Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors"

Transkript

1 Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors Arbetsbok för insamling av erfarenhetsexpertis 2015 nuortenkokemustieto.munstadi.fi

2 Innehåll VAD HANDLAR ARBETSBOKEN OM?... 3 FÖR GRUPPLEDARE... 4 UPPGIFT 1: MÖJLIGHETER TILL VÄLFÄRD... 6 UPPGIFT 2: DISKUSSIONSTEMAN OM VÄLFÄRD... 8 Liv och hälsa... 9 Personlig utveckling Hantering av framtiden Trygghet Känslor och samhörighet Delaktighet och påverkan Jämlikhet Förhållning till naturen UPPGIFT 3: GRUPPENS HÄLSNING TILL BESLUTSFATTARE AV UNGDOMSTJÄNSTER UPPGIFT 4: FEEDBACK UPPGIFTER OM GRUPPEN DOKUMENTERING AV INFORMATION OCH SAMMANFATTNING AV GEMENSAM KUNSKAP Denna informationsinsamling är en del av Helsingfors stads Välfärdsberättelse om de unga i Helsingfors, insamlingen sammanför erfarenhetsexpertis. Information som samlats in med hjälp av denna arbetsbok används till årliga sammafattningar som riktas till beslutsfattare för ungdomstjänster. Arbetsbokens planering och förverkligande: Ungdomscentralen och Faktacentralen Layout och illustration: Helsingfors stads ungdomscentral Maj 2015

3 Vad handlar arbetsboken om? Denna arbetsbok 3 är avsedd att användas med ungdomsgrupper i Helsingfors. Med hjälp av arbetsboken vill vi lyfta fram ungas erfarenhetsexpertis gällande ungas välfärd och välmående i Helsingfors. Som deltagare önskar vi under 29-åriga Helsingforsunga, delaktiga i olika typer av ungdomsgrupper, både ledda och självständiga. Med hjälp av uppgifterna i denna arbetsbok kan er grupp föra en diskussion om ungas välfärd och möjligheter i Helsingfors. Vidare samlas informationen ihop och förmedlas till beslutsfattare. Informationen som samlas ihop med hjälp av arbetsboken blir en del av Välfärdsberättelsen om de unga i Helsingfors. På basen av kunskapen utvecklas tjänster för unga i Helsingfors, så att det skall vara möjligt att ta del av givande verksamhet, riktade insatser kan även förverkligas på basen av informationen. Någon enskild ungdoms svar kommer inte att kunna identifieras, utan informationen blir en del av en större helhet. Den första sammanfattningen görs i oktober Arbetsbokens övningar och diskussionsteman uppmuntrar unga att granska sin egen och andra ungas livssituation i Helsingfors. Temaområdena baserar sig på Välfärdsberättelsens delområden, genom vilka vi närmare kan få en uppfattning om ungas kunskap, kunnande eller förmågor att göra saker de uppskattar och leva ett gott liv. Arbetsboken möjliggör som redskap en diskussion om ungas välfärd, den strävar efter att uppmuntra till ungas delaktighet och hörande av unga. Grupperna kan printa ut en sammanfattning via nätet över de egna svaren för gruppens användning eller be en sammanfattning över Helsingforsungas svar av Ungdomscentralen. I bästa fall ökar vi förståelsen mellan unga och de som jobbar med ungdomsfrågor med hjälp av denna arbetsbok, både lokalt och på ett bredare plan. Deltagandet kräver ej stora ekonomiska ansträngningar, det gruppen behöver är pennor, papper, post it-lappar och lite servering. För att förverkliga en gruppsession behövs dock en gruppledare, som ansvarar över förberedelser, leder själva tillfället och dokumenterar svaren. Instruktioner för detta hittas i denna arbetsbok. LYCKA TILL MED ARBETSBOKEN! Välfärdsberättelse om de unga i Helsingfors hittas på nätet: Diskussionsteman om välfärd: 1. Liv och hälsa 2. Personlig utveckling 3. Hantering av framtiden 4. Trygghet 5. Känslor och samhörighet 6. Delaktighet och påverkan 7. Jämlikhet 8. Förhållning till naturen

4 4 För gruppledare Arbetsbokens instruktioner i ett nötska Arbetsboken innehåller fyra uppgifter, som vi önskar att unga tar ställning till. UPPGIFT 1: UPPGIFT 2: UPPGIFT 3: UPPGIFT 4: Möjligheter till välfärd Åtta teman, svara på minst ett delområde Gruppens hälsning till beslutsfattare över tjänster för unga Genomgång och feedback Gruppledarens roll I gruppsituationerna är de unga experter och sakkunniga. Gruppledaren har en neutral roll och ansvarar över att alla i gruppen blir hörda och behandlade på ett rättvist sätt. En god gruppledare uppmuntrar och hjälper samtliga deltagare att uttrycka sin åsikt om det valda temat. Det är viktigt att komma ihåg att alla inte uttrycker sig bäst genom tal, utan skriftlig medverkan kan fungera för en del. I arbetsboken finns exempel på hur uppgifterna kan utföras, men det är även möjligt att agera enligt gruppens önskemål. Uppgift 2 är indelad i åtta temaområden, av vilka ett eller flera teman väljs för gruppen.. Diskussionsteman är: 1. Liv och hälsa 2. Personlig utveckling 3. Hantering av framtiden 4. Trygghet 5. Känslor och samhörighet 6. Delaktighet och påverkan 7. Jämlikhet 8. Förhållning till naturen En god gruppledare: Är närvarande och tar hänsyn till alla deltagare. Signalerar en uppskattande och respektfull attityd gentemot olika åsikter. Kritiserar ej svar. Uppmuntrar på ett mjukt sätt alla deltagare att bidra med sina åsikter. Tvingar ingen att delta och accepterar även ett tyst deltagande. Upprätthåller en positiv och uppbyggande atmosfär. Styr tillfället utan att ta ställning, men ser till att gruppen håller sig till temaområdena. Ansvarar över att uppgifterna blir gjorda och att man håller tidtabellen. OBS! Om ni önskar publicera en bild av er grupp i samband med sammanfattningen av erfarenhetsexpertisen, sänd den elektroniskt till För att publicera en bild krävs att alla som är med i bilden ger sitt samtycke. Av unga under 15-år krävs vårdnadshavarens samtycke.

5 Att förbereda ett tillfälle Det är viktigt att förbereda tillfället i god tid. Ett väl förberett tillfälle signalerar till deltagarna att de uppskattas. Innan tillfället behöver gruppledaren fundera på vilket tema i arbetsboken skulle vara bra att behandla och hur många uppgifter gruppen hinner gå igenom. Diskussionstemaområdena är åtta sammanlagt och av dessa väljs det lämpligaste för gruppen. Arbetsboken kan även användas så att flera teman behandlas under olika träffar För gruppträffen behövs tid och plats, kom ihåg att reservera ett utrymme i god tid. Tillfället kan förverkligas i många olika miljöer, till exempel som en del av ett läger, i samband med en hobby eller till exempel på ett café. Att bjuda in deltagare behöver göras i god tid och bekräftas innan själva träffen. Inbjudan kan göras till exempel tillsammans med unga. I inbjudan behöver ingå träffens syfte, tid och plats. Servering är bra att ha, meddela om detta redan i inbjudan. Servering kan skapa trygghet i en möjlig nervös situation. Ordna utrymmet i ordning i god tid innan tillfället (servering, stolar och bord) och försäkra dig om att du har de verktyg du behöver: arbetsboken och webbformuläret, tuscher, pennor, flap-papper, post it-lappar, papper och tejp. Uppgifterna kan dokumenteras direkt i webbformuläret, ifall internetförbindelse finns. Grupptillfällets struktur 1. Skapa en avslappnad och bekväm atmosfär. Njut av serveringen. 2. Hälsa alla deltagare välkomna och berätta varför tillfället arrangeras. Tala om för de unga att just de är de rätta personerna att närvara och att det är deras kunskap vi behöver. Just de har relevant information om ungas välfärd i Helsingfors. 3. Tala om för deltagarna hur informationen används och varför. Informationen samlas till en del av Välfärdsberättelsen om de unga tillsammans med alla andra svar och förmedlas till beslutsfattare över ungdomstjänster i Helsingfors. Någon enskild ungdoms svar kommer inte att kunna identifieras. På basen av denna information utvecklas ungdomstjänster i Helsingfors. Bland annat kan man rikta ökat stöd till dem som behöver eller öka ungas möjligheter att ta del av verksamhet som upplevs givande. 4. Om gruppdeltagarna inte känner varandra från tidigare, led en uppvärmningsövning i början av sessionen. Viktigt att tänka på gällande uppvärmningsövningen är att det i gruppen kan finnas känsliga individer, som kan uppleva krävande presentationer eller talturer som svåra eller ångestfyllda. Inledningen av gruppsessionen skall vara lugn och icke-krävande. Målsättningen är att skapa en trygg atmosfär där deltagarna känner sig välkomna. 5. Presentera grupptillfällets struktur samt teman som kommer att behandlas. Berätta även om din egen roll. 6. Följ arbetsbokens struktur vid tillfället. Skriv ner gruppens svar i arbetsboken eller direkt i webbformuläret. 7. Samla in information om gruppen vid slutet av tillfället och dokumentera dem i arbetsboken (sid 19) eller direkt i webbformuläret. 8. Tacka deltagarna! Det är viktigt att tacka samtliga deltagare och försäkra dig om att de vet hur informationen används. Du kan berätta att det finns mer information om ungas välfärd på adressen 5 Efter tillfället Dokumentera informationen av grupperna online på adressen Arbetsboken kan även returneras ifylld till Ungdomscentralen (till exempel till närmaste ungdomsgård), på så sätt förmedlas informationen vidare kostnadsfritt. Rikta boken till: Helsingfors stads ungdomscentral Erfarenhetsexpertis av ungdomsgrupper / Tiina Nurmi PB HELSINGFORS STAD

6 6 UPPGIFT 1: Möjligheter till välfärd Syfte: Att komma igång med att reflektera kring ungas välfärd och välmående samt få kunskap om ungas upplevda möjligheter till det i Helsingfors. Instruktioner för uppgiften: DEL I: Helsingforsungas möjligheter. Kom överens om ett JA- och NEJ-område i utrymmet. Gruppledaren läser upp påståenden från den bifogade listan. Gruppdeltagarna förflyttar sig efter åsikt till antingen JA- eller NEJ-området. Skriv ner antalet unga i JA- eller NEJ-området i tabellen. Upprepa samma sak vid varje påstående. DEL II: Vilka är de viktigaste möjligheterna? Placera listans möjligheter (16 st) till exempel på flap-papper runt omkring i utrymmet. Dela ut fem post it-lappar till samtliga deltagare. Post it-lapparna motsvarar poäng (5 lappar = 5 poäng). Varje deltagare uppmanas ge sina poäng till de viktigaste möjligheterna. Poängen kan fördelas enligt önskemål mellan flera alternativ, det är också möjligt att ge alla fem poäng till ett alternativ, ifall det känns bäst så. Slutligen antecknar gruppledaren i tabellen hur många poäng varje möjlighet fått sammanlagt.

7 Om du utgår från ditt liv som ung i Helsingfors, har du tillräckligt med möjligheter att 7 ja (antal) nej (antal) poäng 1. hitta vänner? 2. spendera tid i naturen? 3. bli behandlad respektfullt? 4. syssla med saker som intresserar dig? 5. hållas psykiskt och fysiskt i skick? 6. få hjälp och stöd? 7. ta hand om djur och växter? 8. fördjupa dig i saker som intresserar dig? 9. bo på det sättet du önskar? 10. känna dig trygg på det området du bor? 11. agera för andras bästa? 12. bli älskad och omhändertagen? 13. påverka den gemensamma närmiljön? 14. vara dig själv? 15. röra dig fritt utan att behöva oroa dig för våld eller trakasserier? 16. inrikta dig på en bransch som intresserar dig (utbildning/jobb)?

8 8 UPPGIFT 2: Diskussionsteman om välfärd Syfte: Väcka diskussion om temaområden som berör ungas välfärd och samla ungas erfarenheter av dessa. Instruktioner för uppgiften: Dessa instruktioner berör hantering av diskussionsteman. Samma instruktioner kan anpassas för alla delområden. Vid behov kan ni även anpassa uppgiften så att den lämpar sig bättre just för er grupp, trots allt så att det som dokumenteras i arbetsboken representerar i tillräckligt hög grad hela gruppens gemensamma åsikt. På följande sidor hittar du åtta diskussionsteman om välfärd och korta beskrivningar av samtliga delområden. I samband med varje tema finns sex frågor samt utrymme att skriva ner gruppens erfarenheter och åsikter. DEL I: Skriv ner de sex frågor anknutna till varje temaområde till exempel på flap-papper, så att alla kan se dem. Dela ut cirka 30 post it-lappar till alla deltagare. Låt varje deltagare först fundera för sig själva några minuter på varje fråga, varefter be dem skriva ner 3-5 saker de kommer på för varje fråga (en sak/lapp). Större grupper kan fundera i par eller smågrupper. Efter det limmar var och en sina lappar under varje frågeställning, så att alla kan se dem. Det går även bra att presentera förslagen muntligt. DEL II: Följande steg är att en eller flera deltagare väljs ut för att gruppera lapparna, så att samma teman organiseras i samma grupp. Efter detta presenteras muntligen hurdana grupper av lappar det blev, varefter gruppen gemensamt kommer överens om en rubrik för var lappgrupp. Rubrikerna skrivs på flap-papper, så att alla ser dem. Slutligen skriver gruppledaren ner samtliga rubriker under varje fråga i arbetsboken eller direkt i webbformuläret. Efter uppgiften kan det vara bra att ge utrymme för fri diskussion om övningen och hurdana tankar den väckte. Diskussionsteman om välfärd: 1. Liv och hälsa 2. Personlig utveckling 3. Hantering av framtiden 4. Trygghet 5. Känslor och samhörighet 6. Delaktighet och påverkan 7. Jämlikhet 8. Förhållning till naturen

9 9 Liv och hälsa Unga i Helsingfors lever sitt liv i enlighet med livslängdsförväntan. En hälsosam livsstil blir allt vanligare och unga visar intresse för idrott och motion. Unga upplever ha kontroll över sin livssituation, är nöjda över sitt liv och uppskattar tillvaron. 1. Vilka saker är viktiga för dig gällande ditt välmående och hurdana hälsosamma levnadssätt följer du? 2. Vilken kunskap eller kunnande borde utvecklas hos dig och andra unga för att unga i Helsingfors skulle må bättre och att en hälsosam livsstil skulle bli ännu allmännare? 3. Finns det saker som försvagar ungas möjligheter att må bra och leva hälsosamt i Helsingfors? Om jo, vad är det för saker? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors som är i behov av mer stöd och hjälp för att må bra? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas välmående och hälsosamma livsval? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle må bra och leva ett hälsosamt liv?

10 10 Personlig utveckling Unga har möjlighet att utveckla sig själv, prova på olika saker samt uttrycka sig själv, sina preferenser och starka sidor på fritiden, i skolan, på jobbet och ute i den offentliga gatubilden. Ungas mångsidiga uttryckssätt syns i gatubilden, i den samhälleliga diskussionen och i olika verksamhetsmiljöer. 1. Hurdana möjligheter har du att utveckla ditt kunnande i frågor som speciellt intresserar dig? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna förstärka kunskapen kring personliga intresseområden? 3. Finns det saker som försvagar möjligheten för unga i Helsingfors att förstärka kunskapen kring personliga intresseområden? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig behöver mer möjligheter att förstärka kunskapen gällande personliga intressen. Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas möjligheter att förstärka kunnandet gällande intresseområden som intresserar speciellt unga? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle ha möjlighet att utvecklas personligen?

11 11 Hantering av framtiden Unga har möjlighet att integreras i studie- och arbetslivet samt få tillgång till en rimlig levnadsstandard och inkomst. Ungas väg mot självständighet löper smidigt, de hemlösa ungas livssituation har förbättrats. Unga har drömmar och förhoppningar och de förhåller sig positivt till framtiden. 1. Vilka saker hjälper dig i din egen planering av framtiden och i att fatta beslut? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna planera den egna framtiden och fatta beslut som anknyter till den? 3. Finns det saker som försvårar möjligheten för unga i Helsingfors att planera sin framtid och fatta beslut? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig behöver mer hjälp och stöd för att planera sin framtid och för att fatta beslut? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas framtidsplanering och tillhörande beslutsfattande? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att ungas framtidsplanering och tillhörande beslutsfattande skulle bli lättare?

12 12 Trygghet Unga har möjlighet att leva i frihet utan att behöva vara rädda för att bli utsatta för psykiska eller fysiska trakasserier. Unga upplever Helsingfors som en trygg stad att leva och röra sig i. 1. Vilka saker är viktiga för dig för att kunna uppleva att Helsingfors är en trygg stad att leva och röra sig i? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna känna er trygga i Helsingfors? 3. Finns det saker som försvagar ungas möjligheter att känna trygghet i sin närmiljö? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig upplever mera otrygghet än andra? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja det att unga skulle uppleva Helsingfors som en trygg stad där man kan leva utan att behöva vara rädd för att bli utsatt för psykiska eller fysiska trakasserier? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle känna sig trygga och leva utan rädsla att utsättas för psykiska eller fysiska trakasserier?

13 Känslor och samhörighet Unga har möjlighet att uppleva djupa känslor av kärlek, sorg, längtan, lycka, hat och vrede. Känslorna binder sociala relationer, hjälper en att bearbeta förluster, stöder i förändringsprocesser och är en del av mänskligheten. Ungas funktionsförmåga förbättras och vänskapsförhållandena ökar och blir starkare. Unga förstår känslornas betydelse och roll i social samverkan och i samhället överlag. Unga har en god relation till sina föräldrar eller till någon annan vuxen eller stödperson. Interaktionen generationer emellan ökar. 1. Var hittar du allra bäst vänner eller grupper som du trivs med? Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att hitta vänner eller grupper att trivas med? 3. Finns det saker som försvagar ungas möjligheter att hitta vänner eller grupper att trivas med? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig upplever mera ensamhet än andra? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas möjligheter att hitta vänner eller grupper att trivas med? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle ha samma möjligheter att hitta vänner eller grupper att trivas med?

14 14 Delaktighet och påverkan Unga har färdigheter att fungera målmedvetet och besitter etiska och samhälleliga kunskaper att hantera vardagliga situationer med eftertanke. Unga har en förmåga att fungera kreativt och ansvarsfullt i en omgivning som lever och förändras. Ungas intresse för politik ökar och förväntningarna gällande studieval blir mer realistiska. Ungas sociala identitet förstärks och upplevelserna av ensamhet minskar. Unga tillhör eller ansluter sig till grupper som är viktiga för dem. 1. Vilka möjligheter har du att fungera för andras bästa och hur kan du påverka din närmiljö? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna fungera för andras bästa och påverka närmiljön? 3. Finns det saker som försvårar ungas möjligheter att fungera för andras bästa och påverka närmiljön? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig inte får sina åsikter och idéer framförda? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungdomsverksamhet för andras bästa och för att påverka närmiljön? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle ha samma möjligheter att fungera för andras bästa och påverka närmiljön?

15 15 Jämlikhet Unga har jämlika möjligheter att utbilda sig, arbeta och ta del av olika tjänster. Ingen diskrimineras på grund av ålder, etniskt ursprung, religion, trosuppfattning, åsikter, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller annan personlig orsak. Unga med invandrarbakgrund integreras bättre i utbildningen och mångkulturalismen har en naturlig plats i vårt samhälle. 1. Var och i hurdana situationer har du noterat trakasserier, diskriminering eller annat osakligt beteende? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna minska på diskriminering och osakligt beteende? 3. Finns det saker som försvårar ungas möjligheter att leva jämlikt och utan diskriminering? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig utsätts för ojämlikt bemötande och diskriminering? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja att alla behandlas jämlikt och ingen diskrimineras i Helsingfors? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga behandlas jämlikt och ingen diskrimineras?

16 16 Förhållning till naturen Unga är medvetna om betydelsen av ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Unga har rätt att öka sitt eget välbefinnande genom en hållbar förhållning till naturen. Unga förstår vad biologisk mångfald innebär, hur ekonomi och konsumtion i ett längre perspektiv påverkar välmåendet och vad hållbar utveckling betyder ur ett globalt perspektiv. En hållbar livsstil är en naturlig del av ungas vardag. 1. Vilka möjligheter har du att spendera tid i naturen och få ta del av naturupplevelser i det område du bor i? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att använda naturen i främjandet av det egna välmåendet? 3. Finns det saker som försvårar ungas möjligheter att spendera tid i naturen och få ta del av naturupplevelser? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig har ett större behov av naturupplevelser och tid i naturen? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas möjligheter till naturupplevelser och tid i naturen? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga har möjligheter till naturupplevelser och tid i naturen?

17 UPPGIFT 3: Gruppens hälsning till beslutsfattare av ungdomstjänster 17 Instruktioner för uppgiften: Syfte: Att synliggöra ungas synpunkter och erfarenheter för beslutsfattare. Fortsätt meningen. Be varje gruppdeltagare fundera en stund på vad beslutsfattare i Helsingfors behöver veta om ungas ärenden och välmående. Be varje deltagare i tur och ordning skriva på till exempel en flap-tavla, en post it-lapp eller i denna arbetsbok sin egen fortsättning på meningen nedan. Om gruppen är stor, kan den indelas i par eller mindre grupper som tillsammans skriver en fortsättning på meningen. Slutligen kan någon eller några läsa de olika förslagen högt för alla. Gruppledaren ser till att alla meningar antecknas i arbetsboken eller direkt i webbformuläret. Det är viktigt att beslutsfattare över ungdomstjänster känner till att ungdomar...

18 18 UPPGIFT 4: Feedback Syfte: Att gå igenom gruppens upplevelser av tillfället, ta emot feedback gällande uppgifterna och arbetsredskapet. På basen av feedbacken utvecklas arbetsboken och verktygen som tillhör den. Instruktioner för uppgiften: Till sist samlas feedback av gruppen in. Deltagarna uppmuntras till att diskutera i par eller smågrupper en stund om vad som var bra med övningarna, vad var dåligt och vad blev och fattas. Efter detta skriver grupperna ner sin feedback på tre stycken post it-lappar enligt följande: Post it-lapp I: Vad var bra med uppgifterna? Post it-lapp II: Vad var dåligt med uppgifterna? Post it-lapp III: Vad fattades från uppgifterna? Efter detta berättar paren eller grupperna sin feedback för de andra, alternativt limmas lapparna på flap-tavla med rubrikerna nedan. Gruppledaren antecknar feedbacken i arbetsboken. Bra dåligt brister Här kan gruppledaren ge feedback till de som utformat denna arbetsbok:

19 Uppgifter om gruppen Vilken grupp är det fråga om? (kort beskrivning av gruppen, t.ex. högstadieklass, grupp anknuten till förening, församling eller hobby, grupp som samlas vid ungdomsgård eller kompisgäng) 2. På vilket område samlas ni eller träffas oftast (område eller stadsdel)? 3. Hur många unga deltog i diskussionen och svarade på frågor (antal deltagare)? 4. Till vilken ålderskategori hörde deltagarna (antal)? Ålderskategori Antal deltagare i olika ålderskategorier (gruppledaren räknas inte med) 5. Deltagarnas kön Under Kön flicka /kvinna pojke /man annat /önskar ej uppge Antal 6. Gruppledarens kontaktuppgifter (publiceras ej) Namn Tel. E-post 7. Önskar ni få fortsatt information om Helsingforsungas svar till e-post adressen ni uppgett ovan? ja nej

20 DOKUMENTERING AV INFORMATION OCH SAMMANFATTNING AV GEMENSAM KUNSKAP Dokumentera informationen av grupperna online på adressen: Arbetsboken kan även returneras ifylld till Ungdomscentralen (till exempel till närmaste ungdomsgård), på så sätt förmedlas informationen vidare kostnadsfritt. Rikta boken till: Helsingfors stads ungdomscentral Erfarenhetsexpertis av ungdomsgrupper / Tiina Nurmi PB HELSINGFORS STAD Tilläggsuppgifter Helsingfors stads ungdomscentral Tiina Nurmi ungdomssekreterare Pirjo Mattila planerare Harri Taponen specialplanerare Helsingfors stads faktacentral Stina Högnabba specialforskare Tack för att du tagit del av diskussionen om ungas välfärd och för att du samlat in ungas erafarenhetsexpertis!

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvarig för planen Förskolechefen Vår vision På förskolan

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Lektionsprogram för studiehandledare(åk 7-9)

Lektionsprogram för studiehandledare(åk 7-9) Lektionsprogram för studiehandledare(åk 7-9) Ut i arbetslivet De unga lever i nuet, men drömmer om framtiden. En stor fråga är vad man ska välja att jobba med. Målet för lektionen Ut i arbetslivet är att

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Gemensam plattform för ordningsregler

Gemensam plattform för ordningsregler Gemensam plattform för ordningsregler April 2014 1 Gemensam plattform för ordningsregler, Bäckadalsgymnasiet Rektor är den i gymnasiets organisation som är formellt ansvarig för att fatta beslut om ordningsregler

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergsundsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Innehåll Sida 1. Vision 2 2. Ansvarsfördelning 2 3. Bakgrund 3 4. Diskrimineringsgrunder 4 5. Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015-16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2017

Likabehandlingsplan 2015-2017 Antagen ks 227/2014 Sida 1(5) Kommunledningskontoret Anna Olsson anna.olsson@osby.se Likabehandlingsplan 2015-2017 Likabehandlingsplanen beskriver och ger struktur åt likabehandlingsarbetet i kommunens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors

Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors 17,6,2014 Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors Ändringar i Helsingforsbornas färdtjänst Helsingfors social- och hälsovårdsverk kommer under de närmaste månaderna

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer