Projektmaterial. HEMSIDA AV VEM, FÖR VEM? Gotlands läns folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial HEMSIDA AV VEM, FÖR VEM? Gotlands läns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 ITiS-projekt 2002 Hemsida av vem, för vem? Gotlands läns folkhögskola Deltagare: Åsa Akre Allmänna linjen Eva Alvinge Marie Axelsson Musiklinjen Mats Hallberg Kathy Gow Sjöblom Speciallinjen Helga Pascher Kerstin Widell Textilahantverkslinjen Göran Lövqvist ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 2 (18)

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 4 ALLMÄNNA LINJEN... 5 HUR VI TÄNKTE... 5 VAD VI GJORDE I ÅRSKURS ETT... 5 OCH I ÅRSKURS TVÅ... 6 LÄRDOMAR... 6 RAPPORT FRÅN MUSIKLINJENS ARBETE ATT SKAPA EN HEMSIDA... 8 GRUPPEN... 8 TANKAR HUR VI TÄNKTE... 8 PROCESSEN VAD SOM GJORDES... 8 SIDOSPÅR... 8 LÄRDOMAR... 9 FRÅGOR... 9 RAPPORT FRÅN SPECIALLINJENS ARBETE MED ELEVERNA... 9 TANKAR HUR VI TÄNKTE... 9 PROCESSEN VAD VI GJORDE LÄRDOMAR TEXTILA HANTVERKSLINJEN HUR VI TÄNKTE HUR VI GJORDE LÄRDOMAR TANKAR KRING STUDIEMATERIALET LITTERATUR DISKUSSIONER I ARBETSGRUPPEN AVSLUTNING ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 3 (18)

4 Inledning Bakgrund Folkhögskolan fick kring årsskiftet 01/02 besked om att det fanns 12 platser till skolans förfogande för ett ITIS-projekt, som skulle utföras under vårterminen (2002). Det blev livliga diskussioner. Vi kände alla att det vore bättre med ett väl förberett ITIS-projekt på höstterminen och inte som det blev nu med ett hastigt hopsatt projekt då vinterkursen börjar gå mot sitt slut. Hur som helst så var vi 12 lärare, som med tanke på att detta var sista tåget, hoppade på i tro på att allt är bättre än inget. Nästa problem var att vi inte arbetar i arbetslag som på grundskolan/gymnasiet och vi 12 arbetar på helt olika linjer och med olika klasser på skolan. Vi utgick istället från ämnen för projektet. Vi var fem som valde att arbeta med källkritik på internet, alla fem arbetar på allmänna linjen. Vi andra sju valde att arbeta med hemsidor och vi arbetar till vardags på fyra olika linjer. Efter ett par sammankomster anslöt textillinjeledaren sig till oss och vi blev åtta. Det slumpade sig så att vi var två från varje linje. Hemsidegruppen består av tre linjeledare, två datalärare och tre ämneslärare. Att vi valde hemsidor som ämne beror på att det under ett drygt års tid har kommit starka önskemål från skolledningen att få igång en dynamisk sida på skolans officiella hemsida. Skolans hemsida är upplagd så att alla intresserade kan klicka sig vidare till de olika linjernas sidor, där besökarna kan hitta information av olika slag om linjen man är intresserad av. Härifrån kan man ta sig vidare till de olika klassernas egna sidor. De här sidornas innehåll ska eleverna stå för. Det blir ännu ett sätt för våra elever att träna en form av presentation, som dessutom förändras över tiden, samtidigt som vi vet att det är mycket intressant för andra att få ta del av just elevers tankar och upplevelser kring studierna vid skolan. Vi såg projektet som en möjlighet att sätta fart på våra hittills vaga tankar kring den här dynamiska hemsidan. Syfte och frågeställningar Det gemensamma syftet med hela vårt ItiS-projekt har alltså varit att få fart på tänkandet kring skolans dynamiska hemsida, vilket vi vill nå fram till genom att utveckla de egna kunskaperna så att man kan gå vidare i arbetet med eleverna. För att så konkret och strukturerat som möjligt beskriva våra försök att nå fram till vårt syfte, har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur tänkte vi? Med andra ord, hur såg planeringen ut i respektive pargrupp innan vi satte igång arbetet? ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 4 (18)

5 Vad gjorde vi? Följde vi planeringen eller blev det något annat? Lärdomar. Lärde vi som lärare oss något och lärde sig våra elever något? Säkert finns det frågor att fundera vidare på. I de följande avsnitten kommer de mindre grupperna om två från varje linje att beskriva arbetet med en elevstyrd hemsida på respektive linje, utifrån de tre frågeställningarna ovan. Därefter diskuterar vi en del litteraturstudier för att avsluta med en gemensam diskussion kring gjorda erfarenheter, upptäckter och slutsatser. Allmänna linjen Hur vi tänkte Vi två, som arbetat med allmänna linjens sidor, diskuterade oss fram till en planering i sex steg. Steg 1: Vi ville börja med att förankra projektet hos våra kollegor på allmänna linjen, dels för att undvika missförstånd men också för att dessa elevskapade sidor ska kunna fortsätta och omfatta alla klasser efter det här projektets genomförande. Steg 2: Brainstorming i våra respektive klasser, årskurserna ett och två, om vad en hemsida skulle kunna innehålla. Steg 3: Diskussioner i klasserna. Vilka vänder vi oss till? Vem kommer att läsa det vi skriver? Varför ska vi ha en sådan sida? Vad vill vi visa? Etikfrågor. Vem bestämmer, om konflikter om materialet uppkommer? Steg 4: Klasserna väljer ut tre olika idéer från brainstormingen att arbeta vidare med i grupper. Steg 5: Grupperna arbetar fram material, klipper och klistrar, skapar förslag till sidans utseende och innehåll, använder skolans digitala kamera. Steg 6: Vi lämnar den färdiga skissen och det färdiga materialet till Göran och Peter (skolans egna experter på området) och får hjälp av dem att lägga in materialet på respektive klasshemsida. Vad vi gjorde i årskurs ett Som med alla planer blev det en del förändringar under resans gång. Åsa och jag hjälptes åt att försöka förankra projektet hos allmänna linjens lärare, men intresset var förstrött. Mycket annat trängde på, som kändes viktigare för linjen att ta tag i. I ettan satte jag igång med brainstorming. Tidigare hade jag berättat om projektet. Det som brukar fungera bra blev en mycket idéfattig tillställning. Eleverna kom direkt från tre timmar matte, var trötta, hungriga i väntan på sen lunch, och hade förväntat sig en avkopplande klasstimme. För att ändå hinna med att påbörja en hemsida innan vårterminen var slut, bestämde vi två lärare oss för att istället själva komma med fyra olika rubriker till en liten skrivuppgift. Minnen från året, Ögonblick från veckan, Vad är Hemse och Sudret? och Vilka är vi? blev det. Först skrev varje elev kort om ett av dessa ämnen, letade sedan upp två, tre andra som fått samma uppgift, arbetade ihop till en gemensam text och tog bilder till texten. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 5 (18)

6 Jämsides med det här arbetet pratade vi om de olika frågorna enligt det tredje steget i vår plan. Diskussionen kring etik hann vi dock inte riktigt ta och den kom inte upp naturligt i det arbete vi höll på med. Att ta bilder med digital kamera, få fram bilderna i datorn, skicka dem, redigera, infoga, allt detta blev till övningar som jag inte riktigt tänkt på, men som kändes nyttiga. Tillsammans med någon eller några andra, arbetade eleverna sedan fram förslag till utseende på sidan. Vi hängde upp förslagen på anslagstavlan och bestämde oss för två av idéerna, som var lika varandra och kunde kombineras. Där är vi nu, framme vid sjätte steget i planeringen. och i årskurs två I årskurs två var grunden densamma, dock låg tyngdpunkten på arbetet utanför datorn i diskussion kring texter, bilder och sida. Eftersom vi kom igång sent hade vi lärare redan arbetat fram frågeställningar att arbeta omkring och brainstormingen genomfördes inte. Arbetet inleddes istället med en översikt över hur skolans hemsida, då den är färdig, är tänkt att se ut och var klassens sida kommer in i helheten. Innan arbetet med att skriva började hade eleverna en diskussion gruppvis kring frågorna: Vilka människor kan man tänka sig går in på vår hemsida? Vad är intressant för dem? Vad har vi som elever att tillföra skolans utåtriktade hemsida? Alla var eniga om att det var viktigt att eleverna fanns med eftersom de kunde ge andra perspektiv på skolans verksamhet och att detta var av intresse för dem som funderade på att söka sig till skolan. Därefter vidtog skrivandet enligt samma modell som i årskurs ett. När detta var genomfört blev nästa steg att gruppvis titta också på de andra gruppernas texter och ge synpunkter på dem. I slutändan skulle ju alla kunna godkänna helheten. Här uppstod diskussioner kring att ge en positiv respektive negativ bild av verksamheten. Hur negativt kan man skriva och ändå platsa på den utåtriktade hemsidan? Hur mycket kan man tona ner kritik och ändå stå för det man skrivit, om man nu faktiskt inte gillar det man valt att beskriva? Eller skall man då skriva om något helt annat istället? Vissa synpunkter gick tillbaka till gruppen som stod bakom texten och bearbetades ytterligare. I slutändan godkändes texterna av hela klassen. Parallellt med detta arbete togs bilderna med den digitala kameran. Till det avslutande passet hade jag skrivit ut bilder och texter så vi hade dem i pappersform. Nu hade vi materialet och det gällde att hitta en form att presentera detta på hemsidan. Vi fortsatte jobbet i de ämnesgrupper som skapats tidigare. Varje grupp fick på ett papper rita upp ett förslag till hemsida. Detta presenterades därefter för hela klassen, som röstade fram ett av förslagen. Även i årskurs två återstår att få en sida i datorn av arbetet som genomförts. Lärdomar Vi har pratat om klassidorna som föränderliga sidor. Vår tanke har varit att dessa sidor i framtiden skall förändras under läsårets gång. När vi nu avslutat detta första arbete med eleverna på allmän linje inser vi att det måste finnas en fast stomme som arbetas fram kanske en gång per årskurs och att det inom denna ram kan gå att ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 6 (18)

7 lägga till och kanske också ta bort en text eller en bild, men inte att man gör helt nya sidor flera gånger per år. Vid en utvärdering med eleverna kunde vi i båda klasserna konstatera att av det vi sysslat med under året som helhet var jobbet med hemsidan en av de saker som hade engagerat eleverna minst. Vi tror att det finns flera skäl till detta. För det första låg arbetet fel i tiden. Det hade känts mer engagerande att jobba med en hemsida under hösten tror vi. Vår tanke är att man till kommande år kan ha en period från höstlov till jullov då man ägnar sig åt arbete med klassens hemsida. När vårterminen börjar finns det synliga resultatet av mödorna och man vet att fram på vårkanten börjar människor intresserade av folkhögskola surfa runt för att orientera sig inför sommarkurser och kommande höst. En synpunkt från eleverna var att de tyckte vi hade hållit på alldeles för länge med hemsidan, detta trots att den effektivt använda tiden inte var mer än de lektioner vi från början planerat att använda. Vi tänker oss därför att man nästa gång bör jobba i två korta intensiva perioder med en paus i mitten så att arbetet kan ligga till sig och vi kan se på det med friska ögon i den avslutande fasen. För det andra tror vi att det svaga engagemanget beror på att vi styrde arbetet ganska hårt trots att vår intention från början var en annan. I framtiden vill vi starta med öppnare frågor och stor frihet, dock inom en fast ram. Detta är det sätt vi normalt arbetar på och vi tror att eleverna inte kände igen oss riktigt i det här arbetet. Istället för lärare med ett klart mål för ögonen och som ger stor frihet till eleverna mötte de oss här som lärare utan något tydligt formulerat mål och som styrde hårt. Vår slutsats är att vi, då vi jobbat med ett nytt medium, av osäkerhet halkat tillbaka i ett förhållningssätt som vi annars sedan länge lämnat bakom oss. Att se detta har varit nyttigt och vi tror att vi genom att titta på oss själva och hur vi fungerat i det här arbetet kan undvika att lösa vår egen osäkerhet genom kontroll nästa gång vi ger oss in på okänd mark. För eleverna menar vi att det har varit en nyttig erfarenhet att skriva för offentligheten. Det blir på riktigt och då blir det viktigt hur man samarbetar, vad och hur man skriver. Man måste våga stå för det man tycker i diskussionen, annars kanske man i ett senare skede offentligt får stå för något man egentligen inte kan skriva under på, detta för att man inte drev sin syn på saken i debatten. Eftersom klassen skall kunna stå bakom sidan tillsammans måste man självklart också kompromissa, men även där måste man lära sig var gränsen för kompromissen går utan att det man ställer sig bakom blir osanning för en själv. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 7 (18)

8 Rapport från Musiklinjens arbete att skapa en hemsida Gruppen De som ingått i gruppen är Mats Hallberg, linjeledare på musiklinjen, Marie Axelsson folkmusiklärare samt några tillfrågade elever på musiklinjen Tankar hur vi tänkte Var dels skapa en hemsida som en del i skolans reklamverksamhet att synliggöra musiklinjens verksamhet och därmed kunna rekrytera nya elever till musiklinjen och i det arbetet involvera musikeleverna att ge sin bild av musiklinjens verksamhet. Eleverna skulle få möjlighet att genom bild, text, ljud presentera sig själva och därmed öva sig i att marknadsföra sig själva som blivande musiker. Detta skulle ske genom dokumentation med hjälp av fotografering, beskrivande texter samt spela in sig själva. Processen vad som gjordes Vi (Marie och Mats) kom ganska snart fram till att det inte skulle involvera hela gruppen i arbetet utan vi tillfrågade 4 elever om de var intresserade. Musiklinjens schema är individualiserad, vilket innebär att hela klassen träffas endast vid två tillfällen i veckan. Av dessa två är Mats handledare på en och den andra har olika handledare. Ambitionen fanns att försöka hitta tider när både elev och lärare var lediga samtidigt vilket visade sig nästan omöjligt. Terminens redan planerade verksamhet med konserter, skolresa och vanliga lektioner hindrade processen att komma igång. Dessutom blev halva styrkan sjukskriven från och med påsklovet. Där stod jag ensam med ett projekt jag insåg att detta kommer ej att gå. Detta till trots fick jag hjälp av en elev hur man kan spela in musik på datorn från inspelningar och därmed skapa filer anpassade till datorspråk. Sidospår Samtidigt med detta hade jag börjat en ny intressant verksamhet med några elever i musikteori. En del av kursen handlar om att harmonisera (sätta ackord) till enkla visor. Modellen bygger på att man progressivt ökar sin kunskap. I detta arbete ville jag prova hur det går att använda sig av datorn och Internet som arbetsredskap. Programmet jag använt mig av heter Finale och är ett notskrivningsprogram. Detta program kräver även tillgång till ett keyboard, ett mindre klaviatur (jmfr pianotangentbord) som är kopplat till datorn samt passande ljudkort. Eleverna får en enkel utskriven melodi tillsända per mejl (bifogad fil) Efter genomgång gemensamt får var och en sitta och lyssna på melodin och försöka hitta lämpliga ackord utifrån givna modeller. När eleven är nöjd skickas melodin till mej och jag kan sitta hemma vid min dator och lyssna på vad eleven gjort. Jag kommenterar och skickar tillbaka till eleven. Känns det som om eleven förstått, skickar jag nya melodier, med samma svårighetsgrad. Materialet som använts följs ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 8 (18)

9 upp 1 gång i veckan där vi diskuterar olika förslag på harmonisering av melodier med hjälp av en bildkanon visar de olika förslagen på ackordsättning och följer med i notbilden och lyssnar. Detta arbete med datorn har gjort att varje elev blivit mera individualiserad och därmed fått arbeta mera i sin egen takt, och inte behövt vänta på dom som behöver mera tid. Jämfört med tidigare arbete med denna kurs är att alla eleverna lätt tar del av varandras arbeten och därmed lär av varandra. Tidigare kunde inte eleverna se varandras arbete på samma sätt. (var och en hade skrivit för hand på A4 och därmed mera svårläst) Lärdomar Itis-projektet för min del fick en ny inriktning. De ambitioner som fanns att göra en hemsida fick läggas åt sidan. Att gå in i en planerad termin visade sig vara omöjligt. Samt att min kollega Marie blev sjukskriven och delvis varit utan vikarie har gjort att terminens arbete varit inriktat på att hålla ihop linjen och kunna slutföra kursen. De idéer jag provat i den lilla gruppen i musikteori kommer jag att utveckla i andra förekommande moment ( tex. skriva andrastämmor, fyrstämmig sats etc.) Projektet hemsida varken påbörjat eller slutfört utan inför nästa termin finns det kanske en möjlighet att ha Hemsida som tillval på linjen Frågor som ändå infunnit sig kring hemsidan är: Till vilken layout ska vi anpassa Musiklinjens hemsida till Vem ser till att alla datorer fungerar utifrån varje enhets specifika krav Vad ska tillåtas på elevers sida, vilket etik skall gälla Hur håller man sidan levande Hur mycket tid kan man kräva av eleverna att arbeta med sidan i förhållande till de andra projekt de håller på med Hur mycket tid skall Linjeledare lägga ned på sidan Rapport från Speciallinjens arbete med eleverna Vi, Helga Pascher, datalärare på speciallinjen och Kathy Gow-Sjöblom, linjeledare för samma linje arbetade tillsammans med en av linjens klasser, som består av 8 elever. Tankar hur vi tänkte Vårt mål var att tillsammans med eleverna testa olika sätt att lägga upp en hemsida. Varje elev skulle på något sätt presentera sig själv. Genom praktiskt arbete skulle vi komma underfund med möjligheter, svårigheter och begränsningar, samt få inspiration till en riktig hemsida i början på nästa läsår. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 9 (18)

10 Processen vad vi gjorde Klassen hade 4 lektioner i veckan i datorkunskap med Helga i sitt schema. Tiderna passade inte Kathy, som hade lektioner åt annat håll. Just när vi undrade hur vi skulle kunna genomföra projektet tillsammans, ansökte klassens bildlärare om ledighet under fyra veckor. Det slumpade sig så bra att både Helga och Kathy var lediga under tiden som bildlektionerna var schemalagda. Plötsligt fick vi möjlighet att bedriva gemensam undervisning under fyra måndagar, med tre lektioner vid varje tillfälle. Vårt första problem var att hitta en lokal skolans datasal var upptagen på måndagarna. Fotolinjen lånade mycket vänligt ut sin lokal under den ovannämnda tiden (tack, fotolinjen). Helga skulle stå för de första förberedelserna. Hon upptäckte ganska snart att vi inte hade tillgång till Dreamweaver i alla maskiner. Efter några funderingar, bestämde hon sig för att vi skulle skapa hemsidorna genom Front Page ett program som fanns i alla datorer och som kan köpas till rimligt pris/alt. finns med i mjukvarorna, då man köper en ny dator. Med andra ord, något som alla elever skulle kunna använda på egen hand, också efter Folkan. Helga förberedde det första passet och lämnade instruktioner till Kathy. Trots turen med bildlärarens lägliga ledighet fick vi genast ett bakslag vid första lektionstillfälle. Skolans server kraschade dagen innan och ingen kunde komma åt sin egen mapp (H). Inte nog med att vi utsatte eleverna för helt nya uppgifter, vi fick även gå krångliga vägar för att spara deras arbete, vilket orsakade stor oro bland eleverna. Katastrofen innebar att vi kunde få fram rubriker och viss text, men inte kombinera dessa med bildmaterialet. Vi förberedde första lektionspasset med att göra en enkel hemsida med centrerad rubrik, bakgrundsfärg, text, bilder, bildtext, länkar, till och med en kort filmsekvens med ljud, som vi hade spelat in med videokameran. Alla samlades kring datorn, där vi visade denna sida. Vi prövade med olika färgsättningar, layout, ändrade på texten o.s.v. allt som inspiration till det egna arbete följande vecka. Första passet kändes jobbigt, men lärorikt. Helga och Kathy såg vilka problem som kunde uppstå, fick inblick i hur eleverna tänkte och uppfattade instruktioner, samt insåg hur viktigt det är att inte få för långa väntetider då börjar eleverna pillra på knapparna!! Till andra passet var servern igång igen. Nu fungerade det hela betydligt smidigare. Helga och Kathy tog hand om olika elever. Vi hade också hjälp av klassens lärarassistent. Vi var alltså tre handledare på åtta elever. Kathy arbetade med två kvinnliga elever. Med hjälp av digitalkamera gjorde de en ensidig hemsida med rubriker, texter, bilder, pratbubblor och olika färgsättningar. Vårt största problem var att lära oss att spara på rätt sätt (väldigt kinkigt, när det gäller hemsidor). Vi lyckades inte riktigt bra den här gången. Som plåster på såren fick de skriva ut sin hemsida, så att de hade ett konkret delresultat. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 10 (18)

11 Helgas elever gjorde ungefär samma sak. Snart uppstod frågan om de ska göra en sida eller länkar till sida 2 och tillbaka. Eftersom det skall gå snabbt att titta på en hemsida, så bestämde vi oss att göra flera sidor, samtidigt tränade vi att göra länkar. Det största problemet var sparandet. Lärarassistenten arbetade med en elev, som valde att göra en hemsida om sin hund, eftersom han inte ville göra något kring sig själv. Arbetsinnehållet var ungefär detsamma som hos Kathys elever en sida med rubrik, bilder, text, pratbubblor, färgsättning, osv. Andra lektionstillfälle kändes bra. Eleverna var gladare och mera positiva denna gång och allting fungerade lite smidigare. Största problemet var upptäckten att skolan har flera versioner av Front Page och varje version tycks ha sin egen layout, vilket förbryllade både elever och lärare. Tredje lektionstillfälle visade en stadig utveckling åt rätt håll. Vi tre fortsatte att arbeta med samma elever som förra gången. En av Kathys elever ville lägga in några av sina egenhändiga dikter. Efter lite blod, svett och tårar lärde vi oss att man måste trycka på (skift+enter), om man ska få rätt radavstånd. Den andra eleven lyckade göra tre sidor med länkfunktion. Hon valde att fotografera sig själv i olika skolsituationer och skriva text till. Länkandet fungerade nästan perfekt. En av Helgas elever hade nu kommit så långt med sitt arbete, att den inte längre nöjde sig med en förhandstitt, utan ville se sin sida på nätet på riktigt. Efter att ha tittat på olika erbjudanden om gratis webbplatser, valde vi geocities.com. Det gick mycket smidigt att föra över våra sparade sidor och bilder på nätet. Vi kollade och allting fungerade. Nu skulle de andra eleverna leta upp vår hemsida. Rubriken kom, texten kom, men inga bilder. Vi funderade mycket under veckan och insåg, att man inte klarar sig utan lite kunskap om html-koder. Och så fann vi felet rätt fort. Bilderna fanns på den datorns hårddisk, där vi gjorde sidan och html-koder hänvisar till C:/, alltså visades bilderna, men på de andra datorernas C fanns ju inga bilder. Vi ändrade i koden och problemet var löst. Hundens hemsida fortsatte ungefär som hos de andra. Mycket arbete lades ner på bakgrundsmotiv, textfärg, osv; eleven hade svårt att bestämma sig. Problem uppstod med bildbeskärning, som till slut åtminstone fungerade hjälpligt. Vissa JPG-bilder lyckades vi aldrig få fram på nätet, ett problem som förblev olöst. Det kändes som om vi kommit ännu några steg i rätt riktning efter denna lektion. Såväl eleverna som lärarna började få kunskaper om hur det går till att skapa en hemsida. Fjärde lektionspasset fungerade också ganska bra. Utvecklingen framåt märktes fortfarande. Kathys två elever fick ihop en flersidig hemsida med fungerande länkar mellan sidorna. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 11 (18)

12 Helgas elever fortsatte med att lägga in flera bilder, huvudsakligen grafikfiler, föra över den ändrade sidan till webbplatsen, men det fungerade inte. Vi kom på felet, men hur kan vi konvertera WMF-format till GIF? Både lärarens och elevernas tålamod var på bristningsgränsen. Eleven med hundhemsida upptäckte att det fanns många liknande hemsidor på nätet med hundar av just hans hunds ras. Han länkade då sin hemsida med några av dessa andra hemsidor. Det visade sig att vara ett lätt moment. En mailadress till hunden lades också in på hemsidan utan problem. Däremot fick man aldrig besöksräkneverket att fungera. Helga arbetade vidare med hemsidor med vissa av eleverna på sina egna lektioner. Vi hade lyckats konvertera grafikfilerna till Gif-format. Vi skickade bilderna till vår webbplats, tittade på hemsidan och allting fungerade. Vi var nöjda och kände en stor lyckokänsla. Under veckan hade Helga lagt ut hundhemsidan på webbplatsen, prövat på olika datorer, prövat länkarna och så när som på en JPG-bild fungerade allting. Helga bestämde sig då, att eleven skulla ta en ny bild på sin hund. Men då meddelade eleven, att han inte ville ha King på nätet, så Helga tog bort sidan omedelbart. Lärdomar Eftersom Helga med några elever fortsatte med hemsidan och en elev skulle till hösten göra en hemsida åt RSMH, så uppstod många nya frågor, funderingar och problem. Hur kan vi göra sidan mera intressant, mera spännande att titta på, hur kan man göra sidan mera homepageliknande? Nu ser den ut som ett vanligt word-dokument. Hur kan man får snygga rubriker, kanske tredimensionella, hur får man en inramning till våra länkat, hur får man snygga knappar eller skiljelinjer, skall man nöja sig med en enkel bakgrund eller ha en med mönster? Hur får man bakgrundsmusik vi tänker på egen inspelad musik, för att undvika konflikter med upphovsrätt, Stim och Sami? Hur hittar andra vår sida, vilka sökkriterier väljer man, hur anmäler man sin sida till en sökmotor? Hur kan jag på enklaste sätt uppgradera min hemsida, så att den alltid är aktuell Det bästa med projektet var att se hur eleverna, som första gången bara tyckte att allting var besvärligt och omöjligt, redan efter denna korta projekttid kom till insikt om att man KAN göra en hemsida, om man anstränger sig lite.men vi märkte att just dessa eleverhar en dålig uthållighet och skulle behöva ett program med färre finesser och tydlig arbetsgång. Det var främst bildhanteringen som var besvärlig kanske skall vi satsa på mindre bildmaterial och mer textmassa i framtiden? Vi diskuterade också om det vore bättre att börja med en pappersskiss, innan man arbetar med datorn. Vi kom inte fram till något entydigt svar på denna fråga. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 12 (18)

13 Projektet var slutfört, men inte arbetet med hemsidor. Nu är det många frågor som ställs och måste besvaras inför framtidens arbete med äkta hemsidor: Varför fungerar inte alltid länkandet? Vad ska vi lägga på skolans hemsidor? Hur ska arbetet organiseras ska hela klassen sköta hemsidan jämt, eller ska eleverna turas om att ta ansvar för veckans, eller månadens hemsida? Hur mycket tid ska det får ta i anspråk eleverna måste trots allt prioritera hemsideri framför andra egna projekt, om det ska bli någon hemsida. Vem ska man rikta hemsidan till? Vem ska vara huvudansvarig för hemsidans innehåll? Hur mycket frihet ska eleverna få? Hur ska vi undvika att det blir ett tävlingsmoment (mellan klasserna) i verksamheten? Hur ska man hålla elevernas entusiasm levande under hela läsåret? Textila hantverkslinjen Hur vi tänkte Det var möjligheten att få ge Textila hantverkslinjens egen sida ett intressant innehåll som preliminärt lockade mig att vara med i ITis-projektet. Därutöver är det spännande att prova på nya program och användningssätt. För min egen del infann sig dock många frågor. Vad är egentligen en hemsida och hur är den upplagd i stort? Hur kan vår linje-sida se ut och vad ska den innehålla? Kan man komma så långt, att eleverna, mer eller mindre, kan fylla på med nytt stoff då och då kontinuerligt under läsåret? Hur gör man för att få detta att bli en naturlig del av arbetsuppgifterna på linjen? Kan Göran och jag motivera årets elever att vara med i projektet när så lite tid av läsåret återstår? Hur vi gjorde För att pejla intresset i klassen sammanställde jag en enkät om elevernas datorvana, Internet som informationskälla vid val av skola, hur en bra hemsida kan se ut och hur man kan göra informationen så intressant att det kan vara lockande att återkomma för att läsa mer. Sist ställdes frågan: Vill du vara med att jobba lite med vår linje-sida? Det visade sig att de flesta elever har datorvana och tittade på skolans hemsida innan de sökte till Folkan. Fler än hälften av eleverna hade också besökt övriga jämförbara skolors hemsida. Information som de vill ha är t ex om det krävs förkunskaper, timfördelning och vad man får göra i de olika ämnena. Det är också viktigt att veta om det krävs hemarbete, vilka materialkostnader det blir och hur många elevplatser det finns. Bilder på vad man har gjort under tidigare år, bilder och ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 13 (18)

14 text från intressanta studiebesök, bilder på lokaler, lärare och elever bör finnas liksom adresser till kontaktpersoner. Hur en bra hemsida skall se ut och hur man gör informationen lättläst och lockande hade många elever synpunkter på. ge en inspirerande bild av utbildningen visuellt och i text mycket bilder och ganska lite, men innehållsrik text ha ett eget uttryck och vara snygg och ren enkel och lättnavigerad, snygga bilder och typsnitt Många var intresserade av att vara med i arbetet med linje-sidan men de flesta ansåg sig inte ha tid att avvara för denna extra arbetsuppgift. Med tanke på att detta inte var inplanerat från läsårets början var det inget förvånande svar. Göran och jag samt en av de intresserade eleverna träffades och skrev ner våra idéer om linje-sidans innehåll. Vi kom fram till följande: Det bör finnas en startsida med mer info om Textila hantverkslinjens ämnen, bilder på lokaler, info om lärare o s v och därifrån länkar till årets aktuella sidor samt till sidor från tidigare år. Varje årskull av elever tar digitalbilder på varandra och skriver lite kort om sig själva. Internateleverna skriver t ex om hur det är att bo i Hemse och på Folkan. En grupp skriver då och då under rubriken Detta gör vi nu som en slags dagbok. En grupp eller en elev med ett specialintresse kan beskriva en arbetsprocess i något textilt ämne och lägga ut det som en följetong. Redovisningar från en studieresa med digitalbilder och text kan alla hjälpas åt med. En grupp gör en utställning på nätet med elevarbeten. En grupp flaggar för kommande utställningar tid och plats skannar in affischen och lägger ut bilder från våra textilutställningar. Med den begränsade tid som vi hade till vårt förfogande i år har dock två projekt genomförts och med Görans hjälp lagts ut på vår linje-sida. 1. Elevporträtt och en personlig presentation av vad vi gör på textillinjen. 2. Redovisningar från studiebesök på norra Gotland och Fårö med digitala bilder och text. Här har nästan alla i klassen varit deltagande. Resultatet kan ses på Lärdomar Vi får ju se detta som ett första försök. Tiden har varit knapp och vi (elever och lärare) har, under denna tid, gjort det vi har orkat med. Vi har insett att arbetet med en linje-sida, där eleverna till stor del medverkar, måste vara väl förankrad redan från läsårets början. Innehållet måste också få växa fram med beaktande av elevernas intressen. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 14 (18)

15 Nya idéer kommer med nya elever och tekniken ska inte behöva begränsa idéer och tankar. Teknisk assistans måste finnas till hand på skolan. Det har varit utmärkt att, som i detta fall, samarbeta med Göran som är så väl insatt i det tekniska. Denna möjlig måste få finnas kvar. För eleverna måste vi avsätta skoltid till detta arbete, om vi vill att alla ska medverka. Varifrån tar vi tiden? Kan det ingå i färg/form/formgivning/utställningsteknik-blocket? Vi får kanske prova flera möjligheter att låna tid beroende på uppgiftens innehåll. Själv har jag nu fått mer inblick i hur en hemsida är uppbyggd och lite om vilka möjligheter som finns inom detta område. Att använda digitalkamera och ta hand om bilderna beskära och göra dem lämpliga för sitt ändamål har jag också provat på. Att se våra möjligheter med information på nätet och med digitala utställningar är en spännande framtidsvision. Tankar kring studiematerialet Under projektets gång har vi läst en hel del texter, mestadels hämtade från ItiSprojektets hemsida. En del av dem har vi läst och lagt åt sidan, andra har lett till funderingar, nya vinklar och tankar. Några av dem har vi diskuterat på seminarier eller i vår arbetsgrupp. Fyra av dem vill vi särskilt nämna. Peter Seipel, professor i juridik vid Stockholms universitet, har skrivit om juridiska frågor, kopplade främst till användandet av Internet. Det är viktiga frågor som exempelvis gäller upphovsrättsskydd och skydd av den personliga integriteten. Kanske är det här området inte lika spännande som en del andra områden, men viktigt att sätta sig in i. Som bilaga har Seipel tagit med en länksamling, användbar i det här sammanhanget. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsforskning vid Lunds universitet, har skrivit Media och berättande. Den hjälper oss att sätta in multimedia i ett historiskt perspektiv. Att få perspektiv på en företeelse avdramatiserar den, vi får syn på utvecklingen och därmed ökar också vår möjlighet att välja. En annan reflektion som fastnar är att multimedia faktiskt kan bidra till muntlighetens återkomst, som Gärdenfors bland annat hävdar. Samme författare, Peter Gärdenfors, står för ännu ett inlägg, som vi dröjt oss kvar vid i diskussionerna, nämligen Att förstå är att se mönster. Här definierar han olika centrala begrepp och sätter dem i relation till IT-verktyg. Han slår först fast att kunskap är information som har tolkats, värderats och satts in i ett sammanhang (Gärdenfors, s.3). Processen att omvandla information till kunskap kräver handledning på olika sätt, vilket riskerar att undervärderas i informationssamhället. Vad är då förståelse enligt Gärdenfors? När man upptäcker mönster inom ett kunskapsområde, som också kan bli användbart på nya problemställningar; då har man förstått. Ytterligare ett begrepp är bildning, nämligen de mönster man tagit till sig. Men ännu en komponent behövs för att uppnå förståelse, och det är erfarenhet. Efter Gutenberg för 500 år sedan, menar Gärdenfors, har skolan betonat den verbaliserade kunskapen, medan erfarehetskunskapen satts på undantag. Han menar att målet med IT måste vara att hitta metoder som kan koppla ihop teori och ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 15 (18)

16 erfarenhet. Här nämner han visualiseringen, möjligheten att uppfatta mönster med seendet, som oslagbart när det gäller att underlätta förståelsen. Den text vi i arbetsgruppen har uppehållit oss mest vid, är Med eller utan filter? av Stig Roland Rask. Det känns användbart med diskussionen kring och definitionerna av begreppen etik och moral. Våra tankar, idéer, åsikter om rätt och fel, det är vår etik, medan moralen är det vi visar fram genom sättet vi lever. Moralen är den praktiska tillämpningen av vår etik, våra handlingar, medan etiken är reflektionerna kring handlandet. I vår hemsidegrupp har vi gång på gång kommit in på att vi måste diskutera etik och moral när det gäller användandet av Internet och uppbyggnaden av hemsidor. Vi behöver dels diskutera den i lärargruppen och också med våra elever. Vi känner inte att vi riktigt har tagit den diskussionen ännu, vilket säkert delvis beror på att det är en diskussion som aldrig riktigt blir, eller ska bli, färdig. Diskussionen om vad som är etik och vad som är moral och vad som är mest fruktbart att diskutera känns klargörande och också spännande. Fem grundvärden, utifrån västerländsk humanism och kristen etik, har tagits fram i Läroplanen (LpO 94): människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med de svaga och utsatta. Det är dessa grundläggande värden, menar författaren, vi bör vända oss till, när etiska problem i exempelvis Internetanvändningen uppstår. Hur man sedan gör, hur man får alla att använda sig av dessa värden, är en sammansatt process. Det är en diskussion som inte bara är relevant då det gäller IT-användandet; den diskussionen berör alla aspekter av våra liv och behöver hållas levande. I häftet Med eller utan filter görs ofta kopplingar till arbete med elever, vilket vi uppskattar. Det finns också gott om andra praktiska bilder, för att få oss att förstå, som filter och vaccinering. Speciellt har vi lagt märke till associationerna till vatten i Internetsammanhang; Vi surfar på nätet, vi navigerar på ett hav av information och vi talar om mediautbytet som en flodvåg som väller fram och som riskerar att dränka den som inte utvecklat sin beredskap (Rask, s. 21). Man bör använda Internet i etikundervisningen, menar Rask, som en god simlärare använder vattnet i simskolan. Litteratur Gärdenfors, Peter: Att förstå är att se mönster. Delegationen för IT i skolan, utbildningsdepartementet, Stockholm, 2001 Gärdenfors, Peter: Media och berättande. Delegationen för IT i skolan, utbildningsdepartementet, Stockholm, 1999 Rask, Stig Roland: Med eller utan filter? KK-stiftelsens skriftserie nr 5, Falun, 2000 Seipel, Peter: Juridik. Delegationen för IT i skolan, utbildningsdepartementet, Stockholm, 1999 Diskussioner i arbetsgruppen Beroende på vilken linje vi tillhör ser skolverkligheten olika ut för oss som deltagit i projektet. De svårigheter vi stött på och de framgångar vi uppnått i arbetet med ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 16 (18)

17 hemsidan är också kopplade till hur verksamheten ser ut på respektive linje. Men genom arbetet och de diskussioner vi har fört har även många gemensamma frågor väckts, frågor som vi börjat diskutera i gruppen och som vi anser måste fortsätta efter ItiS-projektet avslutats och då även involvera andra på skolan. Dessa frågor är av skiftande slag. En grundläggande fråga som diskuterats i gruppen, men också delvis med elever, är hur viktigt arbetet med en hemsida är. Är detta med hemsida något som ligger i tiden och som vi anammar utan att fundera kring hur viktig den är? Kanske lägger vi ner en massa tid och energi på arbetet kring en hemsida som, om vi satt oss ner och värderat och prioriterat hur vi skall hushålla med vår kraft, hade hamnat långt ner på listan av viktiga arbetsinsatser. Vi tror nog att det är viktigt för en skola som vår att ha en hemsida, ett ansikte utåt, där intresserade, eventuellt blivande elever, kan bilda sig en uppfattning om skolan, men vi menar också att arbetet med hemsidan måste skötas av proffs som kan teknik och layout och att vår insats skall bestå i arbete med innehållet. Eftersom tanken har varit och fortfarande är att innehållet delvis skall utformas av elever väcks tankar om frihet och gränser. Hur stor frihet ger vi eleverna? Är ramar av något slag nödvändiga? Var går i så fall gränserna för vad som får finnas med på skolans hemsida? Och också, som vanligt, hur kommer vi i så fall fram till dessa regler? Självklara gränser utgörs naturligtvis av sådant som regleras i svensk lag och där har vi påbörjat arbetet med att sätta oss in i de regler som gäller. I övrigt har vi i denna diskussion inte kommit särskilt långt. Frågorna berör i hög grad hela skolan och vår uppgift får därför bli att lyfta fram dem till allmän diskussion. Något vi känner oss mer beredda att göra genom att tankarna funnits med genom hela projektets gång. En annan aspekt av arbetet med eleverna och något som vi alla brottats med under terminen är frågor kring tid; hur mycket tid skall man ta i anspråk av lektioner, när under året bör arbetet ligga och i anslutning till dessa hur föränderlig är det rimligt att tänka sig att sidan skall vara. Vi har alla känt att det kan finnas en risk att hemsidesarbetet slukar för mycket av tiden och att uppgiften då inte känns meningsfull för eleverna, som är på skolan av helt andra skäl än att sprida information om verksamheten. Därför är det viktigt att integrera arbetet med det som naturligt sker på linjerna. Vi tycker att diskussionerna har hjälpt oss att hitta vettiga former för den integrationen. Vi ser för oss hur arbetet med hemsidan på allmänna linjen blir en naturlig del av svenskundervisningen där man kan diskutera de vanliga frågorna för vem man skriver eller informerar på annat sätt, vilken betydelse detta får för vad man visar upp av verksamheten och hur man gör det. Musiklinjen, som i praktiken jobbat mest med ett stickspår, har i arbetsgruppens diskussioner ändå funderat kring hemsidan. Arbetet med den kan komma att bli ett sätt att lära sig att presentera sig själv som musiker, en kompetens som eleverna kan ha användning för i kommande yrkesliv. På speciallinjen integreras arbetet med datorämnet, vilket finns som eget ämne på linjen. Det blir också ett tillfälle att utgå från varje enskild elev och dennes bild av sig själv. Textila hantverkslinjen tänker sig att hemsidan blir en del av den utställningsverksamhet som är en viktig del av linjens arbete sedan tidigare. Utställningsverksamheten utökas helt enkelt med fortlöpande utställningar under läsårets gång i ett nytt medium. Genom att vi hittat så olika vägar till integration ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 17 (18)

18 kommer sidan förmodligen att bli mer föränderlig på somliga linjer än på andra. Även när vi jobbar med sidan och hur mycket kommer sannolikt att skilja sig åt. Eftersom vi som deltagit i projektet till vardags är verksamma inom olika linjer på skolan har vi uppskattat att mötas i gemensamma diskussioner. Vi känner att arbetet givit möjlighet till möten över linjegränserna och därmed skapat en ökad förståelse för varandras arbetssituation. Avslutning Arbetet i vår ItiS-grupp har genomförts i fyra delprojekt inom samma ram, den att arbeta med skolans hemsida. Som individer startade vi på olika kunskapsnivå vad gäller datorer och det vi lärt inom detta område varierar därför kraftigt. När det gäller arbetet med skolans hemsida har vi på de olika linjerna jobbat på delvis olika sätt under projektets gång. Gemensamt kan vi dock konstatera att vi, i det projekt vi genomfört, tydligt ser att arbetet med en hemsida som skall vara vårt ansikte utåt kräver specialkompetens. För att sidan skall få en tillfredsställande form måste den skapas av dem som är professionellt verksamma inom teknik och layout och inte av lärare eller linjeledare. När det gäller innehållet på sidan är det däremot vi själva, lärare och elever, som har den specialkompetens som behövs. Vi bör därför, dels i lärargrupperna, dels med eleverna, jobba fram ett innehåll som vi därefter kan lämna vidare så ett det ges en slagkraftig layout som fungerar i datormediet. Något som saknas på skolan idag och som vi menar är viktigt att ha om arbetet med hemsidan i framtiden skall bli framgångsrik är en tydlig beskrivning av vem som gör vad, var ansvaret ligger för de olika momenten i tillkomsten av en väl fungerande hemsida. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 18 (18)