Socialt innehåll i äldreomsorgen. En kartläggning på uppdrag av Famnas äldreomsorgsnätverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialt innehåll i äldreomsorgen. En kartläggning på uppdrag av Famnas äldreomsorgsnätverk"

Transkript

1 Socialt innehåll i äldreomsorgen En kartläggning på uppdrag av Famnas äldreomsorgsnätverk Louise Gehandler och Helena Pettersson Stockholm, Mars 2013

2 Famna, Box 16355, Stockholm Rapporten kan laddas ned på Famna och författarna

3 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Vad är socialt innehåll?... 5 Socialt innehåll i äldreomsorgen Genombrottsmetoden Pedagoger i äldreomsorgen Bemötande arbetssätt aktivering Strukturerad dokumentation med ICF Värdeforum Går det att mäta socialt innehåll? Slutsatser och förslag på fortsättning Referenser Publikationer Personlig kommunikation Källor för Tabell

4 Förord Famna bedriver ett omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete tillsammans med sina medlemmar. Arbetet fokuserar på att utveckla kompetens och kapacitet för systematiskt kvalitetsarbete som utgår från dem vården och omsorgen finns till för: brukare och patienter. Inom äldreomsorgen bidrar Famna som nationell idéburen utvecklingsstruktur till en samordning av de idéburna utförarna och en samverkan mellan olika huvudmän. För att förankra detta arbete har Famna ett nätverk för äldreomsorgsverksamheter. Famnas äldreomsorgsnätverket har identifierat ett behov att utveckla begreppet socialt innehåll i äldreomsorgen för att kunna fånga kärnan i äldreomsorgen: den äldres möjlighet till ett värdigt liv och välbefinnande. Nätverket har gett Louise Gehandler och Helena Pettersson, Bräcke diakoni, i uppdrag att kartlägga hur begreppet socialt innehåll har använts i Sverige, samt att undersöka vilka faktorer som leder till en utveckling av äldreomsorgens sociala innehåll. Rapporten bygger på litteratursökningar i databaser, granskning av webbsidor och intervjuer med nyckelpersoner. Rapporten har inte anspråk på att vara heltäckande utan är ett diskussionsunderlag för utvecklingen av det sociala innehållet i äldreomsorgen. Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, Famna. 2

5 Sammanfattning Denna kartläggning försöker belysa den komplexa frågeställningen om vad socialt innehåll i äldreomsorgen kan vara. Kan man mäta och kvalitetssäkra arbetet med det sociala innehållet? Underlaget visar att det saknas en nationellt övergripande definition av begreppet, istället har olika aktörer skapat sin egen tolkning. Under perioden har Socialstyrelsen hållit i en nationell satsning på bl.a. socialt innehåll i äldreomsorgen. 1 I samband med det har kommuner tilldelats stimulansmedel för utvecklingen av socialt innehåll inom äldreomsorgen och 95 olika projekt har återrapporterats till Socialstyrelsen. I detta diskussionsunderlag har samtliga projekt granskats. Resultatet visar att majoriteten av projekten handlar om enskilda satsningar på olika sociala aktiviteter som t.ex. vårdhundar, upplevelsepark eller träningsmöjligheter. Endast fem projekt redovisade någon typ av metodutveckling. Samtal och intervjuer med företrädare för olika universitet och FoU-centrum visade att det saknas evidensbaserad praktik inom området. Många har dock lyft fram olika projekt eller verksamheter där man arbetar med det sociala innehållet på ett mer metodövergripande och generellt sätt. Kartläggningen lyfter fram några goda exempel för att öka det sociala innehållet. Gemensamt för dessa var att man hade reflekterande arbetssätt, t.ex. genombrottsmetoden, Värdeforum, systematiska arbetssätt kring bemötande och aktivering, samt strukturerad dokumentation med t.ex. ICF. Vår bedömning är att ett systematiskt arbete kring socialt innehåll skulle kunna utgå ifrån en strukturerad dokumentation och uppföljning där individuella behov och önskemål utifrån den äldres egna värderingar matchas med individuella årgärder, insatser och aktiviteter. Skillnaden mellan behov och åtgärder skulle på detta sätt kunna skapa en bild av måluppfyllelse som skulle kunna användas som mått för det sociala innehållet i insatsen. Dokumentation med ICF skulle kunna vara en lämplig ansats för att kartlägga sociala behov. 1 Socialstyrelsen: 3

6 Inledning Betydelsen av att få människor att uppleva tillvaron som meningsfull samt att ge hopp, motivation och livsglädje är livsviktigt inte minst i äldreomsorgen. Att skapa dessa mjuka värden är centralt. Dessa värden är viktiga beståndsdelar av det sociala innehållet i äldreomsorgen. För många idéburna organisationer är detta drivkraften och främsta fokus. Frågan är bara vad man menar med socialt innehåll? Kan man mäta och utvärdera det? Vad tycker huvudpersonerna, det vill säga de vi finns till för? Hur vet vi att vi skapar ett meningsfullt socialt innehåll? Syftet med detta diskussionsunderlag är att kartlägga vad socialt innehåll inom äldreomsorgen kan vara och redovisa den kunskap (både forskning och praktiska erfarenheter) som finns på området. Denna översikt ska utmynna i en problematiserande diskussion kring vad vi vet, vad vi inte vet, vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter som finns och förslag på hur frågan kan arbetas vidare med. Projektet görs på uppdrag av Famnas äldreomsorgsnätverk och utförs av medarbetare på Bräcke Diakoni. 4

7 Vad är socialt innehåll? En sökning på Google med orden socialt innehåll äldreomsorg ger över träffar: dokument från Socialstyrelsen, olika kommuner och andra organisationer, uppsatser och forskningsrapporter. Många av dessa dokument innehåller också olika varianter av rubriken: Vad är socialt innehåll?. Utifrån denna ögonblicksbild skulle man lätt kunna dra slutsatsen att det fanns en tydlig och klar definition av detta begrepp. Efter en mer ingående analys ändras dock bilden, då det står klart att nästan varje dokument och avsändare har sin egen definition av begreppet socialt innehåll. Ett samtal med experter och handläggare på Socialstyrelsen visade att det inte finns en entydig definition av begreppets innebörd. Det saknas även i Socialstyrelsens termbank. Detta innebär också att begreppets betydelse varierar i olika rapporter och publikationer från Socialstyrelsen. 2 Socialstyrelsen beskriver på sin hemsida, publicerad 2009, socialt innehåll enligt nedan: Det sociala innehållet i omsorgen om äldre påverkar både hälsa och välmående. Äldre personer behöver erbjudas förutsättningar för att i så stor utsträckning som möjligt fortsätta vara sig själva. Ett bra socialt innehåll skapar en trivsam miljö för både personalen och de äldre och kan också ha positiv inverkan på de äldres fysiska hälsa. Biståndsbedömare, enhetschefer i äldreomsorgen och omsorgspersonal kan stärka det sociala innehållet genom att till exempel: låta den som får insatser vara med och bestämma så mycket som möjligt om hur de ska utformas. anlita och samarbeta med äldrepedagoger som har kompetens för att förbättra förutsättningarna för de äldre. uppmuntra enskilda att fortsätta med en vana eller hobby även på särskilt boende eller med hjälp av hemtjänst. ta initiativ till att bjuda in närstående och låta dem vara delaktiga. Det har visat sig att enhetschefens inställning till socialt innehåll är mycket viktig. Med en positiv attityd och vilja att utveckla det sociala innehållet kan han eller hon påverka personal att skapa en bättre vardag för de äldre. 3 Runt millennieskiftet genomförde Socialstyrelsen brukarundersökningar som upprepande visade att brukarna saknade något. Detta något kom att benämnas socialt innehåll. Under diskussionerna kring vilka områden de statliga stimulansmedlen skulle riktas var det sedan någon som påpekade att socialt innehåll var något som var viktigt för brukarna av äldreomsorgen och som de upplevde saknades. Resultatet blev att socialt innehåll blev ett av 7 områden för vilka statliga stimulansmedel kunde sökas under åren Många kommuner sökte och beviljades medel för att arbeta med det sociala innehållet i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har inte gjort någon systematisk sammanställning av inne- 2 Flöte Anna; Socialstyrelsen, : socialtinnehall 4 Alaby Gert;

8 hållet i alla de slutrapporter som kommunerna skickat in efter avslutat projekt. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen var tidningen Göteborgs-Posten den enda aktör som efterfrågat kommunernas redovisningar. 5 Från Socialstyrelsen delgavs vi för denna kartläggning 95 slutrapporter om socialt innehåll som kommunerna skickat in. En analys av dessa slutrapporter visar på stor kreativitet hos de ansökande kommunerna. Det är många och skiftande projekt som startats och avslutats kring socialt innehåll. Vid en analys av rapporterna identifierade vi följande åtta områden: 1. Upprättade dokument, rutiner, riktlinjer samt kartläggningar 2. Frivillig-/volontärarbete 3. Ökad bemanning/inrättande av nya tjänster/ombudsroller 4. Olika utbildningssatsningar 5. Profilering mot särskilda grupper, t.ex. samer, arabisktalande eller annan etnisk bakgrund 6. Läkemedelsgenomgång 7. Olika specifika projekt 8. Metodutveckling De flesta rapporter handlade om olika specifika projekt med syfte att öka det sociala innehållet. Kommunerna har här gjort allt från att arbeta med vårdhundar eller erbjuda träningsmöjligheter för äldre, till att skapa en upplevelsepark. Således underströk denna granskning ytterligare den breda tolkningen av vad som är socialt innehåll. Vid samtal med professorer, forskare och andra sakkunniga framkom att man var mycket försiktigt med att ge en definition av begreppet. I just det här sammanhanget har vi valt att utgå från den här specifika definitionen eller Det är ett mycket subjektivt och svårdefinierat begrepp är återkommande svar. Alla understryker dock vikten av att arbeta med det sociala innehållet och man uttrycker att en gemensam begreppsdefinition hade varit värdefull i detta arbete. Svaren från de intervjuade personerna har sammanfattats och grupperats i tabell 1. 5 Bjurström Niklas;

9 Tabell 1. Grupperade svar från 25 intervjuda personer. Källorna anges i referenslistan. Aktör Huvudpersonen Socialstyrelsen Universitet FoU-centrum Högre chefer Enhetschefer Omsorgspersonal Övriga Beskrivning av socialt innehåll Trygghet Tid Samvaro Egenmakt Individcentrering (ett mindre fokus på gruppen) Fortsätta med det som är viktigt för personen Delaktighet i samhällslivet Skapandet av demokratiska värden Meningsfulla aktiviteter Egentid Individuella önskemål Delaktighet Individuellt behov Kunna delta i samhället oavsett ålder Fysiskt och psykiskt välbefinnande Interaktion med omvärlden Egna initiativ Meningsfullt liv Att få känna sig behövd Samvaro Meningsfullhet i vardagen Samhörighet Individuellt Bra, värdigt liv utifrån personens egna önskemål Värdigt bemötande Dialog med anhöriga Samtal, gemenskap Guldkant Tid Prioritering Delaktighet i vardagen och omvärlden Känsla i atmosfären Dialog med anhöriga Kultur Levnadsberättelse Gott möte En databassökning ur tio databaser 6 på orden socialt innehåll äldreomsorg, gav sammanlagt 13 träffar. Av de 13 funna texterna var tre skrivna innan år 2000 och regeringens beslut om att betala ut stimulansmedel för socialt innehåll i äldreomsorgen samt att de inte helt hamnar inom vårt fokusområde. 6 Artikelsök, Diva, Academic search Elite, Libris, Primo, SocINDEX, ProQuest/PsycINFO, Web of knowledge, Eric och SwePub Sökdatum; , sökord; socialt innehåll äldreomsorg samt social content eldercare 7

10 Tre av texterna är publikationer från Nestor FoU. Två är skrivna av Stina Engelheart och Emanuel Åhlfeldt. Dessa rapporter handlar om: Socialt innehåll som verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre och Förändringsarbete för enhetschefer i äldreomsorgen. Den tredje är skriven av Maria Söderberg och har rubriken Socialt innehåll i dagen för äldre tio förbättringsarbeten inom äldreomsorgen. En artikel i tidningen Äldreomsorg med rubriken: Socialt innehåll gör skillnad av Leena Hallerup har vi tyvärr inte fått tag i inom tidsramen för projektet. Övriga texter vi uteslutit har inte tangerat vårt fokusområde. Åhlfeldt, Engelheart och Söderberg har i sina rapporter försökt att finna en definition av begreppet socialt innehåll, men inte funnit någon entydig definition. De har istället valt att utgå från den Nestor FoU-center gjort där socialt innehåll i dagen för äldre beskrivs enligt följande: Att på äldreboendet, i hemmet, på den geriatriska avdelningen eller dagverksamheten utforma dagen så att den stärker den äldre personens fysiska och psykiska välbefinnande genom uppmuntran av interaktion med omvärlden och av den äldre personens egna initiativ. 7 De menar att den äldre i den dagliga kontakten med vårdpersonal skall uppmuntras till interaktion och egna initiativ. Det kan vara i möten med andra människor men även ordlös kommunikation. Att interagera alla sinnen är en viktig del i kontakten med omvärlden. Genom att göra den äldre delaktig i allt ifrån små till stora frågor stärker man personens initiativförmåga. Definitionen visar att socialt innehåll måste komma från personen själv och kan inte, som man skriver, tvingas på de äldre utifrån. Sökningar gjordes också på social content eldercare i samma databaser för att få en uppfattning av kunskapsläget utanför Sverige. Av tidsskäl ägnades inte dessa artiklar någon större vikt utan skummades mestadels igenom. En artikel var en översikt över vad som finns skrivet om social participation under åren 1980 till Artikelförfattarna slog fast att det inte fanns någon gemensam definition av begreppet social participation utan urskilde 43 olika definitioner som på ett eller annat sätt svarade på en eller flera av följande frågeord (dimensioner) Vem? (Utgår man från en enskild person eller från en grupp?) Hur? (I vilken grad krävs den enskildes inflytande/delaktighet eller aktiva samverkan? Här identifieras 6 olika nivåer av medverkan från personen.) Vad? (Vad innebär socialt innehåll?) Var? (I vilken typ av miljö sker det?) Med vem? När? (Är det enstaka händelser eller något som inträffar regelbundet?) Varför? (Vad är syftet med att skapa/ha social participation?) Artikelförfattarna sammanfattar att social participation både skulle kunna ses som något objektivt och av andra observerbart fenomen alternativt som en subjektiv erfarenhetbaserad upplevelse av den tillfredställelse som personen själv känner. I artikeln skriver författarna att social participation i någon mening är en process och ett samspel där en persons ål- 7 Åhfeldt E & Engelheart S 2009:16 8

11 der, kön, sociala och kulturella identitet speglas mot samhällets sociala och kulturella normer. 8 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns en stor otydlighet kring begreppet socialt innehåll både hos Socialstyrelsen, i forskningen och i enskilda verksamheter. 8 Levasseur m.fl

12 Socialt innehåll i äldreomsorgen Vi har, trots kontakter med ett antal verksamheter, FoU-centrum och universitet inte hittat någon evidensbaserad praktik på området. Vid kontakt med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hänvisar man till Socialstyrelsen och de slutrapporter som kommunerna skrivit utifrån stimulansmedlen på området. 9 Resultatet av dessa rapporter visar som vi tidigare skrivit, att kommunerna arbetat med 8 av oss identifierade områden. 10 Utav 95 rapporter fanns det 5 projekt som föll under kategorin Metodutveckling, där vi avsåg någon form av övergripande syn på innebörden av socialt innehåll ur ett individperspektiv och ett försök till systematisk uppföljning av det sociala innehållet. Två av projekten var utförda av verksamheter som, vid tiden för genomförandet, drevs av en privat entreprenör och tre av kommunala verksamheter. Två av dessa projekt kom från samma kommun. Vid kontakt med de verksamheter som drivits på entreprenad visade det sig att båda bytt huvudman. Dessa huvudmän uppger att man aktivt arbetar med socialt innehåll idag men att man inte känner till föregående projekt och att man inte ser några direkta resultat av det arbete som beskrivits i rapporterna i verksamheten idag. En av verksamheterna uttrycker till och med förvåning över att man tidigare arbetat med detta och menar att området istället är ett stort utvecklingsområde. En av kommunerna svarar att man bytt projektledare och att man idag arbetar mycket med att utveckla det sociala innehållet. Man ger dock inget exempel som bedöms falla under kategorin Metodutveckling och man känner inte alls till de mätinstrument som använts i den inskickade rapporten. En anledning till detta anges vara att en sammanslagning av stadsdelar inom kommunen gjort att vissa saker fallit bort. Den enda aktör där det fanns kontinuitet i utvecklingsarbetet kring socialt innehåll har varit Bollnäs kommun, där man hade genomfört två genombrottsprojekt. För att hitta fler verksamheter som arbetat med socialt innehåll kontaktades tre FoUenheter, Äldrecentrum i Stockholm, fyra utbildare/inspiratörer i socialt innehåll, sju universitet/högskolor, Svenskt demenscentrum och tidningen Äldreomsorg. Vi har inte sökt efter geografisk spridning eller utgått ifrån någon annan strategi i urvalet av de som kontaktas utan det har baserats på egna kontakter, sökningar på Google och tips från de vi redan intervjuat. Utifrån detta hittade vi ytterligare två projekt, ett i Malmö stad och det andra i Melleruds kommun. Utöver dessa har vi letat efter exempel inom Famnas medlemsorganisationer. Totalt kunde vi identifiera 6 olika metoder som genomförts där verksamheterna uppger att arbetet lett till ett ökat socialt innehåll för de äldre. 9 Jennbert Kristina; se sidan 8 10

13 Genombrottsmetoden Genombrottsmetoden har tagits fram av Institute for Healthcare Improvement (IHI) i Boston, USA under 1990-talet och anpassades för svenska förhållanden av Landstingsförbundet. Metoden bygger på att man identifierade ett glapp mellan den kunskap som finns och det man faktiskt gör. Genom att reflektera och diskutera i arbetsgrupper tittar man på förbättringsområden, sätter mål för arbetet och prövar aktivt olika förändringar och utvärderar resultatet tills man får ett genombrott. I metoden använder man även den så kallade förbättringsmodellen (fig. 1) som bygger på en PGSA-cykel (Planera-Göra-Studera- Agera). 11 Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Mål! Mått! Idéer! Agera Planera Studera Göra Test! Figur 1. Förbättringsmodellen efter T. Nolan och E. Deming Bollnäs kommuns arbete inriktades på att öka delaktighet, välbefinnande och hälsa för de äldre på ett särskilt boende. Målet har i första hand varit öka det rehabiliterande och aktiverande förhållningssättet, men även att uppmärksamma och förbättra det sociala innehållet. Birgitta Svensson, arbetsterapeut och utvecklingssamordnare i Bollnäs kommun berättar att kommunen insåg att detta var omöjligt för en enskild person att driva och implementera. Idén att arbeta utifrån genombrottsmetoden tilltalade dem, då arbetet skulle innefatta alla professioner i vardagen. Metoden mötte till en början på motstånd i Bollnäs, då många upplevde det ovant att diskutera frågor som rörde delaktighet och hälsa, utöver fallprevention och dieter. Genombrottsprojektet genomfördes i tre omgångar för att bygga trygghet och kompetens hos personalen att använda arbetssättet. De tvärprofessionella teamen som bildades började ses som positiva och idag används framförallt PGSA-cykeln. De har även behållit ett förbättringsnätverk där en vårdpersonal från varje boende (24 stycken) träffas fyra gånger per år. Målet med träffarna är att behålla fokus på arbetssättet och arbeta med PGSA-cyklarna. I kommunens styrkort har genombrottsmetoden nu skrivits in som ett arbetssätt i det ordinarie arbetet och varje arbetsgrupp skall göra minst två PGSA-cyklar om året. Birgitta be

14 rättar att många fler än så har genomförts (117 st ). En av de fördelar man upptäckte genom det nya arbetssättet är att man har sett värdet av att arbeta i tvärprofessionella team och hur motivation och acceptans ökat genom genombrottsmetoden. 12 I Melleruds kommun berättar enhetschefen på Kroppefjällshemmet, Lena Hansson, hur de sedan 2005 har arbetat med genombrottsmetoden för att skapa ett bättre socialt innehåll. Från början var det ett projekt som hela Dalsland deltog i. I Mellerud har man fortsatt att arbeta med metoden och idag drar personalen själva igång genombrottsarbeten. Lena beskriver hur genombrottsmetoden har synliggjort den tysta kunskapen som finns. Genom att dokumentera och följa planerna blir även all personal delaktig i det nya arbetssättet. För att lyfta arbetet med det sociala innehållet så utvecklar de idag sitt arbete med levnadsberättelser. Genom att få en större förståelse för personens liv och tidigare intressen blir det lättare att forma det sociala innehållet utifrån detta. De skall även lyfta in den nationella värdegrunden i arbetet och i första ledet handlar det om självbestämmande. Lena säger att det självklart går att arbeta med genombrottsmetoden i frågor som rör det sociala innehållet också. De använder sig även av BPSD-registret och Lena tror att det kommer att utvecklas och arbetas med ännu mer i framtiden och att det också kommer lyfta fram viktiga faktorer för det sociala innehållet. 13 Pedagoger i äldreomsorgen En av de saker Socialstyrelsen lyfter fram som något som stärker det sociala innehållet är att ta in äldrepedagoger i äldreomsorgens verksamheter. 14 Bräcke Diakoni är en verksamhet som har haft anställda pedagoger i äldreomsorgen sedan År 2011 genomfördes en utvärdering av införandet av pedagogtjänsterna i form av semikvantitativ undersökningsmetod med hjälp av enkäter. 15 Enkäten gick ut till tre olika svarsgrupper: enhetschefer, pedagoger och undersköterskor/vårdbiträden. Syftet med utvärderingen var att se huruvida pedagogerna bidragit med att utveckla det salutogena förhållningssättet. Med detta avsågs bland annat att skapa möjligheter till ett meningsfullt liv. En av frågorna i utvärderingen var att se om pedagoguppdraget bidragit till att skapa ett tryggt boende med tydligt fokus på den boendes individuella behov och sociala liv. Resultatet av rapporten är något svårtolkade då det finns stora variationer mellan de tre svarsgrupperna och även inom grupperna. Det som återkommer är dock att man ser inslag av ökad delaktighet hos de boende och ökad medvetenhet om salutogent förhållningssätt bland medarbetare. Pedagogerna själva anger även att respekten för självbestämmandet ökat genom deras arbete samt att pedagogerna bidrar med att skapa etiska diskussioner och att de inför ett mer reflekterande tänk. I sina sammanfattande rekommendationer till Bräcke Diakoni skriver utvärderaren att man ser tecken till ett ökat socialt innehåll men att verksamheten behöver arbeta med att tydliggöra pedagoguppdraget. Man rekommenderar en utökning av antalet pedagogtjänster för att skapa en större kraft att driva ytterligare förändringarbete. 12 Svensson Birgitta; Hansson Lena; Socialstyrelsen: 15 Cake Konsult

15 Bemötande arbetssätt aktivering I Malmö har man fokuserat på att utveckla det sociala innehållet i ordinärt boende (hemtjänst). Man slog fast att för att kunna åstadkomma detta krävdes både en helhetssyn kring vårdtagarens behov genom hela vårdkedjan samt ett förändrat arbetssätt. Kommunen genomförde först en stor utbildningssatsning i bemötande, salutogent förhållningsätt samt utbildning i att skriva en genomförandeplan. Omkring 250 medarbetare (både biståndshandläggare, chefer och omvårdnadspersonal) genomgick olika delar eller hela utbildningen. Utifrån den reflektion utbildningen skapade diskuterades frågan; Vad är socialt innehåll egentligen?. Malmö stad kom, genom att samla sina medarbetares erfarenheter, fram till en identifiering av tre viktiga dimensioner i skapandet av ett socialt innehåll; bemötande, arbetssätt och aktivitet. Under bemötandedimensionen kom man fram till att allt arbete i hemtjänsten utgår ifrån mötet med den enskilde. För att kunna öka det sociala innehållet krävs trygghet och förtroende som skapas genom personalens bemötande. Malmö kommun betonar vikten av att ha ett bemötande som präglas av viljan att ge tillbaka makten och kontrollen över vardagen till den enskilde i syfte att stärka självkänslan och det egna jaget. Vad gäller arbetssätt understryker man vikten av metoder och rutiner som genererar förutsättningar för skapandet av det sociala innehållet. Man identifierar 8 viktiga områden: 1. Upprättande av genomförandeplan 2. Ta del av personens levnadsberättelse 3. Arbeta med kontinuitet 4. Betydelsen av multiprofessionellt teamarbete 5. Arbeta med att stimulera olika sinnen 6. Skapa kontaktmannaskap med egentid 7. Ha kontinuerlig avsatt tid för reflektion 8. Aktiviteter I det sistnämnda området lyfter Malmö stad fram att deras egen årliga brukarundersökning visar att de äldre i Malmö är minst nöjda med möjligheterna till social samvaro och möjligheterna att kunna aktivera sig om de vill. Vikten av personliga önskemål och preferenser betonas. Malmö stad har sammanställt resultatet av sitt arbete i en inspirationspublikation där det finns flera exempel på hur arbetet med beskrivna dimensioner starkt bidragit till att öka enskilda personers sociala innehåll och upplevelse av livsglädje. 16 Strukturerad dokumentation med ICF Södergården på Bräcke Diakoni i Göteborg är ett korttidsboende för 6personer under 65 år som uppvisar symptom på eller har en diagnostiserad demenssjukdom. För att öka de boendes delaktighet och öka deras livskvalitet arbetar man systematiskt med att kartlägga de boendes individuella resurser och behov. Kartläggningen sker utifrån WHO:s klassifikationssystem för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). 16 Malmö stad;

16 Genomförandeplaner och eventuella handlingsplaner, bemötandeplaner och arbetsplaner skrivs sedan utifrån hur resurser kan tillvaratas samt hur behov ska mötas på ett sätt som i så hög utsträckning som möjligt stärker den enskildes självständighet och upplevelse av ett meningsfullt liv. Handlingsplanerna följs upp var tredje månad och korrigeras efter de eventuella framsteg som den boende gör. Biståndshandläggarna får var tredje månad del av kartläggningarna, genomförandeplanerna samt sammanfattning av social dokumentation för att kunna bedöma den boendes fortsatta behov av stödinsatser. Södergården har genom sitt arbete skapat en verksamhet där de boende antingen behåller eller återvinner förmågor de förlorat trots en progressiv hjärnsjukdom. Av totalt 11 boende som bott eller bor på Södergården har fem kunnat flytta till eget boende eller är på väg att flytta hem. Två har flyttat till ett annat boende med fortsatt mål om att flytta till eget boende. Personalen som arbetar på Södergården har upplevt ICF-kartläggningen som ett ovärderligt verktyg. En person i personalen som tidigare arbetat inom äldreomsorgen har uttryckt att hon tror det skulle göra stor skillnad att ha tillgång till en ICF-kartläggning under min tid i äldreomsorgen. 17 Värdeforum I samarbete med Qulturum, centrum för utveckling och förbättringsarbete inom Landstinget i Jönköpings län, startade Famna 2009 ett utvecklingsprogram för att förbättra vård och social omsorg. Ambitionen är att bygga kompetens och kapacitet i systematiskt förbättringsarbete hos Famnas medlemmar. Målet är att man genom kunskap och handling skapar en kultur av ständiga förbättringar som involverar hela organisationen. Förändringsarbetet bygger på en konkret vardag och sätter fokus på mötet mellan huvudpersonen och professionella, ökar delaktigheten, engagemanget och hållbarheten av förbättringen. Programmet har likheter med genombrottsmodellen men det bygger också på idén om mikrosystem som platsen där vårdgivaren och vårdtagaren tillsammans skapar värde. Mikrosystemsperspektivet går längre än att bara sätta huvudpersonen i centrum, det handlar om att helt byta perspektiv och se allting utifrån huvudpersonens perspektiv. Utifrån detta synsätt blir alla en del av samma system men med olika kompetenser. Förbättringsprogrammet, Famnas Värdeforum, består av fem värdecaféer (lärandeseminarier) och sex coachmöten per halvår. Programmet avslutas med en vernissage där resultaten åskådliggörs för andra delar av verksamheten och övriga intresserade. Teamet är tvärprofessionellt med 5-8 personer varav en är coach. Coachen är en person som stödjer, inspirerar och leder arbetsgruppen genom processen samt förankrar den med den ansvariga ledningen. Det finns en rad olika projekt som presenterats på Famnas vernissager och en del av dessa handlar om hur man kan skapa ett bättre socialt innehåll för de äldre. En av tankarna med Famnas Värdeforum är att förändringarna sker i direkt närhet med huvudpersonerna, i det här fallet de äldre, och att förändringarna skall leda till ett ändrat arbetssätt som består över tid. Flera av projekten rör det sociala innehållet som t.ex. mer individanpassade aktiviteter, en mer meningsfull vardag för de boende och ökat välbefinnande genom stimulans och gemenskap. Listan skulle kunna göras mycket längre, men gemensamt för dessa projekt är att de identifierat ett problemområde och genom ett utveck- 17 Schjelde Lisa;

17 lat genombrottsarbete med tydligt fokus på värdeskapande gjorde man förbättringar, mätte resultat och utvärderade dessa. I alla projekt kunde man se att antalet aktiviteter ökat markant. De boende upplevde att personalen var mer närvarande och hade ett mer individcentrerat förhållningssätt, vilket i sig skapade glädje och meningsfullhet. Dokumentationen har förbättrats, närstående och boende är mer delaktiga i vad som händer på avdelningen. Samtliga grupper vill fortsätta med förbättringsarbeten och även sprida tankarna och resultaten till övriga avdelningar på arbetsplatsen Neubeck Truls; 2012 samt redovisningar av Famnas Värdeforum , se 15

18 Går det att mäta socialt innehåll? I samtal med våra källor har vi diskuterat om man kan och i så fall hur man skulle kunna kvalitetssäkra och mäta det sociala innehållet. Forskare och övriga källor tycks överens om den stora nyttan av att kunna se objektiva data, men frågan är om något så subjektivt kan fångas utan att avgörande individuella faktorer för livskvalitet går förlorade. Risken, ansåg många, är att man börjar mäta antalet aktiviteter och tappar den individuella aspekten. Eller som äldreomsorgschefen i Mellerud, Solvie Linder, uttryckte det; Inom äldreomsorgen så tänker man väldigt ofta kollektivt och riskerar då att missa de äldres egna önskemål om att göra saker tillsammans med andra eller ensamma. 19 Bräcke Diakonis VD Martin Ärnlöv funderade kring kvalitetssäkring och menar att det möjligtvis är processen vi kan titta på. Hur har vi arbetat med att fånga upp individens önskemål? 20 Det är för oss anmärkningsvärt att så få av kommunernas slutrapporter från de nationella stimulansbidragen för socialt innehåll har fokuserat på att fånga eller utveckla mätbara indikatorer av det sociala innehållet. Givetvis ger exempelvis införande av vårdhund ett ökat socialt innehåll till den äldre som genom livet haft ett stort hundintresse och känner en stor saknad efter fyrfota vänner. Det är dock mycket tveksamt vad ett sådant projekt tillför den boende som genom livet haft en hundrädsla och som istället fruktar ett möte med samma djur. Samma typ av resonemang kan föras kring alla projekt som utformats för, i bästa fall, majoritetens behov. Frågan hur man når mätbarhet av socialt innehåll för den enskilda äldre blir här hängande i luften. Till skillnad från flera andra bedömningsområden inom Socialstyrelsens tillsynsansvar, finns det inte några bedömningsinstrument eller nationella bedömningskriterier att utgå ifrån när det handlar om socialt innehåll. Det är istället den enskilda handläggarens professionella tolkning och bedömning av den nationella värdegrundens principer, som avgör hur det sociala innehållet bedöms i Socialstyrelsens tillsyner. Ofta utgörs bedömningsunderlaget av slumpmässigt utvalda intervjuer med huvudpersonen. En tillsynshandläggare uppger att hon i tillsynerna har sett en tendens till betoning av gruppaktiviteter på bekostnad av ett mer individorienterat socialt innehåll. 21 Vid ett informellt kaffebordsamtal med regeringens äldresamordnare, Eva Bågenholm Nilsson, väcks frågan om huruvida skapandet av ett kvalitetsregister, liknande BPSDregistret skulle kunna införas för att säkerställa det sociala innehållet. För att kunna diskutera den idén vidare tog vi kontakt med de ansvariga för BPSD-registret. Frågan vi bollade handlade om ifall man med BPSD-registret som förebild kan skapa ett liknande kvalitetsregister när det gäller socialt innehåll. Ansvariga för BPSD-registret menar att man absolut skulle kunna mäta förekomsten av socialt innehåll inom äldreomsorgen. 22 Däremot är det en helt annan sak att kunna mäta kvalitén av den utförda åtgärden eller kunna avgöra vad som är socialt innehåll för den aktuella personen. Hur vet vi om Asta, med långt framskriden demenssjukdom, tycker det 19 Linder Solvie; Ärnlöv Martin; Florin Maelum Margareta; Man hänvisar här till texten Socialstyrelsen publicerat 2009, som vi citerar på sidan 5 16

19 är meningsfullt att delta i musikstunden på avdelningen? Eva Granvik som är nationell samordnare för BPSD-registret skriver följande i ett mail: För att minska förekomsten av BPSD vet man att bemötandet har mycket stor betydelse. Men denna parameter har vi inte med i registret, för vem kryssar i rutan nej på frågan om Asta får ett gott bemötande? Och vem avgör vad som är ett gott bemötande? Och vem avgör vad som är ett gott socialt innehåll för just mig??? Det finns ett stort värde av att kunna mäta detta, men jag har tyvärr inget förslag på hur man ska göra detta. 23 En möjlighet att fånga det sociala innehållet med mätningar vore att eventuellt att försöka identifiera frisk- eller riskfaktorer och arbeta med att öka eller minska dessa på ett systematiskt sätt. Även detta skulle dock kunna vara problematiskt. Att exempelvis tolka uttrycket personen söker gemenskap med andra som en friskfaktor skulle kunna innebära en risk för att en person som avviker från majoriteten och inte önskar/vill ha gemenskap blir påtvingad detta. Eller att en person som på grund av sin sjukdom inte längre önskar den kontakt man tidigare eftersträvat ändå blir utsatt för detta. Ett annat exempel på en friskfaktor skulle kunna vara att öka personens delaktighet, men vad innebär det? Hur mycket ska man vara delaktig för att det ska räknas? På motsatt sida kan man tänka att känslor av ensamhet skulle kunna vara ett uttryck för en riskfaktor. Men hur kan man bedöma en persons upplevelse av ensamhet om han eller hon förlorat sin förmåga att kommunicera? Det skulle kräva validerade bedömningsinstrument för väldigt många och skiftande variabler och aspekter och frågan är om sådana finns? Tanken är god, men hur skulle det kunna omsättas praktiskt, utan att riskera att orsaka ett bristande individperspektiv? En nationell metod för att kvalitetssäkra både det sociala innehållet, självbestämmande, delaktighet och kvalitén i omvårdnaden utifrån ett individperspektiv är socialtjänstlagens införande av kravet på upprättande av en individuell genomförandeplan. I Malmö stads satsning på det sociala innehållet är genomförandeplanen en tydligt framträdande fokuspunkt, så även på Korttidsboendet Södergården på Bräcke Diakoni. Problemet kring genomförandeplanen har varit att det finns mycket stora variationer i hur den skrivs mellan olika kommuner och även mellan utförare inom samma kommun. En genomgång av användningen av genomförandeplanen i olika verksamheter visar att den ibland kan leda till ett stärkt självbestämmande och självkänsla för personen, men att den ibland används som en ren personalprodukt som snarare kränker den enskildes självbestämmande och självkänsla än att stärka den samma. 24 Upprättande av en genomförandeplan av hög kvalitet kräver både bemötandekunskaper och reflektion. Det är värt att notera att samtliga utav de fem metoder för arbete med socialt innehåll som uppmärksammats i detta diskussionsunderlag utgår just ifrån detta. Äldreomsorgens samlade erfarenhet visar att en ökad reflektion i vardagsarbetet markant ökar förutsättningarna för skapandet av ett mer individorienterat socialt innehåll. Genombrottsmetoden och Famnas Värdeforum utgår båda från att skapa en struktur som skapar förutsättningar och tydliggör reflektionens verkan och resultat då den går från tanke till praktisk handling. Famnas Värdeforum visar entydigt att sådana resultat faktiskt går att mäta och att mätprocessen i sig skapar en stark drivkraft till processen också när den processen handlar om att skapa ett ökat socialt innehåll. 23 Granvik Eva; Olofsson Louise;

20 Frågan är om det finns ytterligare verktyg som kan hjälpa till att tydliggöra och ringa in det sociala innehållet i det vardagliga mötet med den äldre. Södergårdens arbete kring ICFkartläggning väcker tankar kring huruvida det skulle vara möjligt att genom en ICFkartläggning urskilja individuella identitetsmarkörer för socialt innehåll och utifrån dessa kunna mäta hur väl verksamheten svarar mot personens behov. Socialstyrelsens fokus när det gäller ICF-kartläggning handlar idag om att biståndshandläggarna ska kunna använda ICF i beslutsprocessen kring sökta bistånd. Vid kontakt med Socialstyrelsen om hur de ser på en eventuell koppling mellan socialt innehåll och ICFkartläggning i det praktiska vårdarbetet ges ett mycket positivt gensvar. Detta skulle kunna vara en förlängning av det arbete som påbörjats vad gäller handläggningsprocessen. I samtalet med Socialstyrelsen diskuterades tankar kring huruvida hälsodomänen för samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv skulle kunna användas som viktiga delar för att fånga den enskildes upplevelse av socialt innehåll Granberg Ann-Kristin;

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av ständiga

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Ledningens roll som möjliggörare

Ledningens roll som möjliggörare Ledningens roll som möjliggörare Idéer och handling för ett medmänskligare samhälle Maude Kardell Wahlbäck Områdeschef Bräcke Diakoni Fristående stiftelse sedan 1923 Non profit inom vård och omsorg Hälsovård

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Välkommen till Vernissage Famnas Värdeforum

Välkommen till Vernissage Famnas Värdeforum Välkommen till Vernissage Famnas Värdeforum 16 December, kl. 13.00 16.00 Matteuskyrkan Majorna Famnas Värdeforum är ett kvalitetsutvecklingsprogram som syftar till att skapa en kultur av ständiga förbättringar.

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg 14 april 2011 Quality Hotel Globe, Stockholm Konferens Socialt innehåll i demensvård och -omsorg Vad? Varför? Hur? foto nordicpotos Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen! Vad

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier - äldreomsorgens löfte till dig För att du som invånare ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi så kallade värdighetsgarantier för vissa av

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg 30 november 2010 Hotel Riverton i Göteborg Konferens Socialt innehåll i demensvård och -omsorg Vad? Varför? Hur? foto nordicpotos Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Vad

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Värdeskapande för de mest sjuka äldre Värdeskapande för de mest sjuka äldre Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för Viktoria Loo viktoria.loo@famna.org Famnas Forum för ledarskap och kvalitet AVTAL

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Inbjudan till konferens i den 10-11 februari 2011 TALARE Högskolan Jönköping Cecilia Henning Nora kommun Gunilla Jansson Barbro Sahlin Tidaholms kommun Christina

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa. Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet

Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa. Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet Viktoria Loo Skyman, Famna Marita Fernström, BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter Beatrix

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer