Projektmaterial. HEMSIDA AV VEM, FÖR VEM? Gotlands läns folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial. HEMSIDA AV VEM, FÖR VEM? Gotlands läns folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial HEMSIDA AV VEM, FÖR VEM? Gotlands läns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 ITiS-projekt 2002 Hemsida av vem, för vem? Gotlands läns folkhögskola Deltagare: Åsa Akre Allmänna linjen Eva Alvinge Marie Axelsson Musiklinjen Mats Hallberg Kathy Gow Sjöblom Speciallinjen Helga Pascher Kerstin Widell Textilahantverkslinjen Göran Lövqvist ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 2 (18)

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 4 ALLMÄNNA LINJEN... 5 HUR VI TÄNKTE... 5 VAD VI GJORDE I ÅRSKURS ETT... 5 OCH I ÅRSKURS TVÅ... 6 LÄRDOMAR... 6 RAPPORT FRÅN MUSIKLINJENS ARBETE ATT SKAPA EN HEMSIDA... 8 GRUPPEN... 8 TANKAR HUR VI TÄNKTE... 8 PROCESSEN VAD SOM GJORDES... 8 SIDOSPÅR... 8 LÄRDOMAR... 9 FRÅGOR... 9 RAPPORT FRÅN SPECIALLINJENS ARBETE MED ELEVERNA... 9 TANKAR HUR VI TÄNKTE... 9 PROCESSEN VAD VI GJORDE LÄRDOMAR TEXTILA HANTVERKSLINJEN HUR VI TÄNKTE HUR VI GJORDE LÄRDOMAR TANKAR KRING STUDIEMATERIALET LITTERATUR DISKUSSIONER I ARBETSGRUPPEN AVSLUTNING ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 3 (18)

4 Inledning Bakgrund Folkhögskolan fick kring årsskiftet 01/02 besked om att det fanns 12 platser till skolans förfogande för ett ITIS-projekt, som skulle utföras under vårterminen (2002). Det blev livliga diskussioner. Vi kände alla att det vore bättre med ett väl förberett ITIS-projekt på höstterminen och inte som det blev nu med ett hastigt hopsatt projekt då vinterkursen börjar gå mot sitt slut. Hur som helst så var vi 12 lärare, som med tanke på att detta var sista tåget, hoppade på i tro på att allt är bättre än inget. Nästa problem var att vi inte arbetar i arbetslag som på grundskolan/gymnasiet och vi 12 arbetar på helt olika linjer och med olika klasser på skolan. Vi utgick istället från ämnen för projektet. Vi var fem som valde att arbeta med källkritik på internet, alla fem arbetar på allmänna linjen. Vi andra sju valde att arbeta med hemsidor och vi arbetar till vardags på fyra olika linjer. Efter ett par sammankomster anslöt textillinjeledaren sig till oss och vi blev åtta. Det slumpade sig så att vi var två från varje linje. Hemsidegruppen består av tre linjeledare, två datalärare och tre ämneslärare. Att vi valde hemsidor som ämne beror på att det under ett drygt års tid har kommit starka önskemål från skolledningen att få igång en dynamisk sida på skolans officiella hemsida. Skolans hemsida är upplagd så att alla intresserade kan klicka sig vidare till de olika linjernas sidor, där besökarna kan hitta information av olika slag om linjen man är intresserad av. Härifrån kan man ta sig vidare till de olika klassernas egna sidor. De här sidornas innehåll ska eleverna stå för. Det blir ännu ett sätt för våra elever att träna en form av presentation, som dessutom förändras över tiden, samtidigt som vi vet att det är mycket intressant för andra att få ta del av just elevers tankar och upplevelser kring studierna vid skolan. Vi såg projektet som en möjlighet att sätta fart på våra hittills vaga tankar kring den här dynamiska hemsidan. Syfte och frågeställningar Det gemensamma syftet med hela vårt ItiS-projekt har alltså varit att få fart på tänkandet kring skolans dynamiska hemsida, vilket vi vill nå fram till genom att utveckla de egna kunskaperna så att man kan gå vidare i arbetet med eleverna. För att så konkret och strukturerat som möjligt beskriva våra försök att nå fram till vårt syfte, har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur tänkte vi? Med andra ord, hur såg planeringen ut i respektive pargrupp innan vi satte igång arbetet? ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 4 (18)

5 Vad gjorde vi? Följde vi planeringen eller blev det något annat? Lärdomar. Lärde vi som lärare oss något och lärde sig våra elever något? Säkert finns det frågor att fundera vidare på. I de följande avsnitten kommer de mindre grupperna om två från varje linje att beskriva arbetet med en elevstyrd hemsida på respektive linje, utifrån de tre frågeställningarna ovan. Därefter diskuterar vi en del litteraturstudier för att avsluta med en gemensam diskussion kring gjorda erfarenheter, upptäckter och slutsatser. Allmänna linjen Hur vi tänkte Vi två, som arbetat med allmänna linjens sidor, diskuterade oss fram till en planering i sex steg. Steg 1: Vi ville börja med att förankra projektet hos våra kollegor på allmänna linjen, dels för att undvika missförstånd men också för att dessa elevskapade sidor ska kunna fortsätta och omfatta alla klasser efter det här projektets genomförande. Steg 2: Brainstorming i våra respektive klasser, årskurserna ett och två, om vad en hemsida skulle kunna innehålla. Steg 3: Diskussioner i klasserna. Vilka vänder vi oss till? Vem kommer att läsa det vi skriver? Varför ska vi ha en sådan sida? Vad vill vi visa? Etikfrågor. Vem bestämmer, om konflikter om materialet uppkommer? Steg 4: Klasserna väljer ut tre olika idéer från brainstormingen att arbeta vidare med i grupper. Steg 5: Grupperna arbetar fram material, klipper och klistrar, skapar förslag till sidans utseende och innehåll, använder skolans digitala kamera. Steg 6: Vi lämnar den färdiga skissen och det färdiga materialet till Göran och Peter (skolans egna experter på området) och får hjälp av dem att lägga in materialet på respektive klasshemsida. Vad vi gjorde i årskurs ett Som med alla planer blev det en del förändringar under resans gång. Åsa och jag hjälptes åt att försöka förankra projektet hos allmänna linjens lärare, men intresset var förstrött. Mycket annat trängde på, som kändes viktigare för linjen att ta tag i. I ettan satte jag igång med brainstorming. Tidigare hade jag berättat om projektet. Det som brukar fungera bra blev en mycket idéfattig tillställning. Eleverna kom direkt från tre timmar matte, var trötta, hungriga i väntan på sen lunch, och hade förväntat sig en avkopplande klasstimme. För att ändå hinna med att påbörja en hemsida innan vårterminen var slut, bestämde vi två lärare oss för att istället själva komma med fyra olika rubriker till en liten skrivuppgift. Minnen från året, Ögonblick från veckan, Vad är Hemse och Sudret? och Vilka är vi? blev det. Först skrev varje elev kort om ett av dessa ämnen, letade sedan upp två, tre andra som fått samma uppgift, arbetade ihop till en gemensam text och tog bilder till texten. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 5 (18)

6 Jämsides med det här arbetet pratade vi om de olika frågorna enligt det tredje steget i vår plan. Diskussionen kring etik hann vi dock inte riktigt ta och den kom inte upp naturligt i det arbete vi höll på med. Att ta bilder med digital kamera, få fram bilderna i datorn, skicka dem, redigera, infoga, allt detta blev till övningar som jag inte riktigt tänkt på, men som kändes nyttiga. Tillsammans med någon eller några andra, arbetade eleverna sedan fram förslag till utseende på sidan. Vi hängde upp förslagen på anslagstavlan och bestämde oss för två av idéerna, som var lika varandra och kunde kombineras. Där är vi nu, framme vid sjätte steget i planeringen. och i årskurs två I årskurs två var grunden densamma, dock låg tyngdpunkten på arbetet utanför datorn i diskussion kring texter, bilder och sida. Eftersom vi kom igång sent hade vi lärare redan arbetat fram frågeställningar att arbeta omkring och brainstormingen genomfördes inte. Arbetet inleddes istället med en översikt över hur skolans hemsida, då den är färdig, är tänkt att se ut och var klassens sida kommer in i helheten. Innan arbetet med att skriva började hade eleverna en diskussion gruppvis kring frågorna: Vilka människor kan man tänka sig går in på vår hemsida? Vad är intressant för dem? Vad har vi som elever att tillföra skolans utåtriktade hemsida? Alla var eniga om att det var viktigt att eleverna fanns med eftersom de kunde ge andra perspektiv på skolans verksamhet och att detta var av intresse för dem som funderade på att söka sig till skolan. Därefter vidtog skrivandet enligt samma modell som i årskurs ett. När detta var genomfört blev nästa steg att gruppvis titta också på de andra gruppernas texter och ge synpunkter på dem. I slutändan skulle ju alla kunna godkänna helheten. Här uppstod diskussioner kring att ge en positiv respektive negativ bild av verksamheten. Hur negativt kan man skriva och ändå platsa på den utåtriktade hemsidan? Hur mycket kan man tona ner kritik och ändå stå för det man skrivit, om man nu faktiskt inte gillar det man valt att beskriva? Eller skall man då skriva om något helt annat istället? Vissa synpunkter gick tillbaka till gruppen som stod bakom texten och bearbetades ytterligare. I slutändan godkändes texterna av hela klassen. Parallellt med detta arbete togs bilderna med den digitala kameran. Till det avslutande passet hade jag skrivit ut bilder och texter så vi hade dem i pappersform. Nu hade vi materialet och det gällde att hitta en form att presentera detta på hemsidan. Vi fortsatte jobbet i de ämnesgrupper som skapats tidigare. Varje grupp fick på ett papper rita upp ett förslag till hemsida. Detta presenterades därefter för hela klassen, som röstade fram ett av förslagen. Även i årskurs två återstår att få en sida i datorn av arbetet som genomförts. Lärdomar Vi har pratat om klassidorna som föränderliga sidor. Vår tanke har varit att dessa sidor i framtiden skall förändras under läsårets gång. När vi nu avslutat detta första arbete med eleverna på allmän linje inser vi att det måste finnas en fast stomme som arbetas fram kanske en gång per årskurs och att det inom denna ram kan gå att ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 6 (18)

7 lägga till och kanske också ta bort en text eller en bild, men inte att man gör helt nya sidor flera gånger per år. Vid en utvärdering med eleverna kunde vi i båda klasserna konstatera att av det vi sysslat med under året som helhet var jobbet med hemsidan en av de saker som hade engagerat eleverna minst. Vi tror att det finns flera skäl till detta. För det första låg arbetet fel i tiden. Det hade känts mer engagerande att jobba med en hemsida under hösten tror vi. Vår tanke är att man till kommande år kan ha en period från höstlov till jullov då man ägnar sig åt arbete med klassens hemsida. När vårterminen börjar finns det synliga resultatet av mödorna och man vet att fram på vårkanten börjar människor intresserade av folkhögskola surfa runt för att orientera sig inför sommarkurser och kommande höst. En synpunkt från eleverna var att de tyckte vi hade hållit på alldeles för länge med hemsidan, detta trots att den effektivt använda tiden inte var mer än de lektioner vi från början planerat att använda. Vi tänker oss därför att man nästa gång bör jobba i två korta intensiva perioder med en paus i mitten så att arbetet kan ligga till sig och vi kan se på det med friska ögon i den avslutande fasen. För det andra tror vi att det svaga engagemanget beror på att vi styrde arbetet ganska hårt trots att vår intention från början var en annan. I framtiden vill vi starta med öppnare frågor och stor frihet, dock inom en fast ram. Detta är det sätt vi normalt arbetar på och vi tror att eleverna inte kände igen oss riktigt i det här arbetet. Istället för lärare med ett klart mål för ögonen och som ger stor frihet till eleverna mötte de oss här som lärare utan något tydligt formulerat mål och som styrde hårt. Vår slutsats är att vi, då vi jobbat med ett nytt medium, av osäkerhet halkat tillbaka i ett förhållningssätt som vi annars sedan länge lämnat bakom oss. Att se detta har varit nyttigt och vi tror att vi genom att titta på oss själva och hur vi fungerat i det här arbetet kan undvika att lösa vår egen osäkerhet genom kontroll nästa gång vi ger oss in på okänd mark. För eleverna menar vi att det har varit en nyttig erfarenhet att skriva för offentligheten. Det blir på riktigt och då blir det viktigt hur man samarbetar, vad och hur man skriver. Man måste våga stå för det man tycker i diskussionen, annars kanske man i ett senare skede offentligt får stå för något man egentligen inte kan skriva under på, detta för att man inte drev sin syn på saken i debatten. Eftersom klassen skall kunna stå bakom sidan tillsammans måste man självklart också kompromissa, men även där måste man lära sig var gränsen för kompromissen går utan att det man ställer sig bakom blir osanning för en själv. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 7 (18)

8 Rapport från Musiklinjens arbete att skapa en hemsida Gruppen De som ingått i gruppen är Mats Hallberg, linjeledare på musiklinjen, Marie Axelsson folkmusiklärare samt några tillfrågade elever på musiklinjen Tankar hur vi tänkte Var dels skapa en hemsida som en del i skolans reklamverksamhet att synliggöra musiklinjens verksamhet och därmed kunna rekrytera nya elever till musiklinjen och i det arbetet involvera musikeleverna att ge sin bild av musiklinjens verksamhet. Eleverna skulle få möjlighet att genom bild, text, ljud presentera sig själva och därmed öva sig i att marknadsföra sig själva som blivande musiker. Detta skulle ske genom dokumentation med hjälp av fotografering, beskrivande texter samt spela in sig själva. Processen vad som gjordes Vi (Marie och Mats) kom ganska snart fram till att det inte skulle involvera hela gruppen i arbetet utan vi tillfrågade 4 elever om de var intresserade. Musiklinjens schema är individualiserad, vilket innebär att hela klassen träffas endast vid två tillfällen i veckan. Av dessa två är Mats handledare på en och den andra har olika handledare. Ambitionen fanns att försöka hitta tider när både elev och lärare var lediga samtidigt vilket visade sig nästan omöjligt. Terminens redan planerade verksamhet med konserter, skolresa och vanliga lektioner hindrade processen att komma igång. Dessutom blev halva styrkan sjukskriven från och med påsklovet. Där stod jag ensam med ett projekt jag insåg att detta kommer ej att gå. Detta till trots fick jag hjälp av en elev hur man kan spela in musik på datorn från inspelningar och därmed skapa filer anpassade till datorspråk. Sidospår Samtidigt med detta hade jag börjat en ny intressant verksamhet med några elever i musikteori. En del av kursen handlar om att harmonisera (sätta ackord) till enkla visor. Modellen bygger på att man progressivt ökar sin kunskap. I detta arbete ville jag prova hur det går att använda sig av datorn och Internet som arbetsredskap. Programmet jag använt mig av heter Finale och är ett notskrivningsprogram. Detta program kräver även tillgång till ett keyboard, ett mindre klaviatur (jmfr pianotangentbord) som är kopplat till datorn samt passande ljudkort. Eleverna får en enkel utskriven melodi tillsända per mejl (bifogad fil) Efter genomgång gemensamt får var och en sitta och lyssna på melodin och försöka hitta lämpliga ackord utifrån givna modeller. När eleven är nöjd skickas melodin till mej och jag kan sitta hemma vid min dator och lyssna på vad eleven gjort. Jag kommenterar och skickar tillbaka till eleven. Känns det som om eleven förstått, skickar jag nya melodier, med samma svårighetsgrad. Materialet som använts följs ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 8 (18)

9 upp 1 gång i veckan där vi diskuterar olika förslag på harmonisering av melodier med hjälp av en bildkanon visar de olika förslagen på ackordsättning och följer med i notbilden och lyssnar. Detta arbete med datorn har gjort att varje elev blivit mera individualiserad och därmed fått arbeta mera i sin egen takt, och inte behövt vänta på dom som behöver mera tid. Jämfört med tidigare arbete med denna kurs är att alla eleverna lätt tar del av varandras arbeten och därmed lär av varandra. Tidigare kunde inte eleverna se varandras arbete på samma sätt. (var och en hade skrivit för hand på A4 och därmed mera svårläst) Lärdomar Itis-projektet för min del fick en ny inriktning. De ambitioner som fanns att göra en hemsida fick läggas åt sidan. Att gå in i en planerad termin visade sig vara omöjligt. Samt att min kollega Marie blev sjukskriven och delvis varit utan vikarie har gjort att terminens arbete varit inriktat på att hålla ihop linjen och kunna slutföra kursen. De idéer jag provat i den lilla gruppen i musikteori kommer jag att utveckla i andra förekommande moment ( tex. skriva andrastämmor, fyrstämmig sats etc.) Projektet hemsida varken påbörjat eller slutfört utan inför nästa termin finns det kanske en möjlighet att ha Hemsida som tillval på linjen Frågor som ändå infunnit sig kring hemsidan är: Till vilken layout ska vi anpassa Musiklinjens hemsida till Vem ser till att alla datorer fungerar utifrån varje enhets specifika krav Vad ska tillåtas på elevers sida, vilket etik skall gälla Hur håller man sidan levande Hur mycket tid kan man kräva av eleverna att arbeta med sidan i förhållande till de andra projekt de håller på med Hur mycket tid skall Linjeledare lägga ned på sidan Rapport från Speciallinjens arbete med eleverna Vi, Helga Pascher, datalärare på speciallinjen och Kathy Gow-Sjöblom, linjeledare för samma linje arbetade tillsammans med en av linjens klasser, som består av 8 elever. Tankar hur vi tänkte Vårt mål var att tillsammans med eleverna testa olika sätt att lägga upp en hemsida. Varje elev skulle på något sätt presentera sig själv. Genom praktiskt arbete skulle vi komma underfund med möjligheter, svårigheter och begränsningar, samt få inspiration till en riktig hemsida i början på nästa läsår. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 9 (18)

10 Processen vad vi gjorde Klassen hade 4 lektioner i veckan i datorkunskap med Helga i sitt schema. Tiderna passade inte Kathy, som hade lektioner åt annat håll. Just när vi undrade hur vi skulle kunna genomföra projektet tillsammans, ansökte klassens bildlärare om ledighet under fyra veckor. Det slumpade sig så bra att både Helga och Kathy var lediga under tiden som bildlektionerna var schemalagda. Plötsligt fick vi möjlighet att bedriva gemensam undervisning under fyra måndagar, med tre lektioner vid varje tillfälle. Vårt första problem var att hitta en lokal skolans datasal var upptagen på måndagarna. Fotolinjen lånade mycket vänligt ut sin lokal under den ovannämnda tiden (tack, fotolinjen). Helga skulle stå för de första förberedelserna. Hon upptäckte ganska snart att vi inte hade tillgång till Dreamweaver i alla maskiner. Efter några funderingar, bestämde hon sig för att vi skulle skapa hemsidorna genom Front Page ett program som fanns i alla datorer och som kan köpas till rimligt pris/alt. finns med i mjukvarorna, då man köper en ny dator. Med andra ord, något som alla elever skulle kunna använda på egen hand, också efter Folkan. Helga förberedde det första passet och lämnade instruktioner till Kathy. Trots turen med bildlärarens lägliga ledighet fick vi genast ett bakslag vid första lektionstillfälle. Skolans server kraschade dagen innan och ingen kunde komma åt sin egen mapp (H). Inte nog med att vi utsatte eleverna för helt nya uppgifter, vi fick även gå krångliga vägar för att spara deras arbete, vilket orsakade stor oro bland eleverna. Katastrofen innebar att vi kunde få fram rubriker och viss text, men inte kombinera dessa med bildmaterialet. Vi förberedde första lektionspasset med att göra en enkel hemsida med centrerad rubrik, bakgrundsfärg, text, bilder, bildtext, länkar, till och med en kort filmsekvens med ljud, som vi hade spelat in med videokameran. Alla samlades kring datorn, där vi visade denna sida. Vi prövade med olika färgsättningar, layout, ändrade på texten o.s.v. allt som inspiration till det egna arbete följande vecka. Första passet kändes jobbigt, men lärorikt. Helga och Kathy såg vilka problem som kunde uppstå, fick inblick i hur eleverna tänkte och uppfattade instruktioner, samt insåg hur viktigt det är att inte få för långa väntetider då börjar eleverna pillra på knapparna!! Till andra passet var servern igång igen. Nu fungerade det hela betydligt smidigare. Helga och Kathy tog hand om olika elever. Vi hade också hjälp av klassens lärarassistent. Vi var alltså tre handledare på åtta elever. Kathy arbetade med två kvinnliga elever. Med hjälp av digitalkamera gjorde de en ensidig hemsida med rubriker, texter, bilder, pratbubblor och olika färgsättningar. Vårt största problem var att lära oss att spara på rätt sätt (väldigt kinkigt, när det gäller hemsidor). Vi lyckades inte riktigt bra den här gången. Som plåster på såren fick de skriva ut sin hemsida, så att de hade ett konkret delresultat. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 10 (18)

11 Helgas elever gjorde ungefär samma sak. Snart uppstod frågan om de ska göra en sida eller länkar till sida 2 och tillbaka. Eftersom det skall gå snabbt att titta på en hemsida, så bestämde vi oss att göra flera sidor, samtidigt tränade vi att göra länkar. Det största problemet var sparandet. Lärarassistenten arbetade med en elev, som valde att göra en hemsida om sin hund, eftersom han inte ville göra något kring sig själv. Arbetsinnehållet var ungefär detsamma som hos Kathys elever en sida med rubrik, bilder, text, pratbubblor, färgsättning, osv. Andra lektionstillfälle kändes bra. Eleverna var gladare och mera positiva denna gång och allting fungerade lite smidigare. Största problemet var upptäckten att skolan har flera versioner av Front Page och varje version tycks ha sin egen layout, vilket förbryllade både elever och lärare. Tredje lektionstillfälle visade en stadig utveckling åt rätt håll. Vi tre fortsatte att arbeta med samma elever som förra gången. En av Kathys elever ville lägga in några av sina egenhändiga dikter. Efter lite blod, svett och tårar lärde vi oss att man måste trycka på (skift+enter), om man ska få rätt radavstånd. Den andra eleven lyckade göra tre sidor med länkfunktion. Hon valde att fotografera sig själv i olika skolsituationer och skriva text till. Länkandet fungerade nästan perfekt. En av Helgas elever hade nu kommit så långt med sitt arbete, att den inte längre nöjde sig med en förhandstitt, utan ville se sin sida på nätet på riktigt. Efter att ha tittat på olika erbjudanden om gratis webbplatser, valde vi geocities.com. Det gick mycket smidigt att föra över våra sparade sidor och bilder på nätet. Vi kollade och allting fungerade. Nu skulle de andra eleverna leta upp vår hemsida. Rubriken kom, texten kom, men inga bilder. Vi funderade mycket under veckan och insåg, att man inte klarar sig utan lite kunskap om html-koder. Och så fann vi felet rätt fort. Bilderna fanns på den datorns hårddisk, där vi gjorde sidan och html-koder hänvisar till C:/, alltså visades bilderna, men på de andra datorernas C fanns ju inga bilder. Vi ändrade i koden och problemet var löst. Hundens hemsida fortsatte ungefär som hos de andra. Mycket arbete lades ner på bakgrundsmotiv, textfärg, osv; eleven hade svårt att bestämma sig. Problem uppstod med bildbeskärning, som till slut åtminstone fungerade hjälpligt. Vissa JPG-bilder lyckades vi aldrig få fram på nätet, ett problem som förblev olöst. Det kändes som om vi kommit ännu några steg i rätt riktning efter denna lektion. Såväl eleverna som lärarna började få kunskaper om hur det går till att skapa en hemsida. Fjärde lektionspasset fungerade också ganska bra. Utvecklingen framåt märktes fortfarande. Kathys två elever fick ihop en flersidig hemsida med fungerande länkar mellan sidorna. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 11 (18)

12 Helgas elever fortsatte med att lägga in flera bilder, huvudsakligen grafikfiler, föra över den ändrade sidan till webbplatsen, men det fungerade inte. Vi kom på felet, men hur kan vi konvertera WMF-format till GIF? Både lärarens och elevernas tålamod var på bristningsgränsen. Eleven med hundhemsida upptäckte att det fanns många liknande hemsidor på nätet med hundar av just hans hunds ras. Han länkade då sin hemsida med några av dessa andra hemsidor. Det visade sig att vara ett lätt moment. En mailadress till hunden lades också in på hemsidan utan problem. Däremot fick man aldrig besöksräkneverket att fungera. Helga arbetade vidare med hemsidor med vissa av eleverna på sina egna lektioner. Vi hade lyckats konvertera grafikfilerna till Gif-format. Vi skickade bilderna till vår webbplats, tittade på hemsidan och allting fungerade. Vi var nöjda och kände en stor lyckokänsla. Under veckan hade Helga lagt ut hundhemsidan på webbplatsen, prövat på olika datorer, prövat länkarna och så när som på en JPG-bild fungerade allting. Helga bestämde sig då, att eleven skulla ta en ny bild på sin hund. Men då meddelade eleven, att han inte ville ha King på nätet, så Helga tog bort sidan omedelbart. Lärdomar Eftersom Helga med några elever fortsatte med hemsidan och en elev skulle till hösten göra en hemsida åt RSMH, så uppstod många nya frågor, funderingar och problem. Hur kan vi göra sidan mera intressant, mera spännande att titta på, hur kan man göra sidan mera homepageliknande? Nu ser den ut som ett vanligt word-dokument. Hur kan man får snygga rubriker, kanske tredimensionella, hur får man en inramning till våra länkat, hur får man snygga knappar eller skiljelinjer, skall man nöja sig med en enkel bakgrund eller ha en med mönster? Hur får man bakgrundsmusik vi tänker på egen inspelad musik, för att undvika konflikter med upphovsrätt, Stim och Sami? Hur hittar andra vår sida, vilka sökkriterier väljer man, hur anmäler man sin sida till en sökmotor? Hur kan jag på enklaste sätt uppgradera min hemsida, så att den alltid är aktuell Det bästa med projektet var att se hur eleverna, som första gången bara tyckte att allting var besvärligt och omöjligt, redan efter denna korta projekttid kom till insikt om att man KAN göra en hemsida, om man anstränger sig lite.men vi märkte att just dessa eleverhar en dålig uthållighet och skulle behöva ett program med färre finesser och tydlig arbetsgång. Det var främst bildhanteringen som var besvärlig kanske skall vi satsa på mindre bildmaterial och mer textmassa i framtiden? Vi diskuterade också om det vore bättre att börja med en pappersskiss, innan man arbetar med datorn. Vi kom inte fram till något entydigt svar på denna fråga. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 12 (18)

13 Projektet var slutfört, men inte arbetet med hemsidor. Nu är det många frågor som ställs och måste besvaras inför framtidens arbete med äkta hemsidor: Varför fungerar inte alltid länkandet? Vad ska vi lägga på skolans hemsidor? Hur ska arbetet organiseras ska hela klassen sköta hemsidan jämt, eller ska eleverna turas om att ta ansvar för veckans, eller månadens hemsida? Hur mycket tid ska det får ta i anspråk eleverna måste trots allt prioritera hemsideri framför andra egna projekt, om det ska bli någon hemsida. Vem ska man rikta hemsidan till? Vem ska vara huvudansvarig för hemsidans innehåll? Hur mycket frihet ska eleverna få? Hur ska vi undvika att det blir ett tävlingsmoment (mellan klasserna) i verksamheten? Hur ska man hålla elevernas entusiasm levande under hela läsåret? Textila hantverkslinjen Hur vi tänkte Det var möjligheten att få ge Textila hantverkslinjens egen sida ett intressant innehåll som preliminärt lockade mig att vara med i ITis-projektet. Därutöver är det spännande att prova på nya program och användningssätt. För min egen del infann sig dock många frågor. Vad är egentligen en hemsida och hur är den upplagd i stort? Hur kan vår linje-sida se ut och vad ska den innehålla? Kan man komma så långt, att eleverna, mer eller mindre, kan fylla på med nytt stoff då och då kontinuerligt under läsåret? Hur gör man för att få detta att bli en naturlig del av arbetsuppgifterna på linjen? Kan Göran och jag motivera årets elever att vara med i projektet när så lite tid av läsåret återstår? Hur vi gjorde För att pejla intresset i klassen sammanställde jag en enkät om elevernas datorvana, Internet som informationskälla vid val av skola, hur en bra hemsida kan se ut och hur man kan göra informationen så intressant att det kan vara lockande att återkomma för att läsa mer. Sist ställdes frågan: Vill du vara med att jobba lite med vår linje-sida? Det visade sig att de flesta elever har datorvana och tittade på skolans hemsida innan de sökte till Folkan. Fler än hälften av eleverna hade också besökt övriga jämförbara skolors hemsida. Information som de vill ha är t ex om det krävs förkunskaper, timfördelning och vad man får göra i de olika ämnena. Det är också viktigt att veta om det krävs hemarbete, vilka materialkostnader det blir och hur många elevplatser det finns. Bilder på vad man har gjort under tidigare år, bilder och ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 13 (18)

14 text från intressanta studiebesök, bilder på lokaler, lärare och elever bör finnas liksom adresser till kontaktpersoner. Hur en bra hemsida skall se ut och hur man gör informationen lättläst och lockande hade många elever synpunkter på. ge en inspirerande bild av utbildningen visuellt och i text mycket bilder och ganska lite, men innehållsrik text ha ett eget uttryck och vara snygg och ren enkel och lättnavigerad, snygga bilder och typsnitt Många var intresserade av att vara med i arbetet med linje-sidan men de flesta ansåg sig inte ha tid att avvara för denna extra arbetsuppgift. Med tanke på att detta inte var inplanerat från läsårets början var det inget förvånande svar. Göran och jag samt en av de intresserade eleverna träffades och skrev ner våra idéer om linje-sidans innehåll. Vi kom fram till följande: Det bör finnas en startsida med mer info om Textila hantverkslinjens ämnen, bilder på lokaler, info om lärare o s v och därifrån länkar till årets aktuella sidor samt till sidor från tidigare år. Varje årskull av elever tar digitalbilder på varandra och skriver lite kort om sig själva. Internateleverna skriver t ex om hur det är att bo i Hemse och på Folkan. En grupp skriver då och då under rubriken Detta gör vi nu som en slags dagbok. En grupp eller en elev med ett specialintresse kan beskriva en arbetsprocess i något textilt ämne och lägga ut det som en följetong. Redovisningar från en studieresa med digitalbilder och text kan alla hjälpas åt med. En grupp gör en utställning på nätet med elevarbeten. En grupp flaggar för kommande utställningar tid och plats skannar in affischen och lägger ut bilder från våra textilutställningar. Med den begränsade tid som vi hade till vårt förfogande i år har dock två projekt genomförts och med Görans hjälp lagts ut på vår linje-sida. 1. Elevporträtt och en personlig presentation av vad vi gör på textillinjen. 2. Redovisningar från studiebesök på norra Gotland och Fårö med digitala bilder och text. Här har nästan alla i klassen varit deltagande. Resultatet kan ses på Lärdomar Vi får ju se detta som ett första försök. Tiden har varit knapp och vi (elever och lärare) har, under denna tid, gjort det vi har orkat med. Vi har insett att arbetet med en linje-sida, där eleverna till stor del medverkar, måste vara väl förankrad redan från läsårets början. Innehållet måste också få växa fram med beaktande av elevernas intressen. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 14 (18)

15 Nya idéer kommer med nya elever och tekniken ska inte behöva begränsa idéer och tankar. Teknisk assistans måste finnas till hand på skolan. Det har varit utmärkt att, som i detta fall, samarbeta med Göran som är så väl insatt i det tekniska. Denna möjlig måste få finnas kvar. För eleverna måste vi avsätta skoltid till detta arbete, om vi vill att alla ska medverka. Varifrån tar vi tiden? Kan det ingå i färg/form/formgivning/utställningsteknik-blocket? Vi får kanske prova flera möjligheter att låna tid beroende på uppgiftens innehåll. Själv har jag nu fått mer inblick i hur en hemsida är uppbyggd och lite om vilka möjligheter som finns inom detta område. Att använda digitalkamera och ta hand om bilderna beskära och göra dem lämpliga för sitt ändamål har jag också provat på. Att se våra möjligheter med information på nätet och med digitala utställningar är en spännande framtidsvision. Tankar kring studiematerialet Under projektets gång har vi läst en hel del texter, mestadels hämtade från ItiSprojektets hemsida. En del av dem har vi läst och lagt åt sidan, andra har lett till funderingar, nya vinklar och tankar. Några av dem har vi diskuterat på seminarier eller i vår arbetsgrupp. Fyra av dem vill vi särskilt nämna. Peter Seipel, professor i juridik vid Stockholms universitet, har skrivit om juridiska frågor, kopplade främst till användandet av Internet. Det är viktiga frågor som exempelvis gäller upphovsrättsskydd och skydd av den personliga integriteten. Kanske är det här området inte lika spännande som en del andra områden, men viktigt att sätta sig in i. Som bilaga har Seipel tagit med en länksamling, användbar i det här sammanhanget. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsforskning vid Lunds universitet, har skrivit Media och berättande. Den hjälper oss att sätta in multimedia i ett historiskt perspektiv. Att få perspektiv på en företeelse avdramatiserar den, vi får syn på utvecklingen och därmed ökar också vår möjlighet att välja. En annan reflektion som fastnar är att multimedia faktiskt kan bidra till muntlighetens återkomst, som Gärdenfors bland annat hävdar. Samme författare, Peter Gärdenfors, står för ännu ett inlägg, som vi dröjt oss kvar vid i diskussionerna, nämligen Att förstå är att se mönster. Här definierar han olika centrala begrepp och sätter dem i relation till IT-verktyg. Han slår först fast att kunskap är information som har tolkats, värderats och satts in i ett sammanhang (Gärdenfors, s.3). Processen att omvandla information till kunskap kräver handledning på olika sätt, vilket riskerar att undervärderas i informationssamhället. Vad är då förståelse enligt Gärdenfors? När man upptäcker mönster inom ett kunskapsområde, som också kan bli användbart på nya problemställningar; då har man förstått. Ytterligare ett begrepp är bildning, nämligen de mönster man tagit till sig. Men ännu en komponent behövs för att uppnå förståelse, och det är erfarenhet. Efter Gutenberg för 500 år sedan, menar Gärdenfors, har skolan betonat den verbaliserade kunskapen, medan erfarehetskunskapen satts på undantag. Han menar att målet med IT måste vara att hitta metoder som kan koppla ihop teori och ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 15 (18)

16 erfarenhet. Här nämner han visualiseringen, möjligheten att uppfatta mönster med seendet, som oslagbart när det gäller att underlätta förståelsen. Den text vi i arbetsgruppen har uppehållit oss mest vid, är Med eller utan filter? av Stig Roland Rask. Det känns användbart med diskussionen kring och definitionerna av begreppen etik och moral. Våra tankar, idéer, åsikter om rätt och fel, det är vår etik, medan moralen är det vi visar fram genom sättet vi lever. Moralen är den praktiska tillämpningen av vår etik, våra handlingar, medan etiken är reflektionerna kring handlandet. I vår hemsidegrupp har vi gång på gång kommit in på att vi måste diskutera etik och moral när det gäller användandet av Internet och uppbyggnaden av hemsidor. Vi behöver dels diskutera den i lärargruppen och också med våra elever. Vi känner inte att vi riktigt har tagit den diskussionen ännu, vilket säkert delvis beror på att det är en diskussion som aldrig riktigt blir, eller ska bli, färdig. Diskussionen om vad som är etik och vad som är moral och vad som är mest fruktbart att diskutera känns klargörande och också spännande. Fem grundvärden, utifrån västerländsk humanism och kristen etik, har tagits fram i Läroplanen (LpO 94): människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med de svaga och utsatta. Det är dessa grundläggande värden, menar författaren, vi bör vända oss till, när etiska problem i exempelvis Internetanvändningen uppstår. Hur man sedan gör, hur man får alla att använda sig av dessa värden, är en sammansatt process. Det är en diskussion som inte bara är relevant då det gäller IT-användandet; den diskussionen berör alla aspekter av våra liv och behöver hållas levande. I häftet Med eller utan filter görs ofta kopplingar till arbete med elever, vilket vi uppskattar. Det finns också gott om andra praktiska bilder, för att få oss att förstå, som filter och vaccinering. Speciellt har vi lagt märke till associationerna till vatten i Internetsammanhang; Vi surfar på nätet, vi navigerar på ett hav av information och vi talar om mediautbytet som en flodvåg som väller fram och som riskerar att dränka den som inte utvecklat sin beredskap (Rask, s. 21). Man bör använda Internet i etikundervisningen, menar Rask, som en god simlärare använder vattnet i simskolan. Litteratur Gärdenfors, Peter: Att förstå är att se mönster. Delegationen för IT i skolan, utbildningsdepartementet, Stockholm, 2001 Gärdenfors, Peter: Media och berättande. Delegationen för IT i skolan, utbildningsdepartementet, Stockholm, 1999 Rask, Stig Roland: Med eller utan filter? KK-stiftelsens skriftserie nr 5, Falun, 2000 Seipel, Peter: Juridik. Delegationen för IT i skolan, utbildningsdepartementet, Stockholm, 1999 Diskussioner i arbetsgruppen Beroende på vilken linje vi tillhör ser skolverkligheten olika ut för oss som deltagit i projektet. De svårigheter vi stött på och de framgångar vi uppnått i arbetet med ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 16 (18)

17 hemsidan är också kopplade till hur verksamheten ser ut på respektive linje. Men genom arbetet och de diskussioner vi har fört har även många gemensamma frågor väckts, frågor som vi börjat diskutera i gruppen och som vi anser måste fortsätta efter ItiS-projektet avslutats och då även involvera andra på skolan. Dessa frågor är av skiftande slag. En grundläggande fråga som diskuterats i gruppen, men också delvis med elever, är hur viktigt arbetet med en hemsida är. Är detta med hemsida något som ligger i tiden och som vi anammar utan att fundera kring hur viktig den är? Kanske lägger vi ner en massa tid och energi på arbetet kring en hemsida som, om vi satt oss ner och värderat och prioriterat hur vi skall hushålla med vår kraft, hade hamnat långt ner på listan av viktiga arbetsinsatser. Vi tror nog att det är viktigt för en skola som vår att ha en hemsida, ett ansikte utåt, där intresserade, eventuellt blivande elever, kan bilda sig en uppfattning om skolan, men vi menar också att arbetet med hemsidan måste skötas av proffs som kan teknik och layout och att vår insats skall bestå i arbete med innehållet. Eftersom tanken har varit och fortfarande är att innehållet delvis skall utformas av elever väcks tankar om frihet och gränser. Hur stor frihet ger vi eleverna? Är ramar av något slag nödvändiga? Var går i så fall gränserna för vad som får finnas med på skolans hemsida? Och också, som vanligt, hur kommer vi i så fall fram till dessa regler? Självklara gränser utgörs naturligtvis av sådant som regleras i svensk lag och där har vi påbörjat arbetet med att sätta oss in i de regler som gäller. I övrigt har vi i denna diskussion inte kommit särskilt långt. Frågorna berör i hög grad hela skolan och vår uppgift får därför bli att lyfta fram dem till allmän diskussion. Något vi känner oss mer beredda att göra genom att tankarna funnits med genom hela projektets gång. En annan aspekt av arbetet med eleverna och något som vi alla brottats med under terminen är frågor kring tid; hur mycket tid skall man ta i anspråk av lektioner, när under året bör arbetet ligga och i anslutning till dessa hur föränderlig är det rimligt att tänka sig att sidan skall vara. Vi har alla känt att det kan finnas en risk att hemsidesarbetet slukar för mycket av tiden och att uppgiften då inte känns meningsfull för eleverna, som är på skolan av helt andra skäl än att sprida information om verksamheten. Därför är det viktigt att integrera arbetet med det som naturligt sker på linjerna. Vi tycker att diskussionerna har hjälpt oss att hitta vettiga former för den integrationen. Vi ser för oss hur arbetet med hemsidan på allmänna linjen blir en naturlig del av svenskundervisningen där man kan diskutera de vanliga frågorna för vem man skriver eller informerar på annat sätt, vilken betydelse detta får för vad man visar upp av verksamheten och hur man gör det. Musiklinjen, som i praktiken jobbat mest med ett stickspår, har i arbetsgruppens diskussioner ändå funderat kring hemsidan. Arbetet med den kan komma att bli ett sätt att lära sig att presentera sig själv som musiker, en kompetens som eleverna kan ha användning för i kommande yrkesliv. På speciallinjen integreras arbetet med datorämnet, vilket finns som eget ämne på linjen. Det blir också ett tillfälle att utgå från varje enskild elev och dennes bild av sig själv. Textila hantverkslinjen tänker sig att hemsidan blir en del av den utställningsverksamhet som är en viktig del av linjens arbete sedan tidigare. Utställningsverksamheten utökas helt enkelt med fortlöpande utställningar under läsårets gång i ett nytt medium. Genom att vi hittat så olika vägar till integration ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 17 (18)

18 kommer sidan förmodligen att bli mer föränderlig på somliga linjer än på andra. Även när vi jobbar med sidan och hur mycket kommer sannolikt att skilja sig åt. Eftersom vi som deltagit i projektet till vardags är verksamma inom olika linjer på skolan har vi uppskattat att mötas i gemensamma diskussioner. Vi känner att arbetet givit möjlighet till möten över linjegränserna och därmed skapat en ökad förståelse för varandras arbetssituation. Avslutning Arbetet i vår ItiS-grupp har genomförts i fyra delprojekt inom samma ram, den att arbeta med skolans hemsida. Som individer startade vi på olika kunskapsnivå vad gäller datorer och det vi lärt inom detta område varierar därför kraftigt. När det gäller arbetet med skolans hemsida har vi på de olika linjerna jobbat på delvis olika sätt under projektets gång. Gemensamt kan vi dock konstatera att vi, i det projekt vi genomfört, tydligt ser att arbetet med en hemsida som skall vara vårt ansikte utåt kräver specialkompetens. För att sidan skall få en tillfredsställande form måste den skapas av dem som är professionellt verksamma inom teknik och layout och inte av lärare eller linjeledare. När det gäller innehållet på sidan är det däremot vi själva, lärare och elever, som har den specialkompetens som behövs. Vi bör därför, dels i lärargrupperna, dels med eleverna, jobba fram ett innehåll som vi därefter kan lämna vidare så ett det ges en slagkraftig layout som fungerar i datormediet. Något som saknas på skolan idag och som vi menar är viktigt att ha om arbetet med hemsidan i framtiden skall bli framgångsrik är en tydlig beskrivning av vem som gör vad, var ansvaret ligger för de olika momenten i tillkomsten av en väl fungerande hemsida. ITis-rapport Gotlands läns folkhögskola Sid 18 (18)

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Projektmaterial. NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola

Projektmaterial. NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola Projektmaterial NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net GOTLANDS

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Medieproduktion Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Skolverket Projektets omfattning och innehåll styrs av skolverkets krav på det som kallas för "centrallt innehåll" dvs det du

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Projektmaterial DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Det går

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Musiklinjen. Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1

Musiklinjen. Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1 Musiklinjen Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1 Läsåret 2010/2011 Huvudinstrument Syftet med kursen är att ge deltagaren möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter på sitt huvudinstrument,

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Skillnaden mot att jobba som i ett vanligt ordbehandlingsdokument, är att internet tar inte emot textrutor. Det få r man istället ersätta med ramar.

Skillnaden mot att jobba som i ett vanligt ordbehandlingsdokument, är att internet tar inte emot textrutor. Det få r man istället ersätta med ramar. Gör en hemsida Denna övning utgå r frå n att man skapar en affish på internet. Man kan ex. informera om en teaterföreställning, som klassen producerat, eller annat arrangemang. Skillnaden mot att jobba

Läs mer

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16) TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Applikationsprogramm ering i Python 5DA 7.5 215 13 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 5 (34/16) Antal aktiva

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Projektmaterial. DATORN SOM VERKTYG VID TEMATISKA STUDIER Fornby folkhögskola

Projektmaterial. DATORN SOM VERKTYG VID TEMATISKA STUDIER Fornby folkhögskola Projektmaterial DATORN SOM VERKTYG VID TEMATISKA STUDIER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

SLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21

SLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21 SLUTRAPPORT Sebastianlund.com Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430 Abstrakt Denna rapporten handlar om mitt arbete jag gjort i kursen Individuellt Mjukvaruprojekt under våren 2012. I rapporten

Läs mer

Kom igång med FrontPage 2003

Kom igång med FrontPage 2003 Kom igång med FrontPage 2003 Skolorna i Kristianstads kommun har inte gemensam licens som med vissa övriga Microsoft-program utan licens måste köpas för varje dator som det ska installeras på. Din tekniker

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Fristads folkhögskola

Projektmaterial. Fristads folkhögskola Projektmaterial BILD, TEXT OCH LJUD I DATORN Fristads folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITiS- projekt

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Detta är Andreas Lindgrens praktikrapport som avläggs efter fem spenderade veckor i Stockholm. Min praktik har bestått av tre mer eller mindre

Detta är Andreas Lindgrens praktikrapport som avläggs efter fem spenderade veckor i Stockholm. Min praktik har bestått av tre mer eller mindre Detta är Andreas Lindgrens praktikrapport som avläggs efter fem spenderade veckor i Stockholm. Min praktik har bestått av tre mer eller mindre separata delar på fem olika företag. Dessa tre delar har jag

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Nätdejta! Loveina Khans. Några klick till kärleken

Nätdejta! Loveina Khans. Några klick till kärleken Nätdejta! Loveina Khans Några klick till kärleken Del 2 lägg upp din profil 3. Innan du börjar... 8 4. Information om dig... 9 5. Foto... 28 6. Ange vem du söker... 3 7. Gör din presentationssida personlig...

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Kurs och workshop. Youtubfilmer i Fronter. Vad är Flipped Classroom En kort förklaring av den didaktiska metoden

Kurs och workshop. Youtubfilmer i Fronter. Vad är Flipped Classroom En kort förklaring av den didaktiska metoden Kurs och workshop Youtubfilmer i Fronter Innehåll Vad är Flipped Classroom En kort förklaring av den didaktiska metoden Youtube Hitta andras instruktionsfilm Skapa Konton på Youtube Filmen Va inte perfektionist,

Läs mer

LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2

LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2 LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2 Laboranter: Kurs: Klass: Operativsystem 1 HT12 DD12 Handledare: Hans Ericson Martin Andersson Utskriftsdatum: 2012-08-29 Mål Laborationen skall

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

DIGITALA BERÄTTELSER. En handbok för digitalt berättande

DIGITALA BERÄTTELSER. En handbok för digitalt berättande DIGITALA BERÄTTELSER En handbok för digitalt berättande 1 Inledning I alla tider har det varit viktigt att berätta. Både för att lära och för att underhålla. Genom berättandet får alla möjlighet att ge

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning -Musik på distans- Information & Kursbeskrivning Läsåret 2013/2014 -Musik på distans- Läsåret 2013/2014 #2 - Allmän information -Musik på distans- 25% deltid, läsåret 2013/2014 - Vision/Musiklinjens mål

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Projektmaterial. INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola

Projektmaterial. INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola Projektmaterial INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson PROJEKT ALBYLEN Datum: 25 mars 2011 AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson 0 Sammanfattning: Föreningen Albylen som bedriver aktivitets- och friskvårdscentrum

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer