Samtalshjälp vid rattonykterhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtalshjälp vid rattonykterhet"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Socialt arbete C-uppsats 15 HP Vt-11 Termin: 6 Samtalshjälp vid rattonykterhet - Erfarenheter från klient, polis och kurator om bemötandet och hjälpen som erbjuds personer som kört onyktra. Handledare: Fredrik Snellman Författare: Hanna Rita Hylander

2 Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Titel: Samtalshjälp vid rattonykterhet - Erfarenheter från klient, polis och kurator om bemötandet och hjälpen som erbjuds personer som kört onyktra Title: Conversation help after drunk driving- Experiences from clients, police and social workers on the treatment and assistance offered to people who have been driving under influences Sökord: SMADIT, skuld och skam, kommunikation, omhändertagandet Sammanfattning I dagens Sverige görs det varje dag tusentals körningar under påverkat tillstånd. Varje år skadas många hundra i alkoholrelaterade olyckor. Rattfylleri är ingen ovanlig företeelse, det har funnits sedan länge och är ett omfattande samhällsproblem. Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka faktorer som lyfts fram kring ett omhändertagande av rattfylleri, samt erfarenheter om arbetet med Samverkan Mot Alkohol och Droger i trafiken (SMADIT). SMADIT- klienter, poliser och kuratorer har medverkat och kvalitativ metod användes med narrativa berättelser via brev och inspelade intervjuer. Studiens resultat visade på att klienterna lyfte fram känslor av skam och skuld och den egna självinsikten som viktiga faktorer under omhändertagandet. Deras upplevelse av bemötandet från polisen och beroendevården lyftes fram som mycket bra. Skuld och skam återkom också hos poliserna och kuratorerna. Här upplevdes också ett förnekande av alkoholkonsumtionen till personer som blivit omhändertagen. För poliserna upplevdes det personliga bemötandet under omhändertagandet spela en stor roll för att personen ifråga skulle tacka ja till samtalshjälp. Samtidigt var det väsentligt hur mycket självinsikt personen som blir omhändertagen har över det inträffade och över en eventuell problematisk alkoholanvändning. Poliserna upplevde även att det var mycket begränsat med information om SMADIT på ordningsavdelningen och att en återkoppling var mycket önskvärt. Detta är intressant med tanke på att antalet personer som tackar ja till samtalshjälp är mycket lågt. Detta kan hänga ihop med att polisen inte fått tillräckligt med tillgångar för att på ett önskvärt sätt kunna sälja erbjudandet om samtalshjälp. Överlag är den erfarenhet som klient, polis och kuratorer framlägger om SMADIT positiv. Men poliserna och kuratorerna välkomnar förändringen som är på gång. Detta innebär att förfrågningen om samtalshjälp hamnar på vårdpersonalens bord istället. Detta kan öka antalet som tackar ja till samtalshjälp. Det är då viktigt att inte glömma bort att utrusta personalen så gott det går i själva bemötandet och polisen som ändå är de första som träffar personerna ifråga.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och problembeskrivning Syfte och frågeställningar SMADIT Tidigare forskning Metod Urval Metodval och materialinsamling Materialbearbetning Etiska aspekter Teori Kristeorin Den mellanmänskliga kommunikationen Resultat och analys Kristeorin Kristeoretisk förståelse av skuld och skam Förnekelse och kris Utveckling och mognad Den mellanmänskliga kommunikationen Hur väljer man att kommunicera och vad påverkar kommunikationen Om Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) Diskussion Sammanfattning Metodkritik Slutdiskussion...17 Referenser...20 Bilagor

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund och problembeskrivning Människor som sätter sig påverkade bakom ratten och kör är ett påtagligt samhällsproblem. I samband med Trafiknykterhetensdag den 29 september 2010, skrev nättidningen för NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) att årligen dödas 100 personer i trafiken på grund av alkohol. Varje dag är det i genomsnitt rattfyllerikörningar i Sverige och varje år skadas cirka 900 människor svårt i alkoholrelaterade olyckor (NTF, 2010). Förra året 2010 rapporterades 424 anmälningar om rattfylleri och 263 anmälningar om drograttfylleri i Västerbottens län (Polisen, 2011). I hela landet låg siffran på omkring anmälningar om rattfylleri år 2010 (Brå, 2011). Samarbete Mot Alkohol och Droger i Trafiken, SMADIT, är en samverkansmetod där polis, kustbevakningen, tullverket, socialtjänsten, beroendevården och frivården samarbetar för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna få rattfyllerister under behandling eller rehabilitering (Trafikverket, 2011). Metoden går ut på att ertappade rattfyllerister skall få erbjudande om samtal med socialtjänsten eller beroendevården helst inom 24 timmar efter polisens ingripande. Själva förfarandet kan skilja lite från kommun till kommun men i första hand är det polisen som initierar kontakt med beroendevården eller socialtjänsten som i sin tur kontaktar vederbörande och bokar ett samtal. Det övergripande målet med SMADIT är att minska antalet påverkade förare genom ett minskat antal återfall bland rattfyllerister samt öka möjligheten för dem som omhändertas för rattfylleri att ta itu med sina problem så snabbt som möjligt (Trafikverket, 2011). Det var ungefär för 10 år sedan man började arbeta med SMADIT i Umeå kommun, idag jobbar samtliga 290 kommuner i landet med SMADIT (Lundgren, 2011). Av de 687 anmälningar för alkohol- och drograttfylleri i länet inträffade 332 i Umeå kommun. (Polisen, 2011) Samtliga av dessa skall ha fått frågan om kontakt med socialtjänsten eller beroendevården, men beroende på olika rutiner kring alkohol- respektive drogomhändertagandet och den mänskliga faktorn kan det ha förekommit några bortfall. Varje kommun ansvarar för rattfyllerister skrivna i kommunen. Det är därför viktigt att påpeka att alla personer som blev tagna tillhör inte enbart Umeå kommun. Av de personer som ertappats av rattfylleri valde 25 personer år 2010 att gå vidare till att få kontakt med Alkohol- och drogmottagningen, 17 av dem kom till det första samtalet, utav dessa valde 12 att påbörja behandling (Alkohol- och drogmottagningen, 2011). Det skrivs mycket om själva brottet rattfylleri och vilka konsekvenser det medför för samhället i övrigt. Denna bild är inte sällan förknippad med negativ information som exempelvis påpekande av döda och problemets omfattning. Det har därför varit av intresse att lyfta fram den andra sidan. Rattfyllerister som är människor med sina egna berättelser över det som inträffat. Här finns det en erfarenhet, som dock uppstod av en obehaglig situation, men som i efterhand kan ge viktig kunskap för utomstående personer. Knappast finns det någon enkel förklaring till varför man har valt att köra i berusat tillstånd. Likaså finns det ingen lätt förklaring varför människor tar beslut och ger samtalsråd som dem gör. Alla som på något sätt är inblandade i SMADIT, klient, myndighetsperson eller behandlare ser och upplever olika saker. Det finns därför ett värde vid att lyfta fram denna förvärvade kunskap. 1

5 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att ur klient, polis och beroendevårdens perspektiv belysa faktorer som spelar in för att personer som kört påverkade tackar ja till samtalshjälp samt lyfta fram den praktiska kunskapen polisen och beroendevården har erhållit om verksamheten. Frågeställningarna som används för att uppnå syftet är: Vilka faktorer kring omhändertagandet lyfts specifikt fram av klienterna respektive, polisen och beroendevården? Vilka uttryck för trauma, försvarsmekanismer och utveckling uppvisar de olika personkategorierna och hur kan de förstås i relation till att tacka ja till samtalshjälp? Vilka erfarenheter har klienter, polis och beroendevård generellt om SMADIT? 1.3 SMADIT Ursprungligen härstammar SMADIT från den så kallade Skelleftemodellen som startades 1997 i Skellefteå som ett samverkansprojekt mellan polisen, socialtjänsten och beroendevården (Hrelja, Forsman, Forsberg, Henriksson och Wiklund, 2009). Tanken bakom projektet då som nu var att ertappade rattfyllerister så snabbt som möjligt skulle få möjlighet att komma i kontakt med socialtjänsten eller beroendevården. En utgångspunkt för denna modell var att polisens nykterhetskontroll utlöste en krissituation för rattfylleristen, exempelvis började personen ifråga oroa sig för konsekvenserna vid att tappa körkortet vilket i sin tur ledde till att denna blev mer mottaglig för hjälp. Hjälpen skulle erbjudas inom 24 timmar eftersom man ansåg att efter den tiden hade förnekelsen av det egna missbruket gjort vederbörande mindre mottaglig för hjälp. Skelleftemodellen innefattade också förebyggande arbete och övervakning som exempelvis besöka skolor, trafikskolor och motorklubbar i syfte att ge information om risker kring rattfylleri. Övervakningen bestod av kontroller vid strategiska platser som exempelvis systembolag och utlämningsställen för alkohol. År 2003 tog Vägverket Skelleftemodellen som en utgångspunkt när de startade projektet om SMADIT på nationellt nivå (Hrelja m.fl, 2009). Innan var fokuset på alkoholrattfylleri men nu vidgades målet att även gälla drograttfylleri. Det förebyggande arbetet som exempelvis information till skolor med mera har inte varit lika framträdande i detta projekt. Efter Vägverkets pådrivande arbetar idag samtliga av landets kommuner med SMADIT. Det kan skilja mellan vilka de deltagande organisationerna är beroende på de olika kommunala och regionala projekt som arbetar enligt Skelleftemodellen. Men vägverket, polisen, socialtjänsten och beroendevården ingår i alla projekten och syftet är detsamma. 1.4 Tidigare forskning Forskning på bland annat rattfylleristers alkoholvanor visar att drygt 50 procent av misstänkta förarna har alkoholproblem (Rattfylleriutredningen, 2009). I en rapport som är av värde skriven av Forward, Linderholm, och Forsberg, (2007) har man intervjuat 11 personer som dömts till rehabilitering för rattfylleri. Ungefär hälften av respondenterna skämdes för det inträffade och två av respondenterna uttryckte att de fick en riktig tankeställare och sökte 2

6 aktivt hjälp efteråt. De som inte kände någon skamkänsla var respondenter som inte själva tog ansvar för det inträffade, de ansåg att de inte kunnat handla på ett annat sätt. På frågan vad respondenterna trodde omgivningen tyckte om det inträffade, svarade drygt hälften att de närmaste inte skulle acceptera att de kört rattonyktra. Trots det var det få som kände att deras närmaste dömde dem. Hubicka (2009) lyfter fram i sin avhandling vad som är karakteristisk för rattfyllerister i Sverige. Studien visar att rattfyllerister är en heterogen grupp. Att köra påverkad är inte enbart ett symptom på att man har alkoholproblem, det kan också visa på att man har psykosociala problem parallellt med psykiatrisk samsjuklighet och kriminalitet. Den rehabiliterande behandlingen borde därför ta hänsyn till själva alkoholberoendet, den psykiska hälsan, antisociala drag och underprivilegierade psykosociala tillstånd för personer som har blivit omhändertagen för rattfylleri. Det har genomförts en utvärdering av SMADIT på nationellt nivå (Hrelja m.fl, 2009). Resultaten visade att majoriteten som arbetade med projektet tyckte det var bra, men att det fanns en del problem som exempelvis det administrativa, rutiner och ett behov av bättre förankring av detta bland cheferna. Skillnaderna i resultat mellan länen var stora, vilket sannolikt berodde på faktorer som att projektet har startats i olika tidspunkter och att det har varit olikheter i tillämpningen av motivation, rutiner och förankring bland medarbetarna. En annan intressant rapport är en utvärdering av SMADIT i sin utvecklingsfas i Stockholmlän under perioden (Gustafsson och Henriksson, 2007). Det övergripande målet att 10 procent av de ertappade rattfylleristerna som erbjudits kontakt med beroendevåren skulle acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk uppfylldes. Processmålen och informationsmålen som gick ut på samarbeten och information bland de som arbetade med projektet uppfylldes också. Det som är av extra intresse är att rapporten tar upp förbättringsförslag i den fortsatta utvecklingen av SMADIT. Här nämns exempelvis motivation, engagemang och intresse från dem som ger erbjudandet, utbildning av poliser i yttre tjänst i motiverande samtal (MI) och en speciell SMADIT mottagning med personal dygnet runt. Till sist är det värt att nämna Woxblom, Holgersson och Dolméns, (2008) rapport som tar upp hur polisen bedriver sitt arbete för att minska de alkoholrelaterade trafikolyckorna, samt hur poliserna ser på det egna arbetet. Gällande utbildning och återkoppling till polispersonal lyfter rapporten fram betydelsen av att förstå det man gör. Här hänvisas det till tidigare forskning som visar på att polispersonalens motivation och kunskap är avgörande för arbetsuppgifternas utförande (Woxblom m.fl med referens till Holgersson, 2005). Det handlar inte bara om hur man utför arbetsuppgifter men också hur arbetsuppgifterna redovisas. I rapportens slut belyses bland annat vikten av att skapa en kunskap och förståelse hos polispersonalen vad gäller betydelsen och innehållet av trafiksäkerhetsarbetet (Woxblom m.fl, 2008.). 3

7 2. Metod Under följande avsnitt kommer urvalet i första skedet att presenteras. Därefter redovisas hur materialet insamlades och vilka metoder som valdes, dessa två moment presenteras tillsammans. Sen följer en beskrivning av hur material bearbetades och som avslut redovisas en reflektion över etiska aspekter. 2.1 Urval Föreliggande studie använder sig av ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2002). Studiens urval består av tre olika grupper av informanter, SMADIT klienter, poliser och kuratorer. Första gruppen består av tre SMADIT klienter, en man och två kvinnor. Dessa har blivit omhändertagna i en tidsram från sex veckor bakåt till ungefär ett år och tackat ja till samtalshjälp. Klienterna valdes ut av dem som arbetar på Alkohol- och drogmottagningen. Detta gjordes av sekretessmässiga skäl så att klienternas identitet inte skulle avslöjas De anställda gjorde en egen bedömning av vem som var passande för denna studie. På grund av detta kan det ha förekommit att bara de särskilt lyckade fallen valdes, vilket är baksidan med bekvämlighetsurval (Bryman, 2002). Den andra gruppen består av två manliga poliser som har sin tjänst på polismyndigheten i Västerbottens län och arbetar i Umeå. Här användes en bekant som initierade kontakten och gjorde förfrågningen av sina kollegor. De två poliserna som intervjuades har varit på ordningsavdelningen ungefär tio respektive sex år, varav den ena sedan ett år tillbaka arbetar på trafikavdelningen och med ett ännu närmare arbete med SMADIT. Sista gruppen består av en manlig och en kvinnlig kurator som har arbetat på Alkohol- och drogmottagningen sedan den öppnades En av dem hade också arbetat med SMADIT innan på en annan mottagning. Båda är utbildade socionomer och har var för sig en arbetslivserfarenhet över 20 respektive 30 år. Att poliserna och kuratorerna har en bred erfarenhet av SMADIT är av betydelse för denna studie. Exempelvis är det polisen i yttre tjänst som berörs i större utsträckning av arbetet kring SMADIT, eftersom de utför omhändertagandet. De flesta omhändertaganden för rattfylleri genomförs av polisen på ordningsavdelningen (Polisen, 2011) Bekvämlighetsurval brukar vara ett resultat av faktorer som tillgänglighet på individer som annars är svår att få tag i (Bryman, 2002). Från början var tanken att få access till personer som hade tackat ja och nej till samtalshjälp. En kontaktperson på Alkohol- och drogmottagningen och på kriminalvården skulle göra förfrågningen samt dela ut informationshäftet om studien (Bilaga 1). Under processens gång visade sig det vara utmanande att få access till personer med dessa erfarenheter. Den information som erhölls var inte heller av den förväntade omfattningen. Jag fick av den anledningen börja tänka om mitt syfte och vidga vyerna. Valet att fokusera på polisen och beroendevården kändes givet eftersom de har en så central roll i arbetet med SMADIT. 4

8 2.2 Metodval och materialinsamling Innan valet av metod reflekterades det över hur datamaterial skulle erhållas från klienterna på ett önskvärt sätt. Utmaningen låg i att få klienterna att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter. Valet föll på en narrativ metod med hjälp av brevskrivandet. Valet av narrativmetod kändes som det mest lämpliga sättet. Själva studiens ämne kanske inte är det roligaste ämnet att tala om och personerna ifråga kanske heller inte vill bli exponerad för en okänd person. Dahlgren och Sauer (2009) säger att när människan skriver, ser denne sina egna ord och interagerar med sig själv. Detta i sin tur ger en medveten föreställning om andra människor som framtida läsare av texten. Att låta personerna ifråga få skriva i lugn och ro med sig själva i sin trygga omgivning, kan möjligen vara en hjälp att komma ihåg hur det verkligen var. Kanske man reflekterar på ett annat sätt och kan resultera i en trovärdigare berättelse än vad man kanske hade fått ansikte mot ansikte. Narrativa studier är en kvalitativ metod och representerar en bit av det stora området av kvalitativt forskning (Larsson, Sjöblom och Lilja, 2008). Den narrativa metoden vill fånga människans berättelse, den berättande människan och perspektiven kring berättelserna. Enligt Dahlgren och Sauer (2009) finns det delar i den narrativa traditionen som fokuserar på hur berättelsen sker, hur man bygger upp berättelsen i olika delar och hur exempelvis uttal och pauser spelar roll i berättelsen. En annan del fokuserar mer på vad det är som berättas, man betraktar berättelserna som en dokumentation för en händelse eller som meningsuttryck för sina erfarenheter. Det är enligt det sist nämnda sättet som har fokuserats på i denna studie. Ett informationshäfte (Bilaga 1) utformades med information kring studien och stödfrågor att reflektera kring som en hjälp till själva brevskrivandet. Den vidarebefordrades genom handläggare till respektive klient. Enligt Dahlgren och Sauer (2009) skall man ha i minne att det är betydelsefullt hur man stimulerar själva berättelserna, det valdes med avsikt att ge många frågeförslag i intervjuguiden. Delvis för att klienterna skulle ha tillräckligt med hjälp under skrivandet och för att med större säkerhet få besvarat syftet till denna studie. Det fanns risk för att informanterna skulle kunna känna sig avskräckta av alla frågorna. Ändå togs denna risk. Istället lades fokusen på att uttryckligen informera om att frågorna bara var förslag som hjälp till själva skrivandet. Kvalitativa intervjuer valdes att göra med polisen och beroendevården. Detta med tanke på att en större omfattning av information var önskvärt, samt en önskad möjlighet att komma åt information med hjälp av exempelvis följdfrågor. Till detta användes den halvstrukturerade intervjun. Kvale (1997) beskriver att halvstrukturerade intervjun innehåller en rad teman och förslag till relevanta frågor, men samtidigt är det möjligt att under själva intervjun förändra frågornas form och ordningsföljd. Vilket blev fallet under denna studie. Till hjälp användes en intervjuguide (Bilaga 2 och 3). Aspekten fokusering är en av många Kvale (1997) nämner av den kvalitativa förståelse form. Denna aspekt är fokuserad på vissa teman, den är inte helt ostyrig och den är inte helt strängt fokuserad. Intervjuaren leder informanten till vissa teman men inte till bestämda uppfattningar kring teman. Detta präglade intervjuerna. Intervjuerna utfördes på polisstationen, universitetet och Alkohol- och drogmottagningen. Poliserna och kuratorerna valde själv platsen för intervjun. Intervjun genomfördes bakom stängda dörrar i ett grupprum, ett förhörsrum och på två kontor. Det fanns inget störningsmoment i något av rummen. Alla intervjuerna bandades och transkriberades. 5

9 2.3 Materialbearbetning Gällande klienterna, utlämnades åtta informationshäften varav fyra delades ut till respektive klienter. Av dessa mottogs tre stycken brev tillbaka. Detta var från personer som hade tackat ja till samtalshjälp. Totalt består studiens datamaterial av tre brev och fyra intervjuer, tillsammans information från sju personer. Det finns många perspektiv att tänka och reflektera kring när man gör en narrativ studie. I denna studie fokuserades det på vad det är klienterna ville berätta och hur personerna ifråga beskriver själva händelsen (Dahlgren och Sauer, 2009). I ett brev var det upprepande information som uppmärksammades något mera. Därför övervägdes ett försök att få till stånd en intervju med personen ifråga, men det blev inget av det. Omfattningen av materialet utgör inte mer än en dataskriven sida tillsammans, men styrkan i det är den träffande likheten av information. Här fanns det inte mycket att bearbeta, det har tagits fästa på den återkommande informationen och exemplifierar detta genom citering i resultatdelen. Varje intervju tog minuter och texten transkriberades i efterhand. Upprepningar och betoningar är inte återgivna. Ibland har emotionella uttryck som skratt eller kroppsrörelser noterats. Omfattningen blev ungefär 20 dataskrivna sidor. I efterhand bearbetades texten för att se efter det som var återkommande och aspekter av interesse. Det som varit av särskilt intresse är likheterna som går över personkategorierna. Det som har bekräftats är exempelvis skuld- och skam. En gemensam återkoppling och vissa citat har redovisats i resultatdelen. Under processens gång har jag arbetat induktivt, teorin har tagits in efter att informationen har tillhandahållits från informanterna. 2.4 Etiska aspekter Alla informanter som har deltagit i denna studie, har informerats om studiens syfte och att deltagandet är frivilligt. De medverkande informerades också om att det som kom fram i breven och intervjuerna samt deras identiteter behandlas konfidentiellt i denna studie. Detta enligt Kvales (1997) beskrivningar om informerat samtycke och konfidentialitet. Etiska överväganden att ta hänsyn till under själva uppsatsförfarandet var bland annat hur intervjuarna skulle genomföras? Hur skulle stödfrågorna i informationshäftet formuleras och hur skulle man få tillförlitlig information fram till intervjupersonerna om studien? Av hänsyn till att klienterna hade blivit omhändertagna för rattfylleri och varit med om en händelse vilka påfrestningar och följder kunde vara omvälvande, gjordes därför ett informationshäfte om själva studien som skickades till klienterna, så att de kunde svara skriftligen. Således behövdes inget personligt bemötande. Detta tyckte de anställda på mottagningen var positivt. Att försöka få tillåtelse att göra personliga intervjuer skulle troligen försvåra tillgängligheten att få genomfört intervjuer, eftersom de trodde att få skulle kanske våga eller orka ställa upp. En annat övervägande är benämningen rattfyllerist. Av den litteratur som hittats under studien så är benämningen överlag av personer som kör i påverkad tillstånd rattfyllerist. Det är därför benämningen används under kunskapsredovisningen. Önskan är att få ta del av klienternas erfarenhet och berättelse kring en händelse, som är av en mindre trevlig karaktär. Att de har blivit dömda för brottet rattfylleri skiljer sig betydligt ifrån att man skall behöva bära namnet rattfyllerist. 6

10 3. Teori 3.1 Kristeorin Johan Cullberg som har utvecklat kristeorin i Sverige, menar att en psykisk kris uppkommer när man råkat in i en livssituation där ens tidigare inlärda reaktionsätt och erfarenheter inte är tillräckliga, för att man skall förstå och psykiskt bemästra den aktuella situationen (Cullberg, 2006.) Cullberg (2006) tar upp fyra aspekter som preciserar närmare den psykologiska krissituationen. Vad är den utlösande situationen, vilken inre betydelse har det inträffade för den som drabbats, hur den aktuella livsperioden ser ut för den drabbade och till sist hur är de sociala förutsättningarna som också inkluderar familj och arbetssituation. Under aspekten den utlösande situationen, beskriver han två slag av livssituationer som kan utlösa kristillståndet och som ofta i praktiken är sammanvävda. Kriser kan utlösas av yttre händelser som tillhör det normala livet som exempelvis att få barn eller att gå i pension. Dessa kriser kallas för utvecklingskriser eller livskriser. Kriser kan också utlösas av plötsliga och oväntade yttre påfrestningar, som exempelvis att en nära anhörig dör eller att man förlorar sitt arbete. Detta kan i sin tur innebära ett hot mot ens sociala identitet, trygghet eller mot ens grundläggande möjligheter till tillfredsställelse i tillvaron (Cullberg, 2006). Detta kallas traumatiska kriser. Denna typ av kris utlöses av oväntade livslägen som individen inte kan ha någon särskild kunskap av att klara, sådana händelser kan innebära en kraftig försvagning av individens handlingsförmåga och livskraft. Cullberg har gjort en uppdelning på olika typer av händelser med traumakaraktär. Det kan vara händelser som exempelvis sjukdom och plötslig invaliditet, problem i samband med graviditet och barnafödande, otrohet och separation eller sociala misslyckanden och skamsituationer. Under den sistnämnda uttrycker Cullberg (2006) att i vissa kulturer betraktas det att socialt förlora ansikte som den svåraste av alla prövningar. Exempelvis kan rattfylleri med körkortsindragning och eventuellt fängelse ofta utlösa kraftiga psykiska reaktioner. Skandalisering och karriärmisslyckanden är exempel på andra utlösande av kris med social och skamlig karaktär. Individens behov av att vara accepterad av samhället medför att upptäckten och straffsanktionerna kan upplevas kraftigt smärtsamma och ångestväckande, vilket också medför att individen känner sig plötsligt utanför samhället. Människor som har hårda krav på sig själva och samtidigt i andra avseenden har bristfällig självkontroll drabbas många gånger av sociala skamsituationer (Cullberg, 2006). De omedvetna psykiska reaktionssätten som har till uppgift att minska upplevelsen av och medvetandet om hot och fara för jaget kallas för försvarsmekanismer (Cullberg, 2006). Många gånger i akuta faser av kris har de ett uppbyggligt innehåll och hjälper den drabbade att stegvis ta itu med den smärtsamma realiteten. Men ibland kan de bidra till att försvåra och förlänga övergången till en bearbetning av det som har hänt. En av dessa försvarsmekanismer är förnekelse. Förnekelse går ut på att man lägger märke till det som är hotande men man förnekar det som är grundläggande och accepterar inte dess egentliga innebörd. När det gäller kroppsliga sjukdomssymptom av hotande betydelse är denna försvarsmekanism mycket typisk, exempelvis så har det visats sig att kvinnor som sökt läkare i samband med bröstcancer har ungefär hälften förnekat sina första symptom på cancern vilket har lett till att läkartiden har fördröjts. Det har också påvisats att kvinnorna ifråga i större utsträckning än 7

11 andra hade familjemedlemmar med cancer, vilket har gjort symptomen särskild hotande. Detta i sin tur tyder på att försvarsmekanismen inte behöver ha att göra med bristen på kunskap gällande symptomens innebörd, men att det visar sig snarare vara tvärtom. Den traumatiska krisen innebär också en förutsättning för mänsklig utveckling och mognad. Mognad behöver inte nödvändigtvis innebära att man har fått ökad styrka, motståndskraft eller större förmåga att njuta av livet. Snarare så innebär den en ökad insikt om livets förutsättningar, om sina egna och andras begränsningar och förutsättningar. Mognad omfattar också en pessimistisk och en optimistisk aspekt. Optimistisk för att de egna resurserna till exempelvis gemenskap och glädje i samband med andra, det innehåller en ständig möjlighet till förändring och utveckling av sig själv och för samhället. Pessimistisk för att det egna slutliga försvinnandet av det som varit och begränsningen som efterföljs hör till livets oundvikliga förutsättning. Utveckling är också ett stegvis skeende, livsperspektiven förändras plötsligt och upplevelsen av att inte kunna lita till gamla orienteringspunkter blir akut. Det blir en ständig och nödvändig växling mellan olika tillstånd som uppbyggnad, rasering, vila och uppbrott. Det som också är sammanhängande för denna synvinkel är att förutsättningen för utveckling och mognad aldrig är en avslutad process men fortsätter livet ut. 3.2 Den mellanmänskliga kommunikationen Kommunikationen mellan människor är både verbal och icke verbal, det verbala sker genom samtal, brevväxling och tidskrifter (Angelöw, 1990). Den icke verbala exempelvis med hjälp av kroppsliga uttryck, gester och ansiktsuttryck. Kommunikationen händer också med hjälp av olika typer symboler som exempelvis kläder, märken och liknande. Gudykunst och Kim (2003) beskriver att utbyten av meddelanden är knutna till själva processen hur vi formerar våra tankar, känslor och attityder för andra. Symbolerna vi använder kan verbaliseras, ickeverbaliseras, skrivas, eller sjungas bara för att nämna några exempel, här åsyftas att utbytet av meddelandet är symbolisk. Att tolka och förstå ett meddelande, är att uppfatta och få förståelsen av det inkommande meddelanden och påverkan från miljön vi befinner oss i. Hur vi förstår meddelanden påverkas av vår bakgrund, kultur, etnicitet, uppväxt och vår unika individuella livserfarenhet. Detta inkluderar också vår erfarenhet gentemot andra människor och vårt känsloliv. Eftersom ingen har exakt samma bakgrund och livserfarenhet, så utbyter vi inte meddelanden på samma sätt. Mer bestämt, den uppfattningen en person har, blir inte samma uppfattning för den andra personen när man utbyter meddelanden mellan sig. Vi tolkar andras meddelanden till oss samtidigt som vi utbyter våra meddelanden med de andra. Vi kan också förändra vad vi säger beroende på hur vi uppfattar det andra säger till oss under samtalets gång. Det faktum att vi utbyter och uppfattar meddelanden samtidigt, tyder på att kommunikationen är en process. Ser man på kommunikation som en process, kan man därför erkänna dess inte repeterande, kontinuitet, komplexitet och oåterkallelighet. 8

12 Kommunikation innebär att man skapar en uppfattning. En av orsakerna till varför vi inte kan utbyta uppfattningar är att det finns en tvetydighet inhyst i språket som vi talar (Gudykunst och Kim, 2003). Vi kan heller inte utbyta uppfattningar, för den uppfattningen vi tillskriver meddelandet är en transaktion av själva meddelandet. Exempelvis om vi skriver eller pratar, själva miljön vart man utbyter meddelandet exempelvis hemma eller på jobbet, människorna som tolkar och överför och den specifika interaktionen som människorna befinner sig i. Enligt Gudykunst och Kim (2003) så väljer vi att utbyta meddelandet beroende på hur vi tolkar det. Ett meddelande vi utbyter ansikte mot ansikte kan tolkas annorlunda om exakt samma sak sägs via telefonsvarare. Samma typ av meddelandet som utbyts i två helt olika miljöer kan tolkas helt olika. Situationen har också påverkan i hur stor grad vi måste förtydliga våra meddelanden så att vi blir förstådd. Det gör att vi ibland måste tala tydligt och hela meningar för att det vi säger skall uppfattas. I andra tillfällen så behövs inte denna typ av förtydligande. Människor som är involverade i särskilda möten har också en påverkan på hur vi tolkar utbyten av meddelanden. Om vi känner vederbörande så använder vi insikten vi har om personen när vi tolkar meddelanden oss emellan. Om vi inte känner till personen så använder vi den stereotypiska bilden vi har av gruppen som personen tillhör. Kultur, etnicitet, klasstillhörighet och ålder är också faktorer som påverkar hur vi tolkar meddelanden enligt Gudykunst och Kim (2003). Meningar framträder också av interaktionen som händer emellan oss. Under mötet så tolkar vi andras meddelanden i termer av meddelanden de har utbytt med oss och samtidigt i termer av meddelanden vi har utbytt med dem. Om det visar sig att vi uppfattar ett meddelande olika, så kan vi reda ut hur vi uppfattar meddelandet. Kommunikation som symbolisk aktivitet avses inte bara som ord, sång eller skrivandet, men också som icke-verbalt. Exempelvis hur vi rör oss och hur vi klär oss. (Angelöw, 1990, med referens till Gudykunst och Kim, 1984) Symboler kan vara ting som vi bär som märken eller emblem. Det är viktigt att notera att symbolerna är symboler för att en grupp människor har enats om att betrakta dem som sådan, så en naturlig koppling mellan symbol och dess hänvisning finns inte. 4. Resultat och analys Under följande avsnitt kommer resultaten och analysen att presenteras ur ett kristeoretisktperspektiv och ur ett kommunikationsperspektiv. Därefter redovisas samtligas erfarenheter av Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT). 4.1 Kristeorin Kristeoretisk förståelse av skuld och skam Hos två av klienterna så var skammen och skulden något som var återkommande i breven. Det är av stort interesse att detta var så explicit med tanke på den begränsade informationen. Det tyder på att skulden och skammen är en central del av reaktionen som själva omhändertagandet har fört med sig. Detta kan exemplifieras av klientens uttalande som sa att Skuld och skam inför det inträffande kommer alltid att finnas kvar i någon mån (Klient 2). När avslöjandet av det inträffade kommer till kännedom för utomstående blir det smärtsamt. 9

13 Det kan leda till att man känner av skulden och skammen på ett mycket mer påtagligare sätt och det kan ta lång tid innan det försvinner, om det försvinner. Samtidigt så blir upptäckten av ens handlingar och konsekvenserna det kunde ha fört med sig så överväldigande, som en av klienterna skrev att hon kunde inte fatta vad som tog åt henne att sätta sig i bilen och köra. Dessa klienter som blivit omhändertagna för rattfylleri upplever själva händelsen som en skamsituation. Cullberg beskriver att socialt misslyckande och skamsituationer är en typ av en traumatisk kris som kan utlösas av plötslig eller oväntad yttre påfrestning. Att bli omhändertagen kan ha utlöst en sådan traumatiskt kris hos personerna ifråga. Poliserna och kuratorerna på Alkohol och drogmottagningen delade den uppfattningen att de omhändertagna upplevde skam och skuld både under och efter omhändertagandet. Här nämns också hur katastrofalt och förtvivlande det har upplevts för personerna ifråga. Exempelvis nämner en av poliserna att Det är ju inte ovanligt att man gråter. Att man är förtvivlad/ /skäms (Polis 1). Eller som en av kuratorerna sa: Jag har ju mött unga människor som har sett det här som en otrolig katastrof/ /och där livet nästan har/ /ja men förlorat sin mening, dom har så mycket skam i sig/ /dom är fulla av skuld och mår väldigt dåligt (Kurator 2). Suicidala tankar är heller inte något främmande för personer som upplever att bli omhändertagen. Enligt en av kuratorerna är något av det första man gör när man träffar sina klienter att ta reda på och känna efter hur stabil den människan man har fram för sig är. Hur akut är situationen för personen ifråga innan man bedömer hur man skall gå vidare. Kuratorn uttalade följande: När du träffar nån person och personen inte mår bra va, då måste man ju som läsa mellan raderna att hur, först och främst mår dom, varför drack dom, en del kanske har en psykisk instabilitet eller nåt (Kurator 1). Och som han själv uttalar senare så har vissa av klienterna varit ärliga och uttryckt tydligt att de vill ta sitt eget liv. Detta är intressant med tanke på att Hubicka (2009) i sin forskning har kommit fram till att själva rattfylleriet i sig inte enbart behöver vara ett tecken på en hög alkoholanvändning men också på att man kan lida av någon psykisk sjukdom. Det är viktigt att påpeka att bara för att personer som blir omhändertagen uttrycker suicidala tankar eller påvisar en psykisk instabilitet, så betyder det inte att de är psykisk sjuka, eller har sådana problem över huvudtaget. Det var ingen av klienterna som skrev att de hade några sådana problem eller bekymmer. Därmed är det inte sagt att SMADIT klienter över lag lider av en psykisk sjukdom eller något liknande. Men man får heller inte utesluta att så kan vara fallet för någon. Enligt kuratorn är kraftig ångest över ens framtid och hur familj och människor allmänt kommer att reagera över det inträffade, också ett stort bekymmer som klienterna uttrycker. Att känna sig accepterad av människorna omkring sig är viktigt, man vill inte vara utanför. Tankar som kan uppstå enligt kuratorn är om man kommer klara av sitt jobb, eller kommer chefen ta ihjäl en, hur kommer frun och barnen ta det. Att förlora ansiktet på detta sätt blir en kraftig känsla för personerna ifråga och att paniken och fruktan för det som händer här näst blir mycket påfrestande. Så här uttrycker sig en av kuratorerna: Så mår dom jättedåligt över det dom har varit med om, hur ska jag få ungarna till dagis, arbetet/.../jag förlorar jobbet dom får en djävulsk psykisk anspänning som 10

14 kanske gör att jag ser att den här kan man bara inte lämna och skicka hem (Kurator1). Hur polisen och beroendevården upplever personerna som blir omhändertagna kan skilja sig lite åt, men alla nämner mer eller mindre om en påfrestning som är stor i negativ bemärkelse för de omhändertagna. En av poliserna uttryckte det tydligt med hela sitt kroppsspråk hur han såg att personerna som omhändertagits reagerade, han tyckte som att det hela allmänna intrycket av personerna ifråga var som uhhh![uttrycker obehag] (Polis 2). En annan intressant aspekt att beakta är att de som blir omhändertagna för rattfylleri ofta är högpresterande människor. Såsom Cullberg (2006) beskriver så är det människor som har hårda krav på sig själv som ofta drabbas av sociala skamsituationer. En av kuratorerna uttryckte följande på frågan vad denna tyckte var gemensamt för klienterna som kom till mottagningen: Dom flesta har tillgång till familj, arbete och är relativt välfungerande men samtidigt så är dom ju sådana här personer som är ganska högpresterande (Kurator 1). Med tanke på det som redogjorts i texten hittills så är det inte orimligt att en traumatisk kris kan ha uppstått hos människor som blir omhändertagen för rattfylleri. Att ingen av klienterna själv skriver att de är eller har varit i en kris kan delvis bero på att personerna ifråga inte har upplevt någon kris. Men det kan också bero på att för två av dem var det över ett halvt år sedan händelsen inträffade, här har man kanske hunnit bearbeta och komma över det inträffade. För den tredje var det knappt sex veckor det hela hände. Denna klientens information var mycket begränsad. Det kan bero på att man helt enkelt inte vill eller har något att säga om det inträffade. Det kan också bero på att man fortfarande är i chock över vad som hänt och kanske befinner sig i en traumatisk kris Förnekelse och kris En annan intressant aspekt som polisen och kuratorerna uttryckte var att de uppfattade en förnekelse av alkoholanvändningen hos personerna som blivit omhändertagna. Det är viktigt att påpeka att inte alla som blir omhändertagna har alkohol- eller narkotikaproblem. Men vad forskning (Rattfylleriutredningen, 2006) har visat och vad de intervjuade poliserna och kuratorerna har erfarit, så har många som omhändertagits för rattfylleri ett problematiskt förhållande till alkohol eller droger. En av kuratorerna nämnde att 99 procent upplevs ha ett problem. Det är också viktigt att påpeka att trots att det bara var en av klienterna som skrev att alkoholdrickandet hade gått för långt så utesluter det inte att de resterande två inte hade problem. Det framkommer bara inte i informationen. Med tanke på att ett omhändertagande för rattfylleri kan utlösa en krissituation så är det inte helt främmande att vederbörande kan utveckla en sorts försvarsmekanism, i detta fall förnekelsen. Detta för att exempelvis förminska hotet och faran som Cullberg beskriver, i detta fall exempelvis att förlora jobbet eller omgivningens reaktioner. Att personerna ifråga förnekar behöver inte betyda att de inte förstår hotet, eller allvaret av exempelvis polisens ingripande. På följande sätt uttryckte en av kuratorerna sig: Man är rädd för att möta en vårdapparat som man ser som ett hot mot sitt drickande tror jag /.../där kanske problemen är så stor att man känner en rädsla (Kurator 2). 11

15 Det är mer att personerna ifråga förnekar det grundläggande, att man exempelvis inte har något problem med alkoholanvändandet trots sin ovanligt höga promille. En av poliserna uttryckte sig så här: Det är ju det här förminskandet av det egna drickandet alltså/.../ja men jag drack en öl igår eftermiddag liksom, också har man en halv typ promille idag (Polis 2). En av kuratorerna beskriver att ju längre tiden går desto mer förtränger man sitt alkoholproblem. Han säger så här om en kille som avbokade en tid för att han inte ansåg att han hade något problem: Sätter man sig i bilen och kör när man har 0.30 i sig då, för det är ju som man brukar beskriva att som salongsberusad då brukar man säga och då dansar du som Magnus Uggla/ /känn du inte det på morgonen då har man som oftast druckit till sig en högre tolerans (Kurator 1). En av kuratorerna upplevde också en viss skillnad emellan äldre och yngre, de yngre upplevde konsekvenserna av ett omhändertagande mer som en hjälp och ett uppvaknande för att förstå att man har ett problem med alkoholen. De äldre upplevdes ha svårare att inse problemet med sitt drickande: När det gäller äldre så där tycker jag att jag ser mer förnekelse och många vill inte riktigt ta farväl av alkoholen/ /man känner intuitivt att dom inte riktigt är där/.../dom har inte beslutet att minska drickandet eller att upphöra helt (Kurator 2). Hos en äldre människa kan konsekvensen av en hög alkoholkonsumtion över längre tid vara mer synlig och påtaglig än hos en ung som kanske bara har överkonsumerat i några år. Med detta kan eventuellt insikten av alkoholens konsekvenser vara högre hos äldre. Varför kuratorn upplever motsatsen kan bero på att man har förlängt sitt förnekande, vilket i sin tur kanske gör det ännu svårare att se den smärtsamma realiteten eftersom den blir så avlägsen. En viktig aspekt att nämna är att ingen av informanterna som skrev var under 30 år och ingen förnekelse kunde avläsas i breven. Det kan bero på att de inte tillhör denna grupp som förnekar, alla tre hade nämligen tackat ja till samtal med beroendevården vilket indirekt kan tolkas som ett erkännande eller en icke- förnekelse. Att det inte är yngre representerade bland personerna som tackat ja till hjälp kan bero på det kuratorn uttryckte, för de yngre upplevs själva omhändertagandet mera påfrestande och jobbigare. Detta kan i sin tur ha lett till att de inte haft orken eller viljan att medverka i studien. Förnekelsen som beskrivs ovan kan vara ett tecken på att människorna som har blivit omhändertagna har svårt att se sanningen i vitögat. Försvarsmekanismen förnekelse som Cullberg (2006) beskriver är ett av flera reaktionssätt man kan hamna i när man upplever befinna sig i en hotfull situation Utveckling och mognad Den traumatiska krisen innebär en förutsättning för mänsklig utveckling och mognad. Alla tre klienter skrev något om insikten händelsen hade fört med sig. Av informationen var det tydligt att personerna i fråga hade kommit sig vidare i en positiv bemärkelse, så här uttryckte exempelvis en av dem: Även om den [händelsen] var självförvållande så ser jag bara framåt (Klient 2). 12

16 För dessa personer verkar själva omhändertagandet ha inneburit att man fått en ökad insikt över sitt liv och sina förutsättningar. En av klienterna skrev att: Jag tror jag tackade ja för min egen skull, mitt liv och min framtid (Klient 1). Med mognad beskriver Cullberg att den bland annat omfattar en optimistisk aspekt. Personerna ifråga kan med sina egna resurser till bland annat gemenskap och glädje i samverkan med andra människor, ha en möjlighet till förändring och utveckling för sig själv och för andra. En av klienterna skrev följande: Med stöd av den fantastiska Anna [kurator på Alkohol och drogmottagningen] så går livet vidare (Klient 2). Personen skrev också att för hennes del behövdes det en utomstående att prata med och att samtalsterapi borde vara obligatoriskt. Det är tydligt att personen ifråga var hjälpt av kontakten med Anna på Alkohol- och drogmottagningen och att detta har medverkat till att personen utvecklats i en positiv riktning. Mognad innebär också en pessimistisk sida, att man ser att de egna begränsningarna hör till livets förutsättningar. Klienterna skriver inte långa utlägg över deras insikt över detta och en av klienterna nämner inget om det. Men det kan ändå tolkas som att personerna ifråga ger en sådan bild. Man har någonstans fått den insikten att man inte räcker till, man måste ha hjälp från någon utomstående. Såhär uttryckte en av klienterna: Med facit i hand så har jag fått bra stöd och insikt i mitt beteende av min kontakt med dom [Mottagningen] (Klient 1). Alla tre klienter hade tackat ja till hjälp och samtliga svarade ja på frågan om samtal med beroendevård hade ställts idag. Vilket också visar på att insikten inte bara är tillfällig. En av klienterna som omhändertagits för ett år sedan skriver att trots att skulden och skammen alltid kommer att finnas kvar i någon mån, så försöker personen lägga det bakom sig. Det händer någonstans en utveckling hos klienten, en sorts växling mellan det positiva och negativa. För personen ifråga kommer det negativa att finnas kvar i någon omfattning. Hur mycket vet man inte men att det inte är en avslutad process det kan konstateras. Via dessa brev förmedlar klienterna en ärlighet och öppenhet mot sig själv och mot utomstående. Det kan mycket väl förstås att en personlig utveckling och mognad hos vederbörande har inträffat. 4.2 Den mellanmänskliga kommunikationen 4.2.1Hur väljer man att kommunicera och vad påverkar kommunikationen Under intervjuerna med poliserna och kuratorerna så uttryckte samtliga hur viktigt det är att känna efter och läsa av personer ifråga som dem träffar i sitt arbete. Detta var explicit för polisen i samband med mötet mellan den som var omhändertagen och för kuratorerna i mötet med sina klienter. Hur man uttrycker sig och tolkar in själva situationen spelar en viktig roll för att lyckas med transaktionen av sitt meddelande. En av poliserna uttryckte följande: Jag försöker ju känna av litegrann hur, vad är det som/ /va kan funka på den här personen, hur ska jag nånstans lägga fram det här [Erbjudandet om samtal med beroendevården] (Polis 2) Det nämndes också att själva formuleringen, hur man verbaliserar en fråga var viktig om personerna tackar ja eller nej till samtal. Eller att man måste läsa mellan raderna på hur 13

17 personerna mår, som en av kuratorerna uttryckte det. En annan viktig aspekt är miljön som kommunikationen eller utbytet av meddelanden är omgiven av, det påverkar i någon mån. En av poliserna uttryckte en arbetspress som kunde vara mycket påfrestande under själva omhändertagandet: På ordningsavdelningen är man ju mer tvungen och/.../då är det ju en miljard olika saker / /du kanske vet om att du har ett nytt jobb/.../det är mycket stressigt där, det upplevde jag var den stora grejen i att man kanske missar med att dela ut exempel en folder [ folder om SMADIT] eller fylla i blanketten och sådär. (Polis 2) Eftersom ordningspolisen gör de flesta omhändertaganden är detta mycket intressant med tanke på de låga siffrorna för personer som tackat ja till samtal. Att poliserna på grund av den höga arbetspressen kan ha glömt att fråga eller dela ut SMADIT foldern med kontaktinformation till beroendevården, är därför en möjlig orsak. Något som också kan nämnas är hur själva omhändertagandet går till. Själva rutinen kan också försvåra för en lyckad kommunikation med ett positivt svar på frågan om hjälp. Samma polis sa följande: Jag tror att det är avgörande att jag som polis vet vad är det jag ska, hur ska jag sälja in det här på nått sätt/ /redan när det blåses ute på vägen, oj det blev positivtpang/ /och nu skall vi in till polisstationen så skall du få blåsa i ett nytt instrument, nån stans här börjar det ju/ /hur man skall på nått sätt få den här människan under den här resans gång för att/ /själva hanteringen utav ett rattfylleri tar ju ifrån det att man blåser ute på plats, hyfsat centralt till dess man blåst färdigt skrivit alla papper en timme drygt kanske/ /sen är det över, det är nån stans den tiden man har på sig att få det här att/ /vilja va med (Polis 2). Man får inte glömma att själva situationen för personerna som omhändertagits är också mycket påfrestande, både under själva omhändertagandet och under själva tiden efteråt när man möter upp på samtal. Polisen och kuratorerna upplever att personerna ifråga känner sig mycket obekväm över situationen. Insikten hos den som blir omhändertagen är också en faktor som påverkar om man tar emot hjälpen som erbjuds. En av poliserna säger att det ändå i slutändan är personen ifråga som måste ta det sista klivet. Men att man som polis har en stor makt att påverka finns det ingen tvekan om. Detta är också en aspekt som båda poliserna uttrycker och som de tycker är väldig stor under tiden man träffar personerna som omhändertagits. Hur vi tolkar meddelanden kan vara av intresse att nämna. En av kuratorerna uttryckte att flera av dem som kommit till mottagningen trodde att samtal var obligatoriskt, eller att gå till samtal kunde ge mildare påföljder. Kuratorn uttryckte följande: Flera av dom tror att dom måste tacka ja för att visa en god vilja inför rättssystemet, för att få ett bättre bemötande av åklagare också vidare. (Kurator 2) Detta visar att insikten inte alltid behöver finnas hos vederbörande när de tackar ja till hjälp. Det kan räcka med att man upplever en personlig vinst på erbjudandet. Samtidigt kan det också bero på att polisen inte har varit tydlig i kommunikationen med att samtalserbjudande är frivilligt. Detta är också en bekräftelse på att den egna uppfattningen man har av situationen man vill förmedla inte alltid uppfattas likt när vi kommunicerar med varandra. Ålder är en annan faktor som kan påverka när vi tolkar meddelanden. Som nämnt tidigare så upplevde en av kuratorerna de äldre, som mera förnekande om sitt problem med alkoholanvändandet. Det skall inte bortses att vi omedvetet kan tillskriva förväntningar av människor för sin bakgrund, i detta fall ålder. Exempelvis förväntningar om att äldre borde 14

18 vara mera medvetna om konsekvensen av en hög alkoholkonsumtion, eller per automatik ha en mognad och insikt av sitt beteende. Vilket i sin tur gör att man kanske omedvetet förväntar sig att äldre skall erkänna sina problem mer, jämfört med de unga. Alla tre klienter som skrev upplevde polisens och beroendevårdens bemötande som något positivt. Klienterna beskrev att man upplevde att polisen mötte en med respekt och man tyckte de gjorde ett bra jobb. En skrev följande: Av det lilla jag kommer ihåg så var poliserna väldig vänliga och trevliga (Klient 1). Att bemötandet man upplevde från polisen har påverkat dessa klienter att tacka ja till hjälp är mycket möjligt. Det är inte något de själv skriver i breven, men det kan bero på att man inte reflekterar så mycket över själva bemötandet i en situation som man själv har förvållat och bär skuld över. Fast personerna som kommer till beroendevården har tackat ja i första hand så är själva processen för ett fortsatt samtycke till samtalshjälp inte fastställd. Eftersom personerna som kommer till beroendevården har olika orsaker till varför man tackad ja. Samt olika insikter om själva händelsen och varför den har uppstått, så behövs det en ständig motivation till fortsatt kontakt. Exempelvis berättade en av kuratorerna att denna brukade visa sina klienter hur mycket kolesterol man drar på sig under hög alkoholkonsumtion. Det är kanske inte direkt den sorts kunskap man förväntar sig få, under ett samtal på beroendevården. Men det visar på att motivation är ett helhetstänk. Man måste kunna som kurator vara flexibel och känna efter vad kan fånga just denna person Om Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) Samtliga av poliserna och kuratorerna uttrycker att arbetet med SMADIT är något positivt. Att få nå fram till dessa personer som omhändertas för rattfylleri så direkt inpå och samtidigt vara med att erbjuda hjälp som fungerar upplevs mycket bra. Så här uttryckte en av poliserna sig: Här är det en chans att vi dessutom får vara med om en process som att rehabilitera människan även om jag inte är med i själva rehabiliteringsprocessen men i alla fall att initiera den/.../därför tycker jag att det är ju jättesunt på det sättet. ( Polis 1) Båda poliserna uttryckte också att det var bra att som polis få erbjuda något positivt och inte bara representera den delen som kan leda till straffliga påföljder. Att få vara med att hjälpa den människan som omhändertagits upplevde båda som väldigt fint. Erfarenheten poliserna hade från ordningsavdelningen var att informationen kring SMADIT var mycket begränsad, ibland kunde det komma en e-post som påminde om att SMADIT blanketten skulle ifyllas men utöver det inget annat. Detta kan bero på att polisen på ordningsavdelningen har ett väldigt brett arbetsområde och arbetet med SMADIT är en liten del av det hela. Å andra sidan så är ordningsavdelningen en avdelning med mycket in- och utflöde av poliser och med tanke på dessa två polisernas långa arbetstid på ordningsavdelningen kan man ifrågasätta kunnigheten till poliserna som inte alls arbetat lika länge, vilket lär vara en del. En annan aspekt var att poliserna saknade återkopplingen allmänt om SMADIT, en av poliserna beskrev följande: Vi får ju inte återkopplingen tillbaka hur gick det/ / och det kan man ibland sakna (Polis 1). Ingen av poliserna hade exempelvis fått någon återkoppling om 15

19 att Aldrig mer foldern som polisen alltid skal dela ut vid ett omhändertagande faktiskt fungerar. En av poliserna uttryckte: Likadant sån här saker som den här foldern kanske glöms att delas ut och jag vet inte om det är det här utdelandet av det här som gör att personen ifråga kommer och vill ha hjälp eller inte/ /jag vet inte/... /betydelsen av en sån folder. (Polis 2) Efter mitt påpekande att den har betydelse utifrån vad beroendevården informerat, brast det ut direkt från polisen ifråga: Jaha, det är ju bra/ /jamen du ser, det är ju sånt där också som är viktigt, det är nånstans viktigt för mig som polis att få reda på det. ( Polis 2) Det är tydligt att poliserna hyser en önskan om att få allmän återkoppling för vad arbetet med SMADIT leder till. Samt en återkommande fördjupad information om innebörden av att arbeta med SMADIT. En intressant aspekt med tanke på att tidigare forskning tar upp vikten av att sprida kunskap och förståelse hos polispersonalen, berörandet betydelsen och innehållet av trafiksäkerhetsarbetet som exempelvis arbetet kring SMADIT. 5. Diskussion 5.1 Sammanfattning Som svar till studiens första frågeställning har klienterna, poliserna och kuratorerna framhållit flera intressanta faktorer kring deras upplevelse och erfarenhet om omhändertagandet. Något som var synnerligen framträdande och gemensamt för nästan alla informanter var upplevelsen av skuld- och skam. En annan faktor som poliserna och kuratorerna upplevde var att personer som omhändertagits förnekade sin alkoholanvändning eller alkoholproblem. Själva omhändertagandet och konsekvenserna det medförde upplevdes för klienterna som något positivt i slutändan. Här kunde man avläsa en insikt som i sin tur resulterat i en positiv utveckling, bland annat med hjälp från mottagningen. En annan viktig faktor var det personliga bemötandet och kommunikationen, vilket också berör studiens andra frågeställning. Samtliga klienter upplevde polisens bemötande som mycket bra. För poliserna och kuratorerna var det viktigt att känna efter och läsa av situationen. Samtidigt värdera hur man kan kommunicera på bästa sätt för att få personen ifråga till att tacka ja till samtalshjälp och till fortsatta kontakt. Andra faktorer som kunde påverka kommunikationen var exempelvis miljön och hur man tolkade meddelanden sig emellan. För att besvara studiens sista frågeställning uttryckte alla informanter något positivt om SMADIT. Klienterna höll fram viktigheten med samtalshjälp, samt det goda bemötandet som nämnd tidigare från poliserna men också från beroendevården. Poliserna kände det som bra att få vara med att erbjuda något positivt. Här saknade ändå polisen en återkoppling av SMADIT i allmänhet. Det var begränsat med information och eventuella kurser om SMADIT på ordningsavdelningen. Kuratorerna lyfte fram hur bra det var att få nå denna grupp och få ge hjälp som fungerar. 5.2 Metodkritik Det finns ansenliga brister i studien som måste lyftas fram. Exempelvis den begränsade informationen från klienterna. Här kan man framhäva kvalitén i informationshäftet som en möjlig orsak. Ett av breven var besvarade liknande som man besvarar en enkät, vilket kan 16

20 betyda att avsikten med stödfrågorna missuppfattades. Innehållet i informationshäftet kan ifrågasättas, har informationen varit tillräcklig tydlig om att en egen skriven berättelse var önskvärd. Svaret kan bero på att det hänt någon form av kommunikationsbrist. Å andra sidan kan en möjlig orsak vara att ämnet är känsligt att skriva om. För två av klienterna hade själva händelsen inträffat för ett tag sedan och man har kanske hunnit bearbeta och gå vidare. För den tredje var det ungefär sex veckor sedan det hela inträffade, sex veckor kan ha varit för liten tid att ha hunnit reflektera över det inträffade. Brevet från denna var i ringaste mängd av alla tre. Av den grund vore möjligen frågan om en konkret beskrivning av själva händelsen mer lämpligare än mängden av stödfrågorna i informationshäftet. Trots den begränsade informationen skall det påpekas att detta inte försämrade informationen i breven. Samtliga hade svarat på liknande sätt på vissa frågor. Det fanns också gemensamma benämningar över upplevelsen man hade varit med om, vilket var av högt värde. Ett urvalsproblem var bristen på tillgång till tillräckligt många klienter. Därmed ändrades fokuset att inkludera poliserna och kuratorerna för att uppnå mängden önskat information. Trots ändringarna så blev den totala mängden material från klienter, poliser och kuratorer mager. Det är därför angeläget att påpeka att bilden som redovisas i studien är begränsad. Intervjuguiden till poliserna och kuratorerna utformades hastigare än önskat av tidsmässiga skäl. Detta kan ha påverkat mängden och kvalitén på informationen som erhållits från vederbörande. Å andra sidan så utfördes intervjuerna under lugna omständigheter utan stress och annan störning. Detta gav rum åt följdfrågor och samtal, vilket kan väga upp en eventuell negativ påverkan av försämrad planering. Under transkriberingen upptäcktes att vissa av frågorna som ställdes var av ledande karaktär, det har därför funnits en medvetenhet kring detta när informationen har bearbetas. Kunskapen under intervjun finns hos informanten. Ser man på kunskap som makt kan det sägas att makten finns hos informanten, vilket i sin tur begränsar intervjuarens förmåga att påverka. Det finns risker vid att anlägga ett teoretiskt perspektiv så följdriktig som i denna studie. En av dem är att man går miste om intressanta infallsvinklar eftersom teorierna blir som skygglappar för ögonen. Det kan diskuteras om teorin har haft förmågan att lyfta fram det essentiella i resultatet. Ingen teori är ultimat, utmaningen ligger i att hitta en teori som har förmågan att lyfta fram resultaten på ett någorlunda givande sätt. Har detta lyckats? Det överlåtas till läsaren själv att avgöra Av det som har presenterats i denna studie så kan man diskutera hur användbart detta är i andra sammanhang. Studiens resultat är ingen facit på hur man löser eventuella problemställningar kring ämnet. Ändå finns det värdefulla insikter som eventuellt kan användas i andra liknande fall. 5.3 Slutdiskussion Det som slår mig efter att ha genomfört denna studie är människors över lag positiva inställning, engagemang och vilja till en förbättring. Vare sig personen var en SMADIT klient, polis eller kurator så upplevdes varje person utstråla något positivt om SMADIT. Vill påpeka att alla klienter inte visste vad själva namnet SMADIT stod för. Det är ändå irrelevant i betydelsen med tanke på att själva SMADIT går ut på vad dem själva har varit med om. Att man inte känner till namnet betyder inte att man inte kan ha erfarenhet om det 17

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT-metoden Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Minska antalet rattfyllerister

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Dalarnas län Ta chansen nu Nu kan du som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri snabbt få pro fessionell och

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Barn till frivårdens klienter Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Inledning Kriminalvårdens uppdrag är att minska risken för återfall i brott. Frivården är en del av

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER Omslagsbild: Försvarsmakten INNEHÅLL Allmän information 3 FÖRE INSATS Redo för insats? 4 Mental hälsa 6 Stresspåverkansskala 7 UNDER INSATS Försvarsmaktens

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140314 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer