Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors"

Transkript

1 Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors Arbetsbok för insamling av erfarenhetsexpertis 2015 nuortenkokemustieto.munstadi.fi

2 Innehåll VAD HANDLAR ARBETSBOKEN OM?... 3 FÖR GRUPPLEDARE... 4 UPPGIFT 1: MÖJLIGHETER TILL VÄLFÄRD... 6 UPPGIFT 2: DISKUSSIONSTEMAN OM VÄLFÄRD... 8 Liv och hälsa... 9 Personlig utveckling Hantering av framtiden Trygghet Känslor och samhörighet Delaktighet och påverkan Jämlikhet Förhållning till naturen UPPGIFT 3: GRUPPENS HÄLSNING TILL BESLUTSFATTARE AV UNGDOMSTJÄNSTER UPPGIFT 4: FEEDBACK UPPGIFTER OM GRUPPEN DOKUMENTERING AV INFORMATION OCH SAMMANFATTNING AV GEMENSAM KUNSKAP Denna informationsinsamling är en del av Helsingfors stads Välfärdsberättelse om de unga i Helsingfors, insamlingen sammanför erfarenhetsexpertis. Information som samlats in med hjälp av denna arbetsbok används till årliga sammafattningar som riktas till beslutsfattare för ungdomstjänster. Arbetsbokens planering och förverkligande: Ungdomscentralen och Faktacentralen Layout och illustration: Helsingfors stads ungdomscentral Maj 2015

3 Vad handlar arbetsboken om? Denna arbetsbok 3 är avsedd att användas med ungdomsgrupper i Helsingfors. Med hjälp av arbetsboken vill vi lyfta fram ungas erfarenhetsexpertis gällande ungas välfärd och välmående i Helsingfors. Som deltagare önskar vi under 29-åriga Helsingforsunga, delaktiga i olika typer av ungdomsgrupper, både ledda och självständiga. Med hjälp av uppgifterna i denna arbetsbok kan er grupp föra en diskussion om ungas välfärd och möjligheter i Helsingfors. Vidare samlas informationen ihop och förmedlas till beslutsfattare. Informationen som samlas ihop med hjälp av arbetsboken blir en del av Välfärdsberättelsen om de unga i Helsingfors. På basen av kunskapen utvecklas tjänster för unga i Helsingfors, så att det skall vara möjligt att ta del av givande verksamhet, riktade insatser kan även förverkligas på basen av informationen. Någon enskild ungdoms svar kommer inte att kunna identifieras, utan informationen blir en del av en större helhet. Den första sammanfattningen görs i oktober Arbetsbokens övningar och diskussionsteman uppmuntrar unga att granska sin egen och andra ungas livssituation i Helsingfors. Temaområdena baserar sig på Välfärdsberättelsens delområden, genom vilka vi närmare kan få en uppfattning om ungas kunskap, kunnande eller förmågor att göra saker de uppskattar och leva ett gott liv. Arbetsboken möjliggör som redskap en diskussion om ungas välfärd, den strävar efter att uppmuntra till ungas delaktighet och hörande av unga. Grupperna kan printa ut en sammanfattning via nätet över de egna svaren för gruppens användning eller be en sammanfattning över Helsingforsungas svar av Ungdomscentralen. I bästa fall ökar vi förståelsen mellan unga och de som jobbar med ungdomsfrågor med hjälp av denna arbetsbok, både lokalt och på ett bredare plan. Deltagandet kräver ej stora ekonomiska ansträngningar, det gruppen behöver är pennor, papper, post it-lappar och lite servering. För att förverkliga en gruppsession behövs dock en gruppledare, som ansvarar över förberedelser, leder själva tillfället och dokumenterar svaren. Instruktioner för detta hittas i denna arbetsbok. LYCKA TILL MED ARBETSBOKEN! Välfärdsberättelse om de unga i Helsingfors hittas på nätet: Diskussionsteman om välfärd: 1. Liv och hälsa 2. Personlig utveckling 3. Hantering av framtiden 4. Trygghet 5. Känslor och samhörighet 6. Delaktighet och påverkan 7. Jämlikhet 8. Förhållning till naturen

4 4 För gruppledare Arbetsbokens instruktioner i ett nötska Arbetsboken innehåller fyra uppgifter, som vi önskar att unga tar ställning till. UPPGIFT 1: UPPGIFT 2: UPPGIFT 3: UPPGIFT 4: Möjligheter till välfärd Åtta teman, svara på minst ett delområde Gruppens hälsning till beslutsfattare över tjänster för unga Genomgång och feedback Gruppledarens roll I gruppsituationerna är de unga experter och sakkunniga. Gruppledaren har en neutral roll och ansvarar över att alla i gruppen blir hörda och behandlade på ett rättvist sätt. En god gruppledare uppmuntrar och hjälper samtliga deltagare att uttrycka sin åsikt om det valda temat. Det är viktigt att komma ihåg att alla inte uttrycker sig bäst genom tal, utan skriftlig medverkan kan fungera för en del. I arbetsboken finns exempel på hur uppgifterna kan utföras, men det är även möjligt att agera enligt gruppens önskemål. Uppgift 2 är indelad i åtta temaområden, av vilka ett eller flera teman väljs för gruppen.. Diskussionsteman är: 1. Liv och hälsa 2. Personlig utveckling 3. Hantering av framtiden 4. Trygghet 5. Känslor och samhörighet 6. Delaktighet och påverkan 7. Jämlikhet 8. Förhållning till naturen En god gruppledare: Är närvarande och tar hänsyn till alla deltagare. Signalerar en uppskattande och respektfull attityd gentemot olika åsikter. Kritiserar ej svar. Uppmuntrar på ett mjukt sätt alla deltagare att bidra med sina åsikter. Tvingar ingen att delta och accepterar även ett tyst deltagande. Upprätthåller en positiv och uppbyggande atmosfär. Styr tillfället utan att ta ställning, men ser till att gruppen håller sig till temaområdena. Ansvarar över att uppgifterna blir gjorda och att man håller tidtabellen. OBS! Om ni önskar publicera en bild av er grupp i samband med sammanfattningen av erfarenhetsexpertisen, sänd den elektroniskt till För att publicera en bild krävs att alla som är med i bilden ger sitt samtycke. Av unga under 15-år krävs vårdnadshavarens samtycke.

5 Att förbereda ett tillfälle Det är viktigt att förbereda tillfället i god tid. Ett väl förberett tillfälle signalerar till deltagarna att de uppskattas. Innan tillfället behöver gruppledaren fundera på vilket tema i arbetsboken skulle vara bra att behandla och hur många uppgifter gruppen hinner gå igenom. Diskussionstemaområdena är åtta sammanlagt och av dessa väljs det lämpligaste för gruppen. Arbetsboken kan även användas så att flera teman behandlas under olika träffar För gruppträffen behövs tid och plats, kom ihåg att reservera ett utrymme i god tid. Tillfället kan förverkligas i många olika miljöer, till exempel som en del av ett läger, i samband med en hobby eller till exempel på ett café. Att bjuda in deltagare behöver göras i god tid och bekräftas innan själva träffen. Inbjudan kan göras till exempel tillsammans med unga. I inbjudan behöver ingå träffens syfte, tid och plats. Servering är bra att ha, meddela om detta redan i inbjudan. Servering kan skapa trygghet i en möjlig nervös situation. Ordna utrymmet i ordning i god tid innan tillfället (servering, stolar och bord) och försäkra dig om att du har de verktyg du behöver: arbetsboken och webbformuläret, tuscher, pennor, flap-papper, post it-lappar, papper och tejp. Uppgifterna kan dokumenteras direkt i webbformuläret, ifall internetförbindelse finns. Grupptillfällets struktur 1. Skapa en avslappnad och bekväm atmosfär. Njut av serveringen. 2. Hälsa alla deltagare välkomna och berätta varför tillfället arrangeras. Tala om för de unga att just de är de rätta personerna att närvara och att det är deras kunskap vi behöver. Just de har relevant information om ungas välfärd i Helsingfors. 3. Tala om för deltagarna hur informationen används och varför. Informationen samlas till en del av Välfärdsberättelsen om de unga tillsammans med alla andra svar och förmedlas till beslutsfattare över ungdomstjänster i Helsingfors. Någon enskild ungdoms svar kommer inte att kunna identifieras. På basen av denna information utvecklas ungdomstjänster i Helsingfors. Bland annat kan man rikta ökat stöd till dem som behöver eller öka ungas möjligheter att ta del av verksamhet som upplevs givande. 4. Om gruppdeltagarna inte känner varandra från tidigare, led en uppvärmningsövning i början av sessionen. Viktigt att tänka på gällande uppvärmningsövningen är att det i gruppen kan finnas känsliga individer, som kan uppleva krävande presentationer eller talturer som svåra eller ångestfyllda. Inledningen av gruppsessionen skall vara lugn och icke-krävande. Målsättningen är att skapa en trygg atmosfär där deltagarna känner sig välkomna. 5. Presentera grupptillfällets struktur samt teman som kommer att behandlas. Berätta även om din egen roll. 6. Följ arbetsbokens struktur vid tillfället. Skriv ner gruppens svar i arbetsboken eller direkt i webbformuläret. 7. Samla in information om gruppen vid slutet av tillfället och dokumentera dem i arbetsboken (sid 19) eller direkt i webbformuläret. 8. Tacka deltagarna! Det är viktigt att tacka samtliga deltagare och försäkra dig om att de vet hur informationen används. Du kan berätta att det finns mer information om ungas välfärd på adressen 5 Efter tillfället Dokumentera informationen av grupperna online på adressen Arbetsboken kan även returneras ifylld till Ungdomscentralen (till exempel till närmaste ungdomsgård), på så sätt förmedlas informationen vidare kostnadsfritt. Rikta boken till: Helsingfors stads ungdomscentral Erfarenhetsexpertis av ungdomsgrupper / Tiina Nurmi PB HELSINGFORS STAD

6 6 UPPGIFT 1: Möjligheter till välfärd Syfte: Att komma igång med att reflektera kring ungas välfärd och välmående samt få kunskap om ungas upplevda möjligheter till det i Helsingfors. Instruktioner för uppgiften: DEL I: Helsingforsungas möjligheter. Kom överens om ett JA- och NEJ-område i utrymmet. Gruppledaren läser upp påståenden från den bifogade listan. Gruppdeltagarna förflyttar sig efter åsikt till antingen JA- eller NEJ-området. Skriv ner antalet unga i JA- eller NEJ-området i tabellen. Upprepa samma sak vid varje påstående. DEL II: Vilka är de viktigaste möjligheterna? Placera listans möjligheter (16 st) till exempel på flap-papper runt omkring i utrymmet. Dela ut fem post it-lappar till samtliga deltagare. Post it-lapparna motsvarar poäng (5 lappar = 5 poäng). Varje deltagare uppmanas ge sina poäng till de viktigaste möjligheterna. Poängen kan fördelas enligt önskemål mellan flera alternativ, det är också möjligt att ge alla fem poäng till ett alternativ, ifall det känns bäst så. Slutligen antecknar gruppledaren i tabellen hur många poäng varje möjlighet fått sammanlagt.

7 Om du utgår från ditt liv som ung i Helsingfors, har du tillräckligt med möjligheter att 7 ja (antal) nej (antal) poäng 1. hitta vänner? 2. spendera tid i naturen? 3. bli behandlad respektfullt? 4. syssla med saker som intresserar dig? 5. hållas psykiskt och fysiskt i skick? 6. få hjälp och stöd? 7. ta hand om djur och växter? 8. fördjupa dig i saker som intresserar dig? 9. bo på det sättet du önskar? 10. känna dig trygg på det området du bor? 11. agera för andras bästa? 12. bli älskad och omhändertagen? 13. påverka den gemensamma närmiljön? 14. vara dig själv? 15. röra dig fritt utan att behöva oroa dig för våld eller trakasserier? 16. inrikta dig på en bransch som intresserar dig (utbildning/jobb)?

8 8 UPPGIFT 2: Diskussionsteman om välfärd Syfte: Väcka diskussion om temaområden som berör ungas välfärd och samla ungas erfarenheter av dessa. Instruktioner för uppgiften: Dessa instruktioner berör hantering av diskussionsteman. Samma instruktioner kan anpassas för alla delområden. Vid behov kan ni även anpassa uppgiften så att den lämpar sig bättre just för er grupp, trots allt så att det som dokumenteras i arbetsboken representerar i tillräckligt hög grad hela gruppens gemensamma åsikt. På följande sidor hittar du åtta diskussionsteman om välfärd och korta beskrivningar av samtliga delområden. I samband med varje tema finns sex frågor samt utrymme att skriva ner gruppens erfarenheter och åsikter. DEL I: Skriv ner de sex frågor anknutna till varje temaområde till exempel på flap-papper, så att alla kan se dem. Dela ut cirka 30 post it-lappar till alla deltagare. Låt varje deltagare först fundera för sig själva några minuter på varje fråga, varefter be dem skriva ner 3-5 saker de kommer på för varje fråga (en sak/lapp). Större grupper kan fundera i par eller smågrupper. Efter det limmar var och en sina lappar under varje frågeställning, så att alla kan se dem. Det går även bra att presentera förslagen muntligt. DEL II: Följande steg är att en eller flera deltagare väljs ut för att gruppera lapparna, så att samma teman organiseras i samma grupp. Efter detta presenteras muntligen hurdana grupper av lappar det blev, varefter gruppen gemensamt kommer överens om en rubrik för var lappgrupp. Rubrikerna skrivs på flap-papper, så att alla ser dem. Slutligen skriver gruppledaren ner samtliga rubriker under varje fråga i arbetsboken eller direkt i webbformuläret. Efter uppgiften kan det vara bra att ge utrymme för fri diskussion om övningen och hurdana tankar den väckte. Diskussionsteman om välfärd: 1. Liv och hälsa 2. Personlig utveckling 3. Hantering av framtiden 4. Trygghet 5. Känslor och samhörighet 6. Delaktighet och påverkan 7. Jämlikhet 8. Förhållning till naturen

9 9 Liv och hälsa Unga i Helsingfors lever sitt liv i enlighet med livslängdsförväntan. En hälsosam livsstil blir allt vanligare och unga visar intresse för idrott och motion. Unga upplever ha kontroll över sin livssituation, är nöjda över sitt liv och uppskattar tillvaron. 1. Vilka saker är viktiga för dig gällande ditt välmående och hurdana hälsosamma levnadssätt följer du? 2. Vilken kunskap eller kunnande borde utvecklas hos dig och andra unga för att unga i Helsingfors skulle må bättre och att en hälsosam livsstil skulle bli ännu allmännare? 3. Finns det saker som försvagar ungas möjligheter att må bra och leva hälsosamt i Helsingfors? Om jo, vad är det för saker? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors som är i behov av mer stöd och hjälp för att må bra? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas välmående och hälsosamma livsval? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle må bra och leva ett hälsosamt liv?

10 10 Personlig utveckling Unga har möjlighet att utveckla sig själv, prova på olika saker samt uttrycka sig själv, sina preferenser och starka sidor på fritiden, i skolan, på jobbet och ute i den offentliga gatubilden. Ungas mångsidiga uttryckssätt syns i gatubilden, i den samhälleliga diskussionen och i olika verksamhetsmiljöer. 1. Hurdana möjligheter har du att utveckla ditt kunnande i frågor som speciellt intresserar dig? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna förstärka kunskapen kring personliga intresseområden? 3. Finns det saker som försvagar möjligheten för unga i Helsingfors att förstärka kunskapen kring personliga intresseområden? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig behöver mer möjligheter att förstärka kunskapen gällande personliga intressen. Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas möjligheter att förstärka kunnandet gällande intresseområden som intresserar speciellt unga? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle ha möjlighet att utvecklas personligen?

11 11 Hantering av framtiden Unga har möjlighet att integreras i studie- och arbetslivet samt få tillgång till en rimlig levnadsstandard och inkomst. Ungas väg mot självständighet löper smidigt, de hemlösa ungas livssituation har förbättrats. Unga har drömmar och förhoppningar och de förhåller sig positivt till framtiden. 1. Vilka saker hjälper dig i din egen planering av framtiden och i att fatta beslut? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna planera den egna framtiden och fatta beslut som anknyter till den? 3. Finns det saker som försvårar möjligheten för unga i Helsingfors att planera sin framtid och fatta beslut? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig behöver mer hjälp och stöd för att planera sin framtid och för att fatta beslut? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas framtidsplanering och tillhörande beslutsfattande? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att ungas framtidsplanering och tillhörande beslutsfattande skulle bli lättare?

12 12 Trygghet Unga har möjlighet att leva i frihet utan att behöva vara rädda för att bli utsatta för psykiska eller fysiska trakasserier. Unga upplever Helsingfors som en trygg stad att leva och röra sig i. 1. Vilka saker är viktiga för dig för att kunna uppleva att Helsingfors är en trygg stad att leva och röra sig i? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna känna er trygga i Helsingfors? 3. Finns det saker som försvagar ungas möjligheter att känna trygghet i sin närmiljö? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig upplever mera otrygghet än andra? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja det att unga skulle uppleva Helsingfors som en trygg stad där man kan leva utan att behöva vara rädd för att bli utsatt för psykiska eller fysiska trakasserier? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle känna sig trygga och leva utan rädsla att utsättas för psykiska eller fysiska trakasserier?

13 Känslor och samhörighet Unga har möjlighet att uppleva djupa känslor av kärlek, sorg, längtan, lycka, hat och vrede. Känslorna binder sociala relationer, hjälper en att bearbeta förluster, stöder i förändringsprocesser och är en del av mänskligheten. Ungas funktionsförmåga förbättras och vänskapsförhållandena ökar och blir starkare. Unga förstår känslornas betydelse och roll i social samverkan och i samhället överlag. Unga har en god relation till sina föräldrar eller till någon annan vuxen eller stödperson. Interaktionen generationer emellan ökar. 1. Var hittar du allra bäst vänner eller grupper som du trivs med? Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att hitta vänner eller grupper att trivas med? 3. Finns det saker som försvagar ungas möjligheter att hitta vänner eller grupper att trivas med? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig upplever mera ensamhet än andra? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas möjligheter att hitta vänner eller grupper att trivas med? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle ha samma möjligheter att hitta vänner eller grupper att trivas med?

14 14 Delaktighet och påverkan Unga har färdigheter att fungera målmedvetet och besitter etiska och samhälleliga kunskaper att hantera vardagliga situationer med eftertanke. Unga har en förmåga att fungera kreativt och ansvarsfullt i en omgivning som lever och förändras. Ungas intresse för politik ökar och förväntningarna gällande studieval blir mer realistiska. Ungas sociala identitet förstärks och upplevelserna av ensamhet minskar. Unga tillhör eller ansluter sig till grupper som är viktiga för dem. 1. Vilka möjligheter har du att fungera för andras bästa och hur kan du påverka din närmiljö? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna fungera för andras bästa och påverka närmiljön? 3. Finns det saker som försvårar ungas möjligheter att fungera för andras bästa och påverka närmiljön? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig inte får sina åsikter och idéer framförda? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungdomsverksamhet för andras bästa och för att påverka närmiljön? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle ha samma möjligheter att fungera för andras bästa och påverka närmiljön?

15 15 Jämlikhet Unga har jämlika möjligheter att utbilda sig, arbeta och ta del av olika tjänster. Ingen diskrimineras på grund av ålder, etniskt ursprung, religion, trosuppfattning, åsikter, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller annan personlig orsak. Unga med invandrarbakgrund integreras bättre i utbildningen och mångkulturalismen har en naturlig plats i vårt samhälle. 1. Var och i hurdana situationer har du noterat trakasserier, diskriminering eller annat osakligt beteende? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna minska på diskriminering och osakligt beteende? 3. Finns det saker som försvårar ungas möjligheter att leva jämlikt och utan diskriminering? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig utsätts för ojämlikt bemötande och diskriminering? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja att alla behandlas jämlikt och ingen diskrimineras i Helsingfors? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga behandlas jämlikt och ingen diskrimineras?

16 16 Förhållning till naturen Unga är medvetna om betydelsen av ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Unga har rätt att öka sitt eget välbefinnande genom en hållbar förhållning till naturen. Unga förstår vad biologisk mångfald innebär, hur ekonomi och konsumtion i ett längre perspektiv påverkar välmåendet och vad hållbar utveckling betyder ur ett globalt perspektiv. En hållbar livsstil är en naturlig del av ungas vardag. 1. Vilka möjligheter har du att spendera tid i naturen och få ta del av naturupplevelser i det område du bor i? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att använda naturen i främjandet av det egna välmåendet? 3. Finns det saker som försvårar ungas möjligheter att spendera tid i naturen och få ta del av naturupplevelser? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig har ett större behov av naturupplevelser och tid i naturen? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas möjligheter till naturupplevelser och tid i naturen? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga har möjligheter till naturupplevelser och tid i naturen?

17 UPPGIFT 3: Gruppens hälsning till beslutsfattare av ungdomstjänster 17 Instruktioner för uppgiften: Syfte: Att synliggöra ungas synpunkter och erfarenheter för beslutsfattare. Fortsätt meningen. Be varje gruppdeltagare fundera en stund på vad beslutsfattare i Helsingfors behöver veta om ungas ärenden och välmående. Be varje deltagare i tur och ordning skriva på till exempel en flap-tavla, en post it-lapp eller i denna arbetsbok sin egen fortsättning på meningen nedan. Om gruppen är stor, kan den indelas i par eller mindre grupper som tillsammans skriver en fortsättning på meningen. Slutligen kan någon eller några läsa de olika förslagen högt för alla. Gruppledaren ser till att alla meningar antecknas i arbetsboken eller direkt i webbformuläret. Det är viktigt att beslutsfattare över ungdomstjänster känner till att ungdomar...

18 18 UPPGIFT 4: Feedback Syfte: Att gå igenom gruppens upplevelser av tillfället, ta emot feedback gällande uppgifterna och arbetsredskapet. På basen av feedbacken utvecklas arbetsboken och verktygen som tillhör den. Instruktioner för uppgiften: Till sist samlas feedback av gruppen in. Deltagarna uppmuntras till att diskutera i par eller smågrupper en stund om vad som var bra med övningarna, vad var dåligt och vad blev och fattas. Efter detta skriver grupperna ner sin feedback på tre stycken post it-lappar enligt följande: Post it-lapp I: Vad var bra med uppgifterna? Post it-lapp II: Vad var dåligt med uppgifterna? Post it-lapp III: Vad fattades från uppgifterna? Efter detta berättar paren eller grupperna sin feedback för de andra, alternativt limmas lapparna på flap-tavla med rubrikerna nedan. Gruppledaren antecknar feedbacken i arbetsboken. Bra dåligt brister Här kan gruppledaren ge feedback till de som utformat denna arbetsbok:

19 Uppgifter om gruppen Vilken grupp är det fråga om? (kort beskrivning av gruppen, t.ex. högstadieklass, grupp anknuten till förening, församling eller hobby, grupp som samlas vid ungdomsgård eller kompisgäng) 2. På vilket område samlas ni eller träffas oftast (område eller stadsdel)? 3. Hur många unga deltog i diskussionen och svarade på frågor (antal deltagare)? 4. Till vilken ålderskategori hörde deltagarna (antal)? Ålderskategori Antal deltagare i olika ålderskategorier (gruppledaren räknas inte med) 5. Deltagarnas kön Under Kön flicka /kvinna pojke /man annat /önskar ej uppge Antal 6. Gruppledarens kontaktuppgifter (publiceras ej) Namn Tel. E-post 7. Önskar ni få fortsatt information om Helsingforsungas svar till e-post adressen ni uppgett ovan? ja nej

20 DOKUMENTERING AV INFORMATION OCH SAMMANFATTNING AV GEMENSAM KUNSKAP Dokumentera informationen av grupperna online på adressen: Arbetsboken kan även returneras ifylld till Ungdomscentralen (till exempel till närmaste ungdomsgård), på så sätt förmedlas informationen vidare kostnadsfritt. Rikta boken till: Helsingfors stads ungdomscentral Erfarenhetsexpertis av ungdomsgrupper / Tiina Nurmi PB HELSINGFORS STAD Tilläggsuppgifter Helsingfors stads ungdomscentral Tiina Nurmi ungdomssekreterare Pirjo Mattila planerare Harri Taponen specialplanerare Helsingfors stads faktacentral Stina Högnabba specialforskare Tack för att du tagit del av diskussionen om ungas välfärd och för att du samlat in ungas erafarenhetsexpertis!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. De har ersatt den

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hammarnskolan, Hjo läsåret 2015/16 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAMMARNSKOLAN Läsåret 2015/2016 Visionen för Hammarnskolan är att det

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015 Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Jämjö, oktober 2014 1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Förskolan Klätten Läsåret

Förskolan Klätten Läsåret Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Klätten Läsåret 2015-2016 Fastställd 2015-09-11 Susanna Magnusson Förskolechef

Läs mer

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Åmberg Läsåret 2015-2016 Fastställd 2015-09-25 Marianne Nilsson Förskolechef

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Soltunets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan 2016/2017

Soltunets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan 2016/2017 Soltunets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan 2016/2017 Förskolans vision Alla barn ska bemötas med lika värde. Vår förskola ska präglas av respekt för människors

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Förvaltning för livslångt lärande April 2015 Trygghetsplan för Hästens förskola 2015-16 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Policy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK)

Policy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK) Policy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK) Ändamålet med föreningen: Skellefteå Ridklubb (SRK) är en ideell förening. SRK erbjuder kommunens invånare en ridklubb för alla. SRK tillhandahåller idrottsoch

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16 Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16 Detta är en information till dig som har ditt barn på Smultronets förskola. På vår förskola tillämpas skollagen och diskrimineringslagen, så att

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Trygghetsplan för Romarebäckens förskola

Trygghetsplan för Romarebäckens förskola 2016-04-06 Förvaltning för livslångt lärande Trygghetsplan för Romarebäckens förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Tallängen, Romarebäcken och Ekebys förskolor

Läs mer

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola Likabehandlingsplan Furuhalls förskola Innehållsförteckning Styrdokument 3 Furuhalls förskolas likabehandlingsplan..4 Definitioner 4 Mål 5 Syfte.5 Åtgärder 5 Till dig som förälder!...6 Förebyggande arbete.7

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan ! Handläggning Pernilla Alm Direkttelefon E-post Datum 2015-11-16 Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Namn på enheten: Citronfjärilen Innehåll 1. Vision 2. Bakgrund 3. Likabehandlingsarbete

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

www.friends.se Karin Dungmar

www.friends.se Karin Dungmar Karin Dungmar Innehåll Presentation av föreläsare, Friends och skolans uppdrag Varför föräldrautbildning? Om att skapa ett vi Övning: Tala lyssna Övning: Case Ansvarsordning Var kan jag vända mig till

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling

Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling FÖRÄLDRABROSCHYR Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling BLOMBACKASKOLAN BROLUNDASKOLAN 2007-12-03 ae 2007-12-03 ae INLEDNING Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN Lagens ändamål: 1 Denna lag har till ända mål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvarig för planen Förskolechefen Vår vision På förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skogens familjedaghem

Likabehandlingsplan för Skogens familjedaghem Likabehandlingsplan för Skogens familjedaghem LÄSÅRET 2014/2015 Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer