Samhällets regelverk 47

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällets regelverk 47"

Transkript

1 VI Samhällets regelverk Regelverket är föränderligt. Denna del är uppdaterad april Samtidigt som upplagan går till tryckning diskuteras relativt omfattande förändringar i tvångsvårdslagstiftningen, och i huvudmannaskap samt ansvarsfördelning vad gäller vård av personer med beroendeproblem. Detta kapitel läggs därför fritt ut på nätet, och kommer att uppdateras för att avspegla förändringarna. Innehållet finns under länken Regelverk på

2 1 Missbruk och det allmänna rättsmedvetandet Som vi sett är beroendesjukdomar, i likhet med andra viktiga psykiatriska sjukdomstillstånd, nästan frapperande lika i sina kärndrag i olika tidevarv och i olika kulturer. Attityderna som möter beroendet och missbruket, däremot, uppvisar en mycket stor variation, även bland länder som i övrigt kan tyckas likna varandra kulturellt och historiskt. Att man med tvång skulle vårda en person för hans eller hennes alkoholproblem för att förhindra att personens hälsa eller liv går till spillo är således något dansken har svårt att föreställa sig. Att konsumtion av en starköl innan man sätter sig vid ratten skulle leda till omedelbar förlust av körkortet är nog lika svårsmält för fransmannen. I Sverige finns visserligen delade åsikter åtminstone vad gäller den första frågan, men i huvudsak är båda uppfattningarna etablerade. Detta gäller inte bara inom det politiska livet och den offentliga förvaltningen, även om man ibland skulle kunna förledas att tro annat av återkommande tidningsinsändare och en del populistiska politikerutspel. Ett starkt restriktivt förhållningssätt till beroende och missbruk har genom åren varit djupt förankrat i det svenska folkdjupet. Det vet var och en som mottagit samtal från slutkörda och förtvivlade anhöriga till beroendepatienter, med en stark förväntan, eller snarast ett krav på att samhället skall ingripa, med tvångsåtgärder om nödvändigt, för att hindra att missbrukaren går under. Man måste gå tillbaka till det ändlösa elände det svenska superiet orsakade vid förra sekelskiftet, och folkrörelsernas arbete för att motverka detta, för att hitta rötterna till positionerna i dagens debatt. Man kan för all del ha uppfattningen att det regelverk som byggdes upp på den tiden, med nykterhetsnämnderna som främsta exponent, och vars kvarlevor vi fortfarande ser, ledde till ett förtryckande, integritetskränkande system, som dessutom negativt särbehandlade missbrukare ur lägre samhällsklasser. Men data talar ett tydligt språk: Dödligheten och sjukligheten minskade. Personligen är jag inte övertygad om att alkoholistens av beroendet orsakade tvång att dricka sig till döds är mindre integritetskränkande än ett samhällsingripande. Det allmänna rättsmedvetandet, det vill säga en slags klok sammanvägning av folkflertalets uppfattning om vad som är rätt, får ytterst sitt uttryck i lagstiftningen. Det finns förstås, och skall finnas, en spänning mellan dessa två yttringar. Lagstiftning är en långsam process. Detta leder visserligen till att lagarna alltid är omoderna i den meningen att de inte exakt speglar dagens opinion. Samtidigt hindras just därigenom att tillfälliga, kanske dåligt övervägda opinionssvängningar ändrar i systemen fram och tillbaka. Ett sådant modererande inflytande blir allt viktigare när massmedia levererar alltmer dagsländebetonade debatter och uppfattningar. 228 Samhällets regelverk

3 I det långa loppet kan det dock inte finnas ett bestående gap mellan samhällets regelverk och människors rättsmedvetande. Då urholkas lagarna, och systemet hotar att rasa samman. Som vi skall se nedan har detta tyvärr i viss mån inträffat vad gäller den lagstiftning som reglerar tvångsvård av missbrukare. Detta är allvarligt av många praktiska skäl, men det tillkommer också en pedagogisk dimension. Lagstiftningen är ju det yttersta uttrycket för samhällets normsystem. En lag som LVM (se nedan) har tidigare förmedlat ett väldigt tydligt budskap. Det är inte den enskildes ensak om man förstör hälsan eller till och med förlorar livet på grund av missbruk. Vi respekterar i första hand individens autonomi, men när en viss gräns passeras träder det allmänna in. Det är dock endast lagens bokstav som för närvarande säger detta, medan det är uppenbart för var och en att lagtexten inte tillämpas i verkligheten. Situationen blir oklar. Det kanske trots allt är vars och ens ensak om man super ihjäl sig? Det kanske är OK att köra med dubbla budskap? Det är inte den sortens budskap jag skulle vilja att vårt rättssystem förmedlade, särskilt inte till ungdomar, och speciellt inte till dem som liksom jag själv har en annan kulturell bakgrund. De har ändå fullt upp med att ta reda på vilka normer de förväntas följa för att bli accepterade och välfungerande samhällsmedborgare. Jag hoppas därför att vi i vuxensamhället skärper oss. Och själv anser jag inte att det är den enskildes ensak om man skadar sin hälsa eller riskerar att förlora livet i ett tvångsmässigt missbruk, lika lite som jag vill acceptera att den deprimerade patienten suiciderar. Men frågan är etiskt komplicerad, och påverkas också av empiriska data. Mycket talar för att tvångsvård av missbrukare över lag gör lite nytta, samtidigt som den uppfattas som ett stort ingrepp i den personliga integriteten. Jag är därför betydligt mindre tvärsäker i dag än jag var för 15 år sedan, och respekterar att det finns olika uppfattningar på denna punkt. Vad vi borde kunna komma överens om, oavsett uppfattning i grundfrågan, är att lagstiftning och verklighet måste stå i samklang med varandra. I väntan på den dagen följer nedan en beskrivning av ett antal lagar som är viktiga på beroendeområdet, och kommentarer om deras tillämpning. Samhällets regelverk 229

4 2 Frivillig vård: Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen (SOL) 2 Kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. 5 Kap. Missbrukare 9 Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Huvudansvaret för behandling av personer med alkohol- och drogproblem åvilar alltså socialtjänsten i primärkommunerna. Den förvaltning som bär ansvaret är socialnämnden, en politiskt vald församling. Grundprincipen är att vården skall utformas och genomföras i samförstånd med patienten, d.v.s. frivilligt. Det kan noteras att socialtjänstens ansvar inte nödvändigtvis måste uppfyllas genom att man erbjuder vård och behandling i egen regi, utan lika gärna kan tillgodoses genom att man förmedlar och vid behov ger ekonomiskt bistånd till behandling hos annan vårdgivare. Tyvärr har dock rollen av vårdköpare i många fall, under den hårda arbetsbelastning man arbetar med, inneburit ett relativt passivt och mekaniskt skickande av patienter till dyr behandlingshemsvård, med tveksamma effekter. I det perspektivet har ekonomiska åtstramningar inte enbart varit av ondo, eftersom de börjat framtvinga ett kvalitets- och effektivitetstänkande vad gäller val av behandling. Några viktiga påpekanden kring socialtjänstens ansvar: Socialtjänstens ansvar är knutet till det s.k. vistelsebegreppet i socialtjänstlagen. Det betyder att det för socialtjänstinsatserna är ointressant var en individ är folkbokförd. I det avseendet skiljer man sig från sjukvården. Skillnaden är inte bara av akademiskt intresse. Missbrukare har ofta en instabil social situation, och vistas på annan ort än där de är skrivna. Om sjukvården och socialtjänsten skall samverka kan detta leda till svårigheter. Ett verkligt 230 Samhällets regelverk

5 fall som kan illustrera problemen är den missbrukare som vistades hos sin mor i Sundbyberg, blev sjuk och träffade en läkare mig i Stockholm, eller egentligen i Solna där Karolinska Sjukhuset ligger. Patienten behövde fortsatta medicinska insatser för en svår hjärtsvikt orsakad av en alkoholkardiomyopati. Eftersom han var skriven i Malmö skulle den fortsatta vården ges där, men där hade patienten ingen bostad, vilket skulle omöjliggöra meningsfull vård och behandling. Socialtjänsten i Malmö ställde sig helt kallsinnig patienten vistades ju i Sundbyberg. Vi fick ha honom inneliggande i fem veckor, och under den tiden hjälpa honom mantalsskriva sig i Sundbyberg. Ibland krävs ett betydande mått av kreativitet för att få systemen att fungera för patienten.eftersom det blir uppenbart orimligt om tidsperspektivet görs för kort på vad skrivningen att vistas någonstans innebär brukar det finnas en lokal praxis för tolkningen av vistelsebegreppet. Klienten behålls helt enkelt aktuell på en viss socialbyrå ett visst antal månader efter en kontakt. Vistelsebegreppet handlar alltså inte om var individen sov just den aktuella natten, annat än när det gäller akuta insatser. Skrivningen i tredje paragrafens andra stycke är också viktig. Här fastslås att socialtjänstlagen är en slags sista räddningsplanka, som inte befriar andra samhällsinstanser från deras ansvar. Detta blir ibland aktuellt vid vård av missbrukare som saknar medel till exempelvis patientavgifter eller läkemedel. Det har i många fall funnits ett förhållningssätt från sjukvårdens sida att man i en sådan situation skriver ett intyg som utifrån en medicinsk bedömning beskriver patientens behov. Patienten får sedan med stöd av intyget söka ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten. Det finns emellertid rättsfall som avgör att en sådan praxis är felaktig. I den händelse en patient saknar medel är landstingssjukvården skyldig att likväl bereda patienten vård. Kanske inte helt logiskt, men enkelt och tydligt i varje fall. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 2a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. 3 Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget... Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt denna lag (...). En uppgift som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Samhällets regelverk 231

6 Det är uppenbart att sjukvården, trots socialtjänstens huvudansvar för vård av personer med alkohol- och drogproblem, i stor omfattning diagnostiserar och behandlar såväl komplikationer till missbruk och beroende som tillstånden i sig. I första hand skall alltså sådan vård ges utifrån en respekt för patientens självbestämmande, d.v.s. frivilligt och i en utformning i vilken patienten är delaktig. Ansvaret omfattar personer som är bosatta, d.v.s. folkbokförda, i det aktuella landstingets område. Det har nu blivit betydligt vanligare att landstingen upphandlar vård från enskilda praktiker eller bolag. I ett sådant sammanhang övergår även ansvaret för den basala, frivilliga vården av missbrukare till den aktuella utföraren. Däremot anger andra stycket i 3 att myndighetsutövning i form av tvångsvård inte kan ingå i uppdraget för en privat vårdgivare. Emellertid infördes 2008 ändringar i Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) som tilllåter ett visst mått av myndighetsutövning inte bara från läkare i allmän tjänst, utan även läkare i privat verksamhet, om dessa har avtal med landstinget om att utföra undersökningar för vårdintyg. Den privat verksamma läkaren har då på samma sätt som den offentligt anställda möjlighet att begära polishandräckning för att genomföra en vårdintygsundersökning, eller för att föra patienten till den vårdinrättning där tvångsvården skall ske efter det att ett intyg utfärdats (se nedan). Hjälplöst berusad: Lagen om omhändertagande av berusade, LOB 1 Den som anträffas så berusad av alkoholdrycker eller annat berusningsmedel att han inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör en fara för sig själv eller för någon annan får omhändertas av en polisman. Anträffas någon där han eller någon annan har sin bostad, får han inte omhändertas enligt första stycket. 3 Om det behövs med hänsyn till den omhändertagnes tillstånd, skall han så snart det kan ske undersökas av en läkare. 4 Om den omhändertagne inte bereds vård på sjukhus eller annan vårdinrättning och inte heller tas om hand på annat sätt eller annars kan friges, får han hållas kvar hos polisen. Den omhändertagne får därvid tas i förvar om det är nödvändigt med hänsyn till ordning och säkerhet. En gång i tiden var det olagligt att visa sig berusad på allmän plats. Man kunde då omhändertas och sättas i fyllecell. Sedan 1976 har man velat komma ifrån detta synsätt. I stället fokuserar man på det faktum att den berusade är ur stånd att ta hand om sig själv, d.v.s. hjälplös. Den berusade skall då omhändertas till dess berusningen klingat av. Omhändertagandet 232 Samhällets regelverk

7 får vara i upp till sex timmar. Om det behövs, d.v.s. om det finns oro för personens hälsa, skall han snarast möjligt undersökas av en läkare. Enligt den praxis som utvecklats i storstadsområdena brukade detta lösas genom transport till en psykiatri- eller beroendeklinik, men det behöver inte nödvändigtvis vara så. I takt med att psykiatriska akutmottagningar lagts ner har polisen fått allt svårare att finna akuthjälp, innebärande allt längre transporter. Det kan alltså börja dyka upp LOB-omhändertagna individer för bedömning på primärvårdsjourer och vanliga akutmottagningar. Vad jag förstår är man som läkare skyldig att vara behjälplig med en sådan undersökning oavsett var man befinner sig. Enligt planerna i samband med att LOB instiftades skulle lagen åtföljas av att tillnyktringsenheter, TNE, byggdes upp. Dessa skulle tillgodose behovet av övervakad tillnyktring till dess hjälplöshetstillståndet var över. Detta är vad som avses i 4 med annan vårdinrättning. Av dessa planer blev det mycket mindre än vad som var tänkt. På många ställen byggdes aldrig TNE-verksamheten upp, på andra lades den ner när sjukvårdsekonomin började stramas åt och det var oklart vilken huvudman som skulle bekosta verksamheten. På många ställen kunde länge viss tillnyktring ombesörjas på psykiatriska akutmottagningar, men dessa är numera en utrotningshotad art i hela Stockholmsregionen, med ett befolkningsunderlag på ca 1,8 miljoner, finns numera endast två sådana för vuxna. Psykiatrins och beroendevårdens reduktion av uppåt 70 % av antalet slutenvårdsplatser har gjort att en person med behov av tillnyktring men utan komplikationer i övrigt inte längre kan erbjudas en sjukhusplats på särskilt många håll. Detta innebär att berusade personer i allt större omfattning nyktrar till enligt det som med 4 lydelse är alternativet, d.v.s. i polisförvar. Detta ses inte med blida ögon inom polismakten. Efter några uppmärksammade dödsfall finns där en delvis berättigad oro för medicinska risker när personal utan medicinsk utbildning förbiser problem som aspiration, epileptiska kramper eller andra medicinska problem under tillnyktringen. Riktlinjer har därför utarbetats inom de flesta polismyndigheter för övervakningsrutiner när det gäller LOB-omhändertagna. Detta konsumerar dock resurser, och även polisens resurser börjar bli otillräckliga. Man börjar tala om att renodla polisarbetet. Allt oftare försöker man hitta argument för att bli kvitt det stora antal individer som nyktrar till i polisens celler Som vanligt pågår alltså ett Svarte Petter spel kring de besvärligaste individerna. Om inte statsmakten tydligt definierar ansvaret, och ser till att resurser finns, kommer vi antagligen på sikt att se en förändring av gatubilden, med ett allt större inslag av berusade och påverkade personer, som ingen i realiteten tar ansvar för. Samhällets regelverk 233

8 3 Tvångsvård: Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Som vi sett hittills är frivillig vård, med stöd av socialtjänstlagen eller Hälsooch Sjukvårdslagen, det som av lagstiftaren anses vara normalfallet när det gäller behandling av missbrukare. Detta är en självklarhet, och har också fördelen av att göra patientens del av ansvaret tydlig. Som alla kliniskt verksamma läkare vet räcker dock inte frivilligheten alltid till för att bereda vård åt missbrukande personer som uppenbart har ett vårdbehov. Patienter med delirium tremens eller personer som under amfetaminruset utvecklar en våldsam psykos kan inte förväntas förstå och bejaka sitt vårdbehov. Även i lugnare skeden av ett missbruk kan det vara uppenbart att patienten håller på att missbruka ihjäl sig men inte frivilligt går med på att adekvat vård kommer till stånd. Vad finns det för intentioner och möjligheter när det gäller att bereda dessa patienter vård oberoende av deras samtycke? Det första lagrum flertalet läkare tänker på är lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Kan det bli aktuellt att utfärda vårdintyg enligt LPT för att bereda vård för en missbrukare? Svaret är oftast ett tydligt nej, men i ett mindre antal mycket väldefinierade fall ett lika tydligt ja. Det är således viktigt att hålla tungan rätt i mun. Låt oss titta på lagtexten. Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) 3 Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt 1 har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller 2 behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård). En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke. (...) Vid bedömning av vårdbehovet enligt första stycket ska det även beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. 234 Samhällets regelverk

9 Det är således tre centrala villkor, rekvisit med juridiskt språk, som samtliga skall vara uppfyllda för att någon skall kunna vårdas enligt LPT. Huvudrekvisitet är förekomst av allvarlig psykisk störning. Därutöver skall det antingen finnas ett oundgängligt vårdbehov som är specifikt relaterat till det psykiska tillståndet (och inte ett behov som i och för sig kan betraktas som oundgängligt, men är orelaterat till den psykiska störningen, t.ex., behov av en blodtransfusion), eller så skall tvånget krävas för att patienten skall kunna följa nödvändig öppenvård. Till sist skall patienten antingen motsätta sig vården, eller på grund sitt psykiska tillstånd sakna förmåga att ta ställning till vårdbehovet. Allvarlig psykisk störning är inte en medicinsk term, och man måste gå till lagens förarbeten och socialstyrelsens tillämpningsföreskrifter för att få en definition av innebörden. Man finner att vad som avses är ett mycket begränsat antal tillstånd. Dessa utgörs huvudsakligen av: n Psykotiska tillstånd, alltså tillstånd med störd realitetsvärdering, vanligtvis manifesterat som hallucinationer eller vanföreställningar, ibland som gravt desorganiserade tankar och beteenden n Depression, men endast när denna är förenad med självmordsrisk Beroendetillstånd i sig uppfyller aldrig rekvisitet om allvarlig psykisk störning. Det spelar ingen roll om patienten är på väg att dö till följd av beroendet; ett sådant läge regleras som vi snart skall se i annan lag. Däremot finns det komplikationer till missbruk som tydligt uppfyller rekvisitet om allvarlig psykisk störning enl. LPT. Ett delirium tremens till följd av alkoholabstinens är ett psykotiskt tillstånd, där hallucinationer regelmässigt hör till bilden. På motsvarande sätt är den toxiska amfetaminpsykosen ett tillstånd som faller i denna kategori, oftast karaktäriserat av vanföreställningar, t.ex. den berömda snutnojan, d.v.s. en vanföreställning om att vara jagad av polisen. I sådana lägen är det, under förutsättning att även de två följande rekvisiten är uppfyllda, rätt att skriva vårdintyg. Det övriga rekvisiten är inte heller helt glasklara. Huruvida en patient har ett oundgängligt vårdbehov i sluten vård är naturligtvis en bedömningsfråga. Man kan dock säga att lägen där patienten eller någon annan riskerar att skadas till följd av den allvarliga psykiska störningen om inte patienten kommer under vård tveklöst faller i denna kategori. Att faran även för andra än patienten själv skall beaktas anges specifikt i lagtexten. Det är således klart att ett oundgängligt vårdbehov föreligger både vid suicidalitet, och vid utåtriktad aggressivitet. Däremot avses inte faror som ej är relaterade till den psykiska störningen. En patient med en stillsam alkoholhallucinos, ett förvisso psykotiskt tillstånd, som samtidigt håller på att utveckla en svår leversvikt p.g.a. sin alkoholanvändning uppfyller inte rekvisitet det som hotar hans liv är inte en följd av den allvarliga psykiska störningen. Till sist, om de två första rekvisiten är uppfyllda, skall alltså patienten i Samhällets regelverk 235

10 princip motsätta sig vården för att ett vårdintyg skall bli aktuellt. Det är ju enkelt: Man frågar om patienten vill ha vård, och blir svaret ja skall vårdintyg inte utfärdas. Eller? Inte riktigt så enkelt. En desorienterad deliriös patient kan mycket väl säga ja till att åka in för den nödvändiga abstinensbehandlingen, för att ögonblicket därefter med fara för livet irra ut i gatan. Om alltså doktorn bedömer att patienten till följd av sitt tillstånd inte förmår ge uttryck för ett välgrundat och pålitligt ställningstagande bör ett vårdintyg utfärdas. Det vi praktiskt ser i vården i dag är snarare en underanvändning än en överanvändning av detta instrument i akuta lägen. Om det finns skälig anledning att tro att någon uppfyller kriterierna för psykiatrisk tvångsvård, men patienten inte medverkar till vårdintygsundersökning har man i vissa fall rätt att begära polishandräckning för att ombesörja att undersökningen kommer till stånd. Detta gäller legitimerade läkare i allmän tjänst, eller läkare i privat verksamhet som har ett avtal med landstinget där man givits detta uppdrag. Om undersökningen kommer till stånd och resulterar i ett vårdintyg har man i dessa fall även rätt att begära handräckning för att få patienten transporterad till närmaste psykiatriska klinik. Patienten måste anlända dit i stort sett direkt, och senast inom fyra dygn, annars är vårdintyget inte längre giltigt. Vid framkomsten till vårdinrättningen skall vårdintyget prövas för intagning enligt 6b LPT. Detta beslut fattas av en specialist i psykiatri med delegation från chefsöverläkaren, alltså inte av primärjouren. Prövningen säkerställer att en oberoende bedömning sker av en annan läkare, med särskild psykiatrisk kompetens, och fastställer också om vårdbehovet kvarstår. Patienten får hållas kvar i avvaktan på att vårdintyget godkänts, men ordination av tvångsåtgärder, t.ex. tvångsinjektion av neuroleptika eller fastspänning skall i normalfallet avvaktas till dess godkännandebeslutet fattats. En patient som hålls kvar får emellertid kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning, eller kortvarigt hållas avskild från de andra patienterna. Om det finns en överhängande fara för patientens liv eller hälsa får även nödvändig behandling, såsom medicinering, ges. Dessa beslut kan fattas av en legitimerad läkare som inte är psykiatrispecialist, d.v.s. i normalfallet primärjouren. De tillstånd som leder till att det kan vara korrekt att vårdintyg utfärdas för en missbrukare är nästan alltid övergående. När deliriet eller drogpsykosen klingat av är inte längre det första rekvisitet, förekomst av allvarlig psykisk störning, uppfyllt. Saker och ting återgår då till det normala vid vård av missbrukare. Vården skall i första hand ges frivilligt, och om behov av tvångsvård föreligger skall den ske enligt den lag som genomgås härnäst, LVM. I enstaka fall förblir patienten psykotisk lång tid efter det att de akuta drogeffekterna avklingat. Det rör sig då sannolikt om en grundläggande psykossjukdom, och sådana patienter blir, eller bör bli, en angelägenhet för den specialiserade psykiatrin. Frivillighet och patientens delaktighet skall alltså utgöra grundpelare i 236 Samhällets regelverk

11 vården av missbrukare på samma sätt som i all annan vård. Det finns dock tillfällen när frivillig vård inte är en framkomlig väg, samtidigt som patienten eller någon annan riskerar att skadas eller dö till följd av missbruket. Om farorna är knutna till en missbruksrelaterad allvarlig psykisk störning kan patienten som vi sett ovan övergående beredas vård enligt LPT, men detta gäller endast i minoriteten av fall, och endast under begränsad tid. Vad göra i de andra fallen? Vad göra när patienten med diabetes gång på gång dricker sig till hypoglykemisk medvetslöshet, med allt värre hjärnskador för varje gång, och med risk att dö när som helst? Eller när en gravt leversviktande patient kommer på kontroll, har ett tresiffrigt bilirubinvärde, dricker, och alla försök till frivillig vård misslyckas? Gällande lagstiftning är klar: Det är inte den enskildes ensak huruvida vård skall komma till stånd i dessa lägen. Samhället skall, när alla andra möjligheter är uttömda, träda in och ombesörja att vård kommer till stånd med tvång. Den praktiska tillämpningen är en annan sak. Låt oss titta på rättsläget först. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 4 Tvångsvård skall beslutas, om någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, och vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt och han till följd av missbruket I. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara II. löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, III. eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående Kriterierna i lagtexten torde vara självförklarande. Vård enligt LVM beslutas av Förvaltningsrätten. Hur är då gången på vägen fram till ett sådant beslut? Myndigheter utanför sjukvården som regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är enligt 6 LVM skyldiga att anmäla till socialnämnden om någon tycks vara i behov av vård enligt denna lag. Om t.ex. polisen upprepade gånger påträffat en person gravt berusad och till följd av detta hjälplös, så att denne behövt omhändertas enligt LOB, skall LVM-anmälan regelmässigt göras till socialnämnden. Detta är en tvingande skrivning. Det finns inget val, och inget mått av bedömning är involverat. För sjukvården gäller enligt andra stycket i samma paragraf en i och för sig också tvingande, men villkorad skrivning. Således är man som läkare skyldig att göra anmälan om det verkar finnas ett vårdbehov enligt LVM, men skyldigheten faller om man bedömer att patienten Samhällets regelverk 237

12 genom ens egen försorg, eller någon annanstans inom sjukvården, kan beredas tillfredsställande vård. Således är det i praktiken upp till doktorn att bedöma vad som är bäst: Fortsatt behandling i egen regi, överföring till annan vårdgivare inom sjukvården, eller LVM-anmälan. Man bör dock vara medveten om att man genom att avstå från en anmälan tar på sig ett stort ansvar. Om alla upptänkliga försök att vårda patienten frivilligt varit utan framgång, och det verkligen föreligger en stor risk för hälsan eller livet, är det knappast etiskt försvarbart att skriva ännu en remiss till något behandlingsprogram man själv inte tror på, bara för att slippa arbetet och obehaget med ett LVM-ärende. Då skall en anmälan göras. Det kan vara av värde att göra anmälan i standardiserad form på en blankett eller standardbrev, men det finns egentligen inga formella krav. Eftersom anmälan ska ligga till grund för en utredning som kan medföra att patienten frihetsberövas är det viktigt att den utformas korrekt, men den kan vara kortfattad, och t.ex. ha lydelsen... Jag doktor Sven Svensson anser att Per Persson är i behov av vård enligt LVM eftersom han håller på att utveckla den dödliga sjukdomen leversvikt, fortsätter att dricka, och vägrar ta emot frivillig vård. Det är dock en stor fördel för handläggningen om man själv ringer upp den ansvariga socialsekreteraren för att förklara och diskutera ärendet, eller åtminstone inbjuder till en sådan kontakt. Socialnämnden är enligt 7 skyldig att inleda en utredning om man fått in en anmälan, men också om man själv fått kännedom om att det kan finnas ett vårdbehov. I utredningen skall i normalfallet ingå ett läkarintyg, som beskriver patientens aktuella hälsotillstånd. Socialnämnden får då förordna om läkarundersökning, och utse en läkare med särskild kompetens för uppdraget. Tillämpningsföreskrifter från Socialstyrelsen anger att en specialistläkare bör utses. När det blir aktuellt att skriva ett LVM-intyg måste man tänka på att detta skall läsas av lekmän, och hälsotillståndet måste förklaras på ett sätt som kan förstås av dessa. Samma sak gäller den sammanfattande analysen av undersökningsresultatet i slutet av intyget, i relation till LVM-kriterierna, t.ex.: Jag anser att NN utsätter sitt liv för fara p.g.a. att: Laboratorieprover och undersökning visar att han har utvecklat en alkoholorsakad leverinflammation som lett till att levern skrumpnat och inte kan fullgöra sin funktion. Trots detta fortsätter han att missbruka alkohol, något som i sådana fall regelmässigt leder till att man avlider. Patientens vårdbehov kan uppenbarligen inte tillgodoses inom hälso och sjukvården, eftersom han fem gånger inom det senaste kvartalet avvikit inom ett dygn från det han kommit till vårdavdelning eller behandlingshem. Många i och för sig utmärkta LVM-intyg missar målet genom att en medicinsk terminologi används. En socialsekreterare har ingen möjlighet att sätta sig in vad INR-värden eller ejektionsfraktion är för något. Kom slutligen ihåg att det som står i intyget ska kunna härledas till så 238 Samhällets regelverk

13 dant som finns dokumenterat i journalhandlingar eller på annat sätt, t.ex. lab resultat. Enligt 11 är det sedan 1994 socialnämnden som därefter tar ställning till om man hos Förvaltningsrätten (tidigare Länsrätten) skall ansöka om att LVM-vård skall komma till stånd. Denna förändring visade sig vara av avgörande betydelse. Tidigare låg utredningsansvaret hos länsstyrelsens sociala enhet. Nu råkar det förhålla sig så att det också är socialnämnden som betalar i den händelse LVM-vård kommer till stånd. LVM-vård bedrivs i regi av Statens Institutionsstyrelse (SIS), och eftersom det handlar om tvångsvård blir det med nödvändighet dyrt. Detta innebär att det finns ett uppenbart incitament för socialtjänsten att avstyra LVM-beslut, vilket man gör regelmässigt, även när den medicinska bedömningen, som i exemplet ovan, är solklar. På så sätt kommer ärendena aldrig ens till prövning i Förvaltningsrätten. Efter ändringen av vem som utreder och ansöker om LVMbeslut 1994 sjönk antalet beslut med cirka 2/3, utan att lagtexten i övrigt förändrades, eller att några nya tillämpningsföreskrifter tillkom. Den praxis som finns i dagsläget innebär att det måste vara en mycket hög dignitet på problemen, och en uttalad fara för livet för att ett LVM-beslut skall kunna bli aktuellt. Även då krävs det oftast att anmälande läkare inte bara väl kan underbygga patientens vårdbehov, utan också kan följa upp ärendet och stå på sig utifrån en god kännedom om regelverket. Om det inte fungerar, och man inte får någon respons varken från socialchefen eller ordföranden i socialnämnden är det Socialstyrelsen som utövar tillsyn över socialtjänstens arbete, och bör uppmärksammas på problemet. Attityderna till alkoholproblem gör i sig ofta att man som läkare hellre blundar i missriktad omtanke om patienten. I kombination med hur systemet enligt ovan fungerar är det inte underligt att stressade läkare låter bli att initiera LVM-ärenden, även när det gäller mycket svårt sjuka patienter. Men inte heller om man ägnar frågorna den uppmärksamhet de förtjänar är de särskilt enkla, och min egen syn har förskjutits med åren. Å ena sidan kan man tycka att omtanke om patienten kräver att man försöker ingripa om det annars finns en stor risk att patienten dör av fortsatt missbruk. Å andra sidan är resultaten av tvångsvård inte uppmuntrande över lag, medan vården oftast uppfattas som ett övergrepp. Vår första plikt som läkare är trots allt att inte skada. Sammantaget är det svårt att ge generella råd när LVM-anmälan bör göras. En liten bit på väg kan man kanske få hjälp genom att se patienten som i grunden autonom, men tillfälligt oförmögen att ta ställning till sitt vårdbehov till följd av missbruket. Kommer patienten efteråt, när missbruket upphört, att själv tycka tvånget var befogat, eller bara tycka den utgjorde ett övergrepp? Normal handläggningstid för ett LVM-ärende inom socialtjänsten är cirka fyra veckor. Det finns naturligtvis lägen när man inte kan avvakta så länge. Om patienten i exemplet ovan har ett bilirubin på 800 och INT värde på 4,5 kommer han att vara död om fyra veckor. Vad gör man då? Samhällets regelverk 239

14 Akut omhändertagande enligt LVM 13 Socialnämnden eller polismyndigheten får besluta att en missbrukare omedelbart skall omhändertas, om a. Det är sannolikt att han kan beredas vård med stöd av denna lag, och b. Rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att han kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han inte får omedelbar vård, eller på grund av att det föreligger en överhängande risk för att han till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Vidare i texten fastslås att om socialnämndens beslut inte kan avvaktas (vilket aldrig går, då den inte brukar sammanträda oftare än en gång per månad) fattas beslutet antingen av nämndens ordförande eller någon ledamot som nämnden förordnat. Notera alltså att detta inte är ett ärende för en enskild socialsekreterare eller socialjour, även om dessa oftast är beslutsfattaren behjälpliga med underlaget. Förvånansvärt ofta enligt min erfarenhet försöker likväl den enskilda socialsekreteraren ta ställning till eller snarare avstyra beslut om akut omhändertagande. Detta är fel, och man skall som doktor inte acceptera det. Vidare blir en konsekvens av lagen en skyldighet för socialnämndsordföranden eller någon i dennes ställe att alltid finnas tillgänglig för de akuta besluten. Man kan således självklart inte acceptera ett besked att någon återkommer på kontorstid, eller efter helgen. Ett akut omhändertagande förutsätter i och för sig inte ett läkarintyg, men ett sådant kommer till sist ändå att behövas, och det är lika bra att utfärda det i samband med eller i nära anslutning till anmälan om vårdbehovet. Det akuta omhändertagandet skall inom fyra dygn prövas av Förvaltningsrätten. Om det inte finns behov av att inleda vården på sjukhus skall patienten dock omedelbart placeras på ett LVM-hem. En svår fråga är om vården måste påbörjas på sjukhus, eller om det akuta LVM-beslutet kommer under pågående vård på sjukhus, samtidigt som patienten inte vill kvarstanna. Verksamhetschefens retentionsrätt 24 Vården skall inledas på sjukhus, om förutsättningarna för sjukhusvård är uppfyllda och det anses lämpligt med hänsyn till den planerade vården i övrigt Samhällets regelverk

15 Verksamhetschefen för den sjukhusenhet där missbrukaren vårdas skall se till att socialnämnden genast underrättas om missbrukaren önskar lämna eller redan har lämnat sjukhuset. Verksamhetschefen skall besluta att missbrukaren skall hindras att lämna sjukhuset under den tid som behövs för att säkerställa att missbrukaren kan föras över till ett LVM-hem. Detta är den omstridda s.k. retentionsrätten. Psykiatriska föreningen har en gång rekommenderat sina medlemmar att inte utöva den, eftersom det skulle strida mot Hawaiideklarationen att utöva tvång inom psykiatrisk vård av skäl som inte är betingade av psykisk sjukdom. Denna bedömning är enligt uppfattningen hos många beroendeläkare resultatet av en missuppfattning. Det faktum att lagstiftaren råkat dela upp tvångsvård vid beroende respektive andra psykiatriska diagnoser i två lagar förändrar inte det faktum att såväl missbruk som beroende är psykiatriska diagnoser det är bara att slå upp DSM-manualen eller ICD-10-katalogen. I slutänden är detta en etisk fråga: Om man gjort bedömningen att en patient löper livsfara, och förordat att patienten omedelbart skall tvångsomhändertas rimmar detta för mig mycket illa med att sedan släppa patienten vind för våg. Jag har varit med om dödsfall i överdos som inträffat efter det att beslut om omedelbart LVM-omhändertagande redan fattats, till följd av att patienten släpptes ut under väntan på transport. Det påverkar mitt ställningstagande. Oftast löser sig situationen praktiskt om man förklarar att patientens vård på sjukhuset är frivillig, men att man blir tvungen att ombesörja att patienten genom polisens försorg måste överföras till LVM-hemmet snarast om han eller hon inte vill kvarstanna. Då väljer flertalet patienter att bli kvar inom sjukvården så länge som möjligt. Det är alldeles klart att tvångsvård enligt LVM är en sista räddningsplanka. Det är tveksamt om förloppet på lång sikt påverkas särskilt gynnsamt, vilket delvis möjligen är relaterat till ett bristfälligt vårdinnehåll på LVMhemmen. Medan andra psykiatriska patienter som tvångsvårdats enligt LPT, t.ex. för en depression med suicidalitet, oftast i efterhand är tacksamma över att de tvingades till vård gäller enligt genomförda undersökningar inte samma sak för missbrukare som vårdats enligt LVM. Även i efterhand fortsätter patienterna i många fall att se vården som ett övergrepp. Den etiska frågeställningen är således inte särskilt enkel, och grundbulten i all behandling måste vara att försöka skapa en sådan allians med patienten att man kan hjälpa denne ta sitt ansvar för behandlingen. När livet är direkt hotat är emellertid möjligheten till vård enligt LVM ofta livräddande. Ibland kan det dessutom vara oundvikligt för att skydda andra. Samhällets regelverk 241

16 4 Anmäla eller inte anmäla: Sekretessen, socialtjänstlagen, körkortslagen m.m. Offentlighets- och sekretesslagen 25 Kap. 1 Sekretess gäller inom hälso- och sjuk vården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (...). 12 Kap. 2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Dessa regler, som gäller offentlig sjukvård, har sin motsvarighet även för privat sjukvårdspersonal i Patientsäkerhetslagen (2010:659). Detta är det normala när vi arbetar med patienter. Det som kommer fram i patient-läkarrelationen är skyddat av sekretessen, och det privilegierade förhållandet är ett av fundamenten i den förhoppningsvis unikt förtroendefulla relationen mellan patient och läkare. Inte ens mellan myndigheter, eller mellan olika grenar av en myndighets verksamhet, t.ex. olika kliniker, får sådana uppgifter i princip röjas om det inte är uppenbart att det inte är till men för patienten. Avgörandet är patientens: Han eller hon förfogar själv över informationen, och endast med hans eller hennes godkännande kan uppgifter lämnas ut. Detta är den moderna tillämpningen av hur det varit sedan urminnes tider, och är något vi som läkare skall vara rädda om. Respekt för det patienten anförtror oss är särskilt viktigt på beroendeområdet, där en oförsiktighet med uppgifter kan rasera en patients tillvaro på arbetsplatsen, eller i bostadsområdet. Som alla vet finns dock många begränsningar i sjukvårdssekretessen. En situation som ofta ger upphov till missuppfattningar är det faktum att sekretess inte gäller sådant som man råkat få del av utan att det är relaterat till läkarrollen. Ett exempel ur min egen erfarenhet: Vid ett tillfälle fick jag bevittna hur en person som råkade vara min patient under amfetaminpåverkan misshandlade en mentalskötare inne på avdelningen. Det fanns i denna situation ingen sekretess som hindrade mig att vittna jag hade ju inte fått någon förtrolig information. Det finns också ett antal andra inskränkningar i sjukvårdssekretessen, vilka preciseras i Offentlighetsoch sekretess lagens 10 Kap., 23. Ett viktigt exempel är när det föreligger misstanke om ett begånget brott av sådan art att minimipåföljden är ett års fängelse, eller försök till brott för vilka minimipåföljden är två år, d.v.s. 242 Samhällets regelverk

17 i praktiken mord, dråp, våldtäkt och brott av motsvarande dignitet. Samma sak gäller försök till smittskyddsbrott med minimipåföljd om ett år, t.ex. avsiktlig spridning av HIV-smitta. I dessa situationer är det tillåtet för sjukvårdspersonal att bryta sekretessen. Däremot är man inte tvungen att göra det. På beroendeområdet gäller emellertid ett antal mer specifika inskränkningar i sekretessen. I vissa fall är dessa dessutom tvingande, d.v.s. man har en skyldighet att bryta sekretessen genom att anmäla vissa förhållanden till ansvariga myndigheter. Anmälningsskyldigheten när någon är i behov av vård enligt LVM. Detta har vi redan diskuterat ovan. Möjlighet i övrigt att bryta sekretessen för att en missbrukare skall kunna få adekvat vård. Enligt Offentlighets- och sekretesslagens 25 Kap., 12 hindrar sekretess inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet, eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd när denne fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Denna paragraf, var motsvarighet även fanns i den nuvarande lagstiftningens föregångare, Sekretesslagen, är inte särskilt känd, och det finns mig veterligen inte någon omfattande rättspraxis på området. Det är en uppfattning bland flertalet beroendeläkare att man inte i oträngt mål bör utnyttja den möjlighet som eventuellt ges av detta lagrum. Så länge allvarlig fara för livet eller hälsan inte föreligger skall vården utformas i samråd med patienten, och det blir mycket svårt att uppnå en bra arbetsallians om patienten inte kan lita på att den normala sekretessen gäller. Om det finns en allvarlig fara för livet eller hälsan rör det sig ju om ett LVM-fall; då har man ändå skyldighet att meddela socialtjänsten. Anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen av förhållanden som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. 14 Kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga (min understrykning) att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller Samhällets regelverk 243

18 även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. (...) Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Detta är de jobbiga fallen. En patient vänder sig kanske till läkaren för att få stöd och behandling för ett beroende, eller för all del för en annan sjukdom, men beroendeproblem framkommer under behandlingens gång. Finns det minderåriga barn, och missbruket innebär att dessa missköts eller utsätts för fara, har man inget val. Man måste anmäla detta till socialtjänsten. Ibland kan det bli gränsdragningssvårigheter. Många patienter som kämpar med ett beroende bemödar sig till det yttersta för att inte problemen skall gå ut över barnen. Men ofta ser det ut på ett annat sätt, och vissa fall är solklara. Den person som t.ex. sätter sig bakom ratten i alkoholpåverkat tillstånd och har barnen med sig i bilen måste räkna med att problemen anmäls, och att samhället på ett eller annat sätt sätter stopp för beteendet. Det är i dessa fall inte bara frågan om att det inte råder någon sekretess, man är som sagt skyldig att anmäla. Den enskilde doktorns bedömning av hur negativt ett ingripande från socialtjänstens sida kan vara relativt de problem som är utgångspunkten är ointressant. Denna avvägning har samhället lagt på socialtjänstens utredare, och oavsett vad man i enskilda fall tycker om det blir ingenting bättre om vi som läkare sätter oss över systemet. Det är bättre att utifrån kännedom om patienten ge uttryck för sin uppfattning i ett väl avvägt intyg. En annan sak är hur man går tillväga vid en anmälan. Själv brukar jag förklara precis hur det ligger till med anmälningsskyldigheten, och klargöra målsättningen att patienten skall kunna få sådant stöd och behandling att han eller hon bättre skall klara sin roll som vårdnadshavare. Jag står också till tjänst för en med socialtjänsten gemensam behandlingsuppläggning som skall tillse detta. Målet är att hjälpa, inte stjälpa. I många fall har detta varit en sporre för patienten att klara behandlingen, och en nystart. Men man måste naturligtvis också ha klart för sig att det i vissa fall kommer att sluta med ett misslyckande, och ett omhändertagande av barnet. Dessa fall är oerhört uppslitande. Det finns dock inga enkla lösningar på detta område. Att sticka huvudet i sanden, som ofta sker, är definitivt inte bättre. Att se minderåriga fara illa hos en förälder som inte får bukt med ett destruktivt missbruk är i det långa loppet antagligen än värre. 244 Samhällets regelverk

19 Anmälningsskyldighet och intyg vid körkortsinnehav Körkortsinnehav är inte en medborgerlig rättighet. Det är en möjlighet som samhället erbjuder sina medborgare, men bara om vissa krav uppfylls. En del finner ett sådant synsätt märkligt, rentav provocerande, till och med som ett utslag av ett storebrorssamhälle. Jag har svårt att förstå den reaktionen. Likt en älgstudsare är bilen ett nyttigt, och ibland mycket roligt redskap. Men i olämpliga händer riskerar den förstås livet på oskyldiga förbipasserande. Få finner det upprörande att vapeninnehav är hårt reglerat, och inte tillåts fortsätta om innehavaren har ett gravt missbruk. Ändå dör varje år fler personer till följd av berusade bilförare än av alkoholpåverkade jägare: Nästan hälften av trafikolyckor med dödlig utgång är alkoholrelaterade. De medikolegala aspekterna på körkortsinnehav vid missbruk och beroende består av två huvudaspekter. Den första är när man själv får kännedom om ett missbruk, det andra när man ställs inför att skriva ett körkortsintyg. Körkortslagen 10 Kap. 2 Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort, skall läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs skall läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon. Denna formulering innebär en skärpning som infördes Dessför innan var kravet att en person skulle vara uppenbart olämplig ; nu är nivån olämplig. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m (2010:125) preciserar att såväl diagnosen substansberoende som missbruk, fastställda enl. DSM- eller ICDkriterier, utgör hinder för körkortsinnehav, till dess varaktig nykterhet kan verifieras, och prognosen för fortsatt nykterhet är god. Även detta utgör en skärpning - tidigare ansågs missbruk vara ett mera relativt hinder än beroende. Ändringarna har till stor del tillkommit på grund av nya bestämmelser i EG:s körkortsdirektiv. Anmälningsskyldigheten vid beroende och missbruk är enligt lagtexten i princip tvingande. Dessutom har det införts en möjlighet att anmäla den patient som motsätter sig utredning. Men man måste inte anmäla om det kan säkerställas att patienten slutar köra bil. Det är ett ganska märkligt förhållande som många vänt sig mot: Hur ska man som läkare kunna stå för om patienten kör bil eller inte? I praktiken blir det, i brist på bättre, en slags Samhällets regelverk 245

20 bedömning av patientens följsamhet i behandlingen. Det kanske inte blir exakt efter lagens bokstav, men de flesta kollegor inom beroendemedicinen har haft svårt att hitta en bättre tillämpning. Det skulle naturligtvis vara enklare att på ett fyrkantigt, entydigt sätt anmäla varje patient där beroende eller missbruk framkommer, med hänvisning till att man ju aldrig kan garantera att patienten avstår från bilkörning. Men en sådan tillämpning förfelar lagens syfte. Det enda resultatet skulle bli att beroendepatienter inte skulle söka vård, eller skulle låta bli att lämna uppriktig anamnes. Om det däremot finns ett säkerställt beroende eller missbruk, det vidare är uppenbart att patienten inte vill eller förmår tillgodogöra sig behandling, eller det finns hållpunkter för att patienten trots detta fortsätter köra bil, kan jag inte se att det finns någon möjlighet att låta bli en anmälan. Vilket obehag detta än kan föra med sig tror jag det bleknar i jämförelse med hur jag skulle känna mig om denna patient i berusat skick körde på någons kanske mina egna? barn. Jag tror inte att många vid närmare eftertanke vill ta ett sådant ansvar. När anmälan väl måste göras skall patienten först informeras. Detta blir något av en parallell till barnärendena: Man berättar om anmälningsskyldigheten, att vitsen med anmälan är att körkortsinnehavet skall förenas med föreskrifter om behandling och kontroll, och att avsikten är att patienten skall få stöd på ett sådant sätt att han eller hon skall kunna behålla, eller så småningom återfå körkortet. Beslutet är sedan Transportstyrelsens. Om en patient till följd av en sådan anmälan, eller till följd av rattfyllerieller narkotikabrott fått sitt körkort indraget, eller förenat med föreskrifter om kontroll kan det bli aktuellt att utfärda läkarintyg som styrker att patienten ånyo är lämplig som körkortsinnehavare. Detta anses vara fallet om varaktig nykterhet och god prognos kan verifieras. Med varaktig menas här ett minimum av 6 månader, och vid svårare beroende upp till 2 år. I tiden inräknas av uppenbara skäl inte den tid under vilken nykterhet varit framtvingad, som under behandlingshems- eller fängelsevistelse. Att nykterheten skall verifieras innebär ett krav på objektiv kontroll, med blod-, urin- eller hårprover. Fortsatt körkortsinnehav kan dock medges även om kraven på varaktighet och verifiering inte är uppfyllda, om omständigheterna i övrigt med styrka talar för en god prognos. Enligt allmänna råd från Transportstyrelsen är exempel på det att innehavaren kan visa särskilt goda resultat av en inledd rehabilitering, och följsamhet med läkarens tillsägelse att avstå från att köra fordon. Vid intygsskrivning finns krav på att patientens identitet verifierats, och, väl så viktigt, en anvisning om att intygsskrivaren bör ha tagit del av Transportstyrelsens handlingar i fallet. Saker är nämligen inte alltid vad de ser ut att vara. Vad som av en patient presenteras som ett enkelt intygsärende kan av och till visa sig vara femte rattfylleribrottet hos en person som också dömts för narkotikabrott. Bedömningen kommer då i ett något annorlunda läge. Intyg vid fall av ordinärt alkoholberoende kan, förutom av psykiatri 246 Samhällets regelverk

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Omedelbara omhändertaganden av personer med svårt tvångsmässigt missbruk (jml LVM 13)

Omedelbara omhändertaganden av personer med svårt tvångsmässigt missbruk (jml LVM 13) 2004-08-10 Remissvar från Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) till Socialdepartementets utredning om översyn av tillämpningen av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Dir 2002:10,

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess?

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess? SEKRETESS Offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen innebär att varje medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (tryckfrihetsförordningen). Undantagen från denna huvudregel har tillkommit

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

HANDLINGSPLAN mot droger på Falkenbergs gymnasieskola

HANDLINGSPLAN mot droger på Falkenbergs gymnasieskola Sida 1 av 10 HANDLINGSPLAN mot droger på Falkenbergs gymnasieskola (2004-01-29, reviderad 2015-04-01) Sida 2 av 10 Handlingsplan mot droger på Falkenbergs Gymnasieskola Missbruk av alkohol och narkotika

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

Organisation och lagstiftning Margareta Knudsen Socionom, Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Socialrätt Innehåll Hälso- och sjukvårdslagar Offentlighets- och sekretesslag Lagstiftning -organisation

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

DOM. ;.u*% TUsi Å *-> 1 11. edaelaa i Sundsvall. KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Box 350 783 27 Säter

DOM. ;.u*% TUsi Å *-> 1 11. edaelaa i Sundsvall. KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Box 350 783 27 Säter KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM ;.u*% TUsi Å *-> 1 11 edaelaa i Sundsvall Sida l (2) Mål nr 287-13 KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden INFORMATION FÖR SOCIALTJÄNSTEN - BEHOV AV GOD MAN Här nedan finner du som arbetar inom socialtjänsten information om hur du bör gå tillväga om du ser: att en vuxen person är i behov av god man eller förvaltare.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Meddelandeblad. Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m. december 2005

Meddelandeblad. Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m. december 2005 Meddelandeblad Mottagare: socialnämnder, kommunjurister, Statens institutionsstyrelse, verksamhetschefer inom hälsooch sjukvårdens psykiatri, Rikspolisstyrelsen. december 2005 Stärkt rättssäkerhet och

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Stöd vid vård, service och rehabilitering

Stöd vid vård, service och rehabilitering Stöd vid vård, service och rehabilitering Många människor behöver hjälp och stöd för att klara sig i samhället. Behovet av hjälp kan bero på rent fysiska och psykiska funktionshinder. Anhöriga och andra

Läs mer

Körkortsförordning (1998:980)

Körkortsförordning (1998:980) Körkortsförordning (1998:980) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Körkortstillstånd och förlängning av körkortsbehörighets giltighet), kap. 4 (Övningskörning m.m.),

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Ansökningshandling. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad

Ansökningshandling. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad Myndighetsnämnden för Socialtjänst och Skola Ansökningshandling Parkeringstillstånd för rörelsehindrad OBS! Handläggningstiden är ca 6 veckor. YDRE KOMMUN Socialförvaltningen Kommunkontoret 570 60 YDRE

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Rutin för anmälan enligt 14:kap 1 Socialtjänstlagen till Socialnämnden ( Omsorgsnämnden -Avdelningen för individuell myndighetsutövning )

Rutin för anmälan enligt 14:kap 1 Socialtjänstlagen till Socialnämnden ( Omsorgsnämnden -Avdelningen för individuell myndighetsutövning ) Rutin för anmälan enligt 14:kap 1 Socialtjänstlagen till Socialnämnden ( Omsorgsnämnden -Avdelningen för individuell myndighetsutövning ) Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer