvinnornas resultat före 27 % efter svarar 26 % att det åkt med en manlig förare det är i stort sett oförändrat. Enkätfrågorna behandlade även elevernas attityd till alkolås, som en preventiv åtgärd mot alkoholpåverkade bilförare. Alkolås bygger på en teknik som gör att bilen inte går att starta om det finns alkohol i förarens utandningsluft. Vägverket har tillsammans med Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF) och alkolåsleverantörerna tagit fram en lista över tekniska specifikationer och förslag på vad användaren behöver tänka på vid köp av alkolås ( ). Frågan var inte helt enkel för alla elever att svara på eftersom möjligheten av att använda alkolås inte specifikt tagits upp i början av undervisningen. Resultaten visar att vid första undersökningen är det hela 90 % av kvinnorna, men bara 50 % av männen menar att det borde vara lag på alkolås i alla fordon. Attityden till alkolås är att man inte vill betala för alkolås i någon större utsträckning. Bland svaren, där eleverna själva kan kommentera, framkommer att de anser att det borde vara standard med alkolås, som helst inte ska kosta något extra. I första enkäten är det ändå 36 %. som anser sig villiga att betala mellan kr för alkolås, och en liten ökning i den andra undersökning, vilket måste ses som en positiv siffra. Här var det också skillnad mellan könen och precis som tidigare är kvinnorna mera positivt inställda till alkolås än männen. Resultaten av enkäterna analyseras i följande stycke men det mest anmärkningsvärda är ändå att nästan en fjärdedel av de tillfrågade har åkt med en manlig bilförare som de vet, eller misstänker varit påverkad av alkohol vid bilkörning. Den stora skillnaden i svaren mellan elever som var beredda att åka med en alkoholpåverkad förare vid första undersökningen respektive den andra, kan tyda på att eleverna är i en ålder där flera tar och har körkort. Innehållet som legat till grund för undersökningen bland de nästan 100 eleverna, är kurserna TRTE lokal kurs och TRTE1216 nationell kurs. En enkät (bilagorna 2) som fyllts i vid två olika tillfällen, en gång i början av utbildningen och en gång i slutet på utbildningen. Läromedlet som främst använts är Du & Jag i Trafiken, och olika informationsmaterial i form av broschyrer. Dessutom har filmer visats som återspeglar verkliga händelser och lokala 13

15 händelser och dessutom har NTF och Länsförsäkringarna besökt skolan och haft information med eget material. Svaren i enkätundersökningen blev inte som jag förväntat mig. Till exempel tycker några ungdomar som har kört onyktra eller åkt med kompisar som har druckit, ändå att alkohol och bilkörning inte hör ihop. 14

16 5. Diskussion och analys Undersökningen om gymnasieelevers attityder till alkohol och bilkörning visar att unga män har en mer liberal syn på alkohol och trafik. Kan detta bero på att manliga elever är mindre medvetna om de risker de utser sig själva, och andra för, eller kan det vara brist på mognad? Jämför vi resultaten med Vägverkets olycksstatisktik så stämmer den väl överens med vad undersökningen visar i det här fallet ( ). Fler unga män än kvinnor kör påverkade och av undersökningen så framkommer det att män är mer benägna att dricka alkohol innan de kör. Nästan var tionde ung man anser själv att risken är stor, till mycket stor, att han kommer köra med otillåten alkoholhalt de närmaste tre åren. Vid frågan om man åkt med någon som varit påverkad visade det sig att det oftast var en ung man som kört. Det framkommer också i enkätundersökningen att en av fyra flickor har åkt med en påverkad förare. Detta tyder på att en attitydförändring är mest eftersträvansvärd i gruppen unga män. De manliga elevernas attityd vid första enkäten visade att det inte var någon som ansåg att risken var särskilt stor att de skulle köra med otillåten alkoholhalt. Vid det andra enkättillfället var det minimalt antal som ansåg risken stor. Det är ingen stor skillnad, men kanske resultatet ändå speglar en förändrad attityd med en ökad insikt i vad som skulle kunna hända när man hamnar i fel sällskap eller vid fel tillfälle. Det mest anmärkningsvärda i undersökningen är ändå att nästan en tredjedel (32 %) av de tillfrågade har åkt med någon som de vet, eller misstänker varit, påverkad vid bilkörning i den andra enkätundersökningen. Det som också framkom här var att den person som de åkt med, och som varit påverkad, varit en ung man. Efter utbildningen står de unga männen för ökningen, medan flickorna låg på i stort sett samma resultat vid båda undersökningarna. Har man då blivit medveten om vad lagen säger eller förstått hur alkohol påverkar en förare? Är unga män mer benägna att ta risker, det finns kanske anledning att anta det. Bland de unga männen så ökade risken att man skulle åka med en alkoholpåverkad (högst en mellan öl) kamrat från 10 % till 16 % vid det andra enkättillfället. Detta skulle kunna tyda på att ökad kunskap om hur mycket alkohol man kan dricka före bilkörning påverkar nolltoleransen i negativ riktning. Har eleverna då blivit medvetna om vad lagen säger eller hur alkohol påverkar en förare? När det handlar om alkolås så svarar i första undersökningen hela 90 % av de unga kvinnorna men bara 50 % av männen att det borde vara lag på alkolås i alla fordon. Det är ändå 36 % i 15

17 första undersökningen och 38 % i den andra undersökningen som är villiga att betala mellan kr för alkolås, vilket måste ses som en positiv siffra. Är kvinnor mer mottagliga för utbildning och information än vad män är? Kan det vara en annan sorts information som intresserar unga män? Min tro är att det kan finnas unga män som efter en mer detaljerad kunskap om alkohol och körning vågar utvidga gränserna. Bland svaren eget alternativ framkommer att eleverna anser att det borde vara standard med alkolås, som helst inte ska kosta något extra. Här var det också skillnad mellan könen och precis som tidigare är unga kvinnor mer positivt inställda. Utifrån en mer kritisk granskning av min undersökning kan jag konstatera att det problem som jag har stått inför är att jag har varit tvungen att fånga upp elevgrupperna i början av teorikursen för att kunna göra den första delen. Den andra enkätundersökningen gjordes i slutet av terminen och det var en del elever som började kursen, men som inte fullföljde den, och en del som har kommit in lite senare och det innebar ett totalt bortfall på 19 %. Enkätundersökningens resultat kan därför inte säkerställas till 100 % eftersom det inte är exakt samma elever som svarat vid båda tillfällena. Det är ändå så att vissa tendenser i attityderna mellan första och andra undersökningstillfällena kan märkas. I min undersökning framkom det tydligt att unga män har en annorlunda och mer liberal syn på alkohol och trafik. Kan manliga elever vara mindre medvetna om de risker de utser sig själva och andra för, eller är det möjligen en brist på mognad? Jämför vi med statistik som redovisats i teoridelen ( ) så stämmer detta väl överens med vad undersökningen om attityder visar. Fler män än kvinnor kör bil påverkade och i undersökningen så framkommer det också att män är mer benägna att ta risken att dricka alkohol innan de kör (5 av 40) anser själva att risken är stor, till mycket stor, att han kommer köra med otillåten alkoholhalt de närmaste tre åren i första undersökningen. Jämför vi kvinnorna så är det 1 av 58 st. Vid svaren på frågan om man har åkt med någon som varit påverkad så var det just en ung man som hade kört fordonet. Det framkommer också i första undersökningen att 23 % har åkt med en påverkad förare, och i den andra undersökningen en ökning till 32 % och jämför vi med Vägverkets statistik så framgår det att det är en av fem som utsatt sig för risken ( ). Attitydundersökningen visar alltså att det är fler ungdomar än i Vägverkets siffror som menar att de åkt med en påverkad förare, här är det alltså fler än vad statistiken säger och det måste betraktas som oroväckande. Frågan om ökad information och undervisning är inte okomplicerad, för mycket information kan ibland ge en motsatt effekt. Attitydförändringar bör grundläggas tidigare, än först på gymnasiet, eftersom ett halvårs undervisning i trafikteori påverkar men inte i tillräcklig omfattning. 16

18 Enkätsvaren visar att attitydförändringar är möjliga med hjälp av undervisning men det är fortfarande en öppen fråga, och en möjlighet till vidare undersökningar, om hur tidigt man bör börja arbeta med attityder kring alkohol och trafik. Utifrån enkätsvaren kan man dra slutsatsen att unga kvinnor är mer benägna att ta åt sig mer av utbildningen och informationen på ett positivt sätt och är något mer benägna att ändra åsikt. Unga mäns attityder verkar vara mer nonchalanta och de tycks vara svårpåverkade. Deras inställning till alkohol och bilkörning präglas av stort intresse men en tendens till att använda informationen på ett felaktigt sätt, t.ex. genom ökad kunskap om hur mycket alkohol man kan dricka i samband med bilkörning istället för en nolltolerans. Den här kunskapsutvecklingen är förmodligen en fråga om mognad och personliga erfarenheter. Utbildningsresan har nyss börjat för gymnasisterna och den fortsätter med ökad insikt p.g.a. mer erfarenhet och upplevelser och dessa åsikter (Egidius, H 2009). 17

19 6. Slutord Ungdomars attityder till alkohol och bilkörning har redovisats utifrån två enkätundersökningar gjorda i en kurs i körkortsteori på gymnasieskolor under våren Undersökningens resultat bekräftar utgångspunkten att ungdomar vill få information om risker med alkohol och bilkörning i trafiken och att alla ungdomar bör få denna möjlighet redan tidigt för att sedan utifrån egna grunder kunna påverka varandra. Attityderna till alkohol och bilkörning är i viss mån genusrelaterad, unga kvinnor har i högre utsträckning en nolltolerans. Efter genomförd enkätundersökning så ser jag att jag hade önskat svar även på andra frågor, mina kursutvärderingar kunde t.ex. ha varit till nytta i en motsvarande undersökning om elevers attityder. Fortsatt forskning skulle kunna vara att söka upp samma målgrupp ännu en gång, när de skaffat sig lite rutin och erfarenhet i trafiken, och ställa samma frågor. Vidare skulle man kunna undersöka två målgrupper; en som får extra utbildning och information om alkohol och trafik, medan den andra inte får det. Det fantastiska samarbete jag har haft med NTF i Karlskrona hoppas jag kommer att utvecklas, och min önskan är att alla skolor skulle få den möjlighet som jag har fått att kunna komplettera NTF och Länsförsäkringsinformationen med fakta och kunskap. Behovet av en ökad attitydförändring verkar vara stort och kan man åstadkomma en fördjupning, och förhoppningsvis en hel del förståelse kring alla de risker som finns i trafiken, är mycket vunnet. Min undersökning pekar tydligt på betydelsen av mer undervisning, framförallt riktad mot unga män, för att förändra ungdomars attityder till alkohol och körning på ett positivt sätt. 18

20 Källförteckning Alerby E, Kansanen P & Kroksmark, T (2000) Lära om lärande Lund: Studentlitteratur Andersson, B-E (2001) Låt ungdomens period bli en bildningsresa, Visionärerna Finland: W S Bookwell Dysthe, O (1996) Det flerstämmiga klassrummet att skriva och samtala för att lära Lund: Studentlitteratur Egidius, H (2009) Pedagogik för 2000-talet, Stockholm: Natur & Kultur Lärarförbundet (2004) Lärarens handbok Solna: Tryckindustri information Lindqvist, G (1999) Vygotski och skolan Lind: Studentlitteratur STR, Sveriges trafikskolors riskförbund (2007) 26 uppl. Du och jag i trafiken Elvins Grafiska AB, Helsingborg Trost, J (2005) Kvalitativa intervjuer Lund: Studentlitteratur Övriga källor: Livet kan bara vara en fest om du lever, Vägverket NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) i Karlskrona 2007 Redovisningsrapport Elevernas egna skriftliga arbetsuppgifter MHF (motorförarnas helnykterhetsförbund) Vägverket, Lärarhandledning för vetgiriga lärare, , , jag-ska-ta-korkort/personbil/riskutbildning 19

21 Bilaga 1s.1 Enkätundersökning Enkäten vänder sig till dig som läser trafikkunskap och går i 2:an eller 3.an på Karlskrona kommuns gymnasieskolor. Enkäten är frivillig. Jag önskar att du anonymt svarar så ärligt som möjligt på frågorna. Det är av stor vikt att du svarar på samtliga frågor. På vissa av frågorna anger du bara ett svarsalternativ. Jag kommer att använda mig av ditt svar i mitt examensarbete, för att bli behörig yrkeslärare Tack på förhand för din medverkan! Eva Turner Hult

22 Bilaga 2 s.1 1. Är du Tjej Kille 2. Ålder: 3. Har du ett godkänt körkortstillstånd? JA NEJ 4. Har du gått på en handledarutbildning? (utbildningen är obligatoriskt efter den 1 januari 2007) JA NEJ, MEN HAR BOKAT TID NEJ, MEN KOMMER ATT GÅ INNAN DETTA ÅRETS SLUT NEJ 5. Har du något körkort? Vilket/ Vilka? NEJ TRAKTOR KORT MC-KÖRKORT BIL-KÖRKORT ANNAT VILKET? 6. Vilken anser du vara den största faran i trafiken? KRYSSA ENDAST FÖR ETT SVARSALTERNATIV RATTFYLLERI FORTKÖRNING INTE ANVÄNDA BILBÄLTE EGET ALTERNATIV

23 BILAGA 2 S.2 7. KAN DU TÄNKA DIG ATT DRICKA ALKOHOL OM DU SKA KÖRA BIL EN TIMMA SENARE? Sätt endast ett kryss för den största mängd alkohol som du anser man kan dricka innan körning NEJ JA, HÖGST EN LÄTTÖL (2,2 %) JA, HÖGST EN FOLKÖL (2,8 %) JA, HÖGST EN MELLANÖL (3,5 %) JA, HÖGST EN STARKÖL (5,0 %) Eget alternativ 8. HUR MYCKET ALKOHOL KAN EN KOMPIS DRICKA EN TIMMA INNAN HAN/HON KÖR BIL, FÖR ATT DU SKA ÅKA MED? Sätt endast ett kryss för den största mängd alkohol som du anser man kan dricka innan körning INGENTING HÖGST EN LÄTTÖL (2,2 %) HÖGST EN FOLKÖL (2,8 %) HÖGST EN MELLANÖL (3,5 %) HÖGST EN STARKÖL (5,0 %) Eget alternativ. Vänd sida!

24 BILAGA 2 S.3 9. SANNOLIKHETEN FÖR ATT JAG, ÅTMINSTONE NÅGON GÅNG UNDER DE NÄRMASTE TRE ÅREN, KOMMER ATT KÖRA MED OTILLÅTEN ALKOHOLHALT (DVS MER ÄN 0,2 PROMILLE) ÄR? MYCKET STOR STOR LITEN MYCKET LITEN OBEFINTLIG 10. HAR DU NÅGON GÅNG, UNDER DE SENASTE TRE ÅREN FRAMFÖRT ETT FORDON, DÅ DU TROR ATT DU HAR HAFT MER ÄN 0,2 PROMILLE I KROPPEN? JA, BIL JA, MOPED JA, EGET ALTERNATIV NEJ 11. HAR DU NÅGON GÅNG UNDER DE SENASTE TRE ÅREN ÅKT MED EN FÖRARE SOM DU VET ELLER MISSTÄNKER VARIT PÅVERKAD? JA, MED EN MANLIG FÖRARE JA, MED EN KVINNLIG FÖRARE JA, BÅDE MED EN MANLIG OCH EN KVINNLIG FÖRARE NEJ 12. Anser du att det borde vara lag på alkolås i alla fordon? JA NEJ 13. HUR MYCKET KAN DU TÄNKA DIG ATT BETALA FÖR ATT MONTERA ETT ALKOLÅS I DIN BIL? INGENTING 1000 KR 2000 KR 2000 KR 4000 KR 4000 KR 6000 KR Eget alternativ. Tack för din medverkan!

25 Bilaga 3 s.1 Svar från enkätundersökningen 1. Är du... Tjej Kille Män Före Efter 40st. /41 % 37 st./47 % Kvinnor Före Efter 58 st. /59 % 42st. /53 % Totalt Före Efter 98 st 79 st 2. Ålder Män Åldersfördelning år Kvinnor Åldersfördelning år Totalt Åldersfördelning år 3. Har du ett godkänt körkortstillstånd? Män Före Efter Ja 31st. /77,5 % 31st. /84 % Nej 9st. /22,5 6st. /16 % Kvinnor Före Efter Ja 33st. /57 % 28st. /67 % Nej 25st./43 % 14st./33 % Totalt Före Efter Ja 64st./65 % 59st./75 % Nej 34st./35 % 20st./25 %

26 Bilaga 3 s.2 4. Har du gått på en handledarutbildning? (utbildningen är obligatorisk efter den 1 januari 2007) Män Före Efter Ja 18st./ 45 % 22st./59 % Nej, men har bokat tid 1st./2,5 % 0st./0 % Nej, men kommer att gå innan detta årets slut 9st/22,5 % 0st./0 % Nej 12st./30 % 15st/41 % Kvinnor Före Efter Ja 22st./38 % 20st./47 % Nej, men har bokat tid 2st./3 % 0st./0 % Nej, men kommer att gå innan detta årets slut 8st./14 % 1st./2 % Nej 26st./45 % 21st./51 % Totalt Före Efter Ja 40st/41 % 46st./53 % Nej, men har bokat tid 3st./3 % 0st./0 % Nej, men kommer att gå innan detta årets slut 17st./17 % 1st./1 % Nej 38st./39 % 36st./46 % 5. Har du något körkort? Vilket/Vilka? Män Före Efter Nej 35st./88 % 30st./81 % Traktor körkort 10st./10 % 6st./16 % Mc-körkort 0st./0 % 1st./3 % Bil-körkort 1st./2 % 0st./0 %

27 Bilaga 3 s.3 Kvinnor Före Efter Nej 56st./97 % 42st./100 % Traktor körkort 2st./3 % 0st./0 % Mc-körkort 0st./0 % 0st./0 % Bil-körkort 0st./0 % 0st./0 % Totalt Före Efter Nej 91st./93 % 72st./91 % Traktor körkort 6st./6 % 6st./8 % Mc-körkort 0st./0 % 1st./1 % Bil-körkort 1st./1 % 0st./0 % 6. Vilken anser du vara den största faran i trafiken? Kryssa endast för ett svarsalternativ Män Före Efter Rattfylleri 34st./85 % 30st./81 % Fortkörning 3st./7,5 % 3st./8 % Inte använda bilbälte 0st./0 % 1st./3 % Eget alternativ 3st./7,5 % 3st./8 % (Se under svaren på totalt) Kvinnor Före Efter Rattfylleri 49st./85 % 39st./93 % Fortkörning 6st./10 % 2st./5 % Inte använda bilbälte 3st./5 % 1st./2 % Eget alternativ 0st./0 % 0st./0 % (Se under svaren på totalt) Totalt Före Efter Rattfylleri 83st./85 % 69st./87 % Fortkörning 9st./9 % 5st./6 % Inte använda bilbälte 3st./3 % 2st./3 % Eget alternativ 3st./3 % 3st./4 % Exempel på eget alternativ: Omogna förare, alla ovanstående alternativ, droger

28 Bilaga 3 s.4 7. Kan du tänka dig att dricka alkohol om du ska köra bil en timma senare? Sätt endast ett kryss för den största mängd alkohol som du anser att man kan dricka innan körning Män Före Efter Nej 27st./67 % 21st./56 % Ja, högst en lättöl (2,2 %) 5st./13% 7st./19 % Ja, högst en folköl (2,8 %) 1st./2 % 5st./14 % Ja, högst en mellanöl (3,5 %) 3st./8 % 4st./11 % Ja, högst en starköl (5,0 %) 1st./2 % 0st./0 % Eget alternativ 3st./8 % 0st./0 % (Se under svaren på totalt) Kvinnor Före Efter Nej 48st./83 % 32st./76 % Ja, högst en lättöl (2,2 %) 6st./10 % 8st./19 % Ja, högst en folköl (2,8 %) 4st./7 % 2st./5 % Ja, högst en mellanöl (3,5 %) 0st./0 % 0st./0 % Ja, högst en starköl (5,0 %) 0.st/0 % 0.st/0 % Eget alternativ 0st./0 % 0.st./0 % (Se under svaren på totalt) Totalt Före Efter Nej 75st./77 % 53st./67 % Ja, högst en lättöl (2,2 %) 11st./11 % 15st./19 % Ja, högst en folköl (2,8 %) 5st./5 % 7st./9 % Ja, högst en mellanöl (3,5 %) 3st./3 % 4st./5 % Ja, högst en starköl (5,0 %) 1st./1 % 0.st/0 % Eget alternativ 3st./3 % 0.st/0 % Exempel på eget alternativ: Beror på om jag är i stan eller landet, dricker ej alkohol, beror på hur långt jag ska

29 Bilaga 3 s.5 8. Hur mycket alkohol kan en kompis dricka en timma innan han/hon kör bil, för att du ska åka med? Sätt endast ett kryss för den största mängd alkohol som du anser man kan dricka innan körning Män Före Efter Ingenting 17st./43 % 19st./51 % Ja, högst en lättöl (2,2 %) 10st./25 % 8st./22 % Ja, högst en folköl (2,8 %) 5st./12 % 3st./8 % Ja, högst en mellanöl (3,5 %) 4st./10 % 6st./16 % Ja, högst en starköl (5,0 %) 4st./10 % 1st./3 % Eget alternativ.. 0.st/ 0 % 0st./0 % (Se under svaren på totalt) Kvinnor Före Efter Ingenting 36st./62 % 29st./69 % Ja, högst en lättöl (2,2 %) 15st./26 % 10st./24 % Ja, högst en folköl (2,8 %) 7.st/12 % 3st./7 % Ja, högst en mellanöl (3,5 %) 0.st/0 % 0st./0 % Ja, högst en starköl (5,0 %) 0st./0 % 0st./0 % Eget alternativ... 0st./0 % 0st./0 % (Se under svaren på totalt) Totalt Före Efter Ingenting 53st./54 % 48st./60% Ja, högst en lättöl (2,2 %) 25st./26 % 18st./23 % Ja, högst en folköl (2,8 %) 12st./12 % 6st./8 % Ja, högst en mellanöl (3,5 %) 4st./4 % 6st./8 % Ja, högst en starköl (5,0 %) 4st./4 % 1st./1 % Eget alternativ... 0.st./0 % 0.st./0 % Exempel på egna alternativ:

30 Bilaga 3 s.6 9. Sannolikheten för att jag, åtminstone någon gång under de närmaste tre åren, kommer att köra med otillåten alkoholhalt (dvs mer än 0,2 promille) är? Män Före Efter Mycket stor 0st./0 % 1st./3 % Stor 5st./12 % 2.st./5% Liten 1st./3 % 2st./5 % Mycket liten 14st./35 % 12st./33 % Obefintlig 20st./50 % 20st./54 % Kvinnor Före Efter Mycket stor 0.st./0 % 0st./0 % Stor 1st./2 % 0.st./0 % Liten 2st./3 % 2st./5 % Mycket liten 29st./50 % 15st./36 % Obefintlig 26st./45 % 25.st/59 % Totalt Före Efter Mycket stor 0.st./0 % 1st./1 % Stor 6st./6 % 2st./3 % Liten 3st./ 3% 4st./5 % Mycket liten 43st./44 % 27st./34 % Obefintlig 46st./47 % 45st./57 %

31 Bilaga 3 s Har du någon gång, under de senaste tre åren framfört ett fordon, då du tror att du har haft mer än 0,2 promille i kroppen? Män Före Efter Ja, bil 0st./0 % 1st./3 % Ja, moped 11st./27% 13st./35 % Ja, eget alternativ... 3st./8 % 4st./11 % (Se under svaren på totalt) Nej 26st./65 % 19st./51 % Kvinnor Före Efter Ja, bil 0st./0 % 0.st/0 % Ja, moped 7st./12 % 8st./19 % Ja, eget alternativ... 6st./10 % 2st./5 % (Se under svaren på totalt) Nej 45st./78 % 32st./76 % Totalt Före Efter Ja, bil 0st./0 % 1st./1 % Ja, moped 18st./18 % 21st./27 % Ja, eget alternativ... 9st./9% 6st./8 % Nej 71st./73 % 51st./64 % Exempel på egna alternativ: Cykel, traktor och moped, bil och moped

32 Bilaga 3 s Har du någon gång under de senaste tre åren åkt med en förare som du vet eller misstänker varit påverkad? Män Före Efter Ja, med en manlig förare 7st./18 % 14st./38 % Ja, med en kvinnlig förare 1st./2 % 1st./3 % Ja, både med en manlig och kvinnlig förare 2st./5 % 3st./8 % Nej 30st./75 % 19st./51 % Kvinnor Före Efter Ja, med en manlig förare 16st./27 % 11st./26 % Ja, med en kvinnlig förare 0st./0 % 0st./0 % Ja, både med en manlig och kvinnlig förare 4st./7 % 3st./7 % Nej 38st./66 % 28st./67 % Totalt Före Efter Ja, med en manlig förare 23st./23 % 25st./32 % Ja, med en kvinnlig förare 1st./1 % 1st./1 % Ja, både med en manlig och kvinnlig förare 6st./6 % 6st./8 % Nej 68st./70 % 47st./59 % 12. Anser du att det borde vara lag på alkolås i alla fordon? Män Före Efter Ja 20st./50 % 18st./49 % Nej 20st./50 % 19st./51 % Kvinnor Före Efter Ja 52st./90 % 37st./88 % Nej 6st./10 % 5st./12 % Totalt Före Efter Ja 72st./73 % 55st./70 % Nej 26st./27 % 24st./30 %

33 Bilaga 3 s Hur mycket kan du tänka dig att betala för att montera ett alkolås i din bil? Män Före Efter Ingenting 18st./45 % 17st./46 % 1000 kr 2000 kr 1st./28 % 10st./27 % 2000 kr 4000 kr 2st./5 % 1st./3 % 4000 kr 6000 kr 1st./2 % 1st./3 % Eget alternativ. 8st./20 % 8st./21 % (Se svaren under totalt) Kvinnor Före Efter Ingenting 19st./33 % 15st./36 % 1000 kr 2000 kr 24st./41 % 20st./47 % 2000 kr 4000 kr 6st./10 % 4st./10 % 4000 kr 6000 kr 1st./2 % 0.st/0 % Eget alternativ. 8st./14 % 3st./7 % (Se svaren under totalt) Totalt Före Efter Ingenting 37st./38 % 32st./41 % 1000 kr 2000 kr 35st./36 % 30st./38 % 2000 kr 4000 kr 8st./8 % 5st./6 % 4000 kr 6000 kr 2st./2 % 1st./1 % Eget alternativ. 16st./16 % 11st./14 % Exempel på eget alternativ: kr, så mycket som behövs, det borde vara standard utan extra kostnad, borde vara gratis för säkerhetens skull, så billigt att alla kan skaffa det, 500 kr

34 Bilaga 4 s.1 Kursplan för TRTE Transportfordon grundkurs Inrättad SKOLFS: 2000: poäng Ämne: Transportteknik Mål Mål för kursen Kursen ska ge grundläggande kunskap om transportfordon och deras olika användningsområden. Kursen ska också ge grundläggande kunskap i förande av transportfordon och användning av hjälputrustning. Dessutom ska kursen ge kunskap om de regler som utgör förutsättningar för trafik med transportfordon och om de krav som ställs på förare av transportfordon avseende kvalitet, säkerhet och underhåll. Kursen ska vidare ge kunskaper motsvarande de teoretiska kunskapskraven för körkort, behörighet B, och traktorkort, där elevens självvärdering och attityder utgör en väsentlig del. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Elevenskall kunna utföra tillsyn och underhåll av transportfordon kunna manövrera transportfordon och deras utrustning känna till olika typer av lastfordon, deras uppbyggnad och användningsområde kunna beräkna lastfordons laststorlek och krav på viktfördelning kunna använda kommunikationsutrustning kunna arbeta kvalitets-, miljö- och säkerhetsmedvetet kunna redovisa teoretiska trafikkunskaper och självvärdering i enlighet med kraven för körkort, behörighetb,ochtraktorkort. %20Transportfordon%20grundkurs

35 Bilaga 5 s.1 TRTTE1501-Trafikundervisning, körkortsteori 50 poäng Lokal kurs Mål Mål för kursen Kusen skall ge de kunskaper och färdigheter som krävs för att uppfylla samhällets krav på ett riktigt trafikuppträdande. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Ha kunskap om fordonets konstruktion såväl miljömässiga som ekonomiska faktorer som är kopplade till fordonstrafiken Ha kunskap om regelsystemet Få ökad självkännedom genom att påvisa att människan är ofullkomlig att motverka självöverskattning samt att betona att en god förare kännetecknas av personlig mognad med stor respekt för sina medtrafikanter Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd Eleven redogör med stöd av litteratur för de grundläggande kunskaper och de olika regler och lagar som Vägverket föreskriver. Eleven utför med ett visst stöd av lärare ett arbete som med hjälp av olika källor och litteratur leder fram till en sammanställning och presentation av fakta inom ämnet trafik. Kriterier för betyget Väl godkänd Eleven redogör med god insikt för de grundläggande kunskaper och de olika regler och lagar som Vägverket föreskriver. Eleven utför självständigt ett arbete som med av olika källor och litteratur leder fram till en sammanställning och presentation av fakta inom ämnet trafik. Kriterier för betyget Mycket väl godkänd Eleven redogör med mycket god insikt för de grundläggande kunskaper och de olika regler och lagar som Vägverket föreskriver. Eleven utför självständigt ett arbete som med av olika källor och litteratur leder fram till en sammanställning och presentation av fakta inom ämnet trafik.

36 Bilaga 6 s.1 TRAFIKUNDERVISNING GRUPP B 50 poäng Ind.val VT 2007 SAL AULA D Onsdag Fredag Lärare mobil Vecka 3 19-jan Inf. Planering. Material jan Vägmärke Människan 4 26-jan Människan 5 31-jan Studiebesök på Trossö trafikskola 6 07-feb Människan Halka 6 09-feb Vilt Mörker DVD 7 14-feb Olyckor Människan DVD 7 16-feb Alkohol,Droger, Trötthet NTF DVD 9 28-feb Fordon 9 02-mar Fordon Test mar Släp Reg. Bevis mar Länsförsäkringsbolaget informerar Video mar öva inför prov Muntligt mar PROV mar prov åter mar Parkering mar Test Miljö apr Placering /Signaler Regler/ Omkörning apr Polismanstecken, Trafiksignal Video apr Järnvägskorsning /Spårväg Video apr Landsväg/Motorväg apr TEST apr Test åter NTF maj SLUTPROV maj Säkerhetskontroll maj Prov åter Betyg maj ev.omprov