Ung i Värmland

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Folkhälsovetenskap Ungdomars hälsa Curt Hagquist Erik Forsberg Ung i Värmland En undersökning bland niondeklassare

2 Innehåll INLEDNING...5 METOD...8 Deltagande och bortfall... 8 Redovisningen... 9 RESULTAT...11 Bakgrundsvariabler Skolan Oro, hälsa och självuppfattning Fritiden Alkohol Sniffning Tobak Motion, idrott och kost SAMMANFATTNING...89 REFERENSER...93 BILAGA Deltagande och bortfall BILAGA Skolan Alkohol och tobak Motion och kost BILAGA Skolan Alkohol och tobak Motion och kost BILAGA

3 Inledning Larmrapporter om barns och ungdomars psykiska hälsa har återkommande publicerats under mer än tio år. Innebörden har varit närmast entydig: allt fler unga mår allt sämre. Det började i mitten 1990-talet med studier och fältrapporter som indikerade, eller tolkades som tecken på, omfattande och växande ohälsa bland barn och ungdomar i den ekonomiska krisens spår (Vårdförbundet SHTF & Lärarförbundet, 1994; SKTF, 1994a; SKTF, 1994b; Landstingsförbundet, 1994). Det har fortsatt på 2000-talet även efter det att samhällsekonomin återhämtats med studier och rapporter på samma tema (Barnombudsmannen m fl. 2003; Barnombudsmannen, 2004). Nu som på krisens 1990-tal är det dock svårt att empiriskt beskriva ohälsans utbredning och att styrka att ohälsan ökat över tid bland barn och ungdomar. Det fåtal nationella studier som genomförts har begränsad användbarhet för epidemiologisk bevakning (SOU, 2006). Inte minst är det svårt att följa utvecklingen för olika sociodemografiska grupper. Behovet av nationella och återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa är därför uppenbart (SOU 1998; Köhler, 2004). Till skillnad från området psykisk hälsa är kunskaperna om ungdomars alkohol- narkotika- och tobaksvanor goda. Sedan 1970-talet genomförs årliga undersökningar bland niondeklassare och undersökningar vartannat år bland sjätteklassare (Hvitfeldt & Rask, 2005). Den vita fläcken på den epidemiologiska kartan kan dock komma att utplånas under de närmaste åren överlämnade Socialstyrelsen ett förslag till regeringen om nationella och återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa (Hagquist, 2005). Förslaget om nationella mätningar återfinns också i den utredning om ett nationellt kunskapscentrum för unga i riskzonen för psykisk ohälsa, vilken Socialstyrelsen överlämnade till regeringen i december 2006 (Socialstyrelsen, 2006). Behovet av nationella mätningar enligt Socialstyrelsens förslag påtalades också i den statliga utredning om ungdomars stress och psykiska ohälsa som presenterades i augusti 2006 (SOU, 2006). 5

4 I föreliggande rapport redovisas data om värmländska niondeklassares sociala och hälsomässiga situation, i skolan och på fritiden. Rapporten baseras på uppgifter som insamlats i forskningsprojektet Ung i Värmland. Totalt har mer än niondeklassare deltagit vid de datainsamlingar som ägt rum åren 1988, 1991, 1995, 1998, 2002 och år av stora förändringar Rapporten spänner över en 17-årsperiod under vilken stora förändringar ägt rum i Sverige och i världen förändringar som påverkat ungdomars levnadsförhållanden och uppväxtvillkor: O När den första datainsamlingen genomfördes 1988 rådde fortfarande närmast full sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden och arbetslösheten var låg i det svenska samhället. Fem år senare befann sig Sverige i den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet, innebärande massarbetslöshet. Mer än någon annan åldersgrupp drabbades ungdomarna av den höga arbetslösheten, i synnerhet under krisens inledning. År 1994 erhöll exempelvis en av tre ungdomar i åldern år någon form av arbetslöshetsersättning (Statens Offentliga Utredningar, 2000). Samtidigt drabbades också många barnföräldrar av arbetslöshet (Statistiska Centralbyrån, 1997). I arbetslöshetens och lågkonjunkturens spår följde ekonomiska nedskärningar i skolor och andra offentliga verksamheter (Hagquist, 1997). O Under början och mitten av 1990-talet ökade barnfattigdomen stadigt och var som störst De två påföljande åren skedde en vändning och 2001 understeg barnfattigdomen 1991 års siffror som var de dittills lägsta (Salonen, 2003). O På den internationella arenan fanns fortfarande två konkurrerande supermakter vid tiden för starten av Ung i Värmland Något år senare hade Berlinmuren rivits och efter ytterligare något år rämnade det forna Sovjetimperiet vilket innebar att Europas politiska karta ritades om. O Inom drogområdet har Sveriges inträde i EU inneburit att förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken, med inköpsrestriktioner och höga alkoholskatter, steg för steg raserats. På sex år från 1996 till 2002 steg den totala alkoholkonsumtionen per invånare 15 år och äldre från 8.0 till 9.9 liter ren alkohol (Leifman, Arvidsson, Hibell, Kühlhorn & Zetterberg, 2004). Sedan 2002 ligger den årliga totalkonsumtion på cirka 10 liter 100-procentig alkohol per invånare (15 år och äldre), vilket innebär en konsumtionsökning med drygt 20 procent under 2000-talet (CAN, 2006). 6

5 Den första datainsamlingen inom projektet Ung i Värmland genomfördes av landstingets samhällsmedicinska enhet, de påföljande tre av landstingets Centrum för folkhälsoforskning. De två senaste datainsamlingarna genomfördes av Karlstads universitet. Datainsamlingarna 1995, 1998, 2002 och 2005 har delvis finansierats med bidrag från de värmländska kommunerna; åren 1998, 2002 och 2005 också med bidrag från länsstyrelsen. Landtinget i Värmland har sedan 1980-talet ekonomiskt bidragit till forskningsområdet ungdomars hälsa, i vilket Ung i Värmland ingår. Sedan slutet av 1980-talet har resultat och analyser baserade på Ung i Värmland redovisats i böcker, forskningsrapporter och vetenskapliga tidskrifter, både svenska och internationella. I en tidigare rapport har niondeklassarnas alkohol- och narkotikavanor för perioden redovisats (Hagquist & Nilsson, 2005). Föreliggande rapport utgör en redovisning för perioden av samtliga frågeområden som Ung i Värmland innefattar. Rapporten fokuserar på jämförelser över tid och jämförelser mellan olika grupper av ungdomar. Det är den andra rapporten om Ung i Värmland i vilken hela undersökningsmaterialet redovisas utifrån elevernas huvudsakliga studieinriktning (teoretisk respektive icke teoretisk för åren 1995, 1998, 2002 och 2005). Det är vår förhoppning att denna rapport ska stimulera till en diskussion om ungdomars levnadsförhållanden bland annat i ljuset av de samhällsförändringar som ägt (och ständigt äger) rum. Framförallt hoppas vi att rapporten ska främja en diskussion om hur ungdomars uppväxtvillkor kan förbättras i skolan och på fritiden. 7

6 Metod Ung i Värmland har genomförts som en totalundersökning, det vill säga samtliga niondeklassare i Värmlands 16 kommuner har omfattats av undersökningen med undantag för år 1995 då Kristinehamns och Säffle kommuner ej deltog. Samtliga år har datainsamlingen ägt rum under vårterminen: 1988 i februari; 1991 i mars; 1995 i april; 1998 i april; 2002 i april och 2005 i april. Eleverna har besvarat frågeformuläret anonymt i klassrummet. Deltagande och bortfall Nedan anges deltagande och externt bortfall för samtliga undersökningsår. Siffrorna inom parentes anger deltagande respektive bortfall beräknat på de 14 kommuner som deltagit samtliga år deltog 3202 (2701) elever. Bortfallet totalt var 10.2 % (10.0) deltog 3042 (2605) elever. Bortfallet totalt var 11.5 % (11.1) deltog 2426 elever. Bortfallet totalt var 6.7 % deltog 2734 (2342) elever. Bortfallet totalt var 9.6 % (9.3). Från bortfallet har exkluderats en hel klass i vilken undersökningen inte kom att genomföras på grund av tidsbrist enligt den aktuella skolan deltog 2931 (2478) elever. Bortfallet totalt var 11.3 % (11.8%) deltog 3124 elever. Bortfallet var 13.9% (14.3). I bortfallet har inräknats frågeformulär som inlämnats helt blanka eller som varit ifyllda på ett uppenbart oseriöst sätt. Antalet sådana formulär var 0 st 1988, 7 st 1991, 9 st 1995, 7 st 1998, 5 st 2002, och 12st Könsskillnaderna i externt bortfall var små samtliga undersökningsår, som mest drygt en procent. 8

7 I tabell 34 (bilaga 1) redovisas antalet elever som besvarade frågeformuläret (baserat på de 14 kommuner som deltagit samtliga år), fördelat efter undersökningsår samt totalt och efter kön. Dessa siffror utgör basen för procentberäkningarna på "värmlandsnivå, det vill säga n-talen. Att det totala antalet elever ibland är större än summan av pojkar och flickor beror på att uppgift saknas om kön i en del fall. I tabell 35 a-b (bilaga 1) redovisas antalet elever som besvarade frågeformuläret för samtliga kommuner, totalt och fördelat efter kön. Dessa siffror utgör basen för procentberäkningarna på kommunnivå. I tabell 36 a-b (bilaga 1) redovisas antalet elever som besvarade frågeformuläret för samtliga skolor, totalt och fördelat efter kön. Dessa siffror utgör i förekommande fall basen för procentberäkningarna på skolnivå. I tabell 37 (bilaga 1) redovisas det totala externa bortfallet fördelat efter kommun. I tabell 38 (bilaga 1) redovisas det totala externa bortfallet fördelat efter skola. I tabell 75 (bilaga 4) redovisas förstahandsval till gymnasiet fördelat efter undersökningsår och program. Det interna bortfallet (det vill säga andelen elever som inte besvarat enskilda frågor) är som helhet lågt för de frågor som redovisas i rapporten. Redovisningen I rapporten redovisas resultaten för flertalet av de frågor som ingått i undersökningen åren Resultaten redovisas i tabeller, fördelade efter kön och undersökningsår samt efter kön, undersökningsår och förstahandsval till gymnasieskolan. Redovisningen utifrån förstahandsval baseras på två huvudgrupper av studerande åren : de som sökt till teoretiska program och de som sökt till icke teoretiska program. Till gruppen teoretiska program har förts studerande som i första hand valt: naturvetenskap; samhällsvetenskap; IB-utbildning; specialutformat samhällsvetenskapligt program med medieprofil; specialutformat naturvetenskapligt program med ekonomisk/internationell profil; NVSP; TIME; IT, kommunikation och ledarskap (InfoKompGymnasiet); Samhälle, människa och beteende (InfoKompGymnasiet). Till gruppen icke teoretiska program har förts förstahandssökande till övriga program, samt de som inte alls sökt till gymnasieskolan (ca 1 %).Av tabell 76 framgår att nya program tillkommit (till exempel teknik) vilket kan ha inneburit att skillnaderna mellan teore- 9

8 tiskt och icke teoretiskt program minskat något med avseende på studerandesammansättning. Redovisningarna i rapporten baseras på svaren från eleverna i de 14 kommuner som deltagit i Ung i Värmland samtliga år. Med andra ord: svaren från Kristinehamns och Säffle kommuner från åren 1988, 1991, 1998, 2002 och 2005 ingår inte i underlaget, eftersom dessa kommuner inte deltog år Syftet med detta är att åstadkomma en enhetligare bas för jämförelser mellan olika år. I tabell (bilaga 2) redovisas kommunvis ett urval av frågor, fördelat efter kön. För två kommuner (Munkfors och Storfors) redovisas endast totalresultat, beroende på att bas-talen (dvs antalet besvarade enkäter) för procentberäkning bedömts vara alltför små för att medge könsvis resultatredovisning. I tabell (bilaga 3) redovisas skolvis ett urval av frågor, fördelat efter kön. Procentsiffror redovisas för skola och år endast då antalet pojkar/flickor som besvarat frågeformuläret uppgår till 40 eller mer. Utelämnade av procenttal markeras i tabellerna med tre punkter ( ). I de fall en kommun eller skola inte deltagit markeras detta med ett streck (-). I de fall namnet på en skola ändrats anges det namn som gällde vid senaste undersökningstillfället (med angivande av tidigare namn inom parentes). I resultatredovisningen för kommuner och skolor ingår även svaren från Kristinehamn och Säffle åren 1988, 1991, 1998, 2002, och

9 Resultat Bakgrundsvariabler Tabell 1. Ålder Elevernas ålder i årskurs 9 fördelat efter kön och undersökningsår (procent). Data saknas för Pojkar < 16 år år > 16 år Tabell 1 visar att i genomsnitt ungefär 95 % av eleverna i årskurs 9 är eller kommer att fylla 16 år under undersökningsåret, men att andelen i denna grupp är högre 1998 än År 2005 var andelen elever som var äldre än 16 år något högre än år Tabell 2. Sökt gymnasieprogram? Andel sökande till gymnasieskolan fördelat efter undersökningsår (procent). Data saknas för 1988 och Ja Nej Ej svar Av tabell 2 framgår att andelen sökande till gymnasieskolan har legat ungefär på samma nivå vid samtliga fyra undersökningstillfällen för vilka data finns. 11

10 Tabell 2a. Andel sökande till gymnasieskolan fördelat efter kön och undersökningsår (procent). Data saknas för 1988 och Pojkar Sökt gymnasieprogram? Ja Nej Ej svar Av tabell 2a framgår att andelen sökande pojkar respektive flickor till gymnasieskolan har legat ungefär på samma nivå vid samtliga fyra undersökningstillfällen för vilka data finns. Tabell 3. Förstahandsval till gymnasiet fördelat efter kön, undersökningsår och huvudsaklig studieinriktning (procent). Data saknas för 1988 och Pojkar Förstahandsval? Teoretiskt Icke teoretiskt Ej svar Tabell 3 visar att andelen som sökt till ett teoretiskt program som förstahandsval ökade bland både pojkar och flickor mellan åren 1995 och 1998 men minskade mellan 1998 och Den sistnämnda minskningen var närmare 20 procentenheter bland pojkar. Andelen pojkar som sökt till ett icke teoretiskt program ökade från 48 procent år 1998 till 71 procent år Större andel flickor än pojkar har sökt ett teoretiskt program samtliga undersökningsår. 12

11 Tabell 4. Födelseland Elevernas och föräldrarnas födelseland fördelat efter kön och undersökningsår. Data saknas för 1988 och Pojkar Född i Sverige Mamma född i Sverige Pappa född i Sverige Tabell 4 visar att andelen pojkar och flickor som är födda i Sverige minskade mellan åren 1995 till 2002, men att andelen är högre 2005 än Samma förhållande gäller med avseende på föräldrarnas födelseland. 13

12 Tabell 5. Boendeform Hur bor Du? Elevernas boendeformer fördelat efter kön och undersökningsår (procent). Data saknas för 1988 och Pojkar Lägenhet Radhus/kedjehus eller villa Bor Du tillsammans med både Din mamma och pappa? Ja Nej, enbart med mamma Nej, enbart med pappa För det mesta med mamma och ibland med pappa För det mesta med pappa och ibland med mamma Ungefär lika mycket hos pappa som hos mamma Varken med mamma eller pappa under skolveckorna Aldrig med varken mamma eller pappa

13 Tabell 5 visar att andelen pojkar och flickor som bor i lägenhet respektive radhus, kedjehus eller villa är ungefär densamma , men att andelen boende i lägenhet ökade något En större andel flickor bor i lägenhet jämfört med pojkar. Andelen pojkar och flickor som bor tillsammans med både sin mamma och pappa har minskat under perioden Större andel pojkar än flickor uppger år 2005 att de bor tillsammans med både mamma och pappa. Under perioden 1995 till 2005 har andelen pojkar och flickor som bor ungefär lika mycket hos pappa som hos mamma ökat. Ökat har även andelen pojkar och flickor som för det mesta bor med mamma och ibland med pappa. År 2005 bor var tioende pojke och flicka för det mesta med mamma och ibland med pappa. 15

14 Tabell 6. Sysselsättning Föräldrarnas sysselsättning fördelat efter kön och undersökningsår (procent). Data saknas för 1988 och Pojkar Har Din mamma för närvarande ett arbete? Ja Är Din mamma för närvarande arbetslös? Ja Är Din mamma för närvarande studerande? Ja Har Din pappa för närvarande ett arbete? Ja Är Din pappa för närvarande arbetslös? Ja Är Din pappa för närvarande studerande? Ja Av tabell 6 framgår att det genomgående är en större andel pappor än mammor som har ett arbete. År 2002 var det år som störst andel pojkar och flickor uppger att deras pappa har ett arbete. Samma år är andelen pojkar som uppger att deras mamma har ett arbete också störst medan andelen flickor som uppger att deras mamma har ett arbete var störst år

15 År 2005 var det år som lägst andel mammor hade ett arbete. Andelen studerande mammor och pappor ökade under tidsperioden men minskade En större andel mammor än pappor är studerande, detta gäller för samtliga undersökningsår 17

16 Skolan I tabell 7a-c redovisas elevernas upplevelser av olika skolförhållanden. Tabell 7a. Andel pojkar och flickor som uppger att skolarbetet ofta eller alltid kännetecknas av nedan nämnda förhållanden, fördelat efter undersökningsår (procent). Vad kännetecknar skolarbetet i Din klass? Kännetecknas skolarbetet av att.. Pojkar Du får lära Dig saker och ting som är viktigt för Dig , Det är stökigt och bråkigt i klassrummet Alltför stora krav ställs på Dig från lärare Du får tillräckligt med hjälp av lärarna för att kunna hänga med i undervisningen Alltför stora krav ställs på Dig från andra vuxna t.ex. från någon av Dina föräldrar Kontakterna med lärare är bra Alltför små krav ställs på Dig från lärare Skoldagen känns splittrad på grund av lokalbyten, lärarbyten, ämnesbyten Kamratskapet i klassen är bra

17 Vad kännetecknar skolarbetet i Din klass? Kännetecknas skolarbetet av att.. Pojkar Alltför små krav ställs på Dig från andra vuxna t.ex. Dina föräldrar Av tabell 7a framgår att drygt hälften av eleverna år 2005 anser att de ofta eller alltid får lära sig viktiga saker i skolan, cirka 65 procent upplever att de får tillräckligt med hjälp av lärarna för att kunna hänga med i utbildningen samt att kontakterna med lärarna är bra. Dessa siffror har varit relativt konstanta över tid. Mer än var fjärde pojke och nästan var tredje flicka uppger år 2005 att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet, år 1988 var motsvarande siffror ungefär var femte pojke och flicka. Andelen elever som uppger att alltför stora krav ställs från lärare och föräldrar har ökat mellan åren 1988 och Genomgående är det ungefär samma andelar pojkar och flickor som anger positiva eller negativa svar på de förhållanden som redovisas i tabellen även om andelen flickor som anger positiva svar på dessa förhållanden, med ett par undantag, är något högre. 19

18 Tabell 7b. Andel pojkar som uppger att skolarbetet ofta eller alltid kännetecknas av nedan nämnda förhållanden, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Vad kännetecknar skolarbetet i Din klass? Kännetecknas skolarbetet av att.. Teoretiskt program Icke teoretiskt program Du får lära Dig saker och ting som är viktigt för Dig Det är stökigt och bråkigt i klassrummet Alltför stora krav ställs på Dig från lärare Du får tillräckligt med hjälp av lärarna för att kunna hänga med i undervisningen Alltför stora krav ställs på Dig från andra vuxna t.ex. från någon av Dina föräldrar Kontakterna med lärare är bra Alltför små krav ställs på Dig från lärare Skoldagen känns splittrad på grund av lokalbyten, lärarbyten, ämnesbyten Kamratskapet i klassen är bra Alltför små krav ställs på Dig från andra vuxna t.ex. Dina föräldrar

19 Tabell 7c. Vad kännetecknar skolarbetet i Din klass? Kännetecknas skolarbetet av att.. Andel flickor som uppger att skolarbetet ofta eller alltid, kännetecknas av nedan nämnda förhållanden, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Teoretiskt program Icke teoretiskt program Du får lära Dig saker och ting som är viktigt för Dig Det är stökigt och bråkigt i klassrummet Alltför stora krav ställs på Dig från lärare Du får tillräckligt med hjälp av lärarna för att kunna hänga med i undervisningen Alltför stora krav ställs på Dig från andra vuxna t.ex. från någon av Dina föräldrar Kontakterna med lärare är bra Alltför små krav ställs på Dig från lärare Skoldagen känns splittrad på grund av lokalbyten, lärarbyten, ämnesbyten Kamratskapet i klassen är bra Alltför små krav ställs på Dig från andra vuxna t.ex. Dina föräldrar Av tabellerna 7b och 7c framgår det att det är en högre andel pojkar och flickor bland de som sökt till ett teoretiskt program än bland de som sökt till ett icke teoretiskt program, som uppger att de får lära sig saker och ting som är viktiga för dem, att de får tillräckligt med hjälp av lärarna för att kunna hänga med i undervisningen samt att kontakterna med lärarna är 21

20 bra. Dessa förhållanden har varit konstanta samtliga redovisade undersökningsår. En högre andel pojkar och flickor, bland de som sökt till ett icke teoretiskt program än till ett teoretiskt program, uppger år 2005 att det är stökigt och bråkigt i klassrummet och att alltför stora krav ställs från lärare och andra vuxna. Tabell 8a. Följande frågor handlar om vilka möjligheter Du har att påverka Din skolsituation. Anser Du att du kan Andel pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid kan påverka sin skolsituation i nedan nämnda avseenden, fördelat efter undersökningsår (procent). Pojkar Påverka takten i undervisningen? Få hjälp av dina lärare när Du behöver? Påverka hur mycket hemläxor Du får? Påverka när Ni ska ha skrivningar? Påverka innehållet i undervisningen Av tabell 8a framgår att en mycket liten andel av skoleleverna anser sig kunna påverka sin skolsituation mer frekvent. Andelen som anser sig kunna påverka undervisningstakten, mängden hemläxor och innehållet i undervisningen har dock ökat mellan åren 1988 och Med ett smärre undantag har det samtliga undersökningsår varit en högre andel pojkar än flickor som uppger att de kan påverka undervisningstakten, mängden hemläxor och innehållet i undervisningen. Andelen som uppger att de kan påverka tidpunkten för skrivningar har varierat under tidsperioden, pojkar uppger dock i större utsträckning än flickorna att de kan påverka när man skall ha skrivningar. Såväl bland pojkar som flickor har andelen minskat som anger att de kan få hjälp av sina lärare när de behöver. 22

21 Tabell 8b. Andel pojkar som uppger att de ofta eller alltid kan påverka sin skolsituation i nedan nämnda avseenden, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Följande frågor handlar om vilka möjligheter Du har att påverka Din skolsituation. Anser Du att Du kan Teoretiskt program Icke teoretiskt program Påverka takten i undervisningen? Få hjälp av Dina lärare när Du behöver? Påverka hur mycket hemläxor Du får? Påverka när Ni ska ha skrivningar? Påverka innehållet i undervisningen? Tabell 8c. Andel flickor som uppger att de ofta eller alltid kan påverka sin skolsituation i nedan nämnda avseenden, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Följande frågor handlar om vilka möjligheter Du har att påverka Din skolsituation. Anser Du att Du kan Teoretiskt program Icke teoretiskt program Påverka takten i undervisningen? Få hjälp av Dina lärare när Du behöver? Påverka hur mycket hemläxor Du får? Påverka när Ni ska ha skrivningar? Påverka innehållet i undervisningen?

22 Tabellerna 8b och 8c visar att en av tio elever uppger att de ofta eller alltid kan påverka undervisningstakten och mängden hemläxor. Skillnaderna är små mellan programmen. Den andel som uppger att de kan påverka innehållet i undervisningen är låg och allra lägst är den bland de som sökt till ett teoretiskt program, endast tre procent. Andelen som uppger att de kan få hjälp av sina lärare när de behöver, är samtliga redovisade år, högre bland de som sökt till ett teoretiskt program än bland de som sökt till ett icke teoretiskt program. För båda programmen och oavsett kön har mellan åren 1995 och 2005 som uppger att de ofta eller alltid kan påverka när de skall ha skrivningar Med undantag av flickor som sökt till ett icke teoretiskt program har andelen elever, som uppger att de kan påverka takten i undervisningen, ökat mellan åren 1995 och

23 Tabell 9a. Andel pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid störs i skolan av nedan nämnda förhållanden, fördelat efter undersökningsår (procent). Störs Du av nedanstående under Din arbetstid i skolan? Pojkar Dåligt ljus Dålig luft Störande ljud Nerslitna lokaler Nerslitna skolböcker Skolböcker saknas Nedskräpning Förstörelse Dålig standard på toaletter Dålig standard på omklädningsrum i gymnastiksalen Dålig kvalitet på maten Av tabell 9a framgår att andelen elever som störs av skilda förhållanden i skolans arbetsmiljö har ökat markant mellan undersökningsåren. Såväl bland pojkar som flickor redovisas försämringar mellan åren 1988 och 2005 vad gäller samtliga förhållanden redovisade i tabellen. Större andel flickor än pojkar störs år 2005 av dålig luft, störande ljud, nedskräpning förstörelse och dålig standard på toaletter medan större andel pojkar än flickor störs av nerslitna lokaler, nerslitna skolböcker, skolböcker som saknas, dålig standard på omklädningsrum i gymnastiksalen samt dålig kvalité på maten. Av de i tabellen redovisade förhållandena uppger såväl pojkar 25

24 som flickor, samtliga undersökningsår, att de framför allt störs av dålig standard på toaletter och dålig kvalitet på maten. Tabell 9b. Andel pojkar som uppger att de ofta eller alltid störs i skolan av nedan nämnda förhållanden, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Störs Du av nedanstående under Din arbetsdag i skolan? 508 Teoretiskt program Icke teoretiskt program Dåligt ljus Dålig luft Störande ljud Nerslitna lokaler Nerslitna skolböcker Skolböcker saknas Nedskräpning Förstörelse Dålig standard på toaletter Dålig standard på omklädningsrum i gymnastiksalen Dålig kvalitet på maten

25 Tabell 9c. Andel flickor som uppger att de ofta eller alltid störs i skolan av nedan nämnda förhållanden, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Störs Du av nedanstående under Din arbetsdag i skolan? 553 Teoretiskt program Icke teoretiskt program Dåligt ljus Dålig luft Störande ljud Nerslitna lokaler Nerslitna skolböcker Skolböcker saknas Nedskräpning Förstörelse Dålig standard på toaletter Dålig standard på omklädningsrum i gymnastiksalen Dålig kvalitet på maten Av tabellerna 9b och 9c framgår att en ökad andel elever år 2005 jämfört med år 1995, oavsett programval, uppger att de ofta eller alltid störs av flertalet av de angivna förhållandena. För flickor, oavsett programval, är det endast dåligt ljus och dålig luft som redovisar lägre andelar år 2005 än år För pojkar, oavsett programval, är det endast dålig luft som redovisar en lägre andel år 2005 jämfört med år Elever som sökt till ett icke teoretiskt program redovisar genomgående, oavsett kön, högre andel som uppger att de ofta eller alltid störs av de angivna förhållandena än elever som sökt till ett teoretiskt program. 27

26 Tabell 10a. Andel pojkar och flickor som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen, fördelat efter undersökningsår (procent). Tycker Du att Du har svårt att hänga med i undervisningen? Pojkar Ja, i alla ämnen Ja, i de flesta ämnen Ja, i något/några ämnen Nej Av tabell 10a framgår att andelen elever ökat mellan åren 1988 och 2005, som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i alla eller de flesta ämnen. Andelen som svarat nej på frågan om de har svårt att hänga med i undervisningen har under samtliga undersökningsår utgjort cirka hälften av eleverna. Något större andel pojkar än flickor har, samtliga år med undantag av år 1995, svarat nej på frågan om de har svårt att hänga med i undervisningen. Tabell 10b. Andel pojkar som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Tycker Du att Du har svårt att hänga med i undervisningen? 508 Teoretiskt program Icke teoretiskt program Ja, i alla ämnen Ja, i de flesta ämnen Ja, i något/några ämnen Nej

27 Tabell 10c. Andel flickor som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Tycker Du att Du har svårt att hänga med i undervisningen? 553 Teoretiskt program Icke teoretiskt program Ja, i alla ämnen Ja, i de flesta ämnen Ja, i något/några ämnen Nej I tabellerna 10b och 10c framträder tydliga skillnader mellan de elever som sökt till ett teoretiskt program och de som sökt till ett icke teoretiskt program. En större andel pojkar och flickor som sökt till ett icke teoretiskt program uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen. Drygt hälften av flickorna och knappt hälften av pojkarna bland de som sökt till ett icke teoretiskt program, uppger år 2005 att de har svårt att hänga med i undervisningen i något eller några ämnen. Detta kan jämföras med att en tredjedel av flickorna och en femtedel av pojkarna bland de som sökt till ett teoretiskt program år 2005 uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i något eller några ämnen. Pojkar som sökt till ett teoretiskt program är den grupp som redovisar högst andel av de som svarat nej på frågan om de har svårt att hänga med i undervisningen. Andelen som svarat nej har ökat sedan 1995 och utgjorde år 2005 tre fjärdedelar av de pojkar som sökt till ett teoretiskt program. 29

28 Tabell 11a. Andel pojkar och flickor som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen beroende på nedan nämnda förhållanden (stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra), fördelat efter undersökningsår (procent). Vad beror det på att Du har svårt att hänga med i undervisningen? Beror det på att Pojkar Du har svårt att läsa? Du har svårt att förstå lärarna? Det är för stökigt i klassrummet? Du är ej intresserad av skolarbetet? Du lägger ned för lite tid på skolarbetet? Av tabell 11a framgår att andelen elever som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen, med något undantag har ökat mellan år 1988 och år 2005 vad gäller samtliga de förhållanden som redovisas i tabellen. Cirka en fjärdedel av pojkarna och en femtedel av flickorna uppger år 2005 att de har svårt att hänga med i undervisningen då inte är intresserade av skolarbetet och lägger ned för lite tid på detta. 30

29 Tabell 11b Andel pojkar som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen beroende på nedan nämnda förhållanden (stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra), fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Teoretiskt program Icke teoretiskt program Vad beror det på att Du har svårt att hänga med i undervisningen? Beror det på att Du har svårt att läsa? Du har svårt att förstå lärarna? Det är för stökigt i klassrummet? Du är ej intresserad av skolarbetet? Du lägger ned för lite tid på skolarbetet? Tabell 11c Andel flickor som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen beroende på nedan nämnda förhållanden (stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra), fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Teoretiskt program Icke teoretiskt program Vad beror det på att Du har svårt att hänga med i undervisningen? Beror det på att Du har svårt att läsa? Du har svårt att förstå lärarna? Det är för stökigt i klassrummet? Du är ej intresserad av skolarbetet? Du lägger ned för lite tid på skolarbetet?

30 Av tabellerna 11b och 11c framgår att eleverna har svårt att hänga med i undervisningen framför allt beroende på att de ej är intresserade av skolarbetet och att de lägger ned för lite tid på skolarbetet samt att det är stökigt i klassrummet och att de har svårt att förstå lärarna. Men skillnaden mellan programvalen är påtagliga. Ungefär dubbelt så stor andel av pojkar och flickor som bland de som sökt till ett icke teoretiskt program, jämfört med de som sökt till ett teoretisk program, uppger att de är ointresserade av skolarbetet och att de lägger ned för lite tid på detta. Det är också betydligt större andel av eleverna bland de som sökt till ett icke teoretiskt program som uppger att de har svårt att förstå lärarna och att det är för stökigt i klassrummet. Vad gäller samtliga förhållanden redovisade i tabellerna 11b och 11c är det alla undersökningsår, en högre andel som anger dessa orsaker till svårigheter att hänga med i undervisningen, bland de som sökt till icke teoretiska program, jämfört med de som sökt till teoretiska program. Tabell 12a. Andel pojkar och flickor som uppger att det känns roligt respektive tråkigt att gå till skolan, fördelat efter undersökningsår (procent). Tycker Du att det känns roligt eller tråkigt att gå till skolan? 1361 Pojkar För det mesta roligt Varken roligt eller tråkigt För det mesta tråkigt Av tabell 12a framgår att andelen pojkar, som för det mesta tycker det är roligt att gå till skolan, ökat obetydligt mellan åren 1988 och 2005 medan andelen flickor som tycker att det för det mesta är roligt minskat under samma period. Andelen som för det mesta tycker att det är tråkigt att gå till skolan har ökat markant mellan 1988 och 2005 både bland pojkar och flickor. Även om det är en större andel pojkar som tycker att det för det mesta är tråkigt att gå till skolan är skillnaderna små år 2005 mellan pojkar och flickor vad gäller de förhållanden som redovisas i tabellen. 32

31 Tabell 12b Andel pojkar som uppger att det känns roligt respektive tråkigt att gå till skolan, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Tycker Du att det känns roligt eller tråkigt att gå till skolan? 508 Teoretiskt program Icke teoretiskt program För det mesta roligt Varken roligt eller tråkigt För det mesta tråkigt Tabell 12c Andel flickor som uppger att det känns roligt respektive tråkigt att gå till skolan, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Tycker Du att det känns roligt eller tråkigt att gå till skolan? 553 Teoretiskt program Icke teoretiskt program För det mesta roligt Varken roligt eller tråkigt För det mesta tråkigt Tabellerna 12b och 12c visar samtliga undersökningsår att en betydligt större andel pojkar och flickor bland de som sökt till ett teoretiskt program, jämfört med de som sökt till ett icke teoretiskt program, för det mesta tycker att det är roligt att gå till skolan, På motsvarande sätt är andelen, som tycker att det för det mesta är tråkigt att gå till skolan, betydligt större bland de som sökt till ett icke teoretiskt program och då framför allt bland pojkar. År 2005 uppger en dryg tredjedel av de pojkar och flickor som sökt till ett teoretiskt program att de för det mesta tycker att det är roligt att gå i skolan jämfört med en fjärdedel av de pojkar och flickor som sökt till ett icke teoretiskt program. 33

32 Tabell 13a. Andel pojkar och flickor som uppger att de haft uppdrag i elevrådet, fördelat efter undersökningsår (procent). Har Du under det här läsåret varit klassrepresentant för elevrådet eller varit styrelseledamot i elevrådet? Pojkar Ja Av tabell 13a framgår att andelen pojkar och flickor med uppdrag i skolans elevråd varit ungefär 10 procent vid samtliga undersökningstillfällen mellan åren 1988 och År 2002 var det en betydligt högre andel flickor än pojkar som uppgav att de haft uppdrag i elevrådet men år 2005 hade denna andel minskat. Tabell 13b Andel pojkar som uppger att de haft uppdrag i elevrådet, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Har Du under det här läsåret varit klassrepresentant för elevrådet, eller varit styrelsemedlem i elevrådet? Teoretiskt program Icke teoretiskt program Ja

33 Tabell 13c Andel flickor som uppger att de haft uppdrag i elevrådet, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Har Du under det här läsåret varit klassrepresentant för elevrådet, eller varit styrelsemedlem i elevrådet? Teoretiskt program Icke teoretiskt program Ja Tabellerna 13b och 13c visar att det är en större andel pojkar och flickor som under läsåret har haft elevrådsuppdrag, bland de som sökt till ett teoretiskt program än bland de som sökt till ett icke teoretiskt program. Större andel flickor än pojkar på båda programvalen hade år 2005 elevrådsuppdrag. Pojkar som har sökt till ett icke teoretiskt program är den grupp som har haft minst elevrådsuppdrag vid samtliga undersökningstillfällen. Tabell 14a. Andel pojkar och flickor som uppger att de skulle vilja sluta skolan för att börja arbeta, fördelat efter undersökningsår (procent). Om Du blev erbjuden ett arbete idag skulle Du då vilja sluta skolan och börja arbeta i stället om Du själv fick bestämma? Pojkar Ja, oavsett vilket arbete som erbjuds Ja, om jag erbjuds lämpligt arbete Nej, oavsett vilket arbete som erbjuds Vet ej Av tabell 14a framgår att andelen elever som oavsett vilket arbete de erbjöds, inte skulle vilja sluta skolan är lägre år 2005 än år 1988, både bland 35

34 pojkar och flickor. År 2005 är det en betydligt högre andel flickor än pojkar som inte vill sluta skolan, oavsett vilket arbete som erbjuds. En hög andel elever vet dock inte år 2005 hur de skulle ställa sig om de erbjöds ett arbete, dock är denna andel betydligt lägre än vad den var år Tabell 14b Andel pojkar som uppger att de skulle vilja sluta skolan för att börja arbeta, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Om Du blev erbjuden ett arbete idag skulle Du då vilja sluta skolan och börja arbeta istället om Du själv fick bestämma? Teoretiskt program Icke teoretiskt program Ja, oavsett vilket arbete som erbjuds Ja, om jag erbjuds lämpligt arbete Nej, oavsett vilket arbete som erbjuds Vet ej Tabell 14c Andel flickor som uppger de skulle vilja sluta skolan för att börja arbeta, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Om Du blev erbjuden ett arbete idag skulle Du då vilja sluta skolan och börja arbeta istället om Du själv fick bestämma? Teoretiskt program Icke teoretiskt program Ja, oavsett vilket arbete som erbjuds Ja, om jag erbjuds lämpligt arbete Nej, oavsett vilket arbete som erbjuds Vet ej

35 Tabellerna 14b och 14c visar att pojkar och flickor som sökt till ett icke teoretiskt program på gymnasiet är de som är mest positiva till att sluta skolan och börja arbeta oavsett vilket arbete som erbjuds. Oavsett programval och kön har andelen elever, som kan tänka sig att sluta skolan och börja arbeta om de erbjuds ett lämpligt arbete, ökat mellan åren 1995 och Andelen som inte skulle sluta skolan och börja arbeta oavsett vilket arbete som erbjuds har minskat mellan åren 1995 och 2005 bland flickor på båda programvalen samt bland pojkar som valt ett teoretiskt program. Tabell 15a. Andel pojkar och flickor som uppger att de under läsåret mobbats vid sin skola eller mobbat andra, fördelat efter undersökningsår (procent). Har Du under läsåret Pojkar Vid upprepade tillfällen blivit retad, utfryst, slagen eller på annat sätt mobbad av elever vid Din skola? Uppsökt läkare, sjuksköterska, kurator eller psykolog på grund av att Du blivit utsatt för psykisk mobbning (t.ex. retad, utfryst, trakasserad)? Uppsökt läkare, tandläkare eller sjuksköterska på grund av att Du själv blivit slagen vid Din skola? Själv varit med om att mobba någon elev vid Din skola Av tabell 15a framgår att andelen pojkar och flickor som uppger att de vid upprepade tillfällen mobbats i skolan har ökat både bland pojkar och flick- 37

36 or mellan år 2002 och Andelen som mobbats upprepade gånger är den högsta sedan undersökningarna påbörjades år Andelen pojkar och flickor som uppgett att de varit med om att mobba någon elev vid sin skola har inte ändrats mycket över tid. Mellan två och tre gånger så hög andel pojkar som flickor anger under hela tidsperioden att de själva varit med om att mobba någon elev vid sin egen skola. En av tio flickor uppger år 2005 att de sökt hjälp (hos läkare, kurator eller psykolog) på grund av att de blivit utsatta för psykisk mobbing vilket utgör en kraftig ökning av de som sökt hjälp i förhållande till tidigare års undersökningar. Tabell 15b Andel pojkar som uppger att de under läsåret mobbats vid sin skola eller mobbat andra, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent). Har Du under det här läsåret Teoretiskt program Icke teoretiskt program Vid upprepade tillfällen blivit retad, utfryst, slagen eller på annat sätt mobbad av elever vid Din skola? Uppsökt läkare, sjuksköterska, kurator eller psykolog på grund av att Du blivit utsatt för psykisk mobbing (t.ex. retad, utfryst, trakasserad)? Uppsökt läkare, tandläkare eller sjuksköterska på grund av att Du själv blivit slagen vid Din skola? Själv varit med om att mobba någon elev vid Din skola?