Prospekt med anledning av Nordic Mines AB (publ) notering på OMX Nordic Exchange Stockholm

Transkript

1 Prospekt med anledning av Nordic Mines AB (publ) notering på OMX Nordic Exchange Stockholm

2 Detta prospekt ( Prospektet ) har upprättats i enlighet med lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument samt Kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG. All information som lämnas i Prospektet bör noga övervägas, i synnerhet med avseende på de specifika förhållanden som framgår i avsnittet Riskfaktorer och som beskriver vissa risker som en investering i Nordic Mines ABs ( Bolaget ) aktie kan innebära. Uttalanden om framtiden i detta Prospekt är gjorda av styrelsen i Nordic Mines och är baserade på nuvarande marknadsförhållanden. Dessa uttalanden har noga övervägts, men läsaren uppmärksammas på att dessa, såsom alla framtidsbedömningar, är förenade med osäkerhet. Prospektet finns tillgängligt på Evli Banks hemsida ( och på Nordic Mines hemsida ( Evli Bank har i egenskap av finansiell rådgivare biträtt Nordic Mines styrelse vid upprättande av Prospektet. Innehållet i Prospektet baseras på information som tillhandahållits av Nordic Mines. Evli Bank har granskat informationen och i övrigt vidtagit sedvanliga åtgärder för att förvissa sig om att den information som lämnas i Prospektet är riktig samt så objektiv, balanserad och fullständig som möjligt. Styrelsen i Nordic Mines är ansvarig för Prospektet. Information om styrelsen återfinns i avsnittet Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer. Förutom vad som anges i kapitlet Revisorsrapporter har ingen information i detta Prospekt granskats eller reviderats av Bolagets revisor. För Prospektet gäller svensk rätt. Tvist rörande innehållet i Prospektet eller därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgöras enligt svensk rätt och av svensk domstol exklusivt. Framtidsinriktad information Prospektet innehåller framtidsinriktade uttalanden och antaganden om framtida marknadsförhållanden, verksamhet och resultat. Dessa uttalanden återfinns i flera avsnitt, bl.a. i avsnitten Riskfaktorer, Bakgrund och motiv, Verksamhetsbeskrivning samt Kommentarer till den finansiella utvecklingen, och inkluderar uttalanden rörande Nordic Mines nuvarande avsikter, bedömningar och förväntningar. Orden anser, avser, bedömer, förväntar sig, förutser, planerar eller liknande uttryck indikerar vissa av dessa framtidsinriktade uttalanden. Andra sådana uttalanden identifieras utifrån sammanhanget. Faktiska händelser och resultatutfall kan komma att skilja sig avsevärt från vad som framgår av sådana uttalanden till följd av risker och andra faktorer som Bolagets verksamhet påverkas av. Sådana faktorer nämns under avsnittet Riskfaktorer. Information från tredje part Nordic Mines har inte kontrollerat siffror, marknadsdata eller annan information som tredje part har använt eller redovisat i sina studier, varför sådan information bör läsas med detta i åtanke. Ingen tredje part enligt ovan har, såvitt styrelsen känner till, väsentliga intressen i Nordic Mines. Informationen som ingår i Prospektet har återgivits korrekt och, såvitt styrelsen i Nordic Mines känner till, har inga uppgifter utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande. Viss finansiell och annan information som återfinns i ett antal tabeller i detta Prospekt har avrundats för att underlätta för läsaren. Därför kan summan av siffrorna i en tabell skilja sig från den totala summa som anges i tabellen.

3 VIKTIG INFORMATION Första handelsdag på OMX Nordic Exchange Omkring den 18 juli 2008 ISIN-kod PRELIMINÄRA DATUM AVSEENDE FINANSIELL INFORMATION SE Delårsrapport januari juni augusti 2008 Delårsrapport januari september november 2008 Bokslutskommuniké februari 2009 DEFINITIONER Om inte annat framgår av sammanhanget gäller att: Med Nordic Mines, Bolaget eller Koncernen avses i detta Prospekt Nordic Mines AB (publ) samt i förekommande fall i Koncernen ingående dotterbolag. Med Evli Bank avses i detta Prospekt Evli Bank Plc., Stockholmsfilial. Med OMX Nordic Exchange avses i detta Prospekt OMX Nordic Exchange Stockholm. INNEHÅLL Sammanfattning 2 Riskfaktorer 7 Bakgrund och motiv 12 Marknadsöversikt 14 Verksamhetsbeskrivning 22 Oberoende värderingsrapport 36 Uttalande från kvalificerad person i Nordic Mines 39 Finansiell information i sammandrag 41 Kommentarer till den finansiella utvecklingen 43 Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 46 Bolagsstyrning 50 Aktiekapital och ägarförhållanden 51 Bolagsordning 54 Legala frågor och kompletterande information 55 Skattefrågor i Sverige 61 Delårsrapport januari mars Historiska räkenskaper Revisorsrapporter 90 Ordlista 92 Adresser 93 1

4 Sammanfattning Följande sammanfattning ska ses som en introduktion till andra delar i detta Prospektet. Prospektet har upprättats med anledning av noteringen av Nordic Mines aktier på OMX Nordic Exchange. Varje beslut om att investera i Nordic Mines aktien genom detta Prospekt ska baseras på en bedömning av Prospektet i dess helhet från respektive investerares sida. En mer uttömmande beskrivning av de respektive avsnitten återfinns i Prospektet. BAKGRUND OCH MOTIV Detta Prospekt har upprättats med anledning av noteringen av Nordic Mines aktier på OMX Nordic Exchange. Syftet med listbytet från First North till OMX Nordic Exchange är framförallt att underlätta för Bolagets fortsatta utveckling från prospekteringsbolag till gruvbolag samt att öka kännedomen och intresset för Nordic Mines aktie bland institutioner och privatpersoner. ÖVERSIKTLIG VERKSAMHETSBESKRIVNING Nordic Mines är ett nordiskt prospekteringsföretag med sex projektområden, tre i Finland och tre i Sverige. Bolaget fokuserar i dagsläget huvudsakligen på gruvundersökning av fyndigheten i Laiva i mellersta Finland, där Bolaget har visat att guldet kan utvinnas till höga utbyten med traditionell teknik. Sedan förvärvet av de finska områdena har Nordic Mines expanderat licensområdena samt förnyat de existerande inmutningarna i Laiva. Under 2005 till 2007 har ett omfattande borrprogram genomförts vid Laivafyndigheten. Idag uppgår känd och indikerad mineraltillgång till 24 ton guld 1. Det bekräftar att Laivafyndigheten sannolikt är ett av de största guldfynden som någonsin gjorts i de nordiska länderna. Fyndigheten går upp i bergytan vilket innebär att den till stor del kommer att brytas i dagbrott, något som ger lägre produktionskostnader. Dessutom är halterna guld gynsamma och följaktligen föreligger det förutsättningar för en god lönsamhet. Nordic Mines samarbetar för beräkningar av mineraltillgångar och malmreserver i Laiva med Professor P A Dowd vid universitetet i Adelaide. Professor P A Dowd utvärderar bolagets beräkningar och verifierar att de överensstämmer med de krav som en klassificering enligt JORC innebär. En pre-feasibilitystudie avseende Laiva publicerades i april 2008 av Outotec och CSA. En fullständig bankable feasibilitystudie beräknas vara klar under hösten Nordic Mines styrelseordförande Kjell Moreborg och tidigare styrelseledamot Christer Löfgren utvecklade kring 1980 en ny prospekteringsmetod matrisprospektering vilken möjliggör snabb och kostnadseffektiv prospektering. Tillsammans med Michael Nilsson (VD) och Peter Kuiper (utvecklingschef) står 1 För mer information se kapitel Verksamhetsbeskrivning och avsnitt Laivafyndigheten de bakom flera av de större nordiska guldfyndigheterna som prospekterats fram under de senaste decennierna. Bland annat har fyndigheterna i Björkdal, Barsele och Pahtavaara prospekterats fram med denna metod. I Bolagets styrelse och ledning finns en stor erfarenhet av prospektering och start av gruvdrift från 1970-talet fram tills idag. Utöver kompetensen från gruvbranschen finns inom Nordic Mines även en erfarenhet av att leda expansiva företag. Metoden med matrisprospektering är framförallt anledningen till Bolagets snabba resultat i Laivafyndigheten. Nordic Mines planerar att bedriva gruvdrift och produktion i Laiva från och med mars Nordic Mines har inte beviljats alla de tillstånd som är en förutsättning för att gruvdrift ska kunna påbörjas. Vidare saknas projektfinansiering för Laivafyndigheten. Den kommande förhandlingen med bankerna gällande projektfinansiering kommer att baseras på den bankable feasibilitystudie som förväntas färdigställas under andra halvåret Prospektering av övriga områden pågår för närvarande i mindre skala, då fokus ligger på Laivafyndigheten. Nordic Mines avsikt är att öka prospekteringstakten på övriga områden inom en snar framtid. Bolaget rekognoserar även nya projektområden och avser att utöka antalet områden över tiden. Prospektering Rekognosering Förbehåll Inmutning/ Undersökningstillstånd Tillstånden förlängs så länge som det bedrivs gruvdrift vid fyndigheten Prospektering Ansökan om miljötillstånd/ gruvrättighet Utökning av mineraltillgången Produktion Nordic Mines Utmål/ Bearbetningskoncession Feasibilitystudie (Sommaren 2008) Genomförande av gruvans efterbehandlingsplan Prefeasibilitystudie Miljötillstånd (H2 2008) Investeringsbeslut Efterbehandling Projektfinansiering (H2 2008) Byggnation av anrikningsverk (H2 2008) Affärsidé Nordic Mines affärsidé är att skapa hög värdetillväxt genom att prospektera och exploatera Bolagets befintliga och framtida guld- och andra mineralfyndigheter. 2

5 SAMMANFATTNING Vision Nordic Mines vision är att bli en av Nordens och därmed Europas ledande guldproducenter och samtidigt en förebild i omsorgen om miljön. Mål Nordic Mines ska före 2008 års utgång ha påbörjat byggandet av ett anrikningsverk vid guldfyndigheten i Laiva Finland. Nordic Mines ska under under mars 2010 påbörja gruvdrift och produktion i Laiva. Strategi Med prospekterings- och gruvkompetens som Bolagets ledning och styrelse besitter ska Nordic Mines: I samarbete med ledande konsultbolag inom branschen och med solid finansiell ställning identifiera och exploatera mineralfyndigheter på ett effektivt sätt. Bryta påträffade mineralfyndigheter i egen regi och utvinna guld i egna anrikningsverk belägna i omedelbar anslutning till fyndigheterna. Producera en slutprodukt av hög kvalité som har avsättning på världsmarknaden. Etablera en storleksmässigt anpassad organisation med väl dokumenterad erfarenhet av prospekterings- och gruvbranschen. Verka med god framförhållning i koncessionsärenden och andra myndighetstillstånd liksom i uppbyggnaden av gruvorganisationen samt i arbete med Bolagets långsiktiga finansiering. MARKNADSÖVERSIKT Den Fennoskandiska skölden är en geologisk formation som sträcker sig genom Finland, Sverige och Norge och anses ha goda förutsättningar för mineralfynd. Trots att prospekteringstakten ökat i Finland och Sverige under de senaste åren är länderna fortfarande underexploaterade jämfört med motsvarande geologiska områden i Australien och Kanada. En anledning till detta är att investeringar inom gruvsektorn har varit starkt reglerade med begränsningar av utländska företags möjligheter att utöva prospektering i Finland och Sverige. Det är först på 1990-talet som utländska investerare har haft full möjlighet att prospektera och utvinna mineral i området. Beroende på bland annat ovanstående och stigande metallpriser är trenden för prospektering och gruvdrift positiv både i Finland och i Sverige. Guldmarknaden Guldmarknaden tillförs guld från tre kanaler: gruvbrytning, återvinning samt genom centralbankernas utförsäljning av guldreserver. Under 2007 uppgick det totala årliga utbudet enligt GFMS till ton varav guldproduktion stod för cirka ton. Guld handlas både i fysisk form och i derivatform framförallt i instrument som terminer och optioner. Den globala guldhandeln sker huvudsakligen direkt mellan olika marknadsaktörer. Guldpriset har haft en positiv utveckling under flera år och under 2008 har guldpriset nått nya historiska nivåer på över USD/oz. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING, LEDANDE BEFATT- NINGSHAVARE, ANSTÄLLDA, RÅDGIVARE OCH REVISORER Styrelsen för Nordic Mines består av Kjell Moreborg (ordförande), Bengt Löfkvist (vice ordförande), Tord Cederlund, Olli Salo och Henrik Stuifbergen. Nordic Mines företagsledning består av Michael Nilsson (VD), Hannu Vehmanen (ekonomichef), Peter Kuiper (utvecklingschef) och Peter Finnäs (prospekteringschef). Antalet anställda i Bolaget uppgick i slutet av mars 2008 till tolv personer. Vid noteringen på OMX Nordic Exchange bistår Evli Bank Plc, Stockholmsfilial som finansiell rådgivare och Advokatfirman Lindahl KB som juridisk rådgivare. Bolagets revisorer är Öhrlings Price waterhouse Coopers, med Heléne Ragnarsson som huvudansvarig revisor. AKTIEÄGARE 31 mars 2008 Antal aktier % av kapital/ röster Tord Cederlund (inkl. bolag) ,3 (Luxembourg) Nordnet ,7 Christer Löfgren med familj ,7 Kjell Moreborg ,1 Henrik Stuifbergen ,8 DNB Aktiehedgefond Primus ,5 Michael Nilsson (inkl. bolag) ,0 Övriga ,9 Total ,0 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE Bolaget uppdrar åt Lapin Vesitutkimus Oy att utföra konsulttjänster inom miljöområdet. Olli Salo, styrelseledamot i Nordic Mines, är VD, styrelseledamot och delägare i Lapin Vesitutkimus Oy. Det har funnits ett avtal mellan Nordic Mines och Michael Nilssons helägda bolag, AB Millekonsult & Co, enligt vilket 3

6 SAMMANFATTNING Guldprisutveckling januari 1987 mars 2008 (USD/oz) Källa: Reuters års guldproduktion i världen (ton) Källa: GFMS Gold Survey 2008 Michael Nilsson har utfört konsulttjänster åt Bolaget. Avtalet löpte ut den 31 december I övrigt har ingen av styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller Bolagets revisor vare sig själva, via bolag eller närstående haft någon direkt eller indirekt delaktighet i affärstransaktion, som var eller är ovanlig till sin karaktär under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Bolaget har inte lämnat lån, garantier eller borgensförbindelser till förmån för styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller Bolagets revisor. FINANSIELL INFORMATION I SAMMANDRAG Sammandrag av Nordic Mines räkenskaper bör läsas tillsammans med avsnittet Kommentarer till den finansiella utvecklingen, samt de räkenskaper som återfinns på annan plats i detta Prospekt. FINANSIERING Från Bolagets bildande till och med den 31 mars 2008 har Nordic Mines genomfört fem kontantemissioner av aktier samt ett utnyttjande om teckningsoptioner som totalt tillfört Bolaget sammanlagt 180 miljoner kronor i likvida medel. Justerat för kassaflöde från den löpande verksamheten samt investeringar uppgick Bolagets likvida medel och kortfristiga placeringar till cirka 92 miljoner kronor den 31 mars Bolaget hade vid denna tidpunkt inga räntebärande skulder. MÅL OCH FRAMTIDSUTSIKTER Eftersom Bolaget är i en prospekteringsfas samt att branschens natur är sådan att verksamheten är svårprognostiserad lämnar Nordic Mines inga prognoser om framtida resultat eller traditionella finansiella mål. Däremot redovisas i detta Prospekt en sammanfattning från den pre-feasibilitystudie för Laivaprojektet som publicerades i april Studierna utfördes av Outotec och CSA på uppdrag av Nordic Mines. Under 2008 planerar Bolaget att genomföra en fullständig, bankable feasibilitystudie av Laiva. För vidare information avseende feasibilitystudierna, se kapitlet Verksamhetsbeskrivning, avsnittet Laiva feasibilitystudie. Under 2008 ska beslut tas om gruvdrift, gruvanläggningsarbetet påbörjas och en organisation för gruvdrift etableras. Nordic Mines ska vidare intensifiera exploateringen av sina övriga projektområden. Nordic Mines beräknar att gruvdrift vid Laiva ska vara igångsatt från och med mars Nya områden kommer i framtiden kontinuerligt att rekognoseras och prospekteras av Nordic Mines i syfte att finna nya mineraltillgångar. RISKFAKTORER Allt företagande och ägande av aktier är förenat med risktagande. Nordic Mines verksamhet måste utvärderas mot bakgrund av de risker, kostnader och svårigheter som bolag aktiva inom gruvverksamhet och prospektering ofta ställs inför. Riskerna är i flertalet fall av sådant slag, att ett bolag inte kan försäkra sig mot dem. Därtill ska särskilt beaktas att Nordic Mines befinner sig i ett tidigt skede av sin verksamhet och ännu inte har beviljats alla de tillstånd, som är en förutsättning för att gruvdrift ska kunna påbörjas. Bolaget saknar 4

7 SAMMANFATTNING även avtal eller löften gällande projektfinansiering från en eller flera banker. Vid en utvärdering av Nordic Mines bör även övrig information i detta Prospekt beaktas, i synnerhet kapitlet Riskfaktorer. Nordic Mines har en liten organisation och är beroende av ett antal nyckelpersoner. Riskerna i ett prospekterings- och gruvföretag är främst kopplade till utfallet av själva prospekteringen samt marknadspriset på metallmarknaden, men även till tillståndsfrågor avseende undersökning, bearbetning och miljö. Guld noteras i US dollar, kostnaderna i huvudprojektet i Laiva uppkommer i euro och intäkten i svenska kronor. Bolaget blir därmed direkt beroende av gällande växelkurser i dessa valutaslag. Förutom dessa branschspecifika risker måste även mer generella riskfaktorer, som mer eller mindre alla företag som är involverade i affärsverksamhet möter beaktas, såsom konjunkturutvecklingen, konkurrenter, teknologi- och marknadsutveckling, materialpriser, leverantörer, kunder, företagsförvärv, kvalificerad personal, lagstiftning och reglering, immateriella rättigheter, ränte- och kreditrisk, framtida kapitalbehov och aktiemarknadsrisk. Ytterligare risker och osäkerhet som Nordic Mines inte känner till, eller som för närvarande inte bedöms som väsentliga, kan också komma att utvecklas till viktiga faktorer som påverkar Nordic Mines i framtiden. Ovannämnda risker utgör ett sammanfattande urval av riskfaktorer som har betydelse för Nordic Mines verksamhet eller en investering i Nordic Mines-aktien. AKTIEKAPITAL Efter 2008 års företrädesemission uppgår aktiekapitalet i Nordic Mines till kronor fördelat på aktier; envar med ett kvotvärde om 1 krona. TILLHANDAHÅLLANDE AV HANDLINGAR Alla rapporter, brev och andra handlingar, historisk finansiell information, värderingar eller utlåtanden som utfärdats av sakkunnig på Nordic Mines begäran och som till någon del ingår i eller hänvisas till i detta Prospekt kan på begäran inspekteras i pappersformat på Nordic Mines huvudkontor i Uppsala. En investerare som väcker talan vid domstol med anledning av uppgifterna i ett Prospekt kan bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av Prospektet. Civilrättsligt ansvar för uppgifter som ingår i eller saknas i sammanfattningen eller en översättning av den kan endast åläggas de personer som lagt fram sammanfattningen eller översättningen om denna är vilseledande, felaktig eller oförenlig med övriga delar av Prospektet. 5

8 SAMMANFATTNING RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (KSEK) BFN 2005 RFR RFR RFR RFR 2 Kvartal RFR 2 Kvartal Rörelsens kostnader Rörelseresultat Räntenetto Resultat efter finansiella poster Periodens förlust BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (KSEK) TILLGÅNGAR BFN 2005 RFR RFR RFR RFR 2 Kvartal RFR 2 Kvartal Gruvrättigheter och prospekteringsutgifter Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar och likvida medel Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder NYCKELTAL OCH DATA PER AKTIE I SAMMANDRAG (KSEK) BFN 2005 RFR RFR RFR RFR 2 Kvartal RFR 2 Kvartal Soliditet, % 95% 95% 96% 96% 98% 97% Investeringar, netto, KSEK Medelantal årsanställda Resultat per aktie, SEK 0,08 0,08 0,20 0,20 0,03 0,12 Resultat per aktie efter full utspädning, SEK 0,08 0,08 0,20 0,20 0,03 0,12 Antal utestående aktier vid balansdagen (tusental) Genomsnittligt antal utestående aktier (tusental)

9 Riskfaktorer Allt företagande och ägande av aktier är förenat med risktagande. Nordic Mines verksamhet måste utvärderas mot bakgrund av de risker, kostnader och svårigheter som bolag aktiva inom gruvverksamhet och prospektering ofta ställs inför. Riskerna är i flertalet fall av sådant slag, att ett bolag inte kan försäkra sig mot dem. Därtill ska särskilt beaktas att Nordic Mines befinner sig i ett tidigt skede av sin verksamhet. Genomgången av nedanstående riskfaktorer är inte angiven i prioriteringsordning och gör heller inte anspråk på att vara heltäckande. Vid en utvärdering av Nordic Mines bör även övrig information i detta Prospekt beaktas. Riskerna i ett prospekterings- och gruvföretag är främst kopplade till utfallet av själva prospekteringen samt marknadspriset på metallmarknaden, men även till tillståndsfrågor avseende undersökning, bearbetning och miljö. Guld noteras i US dollar, kostnaderna i huvudprojektet i Laiva uppkommer i euro och intäkten i svenska kronor. Bolaget blir därmed direkt beroende av gällande växelkurser i dessa valutaslag. Förutom dessa branschspecifika risker måste även mer generella riskfaktorer, som mer eller mindre alla företag som är involverade i affärsverksamhet möter, beaktas. Ytterligare risker och osäkerhet som Nordic Mines inte känner till, eller som för närvarande inte bedöms som väsentliga, kan också komma att utvecklas till viktiga faktorer som påverkar Nordic Mines i framtiden. RISKER FÖRENADE MED NORDIC MINES VERKSAMHET Rörelserisker Prospektering Prospektering är en verksamhet förenad med hög risk, speciellt vad avser projekt som befinner sig i ett tidigt stadium. Endast en begränsad andel av de prospekteringsprojekt som påbörjas utvecklas till producerande gruvor. Trots att Bolaget använder sig av beprövade metoder kan det inträffa att värdefulla mineraler inte påträffas i tillräckliga mängder för att göra en gruvdrift ekonomiskt lönsam. En fyndighets ekonomiska livslängd och bärighet beror på en rad faktorer som bl.a. storlek på mineraltillgången, brytningsmetod, kostnader för utvinning, utbyte, infrastruktur, metallpriser, kostnader för finansiering etc. En oförutsedd negativ utveckling av någon av dessa parametrar kan därmed försämra Bolagets resultat eller finansiella ställning negativt. Beräkningar av mineraltillgångar och malmreserver Beräkningar av mineraltillgångar och malmreserver baseras bl.a. på provborrningsresultat, modellstudier etc. Det finns alltså en risk att malmreserver kan komma att ändras i framtiden beroende av förändringar av produktionskostnader, processutbyte eller produktpris, vilket kan innebära att Nordic Mines kommande malmreserv blir mindre än tidigare beräknat. Det skulle i sin tur kunna innebära att åtminstone en del av Nordic Mines planerade framtida intäkter uteblir med påföljande negativ inverkan på Bolagets affärsverksamhet, ekonomiska ställning och resultat. Bolaget tillämpar den internationellt accepterade JORC-koden 1 vid utvärdering och beräkning av mineraltillgång. JORCkoden är godkänd och accepterad av SveMin 2 och FAERI 3 och är snarlik den kanadensiska publiceringsstandarden NI Standarden NI har antagits och publicerats av CIM 4 och är gemensamt accepterad av SveMin och FAERI. Gruvdrift Nordic Mines har ett flertal inmutningar (Finland) och undersökningstillstånd (Sverige). Detta är ingen garanti för att värdefulla mineral påträffas i tillräckliga mängder för att göra en gruvdrift ekonomiskt lönsam. Undersökningsarbetet i Sverige har precis bara påbörjats, varför risken att man inte når kommersialisering är större än om prospekteringen hade kommit längre. En förutsättning för att Nordic Mines ska kunna påbörja gruvdrift är att nödvändiga tillstånd beviljas. Bolaget saknar idag sådana tillstånd. Nordic Mines har lämnat in en ansökan om utmål (tillstånd till kommersiell gruvdrift) till arbets- och näringsministeriet i Finland, men den har ännu inte beviljats. Bolaget har inte ansökt om bearbetningskoncession i Sverige. För att inleda kommersiell gruvdrift krävs även miljötillstånd. De tillstånd som krävs innan kommersiell gruvdrift kan inledas beskrivs närmare under avsnittet om Miljötillstånd, licenser och myndighetsbeslut m.m. och kapitlet Legala frågor och kompletterande information och avsnittet Vägen från undersökning till bearbetning ur ett legalt perspektiv. Det finns inga garantier för att Nordic Mines kommer att erhålla nödvändiga tillstånd. Flera av de undersökningsområden, som Nordic Mines undersökningstillstånd avser, berör områden med mycket höga naturvärden och kulturvärden. bl.a. Natura 2000-områden och naturreservat. Eventuella tillstånd kan komma att förenas med villkor som försvårar, fördröjer eller i värsta fall förhindrar kommersiell gruvdrift. Tillståndsprocessen kan dra ut på tiden, om någon sakägare eller företrädare för allmänt intresse skulle ha invändningar mot sökta tillstånd. 1 Australasian Joint Ore Reserves Committe 2 Föreningen för Gruvor, Mineral- och Metallproducenter i Sverige 3 Finnish Association of Extractive Resources Industry 4 Canadian Institute of Mining, Metallurgy and Petroleum 7

10 RISKFAKTORER Bolagets gruvstart kan även påverkas av förseningar gällande leveranser av leasade eller köpta maskiner och delar till processanläggningen eller till själva brytningsområdet. Innan bearbetning påbörjas måste marken anvisas Nordic Mines, se vidare avsnitt Vägen från undersökning till bearbetning ur ett legalt perspektiv. Nordic Mines äger inte, och har inte nyttjanderätt enligt avtal, till några gruvområden. Tvångsinlösning av mark kan bli aktuellt inom ramen för markanvisningsförfarandet. Produktionskostnad En rad olika faktorer kan medföra att gruvproduktionen och malmförädlingen blir dyrare än Nordic Mines beräknat. Beroende på bergets egenskaper kan det visa sig att kostnaderna för att bryta och förädla malmen blir högre än förväntat. Om till exempel halter och utbyten avviker från vad som bedömts i hittills gjorda provbrytningar och testanrikningar, fördyras förädlingen och anrikningsprocessen per producerad enhet. Verksamheten och speciellt drift av framtida anrikningsverk är energikrävande och energikostnaden utgör en stor del av driftskostnaderna. Förändringar i energipriset kommer därmed ha en direkt inverkan på verksamhetens lönsamhet. Även oförutsedda avgifter, skatter och andra pålagor kan påverka lönsamheten i Bolagets planerade verksamhet negativt. Tekniska risker Det finns ett flertal tekniska risker som uppkommer vid prospektering och exploatering av mineralfyndigheter. Dessa risker inkluderar, men är inte begränsade till, geotekniska, seismiska faktorer, mekaniska incidenter som leder till avbrott vid borrning och processande i framtida anrikningsverk. Skulle någon eller några av dessa faktorer eller händelser uppkomma kan det på kort sikt påverka Nordic Mines verksamhet, resultat eller finansiella ställning negativt. Nyckelpersoner Nordic Mines har för närvarande en liten organisation. Efterhand som Bolagets verksamhet utvecklas och gruvdrift påbörjas måste organisationen förstärkas och ställas om till produktion vid sidan om det löpande prospekteringsarbetet. Bolagets förmåga att attrahera och behålla personal inom prospektering och gruvdrift är därför ytterst väsentlig för dess fortsatta utveckling. I sitt nuvarande skede är Bolaget i hög grad beroende av den kunskap och expertis som finns samlad i styrelse och ledning. Om Bolaget skulle förlora några av dessa nyckelpersoner skulle det kunna försena prospektering och utveckling av Nordic Mines projektområden. För vidare information om villkor för dessa personers anställningsvillkor se kapitel Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer, avsnitt Uppsägningstid och avgångsvederlag. Avtal För att kunna bedriva planerad gruvverksamhet kommer Bolaget att behöva ingå ett flertal avtal med tredje män, såsom leverantörer, uppdragstagare, anställda och andra. Många av dessa avtal kommer att behöva träffas med god framförhållning, och i flera fall innan det står klart om nödvändiga tillstånd eller tillräcklig finansiering kommer att erhållas för den planerade gruvdriften. Flera av de investeringar, som Bolaget måste göra, är mycket kapitalkrävande, och Bolagets åtaganden kan i flera fall löpa under mycket lång tid. Att ingå den typen av avtal innan det står klart om avtalen kommer att kunna fullföljas, eller om Bolaget kommer att behöva de produkter eller tjänster som förvärvas, innebär ett kommersiellt risktagande. Det finns inte heller några garantier för att Bolaget kommer att kunna ingå de avtal med tredje part, som är en förutsättning för den planerade gruvdriften. Bolaget ingick den 3 april 2008 avtal avseende leverens av två kvarnar, som ska användas vid gruvdriften i Laiva, Finland. Leverans är planerad till november Köpeskillingen, som är betydande (i intervallet MEUR 9,4 till MEUR 11), ska till övervägande delen betalas före leveransen. Erforderliga tillstånd för gruvdrift har ännu inte beviljats och nödvändig finansiering har inte erhållits. Bolaget har enligt avtalet dock rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande genom uppsägning senast den 31 augusti 2008 utan att behöva ange något skäl för upsägningen. Därvid ska leverantören överlämna alla delar av kvarnarna som färdigställts så långt mot betalning av maximalt MEUR 1,89. Handpenning om MEUR 1 betalas inte i något fall tillbaka. Även med denna möjlighet till uppsägning i förtid innebär förpliktelserna en kommersiell risk. MILJÖTILLSTÅND, LICENSER, MYNDIGHETSBESLUT M.M. Finland Allmänt Gruvverksamhet är mycket noggrant kontrollerad av myndigheter baserat på relevant gruv- och miljölagstiftning, bl.a. gruvlagen (1965/503), naturvårdslagen (1997/1096), miljöskyddslagen (2000/86) och lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (1994/468, MKB-lagen ). Rätten att undersöka och provbearbeta fyndigheter (d.v.s. prospektering) av vissa gruvmineral förutsätter att inmutning enligt gruvlagen har beviljats av arbets- och näringsministeriet och att för inmutningen meddelade och i gruvlagen uppställda villkor följs av inmutaren. En inmutning är i kraft endast för en begränsad tidsperiod, i regel 1 5 år från utfärdandet av mutsedel men kan förlängas för högst tre år om utmålsläggning (d.v.s. ansökan om tillstånd till kommersiell gruvdrift) sökts medan inmutningen är i kraft. Inmutning berättigar inte till kommersiellt utnyttjande av fyndigheten. Nordic Mines har 8

11 RISKFAKTORER inmutningar till bl.a. Laiva 1-33 och Laivakangas i Brahestad, Uleåborgs län, Finland. Nordic Mines har dessutom förbehåll, d.v.s. företräde till inmutning på vissa andra områden i Pyhäjärvi och Oulainen kommun i Finland. Förbehåll innebär inte att sökanden automatiskt får inmutning till förbehållsområdena, utan inmutning måste sökas separat såsom närmare beskrivs i kapitlet Legala frågor och kompletterande information och avsnitt Vägen från undersökning till bearbetning ur ett legalt perspektiv. Den planerade gruvdriften Den planerade gruvdriften förutsätter bl.a. att Nordic Mines får gruvrätt till de relevanta områdena (genom utmålsansökan, beslut om utmålsläggning och utmålsförrättning) miljötillstånd enligt miljöskyddslagen och att en miljökonsekvensbedömning görs enligt MKB-lagen. Den planerade gruvdriften kan vara förenad med vissa villkor. T.ex. kan det hända att tillstånd som beviljas för den planerade gruvdriften innehåller villkor som innebär att drifts- och investeringskostnaderna blir högre än beräknat eller som innebär inskränkningar i den planerade gruvdriften. Detta skulle samtidigt medföra en negativ påverkan på Nordic Mines affärsverksamhet, ekonomiska ställning samt affärsresultat. Ersättningar och skadestånd Inmutning: enligt gruvlagen måste inmutaren betala den skadelidande full ersättning för bestående eller tillfällig skada eller olägenhet som förorsakats av undersökningsarbeten på eller utanför inmutningsområdet eller utnyttjandet av nämnda områden. Utmål (gruvrätt): innehavaren av gruvrätt måste betala ersättning till jordägaren för olägenhet, skada eller intrång på fastigheten som orsakats till följd av att ett bestämt område avsetts som utmål eller hjälpområde. Om parterna inte kan avtala om ersättningens storlek bestäms denna av förrättningsmannen (utsedd av Lantmäteriverket). Ifall gruvdriften vållar ytterligare skada eller olägenhet som inte kan beaktas ovan kan jordägaren väcka skadeståndstalan i allmän tingsrätt. Ersättningsskyldigheten är oberoende av vållande. Bolaget har löpande ersatt markägare i området kring Laivafyndigheten för skador som åsamkats på mark. Myndighetsprövningar och besvär Relevanta myndigheters prövning av ansökningar i samband med den planerade gruvdriften eller besvär som anförs över relevanta myndighetsbeslut kan avsevärt fördröja inledandet av den planerade gruvdriften eller helt eller delvis även förhindra den. Detta skulle samtidigt innebära en negativ påverkan på Nordic Mines affärsverksamhet, ekonomiska ställning samt affärsresultat. Ny lagstiftning Den finska gruvlagen är för närvarande föremål för revidering. En arbetsgrupp tillsatt av handels- och industriministeriet har avgett interimsrapport den 31 januari Syftet med revideringen är att anpassa den delvis föråldrade gruvlagstiftningen till övrig lagstiftning och i synnerhet till relevant miljölagstiftning. Det finns även skäl att anta att miljölagstiftningen (i synnerhet MKB-lagen) kommer att anpassas till den nya gruvlagstiftningen. Ny lagstiftning kan innebära strängare miljö- och andra myndighetskrav vilket kan inverka negativt på Nordic Mines affärsverksamhet, ekonomiska ställning samt affärsverksamhet. Frånträdande från eller förverkande av inmutningsrätten eller gruvrätten Efter att gruvrättsinnehavaren har frånträtt gruvan eller gruvrätten har förklarats förverkad är gruvrättsinnehavaren skyldig att utan dröjsmål försätta området i sådant skick som den allmänna säkerheten kräver. Om gruvrättsinnehavaren inte följer denna bestämmelse kan gruvrättsinnehavaren åläggas vite eller en skyldighet att ersätta nödvändiga kostnader för att försätta området i ovan nämnda skick. Ifall Nordic Mines prospektering inte leder till önskat resultat, eller malmfyndigheterna sinar, måste Nordic Mines frånträda inmutningsrätten eller gruvrätten, med risk att rättigheterna annars förklaras förverkade. Har inmutningsrätten eller gruvrätten frånträtts eller förverkats, har inmutaren en skyldighet att ofördröjligen försätta inmutningsområdet eller utmålet i det skick den allmänna säkerheten kräver. Ifall den verksamhet som Nordic Mines bedrivit på inmutningarna eller framtida gruvor inneburit omfattande ändringar i miljön, kan kostnaderna för att försätta en inmutning eller en gruva i ett skick som den allmänna säkerheten kräver bli betydande. Detta kan medföra en negativ påverkan på Nordic Mines affärsverksamhet, ekonomiska ställning samt affärsresultat. Bolaget har i Laiva genomfört schaktarbeten. Om fyndigheten inte utvecklas enligt plan till gruvdrift kan schakt komma att fyllas igen. Bolaget bedömer sådana kostnader som ringa och inga avsättningar har heller gjorts för denna eventualitet. Sverige Minerallagen (1991:45) reglerar undersökning och bearbetning av fyndigheter på egen eller annans mark av i lagen särskilt angivna mineraliska ämnen, koncessionsmineral, bl. a. guld. Undersökning får utföras endast av den som har undersökningstillstånd och bearbetning endast av den som har bearbetningskoncession. Utöver minerallagen finns relevanta regler även i bl.a. mineralförordningen (1992:285), plan- och bygglagen (1987:10) samt i miljöbalken. De risker som är förknip- 9

12 RISKFAKTORER pade med erhållande av nödvändiga tillstånd och rättigheter i Sverige är av motsvarande karaktär som de som beskrivits ovan rörande Finland. Således kan t.ex. nödvändiga tillstånd fördyra eller försvåra processen; berörda fastighetsägare kan ha rätt till ersättning eller skadestånd på grund av gruvdriften; prövningar och processer vid domstolar och andra myndigheter kan dra ut på tiden; samt gruvrättsinnehavaren kan bli skyldig att betala återställningskostnader när beviljade tillstånd upphör. Härtill kommer att flera av Bolagets undersökningstillstånd i Sverige löper ut under Förlängning kan meddelas under vissa förutsättningar, se kapitel Legala frågor och kompletterande information, avsnitt Undersökningstillstånd (Sverige). Naturkatastrofer, andra olyckor och arbetsmiljö Naturkatastrofer såsom översvämningar och stormar kan skada den infrastruktur som Bolaget är beroende av, vilket skulle kunna ge negativa konsekvenser för Bolagets verksamhet. Översvämmade vägar eller skadade kraftledningar kan leda till driftsstopp. Haveri av viktiga maskiner eller viktig utrustning kan också innebära störningar i verksamheten. Personskador i samband med ras- och fordonsolyckor kan ske under driftsfasen. Andra arbetsmiljörisker är hanteringen av sprängämnen och kemikalier. Långvarig exponering mot damm och buller kan leda till sjukdom vilket kan drabba all personal i produktionen och kan innebära att Bolaget blir ersättningsskyldigt. Flera av nämnda risker går inte att försäkra sig mot. Finansiella risker Metallpriser För alla gruvföretag har förändringar i metallpriserna stor inverkan på verksamhetens lönsamhet. Metallpriserna fluktuerar över tiden och beror bland annat på förändringar i utbud och efterfrågan av metall. Råvarupriser påverkas generellt även av det allmänna konjunkturläget, kriser, konflikter och det allmänna världspolitiska läget. Förändringar i utbud och efterfrågan samt andra faktorer som påverkar metallpriserna är mycket svåra att förutse och ligger utanför Bolagets kontroll. Nordic Mines är i dagsläget framförallt exponerat mot förändringar i guldpriset. Faktorer som specifikt påverkar guldpriset innefattar utöver ovan nämnda faktorer bland annat efterfrågan från smyckesindustrin, centralbankernas köp och försäljning av guldreserver, guldproducenters säkringsaktiviteter, oro kring US dollarns utveckling, kostnad för guldproduktion (cash cost) och spekulation av finansiella aktörer. Valutarisker Guld noteras och handlas i US dollar på världsmarknaden. Bolagets intäkter redovisas i svenska kronor och den betydande andelen av Bolagets kostnader från huvudprojektet i Laiva uppkommer i euro. Detta innebär att Bolagets resultat blir direkt beroende av relationen mellan växelkurserna USD/SEK, EUR/SEK och EUR/USD. Finansiering av Laivafyndigheten Styrelsen bedömer att det totala finansieringsbehovet för gruvstart av Laivafyndigheten uppgår till omkring 600 miljoner kronor baserat på att den ursprungliga planen om gruvdrift kvarstår. Dessa medel ska framförallt användas till att påbörja gruvproduktion i Laiva men även i viss mån användas för att vidareutveckla Nordic Mines övriga projektområden. Finansieringen beräknas företrädesvis komma dels från projektfinansiering från en eller flera banker, dels från 2008 års företrädesemission. Beslut om framtida gruvdrift i Laiva förutsätter bl.a. att utfallet av Bolagets feasibilitystudie är positivt, att miljötillstånd och andra tillstånd erhålls samt att gruvrätt till de relevanta områdena beviljas. Först efter att investeringsbeslut fattats av Bolagets styrelse och feasibilitystudien är bankable kommer villkoren i projektfinansieringen att kunna förhandlas med bankerna. När projektfinansiering blir aktuellt kan det visa sig att kapital inte kommer att finnas tillgängligt för Nordic Mines till acceptabla villkor. Om Nordic Mines inte har möjlighet att anskaffa nödvändigt kapital vid rätt tidpunkt kan Bolaget välja att söka finansiering vid ett senare tillfälle och förskjuta start för gruvdrift i Laiva, ingå ett strategiskt partnerskap med en kapitalstark samarbetspartner eller sälja Bolagets tillgångar genom en strukturerad process. Framtida kapitalbehov Nordic Mines är i dagsläget ett prospekteringsbolag och har ännu inte etablerat någon gruvdrift. Bolaget saknar därför kassaflöde från den operativa verksamheten. Om ytterligare finansiering blir aktuellt kan det visa sig att kapital inte kommer att finnas tillgängligt för Nordic Mines till acceptabla villkor. Möjligheten till framtida kapitalanskaffning beror på en rad faktorer, bl.a. hur Laiva-projektet utvecklas. Om Nordic Mines inte har möjlighet att anskaffa nödvändigt kapital vid rätt tidpunkt kan Bolaget välja att söka finansiering vid ett senare tillfälle, ingå ett strategiskt partnerskap med en kapitalstark samarbetspartner eller sälja Bolagets tillgångar genom en strukturerad process. Finansiella placeringar Vid utgången av mars 2008 uppgick Bolagets finansiella placeringar till ca 60 miljoner kronor och en kassa om ca 32 miljoner kronor. För att minimera och hantera placeringsrisker, motpartsrisker, emittentrisker etc. har Bolaget tagit fram en placeringspolicy. I den interna rapporteringen ska uppgifter lämnas om volymer, motparter och andra uppgifter av bety- 10

13 RISKFAKTORER delse för bedömningen av risk i den enskilda placeringen och i den finansiella verksamheten i sin helhet. Ändrade värden i Bolagets finansiella investeringar kan negativt påverka Bolagets vinst och försämra Bolagets finansiella situation. AKTIERELATERADE RISKER Ägare med betydande inflytande Huvudaktieägaren i Nordic Mines äger per den 31 mars ,3 procent av aktierna i Bolaget. Därutöver har övriga styrelsen och ledande befattningshavare 15,5 procent av aktierna i Bolaget. Dessa ägare har möjlighet att utöva ett betydande inflytande på alla ärenden som förutsätter beslut på årsstämman eller extra bolagsstämma som t.ex. val samt avsättande av styrelseledamöter. Denna koncentration av ägarkontrollen kan vara till nackdel för aktieägare som har andra intressen än ovan nämnda ägare. Likviditet i Bolagets aktier Under perioden som noterat bolag har likviditeten i Nordic Mines aktie varit begränsad. Det är inte möjligt att förutse hur investerarnas intresse förändras över tiden. En situation där likvid handel inte erbjuds kan resultera i att aktieägare får svårigheter att sälja sina aktier utan fördröjning, eller överhuvudtaget. Fluktuationer i Nordic Mines aktiekurs Aktiekursen för Bolagets aktie kan i framtiden komma att fluktuera kraftigt till följd av oförutsedda händelser avseende Bolagets fyndighet eller övriga projektområden som t.ex. förseningar i gruvdriften i Laiva eller sämre än väntade resultat från borrprogrammen i de övriga projektområdena. Även det allmänna konjunkturläget och utvecklingen på de finansiella marknaderna och då framförallt synen och intresset för Nordic Mines som investering kan leda till stora svängningar i Bolagets aktiekurs. 11

14 Bakgrund och motiv Nordic Mines bedriver prospektering efter guld och andra metaller i Norden med målet att etablera och driva gruvdrift i egen regi. Bolaget grundades 2005 och har varit noterat på OMX Nordic Exchange, First North sedan den 15 december 2006 under kortnamnet NOMI. Nordic Mines är i dag aktivt i sex projektområden. Tre av dessa projektområden finns i Finland och tre i Sverige. Bolagets fokus ligger på utvecklingen av guldfyndigheten i Laiva i Österbotten i närheten av Brahestad. En omfattande prospektering har visat på känd och indikerad mineraltillgång om 24 1 ton guld baserat på det borrprogram som löpt till och med slutet av Nordic Mines förbereder och planerar att starta gruvdrift och målet är att Laiva ska påbörja produktion under mars Prospektering av fyndigheten visar att den har potential att utvecklas till en av de största guldgruvorna i Norden. Parallellt med uppbyggnaden av gruvproduktionen i Laiva kommer prospektering att bedrivas vid Bolagets fem övriga projektområden: Tormua (guld) och Kumiseva (guld, platina och palladium) i Finland samt Fjälltuna (guld), Tjärgetvare (zink) och Alanäs (bly) i Sverige. Detta Prospekt har upprättats med anledning av noteringen av Nordic Mines aktier på OMX Nordic Exchange. Syftet med listbytet från First North till OMX Nordic Exchange är framförallt att underlätta för Bolagets fortsatta utveckling från propsekteringsbolag till gruvbolag samt att öka kännedomen och intresset för Nordic Mines aktie bland institutioner och privatpersoner. För ytterligare information hänvisas till detta Prospekt. Styrelsen för Nordic Mines är ansvarig för innehållet i detta Prospekt. Styrelsen för Nordic Mines försäkrar att den har vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i detta Prospekt såvitt styrelsen känner till överensstämmer med faktiska förhållanden och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av Nordic Mines som skapas av detta Prospekt. Uppsala den 30 juni 2008 Nordic Mines AB (publ) Styrelsen 1 För mer information se kapitel Verksamhetsbeskrivning och avsnitt Laivafyndigheten 12

15 13

16 Marknadsöversikt GRUVFYNDIGHETER I NORDEN Inledning I Norden finns en stark tradition av malmbrytning och metallframställning. Gruvdrift har pågått i Norden i över år och utgör fortfarande en viktig basnäring. Den Fennoskandiska skölden är en geologisk formation som sträcker sig genom Finland, Sverige och Norge och anses ha goda förutsättningar för mineralfyndigheter. Även andra förutsättningar, såsom effektiv infrastruktur, väl fungerande lagstiftning och tillgänglighet till gruv- och mineralkompetens, gör Norden intressant för prospektering. Vidare bedöms Norden som underprospekterat med en stor potential för nya fyndigheter. Underprospekteringen beror på att investeringar inom gruvsektorn varit starkt reglerat med begränsningar av utländska företags möjligheter att utöva prospektering i Finland och Sverige. Det är först på 1990-talet som utländska prospekterings- och gruvföretag har haft full möjlighet att prospektera och utvinna mineral i regionen. Tillgången på riskvilligt kapital, som tidigare var begränsat inom gruvindustrin, har också ökat p.g.a. strukturella förändringar inom gruvbranschen samt ökade råvarupriser. Trots att prospekteringstakten ökat i Finland och Sverige under de senaste åren är länderna fortfarande underexploaterade jämfört med motsvarande geologiska områden i Australien och Kanada. Effektivisering och teknisk utveckling har lett till att gruvindustrin sysselsätter allt färre personer, samtidigt som produktionsvolymerna ökar stadigt. Trenden i gruvindustrin går mot färre och större gruvor, vilket gjort att gruvproduktionen ökat trots att antalet gruvor har minskat. Finland som gruvland Gruvnäringen har haft en betydande roll i den finländska industrin då den har tillhandahållit råvara för den inhemska metallindustrin. Gruvdrift har förekommit i Finland sedan 1500-talet och fler än 270 gruvor har sedan dess varit i drift. Satsningarna inom prospektering har varit relativt konstanta de senaste åren och totalt satsas årligen ca 40 miljoner euro på prospektering i Finland, vilket är högst i Europa. Stigande metallpriser och ett ökat internationellt intresse för Finland har gjort att trenden för prospektering och gruvdrift är positiv. Volymen som brutits i finska gruvor har långsamt ökat sedan 1995 och under 2007 fanns det sju aktiva malmgruvor i landet, varav tre i den s.k. Raahe-Ladogazonen. Bilden intill visar en översikt över de malmgruvor som är aktiva i Finland idag. Det finns ett flertal anledningar till det ökade intresset för mineralprojekt i Finland. Det är internationellt känt att Finland har liknande positiva geologiska förutsättningar och med motsvarande potential som Australien och Kanada. Vidare anses det stabila politiska och ekonomiska läget, väl fungerande gruv- och miljölagstiftning samt samhällets positiva attityd till gruvnäringen som viktiga faktorer. Övriga faktorer som också har positiv inverkan på gruvnäringen är landets goda infrastruktur, stora glest befolkade områden samt god kvalitet och täckning på geologiska data framtagen av GTK 1. Utöver aktiva gruvföretag har Finland världsledande leverantörer av gruvteknologi och utrustning som Outotec 2 och Metso. Dessutom finns ett stort antal mindre konsult- och entreprenadföretag inom gruv- och prospekteringssektorn. Sverige som gruvland Sveriges gruv- och metallindustri har haft stor inverkan på landets ekonomi ända sedan medeltiden och redan då exporterades en stor del av det stål, koppar och silver som utvanns i landet. I början av 1900-talet fanns det i Sverige uppemot 500 gruvor i drift. Vid utgången av 2007 fanns det 16 aktiva gruvor, varav 14 för metallmalmer enligt Bergsstaten. Omkring Metallgruvor 2007 Suurikuusikko Au 2007 Pahtavaara Au 1996 Källa: Bergsstaten Kemi Cr 1996 Hitura Ni, Cu Pyhäsalmi , Cu, Zn, S, Ag, Au Särkiniemi Ni, Cu 2007 Orivesi Au , km 1 Geologiska Forskningscentralen. 2 För mer information om feasibilitystudier se kapitel Verksamhetsbeskrivning avsnitt Laiva Feasibilitystudie 14

17 MARKNADSÖVERSIKT hälften av all malm som bryts i Sverige är järnmalm och resten är huvudsakligen sulfidmalm. Ur sulfidmalm utvinns det i Sverige koppar, zink, bly, silver och guld. Den huvudsakliga delen av den prospektering som sker utförs i de traditionella gruvdistrikten Bergslagen, Skellefte fältet och Norrbotten. Bilden Gruvor i Sverige januari 2008 visar en översikt över de malmgruvor som är aktiva i Sverige idag. Sverige följer den globala trenden vad avser ökade satsningar på prospektering. Under 2006 ökade investeringarna till 365 miljoner kronor jämfört med 290 miljoner kronor Bland de internationella företag som prospekterar i Sverige finns ett flertal av världens ledande gruvbolag representerade, vilket indikerar att förutsättningarna för Sverige som gruvland får anses som goda ur ett internationellt perspektiv. Sverige har dessutom världsledande leverantörer av gruvutrustning genom Atlas Copco och Sandvik. Vid sidan av de stora aktörerna finns det ett stort antal mindre konsult- och entreprenadföretag inom gruv- och prospekteringssektorn. VÄGEN TILL GULD Inledning Malm är ett ekonomiskt begrepp som används då en mineralisering är lönsam att utvinna och som därmed kan ge upphov till gruvverksamhet. Den ekonomiska lönsamheten avgörs av faktorer som t.ex. anrikningskostnader, koncentratkvalité, miljövårdskostnader, brytningskostnader och metallpriser. Malmer bildas genom att metaller koncentreras som en följd av olika geologiska processer. För nästan två miljarder år sedan fanns det flera områden med vulkanisk aktivitet i Norden, bl.a. i delar av nuvarande Västerbotten i Sverige och Brahestad i Finland. Den vulkaniska aktiviteten medförde kraftfulla geologiska processer som resulterat i att det idag finns ett stort antal områden i regionen med förhöjda halter av metaller. Utvinning av guld och andra metaller sker genom flera steg: prospektering, gruvbrytning, anrikning samt raffinering. Prospektering Prospektering är en metodisk process där kännedomen om en fyndighets storlek och metallhalt gradvis ökas med målsättning att identifiera en brytvärdig fyndighet. Traditionell geologisk malmprospektering inleds ofta med fynd av mineral i hällar och block eller observation av landformer samt olika sprickoch förkastningssystem. Andra sätt att identifiera intressanta områden är genom geokemiska och geofysiska metoder. Genom geokemiska metoder undersöks och utvärderas haltvariationerna i berggrundens kemiska sammansättning. Metoden innefattar provtagning, kemisk analys av proverna där flera grundämnen samtidigt kan utläsas samt en utvärdering och tolkning av resultaten. I Nordic Mines fall består provmaterialet av morän. Vid Nordic Mines prospektering tas vanligtvis prov på flera nivåer i moränen samt från underliggande berggrund. Proverna tas systematiskt och analysresultaten överförs till en databas där variationerna kan identifieras. I ett gynnsamt fall är halten hög på ett begränsat och därmed malmkritiskt område. Haltfördelning och inlandsisens riktning visar var i berggrunden mineraliseringar är belägna. Genom geofysiska metoder utnyttjas det faktum att malmer har andra fysikaliska egenskaper än omgivande gråberg. Skillnader finns bland annat i magnetism, elasticitet, elektrisk ledningsförmåga, specifik vikt, strålning, värmeledningsförmåga och radioaktiv strålning. Observationer där jordens elektromagnetiska strålning registreras, görs från marken eller genom flygmätning från låg höjd. När tillstånd beviljats sker fortsatt detaljundersökning och kartläggning. För att slutligen kunna fastställa förekomsten av en eventuell mineralfyndighet genomförs provborrningar där prover tas i berggrunden. För att öka kännedomen om fyndighetens storlek och halt är nästa steg kärnborrning där prover tas långt ned i berggrunden. Då kärnborrning är kostsamt sker det först när det finns tydliga indikationer på att det kan finnas en fyndighet med potential för framtida utvinning. Varje borrkärna analyseras med avseende på mineralhalt och i takt med att fler borrprover analyseras erhålls en uppfattning om mineraliseringsstorlek och mineralhalt. När en fyndighet har detaljundersökts genom kärnborrning friläggs berggrunden och provbrytning genomförs. Mineraltillgången från provbrytningen skickas iväg för anrikningstester som ger information om vilket utbyte malmen kommer att ge i ett framtida anrikningsverk och vilken typ av anrikningsprocess som bör användas. Provbrytningen och anrikningstesterna ger också information om brytegenskaper som är avgörande vid designen av gruva och val av brytmetod. Prospekteringen i Finland och Sverige under senare hälften av 1990-talet har främst inriktat sig på att finna koppar, bly, zink, nickel och guld, men även diamanter och industrimineral. I Finland har GTK historiskt sett spelat en viktig roll för prospektering genom kartläggning, dokumentation och analys av mineralrika områden. I Sverige bedrev staten tidigare egen prospektering genom NSG 2. Idag bedrivs prospektering i båda länderna av enskilda prospekterings- och gruvföretag samt av GTK i Finland. 1 Bergsstaten, årsredovisning Nämnden för Statens Gruvegendom. 15

18 MARKNADSÖVERSIKT Gruvor i Sverige januari 2008 Sveriges andel av produktionen inom EU 2006 EUs andel av världsproduktionen 2006 Guld (ton) Kirunavaara Övriga 6,4; 30,4% Malmberget Aitik Frankrike 1,5; 7,2% Sverige 6,8; 33% 1% av ton Vindelgransele Eva Storliden Vargbäcken Maurliden Blaiken Norrliden Svärtträsk Barsele Svartliden Fäboliden Kristineberg Björkdal Renström Silver (ton) Övriga 87,5; 5,1% Portugal 21,3; 1,2% Finland 6,2; 30% Sverige 292,3; 17% Järnmalm Sulfidmalm Guldmalm Industrimineral Polen 1 325; 77% 9,1% av ton I produktion Ansökt eller beviljad Koppar (tusen ton) Övriga 22; 3% Sverige 87; 12% Garpenberg Dannemora Portugal 79; 11% Lovisagruvan 5% av 15 milj ton Zinkgruvan Tornby Polen 512; 74% Zink (tusen ton) Övriga 57; 7% Vram Lunnom Billinge 250 km Polen 135,6; 16% Sverige 210; 25% 8% av 10 milj ton Sveriges andel av produktionen inom EU 2006 EUs andel av världsproduktionen 2006 Irland 425,7; 52% Järn (miljoner ton) Slovakien 0,3; 1% Österrike 2,1; 8% Övriga 0,4; 2% Bly (tusen ton) Övriga 11,8; 7% Irland 62,0; 34% Sverige 55,6; 31% 2% av milj ton 5% av 3,8 milj ton Sverige 23,3; 89% Polen 51,0; 28% 16

19 MARKNADSÖVERSIKT Klassificering av mineraltillgångar Vid klassificering av mineraltillgångar används tre olika klassificeringar 1 antagen, indikerad och känd. Det som skiljer dessa underkategorier åt är tätheten i borrningar. I Laivafyndighetens fall är den kända mineraltillgången beräknad över en volym där tätheten är meter mellan profiler respektive borrhål. Indikerad mineraltillgång har något lägre informationstäthet och är beräknad med borrhålsavstånd på mellan och meter. Den antagna mineraltillgången är beräknad över volymer där borrhålstätheten varierar från upp till meter. Mineraltillgångar påvisar endast fyndighetens storlek och mineralhalt, vilket innebär att hänsyn inte tas till förutsättningarna för att bryta fyndigheten. För att kunna klassificera en fyndighet som malmreserv, d.v.s. den del av en känd eller indikerad mineraltillgång som är ekonomiskt brytvärd, krävs att hänsyn tas till redovisade ekonomiska, tekniska och juridiska förhållanden, bevisade genom en fullständig feasibilitystudie. En malmreserv delas i sin tur in i två underklasser: bevisad malmreserv och sannolik malmreserv. Klassificeringen av fyndigheter får endast göras av kvalificerade personer, d.v.s. personer godkända av gruvföreningar eller motsvarande organisationer. Gruvbrytning Inför ett investeringsbeslut görs en ekonomisk värdering av projektet i dess helhet en så kallad feasibilitystudie 2. Denna används även som underlag vid en bankfinansiering av investeringen och kallas då bankable feasibilitystudie. Studien baseras på all tillgänglig och väsentlig information såsom tekniska utredningar, malmberäkning, processtester, miljökonsekvensstudier, myndighetstillstånd och villkor, marknadsförutsättningar, prognostiserade investeringskostnader baserade på faktiska offerter och driftskostnader. En feasabilitystudie föregås ofta av en pre-feasibilitystudie samt en initial prefeasibilitystudie. I dessa studier baseras kostnaderna på tidigare produktionserfarenhet vid existerande gruvor, på offerter som erhållits av jämförbara bolag eller på kostnadsuppskattningar från potentiella leverantörer. Är resultatet av den slutliga feasibilitystudien positivt kan beslut om anläggning av gruva och anrikningsverk samt framtida produktion fattas. Brytning kan ske i dagbrott, under jord eller med en kombination av båda alternativen. I Norden bryts malm såväl i underjordsgruvor som i dagbrott. Avgörande kriterier för vilken brytningsmetod som väljs är malmkroppens metallhalt, 1 Internationellt vedertagna standarder finns för att klassificera fyndigheter där det grundläggande policydokumentet National Instrument NI utgör fundamentet. 2 Genomförbarhets- och lönsamhetsstudie vilken ligger till grund för beslut om gruvinvestering. geometri och belägenhet. All brytning sker genom att spränghål borras som fylls med sprängmedel och sprängs. Genom sprängningen bryts malmen upp till block på upp till något ton som kan transporteras till krossning och därefter vidare till anrikningen där den krossas och mals ytterligare. Anrikning Vid anrikningen separeras olika mineral från varandra och koncentreras för att en så hög halt som möjligt av det värdefulla mineralet ska uppnås. Anrikning nyttjas både för metallförande malmer och för industrimineral. Anrikning är en fysikalisk eller fysikalisk/kemisk process där olika mineralegenskaper utnyttjas såsom densitet samt ytkemiska, magnetiska eller elektriska egenskaper. Vanligt förekommande anrikningsmetoder är gravimetrisk separation, flotation och lakning. De mest relevanta metoderna för Nordic Mines är gravimetrisk separation och lakning. Gravimetrisk separation baseras på att olika mineral har olika densitet. Metoden används ofta för anrikning av guld. I lakningsprocessen separeras guldet i malmen från andra mineral och orenheter genom att den löses upp kemiskt för att sedan utvinnas selektivt ur laklösningen. Även lakning används vanligen vid utvinning av ädelmetaller. Som ett slutligt steg vid anrikning, både vad avser gravimetrisk separation samt lakning, smälts det utfällda guldet och gjuts till s.k. dorétackor för vidare försäljning till smältverk. Dorétackor innehåller en blandning av ej raffinerat guld, silver och koppar. Anrikningsprocessen är idag storskalig och högst automatiserad. Tekniska innovationer förväntas i framtiden att möjliggöra brytning och anrikning av malmer med allt lägre Ökande grad av geologisk kännedom och tillförlitlighet Mineraltillgång Antagen Indikerad Känd Hänsyn till brytning, metallurgi, ekonomi, marknad, legala, miljömässiga, sociala och samhälleliga faktorer Förändringsfaktor Källa: Australasian Joint Ore Reserves Committee (JORC) Malmreserv Sannolik Bevisad 17

20 MARKNADSÖVERSIKT guldhalt. Utbyte är den procentuella andelen av den totala mängden av metallen i malmen som utvinns i anrikningsprocessen. Ett utbyte på 90 procent och däröver utgör en hög nivå för guld. Raffinering Dorétackorna säljs vidare till smältverk där guldet skiljs ut från de övriga metallerna och renas till en renhetsgrad på 99,99 procent. Det rena guldet gjuts vanligen till standardiserade tackor och går sedan till försäljning på världsmarknaden. Tillstånd och gruvans livscykel Prospektering och gruvverksamhet är omgärdat av ett strängt regelverk och kräver olika sorters tillstånd beroende på projektfas. Tabellen nedan visar en översikt på viktiga tillstånd i samband med prospektering och gruvdrift. Prospektering Miljötillstånd Rekognosering Förbehåll Inmutning/ Undersökningstillstånd Tillstånden förlängs så länge som det bedrivs gruvdrift vid fyndigheten Pre-feasibilitystudie Prospektering Ansökan om miljötillstånd/ gruvrättighet Utökning av mineraltillgången Produktion Feasibilitystudie Genomförande av gruvans efterbehandlingsplan Utmål/ Bearbetningskoncession Investeringsbeslut Efterbehandling Projektfinansiering Byggnation av anrikningsverk Tabellen visar en översikt över de viktigaste tillstånden i samband med prospektering och gruvdrift. Projektfinansiering Det finns ett antal internationella banker och kreditinstitut som specialiserat sig på olika typer av projektfinansiering av gruvor genom s.k. guldlån och projektlån. Denna typ av lån är vanligt förekommande i branschen och har använts av ett antal nordiska prospekteringsföretag vid finansiering av utbyggnad av guldgruvor. Guldlån är ett lån av guld från en bank. Lånet ges till prospekterings- och gruvföretag som ställer det framtida guld de kommer att utvinna från fyndigheten som säkerhet. Det guld bolaget fått låna kan säljas på marknaden mot likvida medel vilket kan användas till att finansiera uppbyggnaden av en gruvanläggning. När bolaget börjar producera guld amorteras lånet med en del av produktionen. Projektlån är idag något mer vanligt förekommande än guldlån och erbjuds av kommersiella banker vid samma tidpunkt som guldlån, d.v.s. när feasibilitystudien är bankable. Projektfinansiering bygger på ett finansiellt instrument där mineraltillgången i fyndigheten används som säkerhet. GULDMARKNADEN Global guldproduktion Guldmarknaden tillförs guld från tre olika kanaler: gruvbrytning, återvinning samt genom centralbankernas utförsäljning av guldreserver. Enligt GFMS årliga studie var den globala gruvproduktionen ca ton under 2007 vilket var en minskning med under en procent jämfört med Endast Asien sett som region ökade sin guldproduktion under Största minskningen stod Afrika för med en minskning i guldproduktionen med ca 30 ton. Det totala årliga utbudet som även inkluderar återvinning och centralbankernas nettoförsäljning minskade med två procent till ton under GFMS uppskattar att Exempel på tillstånd Förklaring Finland Sverige Förbehåll Innebär ensamrätt att ansöka om inmutning för ett specifikt projektområde. Inmutning (Finland)/ Undersökningstillstånd (Sverige) Innebär ensamrätt att undersöka, företrädesrätt till utmål/bearbetningskoncession samt tillträde till mark för undersökningsarbete. Utmål (Finland)/ Bearbetnings koncession (Sverige) Utfärdas på basis av påvisad lönsam mineraltillgång och innebär ett tillstånd att påbörja gruvbrytning. Miljötillstånd Tillstånd för drift av gruva och anrikningsverk. Ansökan sker samtidigt som ansökan om gruvrättighet på basis av en framtagen miljöplan. 18