Bedömning för lärande för ämneslärare för åk 7-9 och gymnasium. Kursansvarig: Jonas Wikström xxxx

Transkript

1 Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och Matematikens Didaktik Studieguide för Bedömning för lärande, 7-9 och Gy Kursnamn: Termin: Kurskod: Bedömning för lärande för ämneslärare för åk 7-9 och gymnasium H14 6PE131 Anmälningskod: Kursansvarig: Jonas Wikström xxxx Medverkande: Catarina Andersson Ingela Andersson Brittmari Bohm Ia Kling Torulf Palm Studieadministratör: Lars Knutsson Kursplan:

2 Studieguide moment 3 Läsanvisning för denna studieguide Denna studieguide består av fyra delar. Den första delen, momentets innehåll, beskriver varför innehållet i detta moment är viktigt att kunna för framtida lärare, det vill säga skälen till att innehållet finns med i lärarutbildningen. Den andra delen, undervisningens upplägg och pedagogiska idé, beskriver hur undervisningen på momentet är upplagd, och förklarar varför vi valt just detta undervisningsupplägg. Vi har valt att beskriva detta eftersom du som går en lärarutbildning kanske är intresserad av denna typ av undervisningsaspekter. I den tredje delen som heter information om varje pass har vi beskrivit innehållet i respektive pass för alla dagar under momentet, rekommenderad läsning till respektive pass, med mera. I den fjärde delen av denna studieguide listas den ingående litteraturen. 1. Momentets innehåll Kunskapsinnehållet i detta moment innehåller de två områdena motivation och formativ bedömning. Motivation att lära sig är en förutsättning för lärande, och att förstå vad som stödjer elevers motivation och vilka egenskaper i lärandemiljön som är negativa för motivationen är därför centralt för en lärares möjligheter att på ett effektivt sätt kunna stödja elevers lärande. Det finns ingen enhetlig teori om hur motivation fungerar utan olika motivationsteorier beskriver olika aspekter av motivation och kompletterar därför varandra. Momentet behandlar därför flera olika teorier och genom dessa skapas en helhetsförståelse för hur motivation fungerar och hur man som lärare kan använda denna förståelse för att stödja elevers motivation att lära. Att förstå hur motivation fungerar är också en förutsättning för att förstå och kunna använda formativ bedömning på ett framgångsrikt sätt i undervisningen. Det andra huvudområdet i detta moment är formativ bedömning som i stora forskningssammanställningar visats vara ett av de mest effektiva sätten att öka elevers lärande. I denna typ av undervisning gör man bedömningar med det specifika syftet att stödja lärandet. Formativ bedömning innebär att belägg för lärande används för att justera undervisning för att bättre möta elevernas behov, och innehåller strategier för följande områden: 1) gemensam måltolkning; 2) identifikation av elevers kunnande; 3) feedback; 4) eleverna som undervisningsresurser för varandra (inklusive kamratbedömning); 5) självreglerat lärande (inkluderande självbedömning). 2. Undervisningens upplägg och pedagogiska idé Ordningen som innehållet tas upp Momentet börjar med att behandla motivation. Vi börjar med motivation som helhet, och fördjupar oss sedan i olika motivationsteorier var för sig. Vi kopplar efter det ihop dem för att se dess likheter såväl som på vilka sätt de fokuserar på olika aspekter av motivation. Målet är att förstå hur motivation fungerar och att kunna använda denna kunskap, dels för att kunna främja elevers motivation i ett framtida yrkesliv som lärare och dels för att kunna använda formativ bedömning på ett bra sätt. Denna kunskap kan också vara användbar för att på ett bra sätt förstå och kunna stödja sin egen motivation att lära under universitetsstudierna.

3 Momentets andra del som fokuserar på formativ bedömning inleds med en översikt för att du ska få en helhetsuppfattning om vad formativ bedömning innebär. De olika strategier som är viktiga för ett framgångsrikt användande av formativ bedömning behandlas sedan strategi för strategi även om varje strategi kontinuerligt knyts till formativ bedömnings grundläggande idé och till varandra. För även om varje strategi kan stå för sig själv så går de delvis in i varandra och bildar tillsammans med den grundläggande idén ett förhållningssätt till undervisning och lärande. Vi börjar med att ta upp Strategi 5 som handlar om självreglering, och innehåller kunskap som kan användas för att hjälpa eleverna att aktivera sig själv som ägare av sitt eget lärande (tillsammans med läraren). Elevers lärande blir mer framgångsrikt om de har ett eget driv, istället för att bara aktivera sig som en direkt respons på lärarens omedelbara agerande. Det betyder att de behöver reglera sina tankar, känslor och beteende på ett sådant sätt att det stödjer deras lärande. Men det betyder att många elever behöver stöd av läraren med motivationen och kunnandet att göra detta. Denna strategi kommer först i momentet för att möjliggöra att du som student ska kunna träna dig i att själv använda självreglerande tekniker för ditt eget lärande under momentet. Genom att själv tillämpa dessa kunskaper ökar möjligheten att förstå dessa tankar och konkreta tekniker på ett sådant sätt att du själv kan stödja framtida elevers användning av dem. En examinerande uppgift under kursens gång är att beskriva sitt eget självreglerande lärande samt reflektera och koppla denna beskrivning till teori och kurslitteratur. De följande två strategier som behandlas är Strategi 3 och 4 som handlar om feedback respektive elever som undervisningsresurser för varandra. Att dessa två strategier kommer tidigt i momentet beror på att du som student ska få möjlighet att under kursen träna på att tillämpa strategier, och upptäcka svårigheter och möjliga lösningar på dessa svårigheter för att stå väl rustad att använda tekniker för dessa strategier i framtida undervisning i skolan. Denna tillämpning görs genom att under kursen använda kunskaper om dessa strategier för att ge feedback och skapa studentsamarbeten som har egenskaper som forskning visat vara mest effektiva för lärande. För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att en del av lärandet under momentet sker i grupp. Strategin om feedback kommer också före VFUperioden vecka så att det blir möjligt att under denna praktik kunna reflektera över och praktisera kunskap om feedback i en skolsituation. Efter detta följer Strategi 2 om hur frågor, uppgifter och klassrumsdiskussioner kan användas för ett framgångsrikt lärande. Det finns då möjlighet att tillämpa denna kunskap under VFUperioden vecka Efter denna VFU-period tas den första strategin upp som innehåller tekniker för hur man kan arbeta för att närma sig en gemensam måltolkning med eleverna. Under samma vecka återkommer vi sedan till Strategi 4 om eleverna som undervisningsresurser för varandra. Nu tillämpas kunskaper om detta som förvärvats tidigare i momentet och som praktiserats under kursens gång. Detta görs genom att ni som studenter beskriver, och argumenterar för, hur ni i er framtida undervisning i skolan kan skapa elevsamarbeten som uppfyller de egenskaper som är viktiga för att de ska bli framgångsrika. Undervisningens olika delar Undervisningen på kursen innehåller föreläsningar för hela gruppen, lärarledda lektioner i mindre grupper, lärande i mindre studentgrupper samt individuellt arbete med

4 litteraturläsning, reflektion och utförande av individuella uppgifter. En explicit tanke har varit att föreläsningar med ett innehåll som är lika för alla studenter, oavsett ämnes- och stadieinriktning, sker som storföreläsning istället för i parallella föreläsningar i mindre grupper. Det frigör resurser till fler lärarledda lektioner i mindre grupper med fokus på att diskutera oklarheter och svårigheter, och att kunna bearbeta innehållet genom olika aktiviteter i mindre grupper med lärare. En del av kunskapen om formativ bedömning är generell och ämnesöverskridande. En annan del kräver ämneskunskaper, och för dessa delar sker därför ämnesspecifik undervisning. Ett mål med det här momentet är att du ska förstå kunskapsinnehållet, som t ex teorier för hur olika faktorer påverkar elevernas motivation, och hur formativ bedömning påverkar deras lärande. Men det är bara ett av två huvudmål med momentet. Ett annat huvudmål är minst lika viktigt; du ska rent praktiskt kunna använda denna förståelse som lärare i framtida undervisningssituationer. För att ge dig så bra förutsättningar som möjligt att kunna nå även detta mål så ingår det en hel del praktiska övningar där du under momentets gång och i VFU får tillfälle att tillämpa kunskapsinnehållet i momentet. Momentet innehåller en del litteratur. Mängden litteratur är inte så omfattande, men du behöver förstå den väl och kunna använda innehållet. Istället för omfattande litteraturstudier så innehåller undervisningen på momentet relativt många andra lärandesituationer där du tränar dig i att tillämpa teoretisk kunskap. Undervisningen på de olika delarna följer i huvudsak samma pedagogiska upplägg: individuell kurslitteraturläsning, föreläsningar, gruppdiskussioner, lärarledda lektioner, individuella uppgifter där tillämpning av teoretisk kunskap tränas, och sedan lärarledd uppföljning med feedback. Varje del i momentet (t e x en viss Strategi i formativ bedömning) börjar oftast med tid för individuell läsning av kurslitteraturen. Vilka sidor i litteraturen som behandlar denna strategi finns beskriven under varje pass nedan. Litteraturen innehåller både teoretisk kunskap och konkreta tekniker som du kan använda i klassrummet. Sedan är det oftast föreläsning som behandlar denna strategi. Dessa föreläsningar tar delvis upp samma saker som litteraturen, men också annat. Det är alltså inte tillräckligt att bara läsa litteraturen eller bara gå på föreläsningar. Efter föreläsningen är det inlagt gruppdiskussioner där du tillsammans med andra studenter hjälps åt att fördjupa er kunskap från litteraturläsningar och föreläsningar. Ni kommer att få specifika anvisningar för dessa gruppdiskussioner. Här hjälper ni också varandra att förstå sådant som var svårt under till exempel föreläsningar. De svårigheter ni inte lyckas lösa i dessa grupper, får ni hjälp med under lärarledda lektioner. En tanke är här att alla svårigheter kring innehållet först diskuteras i studentgrupperna, innan vi tar upp de kvarvarande svårigheterna på de lärarledda lektionerna. Det är också en utgångspunkt för undervisningsupplägget (med stöd i en omfattande mängd forskning) att grupparbeten med lämpliga egenskaper är ett väldigt framgångsrikt sätt att lära sig på. Sådana egenskaper kommer att tas upp under momentet. Under de lärarledda lektionerna får du möjlighet att diskutera sådant som gruppdiskussionerna inte har varit tillräckliga för. Tanken är att det ska finnas tillräcklig tillgång till lärare att fråga och diskutera med kring sådant du tycker är svårt, samtidigt som en utgångspunkt är att svårigheter först är diskuterade i din studentgrupp. Lektionerna innehåller också gemensamma aktiviteter med lärare som är avsedda att fördjupa innehållet i föreläsningarna och litteraturen. För att du ska kunna utföra aktiviteterna på ett bra sätt under dessa lektioner behöver du ha läst tillhörande del av litteraturen, varit aktiv på den föreläsning som föregår lektionen och deltagit i gruppdiskussionerna eftersom lektionsaktiviteten bygger på dessa aktiviteter. Efter lektionen

5 är det ofta inlagt en individuell uppgift där du ska tillämpa det aktuella kunskapsinnehållet. Efter det följer lektioner där du kan få feedback på din uppgift och vidare fördjupa din kunskap. Avslutande ord Att kunna använda formativ bedömning och motivera dina elever är en stor hjälp för att du ska kunna bli en bra och uppskattad lärare och kunna hjälpa de barn och ungdomar som du kommer att ha i dina framtida klasser till ett framgångsrikt lärande. Det är därför viktigt att du är med på alla aktiviteter, såväl obligatoriska som icke-obligatoriska, för att kunna förvärva dessa kunskaper. Momentet är upplagt så att föreläsningar, litteraturläsning, diskussioner och tillämpningar kompletterar varandra, med syfte att ge dig bästa möjliga förutsättningar för lärande. 3. UPPGIFTER Kursens uppgifter till 1. Motivation inlämning 1/10 och redovisning 1/10 2. Självreglerat lärande Genomg av uppgift 2/10 inlämning 21/11 3. Tenta Östra Paviljongen, sal 25/11 4. Obligatoriska moment 1/10, 29/10, 19/11 5. Obligatoriska moment i ämnet Info från ämnet Uppgift 1 Motivation Utveckla förslag för hur ni som lärare konkret kan arbeta/göra i er framtida undervisning som lärare för att stödja elevers motivation. Tanken är att förslagen ska vara så specifika att ni kan ta dem och direkt använda dem i er undervisning. Argumentera för varför dessa förslag kan vara bra sätt att stödja elevernas motivation, både med hjälp av motivationsteorierna i litteratur och föreläsningar, och erfarenheter av de faktorer ni upplevt stött er egen motivation. Inkludera också möjliga svårigheter som kan dyka upp vid ett genomförande av förslagen, möjliga lösningar på dessa svårigheter. Uppgiften examineras med betyget U eller G. Arbetet läggs av studenterna upp på Cambro/Forum/Motivationsuppgift i slutet av lektionen på onsdag(1 oktober). Märk uppgiften Motivationsuppgift. Skriv deltagarnas namn i dokumentet. Redovisning sker onsdag 1/10 kl

6 Uppgift 2 Självreglerat lärande Uppgiften handlar om att du som student själv ska reglera ditt lärande under kursen och beskriva detta i ett ca två sidor långt dokument. Dokumentet ska innehålla en beskrivning av hur du reglerat ditt lärande under kursen. Beskrivningen ska innehålla alla de tre faserna företänksamhetsfasen, genomförandefasen och självreflektionsfasen. Den behöver innehålla vilka mål du satt (med argument för varför du valt just dessa mål), vilken din plan för att nå målet var, hur du genomförde din övervakning av om du var på väg att nå målet, på vilket sätt du bedömde måluppfyllelse, vad du bedömde var orsaker till att du nådde (eller inte nådde) målet och hur dessa orsaker kan kategoriseras i de tre dimensionerna stabilitet, plats och kontroll (se attribution theory), hur du reagerade på att nå (eller inte nå) målet, och hur detta sedan påverkade din motivation och tro på att arbeta vidare mot nya mål. Du kommer att ha olika mål under kursen och behöver bara beskriva din reglering mot ett av dem. Du kan själv välja om du vill beskriva din självreglering mot ett mål för t ex en lektion, en vecka eller hela momentet. Målet ska dock vara ett lärandemål. Uppgiften har två huvudsyften. Dels är det lättare att förstå självreglerat lärande och kunna lära eleverna att reglera sitt eget lärande om man har gjort det själv, och dels kan reflektioner över självregleringen av ditt lärande vara en fördel för ditt eget lärande under kursen. Uppgiften examineras med betyget U eller G. Uppgiften märks Självreglerat lärande och läggs i Cambro/inlämningsmappen senast fredag den 21/ Tentamen Tentamen kommer att genomföras i Östra Paviljongen den 25/11 kl i sal Obligatoriska moment 1/10: Se uppgift 1 29/10: Analys av vägvalsfrågor + genomgång av uppgift till eftermiddagen(se nedan) Konstruera en diskussionsuppgift Här finns tid avsatt under onsdag förmiddag(kl: ) för att du individuellt ska konstruera en diskussionsuppgift, som sedan är tänkt att användas på grupparbetestiden och den efterföljande lektionen. Syftet är att du ska få träna dig i att tillämpa kunskaper om diskussionsfrågor för att få bättre möjligheter att kunna konstruera och använda dem i den framtida yrkesverksamheten. Arbetsuppgiften är enligt följande Konstruera en diskussionsuppgift i ditt ämne som är anpassad för elever på det stadium du utbildar dig för (ev. kan kursplaner/ämnesplaner vara dig till hjälp).

7 1. Beskriv den kunskap uppgiften avser att utveckla och/eller testa. 2. Baseras uppgiften på kända feltänk, missuppfattningar och dylikt? Vilka? 3. Reflektera över hur eleverna kan komma att svara på uppgiften. Argumentera, baserat på den reflektionen, för att det är en bra diskussionsuppgift du har konstruerat. 4. Förklara vilka egenskaper i uppgiftsformuleringen som gör att du bedömer att det kommer att bli engagerade diskussioner mellan eleverna om det ämnesinnehåll som du tänker dig att de ska lära sig. Ange en annan formulering av uppgiften som troligen ger mindre möjligheter för diskussion, och förklara varför denna formulering ger mindre sannolikhet för bra diskussioner. 5. Hur du tänker dig att introducera uppgiften i klassen, och hur du tänker organisera diskussionen. 6. Hur lång tid planerar du att låta diskussionerna ta? Vad gör du om diskussionerna drar ut på tiden? Varför det? 7. Är uppgiften sådan att elevsvaren/diskussionen troligen kommer att ge dig värdefull information för att forma efterföljande undervisning? Vilken information är det? 8. Hur skulle du som lärare kunna forma en efterföljande undervisning baserat på den information du får från elevernas diskussioner? Ge konkreta förslag som tar hänsyn till den specifika information om elevernas tänkande du tror du kan få från deras elevsvar. På grupparbetestiden klockan (denna dag, onsdag 29/10) är tanken att ni kan hjälpa varandra att utveckla och förbättra era uppgifter och argumentationerna för dem (punkt 1-8). På lektionen efteråt (klockan ) presenterar alla individuellt sina egna uppgifter, inklusive argumentationer, i smågrupper och gruppen ger feedback. Grupperna delas in så att det är ungefär en student från varje ordinarie liten grupp (dvs de smågrupper ni är indelade i på grupparbetestiderna som ni har hjälp varandra i). Ni kommer alltså att presentera och argumentera för er uppgift för de som inte tillhört er egen grupp och sett er uppgift förut. För några av grupperna för 7-Gy innebär det att man presenterar uppgiften för studenter som har annat ämne än sig själv. 19/11: Ett grupparbete i en klass Detta pass handlar om Strategi 4 (aktivera eleverna som läranderesurser för varandra) som handlar om kollaborativt lärande. Här är det tänkt att ni gruppvis ska planera för ett grupparbete i en framtida tänkt klass. Utformningen av detta grupparbete, inklusive argument för dess utformning, redovisar ni på passet klockan Syftet är att du ska få träna dig att tillämpa kunskaper om elevsamarbeten för att få bättre möjligheter att bidra till att sådana blir framgångsrika för dina elevers lärande i din framtida yrkesverksamhet. Här följer först anvisningar för er uppgift, och sedan för eftermiddagens redovisning. I slutet av dokumentet följer en beskrivning av kopplingen till FSR. Arbetsuppgiften är enligt följande I följande text ska termen grupparbete tolkas i vid mening som betydande alla aktiviteter där eleverna aktiveras som lärandesresurser för varandra där gruppen består av två elever eller fler. Detta kan göras på flera olika sätt så om ni hinner eller har gjort en liknande uppgift tidigare i kursen så konstruerar ni nu andra aktiviteter än de ni redan gjort. Konstruera ett grupparbete som baseras på de egenskaper som i litteratur och föreläsningar beskrivits som fördelaktiga för framgångsrika grupparbeten. Val av utformning av grupparbetet argumenteras för med kopplingar till litteratur och föreläsningar. Grupparbetet är tänkt att kunna genomföras i en framtida tänkt klass i det ämne och stadium ni utbildar er

8 för (ev. kan kursplaner/ämnesplaner vara er till hjälp för val av ämnesinnehållet i grupparbetet). Er planering för, och redovisning av, ert planerade grupparbete ska ta innehålla följande aspekter: 1. Beskriv den kunskap grupparbetet avser att utveckla och/eller testa. Varför är denna kunskap viktig? 2. Vilket är ert mål med grupparbetet? Vad hoppas ni uppnå med det? Varför det? 3. Beskriv den exakta uppgiftsformuleringen som ni tänker ge till eleverna. Argumentera för att denna formulering är bra. 4. Beskriv exakt vilka övriga instruktioner ni tänker ge till eleverna. Dessa instruktioner kan t ex handla om hur ni tänker er att introducera uppgiften i klassen, hur gruppindelningen ska ske, hur ni tänker organisera grupparbetet, hur lång tid grupparbetet ska ta, om grupparbetet ska redovisas och/eller bedömas och i så fall hur, med mera. Argumentera för varför dessa instruktioner ges. 5. Reflektera över hur eleverna kan komma att jobba med uppgiften (kommer de t ex att dela upp arbetet mellan sig i gruppen, kommer de troligen att hamna i djupa diskussioner om ämnesinnehållet mm). Argumentera, baserat på den reflektionen, för att det är ett bra grupparbete ni har konstruerat. Koppla argumentationen till era mål med grupparbetet. 6. Ange ett annat upplägg på grupparbetet med en annan formulering av uppgiften och andra instruktioner som troligen ger mindre möjligheter att uppnå de mål ni har med grupparbetet. 7. Är uppgiften sådan att elevernas arbete troligen kommer att ge er värdefull information för att forma efterföljande undervisning? Vilken information är det? 8. Hur skulle ni som lärare kunna forma en efterföljande undervisning baserat på den information du får från elevernas grupparbeten? Ge konkreta förslag som tar hänsyn till den specifika information om elevernas tänkande ni tror ni kan få från deras arbete. 9. Argumentera med hjälp av litteratur och föreläsningar för att ert grupparbete har egenskaper som är fördelaktiga för alla elevers lärande. På redovisningen efteråt (klockan 15.00) presenterar alla muntligt och individuellt sin grupps konstruerade grupparbete, inklusive argumentationer, i tvärgrupper. Tvärgrupperna ger feedback.