Södermöre kommundelsnämnd

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Södermöre kommundelsnämnd Tid Onsdagen den 20 april 2016 kl Plats Omsorgsförvaltningen, Torsåsgatan 1B, Kalmar. Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn Tillgång till kaffe och smörgås finns från kl Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista 1. Val av justerare. 2. Godkännande av föredragningslista. Beslutsärenden 3. Riktlinjer för skolskjuts gällande förskoleklass, grundskola och särskola (bilaga). Föredragande: Wolfgang Friedh. 4. Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen 8 kap. 5 (bilaga). Föredragande: Thomas Johansson. 5. Yttrande över remiss Förslag till allmänt reglemente samt nämndspecifika reglementen (bilaga). Föredragande: Thomas Johansson. 6. Budgetuppföljning efter mars 2016 (bilaga). Förslag till beslut: Södermöre kommundelsnämnd beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Föredragande: Sara Andersson. 7. Ekonomiskt utfall för äldreomsorgen och den kommunala hälso- och sjukvården i Södermöre januari-mars 2016 (bilaga). Föredragande: Sara Andersson.

2 Södermöre kommundelsnämnd KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) Informationsärenden 8. Kommunens revisorers rapport Granskning av vårdkedjan för sjuka äldre (bilaga). Föredragande: Mattias Ask. 9. Medborgardialog. 10. Förvaltningskontoret informerar. 11. Rapporter från olika demokratiska mötesformer. 12. Kontaktmannaskap. 13. Kommande aktiviteter. 14. Anmälnings- och kännedomsärenden (bilaga). 15. Delegationsbeslut (bilaga).

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Wolfgang Friedh SKDN 2016/ Södermöre kommundelsnämnd Riktlinjer för skolskjuts gällande förskoleklass, grundskola och särskola Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att fastställa riktlinjer för skolskjuts gällande förskoleklass, grundskola och särskola att gälla fr.o.m Bakgrund Gällande skolskjutslinjer reviderades senast Sedan dessa har arbete pågått för att utveckla stödet till rektor i en mängd olika skolskjutsfrågor. En av de stora frågorna har varit på vilket sätt stödet till rektorer i bedömning av trafikförhållanden längs skolväg skulle kunna se ut. I Skolskjutsförordningen :340, står det att: nämnden bestämmer (i vårt fall rektor på delegation) efter att ha inhämtat synpunkter från den kommunala nämnd som ansvarar för trafikfrågor, polismyndighet, och väghållare för varje skolskjuts. Detta är ett komplext system där rektor har haft svårt att få fram saklig information för sitt beslutsfattande. I samarbete med samhällsbyggnadskontoret som ansvarar för trafikfrågor i Kalmar kommun har ett mallverktyg tagits fram utifrån trafikverkets kriterier vid bedömning av cykelstråk. Detta mallverktyg finns nu i dokumentet riktlinjer för skolskjuts. Ett förtydligande kring rektors ansvar att utreda har tillkommit dokumentet Kvalitetssäkring av skolskjuts. I förslag till nya skolskjutsriktlinjer finns en förtydligan kring funktionsnedsättning eller andra undantag då dessa kan vara tillfälliga eller bestående samt att de ska styrkas med läkarintyg. Även förtydligande då Kalmar kommuns olycksfallsförsäkring alt. vårdnadshavares försäkring kan vara aktuell. Den tredje större förändringen gäller transport till korttidsboende. Transport till korttidsboende är inte att betrakta som skolskjuts enligt skollagen då det inte handlar om transport mellan elevs folkbokföringsadress och skola. I samarbete med KLT erbjuder Kalmar kommun kostnadsfri transport för elever som har beslut enligt LSS som inte räknas som skolskjuts. Förutsättningar Södermöre kommundelsförvaltning Förvaltningskontoret Adress Harbyvägen 3, Ljungbyholm Tel vx sodermore@kalmar.se

4 SKDN 2016/ (2) finns beskrivna i skolskjutsriktlinjerna och kommer att utvärderas under våren Mats Linde Förvaltningschef Wolfgang Friedh Planeringssekreterare Bilaga Riktlinjer för skolskjuts

5 Handläggare Datum Wolfgang Friedh Dnr 2016/ Riktlinjer för skolskjuts gällande förskoleklass, grundskola och särskola Syfte För elever i grundskola och särskola i Kalmar kommun anordnar barn- och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning skolskjuts enligt dessa riktlinjer. Riktlinjerna är indelade i olika delar som beskriver vad som gäller vid skolskjuts utifrån de olika begreppen: bilaga 1: Skolskjuts för elev som går i kommunal grundskola i det upptagningsområdet som man tillhör bilaga 2: Skolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än den man är placerad i enligt upptagningsområde. D.v.s. Val av annan skola. bilaga 3: Elev med växelvis boende som går i kommunal grundskola i det upptagningsområdet som man tillhör bilaga 4: Elev som har valt fristående skola, verksam inom Kalmar kommun. Genomförande Allmänt om skolskjuts Vad säger skollagen om skolskjuts? Skollagen 10 kap 32 : Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. För elever i grundsärskola gäller skollagens 11 kap 31. Södermöre kommundelsförvaltning Förvaltningskontoret Adress Harbyvägen 3, Ljungbyholm Tel vx sodermore@kalmar.se

6 2 (11) Hur anordnas skolskjuts? Skolskjuts i Kalmar kommun anordnas med upphandlade skolskjutslinjer eller linjelagd kollektivtrafik. Kalmar länstrafik (KLT) ansvarar för transporten av skolskjutsar via skolskjutsavtal. Elevens resväg till och från skolan kan innebära byte av fordon. Elev som är berättigad till skolskjuts erhåller busskort som färdbevis. Vem beslutar? Det är Kalmar kommun som beslutar hur den praktiska tillämpningen skall utformas för skolskjuts. Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd fattar beslut om gällande skolskjutsriktlinjer. Beslut om beviljande av skolskjuts är delegationsbeslut och fattas av rektor på respektive skola. Överklagan av beslut Beslut om skolskjuts som fattas för elever som går i den skola kommunen placerat dem i kan överklagas genom förvaltningsbesvär (avser beslut som är fattade enligt 1:a stycket 10 kap 32 och 11 kap. 31 i Skollagen). Domstolens prövning av ärendet är fullständig och omfattar således både lämpligheten och lagligheten i det överklagade beslutet. Det är bara den som är direkt berörd av beslutet som kan överklaga.

7 3 (11) Skolskjuts för elev som går i kommunal grundskola i det upptagningsområde som man tillhör (bilaga 1) För att var berättigad till skolskjuts måste elev uppfylla km avståndet mellan bostadens tomtgräns och skolans tomtgräns enligt följande avstånd: Förskoleklass 2 km År km År km År km För avstånd till på/avstigningsplats finns följande km gränser framtagna. Dessa avstånd är ca avstånd och är flexibla uppåt pga. skolskjutshållplats/hållplatsens placering: Förskoleklass ca 1,5 km År 1-6 ca 2,5 km År 7-9 ca 3,5 km På-/avstigningsplatser På- och avstigning får endast ske vid de av skolan eller KLT fastställda och anvisade hållplatserna. Dessa hållplatser tas fram i samråd mellan skola, KLT, väghållare, polismyndighet samt trafikavdelningen Kalmar kommun för centrala Kalmar och Trafikverket för ytterområdena. Funktionsnedsättning eller andra undantag Funktionsnedsättning hos elev eller annan särskild omständighet kan ge rätt till skolskjuts. Funktionsnedsättningen ska vara varaktig och inte tillfällig samt styrkt med läkarintyg. Bedömning i varje enskilt fall görs efter framställan från vårdnadshavaren på speciell blankett. Beslutsärende av rektor. Funktionsnedsättning vid olycksfall se rubrik Vad gäller vid olycksfall. Vad gäller vid olycksfall Vid olycksfall ska kommunens försäkring alt. vårdnadshavarens egentecknade olycksfallsförsäkring utnyttjas. På Kalmar kommuns webbsida finns mer information. Familjehemsplacerade barn För elev som av Socialtjänsten är placerad i familjehem är inte Barn och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd skyldiga att anordna och bekosta skolskjuts till och från detta hem. Korttidsboende Resor till och från korttidsboende är ej skolskjutsberättigade. Under läsåret 2015/2016 finns ett samverkansavtal mellan Kalmar kommun och Kalmar Länstrafik som medger transport för elev som har blivit beviljad korttidsboende enligt LSS. Transporten avser resa mellan kortidsboende och skola eller omvänt under terminstid. Skolskjutstider Rätt till skolskjuts gäller till och från de klockslag, som skolans verksamhet börjar respektive slutar. Skolskjuts lämnar eleverna före ordinarie skolstartstid och hämtar efter varje skolas ordinarie sluttid. Dessa tider behöver inte sammanfalla med lektionsstart/lektionsslut för den enskilde eleven. Vid skolskjuts

8 4 (11) med KLT:s ordinarie linjelagda turer styrs elevens resa till och från skolan av KLT:s ordinarie tidtabell. Väntetider och restider Maximal väntetid vid transport till skolan är i snitt 30 min per dag och maximal väntetid vid hemtransport från skolan är i snitt 20 min per dag. Dessa tider avser skolans start- och sluttid och inte varje enskild elevs start- och sluttid. Väntetiden inkluderar all väntetid för eleven under transport, alltså även väntetid vid byte av transportmedel under resans gång. För elevens tid på bussen kan inte ges några maxtider, då tiden i de flesta fall beror på bostadsort. Bor eleven långt från skolan får eleven automatiskt längre tid på bussen. Ansvaret för elevens transport till skolan Vårdnadshavaren har ansvaret till dess att eleven stigit på fordonet. Chauffören av skolskjutslinje alt. KLT:s ordinarie linje har ansvaret under resan. Transportören ansvarar för att gällande ordningsregler och trafikbestämmelser följs under färden. När eleven kommer till skolans område tar skolan över ansvaret. Samma gäller vid hemfärd fast i omvänd ordning. Färdbevis - skolskjutskort Skolskjutsärende inklusive färdbevis hanteras av den skola där eleven får sin undervisning. Ingen expeditionskostnad utgår vid förlorat färdbevis. Vad är inte skolskjutsberättigat? Målsmans sjukdom. Skolskjuts till eller från fritidshem eller förskola. Trafikförhållanden längs elevs skolväg Undantag från regeln om skolvägens längd, mellan hemmet och skolan respektive mellan hemmet och på-/avstigningsplatsen, kan göras om trafikmiljön längs elevens närmaste lämpliga färdväg anses riskfylld. Bedömning och utredning i varje enskilt fall görs av rektor på respektive skola efter framställan från vårdnadshavaren på speciell blankett. Detta är ett beslutsärende av rektor. Vid bedömning av vägsträcka används Bedömningsmall för bedömning av vägsträcka. Följande kriterier för bedömning av vägavsnittet används: Elevs ålder Hastighet på aktuell vägsträcka Fordon per dygn Förutsättning dvs. blandtrafik, cykelbanan alt. cykelfält Korsning med endast väjningsplikt

9 5 (11) Bedömningsmall för bedömning av vägsträcka* Tabell nedan används för elever i förskoleklass årskurs 6. Hastighet Km/tim) ÅDT (fordon/dygn) 30 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 40 Mindre än 3000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Över 3000 Förutsättning (cykelbana, cykelfält minst 1,5m breda eller blandtrafik) Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 50 Mindre än 2500 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Över 2500 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 60 Mindre än 500 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Över 500 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 70 Mindre än 500 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Över 500 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik > 70 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Bedömning Grönt: vägavsnittet kan inte anses vara trafikfarligt Rött: vägavsnittet anses vara trafikfarligt Bedömning korsningar med endast väjningsplikt Det är olämpligt att korsa en väg utan något annat än väjningsskylt och målning om hastigheten är 60 km/tim eller högre. Är hastigheten 100 km/tim är det olämpligt med plankorsning. Det är även olämpligt att korsa vägar med lägre hastighet om trafikmängden överstiger fordon/dygn. * Bedömningsmallen är framtagen i samarbete med samhällsbyggnadskontoret och är baserad på Trafikverkets klassificeringsmaterial för cykelleder.

10 6 (11) Tabell nedan används för elever i årskurs 7-9 Hastighet ÅDT (fordon/dygn) 30 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 40 Mindre än 3000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Över 3000 Förutsättning (cykelbana, cykelfält minst 1,5m breda eller blandtrafik) Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 50 Mindre än 2500 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Över 2500 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 60 Mindre än 2000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Över 2000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 70 Mindre än 500 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Över 2000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 80 Mindre än 250 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 90 Över 2500 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Grönt: vägavsnittet kan inte anses vara trafikfarligt Rött: vägavsnittet anses vara trafikfarligt Bedömning korsningar med endast väjningsplikt Det är olämpligt att korsa en väg utan något annat än väjningsskylt och målning om hastigheten är 100 km/tim eller högre. Det är även olämpligt att korsa vägar med lägre hastighet om trafikmängden överstiger fordon/dygn.

11 7 (11) Skolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än den man är placerad i enligt upptagningsområde dvs. Val av annan skola (bilaga 2) Vad säger skollagen? När elev väljer att gå i en annan kommunal skola än den som man tillhör i sitt upptagningsområde, upphör rätten till skolskjuts. Kommunen har då inte någon skyldighet att anordna skolskjuts enligt skollagens 10 kap 32 första stycket. Men i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. På vilket sätt erbjuder Kalmar kommun skolskjuts då? Kalmar kommun erbjuder då elev som har gjort detta aktiva val, skolskjuts med skolskjutskort och ordinarie linjelagd busstrafik, om man uppfyller km avståndet mellan bostadens tomtgräns och skolans tomtgräns enligt följande: Förskoleklass År 1-3 År 4-6 År km 3 km 4 km 5 km Vad gäller inte? När elev väljer en annan kommunal grundskola än den som man tillhör gäller inte skollagens 10 kap 32 första stycket kring: färdvägens längd, trafikförhållanden eller elevs funktionsnedsättning. Kalmar kommun har då ingen skyldighet att ta hänsyn till dessa omständigheter. Gäller samma riktlinjer som för elever som går i det upptagningsområde som man tillhör? Nej, när man gör ett aktivt val av en annan kommunal grundskola gäller inte Kalmar kommuns riktlinjer om avstånd till på-/avstigningsplats, trafikförhållanden längs skolväg, funktionsnedsättning, skolskjutstider, väntetider och restider samt ansvar för elevens transport under resan med kollektivtrafik. Hur ansöker jag om skolskjuts? Ansökan om skolskjuts vid val av annan skola ska göras på speciell blankett som finns på Kalmar kommuns webbsida och på varje skola. Ansökan lämnas till vald skolas expedition. Beviljad skolskjuts gäller för ett läsår. Beslut om beviljande av skolskjuts är delegationsbeslut och fattas av rektor på respektive skola. Går skolskjutsbeslutet vid val av annan kommunal grundskola än den man skulle placerats i att överklaga? Överklagan kan ske genom laglighetsprövning (beslutet är fatta enligt 2:a stycket 10 kap :32 och 11kap:31 i Skollagen). Det är en begränsad form av överklagande som innebär att domstolen tittar på om kommunen har fattat beslutet enligt de lagar som gäller. Domstolen prövar däremot inte om beslutet är lämpligt. Alla kommunmedlemmar kan överklaga ett sådant beslut.

12 8 (11) Skolskjuts för elev med växelvis boende som går i kommunal grundskola i det upptagningsområde som man tillhör (Bilaga 3) Behovet av skolskjuts prövas enligt våra kommunala riktlinjer från båda vårdnadshavarnas adresser oavsett om vårdnadshavarna bor inom samma eller i olika upptagningsområden. Elev ska gå i den skolan i det upptagningsområdet som man tillhör. Kommunens skyldighet att pröva behovet av skolskjuts förutsätter att det är fråga om ett växelvis boende, ett fast arrangemang som är förankrat i lagstiftningen eller ett varaktigt boende som är att jämställa med växelvis boende. Med växelvis boende menas vanligtvis att barnet vistas ungefär lika mycket och har ett varaktigt boende, hos båda vårdnadshavarna. Barnet kan dock bara vara folkbokfört hos en vårdnadshavare. Vårdnadshavare som begär skolskjuts vid växelvis boende ska i god tid - minst 1 månad före begäran kan verkställas - ge in ett fast schema, avtal eller dom som visar att det är fråga om ett varaktigt och fast arrangemang. Det ska framgå vilka veckor barnet bor hos respektive vårdnadshavare. På vilket sätt erbjuder Kalmar kommun skolskjuts? Skolskjuts ska i första hand ske med upphandlad skolskjutslinje eller linjelagd kollektivtrafik. Busskort som färdbevis erhålls. Transport med skoltaxi kan vara aktuellt med hänsyn till ålder enligt följande: Från förskoleklass t.o.m. årskurs 3 kan färdmedlet skoltaxi vara aktuellt. Rektor fattar beslut om färdmedel för elev i förskoleklass t.o.m. årskurs 3. Fr.o.m. med årskurs 4 t.o.m. årskurs 9 är det alltid skolskjuts med linjelagd trafik alt. upphandlad skolskjutslinje som gäller. Ansökan om skolskjuts vid växelvis boende görs av målsman till vald skola på speciell blankett som finns i verksamhetsledningssystemet samt på extern skolskjutshemsida. Individuell prövning skall ske i varje enskilt fall. Ärendet är ett beslutsärende av rektor. Skolskjuts beviljas som längts för ett läsår i taget. Kan man få skolskjuts vid växelvis boende när man har valt en annan skola än den eleven tillhör? Nej, eftersom man har valt en annan skola än den man skulle ha gått i så gäller inte skolskjuts vid växelvis boende, oavsett om det gäller annan kommunal grundskola eller fristående skola. Har kommunen skyldig att anordna skolskjuts mellan olika kommuner? Nej, kommunen har inte någon skyldighet att anordna skolskjuts till och från en vårdnadshavare som bor i annan kommun än elevens hemkommun. Den s.k. lokaliseringsprincipen i kommunallagen säger att en kommun skall vara verksam för sina medlemmar och inom sitt område.

13 Överklagan av beslut Överklagan kan ske genom laglighetsprövning (beslutet är fattade enligt 2:a stycket 10:32 och 11:31 i Skollagen). Det är en begränsad form av överklagande som innebär att domstolen tittar på om kommunen har fattat beslutet enligt de lagar som gäller. Domstolen prövar däremot inte om beslutet är lämpligt. Alla kommunmedlemmar kan överklaga ett sådant beslut. 9 (11)

14 10 (11) Skolskjuts för elev som valt en fristående skola verksam inom Kalmar kommun (bilaga 4) Vad säger skollagen? Enligt skollagens 10 kap 40, ska hemkommunen anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 32 andra stycket andra meningen, gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. D.v.s. i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Vem är berättigad till skolskjuts? Elev vid fristående skola kan få skolskjuts från folkbokföringsadressen om färdvägen mellan bostadens tomtgräns och skolans tomtgräns överstiger följande gränser: Förskoleklass År 1-3 År 4-6 År km 3 km 4 km 5 km Vad gäller inte? När elev väljer en fristående skola gäller inte skollagens 10 kap 32 första stycket kring: färdvägens längd, trafikförhållanden eller elevs funktionsnedsättning. Ingen hänsyn till dessa omständigheter tas. Gäller samma riktlinjer för elever som väljer en fristående skola? Nej, när man gör ett aktivt val av en fristående grundskola gäller inte Kalmar kommuns riktlinjer om avstånd till på-/avstigningsplats, trafikförhållanden längs skolväg, funktionsnedsättning, skolskjutstider, väntetider och restider samt ansvar för elevens transport under resan med kollektivtrafik. Hur ansöker jag om skolskjuts? Ansökan om skolskjuts vid val av annan skola ska göras på speciell blankett som finns på Kalmar kommuns webbsida och på varje fristående skola. Ansökan lämnas till vald fristående skolas expedition. Beviljad skolskjuts gäller för ett läsår i taget. Hur anordnas skolskjuts Skolskjuts sker med KLT:s befintliga linjelagda trafik. Elev som är berättigad till skolskjuts erhåller busskort som färdbevis.

15 Går skolskjutsbeslutet vid val av annan fristående skola än den man skulle placerats i att överklaga? Skolskjutsbeslut som har fattats för elever som valt att gå i en annan skola, kommunalt eller enskilt driven, än den kommunen skulle placerat dem i kan överklagas genom laglighetsprövning (beslutet är fatta enligt andra stycket 10:32 och 11:31 i Skollagen). Det är en begränsad form av överklagande som innebär att domstolen tittar på om beslutet är fattat enligt de lagar som gäller. Domstolen prövar däremot inte om beslutet är lämpligt. Alla kommunmedlemmar kan överklaga ett sådant beslut. 11 (11)

16 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson SKDN 2016/ Södermöre kommundelsnämnd Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen 8 kap. 5 Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd föreslår kommunfullmäktige besluta att höja avgiftstaket (maxtaxa) för avgift enligt socialtjänstlagen 8 kap. 5 till en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. Beslutet gäller ifrån 1 juli Bakgrund Bestämmelserna om kommunernas rätt att ta ut avgifter inom äldreomsorgen finns i 8 kap. socialtjänstlagen (2001:453). Kommunen får enligt 8 kap 2 socialtjänstlagen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer bland annat för hemtjänst, dagverksamhet, bostad i särskilt boende som inte upplåts genom ett hyresförhållande enligt 12 kap. jordabalken (hyreslagen) och för annan liknande social tjänst. Avgifterna får inte överskrida kommunens självkostnader. Innan kommunen får ta ut avgift ska den enskilde tillförsäkras tillräckliga medel av sin inkomst för normala levnadskostnader uttryckt som en andel av prisbasbeloppet och för faktisk hyreskostnad. Tillsammans utgör dessa kostnadsposter den enskildes förbehållsbelopp. Av överskjutande inkomster, det s.k. avgiftsutrymmet, får kommunen ta ut avgift för hemtjänst. Utredning Riksdagen antog i december 2015 regeringens budgetproposition. I beslutet ingick en höjning av den totala avgift kommunen får ta ut inom äldreomsorgen. Detta regleras som en ändring i socialtjänstlagen 8 kap. 5. Det nya beslutet innebär att den enskildes avgifter får: för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 Södermöre kommundelsförvaltning Adress Harbyvägen 3, LJUNGBYHOLM Tel vx

17 SKDN 2016/ (2) gånger prisbasbeloppet. Detta innebär en höjning från nuvarande avgiftstak (maxtaxa) från 1772 kr/månad till 1991 kr/månad. En kommun kan välja om man ska anpassa sig till lagändringen eller vara kvar på tidigare nivå. Denna lag träder i kraft den 1 juli Riksdagens beslut innebär att kommunerna ges möjlighet att höja taket för maxtaxa inom äldreomsorgen. Oavsett vad kommunen väljer, att höja avgiftstaket eller att avstå, så innebär det konsekvenser. Konsekvens av höjning av avgiftstaket En höjning berör omsorgstagare som idag betalar omsorgsavgift som uppgår till maxtaxa, 1772 kr/månad. Dessa har alltså ett avgiftsutrymme på 1772 kr/månad eller mer. Hur stor höjningen blir om avgiftstaket höjs är individuell och storleken på höjningen avgörs av den enskildes avgiftsutrymme. Omsorgstagare med ett avgiftsutrymme på 1991 kr/månad eller mer får hela höjningen på sin avgift. Avgiften för dessa kan höjas med 219 kr/månad. En uppskattning är att höjningen berör personer. Det innebär att ca 75 % av omsorgstagarna i Kalmar inte berörs. Omsorgstagare med nettoinkomst under kr/månad berörs sannolikt inte av höjt avgiftstak. Konsekvens av att avstå höjning av avgiftstaket Staten har beslutat att i enlighet med kommunala finansieringsprincipen att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskas med 148 miljoner kr per år till landets kommuner till följd av höjt avgiftstak. Enligt beräkning minskas Södermöre kommundelsnämnds budgetram med kr från år Bedömning Sveriges kommuner och landsting har ingen samlad bild vilket beslut landets tagit efter lagändringen. Det finns kommuner som avstår höjning likaväl som det finns kommuner som tagit beslut om höjning. Flertalet har sannolikt tagit beslut om höjning. Att höja avgiftstaket för avgifter inom äldreomsorgen slår naturligvis mot en grupp i samhället som ekonomiskt har väldigt skiftande disponibel inkomst. Det finns fortfarande de som bedöms som låginkomstpensionärer men dessa berörs inte av höjningen. Mot bakgrund av konsekvensen av att avstå höjning av avgiftstaket bör Kalmar kommun anpassa sig till lagändringen och höja avgiftstaket till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. Mattias Ask Tf förvaltningschef Thomas Johansson Kvalitets- och miljöstrateg Bilagor Departementsskrivelse höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen

18 Ds 2015:23 Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 Socialdepartementet

19 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm ISBN ISSN

20 Innehåll 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) Bakgrund Kommunernas intäkter från avgifter Förslag Konsekvenser Effekter för staten Effekter för kommunernas avgiftsuttag Effekter på den kommunala självstyrelsen Effekter för den enskilde Höjt bostadstillägg till pensionärer Höjt tak för hemtjänstavgiften Den sammantagna effekten för pensionärerna Författningskommentar

21

22 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I denna promemoria föreslås en höjning av högkostnadsskydden i 8 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget syftar till att ge kommunerna möjlighet att höja sina avgifter med upp till 220 kronor per månad för dem med ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak. Högsta avgift för 2015 är kronor per månad för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård och kronor per månad för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen. Avgiftstaket uttrycks i socialtjänstlagen som en andel av prisbasbeloppet. Den enskildes avgifter för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård kan till följd av ändringen komma att öka med som mest kronor per år. Kommunernas intäkter beräknas öka med upp till 148 miljoner kronor per år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

23

24 2 Promemorians lagförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Den enskildes avgifter får 1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet, 2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet. 8 kap. 5 1 Den enskildes avgifter får 1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet, 2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse 2010:250. 7

25

26 3 Bakgrund Bestämmelserna om kommunernas rätt att ta ut avgifter inom äldreomsorgen finns i 8 kap. socialtjänstlagen (2001:453). Kommunen får enligt 8 kap 2 socialtjänstlagen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer bland annat för hemtjänst, dagverksamhet, bostad i särskilt boende som inte upplåts genom ett hyresförhållande enligt 12 kap. jordabalken (hyreslagen) och för annan liknande social tjänst. Avgifterna får inte överskrida kommunens självkostnader. Kommunen får också ta ut vårdavgifter för kommunal hälso- och sjukvård enligt 26 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Innan kommunen får ta ut avgift ska den enskilde tillförsäkras tillräckliga medel av sin inkomst för normala levnadskostnader uttryckt som en andel av prisbasbeloppet och för faktisk hyreskostnad. Tillsammans utgör dessa kostnadsposter den enskildes förbehållsbelopp. Kommunen ska fastställa den enskildes individuella minimibelopp och då ta hänsyn till skäliga belopp för återkommande merkostnader som t.ex. vård- och behandlingskostnader eller läkemedel och i förekommande fall fastställa ett högre minimibelopp. Av överskjutande inkomster, det s.k. avgiftsutrymmet, får kommunen ta ut avgift för hemtjänst. Högkostnadsskyddet i socialtjänstlagen regleras i 8 kap. 5. Avgifterna för hemtjänst och dagverksamhet får tillsammans med vårdavgifter för sådan långtidssjukvård som kommunen har betalningsansvar för enligt 2 lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet per månad. Detta innebär att högsta avgift för de insatserna, enligt den så kallade maxtaxan, är kronor per månad för år

27 3 Bakgrund Ds 2015:23 För bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen gör högkostnadsskyddet att avgiften får uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet per månad. Högsta belopp för år 2015 är således kronor per månad. 3.1 Kommunernas intäkter från avgifter Hemtjänstavgifternas bidrag till kostnadstäckning har minskat. För tio år sedan täckte hemtjänstavgifterna ca fem procent av kommunernas kostnader för hemtjänst. År 2012 var hemtjänstavgifternas bidrag till kostnadstäckning under fyra procent. Kommunernas uttag av andra avgifter av äldre personer och personer med funktionsnedsättning har ökat. Det kan i särskilt boende handla om månadskostnad för kost, schabloniserade kostnader för hyra av säng, husgeråd, tv, tidningar och hushållsel. I hemtjänst kan det handla om avgifter för portionsförpackad mat, distributionsavgift för sådan mat, installation av trygghetslarm och avgift för utryckning till följd av larm. Hyra för bostad i särskilt boende regleras i hyreslagen. Kommunernas externa äldreomsorgsrelaterade intäkter som andel av äldreomsorgens totala kostnader uppgick 2013 enligt SCB:s räkenskapssammandrag till 13,1 procent (diagram 1). Det är en något större andel jämfört med 2001, det år den s.k. maxtaxan i äldreomsorgen infördes. Motsvarande andel var då 12,4 procent. Under perioden var andelen lägst 2005 med 11,8 procent och högst 2009 med 13,4 procent. Under perioden 2001 och 2013 har en viss omfördelning mellan olika slag av intäkter skett. Intäkterna från taxor och avgifter enligt 8 kap. 5 socialtjänstlagen som regleras med den s.k. maxtaxans högkostnadsskydd och förbehållsbelopp och som avser hemtjänst och dagverksamhet har relativt sett blivit mindre. Samtidigt har övriga externa intäkter blivit större. Totalt ökade de kommunala intäkterna för äldreomsorgen med drygt 3 miljarder kronor i löpande priser mellan 2002 och 2012 (diagram 2). 10

28 Ds 2015:23 3 Bakgrund Diagram 1 Kommunernas externa intäkter för äldreomsorg som andel av kommunernas kostnader, Procent Källa: Räkenskapssammandragen, SCB Övriga externa intäkter Externa bostads o lokalhyror Taxor och avgifter Kommunernas kostnader avser bruttokostnader med avdrag för interna intäkter respektive försäljning till landsting och kommuner. 11

29 3 Bakgrund Ds 2015:23 Diagram 2 Kommunernas externa intäkter för äldreomsorg i löpande priser, Miljoner kronor Övriga externa intäkter Externa bostads o lokalhyror Taxor och avgifter Källa: Räkenskapssammandragen, SCB 12

30 4 Förslag Förslag: Den högsta månadsavgiften för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med vårdavgifter för viss långtidssjukvård, ska ändras från högst en tolftedel av 0,48 procent av prisbasbeloppet till högst en tolftedel av 0,5392 procent av prisbasbeloppet. Den högsta månadsavgiften för bostad i särskilt boende ska ändras från högst en tolftedel av 0,50 procent av prisbasbeloppet till högst en tolftedel av 0,5539 procent av prisbasbeloppet. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari Regeringen vill ge kommunerna möjlighet att tillämpa en högre gräns för dels avgifter för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Dels avgifter för särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen. Förslaget innebär att takbeloppen från och med den 1 januari 2016 höjs med 220 kronor per månad jämfört med takbeloppen för Förslaget medför att kommunernas möjlighet till avgiftsuttag ökar. Regeringen avser därför i budgetpropositionen för 2016 föreslå, i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning från och med 2016 minskas med 148 miljoner kronor per år. 13

31

32 5 Konsekvenser 5.1 Effekter för staten Förslaget medför att kommunernas möjlighet till avgiftsuttag ökar. Regeringen avser därför, i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, i budgetpropositionen för 2016 föreslå att anslaget Kommunalekonomisk utjämning från och med 2016 minskas med 148 miljoner kronor per år. Den effekt staten vill uppnå genom det förbättrade bostadstillägget motverkas av avgiftssystemet för hemtjänst för vissa av dem som har hemtjänst och avgiften ökar ytterligare genom den föreslagna ändringen av avgiftstaket. 5.2 Effekter för kommunernas avgiftsuttag De föreslagna ändringarna i 8 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) beräknas ge kommunerna möjlighet att tillämpa en högre högsta avgift för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Därigenom kan kommunerna öka sina intäkter med 148 miljoner kronor per år. Förutom avgifter för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård tar kommunerna också ut hyra för bostad i särskilt boende samt avgifter för mat eller andra nyttigheter och tjänster. Sådana avgifter omfattas inte av bestämmelserna i 8 kap. 5 socialtjänstlagen. I viss mån fungerar kommunernas uttag av olika slags avgifter som kommunicerande kärl. Kommunerna är i allmänhet väl medvetna om hur deras uttag av avgifter påverkar enskilda personers privatekonomi. Därför väljer många kommuner att i enskilda fall fastställa ett högre minimibelopp på grund av merkostnader t.ex. för färdiglagad mat eller minska avgiften för mat på särskilt boende 15

33 5 Konsekvenser Ds 2015:23 för att enskilda personer med små ekonomiska marginaler inte ska behöva avstå från hjälp eller andra normala utgifter. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag kartlagt kommunernas avgiftssystem och vilka effekter de har bl.a. för enskildas ekonomi. Socialstyrelsens kartläggning visar att skillnaderna mellan olika kommuner i hur mycket de äldre får betala är betydande. Det höjda taket för avgifter medför att graden av avgiftsfinansiering för hela äldreomsorgen ökar något. Det höjda taket kan också leda till en något minskad efterfrågan på hemtjänst. Genom förslaget får kommunerna möjlighet att höja den högsta avgiften för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård med 220 kronor per månad. Från och med 2016 antas kommunerna kunna öka sina intäkter med 148 miljoner kronor per år. Sammantaget ger de föreslagna ändringarna följande effekter för kommunernas intäkter. Tabell 1 Förändringar i kommunernas uttag av avgifter Förslag staten Effekt på kommuners ekonomi i form av hemtjänstavgifter, mkr Höjt BTP +27 Höjt tak för avgift SoL 8 kap Totalt Effekter på den kommunala självstyrelsen Förslaget bedöms inte inskränka den kommunala självstyrelsen. Kommunerna får möjlighet att, om de vill, ta ut något högre avgifter för hemtjänst. 16

34 Ds 2015:23 5 Konsekvenser 5.4 Effekter för den enskilde Allmänt gäller att de som använder hemtjänst eller andra tjänster som avgiftssätts enligt socialtjänstlagens (2001:453) bestämmelser i kap 8. genom ökad disponibel inkomst t.ex. som en följd av högre pension, skattesänkningar eller höjt bostadstillägg kan få ett högre avgiftsutrymme. Beroende på vilket prisbasbelopp som regeringen senare i höst kommer att fastställa för 2016 kan det faktiska avgiftstaket för 2016 komma att skilja sig från de takbelopp som räknats fram i denna promemoria. För dem som har ett avgiftsutrymme som överstiger avgiftstaket kronor per månad för 2016 kan avgifterna för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård öka med upp till kronor per år. Ca personer med hemtjänst väntas få högre avgifter. Totalt hade drygt personer 65 år och äldre hemtjänst Motsvarande antal för personer under 65 år var ca personer. Det är kvinnor och män 65 år eller äldre som bor i särskilt boende eller har hemtjänst i ordinärt boende vilket också leder till att det är fler kvinnor än män som kommer att betala höjd avgift. Nära tre av fyra eller 74 procent berörs inte av det höjda avgiftstaket. Det är personer som har en inkomst och i förekommande fall bostadstillägg som tillsammans ger dem ett avgiftsutrymme som är lägre än den hittilsvarande högsta avgiften, kronor per månad. Med ett höjt avgiftstak enligt förslaget får den enskilde som har ett relativt högt avgiftsutrymme inte behålla något utan hela BTP ökningen går till ökad avgift. Konstruktionen av avgiftssystemet gör att det är svårt för staten att förbättra den ekonomiska standarden hos de sämst ställda hemtjänsttagarna. 5.5 Höjt bostadstillägg till pensionärer Regeringen avser föreslå att ersättningsgraden för bostadstillägg till pensionärer (BTP) ökar från 93 procent till 95 procent av bostadskostnaden upp till ett bostadskostnadstak om kronor. Detta ger en ökning av de disponibla inkomsterna med ca 494 miljoner kronor men även en ökad hemtjänstavgift med ca 27 miljoner kronor. 17

35 5 Konsekvenser Ds 2015: Höjt tak för hemtjänstavgiften Det höjda taket för hemtjänstavgiften ökar individernas kostnader för hemtjänstavgifter med ca 148 miljoner kronor per år. Detta innebär en ökning med upp till kronor per år för ca individer av dem som använder hemtjänst. 5.7 Den sammantagna effekten för pensionärerna Förslagen leder till att den disponibla inkomsten ökar med ca 0,5 miljarder kronor. De skattefria transfereringarna beräknas öka med 495 miljoner kronor. Ca individer får ökade disponibelinkomster med i genomsnitt kronor årligen. Denna inkomstökning skulle ha blivit större om den inte motverkats av ökade hemtjänstavgifter. Det kan vara värt att notera att ökningen av det genomsnittliga bostadstillägget för en grupp personer 65 år eller äldre med hemtjänst är lägre än den genomsnittliga ökningen av hemtjänstavgifterna till följd av det ökade taket. Totalt sett ser det ut som en del av ökningen av bostadstillägget går åt till ökade avgifter för hemtjänst. Ökningen av hemtjänstavgifterna till följd av förslagen kan vara större än ökningen av den disponibla inkomsten. Detta är fallet för ca individer. Ca individer 65 år eller äldre kommer att få en ökad disponibel inkomst även efter betald hemtjänstavgift av att BTP höjs. För dessa blir ökningen av disponibla inkomsten i genomsnitt kronor per år. När både BTP och avgiftstaket ändras berör det ca individer. För dessa blir den genomsnittliga inkomstökningen per konsumtionsenhet efter betald hemtjänstavgift kronor per år. 18

36 6 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 Paragrafens första punkt har ändrats på så sätt att högsta månadsavgiften för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med vårdavgifter för viss långtidssjukvård, har höjts från högst en tolftedel av 0,48 procent av prisbasbeloppet till högst en tolftedel av 0,5392 procent av prisbasbeloppet. Paragrafens andra punkt har ändrats på så vis att den högsta månadsavgiften för bostad i särskilt boende har höjts från högst en tolftedel av 0,50 procent av prisbasbeloppet till högst en tolftedel av 0,5539 procent av prisbasbeloppet. 19

37 Departementsserien 2015 Kronologisk förteckning 1. Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. Ju. 2. Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. Fi. 3. Trossamfundens sociala insatser. En preliminär undersökning. S. 4. Brottmålsprocessen en konsekvensanalys. Ju. 5. Uppbörd av böter. Ju. 6. En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. S. 7. Rätten till försvarare, m.m. Ju. 8. Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern. S. 9. Ett reformerat bilstöd. S. 10. Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål. Ku. 11. Res lätt med biljett. N. 12. Missbruk av svenska pass. Omfattning och åtgärdsförslag. Ju. 13. Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. N. 14. Statliga utställningsgarantier. En översyn. Ku. 15. Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. N. 16. Avlägsnande av vrak. Ju. 17. Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. S. 18. Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag. S. 19. Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. S. 20. Kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel. S. 21. Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer. N. 22. Barnombudsmannens anmälningsskyldighet. S. 23. Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5. S.

38 Departementsserien 2015 Systematisk förteckning Finansdepartementet Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. [2] Justitiedepartementet Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. [1] Brottmålsprocessen en konsekvensanalys. [4] Uppbörd av böter.[5] Rätten till försvarare, m.m. [7] Missbruk av svenska pass. Omfattning och åtgärdsförslag. [12] Avlägsnande av vrak. [16] Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. [17] Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag. [18] Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. [19] Kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel. [20] Barnombudsmannens anmälningsskyldighet. [22] Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5. [23] Kulturdepartementet Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål. [10] Statliga utställningsgarantier. En översyn. [14] Näringsdepartementet Res lätt med biljett. [11] Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. [13] Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. [15] Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer. [21] Socialdepartementet Trossamfundens sociala insatser. En preliminär undersökning. [3] En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna.[6] Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern.[8] Ett reformerat bilstöd. [9]

39 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson SKDN 2016/ Södermöre kommundelsnämnd Yttrande över remiss "Förslag till allmänt reglemente samt nämndspecifika reglementen" Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att överlämna yttrandet till kommunstyrelsens arbetsutskott. Bakgrund Utifrån Sveriges Kommuner och Landstings förslag till normalreglemente har ett Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder tagits fram. Syftet med ett allmänt reglemente är att skapa enhetlighet och tydlighet för samtliga nämnder. Det finns också praktiska fördelar med ett allmänt reglemente för samtliga nämnder, exempelvis vid uppdateringar behöver enbart ett reglemente ändras. Utöver detta reglemente finns ett särskilt reglemente för var och en av nämnderna. Dessa reglementen innehåller nämndens uppgifter, sammansättning och övriga bestämmelser. Tidigare fanns hela reglementet som respektive nämnds eget reglemente, nu har det omarbetats till att vara ett gemensamt grundreglemente som gäller samtliga nämnder. Det som specifikt rör Södermöre kommundelsnämnd finns angivet i det nämndspecifika regelmentet. Yttrande Reglemente för Södermöre kommundelsnämnd: 2 Kommundelsnämndens uppgifter Inom sitt geografiska område ansvarar kommundelsnämnden för fördjupa och utveckla den lokala demokratin - särskilt barn- och ungdomars inflytande - med undantag av de delar som kommunstyrelsen ansvarar för (ny punkt), landsbygdsutveckling med undantag av de delar som kommunstyrelsen ansvarar för (ny punkt), förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem (oförändrad punkt), ansvar för skolskjutsverksamheten (ny punkt), Södermöre kommundelsförvaltning Adress Harbyvägen 3, LJUNGBYHOLM Tel vx

40 SKDN 2016/ (2) bibliotek och fritidsgårdar (oförändrad punkt), inom- och utomhusanläggningar för idrott och motion, utom vad gäller servicenämndens ansvar för förvaltning av dessa (oförändrad punkt), socialtjänstens insatser i form av hemtjänst och vård- och omsorgsboende (ny formulering) övriga insatser för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt (ny formulering) uppföljning och tillsyn av nämndens beslutade insatser om vård och omsorg oavsett utförare (ny punkt), hälso- och sjukvård inom nämndens verksamhetsområde i enlighet med kommunens ansvar i hälso- och sjukvårdslagen och i överensstämmelse med det avtal som är upprättat med landstinget samt enligt skriftlig överenskommelse med socialnämnden. (ny formulering) uppmärksamt följa frågor inom sitt geografiska område och göra de framställningar som behövs (ny punkt), lämna information till allmänheten om sin verksamhet (ny punkt), samt i samarbete med kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden utveckla möjligheter till fritids- och motionsaktiviteter samt mötesplatser (ny punkt). Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder: Arbeta för att effektivisera och förenkla regler, rutiner och administration (ny mening). Formuleringen vad gäller uthyrning av idrottsanläggningar och skolornas sporthallar bör ses över. Södermöre ansvarar för uthyrning av sporthallar i Påryd och Hagby. Behöver också tydliggöras vad gäller uthyrning av skolornas sporthallar. Mattias Ask Tf förvaltningschef Thomas Johansson Kvalitets- och miljöstrateg

41 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2016/0231 Kommunstyrelsens arbetsutskott Reglementen för Kalmar kommuns nämnder - beslut om remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka förslag till allmänt reglemente samt nämndspecifika reglementen till berörda nämnder för yttrande. Yttrandena ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 30 april Bakgrund Utifrån Sveriges Kommuner och Landstings förslag till normalreglemente har ett Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder tagits fram. Detta reglemente ska gälla för barn- och ungdomsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och överförmyndarnämnden. Syftet med ett allmänt reglemente är att skapa enhetlighet och tydlighet för samtliga nämnder. Det finns också praktiska fördelar med ett allmänt reglemente för samtliga nämnder, exempelvis vid uppdateringar behöver enbart ett reglemente ändras. Utöver detta reglemente finns ett särskilt reglemente för var och en av nämnderna. Dessa reglementen innehåller nämndens uppgifter, sammansättning och övriga bestämmelser. Kommunstyrelsen har ett helt eget reglemente som också har genomgått en rad förändringar. De ändringar i reglementena som gjorts och som särskilt bör nämnas är kommunstyrelsen ansvar för investeringar i fastigheter och infrastruktur. Detta utifrån kommunfullmäktiges årliga beslut om budget och att där anvisas investeringsbudgeten till kommunstyrelsen. Planutskottet föreslås bli kommunstyrelsens beredande organ för planering av investeringar. I samband med förtydligandet av kommunstyrelsens ansvar för investeringar i fastigheter och infrastruktur har också ansvaren för samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden gjorts tydligt i deras reglementen. Bl.a. har samhällsbyggnadsnämndens reglemente tydliggjorts med avseende på ansvaret att planera för hur gator, vägar, parker och övriga platser ska utformas. Samhällsbyggnadsnämnden ges Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

42 KS 2016/ (2) också delegation på att anta detaljplaner som inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Kommunstyrelsen har sedan tidigare ett ansvar för utbyggnad av exploateringsområden och med anledning av det föreslås att kommunstyrelsens får en delegering från kommunfullmäktige när det gäller att besluta om exploateringsavtal där kommunens åtaganden uppgår till högst 200 gånger prisbasbeloppet (ca 8,9 mnkr år 2016). I övrigt föreslås att kommunstyrelsens rätt att sälja mark höjs från 150 gånger prisbasbeloppet (6,6 mnkr) till 200 gånger prisbasbeloppet (ca 8,9 mnkr). För att tydliggöra att det finns tre utskott under kommunstyrelsen föreslås att personaldelegationen byter namn till personalutskottet. Personalutskottets ansvar har delvis klargjorts såtillvida att utskottet samordnar och leder kommunens personalpolitik och utgör pensionsmyndighet. Överförmyndarnämndens reglemente har ändrats så det framgår att kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för överförmyndarnämndens kansli och att kommunstyrelsen därmed ansvarar för rapportering och uppföljning. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås skicka reglementena till nämnderna på remiss. Nämnderna ska då yttra sig över det allmänna reglementet samt nämndens egna. Yttrandena ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 30 april Målsättningen är att kommunfullmäktige ska anta reglementena i juni 2016 och att de börjar gälla från 1 juli Anders Saur verksamhetsutvecklare Jonas Sverkén kanslichef Bilagor: Allmänt reglemente Respektive nämndsreglemente