Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors

Transkript

1 Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors Arbetsbok för insamling av erfarenhetsexpertis 2015 nuortenkokemustieto.munstadi.fi

2 Innehåll VAD HANDLAR ARBETSBOKEN OM?... 3 FÖR GRUPPLEDARE... 4 UPPGIFT 1: MÖJLIGHETER TILL VÄLFÄRD... 6 UPPGIFT 2: DISKUSSIONSTEMAN OM VÄLFÄRD... 8 Liv och hälsa... 9 Personlig utveckling Hantering av framtiden Trygghet Känslor och samhörighet Delaktighet och påverkan Jämlikhet Förhållning till naturen UPPGIFT 3: GRUPPENS HÄLSNING TILL BESLUTSFATTARE AV UNGDOMSTJÄNSTER UPPGIFT 4: FEEDBACK UPPGIFTER OM GRUPPEN DOKUMENTERING AV INFORMATION OCH SAMMANFATTNING AV GEMENSAM KUNSKAP Denna informationsinsamling är en del av Helsingfors stads Välfärdsberättelse om de unga i Helsingfors, insamlingen sammanför erfarenhetsexpertis. Information som samlats in med hjälp av denna arbetsbok används till årliga sammafattningar som riktas till beslutsfattare för ungdomstjänster. Arbetsbokens planering och förverkligande: Ungdomscentralen och Faktacentralen Layout och illustration: Helsingfors stads ungdomscentral Maj 2015

3 Vad handlar arbetsboken om? Denna arbetsbok 3 är avsedd att användas med ungdomsgrupper i Helsingfors. Med hjälp av arbetsboken vill vi lyfta fram ungas erfarenhetsexpertis gällande ungas välfärd och välmående i Helsingfors. Som deltagare önskar vi under 29-åriga Helsingforsunga, delaktiga i olika typer av ungdomsgrupper, både ledda och självständiga. Med hjälp av uppgifterna i denna arbetsbok kan er grupp föra en diskussion om ungas välfärd och möjligheter i Helsingfors. Vidare samlas informationen ihop och förmedlas till beslutsfattare. Informationen som samlas ihop med hjälp av arbetsboken blir en del av Välfärdsberättelsen om de unga i Helsingfors. På basen av kunskapen utvecklas tjänster för unga i Helsingfors, så att det skall vara möjligt att ta del av givande verksamhet, riktade insatser kan även förverkligas på basen av informationen. Någon enskild ungdoms svar kommer inte att kunna identifieras, utan informationen blir en del av en större helhet. Den första sammanfattningen görs i oktober Arbetsbokens övningar och diskussionsteman uppmuntrar unga att granska sin egen och andra ungas livssituation i Helsingfors. Temaområdena baserar sig på Välfärdsberättelsens delområden, genom vilka vi närmare kan få en uppfattning om ungas kunskap, kunnande eller förmågor att göra saker de uppskattar och leva ett gott liv. Arbetsboken möjliggör som redskap en diskussion om ungas välfärd, den strävar efter att uppmuntra till ungas delaktighet och hörande av unga. Grupperna kan printa ut en sammanfattning via nätet över de egna svaren för gruppens användning eller be en sammanfattning över Helsingforsungas svar av Ungdomscentralen. I bästa fall ökar vi förståelsen mellan unga och de som jobbar med ungdomsfrågor med hjälp av denna arbetsbok, både lokalt och på ett bredare plan. Deltagandet kräver ej stora ekonomiska ansträngningar, det gruppen behöver är pennor, papper, post it-lappar och lite servering. För att förverkliga en gruppsession behövs dock en gruppledare, som ansvarar över förberedelser, leder själva tillfället och dokumenterar svaren. Instruktioner för detta hittas i denna arbetsbok. LYCKA TILL MED ARBETSBOKEN! Välfärdsberättelse om de unga i Helsingfors hittas på nätet: Diskussionsteman om välfärd: 1. Liv och hälsa 2. Personlig utveckling 3. Hantering av framtiden 4. Trygghet 5. Känslor och samhörighet 6. Delaktighet och påverkan 7. Jämlikhet 8. Förhållning till naturen

4 4 För gruppledare Arbetsbokens instruktioner i ett nötska Arbetsboken innehåller fyra uppgifter, som vi önskar att unga tar ställning till. UPPGIFT 1: UPPGIFT 2: UPPGIFT 3: UPPGIFT 4: Möjligheter till välfärd Åtta teman, svara på minst ett delområde Gruppens hälsning till beslutsfattare över tjänster för unga Genomgång och feedback Gruppledarens roll I gruppsituationerna är de unga experter och sakkunniga. Gruppledaren har en neutral roll och ansvarar över att alla i gruppen blir hörda och behandlade på ett rättvist sätt. En god gruppledare uppmuntrar och hjälper samtliga deltagare att uttrycka sin åsikt om det valda temat. Det är viktigt att komma ihåg att alla inte uttrycker sig bäst genom tal, utan skriftlig medverkan kan fungera för en del. I arbetsboken finns exempel på hur uppgifterna kan utföras, men det är även möjligt att agera enligt gruppens önskemål. Uppgift 2 är indelad i åtta temaområden, av vilka ett eller flera teman väljs för gruppen.. Diskussionsteman är: 1. Liv och hälsa 2. Personlig utveckling 3. Hantering av framtiden 4. Trygghet 5. Känslor och samhörighet 6. Delaktighet och påverkan 7. Jämlikhet 8. Förhållning till naturen En god gruppledare: Är närvarande och tar hänsyn till alla deltagare. Signalerar en uppskattande och respektfull attityd gentemot olika åsikter. Kritiserar ej svar. Uppmuntrar på ett mjukt sätt alla deltagare att bidra med sina åsikter. Tvingar ingen att delta och accepterar även ett tyst deltagande. Upprätthåller en positiv och uppbyggande atmosfär. Styr tillfället utan att ta ställning, men ser till att gruppen håller sig till temaområdena. Ansvarar över att uppgifterna blir gjorda och att man håller tidtabellen. OBS! Om ni önskar publicera en bild av er grupp i samband med sammanfattningen av erfarenhetsexpertisen, sänd den elektroniskt till tiina.nurmi@hel.fi. För att publicera en bild krävs att alla som är med i bilden ger sitt samtycke. Av unga under 15-år krävs vårdnadshavarens samtycke.

5 Att förbereda ett tillfälle Det är viktigt att förbereda tillfället i god tid. Ett väl förberett tillfälle signalerar till deltagarna att de uppskattas. Innan tillfället behöver gruppledaren fundera på vilket tema i arbetsboken skulle vara bra att behandla och hur många uppgifter gruppen hinner gå igenom. Diskussionstemaområdena är åtta sammanlagt och av dessa väljs det lämpligaste för gruppen. Arbetsboken kan även användas så att flera teman behandlas under olika träffar För gruppträffen behövs tid och plats, kom ihåg att reservera ett utrymme i god tid. Tillfället kan förverkligas i många olika miljöer, till exempel som en del av ett läger, i samband med en hobby eller till exempel på ett café. Att bjuda in deltagare behöver göras i god tid och bekräftas innan själva träffen. Inbjudan kan göras till exempel tillsammans med unga. I inbjudan behöver ingå träffens syfte, tid och plats. Servering är bra att ha, meddela om detta redan i inbjudan. Servering kan skapa trygghet i en möjlig nervös situation. Ordna utrymmet i ordning i god tid innan tillfället (servering, stolar och bord) och försäkra dig om att du har de verktyg du behöver: arbetsboken och webbformuläret, tuscher, pennor, flap-papper, post it-lappar, papper och tejp. Uppgifterna kan dokumenteras direkt i webbformuläret, ifall internetförbindelse finns. Grupptillfällets struktur 1. Skapa en avslappnad och bekväm atmosfär. Njut av serveringen. 2. Hälsa alla deltagare välkomna och berätta varför tillfället arrangeras. Tala om för de unga att just de är de rätta personerna att närvara och att det är deras kunskap vi behöver. Just de har relevant information om ungas välfärd i Helsingfors. 3. Tala om för deltagarna hur informationen används och varför. Informationen samlas till en del av Välfärdsberättelsen om de unga tillsammans med alla andra svar och förmedlas till beslutsfattare över ungdomstjänster i Helsingfors. Någon enskild ungdoms svar kommer inte att kunna identifieras. På basen av denna information utvecklas ungdomstjänster i Helsingfors. Bland annat kan man rikta ökat stöd till dem som behöver eller öka ungas möjligheter att ta del av verksamhet som upplevs givande. 4. Om gruppdeltagarna inte känner varandra från tidigare, led en uppvärmningsövning i början av sessionen. Viktigt att tänka på gällande uppvärmningsövningen är att det i gruppen kan finnas känsliga individer, som kan uppleva krävande presentationer eller talturer som svåra eller ångestfyllda. Inledningen av gruppsessionen skall vara lugn och icke-krävande. Målsättningen är att skapa en trygg atmosfär där deltagarna känner sig välkomna. 5. Presentera grupptillfällets struktur samt teman som kommer att behandlas. Berätta även om din egen roll. 6. Följ arbetsbokens struktur vid tillfället. Skriv ner gruppens svar i arbetsboken eller direkt i webbformuläret. 7. Samla in information om gruppen vid slutet av tillfället och dokumentera dem i arbetsboken (sid 19) eller direkt i webbformuläret. 8. Tacka deltagarna! Det är viktigt att tacka samtliga deltagare och försäkra dig om att de vet hur informationen används. Du kan berätta att det finns mer information om ungas välfärd på adressen 5 Efter tillfället Dokumentera informationen av grupperna online på adressen Arbetsboken kan även returneras ifylld till Ungdomscentralen (till exempel till närmaste ungdomsgård), på så sätt förmedlas informationen vidare kostnadsfritt. Rikta boken till: Helsingfors stads ungdomscentral Erfarenhetsexpertis av ungdomsgrupper / Tiina Nurmi PB HELSINGFORS STAD

6 6 UPPGIFT 1: Möjligheter till välfärd Syfte: Att komma igång med att reflektera kring ungas välfärd och välmående samt få kunskap om ungas upplevda möjligheter till det i Helsingfors. Instruktioner för uppgiften: DEL I: Helsingforsungas möjligheter. Kom överens om ett JA- och NEJ-område i utrymmet. Gruppledaren läser upp påståenden från den bifogade listan. Gruppdeltagarna förflyttar sig efter åsikt till antingen JA- eller NEJ-området. Skriv ner antalet unga i JA- eller NEJ-området i tabellen. Upprepa samma sak vid varje påstående. DEL II: Vilka är de viktigaste möjligheterna? Placera listans möjligheter (16 st) till exempel på flap-papper runt omkring i utrymmet. Dela ut fem post it-lappar till samtliga deltagare. Post it-lapparna motsvarar poäng (5 lappar = 5 poäng). Varje deltagare uppmanas ge sina poäng till de viktigaste möjligheterna. Poängen kan fördelas enligt önskemål mellan flera alternativ, det är också möjligt att ge alla fem poäng till ett alternativ, ifall det känns bäst så. Slutligen antecknar gruppledaren i tabellen hur många poäng varje möjlighet fått sammanlagt.

7 Om du utgår från ditt liv som ung i Helsingfors, har du tillräckligt med möjligheter att 7 ja (antal) nej (antal) poäng 1. hitta vänner? 2. spendera tid i naturen? 3. bli behandlad respektfullt? 4. syssla med saker som intresserar dig? 5. hållas psykiskt och fysiskt i skick? 6. få hjälp och stöd? 7. ta hand om djur och växter? 8. fördjupa dig i saker som intresserar dig? 9. bo på det sättet du önskar? 10. känna dig trygg på det området du bor? 11. agera för andras bästa? 12. bli älskad och omhändertagen? 13. påverka den gemensamma närmiljön? 14. vara dig själv? 15. röra dig fritt utan att behöva oroa dig för våld eller trakasserier? 16. inrikta dig på en bransch som intresserar dig (utbildning/jobb)?

8 8 UPPGIFT 2: Diskussionsteman om välfärd Syfte: Väcka diskussion om temaområden som berör ungas välfärd och samla ungas erfarenheter av dessa. Instruktioner för uppgiften: Dessa instruktioner berör hantering av diskussionsteman. Samma instruktioner kan anpassas för alla delområden. Vid behov kan ni även anpassa uppgiften så att den lämpar sig bättre just för er grupp, trots allt så att det som dokumenteras i arbetsboken representerar i tillräckligt hög grad hela gruppens gemensamma åsikt. På följande sidor hittar du åtta diskussionsteman om välfärd och korta beskrivningar av samtliga delområden. I samband med varje tema finns sex frågor samt utrymme att skriva ner gruppens erfarenheter och åsikter. DEL I: Skriv ner de sex frågor anknutna till varje temaområde till exempel på flap-papper, så att alla kan se dem. Dela ut cirka 30 post it-lappar till alla deltagare. Låt varje deltagare först fundera för sig själva några minuter på varje fråga, varefter be dem skriva ner 3-5 saker de kommer på för varje fråga (en sak/lapp). Större grupper kan fundera i par eller smågrupper. Efter det limmar var och en sina lappar under varje frågeställning, så att alla kan se dem. Det går även bra att presentera förslagen muntligt. DEL II: Följande steg är att en eller flera deltagare väljs ut för att gruppera lapparna, så att samma teman organiseras i samma grupp. Efter detta presenteras muntligen hurdana grupper av lappar det blev, varefter gruppen gemensamt kommer överens om en rubrik för var lappgrupp. Rubrikerna skrivs på flap-papper, så att alla ser dem. Slutligen skriver gruppledaren ner samtliga rubriker under varje fråga i arbetsboken eller direkt i webbformuläret. Efter uppgiften kan det vara bra att ge utrymme för fri diskussion om övningen och hurdana tankar den väckte. Diskussionsteman om välfärd: 1. Liv och hälsa 2. Personlig utveckling 3. Hantering av framtiden 4. Trygghet 5. Känslor och samhörighet 6. Delaktighet och påverkan 7. Jämlikhet 8. Förhållning till naturen

9 9 Liv och hälsa Unga i Helsingfors lever sitt liv i enlighet med livslängdsförväntan. En hälsosam livsstil blir allt vanligare och unga visar intresse för idrott och motion. Unga upplever ha kontroll över sin livssituation, är nöjda över sitt liv och uppskattar tillvaron. 1. Vilka saker är viktiga för dig gällande ditt välmående och hurdana hälsosamma levnadssätt följer du? 2. Vilken kunskap eller kunnande borde utvecklas hos dig och andra unga för att unga i Helsingfors skulle må bättre och att en hälsosam livsstil skulle bli ännu allmännare? 3. Finns det saker som försvagar ungas möjligheter att må bra och leva hälsosamt i Helsingfors? Om jo, vad är det för saker? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors som är i behov av mer stöd och hjälp för att må bra? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas välmående och hälsosamma livsval? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle må bra och leva ett hälsosamt liv?

10 10 Personlig utveckling Unga har möjlighet att utveckla sig själv, prova på olika saker samt uttrycka sig själv, sina preferenser och starka sidor på fritiden, i skolan, på jobbet och ute i den offentliga gatubilden. Ungas mångsidiga uttryckssätt syns i gatubilden, i den samhälleliga diskussionen och i olika verksamhetsmiljöer. 1. Hurdana möjligheter har du att utveckla ditt kunnande i frågor som speciellt intresserar dig? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna förstärka kunskapen kring personliga intresseområden? 3. Finns det saker som försvagar möjligheten för unga i Helsingfors att förstärka kunskapen kring personliga intresseområden? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig behöver mer möjligheter att förstärka kunskapen gällande personliga intressen. Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas möjligheter att förstärka kunnandet gällande intresseområden som intresserar speciellt unga? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle ha möjlighet att utvecklas personligen?

11 11 Hantering av framtiden Unga har möjlighet att integreras i studie- och arbetslivet samt få tillgång till en rimlig levnadsstandard och inkomst. Ungas väg mot självständighet löper smidigt, de hemlösa ungas livssituation har förbättrats. Unga har drömmar och förhoppningar och de förhåller sig positivt till framtiden. 1. Vilka saker hjälper dig i din egen planering av framtiden och i att fatta beslut? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna planera den egna framtiden och fatta beslut som anknyter till den? 3. Finns det saker som försvårar möjligheten för unga i Helsingfors att planera sin framtid och fatta beslut? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig behöver mer hjälp och stöd för att planera sin framtid och för att fatta beslut? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas framtidsplanering och tillhörande beslutsfattande? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att ungas framtidsplanering och tillhörande beslutsfattande skulle bli lättare?

12 12 Trygghet Unga har möjlighet att leva i frihet utan att behöva vara rädda för att bli utsatta för psykiska eller fysiska trakasserier. Unga upplever Helsingfors som en trygg stad att leva och röra sig i. 1. Vilka saker är viktiga för dig för att kunna uppleva att Helsingfors är en trygg stad att leva och röra sig i? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna känna er trygga i Helsingfors? 3. Finns det saker som försvagar ungas möjligheter att känna trygghet i sin närmiljö? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig upplever mera otrygghet än andra? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja det att unga skulle uppleva Helsingfors som en trygg stad där man kan leva utan att behöva vara rädd för att bli utsatt för psykiska eller fysiska trakasserier? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle känna sig trygga och leva utan rädsla att utsättas för psykiska eller fysiska trakasserier?

13 Känslor och samhörighet Unga har möjlighet att uppleva djupa känslor av kärlek, sorg, längtan, lycka, hat och vrede. Känslorna binder sociala relationer, hjälper en att bearbeta förluster, stöder i förändringsprocesser och är en del av mänskligheten. Ungas funktionsförmåga förbättras och vänskapsförhållandena ökar och blir starkare. Unga förstår känslornas betydelse och roll i social samverkan och i samhället överlag. Unga har en god relation till sina föräldrar eller till någon annan vuxen eller stödperson. Interaktionen generationer emellan ökar. 1. Var hittar du allra bäst vänner eller grupper som du trivs med? Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att hitta vänner eller grupper att trivas med? 3. Finns det saker som försvagar ungas möjligheter att hitta vänner eller grupper att trivas med? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig upplever mera ensamhet än andra? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas möjligheter att hitta vänner eller grupper att trivas med? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle ha samma möjligheter att hitta vänner eller grupper att trivas med?

14 14 Delaktighet och påverkan Unga har färdigheter att fungera målmedvetet och besitter etiska och samhälleliga kunskaper att hantera vardagliga situationer med eftertanke. Unga har en förmåga att fungera kreativt och ansvarsfullt i en omgivning som lever och förändras. Ungas intresse för politik ökar och förväntningarna gällande studieval blir mer realistiska. Ungas sociala identitet förstärks och upplevelserna av ensamhet minskar. Unga tillhör eller ansluter sig till grupper som är viktiga för dem. 1. Vilka möjligheter har du att fungera för andras bästa och hur kan du påverka din närmiljö? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna fungera för andras bästa och påverka närmiljön? 3. Finns det saker som försvårar ungas möjligheter att fungera för andras bästa och påverka närmiljön? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig inte får sina åsikter och idéer framförda? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungdomsverksamhet för andras bästa och för att påverka närmiljön? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga skulle ha samma möjligheter att fungera för andras bästa och påverka närmiljön?

15 15 Jämlikhet Unga har jämlika möjligheter att utbilda sig, arbeta och ta del av olika tjänster. Ingen diskrimineras på grund av ålder, etniskt ursprung, religion, trosuppfattning, åsikter, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller annan personlig orsak. Unga med invandrarbakgrund integreras bättre i utbildningen och mångkulturalismen har en naturlig plats i vårt samhälle. 1. Var och i hurdana situationer har du noterat trakasserier, diskriminering eller annat osakligt beteende? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att kunna minska på diskriminering och osakligt beteende? 3. Finns det saker som försvårar ungas möjligheter att leva jämlikt och utan diskriminering? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig utsätts för ojämlikt bemötande och diskriminering? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja att alla behandlas jämlikt och ingen diskrimineras i Helsingfors? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga behandlas jämlikt och ingen diskrimineras?

16 16 Förhållning till naturen Unga är medvetna om betydelsen av ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Unga har rätt att öka sitt eget välbefinnande genom en hållbar förhållning till naturen. Unga förstår vad biologisk mångfald innebär, hur ekonomi och konsumtion i ett längre perspektiv påverkar välmåendet och vad hållbar utveckling betyder ur ett globalt perspektiv. En hållbar livsstil är en naturlig del av ungas vardag. 1. Vilka möjligheter har du att spendera tid i naturen och få ta del av naturupplevelser i det område du bor i? 2. Vilken kunskap, kunnande eller förmågor skulle du eller andra unga behöva mera av, för att använda naturen i främjandet av det egna välmåendet? 3. Finns det saker som försvårar ungas möjligheter att spendera tid i naturen och få ta del av naturupplevelser? Om jo, vilka? 4. Känner du till unga eller ungdomsgrupper i Helsingfors, som enligt dig har ett större behov av naturupplevelser och tid i naturen? Om jo, vem är det fråga om och varför just dessa personer? Nämn inga namn, utan beskriv hurdana ungdomar eller ungdomsgrupper du tänker på. 5. Hur kan unga själva befrämja ungas möjligheter till naturupplevelser och tid i naturen? 6. Hur kunde man utveckla tjänster för unga i Helsingfors, så att alla unga har möjligheter till naturupplevelser och tid i naturen?

17 UPPGIFT 3: Gruppens hälsning till beslutsfattare av ungdomstjänster 17 Instruktioner för uppgiften: Syfte: Att synliggöra ungas synpunkter och erfarenheter för beslutsfattare. Fortsätt meningen. Be varje gruppdeltagare fundera en stund på vad beslutsfattare i Helsingfors behöver veta om ungas ärenden och välmående. Be varje deltagare i tur och ordning skriva på till exempel en flap-tavla, en post it-lapp eller i denna arbetsbok sin egen fortsättning på meningen nedan. Om gruppen är stor, kan den indelas i par eller mindre grupper som tillsammans skriver en fortsättning på meningen. Slutligen kan någon eller några läsa de olika förslagen högt för alla. Gruppledaren ser till att alla meningar antecknas i arbetsboken eller direkt i webbformuläret. Det är viktigt att beslutsfattare över ungdomstjänster känner till att ungdomar...

18 18 UPPGIFT 4: Feedback Syfte: Att gå igenom gruppens upplevelser av tillfället, ta emot feedback gällande uppgifterna och arbetsredskapet. På basen av feedbacken utvecklas arbetsboken och verktygen som tillhör den. Instruktioner för uppgiften: Till sist samlas feedback av gruppen in. Deltagarna uppmuntras till att diskutera i par eller smågrupper en stund om vad som var bra med övningarna, vad var dåligt och vad blev och fattas. Efter detta skriver grupperna ner sin feedback på tre stycken post it-lappar enligt följande: Post it-lapp I: Vad var bra med uppgifterna? Post it-lapp II: Vad var dåligt med uppgifterna? Post it-lapp III: Vad fattades från uppgifterna? Efter detta berättar paren eller grupperna sin feedback för de andra, alternativt limmas lapparna på flap-tavla med rubrikerna nedan. Gruppledaren antecknar feedbacken i arbetsboken. Bra dåligt brister Här kan gruppledaren ge feedback till de som utformat denna arbetsbok:

19 Uppgifter om gruppen Vilken grupp är det fråga om? (kort beskrivning av gruppen, t.ex. högstadieklass, grupp anknuten till förening, församling eller hobby, grupp som samlas vid ungdomsgård eller kompisgäng) 2. På vilket område samlas ni eller träffas oftast (område eller stadsdel)? 3. Hur många unga deltog i diskussionen och svarade på frågor (antal deltagare)? 4. Till vilken ålderskategori hörde deltagarna (antal)? Ålderskategori Antal deltagare i olika ålderskategorier (gruppledaren räknas inte med) 5. Deltagarnas kön Under Kön flicka /kvinna pojke /man annat /önskar ej uppge Antal 6. Gruppledarens kontaktuppgifter (publiceras ej) Namn Tel. E-post 7. Önskar ni få fortsatt information om Helsingforsungas svar till e-post adressen ni uppgett ovan? ja nej

20 DOKUMENTERING AV INFORMATION OCH SAMMANFATTNING AV GEMENSAM KUNSKAP Dokumentera informationen av grupperna online på adressen: Arbetsboken kan även returneras ifylld till Ungdomscentralen (till exempel till närmaste ungdomsgård), på så sätt förmedlas informationen vidare kostnadsfritt. Rikta boken till: Helsingfors stads ungdomscentral Erfarenhetsexpertis av ungdomsgrupper / Tiina Nurmi PB HELSINGFORS STAD Tilläggsuppgifter Helsingfors stads ungdomscentral Tiina Nurmi ungdomssekreterare tiina.nurmi@hel.fi Pirjo Mattila planerare pirjo.mattila@hel.fi Harri Taponen specialplanerare harri.taponen@hel.fi Helsingfors stads faktacentral Stina Högnabba specialforskare stina.hognabba@hel.fi Tack för att du tagit del av diskussionen om ungas välfärd och för att du samlat in ungas erafarenhetsexpertis!