FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsfullmäktiges sammanträde Tisdagen den 9 februari 2016 kl Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala.

Transkript

1 Bilaga 4 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsfullmäktiges sammanträde Tisdagen den 9 februari 2016 kl Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala Nr Ärende Dnr 1 Öppnande av sammanträdet 2 Upprop 3 Val av två justerare tillika rösträknare Tid för justering: den 17 februari kl Fastställande av föredragningslista för sammanträdet 5 Anmälan av interpellationer och frågor a) Interpellation: Johan Örjes (C) När får vi fossilbränslefria ambulanser? b) Interpellation: Johan Örjes (C) När får Alunda vårdcentral nya lokaler? c) Interpellation: Anna-Karin Klomp (KD) Varför anlitar landstinget lobbyister för rysk gas? d) Interpellation: Carl Nettelblad (L) Angående patientmaten på våra sjukhus e) Interpellation: Måns Vilhelmsson (M) Angående samordningen mellan polis och ambulans i Håbo och Enköping f) Interpellation: Nina Lagh (M) Angående Landstingsservice och hyressystem och budget g) Interpellation: Nina Lagh (M) Angående fullmäktigeberedningarnas uppdrag h) Fråga: Robin Kronvall (M) Stämmer det att Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill bygga flerbäddsrum istället för enkelrum för att få ner kostnaderna för projektet Framtidens Akademiska sjukhus? i) Fråga: Allan Kruuka (M) Wistleblowerfunktion j) Fråga: My Borg (M) Vilken styrelse ansvarar för personuppgifter? CK CK CK CK CK CK CK CK CK CK Landstingsstyrelsens ordförande informerar CK Budget för Akademiska sjukhuset 2016 CK

2 Bilaga 4 8 Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen och styrelser och nämnder i Landstinget i Uppsala län CK Framtidens Akademiska CK Kommunalförbundet Svensk luftambulans CK Strategi för patientsäkerhet för Landstinget i Uppsala län CK Förändrad anställning för ST-läkare i allmänmedicin CK Kostnadsfria preventivmedel inom läkemedelsförmånen för unga CK Ökad tilldelning för byggnad A1 CK Genomförande av kulvert avseende sträckning från byggnad B14 till byggnad C8 CK Revisionsplan 2016 för landstingets revisorer CK Principer för tillsättande av utredningar då beslut inte kan fattas genast svar på motion 18 Maxtaxa på bussen låt resenärerna slippa köpa periodkort svar på motion 19 Tillvarata kompetensen hos invånare med utländsk vårdutbildning svar på motion CK CK CK Fler tågstopp för Upptåget i västlig riktning svar på motion CK Vårdcentraler längs med länsväg 282 svar på motoin CK Återinförande av tidigare IVPA-kriterier svar på motion CK Fria preventivmedel som förebyggande häso- och sjukvård svar på motion CK Inrättande av diagnostiskt centrum svar på motion CK Alla yrkesgrupper behövs för att utveckla sjukvården svar på motion CK Tillgänglig sjukvård närmare länets patienter svar på motion CK Inför vårdlotsar för psykiatripatienter svar på motion CK Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna uppdrag till och med december 2015 CK Valärenden CK Besvarande av interpellationer och frågor 31 Avslutning

3 Bilaga 6

4 Bilaga 6

5 Bilaga 7 Landstingsfullmäktige RESERVATION Ärende 7 Budget för Akademiska sjukhuset 2016 Situationen för innevarande år är bekymmersam. Av underskottet på 233 miljoner från föregående år ska 133 hämtas hem under året och resterande 100 nästa år. Ett effektiviseringskrav på 0,75 procent av landstingsanslaget läggs ovanpå det vilket motsvarar ca 40 miljoner. Budgeten för Akademiska sjukhuset slutar på minus 100 mkr och bygger på en produktionsvolym i nivå med föregående år och även året före det. Detta trots att befolkningen ökar och vårdköerna växer. Budgeten innehåller flera risker och osäkerheter. Vänsterpartiet vill mer än att bara ha ekonomi i balans. Vi vill öka resurserna för mer vård så att väntetiderna och antal väntande för besök och behandling kan minska och inte som i dagsläget öka. Landstinget behöver satsa på mer vårdpersonal och bättre arbetsmiljö. Bristen på personal är den stora utmaningen de kommande åren. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill att landstingsfullmäktige godkänner att sjukhuset går med 100 miljoner i underskott och därmed fortsätta med stora besparingar under två år. Vänsterpartiet vill i stället lägga de 100 miljonerna som tillskott till sjukhuset. Det löser inte Akademiska sjukhusets alla problem men ger förutsättningar att arbeta långsiktigt för att förbättra för patienter och personal och för att få ett slut på de ständiga besparingarna. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för vårt yrkande: - att landstingsfullmäktige beviljar sjukhusstyrelsen ett tillskott kronor vilket tas från resultatet Sören Bergqvist (V)

6 Bilaga 8 Voteringslista vid landstingsfullmäktige Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen och styrelser och nämnder i Landstinget i Uppsala län Ledamöter Parti Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avst Frånv Majlene Ahlgren (S) x Måns Vilhelmsson (M) x Jenny Gavelin (L) Magnus Sävenäs x Johan Örjes (C) x Frank Nilsson (KD) x Neil Ormerod (V) x Annika Forssell (MP) x Gunnar Larsson (SD) Michael Öhman x Liselotte Grahn Elg (M) x Katarina Holm (M) Peter Book x Bertil Kinnunen (S) x Linda Johansson (S) x Pontus Näslund Stagling (S) x Petra Söderlund (S) x Vivianne Macdisi (S) x Nina Lagh (M) x Lina Nordquist (L) Karolina Hilding x Ove Hultquist (C) x Anna-Karin Klomp (KD) x Jeannette Escanilla (V) x Malena Ranch (MP) x Pavel Gamov (SD) x My Borg (M) x Lennart Hedquist (M) x Emilie Orring (M) x Robin Kronvall (M) x Siv Godberg (M) x Stefan Olsson (M) x Cecilia Linder (M) x Johnny Svahn (S) x Kjell Andersson (S) x Emilia Friberg (S) Lars Berglöf x Tomas Andersson (S) x AnnBritt Litsner (S) x Tobias Renberg (S) x Transport: Sida 1 av 2

7 Bilaga 8 Forts. voteringslista vid landstingsfullmäktige Transport: Ledamöter Parti Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avst Frånv Christina Lundh (S) x Per-Olof Widell (S) x Abbas al-janabi (S) x Britt-Louise Gunnar (S) x Kerstin Ramdén (S) x Lena Lundberg (L) x Carl Nettelblad (L) x Kajsa Dovstad (L) x Aranka Botka Ncomo (C) x Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) x Helena Busch Christensen (KD) x Sören Bergqvist (V) x Sofia Rogozinska (V) x Åskar Andersson (V) x Johan Edstav (MP) x Robert Damberg (MP) x Erik Hemmingsson (MP) x Fredrik Leijerstam (MP) x Simon Alm (SD) x Kristina Einarsdotter (SD) x Börje Wennberg (S) x Claes Erlandsson (M) x Sara Sjödal (C) x Elisabet Rosengren (V) x Håkan Collin (S) x Ida Adolfsson (S) x Erszebét Wollein (S) Lars Sandberg x Thomas Eriksson (S) x Emilie Jansson (S) Lars Skytt x Allan Kruukka (M) x Annika Krispinsson (C) x Michael Rubbestad (SD) x Pirjo Thonfors (SD) x 2 v ordf. Erik Weiman (M) x 1 v ordf. Jenny Lundström (MP) x Ordf. Lena Rönnberg (S) Marie-Louise Lundberg x SUMMA: Sida 2 av 2

8 Bilaga 10 PM 1 (6) GBt KFA/ Förbundsordning för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans 1 Namn Kommunalförbundets namn är Svensk Luftambulans (SLA). 2 Säte Kommunalförbundet har sitt säte i Karlstad, Värmlands län. 3 Medlemmar Medlemmar i förbundet är Landstinget i Värmland, , Landstinget Dalarna, , Västra Götalands Läns Landsting, och Uppsala Läns Landsting Ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamheten och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Ändamålet är också att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala och nationella utvecklingen inom förbundets verksamhetsområde. 5 Uppgifter Organisationen kommer att operera medlemmarnas eller kommunalförbundets ambulanshelikoptrar och därtill knuten verksamhet. Verksamheten bedrivs vid fyra baser, en för varje medlem och med en besättningskonstellation, i respektive helikopter, som medlemmen beslutar om och finansierar. Kommunalförbundet ska i förekommande fall, under förutsättning att finansiering och villkor klargjorts i samverkansavtal med en eller flera medlemmar, upphandla helikoptrar för verksamheten. Kommunalförbundet ska sluta samverkansavtal med medlemmarna som tydliggör ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. 6 Organisation Svensk Luftambulans är ett kommunalförbund med direktion. 7 Förbundsdirektionen Direktionen består av åtta ledamöter och åtta ersättare. Medlemmarnas fullmäktige väljer vardera två ledamöter och två ersättare. Dessa väljs för fyra år i taget, från den 1 januari året efter det att val till landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet.

9 Bilaga (6) Direktionen skall ha en ordförande och en vice ordförande som innehar respektive uppdrag två år i taget. Uppdraget som ordförande cirkulerar mellan medlemmarna i turordning: Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. Uppdraget som vice ordförande har ledamoten från den medlem som står på tur att ha uppdraget som ordförande kommande period. Vid förfall för ledamot skall ersättare från samma medlem inträda. 8 Revision och ansvarsfrihet Förbundet ska ha fyra revisorer. Dessa utses av landstingsfullmäktige i Landstinget i Värmland på förslag från medlemmarna. Revisorerna utser inom sig en ordförande för två år i taget från den medlem som ej innehar ordförandeposten i direktionen. Revisorernas mandatperiod är densamma som för ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisorernas berättelse skall tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemmarnas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Överlämnandet skall ske vid sådan tidpunkt att materialet kan behandlas av medlemmarnas fullmäktige samtidigt med respektive medlems egen årsredovisning och revisionsberättelse. 9 Arvode och ekonomiska förmåner 9.1 Arvode Ledamöter och ersättare i direktionen och revisorerna arvoderas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland. Härutöver skall inte utgå annat arvode för uppdraget i direktionen eller för uppdraget som revisor. 9.2 Kostnadsersättning Ledamöter och ersättare i direktionen samt revisorer har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, traktamente, reseersättning samt övriga kostnadsersättningar enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland 9.3 Finansiering och utbetalning Arvoden samt övriga kostnadsersättningar till direktionen och revisorer bekostas av kommunalförbundet. 10 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av; Ledamot och tjänstgörande ersättare i direktionen. Medlem genom framställan från medlemmarnas fullmäktige eller styrelse. Organ under direktionen om direktionen medgett sådan rätt. Chefen för förbundets tjänstemannaorganisation.

10 Bilaga (6) 11 Närvarorätt och yttranderätt Vid direktionens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare närvarooch yttranderätt. Direktionen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och rätt att yttra sig vid direktionens sammanträden. 12 Sammanträdesformer Direktionens möten får genomföras som video- och telefonsammanträden. 13 Beslutsärenden 13.1 Majoritetsbeslut Beslut fattas i förbundsdirektionen med majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst 13.2 Underställande av beslut I nedan följande frågor, föreskrivs för att beslut skall äga giltighet, att det godkänns av respektive medlemsfullmäktige. Ingå borgen, ta upp lån eller andra ansvarsförbindelser, överstigande 50 prisbasbelopp i andra fall än som avses i 17. Förvärva och avyttra fastigheter, bilda företag eller annan juridisk person eller förvärva andelar/aktier i företag. Innan förbundsdirektionen fattar beslut om avtal med större vikt eller större investeringar ska samråd ske med medlemmarna. Fastställande av årligt bidrag till kostnadstäckning från medlemmarna. 14 Tillkännagivande om justering av protokoll m.m. Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla. Landstingets i Värmland officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet. Tid och plats för kommunalförbundets budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. 15 Fördelning av intäkter och kostnader Förbundets over-headkostnader och övriga administrativa kostnader ska delas lika mellan medlemmarna. Medlemmar, som ännu inte ingår i den operativa driftverksamheten, svarar endast för del av kostnader som rör direktionsadministrationen samt gemensamma kostnader för Med-SLA. Storleken på den andelen av kostnaderna fastställs samtidigt som budgeten fastställs för kommande verksamhetsår. Intäkter och övriga kostnader fördelas utifrån vad varje medlem genererat om inte annat bestäms.

11 Bilaga (6) Administrativt stöd ska i första hand avropas från Landstinget Värmland. 16 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas med bidrag från förbundsmedlemmarna. Bidrag enligt den fastställda budgeten skall erläggas mot faktura med en fjärdedel per kvartal i förskott. 17 Finansiering Kommunalförbundet har rätt att ta upp lån/checkkredit för att klara likviditetsfluktuationerna i den löpande verksamheten. Beslut om storleken på checkkrediten fattas som en del av det årliga budgetbeslutet för kommande års verksamhet. 18 Investeringar Investeringar i verksamheten och dess finansiering anges i kommunalförbundets budget. Vid upphandling av helikoptrar regleras i särskilt avtal mellan medlemmarna och kommunalförbundet vilken eller vilka medlemmar som ansvarar för finansieringen, vilken eller vilka medlemmar som bär kostnaden för investeringen och hur den ska hanteras vid en likvidation och upplösning av kommunalförbundet. 19 Budgetprocessen Direktionen fastställer kommunalförbundets budget före oktober månads utgång varje år. En preliminär budget ska presenteras för medlemmarna senast före april månads utgång varje år inom den ram medlemmarna enats om. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i 15 och 16. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast 15 september. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med direktionen då budgeten ska fastställas. Budgetuppföljning ska göras minst tre gånger per år, tertial 1, tertial 2, tillika delårsbokslut samt årsbokslut. 20 Insyn och kontroll Förbundsmedlemmarna har rätt till insyn i förbundet och rätt att utöva kontroll över dess verksamhet. Direktionen skall varje tertial avlämna verksamhetsrapport till medlemmarna. Direktionen skall därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som förbundsmedlem efterfrågar.

12 Bilaga (6) Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Årsbokslut för kommunalförbundet skall avlämnas till respektive medlem senast den 28 februari året efter det år bokslutet avser. Då förbundet omfattas av offentlighetsprincipen har medborgare samt tillstånds- och tillsynsmyndigheter full insyn i verksamheten med de begränsningar som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen. 21 Anslutningsavgift Varje medlem inbetalar en anslutningsavgift om 3 kr per invånare. Antalet invånare beräknas utifrån invånarantalet vid senaste kalenderårsskiftet det år inträde sker i kommunalförbundet. Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna har fullgjort avsättning av anslutningsavgift genom tagna kostnader i samband med kommunalförbundets bildande. Anslutningsavgiften får endast disponeras efter särskilt beslut i direktionen. 22 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andelar i kommunalförbundets tillgångar och skulder, motsvarande förbundsmedlemmens antal invånare senast föregående årsskifte. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet saknar medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. Större gemensamma investeringar regleras i särskilt avtal mellan parterna och undantas från denna bestämmelse. 23 Utvidgad medlemskrets Ny medlem får inträda i förbundet förutsatt att denne accepterar förutsättningarna i 4 och 5 och att samtliga medlemmar är överens om villkoren för inträdet samt även är eniga om nödvändiga förändringar av förbundsordningen. Beslut härom ska fattas av medlemmarnas respektive fullmäktige. 24 Likvidation, upplösning och utträde Uppsägningstiden är tre år räknat från utgången av det år uppsägningen skedde. Medlem som önskar utträda skall göra det skriftligt i rekommenderat brev. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet och den utträdande medlemmen skall bestämmas i ett särskilt avtal. Medlemmens andel av förbundets tillgångar och skulder enligt 22 i denna förbundsordning ska utgöra den huvudsakliga grunden till sådant avtal. Om överenskommelse inte kan nås, ska frågan handläggas i den ordning som anges för tvister i 25.

13 Bilaga (6) Skulle förbundet likvideras skall direktionen vara likvidator och tillgångarna fördelas efter bestämmelserna i 22. Likvidator har rätt att förvandla egendom till kontanter. Verksamheten får fortsätta tillfälligt om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall en slutredovisning över förvaltningen avges. Redovisningen skall innehålla en förvaltningsberättelse och redovisning av skiftet av kommunalförbundets tillgångar liksom anvisningar om arkivering av förbundets handlingar. 25 Tvister Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar ska alltid söka lösas genom förhandlingar men, om överenskommelse inte kan nås på annat sätt, slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) Regler för Förenklat Skiljeförfarande. 26 Ändringar i förbundsordningen Ändring av eller tillägg till förbundsordningen skall antas av direktionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige. 27 Arkiv Förbundets arkiv sköts av landstinget i Värmland. 28 Ikraftträdande Denna förbundsordning gäller från och med den tidpunkt då samtliga medlemmars fullmäktigebeslut har vunnit laga kraft.

14 Landstingets strategi för patientsäkerhet, Bilaga 11 Vision Inga undvikbara vårdskador Mål Ständigt minska antalet undvikbara vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete Strategier Ansvaret för patientsäkerheten utgår från landstingsledningen och följer linjeorganisationen. Ledningen på alla nivåer visar engagemang och tar ansvar för patientsäkerhetsarbetet genom att sätta mål, efterfråga resultat och ge återkoppling. Ett öppet klimat som förbättrar patientsäkerhetskulturen. Hög kompetens och engagemang upprätthålls på alla nivåer. Samordning av funktioner som främjar ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. I patientsäkerhetsarbetet fokuseras mer på helheten än på enskilda ingående delar (systemsyn istället för individsyn). Patienter och närstående är informerade och delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. Systematisk användning av metoder och verktyg för att styra, utvärdera och följa upp patientsäkerhetsarbetet. Metoder Landstingsstyrelsen fastställer övergripande direktiv för patientsäkerhetsarbetet i landstingsplanen. Patientsäkerhetsutbildningar genomförs för berörda medarbetare. Egenkontroller genomförs för att säkra följsamhet till rutiner och riktlinjer. Riskanalyser och händelseanalyser genomförs och resultatet används i det förebyggande arbetet. Avvikelser rapporteras, utreds och åtgärdas samt återkopplas till personal och berörd patient. Politiska och tjänstemannaledningen följer upp och utvärderar det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Tydliga processer som stödjer säkra övergångar mellan vårdnivåer och vårdgivare. Uppföljning Ledningens genomgång av resultat från det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Redovisning av patientsäkerhetsarbetet sker genom förvaltningarnas tertialrapporter, årsredovisningar och patientsäkerhetsberättelser. Resultat av utvalda mätningar återkopplas av patientsäkerhetsteamet och chefläkaren vid landstingets ledningskontor till förvaltnings och verksamhetschefer. Patientsäkerhetssamordnaren tillsammans med chefsläkaren vid landstingets ledningskontor är ansvariga för att uppföljning av strategin görs årligen.

15 Bilaga 16

16 Bilaga 16

17 Bilaga 16

18 Bilaga 16

19 Bilaga 16

20 Bilaga 16

21 Bilaga 16

22 Bilaga 16

23 Bilaga 16

24 Bilaga 16

25 Bilaga 23 a Dnr CK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anna Karin Lidehäll Tfn E-post anna.karin.lidehall@lul.se Landstingsstyrelsen Svar angående motion Fria preventivmedel till unga som förebyggande hälso- och sjukvård Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att den nuvarande egenavgiften för preventivmedel tas bort för unga till och med 25 år (HSS ). Subventionen ska gälla alla preventivmedel inom läkemedelsförmånen samt pessar. Som tidigare är även kopparspiral kostnadsfri, liksom så kallade dagen efter-piller då dessa fås via ungdomsmottagning eller mödrahälsovårdscentral. I förslaget ligger även uppföljning av effekterna av detta, samt en utbildningssatsning till barnmorskor och läkare för att säkerställa evidensbaserad och kostnadseffektiv förskrivning av god kvalitet. Landstingets merkostnad för att ta bort egenavgifterna har beräknats till omkring kr per år. Det finns ett antal problem med att inkludera även preventivmedel utanför läkemedelsförmånen i subventionen. Ett viktigt syfte då SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 2013 skapade gemensamma riktlinjer för preventivmedelssubvention var att skapa incitament för läkemedelsföretagen att låta sina produkter ingå i läkemedelsförmånen. Vilka läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen avgörs av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). I sina beslut väger TLV in både nytta och pris. Om ett läkemedel inte ingår i läkemedelsförmånen beror det antingen på att TLV bedömt att nyttan av läkemedlet inte berättigar det pris läkemedelsföretaget vill ta ut, eller på att företaget valt att inte ansöka. För några år sedan låg en stor andel preventivmedel utanför förmånen. Införandet av gemensamma riktlinjer för subvention kan anses ha haft önskad effekt, då ett flertal vanliga preventivmedel som inte tidigare ingått i högkostnadsskyddet gör det nu. Om flera landsting väljer att subventionera även preventivmedel utanför subventionen, bedöms risken vara stor att företagen återigen väljer att gå ur. Det blir då i praktiken helt fri prissättning, eftersom företagen vet att landstingen kommer betala oavsett hur högt priset sätts. Motionen hänvisar till ett minskat antal aborter i andra län som infört fria preventivmedel. Norrbotten, som tidigare hade en av landets högsta abortfrekvenser Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

26 Bilaga 23 a 2 (2) bland unga, införde kostnadsfria preventivmedel Mellan åren 2011 och 2014 lyckades man halvera antalet aborter något som fått stor medial uppmärksamhet. Enligt Åke Berggren, mödrahälsovårdsöverläkare i Norrbotten, genomfördes dock under samma period två andra viktiga åtgärder som antas ha bidragit till de goda resultaten. Man gjorde en stor satsning på utbildning till alla läkare och barnmorskor som förskriver preventivmedel. På grund av läkarbrist infördes också barnmorskedriven abortmottagning. På grund av pressad personalsituation fick kvinnor som genomgått en abort själva kontakta mödrahälsovård eller ungdomsmottagning för att diskutera preventivmedel. Nu kunde man istället avsätta tid för detta i direkt samband med aborten. Därmed kunde man säkra att ingen patient gick hem från mottagningen utan preventivmedel - något som antas ha haft stor betydelse för att minska upprepade aborter hos samma kvinna. Under åren ökade Norrbottens läns landstings årliga kostnader för subventionerna med 280 procent från till 1,64 till 6,1 miljoner/år. Samtidigt minskade förstås kostnaderna för aborter. Man beräknar att 250 aborter motsvarar en kostnad på 1,75 miljoner kr. Även Örebro, Skåne och Blekinge har senare tagit bort egenavgiften på preventivmedel för unga. I Blekinge subventioneras samtliga preventivmedel, medan Skåne endast inkluderar preventivmedel inom läkemedelsförmånen. I Örebro har man valt att utöver preventivmedel inom läkemedelsförmånen lägga till tre läkemedel. Eftersom alla dessa län förändrat riktlinjerna under det senaste året, har man ännu inte kunnat utvärdera om det haft effekt på antalet aborter. Ärendet behandlades i hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS ). Mödrahälsovårdsöverläkare, samordningsbarnmorska samt Enheten för kunskapsstöd ställer sig positiva till det föreliggande förslaget från hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

27 Bilaga 23 b Landstingsfullmäktiges sammanträde SÄRSKILT YTTRANDE ÄRENDE NR 23: Yttrande om preventivmedel Landstingsfullmäktige föreslås besluta om att ta ett steg mot att ta bort egenavgiften om 100 kronor per år på preventivmedel för unga till och med 25 år, en egenavgift som följer SKL:s riktlinjer. Kostnaden för detta beräknas till kr per helår. Moderaterna föreslår att denna summa istället satsas på att barnmorskor ges möjlighet att erbjuda alternativ till samma kostnad i de fall förstahandsvalet inte fungerat eller lett till besvär. Om en ökad förskrivning av mer individanpassade preventivmedel görs möjlig och detta exempelvis skulle minska antalet aborter med 20 per år, innebär det en besparing för landstinget på upp till kr. Med hänvisning till ovanstående, anser vi att det är rimligt att motionen anses besvarad. Nina Lagh (M)

28 Bilaga CK Enheten för analys och utveckling Cecilia Ulleryd Tfn E-post Landstingsstyrelsen Yttrande avseende motion om vårdlotsar inom psykiatrin Motionssvar Moderaterna har inlämnat en motion till landstingsstyrelsen om att införa vårdlotsar inom psykiatrin. Landstingsstyrelsen har begärt ett yttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Motionen framhåller att i takt med en ökande psykiska ohälsa är fler människor i behov av stöd inom vården. Moderaterna motionerar om att vårdlotsar ska införas för patienter i den psykiatriska öppenvården, inom neuropsykiatrin och inom den affektiva vården. Även hälso- och sjukvårdsstyrelsen anser att landstinget behöver stärka stödet till patienter med psykisk ohälsa som idag har många vårdkontakter. Vad är en vårdlots i vårt landsting? Vårdlotsar är ett projekt som startade 2013 och som pågår till sista december Syftet är att förbättra kvalitet och resurseffektivitet i vården för patienter med omfattande och komplexa behov av vård och omsorg genom att arbeta mer förebyggande, stärka patienten och skapa bättre koordination i patientens ordinarie vårdkedja. Metodiken bygger på internationella erfarenheter av case- och disease management, vilket man i Sverige valt att kalla aktiv hälsostyrning. Projektet har bedrivits för två målgrupper: mångbesökare på akutmottagningen och patienter med diagnosen hjärtsvikt. Vårdlotsar är sjuksköterskor som, mestadels via telefon, hjälper nämnda patienter att få rätt stöd och hitta rätt vårdnivå. Hur arbetar man idag inom psykiatrin? Att erbjuda patienter kontinuitet i vården är en viktig fråga som uppmärksammats tidigare. Inom den specialiserade psykiatrin arbetar man för att möta patienternas behov och erbjuda fast vårdkontakt i enlighet med Patientlagen. Fast vårdkontakt har ersatt kravet på patientansvarig läkare, PAL. Enligt Patientlagen ska fast vårdkontakt utses då patienten begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet (2, 6 kap). En fast vårdkontakt kan enligt Socialstyrelsen vara hälso- och sjukvårdspersonal t.ex. läkare, sjuksköterska eller psykolog alternativt administrativ personal. Inom delar av psykiatrin är fast vårdkontakt ett etablerat arbetssätt sedan många år. Inom psykosvården har samtliga patienter både fast vårdkontakt och fast läkarkontakt. Barn- och ungdomspsykiatrin strävar efter att kunna erbjuda fast vårdkontakt till alla patienter och är på god väg. Övriga delar av psykiatrin strävar efter att erbjuda fast Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

29 Bilaga 27 2 (2) vårdkontakt till prioriterade grupper. Arbetet med att i större utsträckning kunna erbjuda fast vårdkontakt är prioriterat och följs upp månatligen. Psykiatrin träffar årligen ca patienter. Fast vårdkontakt kan inte erbjudas alla, det tar för mycket resurser från direkt behandlingsarbete utan prioriteras till de med störst behov. Inom öppenvården har man infört förstärkt psykiatrisk öppenvård med hjälp av ACT (Assertive Community Treatment) för patienter med låg eller fluktuerande funktionsnivå som ofta skrivs in och ut i slutenvården. ACT är en metod som bland annat innehåller en case management funktion, vilket är att betrakta som en förstärkt fast vårdkontakt eller aktiv hälsostyrning enligt vårdlots-modellen. Personal inom landstinget och länets kommuner har för några år sedan fått ACT-utbildning med hjälp av statliga medel ( Milton-medel ). Genom medel från PRIO har såväl offentlig som privat psykiatri fått resurser till ACT. Inom den offentliga psykiatrin har personal anställts som i öppenvården samlar interna och externa aktörer för att skapa trygghet för patienten och bryta mönstret med in- och utskrivningar i slutenvården. Hälso- och sjukvården samverkar även med personliga ombud. Kommunen är huvudman för personliga ombud. De delfinansieras med statsbidrag. Ett personligt ombud arbetar på uppdrag av en person över 18 år som har en psykisk funktionsnedsättning. Ett personligt ombud hjälper till i kontakter med bl.a. hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Pågående utvecklingsarbete Ett utredningsarbete pågår för att ta fram en viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa efter beslut av hälso- och sjukvårdsstyrelsen i februari Syftet är att föreslå långsiktiga åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv och därmed utveckla vården för personer med psykisk ohälsa. Landstingsstyrelsen kommer få del av utredningen efter att slutrapport lämnats till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december Möjlighet att stärka specialistpsykiatrins fasta vårdkontakter Det finns en politisk vilja att stärka stödet till patienter med psykisk ohälsa som idag har många vårdkontakter. För att tillmötesgå den viljan utan att föregå den utredning som ska vara klar i december 2015, rekommenderas att man ekonomiskt stärker befintliga strukturer snarare än att man i nuläget inför en ny modell. Det torde vara mer kostnadseffektivt samtidigt som man undviker att under hösten 2015 hamna i gränsdragningsproblematik mellan vårdlotsar och tidigare etablerade funktioner. Ledningen för verksamhetsområdet psykiatri framhåller att en ekonomisk förstärkning för att säkra trygghet och samordning för personer med psykisk ohälsa kan användas mer resurseffektivt och mer patientcentrerat genom att utveckla det befintliga stödet. Exempelvis kan e-hälsa och interaktiv web-baserad kommunikation utvecklas för att tillmötesgå patienters behov och bredda stödet till fler patienter. Om landstingsfullmäktige vill tillföra ekonomisk förstärkning av befintliga stödstrukturer behöver alla berörda vårdgivare i vårdkedjan beaktas. I ärendets beredning har Akademiska sjukhusets ledning respektive ledningen för verksamhetsområdet Psykiatri getts möjlighet till synpunkter.

30 Bilaga VALÄRENDEN vid Landstingsfullmäktiges sammanträde den 9 februari 2016 Landstingsfullmäktige föreslås besluta att befria Magnus Westerlund (MP) från uppdrag som ersättare i Landstingsfullmäktige (avsägelse på egen begäran) befria Cecilia Bergstedt (L) från uppdrag som ersättare i Landstingsfullmäktige (avsägelse på egen begäran) befria Erzsébet Wollein (S) från uppdrag som nämndeman i Förvaltningsrätten från och med (avsägelse på egen begäran) befria Maria Bylund (C) från uppdrag som ersättare i Landstingsfullmäktige och som ersättare i Kollektivtrafiknämnden (avsägelse på egen begäran) befria Liselotte Grahn (M) från uppdrag som ledamot i Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration (avsägelse på egen begäran) befria Margareta Fredin (V) från uppdrag som ledamot och tillika ordförande i Patientnämnden från och med 1 mars 2016 (avsägelse på egen begäran) befria Anders Berglund (S) från uppdrag som ersättare i Landstingsfullmäktige med omedelbar verkan (avsägelse på egen begäran) befria Emilie Jansson (S) från uppdrag som ledamot i Kollektivtrafiknämnden från och med 1 mars 2016 (avsägelse på egen begäran) Valet avser Tid för valet Förslag Kulturnämnden 1 ersättare (fyllnadsval efter Shwan Kareem (MP)) Svea Hovrätt 1 nämndeman Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2019 Kerstin Andersson (MP) Rödbetsgatan UPPSALA Vakant (SD) 1

31 Bilaga 29 Förvaltningsrätten 1 nämndeman (fyllnadsval efter Erzsébet Wollein (S) Kollektivtrafiknämnden 1 ersättare (fyllnadsval efter Maria Bylund (C)) Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 1 ledamot (fyllnadsval efter Liselotte Grahn (M)) Patientnämnden 1 ledamot och ordförande (fyllnadsval efter Margareta Fredin (V)) Kollektivtrafiknämnden 1 ledamot (fyllnadsval efter Emilie Jansson (S)) Kollektivtrafiknämnden 1 ersättare (fyllnadsval efter Jenny Lundström (MP)) Intill utgången av 2019 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Fr o m Intill utgången av 2018 Fr o m Intill utgången av 2018 Fr o m Intill utgången av 2018 Paul Sandberg (S) Klockarbacksvägen ÖSTERBYBRUK Vakant (C) Vakant (M) Maj Wineström (V) Ordf Vallavägen HEBY Jenny Lundström (MP) Österrike TOBO Klara Ellström (MP) S:t Johannesgatan 34 B UPPSALA 2

32 Bilaga 30 a

33 Bilaga 30 b Svar om fossilbränslefria ambulanser Johan Örjes (C) har i en interpellation ställt frågan om när landstingets ambulanser kommer att vara fossilbränslefria. Jag vill passa på att tacka för möjligheten att få berätta om det gedigna arbete som pågår på området i vårt landsting. Landstinget har som interpellanten skriver en vision om att bli fossilbränslefritt till år Parallellt med det finns mål i det av fullmäktige antagna miljöprogrammet om att 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper ska drivas med fossilfria bränslen senast vid utgången av Landstinget har också sedan år 2003 haft mål om att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor. Ambulanserna står för cirka 19 procent av utsläppen från landstingets tjänsteresor. De andra största källorna till utsläpp från landstingets fordon är: intensivvårdshelikoptern (cirka 27 %), flygresor (cirka 27 %), jetplanet (cirka 12 %) och tjänstebilar (cirka 9 %). Under vintern 2015/2016 har en dialog inletts mellan ambulanssjukvården och Gamla Uppsala Buss, där ambulanssjukvården erbjudits att tanka fossilfri diesel (HVO) vid stadsbussdepån i Uppsala. Under våren 2016 kommer ett test att påbörjas där en dagambulans samt ambulanssjukvårdens civila bil som också är dieseldriven kommer att köras på HVO. Under hösten kommer en utvärdering genomföras, såväl ur ett tekniskt som ur ett ekonomiskt perspektiv. I utvärderingen kommer man att fokusera på drivmedelsförbrukning, effektivitet, eventuell påverkan på motorer m.m. Självklart tas också driftssäkerheten med i beräkningarna när det gäller bränslen till ambulanserna. Om testprojektet faller väl ut kommer det bli aktuellt att börja köra övriga ambulanser på HVO, under förutsättning att det finns tankningsställen att tillgå inom rimliga avstånd. En upphandling av ambulansfordon kommer att genomföras under året och i samband med detta ställs även krav på återanvändning av vårdutrymmet (skåpet). Ambulansens medarbetare har även fått utbildning i sparsam körning. Så sammantaget kan jag inte ge Johan Örjes ett exakt datum när alla länets ambulanser kommer köras på fossilfritt bränsle, men försäkra om att ett gott arbete pågår för att vi ska komma dithän. Robert Damberg (MP) Ordförande i Fastighets- och servicenämnden

34 Bilaga 31 a

35 Bilaga 31 b Svar om Alunda vårdcentral Johan Örjes (C) ställer i en interpellation följande frågor: Anser du att Alunda vårdcentral behöver nya lokaler? Om du anser det, när kan personal och patienter i Alunda räkna med att de nya lokalerna kan invigas? Johan Örjes tycks vilja ge en bild av att frågan om Alunda vårdcentral har fallit i glömska och att det inte skulle finnas någon i landstinget med uppdrag att driva frågan. Det är inte korrekt. Primärvården arbetar aktivt med lokalfrågor och har god kännedom om skicket på befintliga lokaler. Primärvårdens Lokalstrategi ger status på respektive verksamhets lokaler, utifrån både fysisk skick och avtalsmässiga förutsättningar. Utifrån Lokalstrategin, kommunernas befolkningsutveckling och andra yttre faktorer (ex. konstaterade innemiljöproblem) så tas en årlig projektplan fram som beslutas i primärvårdens ledningsgrupp. Lokalerna för såväl Alunda vårdcentral som för flera andra verksamheter kommer att behöva åtgärdas den kommande tiden, samtidigt som vi har att ta hand om ett stort antal lokalprojekt som för närvarande pågår. Dessutom är det nödvändigt att ta hand om akuta problem inom ett antal verksamheter som dessvärre för närvarande tränger undan andra behov. LSU har ett pågående arbete med att ta fram en lokalförsörjningsplan för hela landstinget för att vi som politiker ska kunna fatta beslut om prioriteringar vad gäller lokaler för samtliga verksamheter i landstinget. Beslut om investeringar i fastigheter och renoveringar ska också följa den investeringsprocess som landstingsfullmäktige har fattat beslut om. Med anledning av detta så anser jag att det vore olämpligt av mig att föregripa den projektplan och lokalstrategi som nu arbetas fram. Malena Ranch (MP) Landstingsråd och ordförande Vårdstyrelsen

36 Bilaga 32 a

37 Bilaga 32 a

38 Bilaga 32 b

39 Bilaga 33 a 2016

40 Bilaga 33 b Svar på interpellation om patientmat Lena Lundberg (L) och Carl Nettelblad (L) ställer i en interpellation frågor rörande patientmaten. Patientmaten är en viktig del i vården för våra patienter och det gläder mig att Lena Lundberg och Carl Nettelblad också visar engagemang i frågan. Under tidigare mandatperioder fanns dessvärre inte samma iver och engagemang från dåvarande Folkpartiet. Inte minst blev det tydligt 2012 då det framkom att landstinget enligt en undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting fick sämst resultat i Sverige när patienterna fick bedöma matens kvalitet. För Miljöpartiet är det självklart att landstinget kan och ska göra mer för att erbjuda mat som är av hög kvalitet och som våra patienter uppskattar. Därför var en utredning nödvändig för att se hur vi på ett bra sätt kan utveckla patientmaten och vilket behov som finns. En politisk styrgrupp tillsattes av landstingsstyrelsen i december Styrgruppen har anlitat två externa konsulterna som engagerats i utredningen. Landstingsservice (LSU) har bistått med beräkningar av bland annat kostnader för dagportioner och måltidsvärdar. Syftet med utredningen har varit att säkerställa en god kvalitet och stor flexibilitet avseende patientmaten samt uppfylla höga hygien- och säkerhetskrav. Under arbetet med utredningen har vi kunnat ta del av flera inspirerande exempel på sjukhus där engagerade människor har lyckats vända utvecklingen från mat som inte varit uppskattad till att erbjuda mat som fått mycket högt betyg av patienterna. Utredningen har också visat på vikten av en god måltidsupplevelse där måltidsvärdar fyller en central roll. Vilka åtgärder tänker du ta för att förbättra patientmaten på våra sjukhus? Styrgruppen för patientmatsutredningen är klar med sitt arbete och utredningen har överlämnats för hantering i landstingsstyrelsen och det kommer upp som ärende på kommande sammanträde. När kommer Uppsala läns landsting bygga egna tillagningskök för att laga patientmat på våra sjukhus? Så snart som beslut har fattats i landstingsstyrelsen så kommer arbetet kunna påbörjas. Johan Edstav landstingsråd (MP)

41 Bilaga 34 a

42 Bilaga 34 b

43 Bilaga 35 a

44 Bilaga 35 b Svar om hyresmodell och budget för LSU Nina Lagh (M) har i en interpellation ställt två frågor. 1) Hur kommer nämnden att arbeta för att våra verksamheter som hyr lokaler av landstingsservice ska få likvärdiga förutsättningar som dem som hyr lokaler från den privata marknaden? Den hyresmodell som finns inom landstinget innebär att hyreskostnaden baseras på varje byggnads självkostnad och varje hyresgäst får betala en hyra som till del är baserad på den funktion lokalerna har. Kostnader för investeringar i verksamheten beräknas enligt annuitetsmodellen, vilket innebär en jämn hyreskostnad över tid för hyresgästen medan kostnaden för ränta är fallande och avskrivningskostnaden linjär. Det leder till ett underskott på en nybyggd fastighet för LSU i början av hyresavtalsperiodens längd och ett överskott i slutet av perioden. Jag har för avsikt att initiera en översyn av nuvarande hyresmodell, för att bland annat se på vilken nivå en omfördelning av hyreskostnader för dyra respektive billiga lokaler ska genomföras. Ett alternativ skulle vara att hyreskostnaden baseras på varje förvaltningsområdes självkostnad, snarare än på varje fastighets självkostnad. Detta skulle innebära bättre möjligheter för de enskilda verksamheterna att uppnå balanserade budgetar utifrån våra ersättningssystem. Nina Lagh hävdar i interpellationen att det inte finns regelverk för hur verksamheterna ska debiteras vid planerade eller oplanerade renoveringar. Det finns det. I höstas beslutade landstingsstyrelsen om Regler för lokalhyra vid ombyggnad, evakuering på grund av skada i lokalen och vid tvingande flytt (CK ), som syftar till att klargöra vilka interna regler som gäller mellan intern hyresgäst och hyresvärd (LSU) i sådana situationer. Regelverket täcker enligt min syn de behov verksamheterna har av likställdhet och tydlighet. 2) Hur ser förutsättningarna ut för att landstingsservice ska hålla budget 2016? Fastighets- och servicenämnden kommer på sitt sammanträde den 12 februari att fastställa budget för Landstingsservice. Förslaget till nämnden är ett resultat för 2016 på +/- 0. Det är en realistisk budget som är lagd, och det finns inga tecken på engångseffekter eller ändrade lagregler som kan påverka resultatet, på det sätt som orsakade underskott för Robert Damberg (MP) Ordförande i Fastighets- och servicenämnden

45 Bilaga 36 a

46 Bilaga 36 b

47 Bilaga 37

48 Bilaga 38

49 Bilaga 39