Vårt ansvar som vuxna språkförebilder 15 Att vara aktiv lyssnare 16. Språket i leken 17 Leken och språket går hand i hand 17 Låtsaslek 18

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårt ansvar som vuxna språkförebilder 15 Att vara aktiv lyssnare 16. Språket i leken 17 Leken och språket går hand i hand 17 Låtsaslek 18"

Transkript

1 Innehåll Förord 2 Vad är språk 4 Tal 8 Språkförsening och avvikande språkutveckling 9 Hur fungerar det egentligen 9 Uttal 11 Den ungefärliga språkutvecklingen 11 Utveckling av språkets delar 12 (fonologisk, semantisk och pragmatisk) Språklig medvetenhet 14 Vårt ansvar som vuxna språkförebilder 15 Att vara aktiv lyssnare 16 Språket i leken 17 Leken och språket går hand i hand 17 Låtsaslek 18 Hur arbetar man i förskolorna med språkutvecklingen 19 Språket i vardagsarbetet 21 Vardagsrutiner 22 Vardagsaktiviteter 24 Språk och matematik 31 Metoder 32 Stimulering av munmotoriken (oralmotorik) 32 Språkpåsar 34 Språkresan 35 Namngivna material 36 TPR (total physical response) 36 AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) 37 Irene Johansson (Karlstads metoden) 39 Vägen till språklig medvetenhet 39 Bornholmsmodellen 39 Öjaby modellen 41 Visuellt och auditivt minne 42 Lekläsning och lekskrivning 42 Olika läs och skrivinlärnings strategier 43 Litteratur och material som är användbart i arbetet med barns språkutveckling 44 Referenser 49

2 Vi som har framställt detta arbete, är anställda och arbetar i olika verksamheter inom Karlskrona kommuns barn och ungdoms förvaltning. Vi är fem förskollärare/mellanstadielärare som har olika påbyggnadsutbildningar, specialpedagogutbildning och specialpedagogisk fortbildning, som inriktar sig på bl.a. barns språkutveckling. Vi arbetar alla aktivt med att stimulera barn som är i behov av stöd. Barnets tidiga språkutveckling har i senare års forskningsrapporter visat sig oerhört viktig för barnets senare läs -och skrivinlärning. Språklig medvetenhet är ett nu vedertaget begrepp, men vad innebär det egentligen? Hur arbetar vi i förskolan för att stödja barnen i sin språkutveckling, kan vi göra ännu mer? Vi hoppas att det här materialet kommer till nytta i det pedagogiska arbete som görs ute på förskolorna i Karlskrona kommun varje dag året runt. Det finns mycket skrivet om barns språkutveckling och vi tycker att det är viktigt att samla tankar och metoder för att få en teoretisk grund om barns språk. I detta material försöker vi ge en överskådlig bild om vad några av de pedagoger och forskare, som har/har haft inflytande över förskolan säger om språkutvecklingen. Vi ger också en kort beskrivning hur talet och språket formas. Genom olika litteraturer och egna erfarenheter beskriver vi arbetssätt och metoder. De är samlade för att kunna fungera som en form av idébank. Vi ger förslag till material som finns för specifik språkträning. 2

3 Språkutveckling är en av de viktigaste grunderna för ett barns identitet. Har man inga eller små möjligheter att uttrycka sig genom det talade språket eller genom alternativ kommunikation kan det få stora konsekvenser i det sociala samspelet och eventuellt senare i skolan med läs och skrivinlärningen. Vi vill sätta ord på det arbete som pågår i verksamheten. Vardagsarbetet i förskolan kan ge rika tillfällen till en dialog med barnen. Det finns mycket material ute på förskolorna som är direkt kopplat till språkutvecklingen, men vardagsmaterialet och vardagssamtalet är ett minst lika viktigt redskap när vi kommunicerar med varandra. De samtal vi för tillsammans med barnen när vi t.ex. dukar ett bord, när vi hjälper till med påklädningen eller när vi deltar i leken ger dem en mängd begrepp som de först använder i ett liknande sammanhang men som de sedan så småningom för över till nya situationer. 3

4 Vad är språk Alla levande väsen har någon form av språklig förmåga (Lindö, 1998 s.75). Människan har en särställning genom sin förmåga att använda talorgan, handtecken, mimik, kroppsspråk, skrift, bilder m.m. Via språket får vi kunskap, vi löser problem, vi känner en social och kulturell gemenskap, vi får och ger information, vi kan förmedla tankar och känslor. Språket är en budbärare mellan människor. Anders Arnqvist skriver i boken Barns språkutveckling om att språket är både muntligt och icke muntligt. I det muntliga språket ingår inte bara de ord och ordkombinationer som vi använder utan också prosodin (betoning, tonhöjd och den känslomässiga tonen i språket). I det icke muntliga språket ingår teckenspråk, skrift, bilder (bliss) och dit hör också gester, mimik, blickar och kroppsspråk i allmänhet. Det latinska ordet communicare betyder göra gemensamt, dela med sig. På svenska säger vi kommunicera. Redan det ofödda barnet uppfattar ljud, rytm, rörelse, ljus och mörker. Det nyfödda barnet kommunicerar med blickar, mimik, joller och skrik. Barnet måste ha någon att dela kommunikationen med annars blir den meningslös. Genom att samspela med en annan människa som på olika sätt svarar på barnets kommunikation kommer barnets språkutveckling i gång. Redan innan barnet har lärt sig att säga sitt första ord har det tillägnat sig en stor del av modersmålets struktur (Ellneby, 1991 s. 98) 4

5 Det finns många som har forskat i barns språkutveckling, och man kan se på utvecklingen från olika synvinklar. För det första, när infaller de olika stegen i talets utveckling? Forskarna har dragit en del generella slutsatser i vilken ordning barn lär sig tala. Man menar också att den utvecklingen är oberoende av språk och kultur (Arnqvist -93 s.24). De flesta barnen jollrar vid ungefär 6 mån. ålder De flesta barnen säger de första orden mellan 8 18 mån. ålder De flesta barnen gör de första ordkombinationerna vid ca 2 år. De flesta barnen behärskar de grundläggande grammatiska reglerna vid 4-5 års åldern. För det andra, vilka faktorer styr/påverkar barns språkutveckling? Teorierna är många. De som främst har påverkat den syn på barn vi har i Sverige är Piaget och sedan 80- talet också Lev Vygotsky (pedagog i Sovjetunionen i början av talet). De företräder båda den kognitiva teorin. Båda menar att språk och tankeutveckling går hand i hand. Piaget menar att det lilla barnets joller beror på att barnet finner ett nöje i att höra sin röst, det upprepar sig och prövar. Det första språket är ett egocentriskt språk. Barnet kan inte ta en annan människas perspektiv och först efterhand utvecklas det sociala språket. Vygotsky menar tvärtemot att barnen från början är inriktad på ett socialt samspel och att skrik, blickar och joller är en kommunikation mellan barnet och den andra människan. Det Piaget kallar för egocentriskt tal är enligt Vygotsky barnets sätt att organisera och pröva sina tankar. Piagets syn går från det inre till det yttre medan Vygotsky från det yttre till det inre (Arnqvist -93, Imsen -92). När barnet lämnar förskolan har det vant sig vid att språket är verklighetsanknutet. För barnet är språket konkret. De använder gester, mimik, de pekar m.m. när de samtalar. När barnet berättar eller diskuterar något förutsätter det, att alla har varit med om det som sägs, att lyssnaren kan ta deras perspektiv. Barnet förväntar sig också att det språk som den vuxne använder ska vara likadant. Barnet kan ha svårt att skifta från ett konkret innehåll till det ofta abstrakta innehållet i det som barnet ska lära sig i skolan. Här kan många barn få svårigheter. För oss som arbetar i förskolan gäller det att använda oss av ett så 5

6 nyanserat språk som möjligt och att ge barnet många möjligheter till att knyta nya begrepp till sig. Språket måste fördjupas från ett samtalsspråk till ett tankespråk (G. Ladberg & O. Nyberg 1996). Rigmor Lindö beskriver i sin bok Det gränslösa språkrummet (1998), vilka faktorer som kan påverka barnets språkutveckling. När det gäller språket (ordförråd, grammatik, satsmelodi och pragmatik) så är det bara i kommunikation och dialog med andra människor som det utvecklas. Det finns tre viktiga saker att tänka på i den vuxnes beteende när det gäller kontakten med barn. Svarsbenägenheten: d.v.s. den vuxnes vilja och förmåga att ge respons på barnets kommunikation, respektera, ta hänsyn till och ta aktiv del i barnets aktiviteter. Vägledning: Den vuxne ska genom att ligga lite före barnet förbättra barnets möjligheter att lyckas. Genom samspel blir det en naturlig väg till självständighet. Engagemang: Den vuxne ska ha positiva förväntningar på barnet, man förklarar och uppmuntrar barnet till att utforska och upptäcka. Barnet är aktivt och prövar det han hör och ser, men det behöver förebilder som har kommit längre i sin utveckling. Lev Vygotsky kallade det här för den närmsta utvecklingszonen (aproximativa utvecklingszonen). Vårt ansvar som vuxna är att aktivt finnas med i barnens sysselsättningar och att aktivt lyssna och delta i en dialog med barnet. Vuxna som är med i barnets lek och andra aktiviteter bidrar med nya ord och begrepp och hjälper också barnet att organisera intrycken. Barnet prövar och övar sedan i lek och samtal hur det kan använda sina nya kunskaper. Barnet behöver av olika anledningar stöd i sin språkutveckling. Det kan vara att behöva utöka sitt ordförråd, för att bättre kunna bygga upp och berätta en 6

7 händelse. Ett litet ordförråd gör att viktiga led utesluts och att lyssnaren inte förstår handlingen. Splittrade och okoncentrerade barn behöver en aktivt lyssnande vuxen för att få hjälp med att hålla kvar och rikta uppmärksamheten. I grupper med färre barn blir detta betydligt lättare än i stora barngrupper, det är därför viktigt att antalet barn i grupperna inte är för stort. När vi talar har vi olika avsikter med det vi säger. Vi vill skapa kontakt, vi informerar, vi uppmanar och vi uttrycker tankar och känslor. När vi talar med barnen i förskolan, måste vi vara medvetna om vad vi vill med det vi säger. Vi har till uppgift att stimulera barns språkutveckling och det är viktigt att ta alla tillfällen i akt. T.ex. blöjbytet, påklädningen, uteleken och vid matbordet är exempel på situationer när vi kan ha enskilda samtal med barnen. De här stunderna blir på barnens villkor och det handlar ofta om saker som intresserar dem, då är de också koncentrerade och deltar i en dialog med någon som lyssnar och svarar. I den stora samlingen där vi som vuxna oftast pratar själva och barnen inte ges samma möjligheter att komma till tals, går språket många förbi. Språket ska upplevas i meningsfulla sammanhang. När språket får samspela med upplevelser, behov och känslor aktiveras och skapas en mängd associationsbanor i hjärnan som hjälper oss att utveckla språket (Enskär, B s.17). 7

8 Tal Talet, det vi själva producerar och det vi hör, kan man dela upp i olika delar. Språkets sociala funktion, hur det används (pragmatik): Vi talar olika beroende med vem vi talar. Till ett litet barn använder vi ett speciellt tonfall, vi använder oss av enkla ord och inte så långa meningar. Med en arbetskamrat pratar vi på ett annat sätt och med en tonåring på ytterligare ett. Språkets innehåll (semantik): ordens och begreppens betydelse. Vi måste ha en ordförståelse för att kunna följa med i ett samtal. För att kunna förstå en text och att kunna följa en instruktion måste vi ha en god semantisk förmåga. Det kan också gälla att inte ta orden bokstavligt. T.ex. kan du hålla ett öga på hunden, eller du måste gå på toaletten. Språkets form: fonemen, språkljuden, är språkets minsta betydelsebärande del. Byts ett fonem ut i ett ord kan ordets betydelse ändras, bil - pil. Fonemen ska inte förväxlas med bokstäverna, som är de synliga symbolerna i språket. En bokstav kan låta på olika sätt beroende på vilka ljud (fonem) som kommer före och efter. K låter på ett sätt i katt, och ett annat i köpa. G i grön låter på ett sätt, och g i general på ett annat. Morfemen är språkets minsta betydelsebärande enhet. Det finns lexikala morfem som inte går att dela t.ex. katt, i, salt. Det finns också grammatiska morfem som ändrar ordens form t.ex. hög re, sommar-dagar-na-s. Syntax innebär hur orden kombineras i meningar och satser. Ändras ordföljden i en mening ändras också innebörden fastän orden är de samma. Kalle kommer hem till Lisa. Kommer Kalle hem till Lisa? Lisa kommer hem till Kalle. När vi uppmärksammar att ett barn är sen i sin språkutveckling är det ofta uttalet, det som är lätt att uppfatta, som vi reagerar på. Men för att senare upp i skolåren kunna lära sig att läsa och skriva bra och att kunna förstå innebörden i 8

9 det som sägs, läses och skrivs är språkets alla delar lika viktiga. Ofta har vi en benägenhet att vänta med att aktivt stimulera språket och att ta eventuella kontakter med logoped med den uppfattningen att problemen växer bort, men vad händer under tiden? Barn måste få tid på sig i sin utveckling, och vi kan hjälpa dem på vägen. Språkförsening och avvikande språkutveckling Föräldraföreningen Talknuten har gett ut en skrift om språkstörningar hos förskolebarn.(johansson & Samuelsson, 1999) Där beskriver författarna vad begreppen språkförsening och avvikande språkutveckling innebär. Ett barn som är språkförsenat har samma språkutveckling som andra barn, men den går långsammare. En avvikande språkutveckling följer inte utvecklingsmönstret, det kan innebära att ett spädbarn inte jollrar, att barnet har ett begränsat ordförråd, att utvecklingen av ljudsystemet inte följer den normala ljudutvecklingen, att barnet använder mycket kroppsspråk. Språkstörning är det överordnade begreppet. Hur fungerar det egentligen? För att producera och ta emot tal inverkar både motorik och perception. För att vilja tala måste vi ha en erfarenhet av omvärlden och någon som tar emot kommunikationen. Erfarenheter får vi hela tiden även innan födseln genom våra sinnesorgan. Hörsel, syn, lukt, smak, känsel, balans. Erfarenheterna lagras i olika delar av hjärnan. När vi vill säga något så kodas tankarna och förvandlas till nervimpulser, som sätter andnings och talorgan i rörelse (magmuskler, lungor, strupen, stämband, gom, tunga, läppar, käke). 9

10 Meddelandet bildar en ljudvåg, som träffar mottagarens öron. Trumhinnan skickar vibrationerna vidare till innerörat, där de omvandlas till nervimpulser. Nervimpulserna når mottagarens språkcentra där de tolkas efter de erfarenheter den personen har. Uttal När man talar passerar luft genom strupen och talorganen (struphuvudet, stämband, gom, tunga, läppar, käke) har redan förberett sig på vad som ska sägas. Språkljud benämns efter artikulationsställe och efter artikulationssätt. Artikulationsställe kan vara läpparna (p, b, m), tänderna mot läpparna (v, f) tungan mot tänderna och tandvallen (d, n, s, t, l, n) tungryggen mot hårda gommen (k, g), tungryggen mot mjuka gommen (r), i stuphuvudet (h). Artikulationssätt kan vara: stängt och öppnas plötsligt (b, p, t, d, k, g), luftströmmen passerar genom en trång passage (f, v, s,), luften passerar på båda eller ena sidan av tungan (l), munnen stängd luften ut genom näsan (m, n, ng), i struphuvudet (h), tungan vibrerar mot tandryggen eller tandvallen (r). Konsonanterna kan vara tonande eller tonlösa ex. b/p, d/t och k/g har samma artikulationsställe. P är tonlöst medan b är tonande, detsamma gäller med t/d, och k/g. För många barn är det svårt att höra skillnaden. De kan heller inte se på munnen att ljuden låter olika. Även vokalerna har olika artikulationsställen och artikulationssätt. Man delar in det i främre/bakre, rundad/orundad, öppen/sluten vokal. Ex. /i/ är en främre, sluten, orundad vokal och /o/ är en bakre, sluten, rundad vokal. 10

11 Den ungefärliga språkutvecklingen Åldersangivelserna är riktmärken som anger ungefär var i utvecklingen barnet befinner sig. Utvecklingsstadier är alltid preliminära och stora variationer kan förekomma hos barnen. Det är också viktigt att uppmärksamma barnets utveckling inom alla områden. En språkutveckling som är senare än vad som anges här kan bero på att barnet har varit upptaget med att t.ex. lära sig gå Födseln Skrik. Alla barn i alla länder skriker från början. Barnet föds med möjlighet att utveckla alla världens språkljud. Barnet lär sig tala det språk som används i den miljö det växer upp i. 0 5 mån Sökreflex: barnet söker efter bröstvårtan, när läpparna berörs. Sugreflex: barnet suger då bröstvårtan eller flaskan sätts i barnets mun. Sväljreflex: barnet kan svälja naturligt. Gråt som kan uttrycka olika känslor. Alla möjliga sorters ljud Barnet suger på allt. Kan matas med sked. Ler mot andra personer. Skrattar med gurgelljud Skrattar, jollrar, leker med ljud. 5 mån 1 år Sugreflexen försvinner. Kan dricka ur mugg med hjälp. Barnet biter på allt som stoppas i munnen på det. Ligger för sig själv och jollrar. Upprepar små egna ljud. Ändrar röstläge och ljudstyrka. Uttrycker sinnesstämningar. Gör mer varierat ljud. Nu kan barnet uttrycka alla språkljud i världen. Efter några månader försvinner sådana språkljud som inte finns i språket som talas runt barnet. Blir uppmärksam på egna ljud. Gör konsonat-vokal kedjor. T.ex. ma-ma-ma. Pa-pa-pa. Övar sig mycket på ljud. Imiterar alla ljud det hör. Jollerramsor, säger några ord börjar förstå ord. 11

12 1 år: Säger enstaka ord som betyder en hel mening. T.ex. mamma. Som kan betyda mamma jag vill ha mat. 1½ år: Håller ofta på att lära sig gå. Språkutvecklingen kan gå långsammare ett tag. 2 år: Talar i meningar med två ord: Titta lampa. Lyssnar, imiterar. 3 år: Talar i meningar med 3-4 ord. Barnet har vanligtvis fått ett stort passivt ordförråd. Den största ökningen av ordförrådet är mellan 2½-3år. Ibland kan barnet i den här åldern börja stamma. Det är oftast ingen riktig stamning, utan det beror på att ordförrådet har ökat så kraftigt att barnet inte hinner med att tänka. Detta går över av sig självt, men det är viktigt att inte påpeka stamningen för barnet utan i stället ge det lugn och ro att tänka färdigt innan det talar. 4 år: Nu har barnet kommit långt i sin språkutveckling och börjar använda grammatiken på rätt sätt. Är mycket pratig, tycker om rim och ramsor, leker med ord. Vissa ljud kan vara svåra att säga t.ex. r. sje-tje, tj, mj, str och andra konsonantförbindelser. 5 år: Använder meningar med fyra, fem ord. Använder språket när det leker. 6 år: Använder långa, komplicerade meningar. Intresserar sig för läsning och skrivning. (Ellneby 1991 s.102) Utveckling av språkets delar (Fonologisk, semantisk och pragmatisk utveckling) Ylva Ellneby har beskrivit hur barnet under de första levnadsmånaderna använder sina sök, sug och bitreflexer. Det är ett sätt för barnet att få mat men också en motorisk process som utvecklar de muskler som vi använder när vi producerar tal. Runt och i munnen finns ett stort antal muskler som måste 12

13 samarbeta för att vi ska hitta de artikulationsställen och artikulationssätt som gör att språkljuden låter som de ska. Många barn har svårigheter just med uttalet och de kan behöva hjälp att utveckla sin munmotorik. Språkljuden, fonemen, är språkets minsta meningsskiljande enhet. Fonologin beskriver språkljuden och den funktion som dessa har i språket. Efterhand som talorganen utvecklas kan barnet åstadkomma mer och mer komplicerade ljud. Det sägs att det första som utvecklas är prosodin i språket. Barnet prövar sin röst, tonläge, styrka och betoning. Utvecklingen av barns uttal sker i ett antal perioder, utan skarpa gränser emellan. Redan spädbarn som jollrar samspelar med personer, besvarar deras uppmärksamhet med gester och ansiktsuttryck. Även döva barn jollrar från början, men slutar när de inte hör något gensvar. I början är det vokalljud som barnet producerar, det skiftar mellan vokaler som uttalas framme i munnen och bak i munnen. Därefter lägger det till en konsonant som hamnar före vokalen. Det är lättare att uttala konsonant vokal än tvärt om. Så småningom blir det konsonant vokal kedjor, t.ex. ma-ma-ma, pa-pa-pa. När barnet är ca ett år säger det de första orden. Här innehåller satserna bara ett ord, men det ordet kan ha många olika innebörder Det upprepar ord, som människor i omgivningen säger och det generaliserar, vovve kan betyda alla djur, inte bara hund. Kaka, kan betyda jag vill ha en kaka. Vid ca två år börjar barnet kombinera ihop ord till satser. Titta där! Ha den! Barnets ordförråd har ökat betydligt och det kan använda ett par ord för att uttrycka sig. Barnet ökar sitt ordförråd och sin ordförståelse i samspel med människorna runt omkring det. Ofta skapar barnet egna ord när det inte kan det rätta ordet. Det finns fortfarande många ljud som barnet inte kan. I treårsåldern brukar barnet 13

14 kunna skilja på handling och föremål. Då brukar barnet också förstå en form av orsak och verkan, så länge det är kopplat till deras egna erfarenheter. Det innebär att barnet börjar kunna kombinera ihop ett par två ords satser till mer avancerat tal, ex. mamma baka och baka kaka till mamma baka kaka. Barnet förstår i allmänhet betydligt fler ord än de själva använder. Barnet övar sig redan från födseln att föra en dialog. Tillsammans med föräldrarna genomför det en turtagning bestående av ljud och ord, gester och mimik. Genom att den vuxne ställer följdfrågor om det barnet berättar ökar barnets förmåga till dialog och det ökar även begreppsvärlden. Barnet kan med hjälp av gester och mimik förtydliga det som det berättar om, och genom den vuxne få bekräftelse på att han/hon har förstått. Språklig medvetenhet Med språklig medvetenhet menas att man kan skifta från ordets innehåll till dess form. Anders Arnqvist skriver i Barns språkutveckling att ett korrektare uttryck egentligen är språklig uppmärksamhet. Att vara språkligt medveten är enligt honom inte bara att kunna skifta uppmärksamhet från ordets innehåll till ordets form utan också att vara medveten om och kunna förklara vad t.ex. ett rim är eller vad ett språkljud är för något. Så långt har oftast inte förskolebarnet kommit. 14

15 När vi talar om orderns innehåll menar vi att en stol är något vi sitter på, en bulle kan man äta. Språklig uppmärksamhet är bl.a., - kan du rimma på stol? sol. Med vilket ljud börjar bulle? /b/. Om man tar bort boll från fotboll vad blir det kvar? Fot. Språklig medvetenhet är att kunna förklara att rim är ord som låter likadant på slutet. Och att /b/ är ett ljud i ett ord, byter jag ut /b/ i bulle mot ett /k/ blir det kulle. Man är också medveten om och kan beskriva att ord består av delar som man kan sätta ihop för att bilda nya former av ett ord eller ett helt nytt ord. Barns språkliga medvetenhet är enligt många språkforskare av avgörande betydelse för hur det kommer att gå för barnet vid läs och skrivinlärningen. Läsning och skrivning är framförallt att kunna avkoda språkliga symboler, i det här fallet bokstäverna. För de allra flesta barn är detta en utveckling som går helt automatiskt. I förskolan kan vi genom att arbeta på ett medvetet sätt med barnens språkutveckling underlätta den språkliga uppmärksamheten för alla barn. Vårt ansvar som vuxna språkförebilder Som vuxna i en förskolegrupp är det vårt ansvar att aktivt lyssna på och delta i barnets prat. Det är vi som har de större erfarenheterna och det är genom att vi är engagerade och respekterar barnet som det kan utveckla sin språkliga förmåga och identitet. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. (Lpfö 98) 15

16 Att vara aktiv lyssnare Att aktivt lyssna på någon innebär att vara koncentrerad på hela personen som talar. Man står vänd emot henne och har ögonkontakt. Genom kroppsspråk och även genom att lägga in småord och frågor visar man att man deltar i det som sägs. Brister vi i uppmärksamhet gentemot barnet har det lätt att tappa tråden och uppfattar kanske att det inte är lönt att säga något. Att ställa frågor om det barnet berättar, att försöka utveckla resonemanget genom om, hur och varför frågor, ges barnet en möjlighet att tänka efter och reflektera på det som det berättar. När vi är närvarande i lyssnandet växer barnets identitet. I gester, mimik och i ögonen på oss lyssnare märker barnet att det är viktigt och att vi är intresserade av dem. Genom att vara aktiva lyssnare visar vi barnen att det är lika viktigt att lyssna på en annan människa som att själv prata. I många av de aktiviteter som förekommer på förskolan intar vi som vuxna en avvaktande, en passiv roll. Vi finns där men deltar inte aktivt. Det är självklart att vi ska låta barnen vara själva och leka, vi ska inte alltid finnas där för att tillrättalägga, de måste också lära sig klara av situationer som dyker upp. Ofta är det så att vi känner att vi hämmar barnens lekar. Men det är viktigt att finnas med för att kunna hjälpa barnen att sätta ord på uttryck och känslor som det ännu inte klarar av. Kommer vi med i barnens lek kanske den stannar upp ett tag, men den fortsätter oftast där den slutade eller kanske med ett nytt innehåll. Vi hjälper dem med nya erfarenheter vilket ger dem nya begrepp. För barn som har svårt för att leka eller som har svårt med kontakten med de andra barnen är det nödvändigt att vi finns med för att stödja och hjälpa till. 16

17 Språket i leken Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I leken och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt till förmågan att lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. (Lpfö 98 s.9) I förskolan är leken redskapet för lärandet. Genom lek lär barnen språket. I leken prövar barnet sina nya erfarenheter, i leken blir allt möjligt. Begrepp som lärs in utan att upplevas konkret förblir skramlande tomma skriver Ulf Jederlund (2002). I många aktiviteter är det vi vuxna som har strukturerat upp innehållet och barnens talutrymme blir inte så stort. Många barn kanske inte är intresserade, språket och innehållet i aktiviteten inte ligger på deras nivå. Då går språket dem förbi. Det kan gälla samlingen eller ett tema, där barnen inte har varit delaktiga i vad som ska göras. I lek som inte är styrd är det verbala språket ofta innehållsrikare, både vad det gäller meningarnas längd och den grammatiska uppbyggnaden, än i styrda aktiviteter. Den vuxne som är med och leker berikar barnets språk. Ulf Jederlund kallar leken barnets viktigaste språk. Lek handlar om så mycket: om lust, känslomässig bearbetning och reglering, om utforskande och inlärning och inte minst om kommunikation (Jederlund, s. 87, 2002).I leken använder man alla sina sinnen. Språket i leken består både av ett verbalt språk och av ett icke verbalt språk. Röstläget spelar en stor roll som leksignal, gester, mimik och kroppsspråk likaså. När man leker är reglerna i leken, de tysta och outtalade, viktiga att följa annars fungerar den inte. Det handlar både om turtagning, först jag sedan du, och om att veta att leken är en lek. Låtsasslåss man så får man inte slåss på rik- 17

18 tigt, då bryts leken. När vi vuxna är med och leker, måste vi sätta oss in i leken på allvar. Blir vi bjudna på sandtårta, så är det en tårta med både ljus och grädde på. Är vi inte riktigt med så märker barnen det och leken slutar. Leken är ett symbolspråk. I leken förvandlar barnen vanliga föremål till någonting helt annat, en stol blir en häst, en bil ett flygplan, en kloss till ett gevär. Tanken, förmågan att fantisera, de begrepp och ord som vi behärskar gör det möjligt att förflytta sig mellan nu och då, mellan lek och verklighet i sekundsnabba skeenden. Leken och språket går hand i hand Birgitta Knutsdotter Olofsson beskriver i sin bok I lekens värld hur leken föds på skötbordet. De kroppslekar nu äter jag upp dig, nu kommer jag och tar dig, var är Lisa, o.s.v. är början till leken och början till det verbala språket. Vi säger egentligen en del hemskheter, men både röst och minspel visar att vi leker. Barnet svarar med leenden och gurglande ljud (en förövning till jollret). Vi går in på det och samspelet är i gång. Språk och lek, lek och språk. Rida ranka, tittut leken, barnramsor, fingerlekar m.m. är ytterligare exempel. Låtsaslek Det lilla barnet leker ofta med sig själv eller bredvid en kompis. Under leken samtalar barnet ofta intensivt med sig själv. I början är det långa jollermonologer som efterhand blir till ord. Barnet prövar och övar sin språkliga förmåga, det tycker om att lyssna på sin egen röst. Det sjunger och hummar, pratar ljust och mörkt, antagligen så testar det sin rösts förmåga och bearbetar intryck de fått av omgivningen. Det prövar också de begrepp och ord det fått och försöker att organisera sin lek runt dessa. Barnets tänkande utvecklas i och med att orden och leken samspelar med varandra. När man får nya erfarenheter får man nya ord 18

19 I låtsaslekarna är språket symboler för händelser och begrepp. Vi vuxna är ett redskap och en lekpartner. Barnet visar vägen i leken, det kan vara i sandlådan där barnet bakar en tårta av sand. Låt dig bjudas in på kalaset och du kommer med i ett äventyr där bara fantasin sätter dina gränser. Barnen använder hela sig när det kommunicerar i leken. Det använder gester och mimik, de förställer rösten och de rör sig obehindrat i tid och rum. De går in och ut ur leken utan att störas. De får sina erfarenheter, begrepp och ord prövade i en situation som de behärskar. Barn ersätter handlingar med ord, - lag, lag, lag så är bilen hel igen. Leken är barnens viktigaste verktyg i språkutvecklingen. Hur arbetar man ute i förskolorna med barns språkutveckling? Vi har varit ute på ungefär en tredjedel av Karlskrona kommuns förskolor och i intervjuform samlat material och arbetsmetoder som används i arbetet med barns 19

20 språkutveckling. Det har visat sig att man på många förskolor deltagit i olika projekt och fortbildningsdagar i hur man stimulerar barns språk. Detta har resulterat i att det finns en stor medvetenhet kring språket. Många av personalen berättar att i början efter ett sådant här projekt arbetade man mycket strukturerat i samlingar med olika metoder, men att det efter en tid har blivit en del av vardagsarbetet. Man tänker mer medvetet under hela dagen och i alla situationer hur viktigt det är att stimulera barnens språkutveckling. Språkpåsar är främst den metod som används på de förskolor vi varit på. De används i olika sammanhang men syftet är det samma. Innehållet i påsarna ska konkretisera föremål och begrepp för barnen. Det kan vara föremål som beskriver innehållet i en sång, eller en saga, det kan vara föremål som ska visa på begrepp som storlek, läge och färg. Och det kan också vara föremål som ska konkretisera en situation eller en aktivitet. Föremålen i påsarna och sättet att arbeta med dem innebär att barnen får begrepp befästa med flera sinnen. Flanosagor används ofta. Ett syfte är att alla barn kan se på bilderna samtidigt. Ett annat är att efter man har läst färdigt kan kontrollera förståelsen hos barnen genom att de får hjälpa till att plocka ner bilderna. Den vuxne ger barnet en uppgift kan du ge mig bilden där katten ligger under stolen?. Ledtrådarna för att hitta rätt bild är givna. Katt, under och stolen. Förstår barnet begreppen? Ordlappar använder man sig också ofta av. Främst med barnens namn men även med ord som barnen själva vill samla på i ordlådor. På några förskolor använder man ordlappar tillsammans med föremål och bilder för att ge barnen det skrivna ordet. Rim och ramsor förekommer på alla de förskolor vi besökt och till en viss del också olika språklekar och lyssnarlekar. Tillsammans med ordlappar och 20

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Vad betyder begreppet lek för oss?

Vad betyder begreppet lek för oss? LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

Tisdag den 27 september 2016

Tisdag den 27 september 2016 Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Orange Centrals Förskola

Orange Centrals Förskola Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet Månsagårdens förskola Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergets förskola avdelning 1 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016 Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 4 2015/2016 INLEDNING Vi på avdelning 4 har valt att främst arbeta med målen Språk och kommunikation samt med Utveckling och lärande. På avdelningen går barn i åldrarna

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar

Läs mer

Språkutveckling 0-3 år

Språkutveckling 0-3 år Handledning till BVC Språkutveckling 0-3 år Information om typisk tal- och språkutveckling hos barn mellan 0-3 år och vad man som förälder kan göra för att stimulera sitt barns tal- och språkutveckling.

Läs mer

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat. Gläntans förskola Gläntans förskola är en del av intraprenaden Emiliaförskolorna 1 12 år. Vi består av två avdelningar, Häggen och Syrenen, med barn i åldrarna 1 5 år. För att främja varje barns lärande

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola

Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola Med vår arbetsplan vill vi tydliggöra vilka prioriterade mål vi har och vilka åtgärder och aktiviteter vi ska arbeta med under året för att driva och utveckla vår

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil, som går i femman. Alla hans klasskamrater har ett husdjur. Men inte Emil. Hans mamma är allergisk och hans pappa förstår

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Profil. Naturvetenskap och teknik

Profil. Naturvetenskap och teknik Profil Naturvetenskap och teknik Vi på Kompassens förskola sätter naturvetenskap och teknik i fokus. Vi vill uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för olika naturvetenskapliga och tekniska fenomen.

Läs mer

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll. Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Inledning Daghemmet Yttersta Tvärgränd Ekonomisk Förening eller Förskolan Elvan som vi kallar oss, drivs som ett personalkooperativ sedan 1993. Styrelsen består av åtta

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Arbetsplan Balders Hages Förskola Reviderad 2015 Värdegrund Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Logens handlingsplan 2012/2013

Logens handlingsplan 2012/2013 Förskolans uppdrag Logens handlingsplan 2012/2013 Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Barn med behov av särskilt stöd... 16 Målsättning Innehållsförteckning Verksamhetens innehåll och pedagogiska mål... 3 Normer och värden... 3 Barns utveckling och lärande... 5 Barnens inflytande... 7 Förskola och hem... 9... 15 Barn med behov

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan När vi tar emot nya barn på hösten kommer de från flera olika ställen. Vår viktigaste uppgift då är att få ihop gruppen och introducera barnen sakta men säkert i

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer