Energi är som teknikområde en spännande mix av flera naturvetenskapliga

Transkript

1 Välkommen till Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik vid Umeå universitet, läsåret 00/01 Energi är som teknikområde en spännande mix av flera naturvetenskapliga grunddicipliner. Framför dig väntar således intressanta och givande universitetsstudier i matematik, fysik, kemi, biologi och naturligtvis en mängd kurser i energiteknik. Oavsett vad som lockat just dig till civilingenjörsprogrammet i energiteknik, ett genuint intresse för energi, insikten om teknikområdets grundläggande betydelse för den framtida utvecklingen, så kan du efter avslutad utbildning se fram emot en mycket bred arbetsmarknad. Även om din ambition främst är att studera på heltid så erbjuder Umeås studentliv även välförtjänta fritidsaktiviteter. Oavsett intressen som natur, kultur, nöjen eller motion så finns det mesta i stort sett"runt hörnet". Denna studiehandbok innehåller information och diverse tips om det som kan vara till nytta för dig som student på Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik. Inget informationsmaterial är dock så heltäckande att alla frågor kan besvaras. Du är därför varmt välkommen med frågor och funderingar till mig som programansvarig. Ronny Östin 1

2 Allmänt De första tankarna och idéerna kring ett civilingenjörsprogram i energiteknik började så smått ta form i början av Ambitionen var att lyfta fram energiteknik, från att traditionellt vara en valbar inriktning inom civilingenjörsutbildningar i maskinteknik, till ett eget huvudämne på civilingenjörsnivå. Energitekniken vid Umeå universitet kunde baseras på en gedigen grund i matematik och naturvetenskap och vad gäller teknikinnehållet, stöttas av etablerade verksamheter inom bl.a förbränningskemi och bioenergi. De mer formella förutsättningarna för inrättandet av programmet underlättades av att regeringen i sin budgetproposition konstaterade att välutbildade personer inom teknik och naturvetenskap är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt näringsliv och för landets ekonomiska utveckling. Vidare konstaterades att näringslivet inom vissa områden inte kan rekrytera tillräckligt många personer med rätt naturvetenskaplig och teknisk kompetens. I 1998-års regleringsbrev (utbyggnaden av nya permanenta utbildningsplatser) resulterade detta, för Umeå universitets del, i att man fastställde att 370 civilingenjörer per år skall examineras under perioden För att klara denna målsättning räcker det inte med att bara utöka platserna på de befintliga civilingenjörsprogrammen, utan nya program måste inrättas. I mars 1998 genomförde en arbetsgrupp, på uppdrag av styrelsen för Tekniska högskolan, en förstudie i syfte att bl.a kartlägga befintliga civilingenjörsutbildningar, med valbar inriktning mot energiteknik, vid landets universitet och högskolor. I slutet av vårterminen -98 beslutade styrelsen för Tekniska högskolan att tillstyrka en satsning på ett civilingenjörsprogram i energiteknik och tillsatte en planeringsgrupp bestående av nio ledamöter; fyra personer från olika ämnesområden vid Umeå universitet, tre ledamöter från näringslivet och två studeranderepresentanter. I och med planeringsgruppens första möte , initierades således det egentliga utvecklingsarbetet med programmets ämnesmässiga innehåll. Det definitiva beslutet om att inrätta det nya programmet togs senare under hösten av universitetsstyrelsen, Planeringsgruppens arbete har i nuläget resulterat i att kursinnehållet t.o.m. år 2 är färdigt och det fortsatta utvecklingsarbetet inriktas på programmets utbud av fördjupnings- och tillämpningskurser, dvs utbildningsåren 3 och 4. Det faktum att utbildningsprogrammets innehåll och totala utbud av kurser inte är definitivt vid utbildningsstarten kan för Dig som premiärstudent ses som en unik möjlighet att kunna påverka kursutbudet i programmets senare delar. 2

3 Innehåll sid Utbildningsmål 3 Viktiga personer 4 Tekniska högskolan vid Umeå universitet 5 Utbildningsplan 6 Examensbeskrivning 16 Kursplaner 19 Institutioner som ger kurser inom programmet 31 Studieteknik 33 Bibliotek 36 Forskarutbildning 39 Allmän information i alfabetisk ordning 41 Personalen 58 Karta över universitetsområdet (insidan på omslaget) Schema för läsåret 00/01 (insidan på omslagets baksida) Utbildningsmål Civilingenjörsprogrammet har som mål att ge dig kunskaper och färdigheter, baserat på matematik- och naturvetenskap, så att du skall kunna göra kritiska bedömningar, självständigt kunna lösa problem och ha förmåga att följa kunskapsutvecklingen på en vetenskaplig nivå inom energiteknikområdet. Du skall också ha förvärvat kunskaper och färdigheter i att hantera och utforma produkter, processer och arbetsmiljö med avseende på såväl människors förutsättningar och behov som samhällets mål i stort. En stor vikt läggs vid att du skall kunna tillämpa avancerade teorier, matematiska modeller och moderna datorhjälpmedel för att delta i utvecklingen av ny energiteknik. 3

4 Viktiga personer Programansvarig: Ronny Östin är din kontaktperson när det gäller frågor som rör programmet. Han är även den som godkänner om kraven för den obligatoriska praktiken är uppfyllda, och ansvarar för frågor om tillgodoräknande av kurser och utbildningar. Tel: , E-post: Ronny Östin Mikael Lundin Programstudievägledare: Mikael Lundin kan ge upplysningar om olika kurser och valmöjligheter inom programmet. Det är också han du ska vända dig till om du vill diskutera studieteknik, tillgodräknande av kurser eller har några andra frågor eller synpunkter på utbildningen. Han är även ansvarig för rekrytering och programmets hemsida. Mikael har mottagningstid ons kl Tel: , E-post: Studievägledare: Catharina Åhgren ansvarar för ansökan av kurser. Det är också till henne du ska vända dig om du vill ha studieuppehåll, anstånd med militärtjänstgöringen, problem med ekonomi eller har några andra studiesociala frågor. Catharina har mottagningstid mån-fre kl Tel: E-post: Catharina Åhgren Leif Johansson Serviceingenjör: Leif Johansson sköter passagekortsystemet i Teknikhuset. Han är också kontaktperson för elektroniklaborationssalarna. Det är till honom du skall vända dej om du behöver hjälp med praktiska saker av olika slag. Leif är också arbetsmiljöombud och du skall kontakta honom om du har synpunkter på lokaler och dylikt. Tel: E-post: leif.johansson@tfe.umu.se 4

5 Tekniska högskolan vid Umeå universitet Tekniska högskolan (UmTH) som officiellt invigdes i december 1997 utgör en del av den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. UmTH leds av en styrelse med representanter från näringsliv, studenter och lärare och har ett gemensamt kansli med tek-nat fakultet. Teknisk forskning och utbildning har dock funnits betydligt längre tid vid Umeå universitet. De första sammanhållande tekniska utbildningarna startade i början av 1980-talet inom energi- och elektronikområdena. Därefter har en mycket snabb utveckling skett. Höstterminen 1999 svarar intaget till de tekniska utbildningarna för ca 60% av det totala intaget vid tek-nat fak och sammanlagt läser idag ca 1500 teknologer på någon av de tekniska utbildningarna, varav drygt hälften inom civilingenjörsutbildningen. På grundutbildningssidan finns idag följande utbildningar : Civilingenjörsutbildning: Energiteknik Teknisk biologi Teknisk datavetenskap Teknisk fysik Teknisk naturvetenskaplig kemi Högskoleingenjörsutbildning: Byggteknik Datateknik Elektroteknik Energiteknik Maskinteknik Medieteknik Rymdteknik För varje utbildningsprogram finns en programansvarig lärare som ansvarar för utbildningens kvalitet och utveckling. Teknisk forskning eller forskning i nära anslutning till teknikvetenskapen bedrivs inom flera områden, exempelvis biomedicin/bioteknik, kemi, rymd- och plasmafysik, experimentell fysik, datavetenskap, tillämpad matematik, elektronik och energiteknik. Inom flera områden är forskningen av mycket hög internationell klass. För dig som student betyder det här en möjlighet att efter avslutad grundutbildning gå vidare till forskarutbildning. Vill du komma i kontakt med Tekniska högskolan kan du enklast titta på hemsidan: för vidare hänvisning. 5

6 Utbildningsplan Civilingenjörsprogrammet i enrgiteknik Master of Science Programme in Energy Engineering 180 poäng Målet med detta program är en civilingenjörsexamen i energiteknik. Det innebär att utbildningen skall ge en teknisk/naturvetenskaplig bas och en sådan fördjupning att du aktivt kan bidra till utvecklingen av framtidens energisystem. Energiteknik är i grunden ett mångvetenskapligt teknikområde. Utbildningen är därför inriktad på att ge de kunskaper inom matematik, fysik, kemi, biologi och datavetenskap som erfordras för att du som civilingenjör skall kunna förstå och utveckla processer och system för ett effektivt energiutnyttjande. Härvid har kunskap om kopplingen mellan energiomvandling och miljöaspekter en central betydelse. Under utbildningens senare del kan du fördjupa dig inom t.ex. förnyelsebara energikällor, energitekniska processer eller mer generellt mot energisystemteknik. En termins examensarbete avslutar programmet. För att erhålla examen måste du också ha genomfört 12 veckors praktik. Arbetsmarknaden för en civilingenjör i energiteknik finns inom t.ex. energiföretagen, processindustrin, verkstadsindustrin och konsultbranschen. De arbetsuppgifter som kan förväntas utgörs t.ex. av drift- och utvecklingsansvar, processoptimering, produktkontroll, marknadsföring och försäljning. 1. Utbildningens mål Den grundläggande högskoleutbildningen ska ge den studerande kunskaper och färdigheter, förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla den studerandes förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. 1.1 Allmänna mål för civilingenjörsexamen För att erhålla civilingenjörsexamen skall den studerande; ha tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet, ha förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi, 6

7 ha förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå. 1.2 Mål för civilingenjörsexamen i energiteknik Utbildningsprogrammet leder till civilingenjörsexamen i energiteknik. Utbildningen har som mål att med utgångspunkt från grundläggande matematiska- och naturvetenskapliga kunskaper ge en gedigen energiteknisk kompetens, såväl avseende bredd som fördjupning, för utveckling av resursanpassad energiomvandling. Stor vikt läggs därför vid att civilingenjören skall kunna tillämpa avancerade teorier, matematiska modeller och modern mätteknik för effektivisering, utveckling och förnyelse av energisystem. För att erhålla civilingenjörsexamen i energiteknik skall den studerande; ha tillägnat sig en kunskapsbas av matematik och naturvetenskap med dess tillämpningar, ha kunskap och förtrogenhet med grundläggande energitekniska metoder och tillämpningar, ha förvärvat fördjupade kunskaper om förnyelsebar/uthållig energiteknik. Kunskap om energiteknisk utvecklings- och vetenskaplig forskningsfront. Det senare uppnås genom att den studerande kan välja bland utbildningens utbud av profilkurser, vilket exempelvis innebär fördjupning mot områdena: Förnyelsebara energikällor och därigenom förvärvat kunskaper om biobränslens produktion och användning i ett energitekniskt kretslopp samt kunskaper om solenergi, vind- och vattenkraft och deras utvecklingspotential, såväl tekniskt som miljömässigt. Energitekniska processer och därigenom förvärvat kunskaper och färdigheter som behövs för utveckling, optimering och slutning av processer inom energi och återvinning i svensk industri. Energisystemteknik och därigenom förvärvat en kunskapsbas med tillämpningsfärdigheter inom energieffektivisering och energilagring. Vidare skall den studerande ha förvärvat en grundläggande ingenjörsfärdighet med tyngdpunkt på energiteknik vilket innebär; förmåga att identifiera, formulera och lösa problem, förmåga att löpande tillgodogöra sig nya tekniska/vetenskapliga kunskaper och 7

8 nyttiggöra dessa för teknisk utveckling och förnyelse, förmåga att inse samspelet mellan teknik och miljö. Den studerande skall också ges kunnande och färdigheter för att fungera i ett samhälleligt och ett organisatoriskt sammanhang, vilket innefattar; träning i både självständigt arbete och lagarbete, färdighet i att redovisa kunskaper, planer och uppnådda resultat i tal och skrift såväl på svenska som på engelska, insikter i informationsteknologins växelverkan med samhälle, individ, teknik och miljö, förmåga att kunna sätta sig in i alternativa perspektiv, värderingssystem och uttryckssätt, som grund för att kunna samverka och kommunicera med både tekniker och icke-tekniker om energisystem och deras konsekvenser, nationellt och internationellt. 2. Behörighetskrav Standardbehörighet E.2.1; Matematik E (eller 3 Åk NT eller etapp 4) Fysik B (eller 3 Åk NT eller etapp 4) Kemi A (eller 3 Åk N eller 2 Åk T eller 2 Åk TeKe eller etapp 3) 3. Innehåll och uppläggning Det totala kursutbudet inom programmet kan indelas i följande ämnesområden och ämnesgrupper; 8 Matematik och matematisk statistik Fysik Kemi Biologi Energiteknik Datavetenskap Elektronik Allmänna ingenjörskurser Examensarbete Utbildningsprogrammet omfattar 180 poäng (normalt 4.5 års heltidsstudier), som utgörs av 135 poäng obligatoriska- och valbara kurser, 25 poäng fria kurser och 20 poäng examensarbete. De tre första läsåren domineras av kurser i matematik och kurser inom det naturvetenskapliga ämnesområdet. Den studerandes möjlighet att genom egna val utforma sin kompetensprofil är i huvudsak förlagd till programmets senare del.

9 Varje läsår är indelat i fyra läsperioder. Inom respektive läsperiod kan kurser löpa parallellt. Det första läsåret inleds med kurser i matematik, fysik och datavetenskap. För att studenten tidigt skall komma i kontakt med sitt ingenjörsområde ges även en inledande kurs i energiteknik. Det andra och tredje läsåret bygger på med ytterligare kurser i matematik, fysik men även kurser i kemi och biologi. Det egna kursvalet kan klassificeras i termer av valbara kurser inom ovanstående ämnesområden och fria kurser. Med allmänna ingenjörskurser avses kurser som innebär en ingenjörsmässig breddning, vilket exempelvis kan avse kurser i ekonomi, kvalitetsteknik, projektledning etc. Det fjärde året och studierna under den avslutande terminen domineras helt av den studerandes egna profileringsönskemål genom val av fördjupningskurser och examensarbete inom energiteknikområdet. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektioner och räkneövningar samt genom handledning i samband med laborationer och projektarbete, vilket utgör naturliga moment i samtliga kurser. Ett viktigt inslag i utbildningen är att träna den studerande i muntlig och skriftlig redovisning. Detta sker normalt i samband med redovisningar av laborationer och projektarbeten. För att hålla den studietakt som normalt är nödvändig för att följa programmet krävs minst 40 timmars arbetsvecka. Andelen lärarledd undervisning per arbetsvecka är dock betydligt mindre än 40 timmar. Tiden utöver den lärarledda undervisningen är avsedd för självstudier, laborationer och projektarbete. Merparten av kurslitteraturen är på engelska. 3.1 Obligatoriska kurser Med obligatoriska kurser avses kurser där programstudenter har platsgaranti. Nedanstående kurser ingår i en civilingenjörsexamen i energiteknik. De fullständiga kraven för examen återfinns i utbildningsprogrammets examensbeskrivning. Matematik och matematisk statistik MATA77 Envariabelanalys I, 5 poäng MATA79 Linjär algebra, 5 poäng MATA78 Envariabelanalys II, 5 poäng MATB07 Differentialekvationer, 5 poäng MATB13 Flervariabelanalys, 5 poäng MATB11 Tillämpad linjär analys, 5 poäng MSTBxx Statistik för energiingenjörer,5 poäng 9

10 Fysik FYSA73 FYSA72 FYSBxx FYSB19 Kemi KEMAxx KEMBxx Biologi BIOAxx Datavetenskap TDBA55 TDBAxx Energiteknik ENEB08 ENEA04 Elektronik ELEAxx Experimentell metodik, 3 poäng Klassisk mekanik, 5 poäng El- och vågrörelselära, 5 poäng Strömningslära, 5 poäng Energiteknisk Kemi I, 5 poäng Energiteknisk Kemi II, 5 poäng Ekologi och miljökunskap, 5 poäng Programmeringsteknik A, 3 poäng Numeriska metoder, 3poäng Termodynamik, 7 poäng Energi och miljö, 5 poäng Mätteknik, 5 poäng 3.2 Valbara kurser Med valbara kurser avses kurser där programstudenter har viss platsgaranti. Med detta menas att plats ej alltid kan garanteras på de kurser som den studerande valt i första hand. Nedanstående uppräkning inom respektive ämnesområde är kurser som ingår i utbildningsprogrammet i energiteknik. Inom varje område kan dessutom ytterligare kurser som tillhör andra utbildningsprogram få räknas in i en civilingenjörsexamen i energiteknik. Kurser vars innehåll helt eller delvis överlappar varandra får inte räknas fullt ut i examen. För de flesta av nedanstående kurser finns förkunskapskrav som måste uppfyllas för att få läsa kursen, och som styr i vilken ordning vissa kurser kan läsas. Det kan förekomma variationer i kursutbudet för varje enskilt läsår, till exempel ges vissa kurser bara vartannat år. Information om vilka kurser som ges och får tillgodoräknas sprids varje år i studiehandboken för civilingenjörsprogrammet i energiteknik och universitetets kurskatalog. 10

11 Energiteknik Förslag på nya kurser; Tillämpad termodynamik, 5 poäng Optimering av termiska system, 5 poäng Fasta, flytande och gasformiga bränslen, 5 poäng Tillämpad bioenergi, 5 poäng Värme- och masstransport, 5 poäng Solenergi, vindkraft, 5 poäng Elkraftteknik, 5 poäng Värmelagringsteknik, 5 poäng Kraftvärmeteknik, 5 poäng Byggnaders energibehov, 5 poäng Energikrävande industriprocesser, 5 poäng Förbränningskemi, 5 poäng Fysik Förslag på nya kurser; Kvantfysik för energiingenjörer, 5 poäng Laserspektroskopi, 5 poäng Supraledning, 5 poäng Kemi Förslag på nya kurser; Processmodellering, 5 poäng Bränsle- och processanalytiska tekniker, 5 poäng Materialteknik och högtemp.korrosion, 5 poäng Tillämpad elektrokemi och korrosion, 5 poäng Biologi Förslag på nya kurser; Markekologi och växtfysiologi, 5 poäng Elektronik Förslag på nya kurser; Signaler och system, 5 poäng Reglerteknik, 5 poäng Allmänna ingenjörskurser Förslag på nya kurser; Industriell ekonomi, 5 poäng ENEA05 CAD/ritteknik för ingenjörer, 5 poäng 11

12 Livscykelanalys, 5 poäng Kvalitetsteknik, 5 poäng Exempel på befintliga kurser; FEKA59 Företaget, en marknadsber. org., 5p FEKA60 Organisation, ledarskap i temporära organisationer, 5 poäng FORA16 Teknik, etik och miljö, 4p FYSX67 Mät- och instrumenteringsteknik, 3 poäng TFEA31 Processreglering A, 5p KEMC48 Kemometri, 5p 3.3 Fria kurser Med fria kurser avses att programstuderande inte har någon platsgaranti. Kurser kan läsas inom olika institutioners kursutbud vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, annan fakultet eller vid ett annat lärosäte, inom eller utom landet. 3.4 Examensarbete Examensarbetet inom civilingenjörsprogrammet i energiteknik utförs normalt efter programmets fyra första år, och får påbörjas när förkunskapskraven i kursplanen är uppfyllda. I examensarbetet skall den studerande tillämpa de kunskaper som förvärvats under studietiden och muntligen och i en skriftlig rapport/uppsats redovisa resultatet av arbetet. Arbetet ska innehålla någon form av ämnesmässig fördjupning. Uppgiften utförs normalt individuellt, men i enstaka fall är det också tillåtet att två studenter samarbetar med ett examensarbete. Arbetet utförs inom det fördjupningsområde man valt för sin examen. Examensarbetet kan med fördel förläggas till industrin. Arbetet med examensarbetet är dock en del av universitetsstudierna. En handledare vid universitetet ska alltid utses, som har ansvaret för att erforderlig ämnesfördjupning uppnås. Rapporten ska språkligt och stilistiskt utformas så att den kvalitetsmässigt motsvarar inom tekniska högskolan och industrin utarbetade rapporter. Rapporten ska innehålla en engelsk sammanfattning, samt en engelsk översättning av titeln. Alternativt kan hela rapporten skrivas på engelska. 3.5 Praktik Syftet med praktiken är att den studerande ska få erfarenhet av arbetsmiljön på en arbetsplats, med anknytning till de framtida arbetsuppgifterna, utanför högskolan, få erfarenhet av 12

13 samspelet mellan individer i grupp på denna arbetsplats. Praktiken syftar även till att träna den studerandes förmåga att ta personligt ansvar, ge sociala erfarenheter, samt att ge övning i att söka arbete. Efter utförd praktik ska en vidimerad kopia av praktikintyg lämnas till den programansvarige. På intyget ska finnas uppgift om den studerandes namn och personnummer samt praktikens art och längd. Militärtjänstgöring godkänns inte generellt som praktik. En prövning kan göras i enskilda fall. Praktikregler: 1) Praktiken skall omfatta minst 12 veckor. 2) Praktiken skall vara fullgjord efter fyllda 18 år. 3) Minst 6 veckor av praktiken skall fullgöras efter det att studierna vid högskolan påbörjats. 4) Den som haft minst nio månaders sammanhängande heltidsanställning före studiernas början kan få hela praktiken godkänd under förutsättning att praktiken uppfyller de mål som formulerats för praktiken. 5) Praktiken godkänns i form av heltidsarbete eller deltidsarbete på minst 75% omräknat till heltid. 6) Den kortaste praktikperiod som godkänns är tre veckors heltidsarbete. 7) Praktiken skall utföras utanför högskolan. 8) Praktiken skall utföras på en arbetsplats med minst fem anställda, ensamarbete på en arbetsplats godkänns icke. 9) Praktik som utförs under studietiden skall godkännas av programansvarige innan den påbörjas. 10) En kontaktperson skall alltid finnas på den arbetsplats där praktiken utförs. 3.6 Platsgaranti och behörighet De studerande som följer utbildningsprogrammet är garanterade plats på kurser som är nödvändiga för att uppfylla minimikraven för civilingenjörsexamen i energiteknik, förutsatt att man uppfyller förkunskapskraven. Under de delar av programmet där de studerande erbjuds att välja bland en grupp av kurser garanteras varje student inom programmet att få läsa ett urval bland dessa kurser som motsvarar heltidsstudier. Däremot kan plats ej garanteras på de kurser som studenten valt i första hand. Vid urval till fria kurser särbehandlas inte sökande som studerar på program i förhållande till övriga studenter. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs. För att en student ska vara behörig att antas till en kurs måste dessa förkunskapskrav vara uppfyllda. 13

14 En student som ej uppfyller förkunskapskraven kan om särskilda skäl föreligger medges dispens för att antas till kursen ifråga. 4. Prov och betygsättning Prov sker normalt i slutet av varje kurs, och är muntligt och/eller skriftligt. Det kan helt eller delvis ersättas av fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen. Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i kursplan. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att inför förnyat prov hos institutionsstyrelse begära att annan lärare utses att bestämma betyg i förnyat prov. Betyg sätts för varje kurs och om så bedöms lämpligt även för delmoment av kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och inlämningsuppgifter är godkända. Om inte annat anges i kursplanen sätts betygen i skalan 3 (Godkänd), 4 (Icke utan beröm godkänd), samt 5 (Med beröm godkänd). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 5. Examen Utbildningsprogrammet leder till civilingenjörsexamen i energiteknik. De fullständiga kraven för denna examen finns i motsvarande examensbeskrivning. Ett examensbevis till vilket knytes benämningen Civilingenjörsexamen, (Master of Science in Energy Engineering) utfärdas av rektor efter begäran från den studerande. Med ansökan ska följa personbevis samt intyg från studentkåren om betald kåravgift. För tillgodoräknande av viss utbildning förvärvad utom eller inom landet gäller föreskrifter enligt 7 kap 12 paragrafen i högskoleförordningen. För ytterligare information kontakta den programansvarige för utbildningsprogrammet i energiteknik. 6. Övergång till forskarutbildning Civilingenjörsexamen i energiteknik förbereder för forskarutbildning i tillämpad fysik. För att bli antagen till forskarutbildning krävs att sökanden har den allmänna och särskilda behörighet som teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden har föreskrivit. Forskarutbildningen avslutas med licentiat- eller doktorsexamen. 7. Studieuppehåll och studieavbrott En studerande som önskar göra uppehåll i utbildningen kan ansöka om studieuppehåll. Sådan ansökan ställs till fakultetsnämnden och inlämnas till utbildningsansvarig senast den 14

15 15 april inför höstterminen och senast den 15 oktober inför vårterminen. Studieuppehåll beviljas normalt under förutsättning att den studerande uppnått minst 10 poäng på utbildningsprogrammet. Fakultetsnämnden kan bevilja studieuppehåll för begränsad tid antingen på grund av tvingande skäl (sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar) eller på grund av yrkesverksamhet (inklusive praktik och forskning), eller slutligen på grund av särskilda skäl. Studerande som beviljats studieuppehåll för begränsad tid garanteras utbildningsplats vid uppehållets utgång. För att få ta sin utbildningsplats i anspråk skall den studerande skriftligen lämna besked om studiernas återupptagande före 15 april om det gäller höstterminen, och före 15 oktober om det gäller vårterminen. Den som är antagen till ett utbildningsprogram och avbryter studierna utan att studieuppehåll beviljats förlorar sin platsgaranti. Önskar den studerande återuppta studierna vid en senare tidpunkt måste ansökan göras till varje enskild kurs. Alternativt måste en ansökan om att bli antagen till senare del av utbildningsprogram lämnas in. 8. Antagning/anmälan Ansökan ställs till Verket för högskoleservice (VHS) och inlämnas senast 15 april. Antagning till programmet görs en gång om året. 9. Mer information Ytterligare information kan fås från programansvarig, se eller från studievägledaren vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik, se adress: Umeå universitet, institutionen för tillämpad fysik & elektronik, Umeå. 15

16 Examensbeskrivning för civilingejörsexamen i energiteknik 1. Fastställande Denna examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet är fastställd av universitetsstyrelsen 1999-xx-xx att gälla fr.o.m xx-xx. 2. Omfattning Civilingenjörsexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar och andra utbildningsmoment om sammanlagt 180 poäng. 3. Mål 3.1 Mål för grundläggande högskoleutbildning Den grundläggande högskoleutbildningen ska ge den studerande kunskaper och färdigheter, förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla den studerandes förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. 3.2 Allmänna mål för civilingenjörsexamen För att erhålla civilingenjörsexamen skall den studerande; ha tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet, ha förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi, ha förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå. 3.3 Mål för civilingenjörsexamen i energiteknik Utbildningsprogrammet leder till civilingenjörsexamen i energiteknik. Utbildningen har som mål att med utgångspunkt från grundläggande matematiska och naturvetenskapliga kunskaper ge en gedigen energiteknisk kompetens, såväl avseende bredd som fördjupning, för utveckling av resursanpassad energiomvandling. Stor vikt läggs därför vid att civilingenjören skall kunna tillämpa avancerade teorier, matematiska modeller och modern mätteknik för effektivisering, utveckling och förnyelse av energisystem. 16

17 För att erhålla civilingenjörsexamen i energiteknik skall den studerande; ha tillägnat sig en kunskapsbas av matematik och naturvetenskap med dess tillämpningar, ha kunskap och förtrogenhet med grundläggande energitekniska metoder och tillämp ningar, ha förvärvat fördjupade kunskaper om förnyelsebar/uthållig energiteknik. Kunskap om energiteknisk utvecklings- och vetenskaplig forskningsfront. Vidare skall den studerande ha förvärvat en grundläggande ingenjörsfärdighet med tyngdpunkt på energiteknik vilket innebär; förmåga att identifiera, formulera och lösa problem, förmåga att löpande tillgodogöra sig nya tekniska/vetenskapliga kunskaper och nyttiggöra dessa för teknisk utveckling och förnyelse, förmåga att inse samspelet mellan teknik och miljö. Den studerande skall också ges kunnande och färdigheter för att fungera i ett samhälleligt och ett organisatoriskt sammanhang, vilket innefattar; träning i både självständigt arbete och lagarbete, färdighet i att redovisa kunskaper, planer och uppnådda resultat i tal och skrift såväl på svenska som på engelska, insikter i informationsteknologins växelverkan med samhälle, individ, teknik och miljö, förmåga att kunna sätta sig in i alternativa perspektiv, värderingssystem och uttryckssätt, som grund för att kunna samverka och kommunicera med både tekniker och icke-tekni ker om energisystem och deras konsekvenser, nationellt och internationellt. 4. Krav för civilingenjörsexamen i energiteknik Civilingenjörsexamen i energiteknik uppnås efter fullgjorda kurser om minst 180 poäng. 20 poäng av dessa ska utgöras av ett examensarbete. Utöver detta krävs dessutom 12 veckors praktik. För att få räknas i examen, inom nedan ställda minimikrav, måste en kurs ingå i en civilingenjörsutbildning vid ett svenskt universitet/högskola. Studenter som önskar tillgodoräkna sig kurser från olika utbildningar, som inhämtats på annat sätt inom eller utom landet, ansöker om prövning hos programansvarig för bedömning i varje enskilt fall att kurser inte överlappar varann innehållsmässigt. I examen skall ingå kurser från var och en av nedan angivna ämnesområden/ämnesgrupper. Det summerade poängantalet för kurser inom vart och ett av dessa områden/grupper skall 17

18 minst uppgå till följande gränser; Energiteknik, 42 poäng, varav 30 poäng skall utgöras av fördjupningskurser inom området. Matematik och matematisk statistik, 35 poäng. Fysik, 18 poäng. Kemi 10 poäng. Biologi, 5 poäng. Datavetenskap, 6 poäng. Elektronik, 5 poäng. Allmänna ingenjörskurser, 14 poäng. Examensarbete, 20 poäng. Genom att individuellt välja fria kurser som täcker det återstående poängutrymmet, utöver minimikraven, kan en student ytterligare profilera sin kompetens mot olika specialområden. Med fria kurser menas att programstuderande inte har någon förtur. Dessa kurser ka läsas inom olika institutioners kursutbud vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, annan fakultet eller vid ett annat lärosäte, inom eller utom landet. Allmänna ingenjörskurser är sammanfattningsrubriken för kurser som breddar den blivande ingenjörens kunskapsbas. 5. Examensbevis När ovanstående krav är uppfyllda kan ett examensbevis utfärdas. Detta utfärdas av rektor efter begäran från den studerande. Med ansökan ska följa personbevis samt intyg från Umeå naturvetar- och teknologkår om betald kåravgift enligt gällande regler. Examensbenämningen är civilingenjörsexamen i energiteknik. Den engelska benämningen är Master of Science in Energy Engineering. 18

19 Kursplaner ENVARIABELSANALYS I (F, ET), 5 poäng Single variable analysis I Kurskod: MATA77 Ansvarig institution: Matematik Ämne: Matematik Nivå: A Utbildningsområde: Teknik Kursen kan ingå som en matematikkurs i civilingenjörsexamen för teknisk fysik och energiteknik eller som en kurs på A-nivå i huvudämnet matematik i en kandidat- eller magisterexamen. Mål och innehåll Kursen ger grundläggande kunskaper i algebra och envariabelsanalys. Speciell vikt läggs vid begreppsförståelse och kalkylfärdighet. Som ett medel att uppnå detta introduceras datorprogram för problemlösning och visualisering. Kursen består av två moment: Teori och problemlösning (4p) och Datorövningar (1p). Momentet teori och problemlösning behandlar grundläggande begrepp som mängder, induktion, kombinatorik, egenskaper hos heltalen, reella och komplexa tal, polynom och algebraiska ekvationer. Envariabelsanalysen omfattar funktionsbegreppet, gränsvärden, kontinuitet, derivata, kurvritning, Taylorpolynom, ordobegreppet samt lösning av optimeringsproblem och andra tillämpningar på derivata. Momentet Datorövningar ger de grundläggande kunskaper som behövs för att kunna använda dator vid grafisk och analytisk problemlösning. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs, förutom allmän behörighet, gymnasiekunskaper eller motsvarande med lägst betyg 3 eller G i: matematik 3 åk N/T, matematik etapp 4 eller matematik E 19

20 LINJÄR ALGEBRA (F, ET), 5 poäng Linear algebra Kurskod: MATA79 Ansvarig institution: Matematik Ämne: Matematik Nivå: A Utbildningsområde: Teknik Kursen kan ingå som en matematikkurs i civilingenjörsexamen för teknisk fysik och energiteknik eller som en kurs på A-nivå i huvudämnet matematik i en kandidat- eller magisterexamen. Mål och innehåll Kursens mål är att de studerande skall känna till och behärska grundläggande begrepp inom linjär algebra. Speciell vikt läggs vid geometrisk förståelse. Som ett medel att uppnå detta används ett datoralgebrasystem för problemlösning och visualisering. Kursen består av två moment: Teori och problemlösning (4p) och Datorövningar (1p). Momentet Teori och problemlösning behandlar linjära ekvationssystem, matriser, determinanter, linjer och plan i rymden, vektorer i två och flera dimensioner, linjära avbildningar, begreppen bas, dimension ortogonalitet och basbyte. Vidare behandlas egenvärden, egenvektorer och diagonalisering samt den inledande teorin för linjära vektorrum. Momentet Datorövningar innehåller de kommandon och metoder som behövs för att utnyttja dator vid problemlösning inom linjär algebra. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs, förutom allmän behörighet, gymnasiekunskaper eller motsvarande med lägst betyget 3 eller G i: matematik 3 åk N/T, matematik etapp 4 eller matematik E 20

21 ENERGI OCH MILJÖ, 5 poäng Energy and environment Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde: ENEA04 Tillämpad fysik och elektronik Energiteknik A Teknik Kursen kan ingå som en kurs på A-nivå i en civilingenjörsexamen i energiteknik. Mål och innehåll Kursens mål är att ge en översiktlig och bred kännedom om dagens teknik för omvandling, distribution och användning av energi samt att ge motsvarande kännedom om därtill hörande miljöbelastningar och utsläpp. Vidare att ge en orientering om energimarknaden, bränslen, priser, skatter och avgifter. Kursens syfte är också att i ett tidigt utbildningsskede stimulera intresset för utveckling av uthållig energiteknik. Kursens teoriavsnitt utgörs i stor omfattning av gästföreläsningar. Innehållet, som kan variera från år till år, avser att behandla; det nationella och internationella energiläget, energioch klimatpolitik, framställning och användning av bränslen/miljökonsekvenser, system för generering av energi: vatten- och kärnkraft, nuläget och utvecklingen av uthålliga energikällor, energiteknisk apparatöversikt, distributionssystem, energibehov i byggnader och industriprocesser, civilingenjören i rollen som driftansvarig respektive utvecklingsansvarig. Energioch materialåtervinning med minimal miljöbelastning, den avreglerade elmarknaden. Projektarbetet, avser självständig fördjupning inom ett specifikt delområde inom området, energi och miljö. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs standardbehörighet, E

22 ENVARIABELSANALYS II (F, ET), 5 poäng Single variable analysis II Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde: MATA78 Matematik Matematik A Teknik Kursen kan ingå som en matematikkurs i civilingenjörsexamen för teknisk fysik och energiteknik eller som en kurs på A-nivå i huvudämnet matematik i en kandidat- eller magisterexamen. Mål och innehåll Kursen utgör en fortsättning på kursen Envariabelsanalys och syftar till att ge en fördjupad kunskap och ökad räknefärdighet inom envariabelsanalys och enkla differentialekvationer. Kursen består av två moment: Teori och problemlösning (4p) och Datorövningar (1p). momentet Teori och problemlösning omfattar integralens definition och tillämpningar, integrationsteknik, numerisk integration, plana kurvor, serier, något om funktionsserier och likformig konvergens samt Taylorutveckling av funktioner. Momentet Datorövningar består i användning av dator för att öka problemlösningsförmågan och för grafisk presentation. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs, förutom allmän och särskild behörighet, kurserna Envariabelsanalys I ( 5p, MATA77) och Linjär algebra (5p, MATA79) eller motsvarande kunskaper. 22

23 PROGRAMMERINGSTEKNIK A, 3 poäng Computer Programming Kurskod: TDBA55 Ansvarig institution: Institutionen för datavetenskap Ämne: Datavetenskap Nivå: A Utbildningsområde: Teknik Kursen kan ingå som en kurs i datavetenskap i civilingenjörsexamen, eller som en kurs i ämnet datavetenskap på A-nivå i en kandidat- eller magisterexamen. Mål och innehåll Kursens mål är att ge kunskap och färdighet i planering och programmering för lösning av tekniska och naturvetenskapliga problem med hjälp av dator, och att ge kännedom om användning av programbibliotek och standardprogram. Centralt i kursen är problemlösning med hjälp av datorer och konstruktion av väl strukturerade program vilket kräver kunskaper i: konstruktion av algoritmer, programmeringsmetodik och programmering i ett programspråk.programspråket som huvudsakligen används är ANSI-C. Av det språket ingår följande delar: Kontrollstrukturer, funktioner, läsning från och skrivning till filer, grundläggande och sammansatta datatyper bildade genom fält och poster.hantering av programbibliotek. Separat kompilering och länkning av program och underprogram. Introduktion till programmering i Matlab ingår också. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs, förutom allmän behörighet, kurserna Envariabelanalys I, 5 p (MATA77) och Linjär algebra, 5 p (MATA79) eller motsvarande kunskaper. 23

24 DIFFERENTIALEKVATIONER (F, ET), 5 poäng Differential equations Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde: MATB07 Matematik Matematik B Teknik Kursen kan ingå som en matematikkurs i civilingenjörsexamen för teknisk fysik och energiteknik eller som en kurs på B-nivå i huvudämnet matematik i en kandidat- eller magisterexamen. Mål och innehåll Kursen avser att ge god förmåga att lösa, analysera och tillämpa ordinära differentialekvationer. Kursen består av två moment: Teori och problemlösning (4p) och datorövningar (1p). Momentet teori och problemlösning behandlar första ordningens differentialekvationer, linjära differentialekvationer av högre ordning och system av sådana ekvationer. Bland annat studeras lösning med hjälp av variation av parametrar eller potensserier, Diracs funktion, frågor om existens, entydighet och stabilitet, fasplan och fasporträtt. Momentet Datorövningar består av träning i att använda dator som ett verktyg för att belysa teori och för att lösa differentialekvationer. Detta innebär att studenterna genomför laborationer där de med dator undersöker och presenterar problem, löser ekvationer och gör grafiska illustrationer. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs, förutom allmän behörighet och särskild behörighet, kurserna Envariabelanalys I (5p, MATA77), Envariabelanalys II (5p, MATA78) samt Linjär algebra (5p, MATA79) eller motsvarande kunskaper. 24

25 EXPERIMENTELL METODIK, 3 poäng Experimental Methods Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde: FYSA73 Fysik Fysik A Teknik Kursen kan ingå som en kurs på A-nivå i ämnet fysik i en civilingenjörsexamen i energiteknik. Mål och innehåll Kursen har som målsättning: -att ge övning i att planera och genomföra experiment samt att värdera resultaten med hjälp av statistiska verktyg, -att ge träning i att hantera programvara avsedd för ordbehandling, mätvärdesbehandling och grafisk presentation samt, -att genom praktiska övningar introducera metoder och rutiner som möjliggör en positiv utveckling av förmågan till skriftlig och muntlig presentation. I kursen ingår mätmetodik, planering av experiment och hantering av datorprogramvara. Vidare behandlas statistiska verktyg och begrepp som: medelvärde, standardiserad mätosäkerhet, medelfel, felfortplantningslagen, Student s t-fördelning samt viktat medelvärde. Kursen innehåller även en introduktion till linjär regressionsanalys. Dessa begrepp tillämpas i den experimentella delen av kursen vilken består av en gemensam mätlaboration samt två något mer omfattande projektlaborationer. I kursen introduceras tekniker och metoder som utgör grund för en positiv utveckling av den studerandes förmåga till muntlig och skriftlig presentation. Under detta avsnitt bearbetas material som inhämtats under kursens experimentella delar, ur kurslitteratur samt under ett biblioteksbesök med informationssökning. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs standardbehörighet E

26 KLASSISK MEKANIK A, 5 poäng Classical Mechanics Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde: FYSA72 Fysik Fysik A Teknik Kursen kan ingå som en fysikkurs i en civilingenjörsexamen i energiteknik. Mål och innehåll Kursen har som mål att ge grundläggande kunskaper om begrepp och relationer inom den klassiska mekaniken, att belysa problem med teknisk anknytning genom problemlösning både med traditionella och numeriska metoder, att ge vana vid laborationsarbete med skriftlig och muntlig redovisning, samt att ge en god bas för fortsatta studier inom fysiken och dess tillämpningar. Kursen omfattar kinematisk beskrivning av rörelse, rörelseekvationerna i kartesiska-, normal-, tangential- och polära koordinater samt Newtons lagar. Vidare ingår arbete och kinetisk energi, potentiell energi och relationen mellan kraft och potentiell energi samt konstanslagarna för energi, rörelsemängd och rörelsemängdsmoment.i kursen ingår även relativ rörelse, stela kroppens dynamik samt harmonisk svängningsrörelse och något om gravitationell växelverkan. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs Envariabelanalys 1 A (5p, MATA77), Linjär algebra A (5p, MATA79), Envariabelanalys 2 A (5p, MATA78), Differentialekvationer B (5p, MATB07), Experimentell metodik A (3p, FYSAXX) och Programmeringsteknik A (3p, TDBA55) eller motsvarande kunskaper. 26

27 TERMODYNAMIK, 7 poäng Thermodynamics Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde: ENEB08 Tillämpad fysik & elektronik Energiteknik B Teknik Kursen kan ingå som en kurs på B-nivå i ämnet energiteknik i en civilingenjörsexamen i energiteknik. Mål och innehåll Kursens mål är -att ge grundläggande kunskaper i termodynamik, -att träna problemlösning inom området, -att ge kännedom om olika termodynamiska tillämpningar, -att träna såväl den experimentella förmågan under de obligatoriska laborationsmomenten som förmågan att förmedla resultat från experimentell verksamhet både skriftligt och muntligt samt, -att ge en god grund för fortsatta studier inom energiteknik, kemi och fysik. I kursen introduceras grundläggande termodynamiska begrepp såsom temperatur, arbete, värme, inre energi, entalpi, entropi, tryck, tillståndsvariabler, tillståndsfunktioner, reversibla och irreversibla processer. Vidare behandlas termodynamikens huvudsatser, ideala och reala gaser samt blandningar av gaser, Carnotprocessen samt värmemaskiner, kylmaskiner och värmepumpar med tillämpningar, Carnots teorem, slutna och öppna processer, energianalys av kontrollvolymer, termodynamiska potentialer, Maxwells relationer, fasövergångar, Clausius-Clapeyrons ekvation, samt grunderna för värmeöverföring. I kursen ingår även en orientering om termodynamikens mikroskopiska ursprung. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs Experimentell metodik A (3p, FYSA73), Klassisk mekanik A (5p, FYSA72), Tillämpad linjär analys B (5p, MATB11) och Flervariabelanalys B (MATB13) eller motsvarande kunskaper. 27

28 STRÖMNINGSLÄRA, 5 poäng Fluid Mechanics Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde: FYSB19 Fysik Fysik B Teknik Kursen kan ingå som en kurs på B-nivå i ämnet fysik i en civilingenjörsexamen i energiteknik. Mål och innehåll Kursens mål är -att ge grundläggande kunskaper i strömningslära, -att ge kännedom om olika strömningstekniska tillämpningar, -att ge grunden för fortsatta studier inom energiteknik, värme- och masstransport. I kursen introduceras grundläggande begrepp såsom ideal fluid, kompressibel och inkompressibel fluid. Vidare ingår hydrostatik, strömningslagar: bevarande av massa, energi och rörelsemängd, Pi-teoremet, strömningskrafter, laminär och turbulent strömning, instabilitet. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs Experimentell metodik A (3p, FYSA73), Klassisk mekanik A (5p, FYSA72) och Termodynamik (7p, ENEB08) eller motsvarande kunskaper. 28

29 ENERGITEKNISK KEMI I, 5 poäng Chemistry for energy-engineering. Kurskod: KEMA... Ansvarig institution: Kemi Ämne: Kemi Nivå: A Utbildningsområde: Teknik (Ej fastställd) Kursen kan ingå som en A-kurs i ämnet kemi i en civilingenjörsexamen i energiteknik. Mål och innehåll Kursens mål är att ge grundläggande kemiska kunskaper relevanta för fortsatta studier inom ämnet energiteknik. Kursen inleds med en kort repetition och genomgång av grundläggande kemi. Därefter behandlas begrepp som Gibbs energi och kemisk potential. Vidare, fysikaliska omvandlingar av rena ämnen, fysikaliska omvandlingar av enkla blandningar, ideala och reella lösningar och Gibbs fasregel. Sedan följer ett avsnitt om kemiska reaktioner och jämvikt; kopplade jämvikter i kemiska system, såväl i gasfas som i lösning, syra-basreaktioner samt redoxreaktioner. I ett avsnitt om grundläggande kinetik behandlas kemiska reaktioners hastighet och bestämning av reaktionsordning. I laborationskursen exemplifieras hur olika kemiska mätmetoder kan ge makroskopisk såväl som mikroskopisk information om de system som studeras. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs Termodynamik (7 p, ENEB08 ) eller motsvarande kunskaper. 29

30 EKOLOGI OCH MILJÖKUNSKAP, 5 poäng Ecology and Environmental Studies (Ej fastställd) Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde: Biologi, miljö- och geovetenskap Biologi A Teknik Kursen ingår som en obligatorisk kurs inom biologiområdet i civilingenjörsexamen i energiteknik. Mål och innehåll Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper om ekologiska begrepp och samband, vad gäller ekosystem, växt- och djursamhällen, populationer och organismer. Den skall vidare ge allmänna kunskaper om den svenska miljöorganisationens uppbyggnad och gällande lagstiftning samt en orientering om förebyggande metoder tillsammans med strategier för en minskad miljöpåverkan. Innehåll: Kursen är indelad i 2 moment, nämligen ekologi 3 poäng och miljökunskap 2 poäng. Ekologi 3 poäng Ekologiska begrepp och samband vad gäller ekosystem, växt- och djursamhällen, populationer och organismer. Ekosystemets struktur och processer. Viktiga strukturer, egenskaper och processer på populations- och artnivå. Populationsdynamik, nischer, konkurrens och symbiosförhållanden. Miljökunskap 2 poäng Samhällets organisation och hantering av miljöfrågor (Agenda 21). Processinterna lösningar, förebyggande miljöskydd t ex LCA (Livscykelanalys) och miljöledning/-organisation. Vidare ingår en orientering om reningsteknik för luft, vatten och avfallshantering samt sambandet mellan yttre- och inre miljö. Miljö- och hälsoeffekter i samband med energiomvandling. Miljöskyddslagstiftning. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs förutom allmän behörighet, Energiteknisk Kemi I (5p, KEMAxx) eller motsvarande kunskaper. 30

31 Institutioner som ger kurser på civilingenjörsprogrammet i energiteknik Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Lokaler: Teknikhuset Fax: Prefekt: Staffan Andersson Studierektor: Christer Jakobsson Dan Weinehall Studievägledare: Catharina Åhgren Studieadm.: Monica Leonardsson Institutionen för matematik Lokaler: MIT-huset Fax: Prefekt: Alf Jonsson Studierektor: Lars Blomqvist Per Bylund Studievägledare: Lars Blomqvist Margareta Brinkstam Studieadm.: Berith Melander Institutionen för datavetenskap Lokaler: MIT-huset Fax: Prefekt: Lennart Edblom Studierektor: Stefan Holmgren Per Lindström Studievägledare: Stefan Holmgren Marie Nordström Studieadm.: Inga Boman

32 Institutionen för utbildning i biologi, miljö och geovetenskap Lokaler: Naturvetarhuset Fax: Prefekt: Martin Burman Studierektor: Dag Westerberg Studievägledare: Britt-Marie Westerberg Studieadm.: Birgitta Nordin Institutionen för kemi Lokaler: Naturvetarhuset Fax: Prefekt: Bengt-Harald Jonsson Studierektor: Åsa Nilsson-Lindgren Studievägledare: Tomas Hedlund Studieadm.: Barbro Forsgren Institutionen för fysik Lokaler: Naturvetarhuset Fax: Prefekt: Bertil Sundqvist Studierektor: Hans Forsman Studievägledare: Lars-Erik Svensson Studieadm.: Lilian Andersson