Nämndinriktade seminarier Söndag kl Pass C samt Pass D

Transkript

1 Nämndinriktade seminarier Söndag kl Pass C samt Pass D Två grupper olika alternativ: FEM parallella seminarier som riktar sig till alla deltagare med fokus på ideologi, ledarskap och strategi och valfrågor. Seminarierna går i såväl i pass C som i pass D. TOLV nämndinriktade seminarier, där hälften, nr 6-11 går i pass C och resterande nr går i pass D. Varje pass går endast en gång. Som deltagare kan du delta tex i ett av de fem seminarium och ett nämndinriktat eller om man så önskar två nämndinriktade eller två av de fem. Det är upp till deltagarna att välja. Speedmeeting Direkt efter seminariepassen erbjuds Du att delta i Speedmeeting inom respektive nämndområde där du kan ställa korta snabba frågor inom ditt specialområde till någon/några av de som var medverkande på förmiddagen. Detta genomförs under lunchen på söndagen och hålls i montrar i kongressfoajén. Fem allmäninriktade seminarier: Dessa går i pass C och D repris andra gången 1. Ideologi Värdeorienterad och värdestyrd politik hur fungerar det i praktiken? Partiet och ideologin värderingsfrågor i politiken och jämförelse med andra vad är det skiljande i Kristdemokratin mot andra ideologier? Hur innebär och hur omsätts avsnittet 1 i principprogrammet Kristdemokratins värdegrund i praktisk politik? Charlotta Levay, ordförande för Civitas Henrik G Ehrenberg, vice ordförande för Civitas 2. Ledarskapet betydelsen att vara teamledare. Att vara gruppledare för den kristdemokratiska fullmäktigegruppen eller ha uppdraget som kommunalråd kombinerat med att sitta i kommunala ledningen tex KS, LS och RS. Vilket uppdrag har jag, vilka förväntningar finns på mitt ledarskap? : Monica Selin, regionråd Västra Götalandsregionen Peter Kullgren, kommunalråd, Karlstad Anders Andersson, fd LS ordförande Kalmar läns landsting 3. Organisationsutveckling Hur jobbar vi långsiktigt för att stärka organisationen förutsättningen för att bedriva politik och planera inför kommande valrörelse. Rälsen är en fungerande organisationsinfrastruktur och tåget politiken men utan räls kan inget tåg rulla. Organisationen är A och O för ett fungerande och framgångsrikt parti.

2 Robert Lisaborg, organisations- och administrativ chef Acko Ankarberg Johansson, partisekreterare Erik Sjöstedt, organisations- och utbildningssekreterare 4. Program för framtiden Kristen människosyn, personalism, subsidiaritet, förvaltarskap, solidaritet och ofullkomlighet. Våra ideologiska principer ligger fast, men hur omvandlar vi dem till politik? Ett nytt principprogram är under utarbetande ett förslag kommer att sändas på remiss i mitten av mars Har utvecklingen senaste decenniet gjort att principerna behöver ändras? Hur ser kristdemokraternas bild av Sverige 2025 och 2050 ut? Medverkan av Elisabet Lann, ordförande för principprogramsgruppen 5. Asyl och integration med hjärta och hjärna. Hur kan en fungerande och ändamålsenlig asyl- och integration genomföras vilken roll har politiken och vilken roll har civilsamhället? Hur överbygger man motsättningar och hur får man delaktighet. Vilka insatser behövs för en bra asyl- och flyktingpolitik? Emma Henriksson, Riksdagsledamot och Anna-Karin Trixe, handläggare partiledarstaben

3 Nämndinriktade seminarier NR 6-11 hålls i seminariepasset kl Socialpolitik med inriktning på individfrågor Den sociala omsorgen ska utgå från människans behov av små, naturliga gemenskaper, främst familjen. De sociala insatserna ska stödja när det brister. Barns rätt till en trygg uppväxtmiljö är grundläggande. - samverkan - Drog- och alkoholförebyggande arbete - riskbeteenden - våld i nära relationer - familjerådgivningen - flyktingmottagande - hemlöshet Ola Nilsson, ordf socialnämnden, Jönköping Susanne Lindholm, kommunpolitiker, Örebro 7. Gymnasie- och vuxenutbildning och SFI Gymnasieskolan ska ge en stabil grund inför vuxenlivet. Brister i utbildningen på grundskolan får stora konsekvenser för att klara gymnasieskolan. Gymnasieskolan skall ha en stor öppenhet för elever som vill ta ytterligare steg framåt och uppmuntra ideellt engagemang i föreningar. En ökad samverkan med näringslivet. - mångfald av teoretiska och praktiska program - lärlingsutbildning - yrkesinriktning - uppmuntra företagande - vuxenutbildning - SFI-undervinsing Medverkan Magnus Jacobsson ordf barn och utbildningsnämnden, Uddevalla Ulf Larsson chef vuxenutbildningen, Uddevalla Stefan Einarsson, Chef för gymnasieskolan, Uddevalla 8. Arbetsmarknad och bra företagsklimat En av politikens viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, som ger fler jobb och ökad välfärd. En framgångsrik arbetsmarknadspolitik är därmed starkt beroende av ett fungerande utbildningssystem och en näringspolitik som främjar företagande. Med fler sysselsatta kan fler försörja sig själva och därmed få mer makt över sina liv. - samverkan med olika aktörer för att erbjuda jobb och studier - samverkan för praktikplatser - uppmuntra till eget företagande bland studenter - anställa personer med funktionsnedsättning - entreprenörskap redan i skolan - kvinnligt företagande - sommarlovsentreprenörer Marie Litholm, kommunalråd, Haninge Anders Hagström, kommunpolitiker, Örebro Andreas Sturesson, kommunalråd, Jönköping 9. Primärvård och tandvård för god hälsa

4 Primärvården skall kunna erbjuda en bred kompetens, allt från allmänmedicin och sjukgymnastik till psykiatri. Primärvården har ansvar för det förebyggande hälsofrämjande arbetet, bland annat genom familjecentraler, barn- och mödravårdscentraler, utbildning och information till föräldrar och skolor. En mångfald av utförare och aktörer av primärvården, genom det fria vårdvalet, ger patienten möjlighet att själv kunna göra eget val av vårdgivare. En god tandhälsa grundläggs tidigt i livet. Hela och friska tänder är av stor betydelse för att kunna fungera väl i samhället och för att inte riskera hamna i utanförskap. - Utveckla vårdval inom fler kompetenser/specialiteter - specialistvård en del av vårdvalet - hälsokontroller för äldre - geriatrisk kompetens inom primärvården - uppsökande och förebyggande tandvård - ambulerande tandvårdskliniker - mångfald av vårdgivare Elisabeth Kihlström, landstingsråd, Värmland Gudrun Brunegård, primärvårdslandstingsråd, Kalmar län 10. Hälso- och sjukvård länssjukvård och regionsjukvård Sjukvården skall erbjuda tillgänglig och värdig vård av god kvalitet på lika villkor där alla oavsett ålder och samhällsposition ses som hela människor Varje patient ska bemötas individuellt med hänsyn till fysiska, psykiska, andliga och sociala behov, inte i första hand som en sjukdomsbild. Vården ska styras av tillgänglighet och flexibilitet utifrån den enskildes behov och önskemål. Att själv få välja vårdenhet eller vårdgivare är en självklarhet. Det är patienten inte systemet som skall vara i centrum för hälso- och sjukvården. - utveckla det fria vårdvalet - vårdplatser och behovet av slutenvård - vård i livets slutskede - samverkan för att möta vården av de mest sjuka äldre - förebyggande hälso- och sjukvård - samverkan mellan olika vårdformer och socialtjänsten - barn- och ungdomspsykiatrin - köfri vård Mia Frisk, sjukvårdslandstingsråd, Jönköping Anna-Karin Klomp, landstingsråd Uppsala 11. Regional utveckling, tillväxt och internationell samverkan Vilken roll har och kommer besöksnäringen att ha för Sveriges tillväxt och i synnerhet för de små kommunernas framtid och utveckling? Regional utveckling och tillväxt, samverkan mellan olika organisationer och företag. Hur kan kompetens och resurser tas tillvara genom bättre internationellt samarbete. - Arbetsmarknad - näringsliv och företagande - entreprenörskap på regional nivå - samverkan mellan olika aktörer - europasamarbetet, strukturfonder och program Medverkan Birgitta Sacredeus, landstingsråd, Dalarna Rolf Sällryd, EU:s regionkommitté Kronoberg

5 NR hålls i seminariepasset kl Social omsorg med inriktning på äldreomsorg Äldreomsorgen ska präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. Den enskilde känner bäst sina egna behov. Delaktighet, inflytande och valfrihet ska därför vara centrala begrepp inom äldreomsorgen. Ingen offentlig verksamhet kan till fullo tillfredsställa människors behov av närhet och gemenskap. Kvaliteten utvecklas av konkurrens. Därför bör alla aktörer som kan erbjuda vård- och omsorg av hög kvalitet välkomnas, såväl ideella, kooperativa privata som offentliga. - äldre direkt - valfrihet inom äldreomsorgen - utveckla LOV - äldres mat och måltider - förenklad biståndsbedömning - stöd till anhörigvårdare - profilverksamhet utifrån behov och önskemål Ebba Busch, kommunalråd, Uppsala Liselott Fager, ordf i socialnämnd, Linköping 13. Tid för varje barn skola för trygghet och kunskap. Förskola och grundskola Barn och familjers behov ska vara utgångspunkten för förskolan där respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden är grundläggande. Det är viktigt att familjerna får ett inflytande över formerna för barnens barnomsorg och förskoleverksamhet. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Skolan har ett bildningsuppdrag där kunskap och värdegrund finns som en helhet för att ge eleverna kunskaper och färdigheter för att möta framtiden. Skolan ska möta varje elevs förutsättningar i lärandet för att kunna uppnå kunskapsmålen i sin egen takt. Skolan ska skapa en kreativ lärandemiljö som stödjer och stimulerar eleven att utveckla alla sina förmågor för att uppnå kunskapsmålen och nå sin fulla potential. - konsekvensbeskrivning av beslut utifrån familjernas situation - valfrihet och mångfald för en god barnomsorg - skolan ska se till att alla uppnår målen i alla kärnämnen - sommarskola som stöd - fokus på undervisning - rimlig storlek på grupper i förskola som i skola - stöd för särskilda behov Mederkan Anniki Oskarsson, blivande kommunalråd, Ödeshög Anna-Karin Yngvesson, ordf utbildningsnämnden, Sävsjö 14. Kultur och fritid för livskvalitet och attraktivitet Ett rikt och varierat kultur- och fritidsutbud har stor betydelse för att skapa attraktivitet för en kommun eller region. Kulturen har en stor betydelse i vårt mångkulturella samhälle för att vara en enande kraft över etniska och religiösa gränser. Sverige har ett stort och varierande föreningsliv. Kommunens och regionens kultur- och fritidspolitik ska kännetecknas av mångfald och tillgänglighet för alla. Det civila samhället har stor betydelse för utvecklingen av kultur- och fritidsutbudet. - kultur och fritid med engagemang från civilsamhället - tillgänglighet oavsett förutsättningar - musik- och kulturskolan - kulturen som tillväxtfaktor - kulturmiljöerna

6 Conny Brännberg, ordförande xxx Västra Götaland Marie Lindelöf, Västerås 15. Miljöbeslut från långsiktig hållbar utveckling Förvaltarskapstanken är den bärande ideologiska grundstenen för att nå visionen om trygga uppväxtvillkor för barn och unga. Kommun/landsting har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är förnyelsebar, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretsloppstänkande. Insatserna måste tydligt gå mot en klar inriktning för användande av resurssnåla produkter och processer. - lokal och regional energistrategi - närproducerat och/eller ekologiskt - miljövänlig infrastruktur - satsning på gång och cykeltrafik - miljöprofil på kommunala verksamheter - smarta hållbara upphandlingar, miljö- och socialt. Lars Thunberg, kommunalråd, Helsingborg Lisa-Maria Norlin, gruppledare, Sundsvall Lennart Bondeson, kommunalråd, Örebro 16. Bostads- och stadsplanering för trivsel och trygghet. Hur städer och samhällen planeras och gestaltas spelar stor roll för hur de utvecklas och upplevs. Bostadsbyggandet är en väsentlig del i stadsbyggandet. Men det är viktigt att inte bara fokusera på antalet bostäder utan också på hur de nya bostäderna byggs. Förskolor, skolor samt boende för äldre och för personer med funktionsnedsättning ska finnas med tidigt i planeringen. Trygghetsanalyser behöver göras för att bostadsområden ska kännas trygga dygnet runt. - barn och ungas delaktighet - trygghetsbeskrivningar - olika upplåtelseformer för bostäder - samverkan med myndigheter - planering för god infrastruktur Behcet Barsom, kommunpolitiker, Örebro Erik Slottner, gruppledare, Stockholm Åke Nilsson, ordförande H-bostäder, Hultsfred 17. Trafik- och infrastrukturplanering, Stadsplanering handlar också om att synkronisering görs för en säker trafikplanering och goda möjligheter även till cykel-, gång- och kollektivtrafik. Utveckling av kollektivtrafiken och arbeta för att nå fördubblingsmålet. En attraktiv region förutsätter bra kommunikationer. - kollektivtrafikplanering - fördubblingsmål - samverkan mellan huvudmän och myndigheter - olika alternativ för en bra infrastruktur Sverker Ågren, gruppledare, Västernorrland Karl Henriksson, trafiknämnden, Stockholms län Eva Johnsson, ledamot i Sv Kollektivtrafik, Kronoberg

7 Speedmeeting med korta frågor och svar. Söndag kl Du kan som en uppföljning av förmidagens seminarier ställa dina lokala frågor till de som medverkande. Detta genomförs samtidigt med lunchen på söndagen. Det kommer att finnas ett 10-tal stationer där du träffar de medverkande. Ämnesområdena stämmer överens med områdena för lördagens nämndseminarier. Socialpolitik Utbildningspolitiken inkl vuxen utbildning Kultur- och fritidspolitik Miljö- och hållbarhetspolitik Bostads- och stadsplaneringspolitik Hälso- och sjukvårdspolitiken, inkl primärvård och tandvård Arbetsmarknadspolitik Regional utveckling och infrastrukturpolitik Asyl- och integartionaspolitik Ledarskapet