Fel fart farligare än du tror Hjärnan underskattar riskerna. En kunskapstidning om trafiksäkerhet. Nr Dr Jones avslöjar rattfylleristen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fel fart farligare än du tror Hjärnan underskattar riskerna. En kunskapstidning om trafiksäkerhet. Nr 1 2014. Dr Jones avslöjar rattfylleristen"

Transkript

1 MITT I TRAFIKEN Nr En kunskapstidning om trafiksäkerhet Fel fart farligare än du tror Hjärnan underskattar riskerna Dr Jones avslöjar rattfylleristen Snålt och säkert lönar sig Vårt norska system är bättre än det svenska

2 INNEHÅLL Åländsk förarutbildning i förändring Dr Jones laddar om Dansk kampanj inspirerar Sverige Klagomuren friar och fäller Fel väg att ta efter Sverige sid 6 VTI-forskare skeptisk till förslaget sid 7 Politiskt förslag anser STR sid 7 Norsk oro för svensk trafiklärarutbildning sid 8 Dansk fotgängarstudie analyserar olyckor sid 19 Norge vill införa reklamationsnämnd_ sid 23 Nordens länder tänker lika om trafiksäkerhet sid 24 Lund klarade nollvisionen sid 26 Så många trafikdödas i Sveriges större städer sid 27 Alkohol och låg impulskontroll en farlig kombination sid 28 Säkrare förare med medicin sid 29 Bara en lärare underkänd 2013 sid 30 Madelene godkänd till slut sid 30 Antalet dödade i trafiken sjunker sid 31 Anpassa hastigheten svårare än vi tror sid 32 Mc-förare vill inte sänka farten sid 33 Transportstyrelsen förlorade sid 34 Högljudd bil tar kraft från föraren sid årsjubileum står för dörren sid 35 Nya gränsvärden ska minska bullret sid 35 Fyra skolor har redan kompenserat sid Säkert är lönsamt MITT I TRAFIKEN En kunskapstidning om trafiksäkerhet Utgiven av Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress: Järvgatan LANDSKRONA Telefon: Fax: E-post: Ansvarig utgivare: Berit Johansson Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: , e-post: Trafiksäkerhet är jämte miljöaspekterna allt viktigare när stora företag ska vidareutbilda personal som kör mycket i sina jobb. Det finns pengar att tjäna på att medarbetare kör tryggt och bränslesnålt, men det är också så att det i upphandlingar ofta ställs krav på trafiksäker och sparsam körning. STR känner till detta och lanserar nu sitt nya utbildningskoncept Safe & Eco. De tio första utbildarna har utbildats i 10 Landskrona. Medverkande i detta nummer: Bulle Davidsson, Zandra Erikshed, Catarina Gisby, Johan Granath, Staffan Gustavsson, Mark Olson Karin Söderlund Leifler Tryck: Alatryck, Vadstena ISSN: Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB Tel: Fax: Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år Layout/original: Forma Viva, Linköping Manusstopp för nr 2: 9 maj 2014 Omslagsbild: Staffan Gustavsson Mitt i Trafiken finns också på nätet Foto: Staffan Gustavsson 2 Mitt i Trafiken Nr

3 Självinsikt som förändrar Inom STR funderar vi alltid över nya utbildningskoncept som kan vara till gagn för trafiksäkerheten. Under vårt paraply finns flera lyckade satsningar, som EcoDriving , handledarutbildningen med material 2008 och STRYKB 2009, för att nämna några. Nu ser ännu ett spännande koncept dagens ljus. Det heter Safe & Eco och är en fortbildning för kunder med B-körkort. (Planen är att längre fram utveckla Safe & Eco även för den tunga trafiken.) För oss som jobbar med förarutbildning är GDE-matrisen en ledstjärna. Vi vill nå de högre nivåerna i matrisen för att komma i kontakt med förarens självinsikt och grundläggande attityder. Samtidigt är vi medvetna om hur svårt det är för unga människor utan lång körerfarenhet att reflektera över sitt agerande i olika situationer. Safe & Eco sätter nya verktyg i händerna på trafikläraren. Bland annat används nätbaserade utvärderingar: En självvärdering, en utvärdering av EcoDriving-kunskaper och en riskindexering. Den sistnämnda är särskilt intressant eftersom den ger möjlighet för företag att indexera sina förare efter risknivå: låg, medel eller hög. Safe & Eco-coachen träffar de förare som bedöms vara medel- eller högriskförare. Två coachande samtal hålles, ett före och ett efter ett körpass i den bil föraren vanligen kör. När coachen träffar föraren har denne med sig resultaten från de nätbaserade utvärderingarna och använder dem som underlag för samtalen. I januari utbildade STR de tio första Safe & Eco-instruktörerna och jag hade förmånen att få vara med. Jag vill återberätta två historier som togs upp under utbildningen. En av våra lärare hade haft en kund som var företagsledare med ansvar för flera hundra anställda. Kunden berättade att han reste mycket och oftast i bil. Han gillar bilar och tycker om att köra, tillbringar mil per år på vägarna, har högt självförtroende, höga krav på sina medtrafikanter och retar sig ofta på vad han kallade klantiga beteenden hos andra. Dock tar det sig inte uttryck i några aggressiva handlingar. Under körpasset visade han upp ett vad man kan kalla en forcerad körstil i sin stora svarta Mercedes. Full fart ut på motorvägen, korta avstånd till bilarna framför, snabba och återkommande körfältsbyten, överträdelse av hastighetsgränserna. Samtalet efteråt kom att handla om coachens upplevelse av åkturen. Han kände obehag, rädsla och var på gränsen till illamående. Företagsledaren var först oförstående, men medgav sedan att hans hustru säger samma sak. Samtalet kom därefter att koncentreras kring den höga hastigheten, vad är motivet? Företagsledaren svarade att han ofta har bråttom, till exempel till möten bokade med korta tidsintervaller. Vem beslutar om mötestiderna? frågade coachen. Företagsledaren tittade upp och svarade det gör jag. Sedan lutade han sig tillbaka i stolen och såg mycket generad ut. I det läget så behövde inte coachen säga så mycket mer. Den andra historien handlar om en kvinna som i samtalet med coachen sa att hon tycker att det är helt okej att köra lite för fort, bara det inte innebär fara för någon annan. Coachen frågade om hon hade personalansvar. Svaret blev ja. Hur ställer du dig till att dina anställda kör för fort med företagets bilar? Kvinnan svarade att det naturligtvis inte var acceptabelt, tystnade sedan och tillade det där jag tidigare sa om hastighetsbegränsningar var väldigt dumt. Huvudsyftet med Safe & Eco är att förmå föraren att reflektera över sitt beteende. Konceptet tar fasta på att det du själv kommer fram till tror du mer på, än om någon annan talar om för dig hur du ska göra eller tänka. Ledarkommentar Foto: Staffan Gustavsson Berit Johansson, förbundsordförande Huvudsyftet med Safe & Eco är att förmå föraren att reflektera över sitt beteende. Mitt i Trafiken Nr

4 Åländsk förarutbildning Färre obligatorier och ökat provfokus i lagförslag Landskapsregeringen på Åland föreslår att lagtinget antar en ny körkortslag och en ny lag om trafikskolor. Även på finska fastlandet är ett lagförslag på väg om en mer individualiserad utbildning med färre obligatorier. Landskapsregeringens förslag handlar kortfattat om att det åländska trafikutbildningssystemet ska ha färre obligatoriska inslag, mer provfokus och lämna större ansvar åt den enskilde att strukturera sin väg fram till körkortet. Yana Jahrén, är ordförande i Ålands Trafikskolor r.f. (som i sin tur är medlem i Finlands Bilskoleförbund). Hon vill inte låta sig intervjuas i nuläget, eftersom förslaget är på remiss. Hon svarar dock skriftligt på frågor att förslaget till ny körkortslag kommer att leda till stora förändringar om det går igenom. Resultatet blir i så fall en förarutbildning som liknar den svenska. Enligt Yana Jahrén råder stor oenighet om förslaget mellan trafikskolorna på Åland och dem som utformat det. Under våren kommer besked om förslaget förkastas eller accepteras. Skälet till att ålänningarna har möjlighet att själva utforma lagar är Ålands speciella statsrättsliga status. Ögruppen är en del av republiken Finland men också ett självstyrt landskap med eget parlament lagtinget som har rätt att stifta egna landskapslagar. Åland har också egen flagga, egna frimärken och egna registreringsskyltar på bilarna. I sitt remissvar om en ny lag för trafikutbildning, skriver Ålands Trafikskolor att förslaget har för dålig vetenskaplig förankring. De menar också att förändringen skulle innebära för mycket fokus på examenstillfället. Enligt Yana Jahrén har de åländska trafikskolorna stöd hos en hel del politiker och andra beslutsfattare. Hon menar att det visst finns bra saker med det svenska systemet men att man bara ska ta efter det som fungerar bra och inte riskera de svenska problemen med till exempel omprov och långa köer Ålands Trafikskolor får medhåll av STR som i en skrivelse bland annat pekar på att förslaget till ny körkortslag innebär att ansvaret lämnas till körkortstagaren att välja och forma sin utbildning. Det kan också leda till ökat provfokus vilket i nästa steg kan öka provköerna, skriver STR. Johan Granath De flesta tar körkort Enligt Wikipedia hade Åland invånare år Enligt Yana Jahrén tar de flesta körkort vid 18 års ålder, eftersom kommunikationerna i övrigt är begränsade, även om det finns en välutbyggd buss- och skärgårdstrafik. Även om många tar körkort privat så ger underlaget möjlighet för fem trafikskolor att arbeta heltid med förarutbildning. Det finns sammanlagt åtta yrkesverksamma trafiklärare på Åland, de flesta av dem är utbildade i Sverige. 4 Mitt i Trafiken Nr

5 i förändring ger större likheter med Sverige Foto: Wikimedia Commons Mitt i Trafiken Nr

6 Utbildning i förändring Fel väg ta efter Sverige Finlands Bilskoleförbund kritiserar förslaget Det är ett steg i fel riktning om Åland och Finland tar efter svensk förarutbildning. Det menar finländaren Kurt Erlands, president i Nordisk Trafikskole Union (NTU). Han menar också att det är svårt att se några andra skäl än ekonomiska till förändringen. Kurt Erlands är president i NTU på Finlands Bilskoleförbunds mandat. Han berättar att den process som inletts på Åland även är på väg på fins ka fastlandet. Där finns också långtgående politiska planer på att ändra förarutbildningen. De åländska och finska förarutbildningssystemen är i dagsläget ganska lika varandra. Han är mycket kritisk till den del av det åländska förslaget som handlar om att staten genom Motorfordonsbyrån* ska ta över handledarutbildningen. Det är helt otroligt och låter falskt i mina öron, att de både ska utbilda och examinera på proven. Kurt Erlands menar att de föreslagna förändringarna i grunden handlar om ekonomi. Jag känner inte till någon egentlig kritik mot det nuvarande systemet och kan inte se några andra skäl än ekonomi att det ska bli billigare att ta körkort och att någon ska plocka politiska poäng på det. Det handlar definitivt inte om trafiksäkerhet. Han menar att det är ett steg i fel riktning att ta efter Sverige. Finlands Bilskoleförbund är negativt till en förändring i den riktningen. Vi känner ju den svenska modellen väldigt väl, vissa saker är bra men ni är ju inte nöjda. Därför menar vi att det är fel väg. Kurt Erlands hänvisar också till statistiken som visar att unga förare i Finland Kurt Erlands, NTU (Nordisk Trafik Union), anser att både Finland och Åland tar steg i fel riktning om de går mot en modell som liknar svensk trafikutbildning. klarar sig bättre än äldre förare. Det är ett tecken på att den finska förarutbildningen med sina många obligatoriska inslag ger resultat, tycker han. Det är synd att rasera det som går åt rätt håll. Vi har också försökt att påpeka att vårt nuvarande system har fördelar jämfört med Sveriges. Där får vi ju också medhåll från svenska forskare, till exempel Nils Petter Gregersen. Finlands Bilskoleförbund försöker påverka det politiska systemet att inte gå vidare med det kommande förslaget till körkortslag. Kurt Erlands tror att det finns en risk för att de tankar som ligger bakom förslagen sprids till andra länder. Det är lätt att den här sortens idéer, som dyker upp på ett ställe, plötsligt finns lite överallt, inte bara på Åland och i Finlands fastland. Johan Granath * Motorfordonsbyrån är den myndighet på Åland som sköter fordonsbesiktning, fordonsregistrering, förarexamen och båtregistrering. Så ser utbildningen ut idag Det åländska förslaget liksom det kommande finska har färre obligatoriska inslag än dagens och större möjligheter till privat körkortstagande, enligt Kurt Erlands. Det nu gällande finska systemet har bland annat 18 timmars obligatorisk övningskörning och 19 timmars obligatorisk teoriutbildning på trafikskola. Detta är vad som kallas steg 1 (grundskedet) i den finländska utbildningen. Där gör man också körprov och får intyg om godkänd förarexamen. Steg 2 Efter det följer steg 2 (övningsskedet) med två körtimmar och en grupplektion. Eleven återvänder till trafikskolan för en riskbaserad utbildning som ska bygga på elevens erfarenheter. Efter tre månader med körkort tar man steg 3 (fördjupandeskedet). Det omfattar en timme individuell körning, en timme körning med utvärdering och bland annat gruppundervisning, övningar på halkbana samt tre teorilektioner. Få kör privat Det finns en möjlighet att köra privat även i Finland. Relativt få gör dock detta (omkring 15 procent). I januari 2013 infördes en introduktionsutbildning för privatisterna, som tidigare inte hade behövt gå en sådan. Detta väckte protester. Den ansågs framför allt vara alltför dyr, den kostade 600 Euro, men togs bort i början av 2014, säger Kurt Erlands. Johan Granath 6 Mitt i Trafiken Nr

7 VTI-forskare skeptisk till förslaget Jag har höjt ett varningens finger Om Finland vill ta efter större eller mindre delar av den svenska förarutbildningen bör man titta på de problem som svensk trafikutbildning har. Det menar VTI-forskaren Nils Petter Gregersen. Jag har lite svår att uttala mig om Åland, men för Finlands del skulle jag rekommendera att man hör sig för noggrant om vilken problematik vi har i den svenska utbildningen, säger Nils Petter Gregersen. VTI-forskaren Nils Petter Gregersen menar att Finland noga bör överväga de problem som finns i det svenska förarutbildningssystemet innan man tar efter det svenska. Till exempel bör Finland undvika att, som Sverige, ha avancerade målsättningar med trafikutbildningen. Detta samtidigt som eleven har väldigt fritt att välja själv hur han eller hon vill lägga upp sin utbildning. Vi har också en nationell struktur för trafiklärarutbildningen som måste vidareutvecklas så att den garanterat ger lärarna rätt verktyg för att kunna arbeta mot de högt satta målen i trafikutbildningen. Förutom dessa brister bör de finska utredarna fundera ett extra varv när de, bland annat med Sverige som förebild, vill fokusera mer på examen, menar Nils Petter Gregersen. Vårt problem är att vi har ett prov som inte ger besked om eleverna når och matchar de avancerade målen i kursplanen. Det är något man måste fundera på. Han anser också att Finland ska undvika att ta efter det svenska systemets handledar- och riskutbildningar. Där knölas allt för mycket in trots knappt om tid, vilket gör det mycket svårt för utbildarna att kunna använda sig av moderna pedagogiska metoder. Jag har höjt ett varningens finger i de här frågorna i mina kontakter med dem som nu utreder den finländska förarutbildningens framtid. Det är det finska trafiksäkerhetsverket, Trafi, som under tidig vår ska presentera ett förslag till en reformerad finsk förarutbildning. Sami Mynttinen är ansvarig för arbetet på uppdrag av den finska regeringens kommunikationsministerium. Sami Mynttinen hänvisar dock frågor till regeringsrådet Silja Ruokola. Mitt i trafiken har utan framgång sökt Silja Ruokola för en kommentar. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson Verkar vara en politisk fråga STR varnar för försämring Ett hot mot trafikskolorna och trafiksäkerheten. Det tycker STR om förslaget till ny körkortslag på Åland. Ett liknande förslag förbereds nu på finska fastlandet. Om idéerna blir verklighet skulle det försämra den åländska och den finska förarutbildningen, menar STR. STR:s ordförande Berit Johansson menar att det är viktigt att följa det som händer i Finland och på Åland, eftersom det finns en risk att idéerna sprider sig. Vi behöver alltid fråga oss vad skälet är när någon vill genomföra sådana här förändringar. Det är viktigt att försöka förstå, eftersom det även kan påverka oss. Berit Johansson känner inte till vad som ligger bakom de planerade förändringarna Det är märkligt om det svenska förarutbildningssystemet nu bedöms som så problemfritt att det blir modell för andra, säger Berit Johansson. Mitt i Trafiken Nr

8 i Finland och på Åland. Hon har heller inte hört från de åländska kollegerna om de egentligen vet vad hela handlar om. De känner inte till något allmänt missnöje, så detta verkar vara en renodlat politisk fråga, även om olika intresseorganisationer debatterat det finska förarutbildningssystemet medialt, säger Berit Johansson. STR har blivit tillfrågat om att ge sin syn på det åländska förslaget och har, liksom andra nordiska trafikskoleförbund, påtalat sin kritiska inställning till det åländska förslaget i en skrivelse. Vi vill framför allt peka på att vi har en hel del problem i vårt svenska system. Och att det knappast gagnar trafiksäkerheten och körkortsutbildningen på Åland och i Finland att rakt av ta efter Sverige. Enligt Berit Johansson ses den finska förarutbildningen som ett föredöme i Sverige: Den är tydlig i sin utformning, har större kunskapsfokus och mindre provfokus. Det finns visserligen en möjlighet att ta körkort privat även i Finland men med fler och omfattande obligatoriska inslag (se text på sidan 6). Trots detta väljer 85 procent av de finska körkortstagarna trafikskola. Det är vad vi uppfattar som ett bra system. Och även om vi inte kan säga att vi i Sverige har ett system som är helt åt skogen, så blir det märkligt om det nu bedöms som så problemfritt att det blir en modell för andra länder. Berit Johansson påminner om att STR länge har drivit frågan om ett större fokus på förarbeteende inom utbildningen, vilket betonas i Finland. Men nu, när vi har forskarna med oss i frågan, kanske Finland lämnar ett utbildningssystem som betonar beteende bakom sig. Det är i sådana fall en tråkig utveckling. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson Norsk oro för svensk tr Den norska utbildningen håller en h Många norrmän utbildar sig till trafiklärare i Sverige, vilket väcker oro i grannlandet. Det resulterar i en överproduktion av trafiklärare och skapar dåliga konkurrensvillkor, säger Ann Kristin Thomte, förbundsordförande för Autoriserte Trafikkskolers Landsforbund, ATL. För att utbilda sig till trafiklärare i Norge finns två alternativ, Högskolan i Oslo och Akerhus (HiOA) eller Högskolan i Nord Trøndelag (HiNT). Båda utbildningarna är tvååriga med höga inträdeskrav, krävande upplägg och med möjlighet att fortsätta studera till bachelor degree. Därför söker sig många norrmän till Sverige. Här kan de, utan förkunskaper, köpa sig en kortare trafiklärarutbildning. Detta har fått ATL, den norska motsvarigheten till STR, att reagera. Det är tillåtet att dra till både Sverige och Danmark för att bli godkänd trafiklärare i Norge. Men jag kan med stor säkerhet säga att den norska utbildningen håller en högre nivå. Den är annorlunda till såväl innehåll som omfång, säger Ann Kristin Thomte. Väl tillbaka i Norge hamnar de svenskutbildade trafiklärarna mellan två system. Innan de blir godkända som trafiklärare i Norge måste de testas av Statens Vegvesen och visa att de lever upp till de norska arbetskraven genom teoretiska och praktiska test. De har tillåtelse att köra ordinarie körlektioner på samma sätt som trafiklärare med norsk utbildning, men de får inte genomföra de obligatoriska momenten i den norska körkortsutbildningen. De som utbildar sig i Sverige går inte på djupet med den mer omfattande norska läroplanen för körkortsutbildning, vilket riskerar att även påverka utförandet av förarutbildningen, menar Thomte. De som går den norska utbildningen är bättre rustade att förstå både intention och innehåll i den norska läroplanen, tilllägger hon. Ann Kristin Thomte vill samtidigt betona att det säkert finns de som sätter sig väl in i den norska modellen. Det är viktigt att såväl den enskilde som trafikskolan som anställer följer upp den professionella vägledningen. En annan risk, enligt Thomte, är att villkoren för trafikskolorna förändras när många av de norska trafiklärarna är utbildade i Sverige. Det har resulterat i en överproduktion av trafiklärare. De flesta som går trafiklärarutbildningen i Sverige är från Østlandet. Därmed blir det för många trafiklärare i förhållande till tillgången på elever i det området. Det leder även till dåliga konkurrensvillkor, eftersom även en icke fullt godkänd trafiklärare kan köra ordinarie lektioner på samma sätt som en godkänd. Kunden vet inte att det är en lärling och betalar samma pris som för en godkänd lärare, säger Thomte. Det finns ingen statistik som tyder på samband mellan de allt fler svenskutbildade trafiklärarna och olyckstal i den norska trafiken. Men Ann Kristin Thomte tror att trenden att utbilda sig i Sverige på sikt kan få betydelse för den norska trafiksäkerheten. ATL önskar att morgondagens trafiklärare använder de utbildningar och den kompetens vi har i Norge för att tillvarata trafiksäkerheten och nollvisionen på bästa möjliga sätt. 8 Mitt i Trafiken Nr

9 Trafiklärarutbildning afiklärarutbildning ögre nivå Genom samarbetet inom NTU (Nordisk Trafikskoleunion) arbetar man aktivt för att påverka de nordiska ländernas trafiklärar- och körkortsutbildningar. Finlands system liknar Norges på många sätt och Danmark är i en process för att förändra sin trafiklärarutbildning. Endast Sverige hänger efter, menar Thomte. Det är både ett EU-direktiv och myndigheter som styr problemet. Det är klart att det är en utmaning med så stora skillnader mellan länderna, på såväl trafiklärarutbildningen som kraven på övningskörning och körkort. Norge är i teorin bäst i klassen på alla områden, säger Thomte. Gunlög Stjerna, som arbetar med den svenska trafiklärarutbildningen på STR:s Ann Kristin Thomte, ordförande i STR:s norska motsvarighet ATL, är kritisk till att så många norrmän utbildar sig till trafiklärare i Sverige. Den svenska utbildningen är sämre än den norska, menar hon. Foto: Staffan Gustavsson uppdrag, konstaterar att många norrmän utbildar sig i Sverige. Det finns drivkrafter för allt. På det här vinner de norska trafiklärarkandidaterna ett halvår. Istället får den norska trafikskola som betalar deras utbildning lägga ut omkring kronor, säger Gunlög Stjerna. Hon kallar möjligheten för en genväg för dem som inte kommit in på de norska högskolorna. Utbildningen som norrmännen går är en så kallad uppdragsutbildning. Den skapades på nittiotalet för att vidareutbilda anställda inom svenska företag, men har tyvärr blivit en affärsidé för att locka norrmän till några av de svenska trafiklärarutbildningarna, förklarar Gunlög Stjerna. Statsbidraget för utbildning av en svensk trafiklärare är omkring kronor. Tror du liksom Thomte att den norska trafiksäkerheten kan vara hotad? Om de blivande trafiklärarna inte blir tillräckligt väl utbildade, ja. Uppdragsutbildningen har kravet på pappret att nå samma mål som den ordinarie svenska trafiklärarutbildningen, men detta kontrolleras inte tillräckligt, säger Gunlög Stjerna. Berit Johansson, förbundsordförande i STR, kan förstå att norrmännen tycker att det är problematiskt att många söker sig till svenska uppdragsutbildningar, men menar att Norges rådande lagstiftning är något de själva får hantera. Det går inte att påverka deras lagstiftning från svensk sida. Hon understryker att STR har satsat pengar och resurser på att påverka och styra upp den svenska trafiklärarutbildningen. Det har gett oss fördelar, men det finns mer att önska och jag tror mycket på den nationella likvärdigheten och de ledningsgrupper som finns för varje utbildningsanordnare. Genom att arbeta med dem kan vi få en långsiktig, strukturerad och målmedveten utveckling på utbildningarna. Berit Johansson menar att problemet inte bara handlar om utbildningens längd, utan även om hur mottaglig eleven är. Man kan ha en extremt bra utbildning, men eleven måste själv ta till sig kunskapen. Differensen skulle kanske finnas där även om den svenska uppdragsutbildningen var tvåårig. För det är en svensk trafiklärarutbildning norska trafikskolor köper åt sina anställda. Anpassningen till det norska systemet måste göras i Norge. Zandra Erikshed Mitt i Trafiken Nr

10 De flesta ser inte någon koppling mellan sin livssituation och sitt körsätt, men de två sakerna hänger ihop, säger Michael Axelsson, med ryggen mot kameran, som tillsammans med Joakim Gudmundsen och Erik Roloef utbildar de första trafiklärarna som ska bli utbildare i Safe & Eco i Sverige. Så ska yrkesförare lära sig köra snålare Säkerhet står allt högre upp på önskelistan när stora företag ska vidareutbilda personal som kör mycket och ofta i sina jobb. Det vet man om på STR. Nu utbildas de första utbildarna i konceptet Safe & Eco. I STR:s stora utbildningssal i Landskrona sitter tio trafiklärare från hela landet. De är de första som utbildas för att sedan kunna verka som utbildare inom ra men för det nya konceptet. Pia Söderlund arbetar sedan länge med miljöfrågor inom STR. Sedan en tid tillbaka är hon också projektledare för Safe & Eco. Vi hade sexton sökande till dagens utbildning, berättar hon. Men vi hade satt upp vissa kriterier. Bland annat att deltagarna måste ha goda kunskaper i engelska. Många gånger kommer vi att utbilda på engelska, och även utbildningen här i dag 10 Mitt i Trafiken Nr

11 Snålt & säkert STR utbildar lärare i Safe & Eco är på engelska. Några av dem som inte kom med den här gången föll på att de inte har de språkkunskaper som vi anser är nödvändiga. Som framgår av namnet Safe & Eco handlar det om att framföra sitt fordon såväl trafiksäkert som miljöanpassat. Bortsett från att företagen har stora pengar att tjäna på att medarbetare kör tryggt och bränslesnålt är det också så att det ställs krav på trafiksäker och sparsam körning i många upphandlingar. Utbildningskonceptet har skapats av det holländska utbildningsföretaget VVCR. VVCR letade efter en samarbetspartner i Norden och kom i kontakt med STR via ett EU-projekt om förarutbildning. Så nu har vi ett samarbetsavtal med VVCR som går ut på att vi ska ta hand om deras nordiska kunder, förklarar Pia Söderlund. Mitt i Trafiken Nr

12 Erik Roelof från CITO utbildar svenska Safe & Eco-utbildare i Landskrona. STR har också möjlighet att söka sig egna kunder. Hur beskriver man då bäst Safe & Eco? Låt oss säga att företaget XY köper en Safe & Eco-utbildning. Då får deras anställda till att börja med delta i ett antal webbaserade undersökningar. Dessa undersökningar är framtagna utifrån vetenskapliga kriterier. (VVCR har här samarbetat med det holländska forskningsinstitutet CITO och Cranfield University i London.) Utifrån undersökningarna görs en bedömning av förarna. Hur riskbenägna är de? Hur miljömedvetna är de? Hur tänker de själva kring hur de är som förare? Därefter är det dags för Safe & Eco-utbildaren och föraren att mötas i verkliga livet och ha ett samtal. Tanken med det samtalet är att det ska röra sig i de övre delarna av GDE-matrisen, det vill säga läraren ska inte tala om för föraren hur han eller hon är som förare, det ska föraren själv komma fram till, säger Pia Söderlund. Man skulle också kunna säga att frågorna inte handlar om det föraren gör utan om konsekvenserna av vad han eller hon har gjort. Det är där fokus ligger. Efter samtalet kör Safe & Eco-utbildaren med den anställde i företagets bil. Eller i den bil som den anställde brukar köra. Körningen utvärderas och personliga utvecklingsplaner upprättas. Komna så här långt kommer det säkert att visa sig att en del förare redan kör så trafiksäkert och miljövänligt de kan. Då behöver de inte någon vidareutbildning. Men lika många kommer säkert att vara i behov av det. I kurslokalen är det nu dags för rollspel. Holländaren Erik Roelof från CITO agerar trafiklärare, Michael Axelsson från STR är eleven Donald som arbetar på ett stort företag i Istanbul. Donald är ung, har jobbat två år inom koncernen och är angelägen om att visa framfötterna. Jobbet är ganska 12 Mitt i Trafiken Nr

13 Snålt & säkert Pia Söderlund på STR är projektledare. Vi kommer att ha fler lärarutbildningar i hur man utbildar i Safe & Eco, säger hon. Men det dröjer nog ett år till nästa. Markus Andersson ser fram emot att få utbilda enligt det nya konceptet. stressigt. Han kör bil dagligen för att ta sig från den ena kunden till den andra. Stressen påverkar honom, men han vill inte beklaga sig för sina chefer. Han kör lite väl fort ibland. Två gånger har han varit inblandad i olyckor, inte några allvarliga sådana, men ändå. Med öppna frågor sådana som det inte bara går att svara ja eller nej på ska läraren få föraren att berätta om sig själv och sitt beteende i trafiken. Frågorna ska leda till reflektion. Finns det till och med något i den aktuella livssituationen som avspeglas i hur han är som förare? Alla trafiklärarna som deltar i dagens utbildning har gjort de webbtester som deras framtida elever så småningom ska göra. Med testerna som underlag delas de in i mindre grupper där de ska samtala med varandra på samma sätt som Erik Roloef och Michael Axelsson nyss gjort i skolsalen. Det här med att ställa öppna frågor är lättare sagt än gjort. Det är svårt att hitta flytet i frågorna, konstaterar Mats Turner från Yrkesförarcentrum i Karlskrona. De andra i hans grupp håller med. Men med gemensamma ansträngningar hittar de rätt. Frågeorden hur och vad är bra. Varför ska man dock undvika. Det där ordet som verkar så oförargligt kan lätt få den tillfrågade att gå i försvarsställning. Det är som om det finns någonting anklagande inbyggt i varför. Då är det bättre att säga hur kommer det sig att, eller någonting liknande. Markus Andersson kommer också han från Karlskrona, från Trossö trafikskola. Jag tycker att det här är med Safe & Eco är jätteintressant, säger han. Precis som de andra som är här utbildar jag redan i EcoDriving. Dessutom gillar jag att ha ett coachande förhållningssätt till mina elever, så jag ser verkligen fram emot att få utbilda utifrån det här konceptet. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson Diskussion om vad som är en bra alternativt dålig fråga. Markus Andersson, Joakim Gudmundsen och Mats Turner. Mitt i Trafiken Nr

14 Dr Jones laddar om Rättskemisten Wayne Jones är Sveriges mest anlitade expertv När Wayne Jones lugna telefonröst ekar ut i rättssalen går ingen åtalad rattfyllerist säker. Inom några minuter kan professor Jones skjuta hål på svepskäl, rövarhistorier och tunna alibin. Han är Sveriges mest anlitade expertvittne i rattfyllerimål. Bara en nödlögn i rätten eftersupning återstår att knäcka helt. Han kom som gästforskare från Wales till Sverige, ett land i brännvinsbältet där en normal vuxen invånare årligen dricker alkohol motsvarande 7 9 liter ren sprit. Landets vägnät har också vuxit snabbt samtidigt som ett par hundratusen nyregistrerade bilar rullar ut varje år. Trafiksäkerhet och alkoholkonsumtion är ett ständigt återkommande debattämne i doktor Jones nya hemland. Det passar honom utmärkt. Wayne Jones är nämligen doktor i rättskemi. Hans avhandling gällde mätning av Rattfylleri alkohol i utandningsluft och blod. Kunde den tidens mätmetoder förbättras, bli mer exakta? Hans svar var ett tveklöst ja. Det var inga överord. När jag kom till Linköping 1985 krävdes fyra olika bestämningar av promillehalten för att gälla som bevis i rätten. Viktigast av dem var blodprovet. Det krävde mycket tid och arbete för att ge rättssäkra svar, säger han. Med hjälp av Wayne Jones forskning på Rättsmedicinalverket, sju dagar i veckan i nästan 30 år, har både analysmetoder och mätutrustning finslipats. Verket har haft ett nära samarbete med Statens Kriminaltekniska Laboratorium, som testar och kalibrerar mätutrustning. Även andra forskare och tekniker har bidragit till att höja utandningsprovets bevisvärde. År 1989 blev utandningsprov accepterat som bevismedel för första gången i Sverige. Nu gör vi maximalt två bestämningar. Utandningsprov och blodprov. Det räcker. Utandningsprov kan genomföras på plats där trafikpolisen gör rutinmässiga alkoholkontroller. Resultatet syns omedelbart, och polisen kan bestämma direkt om en förare får köra vidare eller hållas kvar. Provet kräver inga sprutnålar och medför ingen risk för gulsot eller andra blodsmittor. I folkmun talar man fortfarande om promillegräns. Men i lagtexten har 0,2 promille i blodet samma tyngd som 0,10 milligram per liter i utandningsluften. Idag blir blodprov aktuellt endast om föraren vägrar lämna utandningsprov eller om det är troligt att han kommer att åberopa eftersupning. Eftersupning är onekligen ett huvudbry. Inte bara för Wayne Jones. Både Trafikverket och MHF har argumenterat för nya lagar som kan förbjuda eller hejda det skandalomsusade fenomenet. En statlig utredning i maj (Ds 2013:28) avrådde däremot från ny lagstiftning. I svensk lag är det inte straffbart att dölja sin egen brotts 14 Mitt i Trafiken Nr

15 ittne i rattfyllerimål lighet. Ännu ett skäl är att eftersupning skulle ge lindrigare straff än rattfylleri. Misstänkta kan antas åberopa eftersupning ännu oftare av just det skälet. Utredaren menar också att eftersupning är rätt ovanligt färre än av de rattfyllerifall som upptäcks under ett år. Ingen ny lag rekommenderas, men utredaren har på regeringens begäran ändå skrivit ett förslag på tänkbar lagtext. Remissinstanser, som MHF, fick möjlighet att yttra sig under hösten, och en lag skulle kunna träda i kraft redan i sommar. Ännu har regeringen inte lämnat någon proposition till riksdagen. Att eftersupning är en marginell företeelse håller Wayne Jones inte med om. Om föraren inte är tagen vid ratten, kan man nästan slå vad om att den misstänkte kommer att hävda eftersupning. Med 30 års erfarenhet i den här branschen kan jag säga att påstådd eftersupning i 99,9 procent av fallen är rena rama efterhandskonstruktionen. Idag kan en rättskemist bevisa att påståenden om eftersupning är lögn. Men det Mitt i Trafiken Nr

16 Rättskemisten Wayne Jones uppträder som expertvittne i rattfyllerimål, både i Sverige och utomlands. Vissa dagar blir det telefonutfrågningar tre gånger, i rättssalar överallt i Sverige. finns en rejäl hake. Metoderna kräver den misstänktes frivilliga medverkan. I bevisningen ingår, bland annat, två urinprover tagna med en timmes mellanrum. Föraren har rätt att avstå från urinprover. Utan dem har åklagaren enbart ett obligatoriskt blodprov eller utandningsprov som bevis. Det räcker inte i ett mål där försvaret hävdar eftersupning. Eftersupning är det i särklass vanligaste motargumentet i rattfyllerimål idag. Polisen har fått instruktioner att alltid ta två urinprover när en misstänkt förare kan tänkas hävda eftersupning. Men så sker inte alltid av olika anledningar, säger Wayne Jones. Genom åren har rättskemisten Jones bidragit till närmare 400 olika artiklar i vetenskapliga tidskrifter. De allra flesta handlar om precision och tillförlitlighet i mätning av alkohol i utandningsluft och blod hos människan. Den intensiva jakten på exakthet hänger ihop med Sveriges lagstiftning kring alkohol i trafiken. Svensk lag drar en knivskarp gräns mellan 0,19 promille och 0,20 promille. Antingen går man fri eller får påföljd. Gränsen mellan 0,99 och 1,0 promille kan handla om dagsböter eller fängelse. Den misstänkte rattfylleristens redogörelse väger lätt i domstol. Läkares intyg bleknar också inför Rättsmedicinalverkets kvalitetskontrollerade labbresultat. Så är lagen skriven, så har rättspraxis också utvecklats. Ändå är det många åtalade som försöker få domare och nämndemän att ifrågasätta rättskemin till förmån för egna mer eller mindre fantasifulla berättelser. Några exempel: Det var snus med whiskysmak som gav utslag. Läkarintyg talar för att mina sura uppstötningar kunde orsaka mätfel. Sköljde munnen med Listerin. Åt punschpraliner. Kör LCHF-diet. Det ger orättvisa utslag. Blev opererad för fetma, det påverkar promillehalten i blodet. I åtalades försvarstal finns ständigt nya uppslag till forskning. Inga av ovanstående argument håller. De nagelfars, testas och underkänns i Jones och andras skörd av publicerad forskning. Som ett stöd för polis, åklagare, domare, nämndemän och andra har Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, nyligen gett ut en handbok 16 Mitt i Trafiken Nr

17 Rattfylleri om alkoholundersökningar för rättsligt bruk. En av de medverkande heter, så klart, Jones. Under många år har SKL och Rättsmedicinalverket hållit kurser för blivande åklagare. Vid kursavslutningen deltog kandidaterna i en middagsbjudning med fördrink, vin till maten och avec till dessert. De noterade sin upplevda promillenivå medan vi gjorde riktiga mätningar. Kandidaternas egen skattning av nivåerna var ofta mycket högre än vad mätningarna visade. De bedömde att de var olämpliga som bilförare tidigare än instrumenten gjorde. När de sedan i en rättegång får höra att en förare haft 1,5 promille i blodet blir det tydligare för dem vad saken gäller. En människa måste ha supit intensivt för att uppnå en sådan hög nivå. Doktor Jones kan framstå som kompromisslös när bevisföring förs på tal. Men när det gäller straff eller hårdare tag mot rattfyllerister är tonen en annan. Straff löser inte det grundläggande problemet alkoholmissbruk. Den genomsnittliga promillehalten hos en person som åker fast för rattfylleri är 1,7. En oerhört hög nivå som ingen vanlig konsument kan komma i närheten av. Personen som kört så berusad har mycket allvarliga alkoholproblem. Åtalet för rattfylleri är ett tidigt varningstecken. Här är det endast professionell behandling som kan hjälpa. Idag blir det istället böter eller fängelse. Vi vet att 30 procent av de cirka som åker fast varje år återfaller de kommer att åka fast för samma brott igen. Om målet är att förbättra trafiksäkerheten, så är dagsböter och fängelse inte rätt medel. Det kan verka dyrt att döma rattfyllerister till professionell behandling. Men ur samhällets synvinkel kan det vara det mest lönsamma, och många oskyldiga skulle slippa bli trafikoffer. köra bil påverkad. För att hejda återfall måste man ha en sådan apparat i bilen. Rattfylleri står mitt i rättskemins strålkastarljus. Men forskarnas slutsatser rör alla förare som någon gång tar sig ett glas. Frågan om och när man kan köra trafiksäkert angår varenda ansvarskännande bilist. De flesta par som blir bortbjudna idag turas om Ikväll kör jag. Andra planerar sin hemfärd med cykel, möjligen taxi. Andra som inte avstår från att dricka räknar eller mäter sin promillenivå med hjälp av en app i telefonen eller med en alkometer inköpt via postorder eller varuhus. Här är det lätt att göra misstag som kan bli ödesdigra. Apparna som räknar fram promille kräver att man är mycket noga och antecknar exakt. Till närmaste centiliter, om det ska vara något syfte med en sådan metod. Var det 15 centiliter vin i glaset, eller var det 18 centiliter? Alkometrar som finns i handeln är av mycket varierande kvalitet. De som kostar några hundralappar är inget att lita på. För att nå samma noggrannhet som polisens sållningsapparater får man lägga ut ett par tusen kronor. Siffror på en skärm kan däremot aldrig ersätta det egna omdömet. Efter en fest som pågår intill småtimmarna kan en gäst vakna på morgonen med sprängande huvudvärk, illamående och en seg trötthetskänsla. Det är mycket möjligt att en alkometer på morgonen visar 0, eftersom kroppen förbränner alkohol även under sömn. Men den bakfulla gästen ska ändå avstå från att köra dagen efter. Bakom ratten blir han farlig. Inträffar en olycka kommer det inte att rubriceras som rattfylleri. Men det är klart att alkoholens efterverkningar finns i bakgrunden som bidragande orsak. Professor Jones gick i pension från Rättsmedicinalverket i januari 2013, och är numera gästprofessor på Linköpings universitet. Forskning tänker han syssla med så länge han andas. Och runtom i världen ropar domstolar och universitet fortfarande efter hans tjänster. Påta i trädgården lockar inte denne pensionär. I sitt nya fria liv kan han nu ägna sig åt sin bästa hobby rättskemi. En gång forskare, alltid forskare. Text: Mark Olson Foto: Staffan Gustavsson Kemisten Jones påpekar gång på gång att han inte är jurist, men han är en enträgen förespråkare för en lagreform: Kräv alkolås för alla som döms för rattfylleri. Det är enda sättet att förhindra att en person med alkoholproblem kommer att Wayne Jones har skrivit närmare 400 vetenskapliga artiklar och gett ut flera böcker om alkohol, droger och trafikbrott. Mitt i Trafiken Nr

18 Ny dansk strategi är att fokusera på det positiva, så att medborgarna förstår att de kan göra något för trafiksäkerheten. Dansk kampanj inspirerar Sverige Vi behöver komplettera med människoperspektivet Sænk Farten en lille smule betyder en hel del. Det är det uppfordrande namnet på en ny dansk hastighetskampanj som ska få invånarna att förstå att även små fartförändringar gör stor skillnad för trafiksäkerheten. Danskarna blir allt bättre på att följa hastighetsbegränsningarna på sina landsvägar, vilket har resulterat i rekordlåga dödstal i den danska trafiken. Under 2012 dog 167 personer, det är den lägsta siffran sedan statistikens start Det preliminära dödstalet för 2013 är 192, vilket i sammanhanget också räknas som ovanligt lågt. Trots de goda Sænk Farten nyheterna kör fortfarande 65 procent för fort på landsvägarna och flera av dödsfallen hade kunnat undvikas om föraren hade hållit hastigheten. Därför har danska Rådet for Sikker Trafik (motsvarande NTF) satsat stort på en informationskampanj för att öka medvetenheten om att även små fartförändringar kan göra stor skillnad Den är den senaste i en rad kampanjer under det föregående decenniet. De tidigare har ofta varit av ett varnande slag, till exempel instruktionsfilmer om hur en påkörning i olika hastigheter påverkar kroppen. Den nya strategin är att istället fokusera på det positiva, så att medborgarna själva förstår att de kan göra något för trafiksäkerheten. Det måste göras lika socialt oacceptabelt att köra för fort som det har blivit att köra under påverkan av alkohol. Men det är en lång väg dit, menar Søren Troels Berg, Rådet for Sikker Trafik. Kampanjen består av en tecknad film som under oktober i fjol visades på tv, YouTube och sociala medier. Radiorek lam, vägskyltar, teckningstävlingar på bensinstationer, en facebookgrupp och lokala aktiviteter är andra delar av kampanjen. Förhoppningen är att väcka debatt och få danskarna att börja prata om fortkörning. En undersökning visade att majoriteten 18 Mitt i Trafiken Nr

19 Dansk fotgängarstudie analyserar olyckor En av sex som dödas i trafiken i Danmark är fotgängare. För att komma underfund med hur olyckorna uppstår och hur de kan förebyggas har Havarikommissionen for Vejtrafikulykker (HVU) djupanalyserat 27 fotgängarolyckor. Informationen till djupanalyserna kommer bland annat från undersökningar av olycksplatser och fordon, intervjuer med de inblandade och kompletterande upplysningar från sjukhus och polis. Sven Krarup Nielse från HVU berättade om studien på årets Transportforum i Linköping. De svaga fotgängarna är framträdande i vår statistik, två tredjedelar av de skadade tillhörde en extra utsatt grupp. Det vill säga barn, äldre, påverkade och människor med icke synliga handikapp. Endast i ett av de 27 fallen var fotgängaren ensam upphov till olyckan och i sju av fallen var det enbart bilistens fel. I övriga situationer var båda skyldiga till olyckan. De bakomliggande olycksorsakerna hos fotgängarna var till exempel påverkan av alkohol eller droger. Mer än en tredjedel av förarna var mellan 18 och 24 år och 20 stycken var män. Två tredjedelar av olyckorna skedde när fotgängaren gick över vägen utanför övergångsställena. Andra vanliga olyckstyper var i mörker, på en trottoar eller vid backning. HVU:s rekommendation för att förebygga fotgängarolyckor är bland annat att backa så kort sträcka som möjligt, ställa in speglarna och köra långsamt i städerna. Vägarna ska i högre grad leda fotgängarna till säkra ställen att korsa vägen på och föräldrar ska hålla bättre uppsikt över sina barn. Dessutom uppmuntras bilteknologiska lösningar, som till exempel automatiskt nödbromssystem, fotgängardetektor och utvändig airbag på bilens front för att skydda fotgängare. Zandra Erikshed av danskarna såg filmen och att så gott som alla förstod budskapet. Hela 38 procent blev motiverade att sänka hastigheten men bara en tiondel talade med familj och kolleger om den. Filmen kanske är för snäll, den innehåller ju inget våld eller sex för att få uppmärksamhet. Det är de elementen som funkar bäst på sociala medier, säger Søren Troels Berg. Under kampanjen gjorde polisen även fler kontroller på landsvägarna och förhoppningen var också att kampanjen skulle öka förståelsen för dem. En undersökning visade att över hälften av de tillfrågade tyckte att det var bra, eller mycket bra med fler poliskontroller. I Danmark har man en stor tilltro till kampanjer, till skillnad från i Sverige. Kampanjverksamhet förekommer inte här, det är nedprioriterat och ges inget utrymme, säger Nils-Petter Gregersen, forskningsdirektör på VTI. Han menar att anledningen är att tidigare svenska kampanjer inte har varit tillräckligt genomtänkta och målgruppsinriktade. När man utvärderade det slentrianmässiga sättet att nå ut såg man väldigt sällan några effekter. Det har informationsverksamheten fått lida av i många år. Själv ivrar han för att få tillbaka kampanjerna på agendan och tror att en kampanj som Danmarks skulle göra mycket för synen på trafikinformation och indirekt för trafiksäkerheten i Sverige. I dag vet vi att man måste anpassa budskapet och mediet efter målgrupp och att kombinera kampanjen med andra åtgärder, så att man når målgruppen från olika håll. Enligt Gregersen är skillnaden mellan Sverige och Danmark att den svenska regeringen har dragit tillbaka sina anslag till NTF, medan vårt grannland har en högt prioriterad trafiksäkerhetsorganisation som ansvarar för att bedriva informationsverksamhet till allmänheten, speciellt till barn och ungdomar. Sverige har istället valt att jobba med tekniskt inriktade åtgärder, som att bygga säkrare bilar och vägsystem. Det är bra, men vi måste återuppta arbetet med hur trafikanterna tänker. Nils Petter Gregersen har studerat analyser från en stor mängd dödsolyckor och menar att många av dem beror på att trafikanten medvetet gjort felaktiga val. Trafikanten har till exempel kört extremt fort, gjort farliga omkörningar eller struntat i att ha bälte. Det understryker att vi behöver komplettera teknikutvecklingen med människoperspektivet. Text: Zandra Erikshed Foto: Staffan Gustavsson Fakta dödsolyckor För hög fart är den vanligaste anledningen till dödsolyckor i trafiken. I Danmark var hög hastighet en bidragande orsak till fyra av tio döds olyckor under (då totalt 220 trafikdödades). Ofta är hög hastighet inte bara en olycksfaktor utan även anledningen till varför skadorna blir så allvarliga. Två tredjedelar av dödsolyckorna i Danmark sker på landsvägarna. Kampanjfilm: watch?v=gm3uyru2o8c Mitt i Trafiken Nr

20 STR:s reklamationsnämnd inleder sitt möte. Den här gången välkomnas även de norska gästerna Ann Kristin Thomte och Hanne Skaugen. Klagomuren STR:s reklamationsnämnd friar och fäller när missnöjda elever har synpunkter på trafikskolorna Hela tio ärenden står på listan den här gången. Det är ovanligt många. Och i flertalet fall blir det i slutänden eleven som får rätt. STR:s reklamationsnämnd samlas i ett konferensrum på hotellet Clarion Sign i Stockholm. Det är det sista mötet för året. Ute är det mörkt och kallt. Normalt träffas nämnden fyra gånger per år, två gånger på våren och två på hösten. Ordföranden, juristen Robert Nordh, hälsar ledamöterna välkomna på trygg malmöitiska. Att han numera bor i Göteborg kan ingen gissa. Han har tjugo års erfarenhet av att vara domare. Det är viktigt. I stadgarna står det att ordföranden i reklamationsnämnden ska vara lagfaren. Vad de övriga ledamöterna ska ha för bakgrund och kompetens är också specificerat. En ledamot ska komma från trafikskolornas tillsynsmyndighet, en annan från en före ning som har till ändamål att främja trafiksäkerhet och en tredje ska ha erfarenhet Reklamationer från en organisation som tillvaratar konsumenternas intressen. I den här nämnden, som sitter vid bordet just nu, heter de i tur och ordning Lars Bergfalk, tidigare Vägtrafikinspektionen, Tom Bjerver, före detta ordförande i MHF och Eva Norrand-Andersen, konsumentrådgivare från Kungsbacka. Nja, om vi ska vara helt ärliga, Lars Bergfalk sitter faktiskt inte här. Men hans röst hörs från en plats någonstans mitt på bordet. Han deltar med hjälp av en högtalartelefon. Det går alldeles utmärkt, visar det sig. En fjärde ledamot är STR:s ordförande. Ordföranden ska alltid ingå i nämnden, alltså sitter även Berit Johansson där i dag, på långsidan. Och till vänster om sig har hon Ingela Strand från STR:s kansli som är nämndens sekreterare. Förutom att mötet är lite annorlunda såtillvida att ovanligt många fall finns med på ärendelistan hör det också till ovanligheterna att gäster är med, men så är det den här gången. Ann Kristin Thomte och Hanne Skaugen från STR:s motsvarighet i Norge, ATL (Autoriserte Trafikkskolers Landsforbund), är här för att se, höra och lära. Inom ATL funderar man nämligen på att skapa en egen reklamationsnämnd, utifrån svensk modell. Det första fallet för dagen handlar om en yrkeschaufför som har tagit två körlektioner på en buss som hade så allvarliga brister att utbildningen påverkades, menar han. Bland annat gick inte förarsätet att ställa in ordentligt. På den första lektionen ägnades tio minuter bara åt att ställa in stolen, men den passade ändå inte mannens sittställning. Hans trafiklärare lovade då att sätet skulle lagas eller bytas ut till nästa övningstillfälle, men så skedde inte. Inte heller växellådan fungerade som den skulle, påpekar eleven. Lektionerna på den här nivån är dyra. De kostar kronor styck. Trafikskolan håller delvis med om kritiken och är beredd att betala tillbaka kostnaden för en lektion. Chauffören vill dock ha hela summan, kronor. Ledamöterna i nämnden diskuterar 20 Mitt i Trafiken Nr

NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken

NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF April 2007 Vi har alla ett ansvar att motarbeta rattfylleriet Alkoholen är vårt allvarligaste

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning)

Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning) Transportstyrelsen Sörens Trafikskola Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23 Kursplan Bil Inledning (kvalitetsbeskrivning) Det är viktigt att eleven kan reglerna i trafiken och även kan samverka med andra

Läs mer

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Forsbergs Trafikskola

Forsbergs Trafikskola 1 (5) Undervisningsplan behörighet B För dig som ska ta ett B-körkort Här följer en kort sammanfattning av utbildningen på vår trafikskola. Först visar vi en översikt av de olika delarna. I kolumnen till

Läs mer

Riskutbildningar som gör skillnad

Riskutbildningar som gör skillnad Riskutbildningar som gör skillnad Ett trafiksäkerhetscenter med resurser På vårt trafiksäkerhetscenter erbjuder vi en modern inlärningsmiljö med väl dokumenterad pedagogik. Vårt huvuduppdrag är att ta

Läs mer

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge.

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge. Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för att gå ur fullskärmsläge. Don t drink & drive vill ge dig styrka och insikt

Läs mer

ALKOHOL OCH TRAFIK. Alkohol är största faran i trafiken

ALKOHOL OCH TRAFIK. Alkohol är största faran i trafiken ALKOHOL OCH TRAFIK Jag skulle aldrig sätta mig full bakom ratten om jag vore nykter. Denna nonsensreplik innehåller en djup sanning. Rattfylleri orsakar tragedier helt i onödan. Omdömet kan svika när föraren

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23. Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning) Syfte

Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23. Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning) Syfte Transportstyrelsen Sörens Trafikskola Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23 Kursplan Bil Inledning (kvalitetsbeskrivning) Det är viktigt att eleven kan reglerna i trafiken och även kan samverka med andra

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x 2011-04-12 Till Ålands lagting Alkolås som kvalitetssäkring av person- och godstransporter Huvudsakligt innehåll I denna framställning föreslår landskapsregeringen att det

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund Från diskussion till handling 1 Rattfylleri - hur vanligt är det? Ungefär 12 500 resor med påverkade förare varje

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund B-TEORI Lektion 2 Människan i trafiken bengt hedlund Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! B-TEORI - bengt hedlund 2(24) Grundläggande regler En

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

Det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt.

Det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt. Till Kammarrätten i Göteborg ÖVERKLAGANDE Yrkande Sofia Haargaard yrkar att Kammarrätten i Göteborg meddelar prövningstillstånd samt undanröjer dom i Förvaltningsrätten om att avslå överklagandet beträffande

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

STR:s remissvar: Förslag till föreskrifter om avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet (TSF 2013-66)

STR:s remissvar: Förslag till föreskrifter om avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet (TSF 2013-66) Sveriges Trafikskolors Riksförbund Sidan 1 av 5 Transportstyrelsen Ekonomi- och förvaltningsavdelningen 601 73 Norrköping kontakt@transportstyrelsen.se STR:s remissvar: Förslag till föreskrifter om avgifter

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 2011-05-24 Till Ålands lagting Trafiknykterhet Huvudsakligt innehåll För att främja trafiknykterheten föreslår landskapsregeringen att trafikbrottslagen ändras. Enligt

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Dalarnas län Ta chansen nu Nu kan du som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri snabbt få pro fessionell och

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet Man frestas att använda mobiltelefon också under bilkörning, även trots att

Läs mer

Promemoria. Näringsdepartementet. Kontroll av alkolås och tillsyn. 1 Inledning

Promemoria. Näringsdepartementet. Kontroll av alkolås och tillsyn. 1 Inledning Promemoria 2011-01-20 Näringsdepartementet Kontroll av alkolås och tillsyn 1 Inledning I propositionen Alkolås efter rattfylleri, prop. 2010/11:26, har regeringen lämnat förslag som behandlar ett permanent

Läs mer

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT-metoden Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Minska antalet rattfyllerister

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Inrättad: 2012-09-05 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Ledningsgruppen för Trafiklärarutbildningen, Örebro Senast ändrad:2012-08-22

Inrättad: 2012-09-05 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Ledningsgruppen för Trafiklärarutbildningen, Örebro Senast ändrad:2012-08-22 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Ledningsgruppen för Trafiklärarutbildningen, Örebro Senast ändrad:2012-08-22 Yrkeshögskoleutbildning Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

Förstudie rörande Stjärnmärkning av trafikskolorna

Förstudie rörande Stjärnmärkning av trafikskolorna Vägverket Anita Ramstedt Samhälle och trafik 781 87 Vägverket Beteckning: EK 50 A 2006: 4523 Slutrapport Förstudie rörande Stjärnmärkning av trafikskolorna Enligt överenskommelsen mellan Vägverket och

Läs mer

Projekt: Nyktra förare vid avfart från färjan. Rapport - utvärdering av alkotestaren bland yrkeschaufförer på Stena Lines färjor

Projekt: Nyktra förare vid avfart från färjan. Rapport - utvärdering av alkotestaren bland yrkeschaufförer på Stena Lines färjor Projekt: Nyktra förare vid avfart från färjan Rapport - utvärdering av alkotestaren bland yrkeschaufförer på Stena Lines färjor 1 Innehåll 1. Bakgrund 2. Metodik - om genomförandet 3. Kännedom & användning

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

FAQ om YKB Yrkeskompetensbevis

FAQ om YKB Yrkeskompetensbevis FAQ om YKB Yrkeskompetensbevis Vad står YKB för? Det står för Yrkeskompetensbevis. Vilken myndighet är ansvarig för Det gör Transportstyrelsen. Vad säger lagen om yrkeskompetens? Lagen innehåller bestämmelser

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

15-åringen har rätt till ett vettigt fordon!

15-åringen har rätt till ett vettigt fordon! 15-åringen har rätt till ett vettigt fordon! Tredje Körkortsdirektivet är ett regelverk som reformerar hela körkortssystemet i Europa. Är beslutat inom EU och ska vara fastställt i medlemsstaterna år 211

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll REMISS Datum 2015-03-02 Sänkta promillegränser i trafiken Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår ändringar i trafiklagstiftningen för att främja trafiknykterheten. Enligt förslaget och i enlighet

Läs mer

Bestäm dig, kommer du att vara en tänkare eller görare

Bestäm dig, kommer du att vara en tänkare eller görare Bestäm dig, kommer du att vara en tänkare eller görare Vi har nu ett antal steg bakom oss, som om du följer dessa kommer att göra skillnad i ditt liv. Utmaningen för de flesta människor är sällan bristen

Läs mer

Läroplan för handledarutbildning

Läroplan för handledarutbildning Diarienummer: Träder i kraft: ÅLR 2016/187 01.03.2016 Rättsgrund: 7 landskapsförordning (2015:95) om förarutbildning Giltighetstid: Tillsvidare Läroplan för handledarutbildning Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:25. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet

Regeringens proposition 2011/12:25. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet Regeringens proposition 2011/12:25 Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet Regeringens proposition 2011/12:25 Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet Prop. 2011/12:25 Regeringen överlämnar

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrift om kursplan för trafiklärarutbildning i yrkeshögskolan; beslutad den 21 september 2010. MYHFS

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET samt riktlinjer för att säkra miljövänliga transporter i samband med träning, tävling och läger (Reviderad 2012-11-14) 1 Denna trafiksäkerhetspolicy

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011 1 Olagliga däck (

Läs mer

Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 22 juni 2011 Catharina Elmsäter-Svärd Lennart Renbjer (Näringsdepartementet)

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2010 Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor ökar Antalet

Läs mer

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv IQ Stars är ett samarbete mellan IQ-initiativet och Riksidrottsförbundet. Läs mer på www.iqstars.se Detta häfte tillhör: Hur gör vi svensk

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

INTRODUKTIONSUTBILDNINGS- & HANDLEDARUNDERSÖKNING 2009

INTRODUKTIONSUTBILDNINGS- & HANDLEDARUNDERSÖKNING 2009 INTRODUKTIONSUTBILDNINGS- & HANDLEDARUNDERSÖKNING 2009 TNS Gallup: EPPA: Februari 2009 Adam Claus, David Forsman Petra Hartford INNEHÅLL Inledning 3 Huvudkonklusioner 6 Sammanfattning 7 Resultat Antal

Läs mer

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut Förord Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har på

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran Foto: VTI Förord Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har på uppdrag av Glasbranschföreningen genomfört en studie av hur slitage på bilars vindrutor

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Trafiksäkerhetspolicy

Trafiksäkerhetspolicy ÅSELE TAXISAMORDNING AB Trafiksäkerhetspolicy Syfte Åsele taxisamordning AB skall verka för en hög och varaktig trafiksäkerhet inom verksamheten. Alla transporter skall utföras med fokus på trafiksäkerhet

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Trygg mopedkörning Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2011

Trygg mopedkörning Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2011 Trygg mopedkörning Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2011 Mopedkörningens popularitet ökar Antalet skadade mopedister

Läs mer

framtid där människor inte

framtid där människor inte Erfarenhetens betydelse för trafiksäkerheten Nollvisionen är bilden av en Skolforum 2014 framtid där människor inte Nils Petter Gregersen dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Dödade/miljon invånare

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Undervisningsplan Kungsbacka Övningskörning

Undervisningsplan Kungsbacka Övningskörning Undervisningsplan - Kungsbacka Övningskörning AB Sida 1 av 8 Undervisningsplan Kungsbacka Övningskörning Sammanfattning Målgrupp och affärsidé Vi vänder oss till elever som vill ha hjälp med professionell

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Gör inte som alla andra

Gör inte som alla andra Gör inte som alla andra Två gånger om dagen, på exakt samma tid, sätter vi oss i varsin bil och ger oss ut i trafiken. Resultatet är en trång och stökig stad. Och flockmentaliteten är inte bara negativ

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

YrkesKompentensBevis för busschaufförer.

YrkesKompentensBevis för busschaufförer. YrkesKompentensBevis för busschaufförer. Lagen om Yrkesförarkompetens ska garantera att alla yrkeschaufförer har rätt kunskap och skicklighet för att säkerheten på vägarna ska öka. Värdefulla chaufförer

Läs mer

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare S i d a 1 Goda råd från en erfaren kranförare S i d a 2 Beställning av kranen När du ska beställa kranen för ett lyft, måste du göra klart att lasten är färdig att koppla (eller gärna förbered med stroppar)

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om riskutbildning för behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om riskutbildning för behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om riskutbildning för behörighet B; beslutade den X xxxx 2012. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 b körkortsförordningen (1998:980). TSFS 2012:XXX

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA HOS LANDSKRONA KOMMUN

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA HOS LANDSKRONA KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA HOS LANDSKRONA KOMMUN INLEDNING Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol- eller drogmissbruk hos en medarbetare skapar

Läs mer

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Rättegång. Åklagare: Vad har Gabriel Arwidson och Jon Righard för inställning till detta?

Rättegång. Åklagare: Vad har Gabriel Arwidson och Jon Righard för inställning till detta? Rättegång Välkomna! Jag heter Ludvig Löfqvist och är domare i rätten idag. Vi har endast en nämdeman, Otto Jeppsson, eftersom de övriga var på semester, som även är notarie, samt målsägare Line Gustavson,

Läs mer