FÖRSTUDIE DET FÖRETAGSFRÄM- JANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSTUDIE DET FÖRETAGSFRÄM- JANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG"

Transkript

1 Avsedd för Länsstyrelsen i Norrbottens län Dokumenttyp Rapport Datum Juni, 2012 FÖRSTUDIE DET FÖRETAGSFRÄM- JANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG

2 FÖRSTUDIE DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG Utfört av Matilda Ardenfors, Marcus Holmström, Anna Hörlén, Nicklas Lindström, Hanna Lindström Ramböll Bobergsplan 3 SE Gävle T +46 (0) F +46 (0)

3 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Om uppdraget Om satsningen i Norrbottens län Om satsningen Främja kvinnors företagande Rapportens disposition 3 2. Metod och datakällor Datakällor Metod 5 3. Det företagsfrämjande systemet i norrbotten Funktionsanalys Aktörernas arbete med information och behovsanalyser Aktörerna om Främja kvinnors företagande Kvantitativ målgruppsanalys Fakta om kvinnor och mäns företagande i Norrbottens län Företagandet speglar arbetsmarknaden men också branschegenskaper Kvinnors och mäns företagande: en fördjupad bild SNI och de prioriterade näringarna inom Främja kvinnors företagande Diskussion och slutsatser Fyra slutsatser och åtta rekommendationer för det fortsatta arbetet Slutsatser och rekommendationer: en sammanfattning Referenser 35 TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING Tabell 1. Antal telefonintervjuer... 4 Tabell 2. Det företagsfrämjande systemet efter utvecklingsskeden... 8 Tabell 3. Det företagsfrämjande systemets specialisering... 9 Tabell 4. Aktörernas finansieringskällor Tabell 5. Kvinnors och mäns branschvidd Tabell 6. Kvinnors och mäns företagande: en grov jämförelse Tabell 7. De 20 största branscherna för företagande kvinnor i Norrbottens län Tabell 8. Kvinnors och mäns företagande: en jämförelse Tabell 9. Företagandet inom Vård och omsorg Tabell 10. Slutsatser och rekommendationer: en sammanfattning Figur 1. Övergripande förändringsteori... 5 Figur 2. Utvecklad förändringsteori... 6 Figur 3. Samverkansöversikt Figur 4. Fakta om kvinnors och mäns företagande i Norrbotten Figur 5. Förvärvsarbetande och företagande kvinnor i Norrbottens län... 24

4 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG Figur 6. Förvärvsarbetande och företagande män i Norrbottens län BILAGOR Bilaga 1 Sysselsatta som företagare i norrbottens län år 2010, kvinnor och män Bilaga 2 Aktiviteter/tjänster bland företagsfrämjande aktörer

5 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 1 1. INLEDNING 1.1 Om uppdraget Tillväxtverket har gett i uppdrag till länsstyrelser och regionförbund i alla län att ta fram en förstudie som ska innehålla en beskrivning av förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av systemet. Förstudierna ska innehålla en analys och förslag på hur regionen skulle kunna arbeta för att kvinnors företagande ska integreras i det regionala tillväxtarbetet. Länens förstudier skall sedan ligga till grund för en nationell strategi som ska bidra till att kvinnor och män får ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Uppdraget att ta fram förstudierna ska ses i ljuset av att regeringen mellan år 2011 och 2014 satsar 65 miljoner kronor årligen för att främja kvinnors företagande. Programmet Främja kvinnors företagande har tidigare pågått mellan åren 2007 och 2009 med förlängning till och med år I mars 2011 beslutade sedan regeringen om ett nytt program, som omfattar Föreliggande rapport är länsstyrelsen i Norrbottens förstudie, som genomförts av Ramböll Management Consulting (fortsättningsvis Ramböll) med syfte att stötta länsstyrelsen i Norrbotten i arbetet med att integrera satsningen på kvinnors företagande i ordinarie system genom programmet Främja kvinnors företagande. Rapporten innehåller: En kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Norrbottens län utifrån dess aktörer, tjänster/aktiviteter och specialisering En beskrivning av kvinnors och mäns förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet En beskrivning och analys av hur de företagsfrämjande aktörerna betraktar arbete med att främja kvinnors företagande En analys av resultaten och förslag på hur länsstyrelsen i Norrbottens län med de företagsfrämjande aktörerna kan arbeta för att kvinnors företagande bättre integreras i det regionala tillväxtarbetet och i aktörernas ordinarie arbete En kvantitativ, jämförande analys av kvinnors och mäns företagande i olika branscher i Norrbottens län år 2010 Förstudien består både av en kartläggning och analys av det företagsfrämjande systemet i Norrbottens län i allmänhet, samt av en beskrivning och analys av förutsättningarna för systemets aktörer att arbeta för att främja kvinnors företagande i synnerhet. Med bakgrund i att länets aktörer ska arbeta för att bättre integrera kvinnors företagande i det ordinarie arbetet utgör en god förståelse för det ordinarie företagsfrämjande systemet en viktig utgångspunkt för det kommande arbetet. Förstudien baseras på dokumentstudier, intervjuer och statistiskt underlag från Statistiska Centralbyrån (SCB). 1.2 Om satsningen i Norrbottens län Programmet Främja kvinnors företagande startade i september Nuvarande programperiod sträcker sig fram till Satsningen är en riktad insats för att främja kvinnors företagande, men den syftar till att bidra till tillväxt genom att fler nya företag startas och växer. Den bakomliggande idén med programmet är att det finns en potential i att fler kvinnor driver företag, då detta kan påverka tillväxten positivt. I Norrbottens län har länsstyrelsen, som regionalt tillväxtansvarig, ansvar för att genomföra och administrera satsningen. 1.3 Om satsningen Främja kvinnors företagande Denna rapport innehåller en beskrivning och analys av Länsstyrelsens möjligheter att bidra till en integrering av satsningen på kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system. I detta kapitel vill Ramböll ta tillfället i akt att kortfattat resonera kring begreppet kvinnors företagande och vad som krävs för att arbeta strategiskt och operativt med satsningen. 1 Tillväxtverket (2012) Främja kvinnors företagande, Mer om programmet,

6 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG Om kvinnors och mäns företagande Våren 2011 publicerade Tillväxtverket rapporten Varför ska man främja kvinnors företagande? 2. I rapporten går att läsa att, medan en allmän och generell ökning av främjandeåtgärder torde behöva för att öka företagandet: Men för att åtgärda det systematiska missgynnandet av kvinnors företagande, som underrepresentationen är ett tecken på, behövs korrigerande åtgärder. Dessa åtgärder måste påverka dels systemen för företagande och start samt också de kulturella normerna kring företagande 3 Idag driver ca 5 procent av alla kvinnor i Sverige företag, under talet var siffran cirka tio procent 4. En historisk tillbakablick visar att kvinnor har drivit företag i alla tider, men dagens bild av en företagare är tydligt kopplad till en man. Till viss del kan detta faktiskt bero på den enkla anledningen att kvinnor i dagsläget driver företag i mindre utsträckning än män. I Sverige utgörs andelen företag som drivs av kvinnor av procent. Bland nystartade företag är siffran något högre; 32 procent av alla nystartade företag drivs av kvinnor och sju procent drivs av kvinnor och män gemensamt. Det finns emellertid studier och rapporter som visar att det även har att göra med attityder och traditionella föreställningar om kvinnligt och manligt som utgör hinder för kvinnor att starta, driva och utveckla företag. Inte minst har detta varit tydligt i Rambölls tidigare uppdrag inom ramen för kvinnors företagande. Förutom att kvinnor som är företagare är färre än män som är företagare visar undersökningar att kvinnor och män till viss del driver företag inom olika branscher. Företagande kan sägas spegla situationen på arbetsmarknaden som är starkt könssegregerad. 5 Då människor tenderar att starta företag i branscher de tidigare varit sysselsatta i påverkar det kvinnors och mäns agerande i näringslivet. Gruppen kvinnor som driver företag är emellertid präglad av stor variation; kvinnor som driver företag är i allra högsta grad en heterogen grupp. Det går förvisso att urskönja skillnader mellan kvinnors och mäns företagande, men dessa skillnader är tydligt kopplade till att kvinnor och män agerar inom olika branscher. Jämförs olika branscher eller företag som med liknande utveckling så framträder en bild av större likheter än skillnader mellan kvinnor och män som företagare Främja kvinnors företagande: ett led i näringslivsarbetet Ramböll Management har tidigare slututvärderat den nationella satsningen som omfattade åren och under 2011 och 2012 genomfört ett flertal förstudier på uppdrag av andra länsstyrelser och regionförbund runtom i Sverige. I detta arbete har Ramböll konstaterat att satsningen Främja kvinnors företagande formuleras som en näringslivspolitisk satsning med tydligt fokus på tillväxt, men att det finns risk för att fokus under implementeringen hamnar mer på kvinnors företagande än på företag som drivs av kvinnor. Satsningen riskerar därmed snarare att bli en del av regionernas jämställdhetsarbete, framför en naturlig del av deras tillväxtarbete och redan pågående näringslivsarbete. Detta får konsekvenser för hur satsningen organiseras, administreras och implementeras på regional nivå. Dels riskerar satsningen att tränga undan övrigt jämställdhetsarbete, dels kan den bli ett stuprör i förhållande till det ordinarie tillväxtarbetet. Ramböll Managements övergripande bedömning i de förstudier som genomförts är att satsningens fokus bör vara på företag och företagande och att aktörer med kompetens på området bör användas för att stärka företag som drivs av kvinnor. Detta är aktörer vars funktioner utgör det ordinarie stödsystemet, i vilket satsningen ska integreras och bli en naturlig del. Det finns en uppsjö av aktörer på regional nivå som förstår logiken bakom uppstarten av ett företag, marknadsföring, försäljning och expansion, för att nämna några viktiga komponenter för företag. Det finns också stor kunskap om behov som olika företagstyper har eller företag i olika branscher upplever. Undersökningar och intervjuer visar dock att bilden av företagande och företagaren styrs av djupt liggande normer, attityder och beteenden, något som också framgår av förstudierna. Givet att satsningen ska implementeras i befintliga system är länsstyrelsens roll i detta arbete av stor vikt. Syftet med det avslutande kapitlet i föreliggande rapport är därför att genom ett antal förslag och rekommendationer stötta länsstyrelsen i dess kommande arbete. 2 Författare var Carin Holmquist vid Handelshögskolan, Agneta Barle och Karin Wennermark vid Ordförrådet i Falun. 3 Holmquist m.fl. (2011) Varför ska man främja kvinnors företagande?, Tillväxtverket, s Ibid, sid 22 5 SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv 6 Holmquist m.fl., s. 31

7 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG Det företagsfrämjande systemet Förstudien kan bidra till att utveckla det regionala näringslivsarbetet genom att tydliggöra den regionala bilden av det företagsfrämjande systemet. Utöver att kartlägga aktörer, deras funktioner och utbud av aktiviteter/tjänster syftar förstudien till att skapa en förståelse för kvinnors och mäns förutsättningar att ta del av systemets funktioner och identifiera svagheter och brister kopplat till detta. Det handlar bland annat om att synliggöra i vilken utsträckning aktörer i företagsfrämjande systemet har specialistkompetens om företagande i olika branscher, i vilken grad aktörerna samverkar med varandra, hur de arbetar med att informera om sin verksamhet för att nå ut till företagare och hur de arbetar med att samla upp företagares behov av stöd. Med bakgrund i att satsningen Främja kvinnors företagande är av tidsbegränsad natur, samtidigt som ambitionen är att integrera perspektivet i aktörernas ordinarie arbete, innehåller analysen av det företagsfrämjande systemet även frågeställningar som rör aktörernas inställning till att satsa specifikt på kvinnor, samt vilka möjligheter och utmaningar som följer av detta. 1.4 Rapportens disposition Förstudien består av 6 kapitel samt två bilagor. I kapitel 2 redogörs kortfattat för den metod och de datakällor som ligger till grund för analyserna. Kapitel 3 består av en beskrivning och analys av det ordinarie företagsfrämjande systemet i Norrbottens län. Kapitlet består dels av en funktionsanalys av det företagsfrämjande systemet (se vidare kapitel 3) och dels av en beskrivning av hur dess aktörer samverkar och arbetar med informationsinsatser, behovsanalyser och med strategier för att nå både kvinnor och män. Därefter, i kapitel 4, följer en kvantitativ analys av kvinnors och mäns företagande i olika branscher i Norrbottens län år Den kvantitativa analysen är ett underlag dels för att uppskatta en befintlig målgrupp för satsningen inom olika branscher och dels för att jämföra kvinnors och mäns företagande i syfte att skapa en bred förståelse för företagandet i länet som helhet. Kapitel 5 består av en diskuterande analys av förstudiens resultat, som avslutas med slutsatser och rekommendationer till länsstyrelsen i dess fortsatta arbete. Kapitel 6 redogör för de källor som använts i rapporten och i bilagorna återfinns data kring kvinnors och mäns företagande i olika branscher i Norrbotten, respektive en tabell över de företagsfrämjande aktörernas utbud av olika typer av aktiviteter/tjänster.

8 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 4 2. METOD OCH DATAKÄLLOR 2.1 Datakällor Utöver löpande avstämningar med länsstyrelsen i Norrbotten består rapporten av fyra olika typer av datainsamlingsmetoder; intervjuer, dokumentstudier, statistiska data från SCB samt en presentation av förstudien för och seminarium tillsammans med länsstyrelsen och företagsfrämjande aktörer i Norrbottens län. Dessa presenteras kortfattat nedan Intervjuer Beskrivningen och analysen av det företagsfrämjande systemet baseras i huvudsak på telefonintervjuer med företrädare för dess olika organisationer. Aktörerna kan delas in i fyra grupper; näringslivsaktörer (t.ex. Almi, Coompanion och Exportrådet), kommunala näringslivskontor/näringslivsbolag, nyföretagarkontor och riskkapitalbolag. Antalet telefonintervjuer per kategori och totalt framgår av tabellen nedan. Tabell 1. Antal telefonintervjuer Typ av aktör Antal intervjuer Näringslivsaktörer 22 Kommunala näringslivskotor/näringslivsbolag 16 Nyföretagarkontor 6 Riskkapitalbolag 2 Totalt 46 Rapporten baseras på totalt 46 telefonintervjuer, vilket är att betrakta som ett stort antal. Detta är en klar styrka för förstudiens innehåll, samtidigt som läsaren bör beakta att det finns ytterligare företagsfrämjande aktörer i Norrbottens län som inte ingår i denna studie. Telefonintervjuer är vidare en datainsamlingsmetod som ger både intervjuaren och respondenten möjligheter att ställa följdfrågor och fördjupa sig i olika resonemang, samtidigt som läsaren bör beakta att en respondent under en telefonintervju kan glömma att föra fram viktiga aspekter eller av misstag uppge fakta som inte stämmer. I början av uppdraget genomfördes också ett uppstartsmöte mellan länsstyrelsen och Ramböll Management, under vilket Ramböll fick tillfälle att genomföra en gruppintervju med tre företrädare för länsstyrelsen. Detta samtal har också utgjort ett viktigt underlag i analysen Dokumentstudier För att kunna uttala sig om förutsättningarna för att långsiktigt integrera satsningen Främja kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system behöver utvärderaren ha god kunskap om nuläget i länet och vilka branscher som prioriteras i det regionala tillväxtarbetet. Det senare för att undersöka i vilken grad dessa stämmer överens med de branscher kvinnor driver företag inom (enligt den kvantitativa analysen), i vilken utsträckning det finns en överensstämmelse mellan dessa branscher och de näringar som enligt regeringens beslut om Främja kvinnors företagande ska prioriteras i satsningen samt i vilken utsträckning det finns företagsfrämjande aktörer som har specifika kunskaper om dessa branscher. Ramböll har därför studerat Norrbottens läns Regionala utvecklingsstrategi (RUS) samt Regionala tillväxtprogram (RTP). Utöver dokumentstudier av RUS och RTP har Ramböll även undersökt andra dokument, såsom företagsfrämjande aktörers hemsidor och de olika regler och föreskrifter som gäller vid utbetalning av länsstyrelsens företagsstöd och landstingets projektstöd. Den del av förstudien som handlar om de aktörer som erbjuder finansiering till företag (t.ex. genom lån och ägarkapital) baseras delvis på en rapport från Luleå Tekniska Universitet Statistiska data Utöver kartläggningen av det företagsfrämjande systemet och analysen kring förutsättningarna att integrera satsningen på kvinnors företagande i ordinarie verksamhet har Ramböll på uppdrag 7 Johansson, Jeaneth & Malin Malmström (2011) Företagande i Norrbotten & Tillgång till offentlig finansiering är genus en faktor?, Luleå Tekniska Universitet

9 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 5 av länsstyrelsen även genomfört en kvantitativ analys av målgruppen, det vill säga kvinnor som är företagare i Norrbottens län. De data som används i den kvantitativa analysen avser sysselsatta som företagare i Norrbottens län. Dessa data avser samtliga sysselsatta kvinnor och män i Norrbottens län år 2010, som deklarerar för aktiv näringsverksamhet och alltså har företagande som huvudsysselsättning. Den branschindelning som används i data är SNI 2007 (Svensk näringsgrensindelning) på så kallad utökad nivå och innehåller totalt 50 branscher Seminarium tillsammans med länsstyrelsen och företagsfrämjande aktörer Den 29 maj 2012 genomförde Ramböll och länsstyrelsen ett seminarium tillsammans med företagsfrämjande aktörer i Norrbottens län, där rapporten presenterades och var föremål för löpande diskussion och frågeställningar. Utöver ett lärandetillfälle var seminariet även ett tillfälle att stämma av och förankra förstudiens resultat och slutsatser bland aktörer i länet. 2.2 Metod För att beskriva kvinnors och mäns förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet och göra en analys av resultaten som ska leda till förslag på hur länsstyrelsen med de företagsfrämjande aktörerna kan arbeta för att kvinnors företagande bättre ska kunna integreras i aktörernas ordinarie arbete har Ramböll utgått från en så kallad förändringsteori. Syftet med denna är att särskilja olika moment för att på så sätt kunna identifiera logiken bakom satsningen och eventuella utmaningar kopplat till detta. I vår förståelse för satsningen länkas behovet/problemet bakom satsningen till de mål som ställts upp. I bilden nedan presenteras en övergripande förändringsteori för det kommande arbetet med att främja kvinnors företagande. Figur 1. Övergripande förändringsteori Behov/problem Syfte/mål Aktörer/Design Aktiviteter Resultat Effekter Figuren ovan visar att förändringsteorin syftar till att vara den logiska kedjan mellan behovet av satsningen och de resultat och effekter insatserna väntas leda till. I detta fall handlar det om att länsstyrelsen i Norrbotten, i egenskap av regionalt tillväxtansvarig, ansvarar för att genomföra och administrera satsningen Främja kvinnors företagande. Behovet av satsningen, såsom det uttrycks på Tillväxtverkets hemsida, är att andelen företag som drivs av kvinnor i Sverige är betydligt lägre än andelen som drivs av män, varför fler företag som drivs och utvecklas av kvinnor ökar förnyelsen och dynamiken i näringslivet och därmed Sveriges möjligheter till ökad konkurrenskraft och hållbar ekonomisk tillväxt. Satsningen ska bland annat bidra till att fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer, att nyföretagandet bland kvinnor ökar och att fler kvinnor kan tänka sig att starta eller köpa ett företag. 8 Satsningen är alltså av tillväxtpolitisk karaktär, varför de aktörer som är inblandade i genomförandet av satsningen behöver erbjuda aktiviteter som ligger i linje med detta för att resultat såsom "fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer" ska vara möjliga att uppnå. Nedan presenteras en utvecklad förändringsteori som illustrerar länsstyrelsens och de företagsfrämjande aktörernas roll i det kommande arbetet. 8 Tillväxtverket (2012) Främja kvinnors företagande,

10 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 6 Figur 2. Utvecklad förändringsteori Effekter Tillväxt i länet Aktörer Aktiviteter Utfall Resultat Länsstyrelsen i Norrbottens län Aktiviteter som riktas mot företagsstödjande aktörer präglas av regional strategi och långsiktighet Företagsstödjande aktörer integrerar insatser för att stötta kvinnor som vill starta eller driver företag i sin ordinarie verksamhet Fler kvinnor startar och driver växande företag i Norrbotten Företagsstödjande aktörer Bedriver långsiktigt arbete som når kvinnor i samma utsträckning som män Kvinnor som vill starta eller driver växande företag deltar För att både kvinnor och män ska ha goda förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet och för att kvinnors företagande bättre integreras i aktörernas ordinarie behöver länsstyrelsen, i egenskap av regionalt tillväxtansvarig och den aktör som fördelar medlen inom satsningen Främja kvinnors företagande, anta en strategi som präglas av regionala förutsättningar och långsiktighet i sina aktiviteter. Exempel på aktiviteter i det här sammanhanget är när länsstyrelsen kommunicerar satsningen Främja kvinnors företagande gentemot de företagsfrämjande aktörerna, exempelvis under möten med dessa eller i utlysningstexter. Om dessa aktiviteter präglas av en regional strategi för tillväxt och företagande som är långsiktigt hållbar kommer de företagsfrämjande aktörerna, rent teoretiskt, att bedriva ett långsiktigt arbete som når såväl kvinnor som män. Exempel på aktiviteter i detta fall är rådgivning, kurser, utbildningar och mentorskapsprogram. Givet att detta uppfylls kommer det att leda till följande i termer av utfall: de företagsfrämjande aktörerna integrerar de temporära insatserna som görs för att främja kvinnors företagande i sin ordinarie verksamhet och kvinnor som vill starta, eller driver växande, företag attraheras av och deltar i de aktiviteter som främjandesystemet erbjuder. Det leder till resultatet att fler kvinnor startar och driver växande företag i Norrbottens län, vilket på längre sikt har effekten att ekonomisk tillväxt uppstår i länet. Förändringsteorin ovan är både ett teoretiskt ramverk för att förstå satsningens roll i en näringslivspolitisk kontext och Rambölls metod för att strukturera det material som ligger till grund för analysen och rekommendationerna i förstudien. De intervjufrågor Ramböll ställt till de företagsfrämjande aktörerna återkopplar till förändringsteorin ovan, då detta angreppsätt ger möjligheter att hitta såväl de starka som de svaga länkarna i den logiska kedja som förändringsteorin syftar till att vara. Utöver att förändringsteorin är ett teoretiskt ramverk samt Rambölls konkreta metod för att strukturera arbetet kan den även tjäna länsstyrelsen i arbetet med att kommunicera satsningen gentemot företagsfrämjande aktörer eller andra potentiella projektägare.

11 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 7 3. DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET I NORRBOTTEN I detta kapitel studeras det företagsfrämjande systemet i Norrbottens län. Först redovisas en funktionsanalys av systemet (se vidare i kapitel 3.1), därefter beskrivs hur aktörerna i systemet arbetar med informationsverksamhet, behovsanalyser och strategier för att nå både kvinnor och män (se vidare kapitel 3.2) och slutligen redogörs för hur de företagsfrämjande aktörerna betraktar satsningen på kvinnors företagande och förutsättningarna för att integrera den i ordinarie verksamhet (se vidare kapitel 3.3). Kapitlet baseras i huvudsak på intervjuer med företrädare för de företagsfrämjande organisationerna, men även på information från deras hemsidor. SAMMANFATTNING I Norrbottens län finns ett heltäckande företagsfrämjande system, men de flesta aktörer riktar sina tjänster mot alla typer av företagare, vilket indikerar att det kan finnas överlappningar i systemet. Det företagsfrämjande systemet består av ett flertal aktörer med särskild inriktning mot branscher som knyter an till Norrbottens läns tillväxtområden och de prioriterade näringarna inom satsningen Främja kvinnors företagande. Aktörerna i systemet samverkar med varandra och länsstyrelsen framstår som en central aktör i systemet. Aktörernas arbete med att informera om sin verksamhet och fånga upp företagares behov är av generell karaktär, vilket kan bero på att de i hög grad riktar sig till alla typer av företagare. De flesta aktörer i systemet har mer än en finansieringskälla för verksamheten, vilket indikerar att systemet står på en stabil ekonomisk grund. Det finns stor samsyn bland aktörerna om att satsningen Främja kvinnors företagande behövs, både av tillväxtpolitiska skäl och av jämställdhetsskäl. Det finns samsyn kring att kvinnor ofta saknar den infrastruktur som behövs som företagare då de ofta byter bransch, till skillnad från män som ofta startar företag inom samma bransch de varit anställda inom tidigare. Bland de metoder som de intervjuade nämner för att nå fler kvinnor framhålls vikten av att skapa och driva nätverk, förebilder och fokusera insatser mot särskilda branscher. 3.1 Funktionsanalys För att olika typer av företagare ska kunna ta del av det företagsfrämjande systemets erbjudanden krävs att systemet består av aktörer som erbjuder olika typer av tjänster samt att dessa kommer företag i samtliga utvecklingsskeden och branscher till del. Då olika aktörer i systemet besitter olika kompetens om företagande i vissa utvecklingsskeden och branscher samt är olika specialiserade är det också viktigt att aktörerna känner till och samverkar med varandra för att kunna lotsa företagare till den aktör som bäst kan möta dess behov av stöd. I detta avsnitt studeras därför det företagsfrämjande systemet i Norrbottens län utifrån: aktörernas inriktning gentemot företag i olika utvecklingsskeden aktörernas specialisering: inriktning mot företag i olika branscher samverkan mellan aktörerna aktörernas finansieringskällor I avsnittet finns dessutom en redogörelse för hur den finansiering (riskkapital, lån med mera) som ett antal aktörer erbjuder företagare fördelas geografiskt i Norrbotten samt till kvinnor och män. Redogörelsen baseras på intervjuer med företagsfrämjande aktörer samt andra tillgängliga källor Aktörernas inriktning utifrån företags utvecklingsskeden Aktörerna har i intervjuer ombetts uppge om deras tjänster riktar sig mot företagare i något av följande utvecklingsskeden: idé, uppstart, expansion eller om tjänsterna är öppna för alla utveck-

12 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 8 lingsskeden. Med idé och uppstart avses tidiga utvecklingsskeden. I idéfasen kan företagaren exempelvis vara en gymnasieelev, som har en idé kring en potentiell produkt eller tjänst men ännu inte något företag, eller så handlar det om en företagare som är i färd med att utvärdera eller prova ett koncept eller en idé för att utveckla en produkt med kommersiell potentiell 9. Uppstartsfasen inträder något senare än idéfasen, här handlar det i huvudsak om företag som faktiskt har startat, men som funnits under en kort tidsperiod (ofta mindre än ett år) och som inte har någon omsättning. I expansionsfasen återfinns relativt etablerade företag som vill växa, till exempel med avseende på antalet anställda eller omsättning eller båda. Expansionsfasen kan dock inbegripa såväl relativt unga som mer mogna företag. När det gäller kategorin alla utvecklingsskeden handlar det om samtliga typer av företag, oavsett utvecklingsskede. I nedanstående tabell har de företagsfrämjande aktörerna placerats ut efter deras inriktning mot företag i olika utvecklingsskeden. Tabell 2. Det företagsfrämjande systemet efter utvecklingsskeden Näringslivsaktörer Kommunala näringslivskontor/ bolag Nyföretagarkontor Idé Uppstart Expansion Alla Ung Norrlandsfonden Företagsamhet, Exportrådet Innovationsbron, InternetBay** Norrbottens läns IUC Norrbotten landsting Norrlandsfonden Innovationsbron InternetBay**, IUC Norrbotten, Arbetsförmedlingen, Norrbottens läns landsting Entreprenörcentrum Entreprenörcentra J-Ä Go business Luleå Näringsliv AB LRF, Connect Norr, Länsstyrelsen företagsstöd*, Almi Företagspartner, Företagarna Norrbotten, Centek AB, Coompanion, Norrbottens Handelskammare, Regionalt Resurscentra i Norrbotten, Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB, Arctic Business Incubator*** Strukturum Jokkmokk, Kiruna kommun, Expandum Gällivare, Älvsbyns kommun, Övertorneå kommun, Överkalix kommun, Bodens kommun, Kalix kommmun, Pajala utveckling AB, Argentis AB (Arjeplog), Piteå kommun Haparanda kommun Arvidsjaurs kommun Piteå företagarcentrum**** Nyföretagarcentrum Kiruna Riskkapitalbolag Partnerinvest***** Inlandsinnovation****** *Olika typer av stöd lämnas till företagare i olika faser ** Främst etablerade, men i samma byggnad finns inkubatorn Arctic Business Incubator (ABI), som är medlem i Internet Bay, vilket ger nya bolag medlemskap också i InternetBay. De nya bolagen får också tillgång till nätverket, så på så sätt riktar sig InternetBay till nystart. InternetBay har också en tjänst som handlar om att kommersialisera innovationer, där potentiella bolag som kan vara intressant för entreprenören bjuds in. ***Främst idé och uppstart ****Företagen får ej vara äldre än fem år, seminarier och workshops är öppna för alla. *****Fokus ligger i tidig expansionsfas ******Främst expansion/tillväxtfas, men i bolag i tidiga skeden Tabellen ovan, som utgör en första bild av det företagsfrämjande systemet i Norrbottens län visar på ett heltäckande företagsstödjande system med ett stort utbud av aktörer i samtliga utvecklingsskeden för företag. Det finns även ytterligare företagsfrämjande aktörer i Norrbottens län som inte ingår i denna förstudie. De allra flesta aktörerna anger att de riktar sin verksamhet mot företag i alla utvecklingsskeden. Detta är en ambitiös utgångspunkt, men den ställer stora krav på rådgivare, finansiärer med fle- 9 Den senare definitionen används på DokuMera för att beskriva "såddfasen". Se DokuMera (2012) Såddfas,

13 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 9 ra när det gäller att kunna sätta sig in i och förstå behoven hos företagare som befinner sig i olika utvecklingsskeden. Det finns också en risk för att flera aktörers tjänster/aktiviteter överlappar varandra. De kommunala näringslivskontoren är i hög grad en första kontakt för företagare, ett bollplank som ska kunna lotsa företagaren vidare till andra aktörer i systemet. Nyföretagarkontoren finansieras av offentliga aktörer och EU-medel i syfte att ta hand om nystart. Idéfasen är den utvecklingsfas som innehåller det lägsta antalet aktörer. 10 I en bilaga till denna rapport presenteras vilka företagsfrämjande aktörer som erbjuder olika typer av tjänster/aktiviteter 11 för företag i de olika utvecklingsskedena Aktörernas inriktning utifrån företagens branschtillhörighet För att bättre förstå i vilken utsträckning det företagsfrämjande systemet är heltäckande och ger möjligheter för alla typer av företagare att ta del av dess erbjudanden krävs kunskap också om huruvida aktörerna kompletterar varandra när det gäller målgrupper och specifika kunskaper. Såsom tabellen ovan visade anger en majoritet av aktörerna att de riktar sina tjänster mot företagare i samtliga utvecklingsfaser, något som ställer stora krav på aktörernas förmåga att sätta sig in i olika företagares situation. Då förutsättningarna för företagande är olika i olika branscher och givet att skillnader mellan kvinnors och mäns företagande speglar en könssegregerad branschstruktur på arbetsmarknaden i Sverige, bör en analys av kvinnors och mäns förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet också beakta huruvida aktörerna i systemet riktar sina tjänster specifikt mot vissa branscher eller målgrupper, oavsett utvecklingsskede. Under intervjuerna med de företagsfrämjande aktörerna har Ramböll därför även ställt frågan om de riktar sina tjänster mot företag i specifika branscher eller mot selektiva målgrupper. Resultatet presenteras i tabellen nedan. Där presenteras aktörerna efter huruvida de, utöver utvecklingsskede, har ett generellt fokus (riktar insatser mot alla branscher) eller ett specifikt fokus (riktar insatser mot särskilda branscher eller målgrupper). De kommunala näringslivskontoren/näringslivsbolagen har exkluderats ur analysen då de i hög utsträckning erbjuder sina tjänster till företag i alla branscher. Tabell 3. Det företagsfrämjande systemets specialisering Målgrupp Idé Uppstart Expansion Alla Generellt: alla Innovationsbron Norrlandsfonden, Innovationsbron, Arbetsförmedlingen, EntreprenörCentrum Norrbotten, Entreprenörcentra Jokkmokk-Älvsbyn Norrlandsfonden, Exportrådet, Partnerinvest Selektivt: branscher eller målgrupper Kulturella och kreativa näringar Ung Företagsamhet Verkstad, trä, elektronik och nya tillväxtområden IUC Go Business, Norrbottens läns landsting Gröna näringar, turism Kulturella och kreativa näringar IT InternetBay Hushållningssällskapet, IUC Mineral, energi och miljö Tjänsteföretag med internationell marknad Connect Norr, Almi Företagspartner, Företagarna Norrbotten, Norrbottens Handelskammare, Inlandsinnovation, Piteå Företagarce trum, Nyföretagarcentrum Kiruna Gröna näringar, turism LRF Länsstyrelsen företagsstöd Centek Coompanion Regionalt Resurscentrum (Priorum) ABI 10 De flesta aktörer anger som framgår att de riktar sin verksamhet mot företagare i "alla" utvecklingsskeden, men idéfasen är den utvecklingsfas som innehåller det lägsta antalet aktörer som uppger att de är specialiserade på denna. 11 Dessa är rådgivning, kurser/utbildningar, ekonomiskt stöd, mentorskap/coachning, drivande av företagsutvecklingsprojekt och nätverksbyggande. Branscher med anknytning till RTP

14 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 10 Branscher i svart = stark koppling till näringar som utgör prioriterade tillväxtområden i Norrbottens läns tillväxtprogram Branscher i blått = stark koppling både till näringar som utgör prioriterade tillväxtområden i Norrbottens läns tillväxtprogram och till de prioriterade näringarna enligt regeringens beslut om Främja kvinnors företagande Exklusive de kommunala näringslivskontoren/näringslivsbolagen anger tolv aktörer att de riktar sina tjänster mot företagare i specifika branscher alternativt mot särskilda målgrupper 12, medan 14 aktörer anger att tjänsterna riktar sig till företagare oavsett bransch. Då aktörerna enligt denna analys kan återkomma i flera utvecklingsfaser samtidigt innebär detta att det finns 16 aktörer i de olika utvecklingsfaserna som har ett generellt fokus och 13 aktörer som har ett specifikt fokus. Detta indikerar att det finns en relativt god balans mellan aktörer som riktar sina tjänster mot samtliga respektive specifika branscher/målgrupper. Det bör också poängteras att aktörer med ett generellt fokus självfallet kan genomföra riktade insatser mot specifika branscher i exempelvis projekt, samt att de kan ha rådgivare eller andra medarbetare som besitter specialistkompetens kring vissa branscher. Analysen här speglar dock organisationernas ordinarie verksamhet baserat på vad som framkommit under telefonintervjuer, inte enskilda personers specialisering eller enskilda riktade insatser. Tabellen visar att det finns en god spridning av branscher bland de specialiserade aktörerna i tabellen. Dessutom riktar flera aktörer sina tjänster specifikt mot näringar som utgör prioriterade tillväxtområden i Norrbottens tillväxtprogram och prioriterade näringar i regeringens beslut om Främja kvinnors företagande. Tre aktörer vänder sig specifikt till företagare inom kulturella och kreativa näringar (Priorum, Go Business och Norrbottens läns landsting division Kultur och utbildning). Upplevelsenäringar, däribland kulturella tjänster och kreativa näringar, utgör ett av fem tillväxtområden i Norrbottens tillväxtprogram. 13 Det finns två aktörer som riktar sig mot gröna näringar samt turism (LRF och Hushållningssällskapet), vilka också kan kopplas till upplevelsenäringarna i länets tillväxtprogram. Länsstyrelsens företagsstöd är behäftade med bland annat EU-regelverk samt enskilda stödförordningar beträffande vissa branscher, samtidigt som de inte utesluter någon bransch vad gäller möjligheter att få del av de regionalpolitiska företagsstöden. Alla företag är således målgrupp, men alla företag är inte berättigade att ta del av stöden. En av de vanligaste orsakerna till att företag inte beviljas stöd är att de verkar på en lokal konkurrensutsatt marknad. Länsstyrelsen ingår som en specialiserad aktör i denna analys med anledning av att Norrbottens läns tillväxtområden, såsom de definieras enligt RTP, utgör det första urvalskriteriet för insatser inom regional tillväxt, inklusive utbetalningen av företagsstöd. Centek anger att de fokuserar på branscher som definierats som viktiga för länets tillväxt och på hemsidan anges att Centek har spetskompetens inom mineral, energi och miljö, branscher för vilka aktören genomför både uppdragsutbildningar och projekt. Dessa branscher är starka forskningsämnen vid Luleå tekniska universitet (LTU), vilket avspeglar sig i Centeks verksamhet. 14 IUC Norrbotten riktar sig till små och medelstora företag inom verkstads-, trä- och elektronik/it-branschen samt "nya tillväxtområden". På frågan vad "nya tillväxtområden" betyder svarar den intervjuade på IUC så här: "Till exempel energi och miljö, där ställer det krav på att andra typer av företag finns inblandade. Om man tar lågenergihus, det handlar inte bara om hustillverkare, kan också handla om ventilation. Det går inte att isolera sig går inte att komma ned i passivhus bara genom material. Så vi ser brett på ett sådant tillväxtområde, så vi hamnar ibland utanför stuprör som branscher kan innebära. Det är nödvändigt att korsbefrukta. Vi kan hamna i tjänsteproducerande, till exempel teknikkonsulter växer mycket. De har mycket kompetens, men den stannar ofta i deras uppdrag, det blir inte alltid produkter. Vi vill fånga upp även dem." 12 Ung Företagsamhet och Coompanion har inget särskilt branschfokus men däremot ett målgruppsfokus; ungdomar respektive kooperativa företag. 13 Länsstyrelsen i Norrbotten (2007) Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten, Rapportserie, nr 14/2007, s Centek, Mineral, Energi & Miljö,

15 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 11 IUC:s huvuduppgift är att skapa tillväxt främst i basindustrinära företag, men som citatet ovan illustrerar är basindustrinära företag idag ett brett begrepp, som kan innefatta även tjänsteproducerande verksamhet och ge utrymme för företagare inom exempelvis tekniska företagstjänster. InternetBay bildades 1999 med det uttalade syftet att stödja IT-sektorns tillväxt. En intervjuad berättar att IT idag är ett brett begrepp, som spänner över flera olika typer av företag och branscher. InternetBay har därför genom åren haft en rad olika typer av medlemsföretag, såsom reklambyråer och företag inom tung industri. 15 Arctic Business Incubator (ABI) har medlemsföretag från flera branscher, allt från IT till basindustri, med huvuduppdraget att stödja tjänsteföretag med och skalbara internationellt gångbara affärsidéer. 16 IT lyfts också fram inom tillväxtområdet "Kunskapsintensiva tjänstenäringar" i Norrbottens tillväxtprogram, där bland annat en god infrastruktur för IT samt satsningar på forskning och utveckling kopplat till IT bedöms kunna förstärka och förnya Norrbottens näringsliv. 17 Sammanfattningsvis finns det i Norrbotten ett flertal företagsfrämjande aktörer som innehar specifik kompetens i branscher som överensstämmer med tillväxtområdena i länets tillväxtprogram, samt i branscher som enligt regeringsbeslutet ska prioriteras inom programmet Främja kvinnors företagande I regeringsbeslutet framgår att särskild ansträngning ska göras för att nå kvinnor inom gröna näringar, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella näringar, vård och omsorg samt utbildning. 18 Ovanstående analys har visat att det finns aktörer i systemet i Norrbotten som riktar sin verksamhet specifikt mot företagare inom gröna näringar, tjänstebranscher och kreativa och kulturella näringar. Dock anger inga aktörer att de innehar särskild kompetens inom vård och omsorg samt utbildning Samverkan mellan aktörerna Det finns alltså en relativt god balans mellan främjandeaktörer som riktar sina tjänster mot alla företagare respektive företagare i specifika branscher. Men, som tidigare påpekats, att rikta sina tjänster mot alla företagare (oavsett utvecklingsfas, bransch m.m.) ställer stora krav på aktörernas branschkännedom och förmåga att sätta sig in i olika företagares situation. Därför är det viktigt att de företagsfrämjande aktörerna samverkar med varandra och har kunskap om varandras tjänster/aktiviteter, så att de kan lotsa företagare vidare till den aktör som bäst kan möta företagarens behov. Ramböll har undersökt graden av samverkan mellan de företagsfrämjande aktörerna, genom att fråga dessa om vilka andra aktörer de samverkar med samt på vilket sätt samverkan sker. Resultatet av samverkansanalysen återges i figuren nedan. Siffran som återfinns till höger om aktörens namn visar hur många andra organisationer den tillfrågade aktören nämnt som samverkanspartner, medan den vänstra siffran visar hur många andra organisationer som nämnt aktören i fråga som en samverkanspartner. Figuren representerar en ögonblicksbild, då de tillfrågade inte varit förberedda på frågan är det troligt att detta inte är en fullständig bild av de samarbeten som fortgår i länet. Dock ger analysen en fingervisning om graden av samverkan och särskilt intressant är det att notera vilka organisationer som kommer aktörerna först till minnet och därför lyfts av många. 15 InternetBay, About, 16 Intervju med Arctic Business Incubator; Arctic Business Incubator, Våra företag, 17 Länsstyrelsen i Norrbotten (2007) Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten, Rapportserie, nr 14/2007, s Bilaga 1 till regeringsbeslut , I 7, N2011/1250/ENT

16 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 12 Figur 3. Samverkansöversikt De sex aktörer som återfinns centralt i bilden är de som det största antalet aktörer pekar ut som samverkanspartners och således kan antas ha en mycket viktig roll i systemet. Av dessa är Kommuner inklusive näringslivsbolag av naturliga skäl inte en aktör men Ramböll vill ändå åskådliggöra denna grupps stora betydelse för länets samverkanssystem. Många intervjuade specificerar inte vilken/vilka kommuner samverkan sker med utan klumpar ihop gruppen kommuner, vilket även resulterar i att de enskilda kommunerna omnämns förhållandevis sällan. Även LTU framhålls av flera aktörer, men det råder viss osäkerhet kring huruvida samverkan sker med själva universitetet eller om det rör sig om sidoverksamheter som exempelvis Arctic Business Incubator som är knutet till universitetet. Intressant att notera är även länsstyrelsens centrala roll. Att länsstyrelsen nämns av så många andra aktörer kan ge länsstyrelsen legitimitet och möjlighet att aktivt och med kraft styra mot önskade mål inom satsningen Främja kvinnors företagande. Almi Företagspartner är den enskilda aktör som flest organisationer nämner som en samarbetspartner, vilket kan göra det viktigt att få dess medarbetares fulla stöd inför satsningen Främja kvinnors företagande. Genom sin starka ställning som samarbetspartner och som en av de främsta kreditgivarna kan Almi fungera som en viktig ambassadör för föreliggande satsning. En viktig fråga som uppstår i detta sammanhang är vilka arenor som finns för samverkan mellan de olika aktörerna. Särskilt intressant är detta beträffande de sex centrala organisationerna eftersom dessa med gemensamma krafter når ut i hela systemet och tillsammans således kan föra ut information och kunskap på ett effektivt sätt till övriga aktörer. Exempel på lämpliga fora kan vara Näringslivets Aktörer och Regionala Partnerskapet men även andra redan existerande arenor. Ramböll vill framhålla vikten av att samtliga aktörer har god kunskap om vilka aktörer som finns i systemet och var företagare ska vända sig för att få bästa möjliga hjälp med olika typer av frågor. Som synes i översiktsbilden är det inte helt oproblematiskt att hitta rätt och som enskild företagare kan det vara en utmaning att skapa sig en överblick. Allra viktigast är detta för kommunernas näringslivskontor och näringslivsbolag eftersom dessa i stor utsträckning fungerar som en första viktig kontakt som sedan lotsar företagare vidare till en annan aktör.

17 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 13 Kartläggningen visar att riskkapitalbolagen nämns som samverkanspartner av förhållandevis få av de tillfrågade aktörerna. Här bör det således finnas potential att skapa en medvetenhet om riskkapitalbolagens verksamhet bland övriga aktörer för att på så sätt ge fler möjlighet att upptäcka de möjligheter som finns kopplat till ägarkapital och höja effektiviteten i det företagsfrämjande systemet som helhet. Ramböll bedömer även att det finns goda möjligheter att stimulera insatser för företagande genom att utveckla kopplingen mellan Ung Företagsamhet och övriga aktörer. I dagsläget nämns Ung Företagsamhet endast av tre andra aktörer, trots att organisationen genom sitt alumninätverk 19 har potential att agera lots. Ung Företagsamhet är genom sina aktiviteter i idéfasen en viktig aktör för att säkra tillväxten av nya företagare. Slutligen vill Ramböll trycka på Internet Bays och andra specialiserade aktörers möjlighet att genom samverkan med andra aktörer höja kunskapsnivån kring specifika branscher eller tillväxtområden i hela det företagsfrämjande systemet Aktörernas finansieringskällor Ett långsiktigt hållbart företagsfrämjande system bör bestå av aktörer med flera olika typer av finansieringskällor, det vill säga sätt att finansiera verksamheten. Ju fler finansieringskällor en aktör har, desto mindre sårbar för eventuella förändringar i en enskild finansieringskälla kan aktören antas vara. Ett företagsfrämjande system som i hög grad präglas av projektverksamhet kan till exempel ha sämre förutsättningar att bedriva ett långsiktigt arbete, vilket kan försvaga kopplingen mellan aktörernas verksamhet och länets regionala tillväxtprogram. Exempel på finansieringskällor är offentliga och privata medel samt projektmedel, där de senare ofta växlas upp av offentlig och privat medfinansiering. Efter att ha frågat de företagsfrämjande aktörerna om hur de finansieras samt studerat deras hemsidor har Ramböll kategoriserat finansieringskällorna i ett antal kategorier: Medlemsfinansiering: aktören tar ut medlems- och/eller serviceavgifter av medlemsföretagen Anslag: aktören finansieras med offentliga medel (skattemedel) som är att betrakta som permanenta Sponsring/privat: aktören finansieras genom bidrag från andra organisationer, såväl offentliga som privata, och/eller genom att sälja tjänster på uppdrag till företag. Projektmedel: aktören finansieras genom att driva projekt, såsom ERUF-projekt (som ofta växlas upp med offentlig och privat medfinansiering). Aktören kan också i sig själv vara ett samverkansprojekt, som finansieras av offentliga och privata aktörer. De kommunala näringslivskontoren har exkluderats i denna analys då samtliga av dessa finansieras med anslag (skattemedel). Kommunala näringslivsbolag finansieras såväl med anslag som med privat finansiering från till exempel näringslivet. 19 UF Alumni är ett nätverk för de personer som drivit UF-företag världen över. Nätverket finns bland annat för att öka medlemmarnas personliga nätverk, hjälpa dem att hitta utbildningar och stipendier samt för att möjliggöra erfarenhetsutbyte vid eget företagande. Källa: Ung Företagsamhet (2012) "UF-ALUMNI EFTER UF",

18 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 14 Tabell 4. Aktörernas finansieringskällor Näringslivsaktörer LRF Connect Norr Norrlandsfonden Länsstyrelsen Ung Företagsamhet Almi Företagspartner Exportrådet Företagarna Centek Coompanion Norrbottens Handelskammare Innovationsbron Regionalt Resurscentra (Priorum) InternetBay Hushållningssällskapet Arctic Business Incubator IUC Norrbotten Arbetsförmedlingen Norrbottens läns landsting Nyföretagarkontor EntreprenörCentrum Norrbotten Entreprenörcentra Jokkmokk Älvsbyn Piteå Företagarcentrum Nyföretagarcentrum Kiruna Go Business Riskkapitalbolag Partnerinvest Inlandsinnovation Finansiering Medlemsfinansiering + projektmedel Medlemsfinansering + projektmedel Skattemedel (ursprungligen från LKAB, nu eget kapital) Anslag Anslag + sponsring/privat Anslag + projektmedel Anslag + sponsring/privat Medlemsfinansiering + projektmedel Medlemsfinansiering + projektmedel Anslag + projektmedel Medlemsfinansiering + projektmedel Anslag + projektmedel Privat + projektmedel Medlemsfinansiering + projektmedel Privat + projektmedel Sponsring/privat (bidrag från bl.a. offentliga aktörer) Sponsring/privat + projektmedel Anslag Anslag + projektmedel Projektmedel Projektmedel Projektmedel Projektmedel Sponsring/privat (bidrag från bl.a. offentliga aktörer) Projektmedel Anslag, eget kapital En klar majoritet av de företagsfrämjande organisationerna har flera olika finansieringskällor. Det är vanligt att aktörerna utöver en grundfinansiering också finansierar sin verksamhet genom att driva projekt. Tabellen indikerar att aktörerna står på en stark finansiell grund och inte bör vara särskilt sårbara för förändringar i en enskild finansieringskälla. Det kan dock noteras att nyföretagarkontoren och ett av riskkapitalbolagen är samverkansprojekt, vars framtid därmed är beroende av fortsatt stöd från deras nuvarande eller andra finansiärer. När det gäller riskkapitalbolagen finansieras Partnerinvest till och med 2014 av EU-medel samt ett flertal regionala medfinansiärer. Dess fortsatta verksamhet är därmed beroende av stöd också i nästa programperiod för EU:s strukturfonder. Inlandsinnovation är däremot ett statligt riskkapitalbolag med en finansieringsram på två miljarder kronor. Denna finansieringsram kan dock utökas över tid: fonden är en så kallad revolverande ("evergreen") fond, vilket innebär att eventuell positiv avkastning från investeringarna används till att finansiera ytterligare investeringar. 20 Det bör dock också noteras att riskkapitalbolagens verksamhetsområden även sträcker sig utanför Norrbottens län, vilket innebär att det inte finns någon garanti för att deras ägarkapital tillfaller norrbottniska företag Fördelning av finansiering utifrån geografi, bransch och kön Åtta aktörer i denna studie tillhandahåller någon form av finansiering till företag: Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Innovationsbron, Länsstyrelsen, Norrbottens läns landsting, Norrlandsfonden, Partnerinvest och Inlandsinnovation. Länsstyrelsen i Norrbottens län har efterfrågat en överblick av hur dessa aktörers finansiering fördelas geografiskt i länet. I det följande redogör Ramböll för den information som finns kring detta, baserat på intervjuer med aktörerna, information från deras hemsidor samt andra tillgängliga källor. I den mån information finns kring fördelningen av finansiering efter kön återges även detta. 20 Intervju med Inlandsinnovation; Inlandsinnovation, Om Inlandsinnovation,

19 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 15 Almi Företagspartner erbjuder riskvillig finansiering "när ingen annan gör det", det vill säga agerar som marknadskompletterande finansiär i högriskprojekt. Almi erbjuder flera finansieringsformer: 21 Företagslån: Lån för både nya och redan etablerade företag. Mikrolån: För företag med mindre kapitalbehov. Innovationslån: För utveckling av innovationsprojekt. Exportfinansiering: För företag som säljer till utländska marknader I en intervju med Almi Företagspartner Nord berättar respondenten att utlåningen till de glesbefolkade delarna av Norrbotten är liten i absoluta tal, men när det gäller utlånade kronor per invånare är glesbygden överrepresenterad. 22 En tidigare studie från Luleå Tekniska Universitet redogör för hur Almis och andra aktörers finansiering fördelats över Norrbottens kommuner, till kvinnor och män samt efter bransch under delar av 2000-talet. 23 När det gäller Almi Företagspartner baseras analysen på 299 ansökningar mellan år 2006 och Den absoluta fördelningen av dessa lån har i störst utsträckning gått till de relativt mest folkrika kommunerna Luleå, Boden, Kiruna och Piteå. 24 Enligt studien från Luleå Tekniska Universitet beviljar Almi signifikant mer finansiering till mäns företagande än till kvinnors företagande. 25 Detta kan förmodligen delvis förklaras av att Almis beviljade lån främst gått till företag inom Tillverkningsbranschen, som enligt studien beviljats cirka två tredjedelar mer i lånebelopp än den bransch som beviljats näst mest lån: Hotell- och restaurangverksamhet. Tillverkningsbranschen är en bransch som, både i termer av sysselsättning och företagande, domineras av män, vilket bland annat studeras i kapitel 4 i föreliggande rapport. Där framgår att cirka 22 procent av de förvärvsarbetande männen i Norrbottens län återfinns inom Tillverkning och utvinning, mot cirka fem procent av kvinnorna. När det gäller sysselsatta som är företagare är dock skillnaderna mindre; cirka nio procent av samtliga företagande män är företagare inom Tillverkning och utvinning och cirka fem procent av samtliga företagande kvinnor är företagare i samma bransch. Studeras dock branschen (och inte könet) utgör män cirka 82 procent av det totala antalet företagare inom Tillverkning och utvinning och kvinnor således cirka 18 procent. Arbetsförmedlingen betalar ut anställningsstöd till företag samt stöd vid start av näringsverksamhet ("starta eget-bidrag") till potentiella företagare. Det finns dock ingen tillgänglig statistik kring hur dessa stöd fördelats till individer i Norrbottens kommuner. Enligt den intervju Ramböll genomfört med en företrädare för en arbetsförmedling i Norrbotten har 65 procent av starta eget-bidragen gått till kvinnor det senaste året. Tidigare år uppges fördelningen mellan kvinnor och män vara jämn. Innovationsbron investerar i bolag i tidiga skeden i form av delägarskap via aktieägaravtal (ägarkapital), insats mot royalty (IMR) eller kommersiell verifiering. 26 Det finns ingen tillgänglig statistik kring hur investeringarna fördelar sig i Norrbottens kommuner. Dock kan noteras på Innovationsbrons hemsida att investeringarna i hela landet gått till företag i branscherna IKT (32 procent), Life Science (30 procent), Industri (25 procent) och Clean Tech (13 procent). 90 procent av investeringarna har gått till män och tio procent till kvinnor. Varje år får Länsstyrelsen medel av regeringen som ska användas till olika typer av företagsstöd, såsom regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, mikrobidrag, konsultcheckar och innovationsbidrag. Olika regelverk gäller för utbetalning av olika typer av företagsstöd, men vanligen ska Länsstyrelsen prioritera företag inom branscher med koppling till till- 21 Almi Företagspartner, Finansiering, 22 Intervju med Almi Företagspartner Nord 23 Johansson, Jeaneth & Malin Malmström (2011) Företagande i Norrbotten & Tillgång till offentlig finansiering är genus en faktor?, Luleå Tekniska Universitet 24 Ibid., s Ibid., s Intervju med Innovationsbron Norrbotten; Innovationsbron, Investering/kapital,

20 DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET OCH KVINNORS FÖRETAG 16 växtområdena i länets tillväxtprogram, men inte bevilja företagsstöd till företag som konkurrerar på en lokal marknad, detta då stöd riskerar att snedvrida konkurrensen. 27 I absoluta tal tilldelades företag i Kalix kommun mest företagsstöd år 2011, följt av Arjeplog och Gällivare. De lägsta beloppen tillföll företag i Haparanda, Överkalix och Boden kommuner. I kronor per invånare betalades mest företagsstöd år 2011 ut till Arjeplog, Kalix och Jokkmokk och minst till Haparanda, Boden och Luleå. 28 Fördelningen speglar i hög grad de regelverk som gäller för stödet samt att beslut om företagsstöd ska ta sin utgångspunkt i de branscher som tillhör länets tillväxtområden, där exempelvis test- och övningsverksamheten är lokaliserad i Arjeplog. 29 I termer av branscher beviljas mest medel till företag inom tillverkningsindustrin, som år 2011 beviljades cirka 40 procent av samtliga beviljade stöd (då innovationsbidraget räknas bort). Därefter kom besöksnäringen (37 procent), biltestverksamhet (18 procent), företagstjänster (tre procent) och övrig verksamhet (knappt två procent). Enligt den studie från Luleå Tekniska Universitet som tidigare nämnts stämmer beviljandemönstret också överens med det totala ansökningsmönstret. 30 Ur ett genusperspektiv beviljas män mer företagsstöd än kvinnor i Norrbottens län, en skillnad som enligt studien från LTU är statistiskt signifikant. För åren 2010 och 2011 beviljades män cirka 74 miljoner kronor och kvinnor 13 miljoner kronor. Samtidigt ansökte kvinnor om betydligt färre belopp, cirka 16 miljoner kronor, jämfört med män som ansökte om cirka 115 miljoner. Därmed är den så kallade beviljandegraden 31 högre för kvinnor; nära 78 procent av de belopp som kvinnor ansökte om beviljades, mot 64,5 procent för män. 32 Detta resultat antyder att det faktum att kvinnor ansöker om mindre belopp än män är minst lika intressant att problematisera som det faktum att män erhåller mest företagsstöd i absoluta tal: att företagande kvinnor ansöker om mindre stödbelopp från Länsstyrelsen är dels en återspegling av att företagande kvinnor utgör en klar minoritet av företagarna i länet (se vidare kapitel 4), men kan även betyda att de regelverk som omgärdar företagsstöden gynnar män framför kvinnor när det gäller vilka som är aktuella att ansöka om stöd. Att företagen inte får konkurrera på en lokal marknad, samt ska verka inom branscher med koppling till länets tillväxtprogram, kan således innebära ett hinder för företagande kvinnor att ansöka om företagsstöd. Norrbottens läns landstings division Kultur och utbildning stödjer kulturen i länet, bland annat genom att hantera projektansökningar för att bevilja medel till företagare. Landstinget finansierar inom olika stödområden och stöd utgår till regionala projekt eller som medfinansiering. 33 Enligt den rapport från Luleå Tekniska Universitet som nämnts tidigare söks mest finansiering inom områdena Kreativa näringar och Klimat, miljö, energi. Dessa områden är också de som beviljas mest finansiering. När det gäller den geografiska spridningen av projektmedel har det mellan åren 2006 och 2010 ansökts mest kapital till projekt som omfattar hela Norrbotten, därefter till projekt som omfattar Piteå och Luleå kommuner. Ansökningsmönstret stämmer väl överens med beviljandemönstret, med undantag av att projekt som omfattar Jokkmokks kommun beviljats näst mest projektmedel. När det gäller könsfördelning visar studien från Luleå Tekniska Universitet att landstinget totalt sett beviljar mer finansiering till mäns företagande än kvinnors, även om kvinnor erhåller mer projektmedel i genomsnitt i förhållande till de belopp de ansöker om. 34 Den så kallade beviljandegraden är alltså, såsom i fallet med Länsstyrelsens företagsstöd, högre för kvinnor. 27 Intervju med Länsstyrelsen i Norrbottens län; Länsstyrelsen i Norrbotten, Företagsstöd, 28 Ramböll baserar detta på egna beräkningar där vi dividerat det totala stödet per kommun år 2011 med kommunernas folkmängd den 31 december 2011, det senare hämtat från SCB:s befolkningsstatistik. 29 Statistik från Länsstyrelsen i Norrbottens län; intervju med handläggare på Länsstyrelsen i Norrbottens län 30 Johansson, Jeaneth & Malin Malmström (2011) Företagande i Norrbotten & Tillgång till offentlig finansiering är genus en faktor?, Luleå Tekniska Universitet, s Beviljandegraden är ett relativt mått på hur mycket stöd som beviljas i relation till hur mycket stöd som har ansökts. 32 Statistik från Länsstyrelsen i Norrbottens län 33 Johansson, Jeaneth & Malin Malmström (2011) Företagande i Norrbotten & Tillgång till offentlig finansiering är genus en faktor?, Luleå Tekniska Universitet, s. 37; Intervju med Norrbottens läns landsting 34 Ibid., ss

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Främja kvinnors företagande

Främja kvinnors företagande Främja kvinnors företagande Rapport, Främja kvinnors företagande, augusti 2014 1 Bakgrund och fakta om kvinnors företagande Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231 Norrbottens län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Norrbottens län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp PM Datum April, 2014 EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET SAMMANSTÄLLNING FRÅN WORKSHOP 28 MARS EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE

KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE Avsedd för Region Värmland Dokumenttyp Rapport Datum Januari, 2012 KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494 40 F +46 (0) 10 615 20 00 www.ramboll-management.se

Läs mer

Vi är den kreativa mötesplatsen för idéer och innovativa företag som vill växa.

Vi är den kreativa mötesplatsen för idéer och innovativa företag som vill växa. Kapital Vi har direkta kontakter till olika finansiärer. Med våra samarbetspartners, exempelvis ALMI Företagspartner och Regionförbundet, kan du diskutera bidrag till din tjänst eller produkt. Kontor I

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Goda exempel i regionen Lusthusbacken i Piteå

Goda exempel i regionen Lusthusbacken i Piteå Dialogmöte Hållbart byggande genom ökad samverkan i Norra Sverige Goda exempel i regionen Lusthusbacken i Piteå Luleå 2014-02-26 Christer André, projektledare IUC Norrbotten AB LTU är huvudman i samverkan

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Utveckling av Acusticum

Utveckling av Acusticum Utveckling av Acusticum Bakgrund Acusticum är en regional, nationell och europeisk branschsatsning på kulturella och kreativa näringar. Satsningen har pågått i drygt 10 år och innefattat olika typer av

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Tjänsteskrivelse Regionledningskontoret Regional utveckling Karolina Borg Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Förslag till beslut: Bevilja

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling. Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB

Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling. Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Tidigare

Läs mer

Kartläggning av aktörerna på miljöteknikområdet

Kartläggning av aktörerna på miljöteknikområdet Kartläggning av aktörerna på miljöteknikområdet Uppdragsnummer N2014/2726/E Tillväxtverkets dnr 1.2.2-2014-2582 1 Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4 Bortfallsanalys...

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

MISSIV 1(2) 2014-03-11 LJ 2014/353

MISSIV 1(2) 2014-03-11 LJ 2014/353 MISSIV 1(2) 2014-03-11 LJ 2014/353 Landstingsstyrelsen Enterprise Europé Network - EEN Med anledning av regionbildning görs i enlighet med regionbildningskommitténs förslag en översyn av sex organisationer

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig

Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig LTU Business AB är en regional huvudaktör för innovation och tillväxt. Vi främjar samverkan mellan Luleå tekniska universitet, näringsliv

Läs mer

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Slutrapport Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Bakgrund Det sker stora strukturförändringar i Skåne inom i stort

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Kostnadsfria seminarier

Kostnadsfria seminarier Nyhetsbrev från Stockholms NyföretagarCentrum Nyhetsbrev Vecka 10 Mars 2009 Kostnadsfria seminarier Minikurser ALMI Företagspartner: Aktuell information Företagarna: Tisdagsträff den 3 mars Kostnadsfria

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E FÖRETAGARES BEHOV AV STÖD E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E A V A T T I T Y D I K A R L S T A D A B P Å U P P D R A G A V D E T

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Uppdrag skyddat boende Politiska samverkansberedningen

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

Främja kvinnors företagande. 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014

Främja kvinnors företagande. 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014 Främja kvinnors företagande 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014 KVITS -kvinnors företagande inom ITS Syfte: Kartlägga alla företag som verkar inom logistik, IT och ITS och som drivs av kvinnor. Projektledare:

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Näringsdepartementet Tillväxtverket 310 anställda Budget ca. 4000 miljoner SEK (Inklusive regionala fonden) VINNOVA (Verket för innovationssystem) 200 anställda

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Torbjörn Lidberg, (s),

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 93% Nej 7% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag ALMI INVEST Kompetens och kapital för tillväxt i bolag Pär Nordström Investerings ansvarig Såddkapital Almi-koncernen i siffor Kontor på 40 orter Över 500 medarbetare. Drygt 350 portföljbolag 3 331 lån

Läs mer