IZatrineholms kommun "

Transkript

1 IZatrineholms kommun " Kommunfullmäktige Plats och tid Beslutande Tjänstgörande ersättare Ersättare Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats och tid Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm kl LeifTronelius (s), ordförande, Torgerd Jansson (s), l:e vice ordförande, Cecilia Björk (s), Ove Melin (s), Pat Werner (s), Anneli Hedberg (s), Göran Dahlström (s), Monica Johansson (s), Carina Björk-Andersson (fp), Ewa Callhammar (fp), Christina Forss (kd), Erik Liljencrantz (m), Jessica Ljunggren (s), Marie-Louise Karlsson (s), Marita Bengtsson (s), Fredrik Olovsson (s), Matti Turunen (s), Reijo Eriksson (s), Jan-Olof Blomster (fp), Håkan Nordström (fp) 1-1O, Gudrun Lindvall (mp) ej 6, Petter Otterstedt (m), Berit Örtell (s) 1-5, Karin Frisk (s), Jan-Olov Karlsson (s), Zeljko Klemse (s), Lotta Back (v), Kerstin Kellerman (fp), Kristina Malmnäs (fp), Inger Fredriksson (c), Sten Holmgren (c), Karin Wahlgren (m), Tony Karlsson (s), Åsa Thorell Russell (s) 1-6, Anette Larsson-Fredriksson Strand (c), Göran Ivarsson (c), Lars Härnström (m), (s), Leif Bo Sivars (m), Sven Fröberg (m), Håkan Björndahl (s), Kerstin Engman (s), Claes Holm (s), Vily Persson (m), Ingemar Björklund (kd), Carl Frick (mp) ej 6, Wera Olovsson (fp), Maj- Britt Staaf(s) 6-15, Alf Andersson (s), Leif Hanberg (s) 7-15, Ane Hagberg (s), Yassin Mahi (s), Alexander Luketa (s), Christer Ekstrand (s), Siw Eriksson (kd), Ane- Marie Karlsson (mp), Adel Mensi (c), Lisa Callhammar (fp), Agneta Emanuelsson (fp) Kanslichef Gunnar Westermark, kommunchef Mattias Jansson, proj ektchef Christer Drevin, projektledare Lina Widlund, projektledare Ana Johansson Sten Holmgren (c) och Reijo Eriksson (s) Stadshuset Gröna Kulle Underskrifter Sekreterare Ordförande m7jfmd~m ~'~~~..~lr... Paragrafer /~O vL- Justerande Organ Sammanträdes datum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats av protokollet...v.~...~...~~~ Kommunfullmäktige BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunledningsförvaltningen Gröna Kulle Datum för anslags nedtagande Underskrift

2 ~ _~ IZatrineholms kommun" SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Kommunfullmäktige Allmänhetens fråga Salman Aqravi har lämnat in två frågor til kvällens kommunfullmäktige. 1. Varför avvecklades invandrarservice helt den femte maj 2004 när Katrineholms kommun har beslutat om ett integrations- och etniskt mångfaldsprogram, antaget av kommunfullmäktige ? Frågan besvaras av Berit Örtell, ordförande i Viadidaktnämnden. Hon berättar att dåvarande gemensamma nämnden för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholm och Vingåker, liksom övriga nämder, i maj 2004 fick uppdraget av kommunstyrelsen att minska nettokostnaderna. Förvaltningen bedömde då att man skulle se över de organisatoriska arbetsformerna för den verksamhet som frågeställaren tar upp - inte att man skulle sluta arbeta med frågorna. Man bestämde att man bland annat skulle se över det politiska arbetet. Man såg över vilka grupper och organisatoriska forum som fanns för att där se om man kunde göra besparingar. Andra förslag som togs upp avsåg minskad investeringsvolym, avveckling av vissa uppdragsutbildningar, minskat försörjningsstöd via Jobbcentrum och en kostnadsminskning inom hela integration och arbetsmarknadsfunktionen, som då bestod av två enheter. Centrum för introduktion av flyktingar och andra invandrare hade vid den här tiden påbörjat ett samarbete med andra aktörer, däribland Arbetsförmedling, lokala näringslivet, LO, studieförbunden och andra föreningar. Genom att flyta verksamheten til dåvarande Kom V ux och tilämpa det arbetssätt som utvecklats inom centrumet och fullfölja samarbetet med de andra aktörerna bedömde man att verksameten skulle kunna fortgå. De handläggare och tjänstemän som jobbade med frågan inom förvaltningen hade den kunskap som erfordrades. Berit Örtell fortsätter med att säga att hon inte tror att man då skulle ha lagt ned det dåvarande Centrum för introduktion av flyktingar och andra invandrare om inte kraven på minskade kostnader kommit. Däremot skulle säkerligen verksamheten ändock ha setts över både en och flera gånger från 2004 och fram til idag. Det är också viktigt att beakta att antalet flyktingar då var betydligt färre än idag. 2. Varför ger inte Katrineholms fullmäktige rättigheten til medborgarna att komma med sina egna förslag til kommunfullmäktige enligt kommunallagen? Den andra frågan besvaras av kommunfullmäktiges ordförande Leif Tronelius. Han konstaterar att kommunallagen ger fullmäktige möjlighet att besluta om att låta medborgare få lämna medborgarförslag. Dock krävs ett beslut av fullmäktige för att medborgarna ska få den möjligheten. Således följer kommunen kommunallagens bestämmelser. Lr y~i? (XfG

3 IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige Han fortsätter med att berätta att kommunfullmäktige i januari 2003 behandlat en motion i ämnet. Vid det tilfället beslutade ett enigt fullmäktige att uppdra til den dåvarande demokratiberedningen och kommunfullmäktiges presidium att tilsammans med kommunstyrelsens förvaltning följa frågans utveckling och - när och om det bedöms lämpligt - återkomma med förslaget til fullmäktige. Härefter förklaras frågestunden avslutad. C" l), I" 'I"tf)) v-t "'y-,/í /'./. i'\ G Akten

4 ~ _~ IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige Dm KSI2009: Entledigande av Kommunfullmäktiges beslut ersättare bildningsnämnden Kommunfullmäktige entledigar Bengt Bucht (s) från uppdraget som ersättare bildningsnämnden. Ärendebeskrivning Bengt Bucht (s) har inkommit med begäran om att bli entledigad från uppdraget som ersättare i bildningsnämnden. 7?z Bucht, bildningsnämnden, Troman, akten

5 IZatrineholms kommun" SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Kommunfullmäktige Information från KFAB angående miljöinvesteringar Kommunfullmäktiges ordförande förklarar inledningsvis att i samband med Katrineholms Fastighets AB:s styrelsemöte den 8 december 2009 framfördes önskemål från bolagets ledning om att få informera kommunfullmäktige om utfallet av de miljöinvesteringar som genomförts. Det är anledningen til den redovisning som nu äger rum. På förslag av Marita Bengtsson medges projektchefen vid KF AB, Christer Drevin, rätt att ytra sig under detta ärende och det efterföljande. Härefter redogör Katrineholms Fastighets AB:s styrelseordförande Marta Bengtsson för de miljöinvesteringar som genomförts och de effekter som därigenom uppnåtts. Hon förklarar inledningsvis att det handlar om en miljöinvestering. Det är den största investeringen för miljön inom KF AB. Man har satsat 140 miljoner kronor i de offentliga lokalerna. Från 2005 gavs möjlighet til statsbidrag för energi investeringar som är långsiktiga och 42 miljoner kronor har finansierats på det sättet. Effekten är en minskning av koldioxidutsläppen med 69 procent. För tio år sedan påbörjades diskussioner inom KF AB kring vad man kunde göra för att minska miljöbelastningen. Det resulterade i en miljöutredning Även i affärsplanen angavs besparingsmål med 5 procent för väre och 20 procent för el. De investeringar för energibesparing som gjorts har delvis finansierats med hjälp av statligt stöd. Konvertering från elväre til fjärärme/biobränsle har genomförts til 91 procent. Konvertering från olja til biobränsle har fullföljts til 97 procent. Endast två fastigheter återstår att konvertera. Ventilationssystemen har genomgått en investering om 80 miljoner kronor (av de 140 miljoner kronorna). Ä ven styrningen har byggts ut. Vindar har isolerats för att bättre stå emot kyla. Kompletteringar har skett med 3-glasfönster samt energieffektiva belysningssystem. Elminskningen uppgår vid en jämförelse mellan år 2004 och 2009 til 20 procent, vilket är i enlighet med affärsplanen. Värmeenergiminskningen för motsvarande år uppgår til 15 procent, vilket överträffar målet med råge. Med nuvarande priser betalar sig miljöinvesteringen på femton år. Ekonomi är viktig och en god miljö är förutsättningen, avslutar Marita Bengtsson. ~ (..,',. Lf v..4/ '.- Bengtsson, KFAB

6 IZatrineholms kommun " Kommunfullmäktige Dm KS/2009: Interpellation med svar om Katrineholms Fastighets AB:s insatser för klimatet Kommunfullmäktiges beslut Överläggningen förklaras avslutad. Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (c) och Sten Holmgren (c) har ingett en interpellation om Katrineholms Fastighets AB:s (KFAB) insatser för klimatet. Interpellationen är ställd til KF AB:s ordförande Marita Bengtsson och har följande lydelse: "Om KFABs insatser för klimatet I dag 7 december 2009 inleds FN:s stora klimatkonferens vars syfte är att nå en internationell överenskommelse för att nå ett globalt klimatavtal. Ett klimatavtal kommer att sätt press på världens länder att vända utvecklingen mot ett kolsnålt samälle som är långsiktigt hållbart. För att nå de globala åtagandena krävs nationella och lokala insatser. Vad vi gör, eller inte gör, i Katrineholm bidrar til helheten. Centerpartiet har tidigare motionerat om energibesparing i kommunens lokaler och om möjligheten att stimulera bioenergiproduktion. Den första motionen ledde til att KF AB drog igång ett omfattande program för energiinvesteringar och att oljepannor ersattes med fjärvärme och pannor eldade med bioenergi ställde vi frågor om detta i en interpellation til KF ABs ordförande Marita Bengtsson. Av svaret framgick då att alla insatser inte var genomförda. Nu, drygt två år senare, borde det vara läge för en slutrapport om vad Katrineholms kommun, genom sitt bostadsbolag, har gjort på energi- och miljösidan. Vi vil därför fråga KF ABs ordförande Marita Bengtsson följande: 1. Vad har gjorts för att spara energi i kommunens lokaler? 2. Vad har genomförts? 3. Vad återstår? 4. Vilken reducering av klimatpåverkande ämnen har uppnåtts? 5. Hur många anläggningar (pannor) eldas med lokala biobränslen och sköts av lokala entreprenörer? if 1i,XJ (il f

7 IZatrineholms kommun " Kommunfullmäktige Ordföranden i Katrineholms Fastighets AB lämnar följande svar "KF AB har under året 2003 presenterat en miljöutredning. Miljöutredningen visar att energiförbruingen av olja, elvärme, fjärrvärme och fastighetsel utgör 99 % av miljöbelastningen. Inom detta område har KF AB gjort investeringar för att minska miljöbelastningen. 1. Vad har gjorts för att spara energi i kommunens lokaler? Inom följande områden har energieffektiviseringar skett:. Installation av belysningssystem. Installation av ventilationssystem med värmeåtervinning Installation av utrustning för styrning och övervakning av motorer och uppvärmingssystem. Åtgärder som avser en byggnads klimatskal 2. Vad har genomförts? Alla bidragsberättigade investeringar som beviljats har genomförts.. Installation aveleffektivare belysningssystem i 80 klassrum och lost barnstugor. Installation aveleffektivare ventilationssystem vid ett 50-tal anläggningar Installation av utrustning för styrning och övervaking av motorer och uppvärmings system. Tiläggsisoleringar har skett av m2 vindar i 29 byggnader Montage aven 3:e glasruta har skett i ca fönsterlufter, en yta motsvarande m2 3. Vad återstår? Intrimning av ventilation- och värmesystem. 4. Vilken reducering av klimatpåverkande ämnen har uppnåtts? CO2 har minskat med 69 % vilket motsvarar ca ton. ( ). 5. Hur många anläggningar (pannor) eldas med lokala biobränslen och sköts av lokala entreprenörer? Biobränslepannor 7 st Lokaler: Bie: Bie skola och förskola (1), Åsgården (1) /~?9 L'xj c.

8 IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige Flodafors: Flodafors gymnastiksal (se nedan) Sköldinge:Sköldinge skola, Asplunden och Täppan (1) Strångsiö: Strångsjö skola (1) Bostäder: Bie: Bieåsen 64 (1) Flodafors: Granhammar (1) Julita: Nybble (1) Fjärrvärme 5 st i Julita, Sköldinge, Valla, Forssjö och Björkvik Anslutna lokaler: Julita: Julita skola, förskola och Almgården Sköldinge: Malmgården Valla: Häringeskolan Forssiö: Forssjö skola Biörkvik: Björkviks skola och Yngaregården Anslutna bostäder: Julita: Österåkersgatan 2, Doktorsvägen 2 och Hemgårdsvägen 3 Valla: Lagerlundavägen 7,8 samt 9-15, Storgatan 10 Forssiö: Ändbäcksvägen 5 Biörkvik: Yngarestigen 9-27, Sandviksvägen 4 A-B, G:a Klubbetorp Fjäräreanläggningarna eldas med biobränsle och sköts alla av lokala entreprenörer. Kommunfullmäktiges överläggning Under kommunfullmäktiges överläggning ytrar sig Inger Fredriksson, Marita Bengtsson, Sten Holmgren, Göran Dahlström, Gudrun Lindvall, Sven Fröberg samt projektchefen vid KF AB Christer Drevin. iy J ;. i /~' (.,/ "i :5,C- Fredriksson, Holmgren, Bengtsson, KF AB, akten

9 IZatrineholms kommun " Kommunfullmäktige Dnr KS/2009: Handläggare: Marie Sandström Koski Nytt styrsystem för Katrineholms kommun Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkäna förslaget til nyt styrsystem, med uppföljning, planering samt struktur för styrdokument som upprättats. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen får följande uppdrag Kommunstyrelsen uppdras att ansvara för implementeringen av det nya systemet. I detta uppdrag ingår att löpande utvärdera processer och dokument samt en utvärdering av projektets effekter efter att den första kommunplanen har tagits fram. Implementeringen ska vara avslutad i och med att den första kommunplanen beslutats i kommunfullmäktige. Med utgångspunkt i den nya strukturen för styrdokument samt de nya kraven på styrdokument uppdras kommunstyrelsen att genomföra en utvärdering av befintliga styrdokument. Utvärderingen ska göras i samarbete med berörda delar av organisationen och under arbetets gång rapporteras två 'gånger per år til kommunstyrelsen. Det första steget i utvärderingen är att definiera och genomföra sortering av styrdokumenten enligt den föreslagna strukturen, samt att definiera ägare av varje styrdokument. Det första steget ska vara klart senast den 31 mars Alla inriktningsdokument (gäller ej dokument kopplade til övergripande planering) och övergripande anvisningsdokument går ut den 30 juni Kommunstyrelsen uppdras att ta fram ett förslag på hur jämställdhetsintegreringen av styrningen ska organiseras när projektet har avslutats. En förvaltare av detta styrdokument ska utses, ägare til dokumentet blir kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen uppdras att ta fram en aktuell tidplan för planering och uppföljning. Det godkända förslaget til styrsystem för Katrineholms kommun redovisas som kommunstyrelsens handling nr 1/2010. Ärendebeskrivning Projektet Nyt styrsystem för Katrineholm har pågått sedan hösten 2008 och avslutas i januari Projektet har haft två syften: 1. Förbättra den övergripande planeringen och uppföljningen. 2. Ta fram en gemensam struktur för kommunövergripande styrdokument.

10 ~ _~ IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige Projektledaren för projektet har arbetat fram ett förslag til nyt styrsystem. Förslaget innebär bland annat att en fyraårig kommunplan införs med övergripande mål och inriktning för kommunens verksamhet samt att perspektiven avskaffas. Som en del i projektet har jämstöds modell för jämställdhetsintegrering, Trappan, integrerats i styrsystemet. Detta arbeta har främst finansierats via medel från Sveriges kommuner och landsting och kommer att pågå til och med sista juni Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse, Styrsystemet i Katrineholms kommun Kommunstyrelsens protokoll , 263 Kommunfullmäktiges överläggning Under kommunfullmäktiges överläggning ytrar sig Göran Dahlström, Petter Otterstedt, Monica Johansson, Inger Fredriksson, Ewa Callhammar, Erik Liljencrantz, Lotta Back, Sten Holmgren, Gudrun Lindvall samt - efter fullmäktiges medgivandekommunchefen Mattias Jansson, projektledaren för nyt styrsystem Lina Widlund och projektledaren för genusmedveten styrning Anna Johansson. Mattias Jansson inleder med att framhålla att ett styrsystem för en stor organisation (bland annat en kommun) bör bestå av tre väl genomtänkta delar. Man bör fudera på vilken organisationsstruktur man vil ha (vem gör vad); vilken ledningsorganisation man ska ha (anger hur man ska göra det); vilket formellt styrsystem man vil ha. Han konstaterar att det fullmäktige ikväll ska ta ställning til gäller den sistnämnda delen. Utgångspunkterna i det här projektet har varit två saker. Det ena är att det nya formella styrsystemet ska göra det enklare för beslutsfattarna att realisera den politik som man bedriver. Det andra är att systemet ska vara tydligare för beslutsfattare, för dem som verkställer besluten och för de medborgare och kommunmedlemmar som är mottagare av den kommunala servicen och de övriga uppgifter som vi har att utföra. Mattias Jansson bedömer att det förslag som föreligger uppfyller de två kriterierna. Härefter överlåter han åt Lina Widlund att presentera förslaget til styrsystem. Anna Johansson kompletterar redogörelsen med att berätta om hur styrsystemet också beaktar ambitionerna för genusmedveten styrning. Yrkanden Göran Dahlström, Monica Johansson, Ewa Callhammar, Erik Liljencrantz, Lotta Back, Gudrun Lindvall och Inger Fredriksson yrkar bifall til kommunstyrelsens förslag. jr L v,/ JR 'Â?L-

11 IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige Ajournering På förslag av Inger Fredriksson ajournerar kommunfullmäktige sammanträdet kl Överläggningarna återupptas kl Proposition Ordföranden ställer efter avslutad överläggning proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att detta bifalles. if /~/ c~ Samtliga nämnder, kommunstyrelsen, akten

12 -~ - ~ rf IZatrineholms kommun " Kommunfullmäktige Dm KS/2009: Handläggare: Karin Rytter Omfördelning av budgetmedel 2010 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att vård- och omsorgsnämnden tildelas sex miljoner kronor och bildningsnämnden en miljon kronor, som följd av lägre arbetsgivaravgifter med sju miljoner kronor under år Reservation Mot kommunfullmäktiges beslut reserverar sig Carina Björk-Andersson, Ewa Callhammar, Jan-Olof Blomster, Håkan Nordström, Kerstin Kellerman, Kristina Malmnäs, Wera Olofsson, Christina Forss, Ingemar Björklund, Erik Liljencrantz, Petter Otterstedt, Karin Wahlgren, Lars Härnström, Bo Sivars, Sven Fröberg, Vily Persson, Inger Fredriksson, Sten Holmgren, Leif Strand och Göran Ivarsson. Deltar ej i beslutet Gudrun Lindvall och Carl Frick anäler att de inte deltar i kommunfullmäktiges beslut. Ärendebeskrivning Ekonomikontoret har i en tjänsteskrivelse redogjort för det utrymme som skapas med anledning av att arbetsgivaravgiften säns til år Jämfört med de prognosförutsättningar som använts i kommunens budget för 2010, skapar den sänta kostnadsposten ett ännu inte fördelat utrymme som ekonomikontoret beräknar kommer att uppgå til cirka sju miljoner kronor. Utrymmet uppstår inom finansbudgeten som en lägre kostnad. Allt annat oförändrat ökar kommunens resultat med motsvarande. Kommunstyrelsens ordförande har aviserat förslag til planerad disponering av det utrymme på sju miljoner kronor som redovisas ovan, samt av de två miljoner koronor som i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut den 16 november 2009 omfördes från kollektivtrafik (effekter av Citybananbeslut) til medel til kommunstyrelsens förfogande. Totalt ska därmed nio miljoner kronor fördelas, enligt det planerade förslaget. Förslaget innebär att vård- och omsorgsnämden tilförs sex miljoner kronor, medan tre miljoner kronor tilförs bildningsnämnden. Med sådant förslag ska de båda nämndernas budgetramar för 2010 justeras med motsvarande belopp, samtidigt som posten medel til kommunstyrelsens förfogande minskas med två miljoner kronor, från nuvarande sex miljoner kronor til fyra miljo- jf /JI (;&t

13 IZatrineholms komn1un " Kommunfullmäktige ner kronor. Kommunens budgeterade resultat är efter beslutet oförändrat jämfört med ursprugligt budgetbeslut i kommunfullmäktige. Ärendets handlingar. Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Kommunstyrelsens protokoll , 268 Kommunfullmäktiges överläggning Under kommunfullmäktiges överläggning ytrar sig Göran Dahlström, Ewa Callhammar, Gudru Lindvall, Reijo Eriksson och Monica Johansson. Yrkanden Göran Dahlström yrkar bifall til kommunstyrelsens förslag med förtydligande att den lägre arbetsgivaravgiften under år 2010 är sju miljoner kronor. Reijo Eriksson och Monica Johansson instämer i yrkandet. Därutöver påpekar Göran Dahlström att ärendets rubrik rätteligen bör vara "Omfördelning av budgetmedel2010". Ewa Callhammar yrkar att vård- och omsorgsnämnden tildelas sju miljoner kronor. Propositon Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på kommunstyrelsens förslag med det av Göran Dahlström föreslagna tilägget och Ewa Callhamars yrkande. Han finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag med Göran Dahlströms tilägg. Avslutningsvis ställer ordföranden proposition på Göran Dahlströms förslag til ändring av ärendets rubrik. Han finner att fullmäktige bifaller ändringsförslaget. '";r' SJc V ård- och omsorgsnämnden, bildningsnämnden, kommunstyrelsen, akten

14 IZatrineholms kommun " Kommunfullmäktige Dnr KS/2009: Handläggare: Per Johansson Nytt verksamhetsområde för vatten och avlopp i Lila Toltorp Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar inrätta nyt verksamhetsområde enligt Katrineholm Vatten och Avfall AB:s förslag av den 14 april 2009 och att särtaxa ska gälla. 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt Katrineholm Vatten och Avfall AB att inkomma med en slutlig kostnadsredovisning med jämförelser från andra genomförda områden i kommunen för senare ställningstagande om nivå isärtaxan. Karta med fastighetsförteckning över det nya verksamhetsområdet redovisas som kommunstyrelsens handling nr 2/2010. Ärendebeskrivning Katrineholm Vatten och Avfall AB har inkommit med förslag til nyt verksamhetsområde för vatten och avlopp avseende Lila Toltorp. Genom att ett nyt verksamhetsområde bildas, gäller lagen om vattentjänster inom området. Det innebär att huvudmannen har skyldighet att anordna vattenförsörjning och att omhänderta avlopp om det är nödvändigt med hänsyn til människors hälsa och miljö. Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 21 september 2009 att återremittera ärendet til kommunstyrelsen för att belysa vatten- och avloppssituationen i området, redovisa vilka fastigheter som berörs av det nya verksamhetsområdet samt redovisa beräknade kostnader och intäkter för V A-anslutningen. I området finns det sammanlagt 36 fastigheter. Av dessa är sex fastigheter obebyggda, tolv fastigheter utgörs av permanent boende och 18 fastigheter utgörs av fritidshus. De berörda 36 fastigheterna har varierande standard på sina avloppsanläggningar. De har t ex slamavskiljare följt av markbädd/infitration, installation av klosetlatten til sluten tank samt även torrklosett. Dessa omfattar både fritidsboende och permanent boende i området. Det vatten som brukas av det gemensamma vattenverket har enligt analysrapport en förhöjd fluoridhalt som gör det otjänligt av hälsomässiga skäl. Detta medför att samfällgheten inte kan bruka sitt vatten som hushållsvatten. Vattnet anses även tjänligt med anärkning beträffande natriumhalten. if Y/j/ 11.,/ iø

15 IZatrineholms kommun " Kommunfullmäktige Katrineholm Vatten och Avfall AB har gjort en översiktlig kostnadsberäkning av utbyggnaden av ledningsnät för vatten och avlopp som upp går til kronor. Den beräknade kostnaden överstiger vida den kalkylerade intäkten på kronor för V A-anslutning av samtliga fastigheter inom det planerade verksamhetsområdet. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Katrineholm Vatten och Avfall AB: Nyt verksamhetsområde för vatten och avlopp - Lila Toltorp, (som också innehåller karta över det aktuella området) Skrivelse från miljöförvaltningen, , med bilagd analysrapport från "Eurofins" Katrineholm Vatten och Avfall AB: Förteckning fastigheter Lila Toltorp som kommer att ingå i verksamhetsområdet Are Norlin, Yttrande över planerat va-verksamhetsområde Lila Toltorp, Kommunstyrelsens protokoll , 258 Kommunfullmäktiges överläggning Under kommunfullmäktiges överläggning ytrar sig Pat Werner. Han yrkar bifall til kommunstyrelsens förslag. Vidare påpekar han att de redovisade handlingara från Sörmland Vatten och Avfall AB egentligen kommer från Katrineholm Vatten och Avfall AB, som också är den instans som lämnat förslaget til nytt verksamhetsområde. Pat Werner yrkar att redovisningen av ärendets handlingar ska rättas i protokollet. Därvid yrkar han också att beslutsförslaget ska rättas til att avse förslag från Katrineholm Vatten och Avfall AB och att uppdraget enligt punkten 2 ska gå til Katrineholm Vatten och Avfall AB. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på kommunstyrelsens förslag med Pat Werners förslag til ändringar. Han finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. (:?.c /90 C- Katrineholm Vatten och Avfall AB, miljö- och hälsoskyddsnärnnden, akten

16 IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige Dnr: KS/2009: Handläggare: Per Johansson Taxa för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet enligt livsmedelslagen Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar anta det av miljö- och hälsoskyddsnämnden upprättade förslaget til taxa för kommunens offentliga kontroll inom livsmedelsområdet med stöd av 1 i förordning (2006: 1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel med följande punkter 1. Timavgiften vid tilämpning av taxan ska vara 750 kronor per timma kontrolltid för all kontroll enligt livsmedelslagen 2. Beslutet ska börja gälla även om det överklagas 3. Beslutet ska omedelbart justeras med följd av tilämpning dagen efter Den ändrade taxan för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet redovisas som kommunstyrelsens handling nr 3/2010. Ärendebeskrivning Miljö- och hälsoskyddsnämden har upprättat ett förslag til nya avgifter avseende kommunens offentliga kontroll inom livsmedelsområdet med stöd i 28 livsmedelslagen. Enligt förordningen 2006:1166 om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel ska lokal kontrollmyndighet ta ut årlig kontrollavgift, avgift för extra kontroll och s k bemaningsavgift samt avgifter för godkännande registrering. Til följd av regeländringar på unionsnivå och nationell nivå påverkas den kommunala livsmedelskontrollen. Det innebär att när en livsmedelsföretagare anmäler en anläggning för registrering så ska miljö- och hälsoskyddsnämnden det första verksamhetsåret ta ut avgift för registrering och en årlig kontrollavgift när anläggningen är registrerad. Timtaxan för kontroll inom livsmedelområdet är 750 kronor per timma kontrolltid och är fastställda av kommunfullmäktige i övergripande planering med budget för 2010 och indexerad av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Avgifterna inom livsmedelsområdet för prövning, registrering och klassificering, årlig kontroll, bemanning vid styckanläggningar och extra offentlig kontroll ska vara baserade på timtaxan 750 kronor per timma kontrolltid. Övriga förändringar i förslaget til taxa handlar om anpassningar til den nationella lagstiftningen och EU:s regelverk. ý J/I,/;,e (/.,I.0 / tjt,

17 ~ _~ IZatrineholms kommun" SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Kommunfullmäktige Ärendets handlingar. Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanträdesprotokoll från miljö- och hälsoskyddsnämden, 70, Kommunstyrelsens protokoll , 261 if /?~/ /;1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommunstyrelsen, t0 akten

18 -m IZatrineholms kommun \. Kommunfullmäktige Dnr KSI2009: Svar på interpellation om radon i bostäder Kommunfullmäktiges beslut Överläggningen förklaras avslutad. Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (mp) har ingett en interpellation om radon i bostäder. Interpellationen är ställd til miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande. Kommunfullmäktige har den 14 december 2009 beslutat att bordlägga ärendet. Interpellationen har följande lydelse "Radon i bostäder Idag finns ett riktvärde på 200 Becquerel/m3 inomhusluft för befintliga bostäder och allmänna lokaler. Man kan söka bidrag för radonsanering och upp til kr kan beviljas. Det är Boverket, som har hand om dessa bidrag. Man ansöker hos resp. länsstyrelse. Den vanligaste åtgärden är att skapa ett undertryck i bostaden så att ev. emissioner från byggmateriel eller berggrund ventileras ut. FN:s organ WHO (World Health Organisation) vil halvera detta riktvärde. Man anser att hälsoriskerna med radonstrålningen är större än bedömts och menar att ett stort antallungcancerfall kan undvikas om radonhalten minskas til 100 Becquerel/m3 inomhusluft. Jag vil fråga: Finns en kartläggning gjord beträffande radon i bostäder och allmänna lokaler i Katrineholms kommun? Hur ser situationen ut beträffande sanering i kommunens egna bestånd och finns en uppfattning om hur långt saneringen gått i privata bostäder? Vilka konsekvenser skulle ett sänkt riktvärde til Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande lämnar följande svar L 00 Becquerel/m3 få?" 17 /f,. "Finns en kartläggning gjord beträffande radon i bostäder och i allmänna lokaler i Katrineholms kommun? Under 1980 genomförde SGU bilmätningar i Katrineholms kommun. Mätningarna hade som syfte att spåra hus som var byggda i blåbetong. En karta ~.-~) /96" i

19 IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige togs fram över vilka hus som är aktuella. Sveriges Geologiska AB gjorde under 1988 en översiktlig kartläggning av markradonförekomsten i kommunen. Kommunen delades in i högrisk-, normalrisk- och lågriskområde. Resultatet finns på karta. Efter kartläggningarna erbjöds boende i högriskområde eller i hus med blåbetong mätning av radonhalten. Mätningarna var kostnadsfria. Bland de fastigheter som är byggda i blå lättbetong fanns många flerfamiljshus/hyresfastigheter. Praktiskt taget samtliga dessa undersöktes. Ägarna fick krav på åtgärder i de fall värdena för radon överskreds. Värt att notera är att när dessa mätningar genomfördes låg gränsvärdet för radon på 400 Bq/m3, en nivå på 200 Bq/m3 rekommenderades men var ej ett krav. För nybyggda hus var kravet dock 200 Bq/m3. Från 1999 til 2003 erbjöd miljö- och hälsoskyddsnämnden gratis radonmätningar för alla vilaägare i kommunen. Efter år 2003 har erbjudanden om rabatterade mätningar genom radonföretag funnits. Idag finns inga mäterbjudanden utan fastighetsägare som vil mäta radon hänvisas direkt til de radonföretag som finns. Hur ser situationen ut beträffande sanering i kommunens egna bestånd och finns en uppfattning om hur långt saneringen gått i privata bostäder? Resultat från mätningar gjorda i KF AB:s fastigheter finns hos miljöförvaltningen som inkom år De allra flesta av de redovisade fastigheterna klarar kravet på 200 Bq/m3. Hur åtgärderna ser ut för de fastigheter och lokaler som inte klarade gränsvärdet har ej följts upp av miljöoch hälsoskyddsnämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ingen uppfattning om hur det ser ut med radonsanering i privata bostäder i kommunen. Vilka konsekvenser skulle ett sänkt riktvärde til 100 Bq/m3 få? Från miljö- och hälsoskyddsnämndens sida skulle ett sänkt gränsvärde betyda ett stort arbete med att kartlägga hur det ser ut idag i flerbostadshus och offentliga lokaler, samt att ställa krav på dem som inte uppfyller gränsvärdet. Det finns väldigt många fastigheter i kommunen som inte skulle klara ett sänkt krav til 100 Bq/m3." Kommunfullmäktiges överläggning Under kommunfullmäktiges överläggning ytrar sig Gudrun Lindvall och Jessica Ljunggren. ~ Lindvall, Ljunggren, miljö- och hälsoskyddsnämnden, akten

20 IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige Dnr KSI2009: Handläggare: Karin Ryter Svar på motion om lika vilkor för livsmedel Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om lika vilkor för livsmedel med hänvisning til de inkomna ytrandena samt kommunledningsförvaltningens bedömning. Reservation Mot kommunfullmäktiges beslut reserverar sig Carina Björk-Andersson, Ewa Callhammar, Jan-Olof Blomster, Håkan Nordström, Kerstin Kellerman, Kristina Malmnäs, Wera Olofsson, Christina Forss, Ingemar Björklund, Erik Liljencrantz, Petter Otterstedt, Karin Wahlgren, Lars Härnström, Bo Sivars, Sven Fröberg, Vily Persson, Inger Fredriksson, Sten Holmgren, Leif Strand, Göran Ivarsson, Gudrun Lindvall och Carl Frick. Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (c), Göran Ivarsson (c), Sten Holmgren (c) samt Leif Strand (c) har inkommit med en motion om lika vilkor för livsmedel. Motionen har följande lydelse: "Yrkande: Katrineholms kommun ska revidera inköps- och upphandlingspolicyn från 2000 och komplettera den med en livsmedelspolicy. I den nya livsmedelspolicyn ska tydliggöras att det vid upphandling ställs sama krav på utländska livsmedel som på de svenska när det gäller djuromsorg, miljöskydd och livsmedelslagstiftning. Bakgrund I medias rapportering har dansk grisproduktion hamnat i fokus. De danska grisarna är allt annat än glada. De framlever sitt liv under förhållanden som aldrig skulle tolereras i Sverige, där god djuromsorg är strikt reglerad. Av radiorapporteringar har även framgått att Katrineholms kommun köper in 60 procent av det fläskkött som konsumeras från danska uppfödare. Kostchefen kunde i radioinslaget inte garantera hur grisarna fötts upp. L f ifr~ ~i.

21 _~ Katrineholms kommun" SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Kommunfullmäktige Rapporteringen var upprörande nog för att kräva en skärpning vid upphandlingen. Centerpariet anser därför att Katrineholms kommun vid kommande upphandlingar av livsmedel ska ställa krav som lägst motsvarar kraven i den svenska livsmedels-, djurskydds- och miljölagstiftningen. Detta ska föras in i en ny livsmedelspolicy." Inkomna yttranden Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden anger i sitt yttrande att kost- och transportavdelningen lämnar underlag på vilka livsmedel och vilken mängd som ska upphandlas samt beskriver produkterna utifrån kvalitetskrav. Ekonomikontoret utför upphandlingen och ser til att lagar och förordningar efterlevs med det kostpolitiska programmet som styrdokument. Det kostpolitiska programmet följer livsmedelsverkets rekommendationer. Service- och tekniknämnden konstaterar att kostverksamheten utför sitt uppdrag utifrån antaget kostpolitiskt program och att någon annan livsmedelspolicy inte finns. Ekonomikontoret Ekonomikontoret klarlägger i ytrandet att Katrineholms kommun som upphandlande myndighet ska följa de EG-rättsliga direktiv och den nationella lagstiftningen som påverkar frågor om inköp. Vid inköp ska även de interna riktlinjerna följas, Katrineholms kommuns författningssamling Nr 6.22, "Upphandlings- och affärspolicy" (antagen av kommunfullmäktige ). Kommunen medverkar i ett projekt som drivs av Miljöstyrningsrådet, vilket syftar til att utveckla miljökraven inom livsmedelsupphandlingar. Ekonomikontoret uppger att det vid upphandlingar til den kommunala verksamheten alltid tas hänsyn til de krav som ställs i olika lagstiftningar och nationella standarder. Kraven får emellertid aldrig vara utformade så att de inte uppfyller en eller flera av de grundläggande friheterna inom ED, fri rörlighet för varor och tjänster. Kommunen kan inte införa krav som inskränker dessa rättigheter. Ekonomikontoret anger att det inte förenligt med EG-rätten om krav ska ställas på att en leverantör ska följa svensk lagstiftning vid ett kommunalt köp av varor som är tilverkade inom andra länder än Sverige. Ekonomikontoret anger emellertid att kommunen i upphandlingar kan ställa krav som är generellt utformade för samtliga leverantörer. Vad gäller revidering av inköpspolicyn och införandet aven livsmedelspolicy, menar ekonomikontoret att en policy bör vara övergripande, gärna vägledande samt ge riktlinjer för organisationens arbete. En särreglering för livsmedel i upphandlings- och affärspolicyn omnämns inte vara til fördel för det övergripande upphandlingsarbetet. LI /0; W t. (" V" '"

22 IZatrineholms kommun" SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Kommunfullmäktige Ekonomikontoret anser att de eventuella politiska synpunter som kan finnas inom livsmedelsområdet lämpligen bör behandlas av den nämnd som ansvarar för kost och livsmedel inför upphandlingen av livsmedel, vilket skulle säkerställa att de krav som kommunen ställer är tidsmässigt relevanta. Ärendets beredning Efter beslut av kommunfullmäktige, har motionen överlämnats til kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har skickat ärendet på remiss til service- och tekniknämnden samt inhämtat synpunkter från ekonomikontoret. Kommunledningsförvaltningens bedömning I motionen om lika vilkor för livsmedel åsyftas den Inköps- och upphandlingspolicy som antogs av kommunfullmäktige , 104. År 2008 antogs en ny Upphandlings- och affärspolicy av fullmäktige ( 209). I motionen yrkas det att Katrineholms kommun ska komplettera sin inköps- och upphandlingspolicy med en livsmedelspolicy, för att tydliggöra att det vid upphandling ställs samma krav på utländska livsmedel som på de svenska gällande djuromsorg, miljöskydd och livsmedelslagstiftning. Miljöstyrningsrådet har under flera år arbetat med frågan om det är möjligt att ställa krav på svensk djurskyddslagstiftning vid upphandling av livsmedel. Rådet är av den uppfattningen att det är möjligt att ställa vissa krav på att produktionen bland annat har skett med en god djuromsorg, framförallt vad gäller gris, kyckling och ägg. Miljöstyrningsrådet anser dock inte att det är rimligt att ställa krav på att den svenska djurskyddslagstiftningen ska vara uppfylld i sin helhet, eftersom det kan diskriminera producenter i andra länder. Miljöstyrningsrådet menar också att det är viktigt att upphandlingskrav är tydliga och förutsägbara. I Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för kött, fågel och ägg finns exakta preciseringar av vilka krav som kan ställas beträffande god djuromsorg. De är baserade på EU-gemensamma mål och strategier för ökad djurvälfärd samt gemensama EG-direktiv. Upphandlingskriterierna för kött, fågel och ägg är framtagna i en bred förankringsprocess med olika intressenter och med ett helhetsperspektiv ur miljösynpunkt. Syftet är att hjälpa upphandlande organisationer att ställa relevanta miljökrav för detta produktområde. Enligt Livsmedelsverket är i dag i stort sett all lagstiftning om livsmedel gemensam inom hela EU. Sverige kan inte bestämma regler på livsmedelsområdet på egen hand, utan gör det i samarbete med andra medlemsstater. Livsmedelsverket deltar i detta arbete. /~ c?t./ / i r

23 ~ _~ IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige I ekonomikontorets ytrande anges det att Katrineholms kommun tar hänsyn til de krav som ställs i olika lagstiftningar och nationella standarder vid upphandlingar. Kommunen medverkar också i Miljöstyrningsrådets projekt som syftar til att utveckla milj ökraven inom livsmedelsupphandlingar. Med anledning av att ekonomikontoret idag vid upphandlingar tar hänsyn til aktuella lagar och regler och att det finns möjlighet för kommunen vid upphandling att ta del av Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier, är det möjligt att konstatera att Katrineholms kommun har riktlinjer att följa vid upphandling av livsmedel, som ställer de rätta miljökraven för området. I Katrineholms kommun pågår för närvarande projektet "Nyt styrsystem för Katrineholms kommun". En del av projektet innefattar en översyn av befintliga styrdokument, med målet att dessa ska vara betydligt färre vid projektets slut. Med hänsyn til detta och utifrån det ovan nämnda skulle bedömningen kunna göras att Katrineholms kommun för närvarande inte är i behov aven livsmedelspolicy. Ärendets handlingar. Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, "Motion om lika vilkor för livsmedel", Samanträdesprotokoll service- och tekniknämden, , 76. Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Kommunstyrelsens protokoll , 259 Kommunfullmäktiges överläggning Under kommunfullmäktiges överläggning ytrar sig Göran Ivarsson, Gudrun Lindvall, Pat Werner, Inger Fredriksson, Ewa Callhammar, Sten Holmgren och Erik Lilj encrantz. Förslag och yrkanden Göran Ivarsson, Gudrun Lindvall, Inger Fredriksson, Ewa Callhammar, Sten Holmgren och Erik Liljencrantz yrkar bifall til motionen. Pat Werner yrkar bifall til kommunstyrelsens förslag. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkandet om bifall til motionen. Han finner att fullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsen förslag til beslut. 1 l' ~. t~?e /' /V Fredriksson, Ivarsson, Holmgren, Strand, service- och tekniknämnden, akten

24 ~ _~ IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige Dnr KS/2009: Handläggare: Per Johansson Svar på motion om att införa mer undervisning i privatekonomi på grundskolan och gymnasiet Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad med hänvisning til innehållet i bildningsnämndens ytrande. Reservation Mot kommunfullmäktiges beslut reserverar sig Carina Björk-Andersson, Ewa Callhammar, Jan-Olof Blomster, Kerstin Kellerman, Kristina Malmnäs och Wera Olofsson. Ärendebeskrivning Ewa Callhammar (fp) har til kommunfullmäktige inkommit med en motion om att bildningsnämnden får i uppdrag att se över om man inom befintlig kursplan kan införa mer undervisning i privatekonomi på grudskolan och i gymnasiet. Motionen har följande lydelse: "Det är med stor oro man kan konstatera att antalet ärenden gällande ungdomar ökar stort hos kronofogden. Många ungdomar har dåliga kunskaper om hur man hanterar sin privatekonomi och vad det får för följder om man tar ett sms-iån, om man inte kan betala sin mobilräkning m.m. Unga som inte kan betala sina räkningar och lån får leva med de långtgående konsekvenser som en betalningsanmärkning innebär. Det blir svårare att få hyreskontrakt, jobb, att ta lån m.m. Detta med sms-iån anser jag borde förbjudas, med det är inget som vi på lokal nivå kan ändra på, men självklart arbeta för att man på nationell nivå reglerar. Som förälder har man ett ansvar att lära sina barn vad livet i stort innebär och då också hur man handskas med pengar. Tyvärr är det inte alla ungdomar som får denna kunskap hemifrån och då måste vi inom politiken ta ansvar för att alla lär sig hantera sin privatekonomi och det är här skolan kommer in. Folkpartiet Liberalerna yrkar därför följande: if //1. ~ Utdrags best yrkande

25 IZatrineholms kommun " Kommunfullmäktige " Att Bildningsförvaltningen får i uppdrag att se över om man inom befintlg kursplan för grundskolan och gymnasiet kan inrymma en utökning när det gäller kunskaper om hur man hanterar sin privatekonomi." Bildningsnämden har yttrat sig över motionen och föreslår att den avvisas med motiveringen att det på nationell nivå pågår ett arbete med att säkerställa möjligheten att läsa privat ekonomi i såväl grundskolan som i gymnasiet. Ärendets handlingar. Tjänsteutlåtande från kommunledningsförvaltningen, Motion om att införa med undervisning på grundskola samt gymnasium när det gäller privatekonomi. Sammanträdesprotokoll från bildningsnämden, , 108. Kommunstyrelsens protokoll , 260 Kommunfullmäktiges överläggning Under kommunfullmäktiges överläggning ytrar sig Ewa Callhammar, Aneli Hedberg och Reijo Eriksson. Yrkanden Ewa Callhammar yrkar bifall til motionen. Anneli Hedberg och Reijo Eriksson yrkar bifall til kommunstyrelsens förslag. Propositon Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på kommunstyrelsens förslag och Ewa Callhammars yrkande. Han finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Härefter noterar ordföranden att ärenderubriken ska korrigeras til protokollet så att ordet privatekonomi inte särskrivs. tr /? ()t~ Callhammar, bildningsnämnden, akten

26 ~ _~ IZatrineholms kommun" SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr KS/2009: Handläggare: Per Johansson Svar på motion om att bygga en riktig väg/gata genom Lövåsens köpcentrum Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen med hänvisning til att det aktuella området vid Lövåsen är privat mark. Kommunstyrelsen uppdras att beakta frågan i arbetet med översiktsplanen. Reservation Mot kommunfullmäktiges beslut reserverar sig Gudrun Lindvall och Carl Frick. Ärendebeskrivning Ami Rooth (mp) har til kommunfullmäktige inkommit med en motion om trafiken på Lövåsen. I motionen yrkas på att en riktig väg eller gata ska byggas genom Lövåsens köpcentrum. Motionen har följande lydelse i sin helhet: "Trafiken på Lövåsen Trafiksituationen på Lövåsen är förfärlig. Tilbud och kollsioner är tyvärr vanliga, men att de sker är mycket begripligt. Området saknar nämligen gata! De som kör in på området via rondellen vid Kamin & Kakel nerför backen och mot Cheapy hamnar på vad som tycks vara en gata, men egentligen är det bara en parkeringsplats. Här kommer trafik från två håll samtidigt som bilar parkerar på båda sidorna om "vägen". Framför allt parkeringsplatserna mot Stockholmsvägen orsakar problem, då de som står där ska backa ut i trafiken, som stundtals är tät. Ä ven backen upp mot Överskottsbolaget är problematisk eftersom det även här är parkeringsplatser åt båda hållen och många att hålla koll på. Miljöpartiets motion (inlämnad i jan 2008, besvarad i maj 2008) angående utökad busslinje til och genom Lövåsens köpcentrum, skulle göra det möjligt även för en person utan bil att handla i området. Problemet är dock att det inte finns någonstans för den bussen att köra. Man framför inte buss i linjetrafik på parkeringsplatser, nämligen. 7 ~.J ~z;_ (/,

27 ~ _~ IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige Man kan konstatera att området är dåligt planerat. Det skulle gå så fort, detaljplanerna togs med enkelt planförfarande och någon samlad bild över trafikströmmara efter utbyggnaden tycks man inte ha skaffat sig. Naturligtvis hade det varit bättre att planera och bygga rätt från början och då kanske även en medfinansiering varit möjlig från byggarna, men man får väl ta det som lärpengar. Situationen idag är ohållbar och måste åtgärdas! Bygg en väg! Trafiksituationen måste lösas i området. Här behövs en riktig väg! Enligt vår förmenande kan man tänka sig en sådan nära Stockholmsvägen och då ta bort de parkeringsplatser, som finns där eller så får vägen/gatan byggas bakom Cheapy, Wilys och Överskottsbolaget och ansluta til Österleden. Parkeringarna blir då parkeringar utan genomfarstrafik och en buss kan dras in i området på denna nya väg. Anslutningsväg ner til parkeringsplatserna vid affärerna måste naturligtvis finnas med i planen. Gör en första lösning Genomfartstrafiken i området måste stoppas. Detta kan ske genom att backen mellan Överskotts bo laget och Wilys stängs av från trafik. Trafiken til Wilys och Cheapy får komma från ena hållet och til Överskotts bo laget från det andra. Det här löser inte problemet för en buss, men det skulle i alla fall förbättra situationen högst påtagligt och genomfartstrafiken skulle försvinna. Miljöpartiet de Gröna föreslår - Att en riktig väg/gata genom Lövåsens köpcentrum byggs." Kommunens ortsutvecklingsstrateg pekar på att handelsområdet vid Lövåsen är privat, vilket innebär att kommunen inte på eget initiativ har möjlighet att bygga några kommunala gator på området. Länstrafiken började i mitten av augusti 2009 köra en ny busslinje (linje 2) til Lövåsens handelsområde. Valet av linjesträckning och hållplatser har skett efter överläggningar med fastighetsförvaltningen för det privatägda handelsområdet och efter analyser av trafiksäkerhetsläget. Frågan om byggandet av väg i Lövåsens köpcentrum finns med det pågående arbetet med kommunens översiktsplan. I arbetet med översiktsplanen får en dialog föras med markägarna kring byggandet av väg eller vidtagande av andra åtgärder för att förbättra trafiksituationen och trafiksäkerheten området. ii /"-' V 11. L _.~ ()ø -

28 IZatrineholms kommun " SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Kommunfullmäktige Ärendets handlingar. Tjänsteutlåtande från kommunledningsförvaltningen, Motion: Trafiken på Lövåsen. Kommunstyrelsens protokoll , 265 Kommunfullmäktiges överläggning Under kommunfullmäktiges överläggning yttrar sig Gudrun Lindvall, Ewa Callhammar och Göran Dahlström. Färslag och yrkanden Gudrun Lindvall yrkar bifall til motionen. Göran Dahlström yrkar bifall til kommunstyrelsens förslag. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på kommunstyrelsens förslag och Gudrun Lindvalls yrkande. Han finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. / /,.' c' / J ~-_. Rooth, kommunstyrelsen, akten

29 IZatrineholms kommun" Kommunfullmäktige Dnr KS/2009: Handläggare: Marie Sandström Koski Ändringar i Gemensamma hjälpmedelnämndens överenskommelse och reglemente Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att för sin del godkänna de förslagna ändringarna i överenskommelsen mellan Södermanlands läns nio kommuner och Landstinget Sörmland gällande Gemensamma hjälpmedelsnämnden och som en konsekvens av detta även de föreslagna ändringarna i reglementet för nämnden. Ärendebeskrivning Gemensamma hjälpmedelsnämnden har tidigare vänt sig til respektive berörd kommunstyrelsen och landstingsstyrelse med en hemställan om att få göra redaktionella ändringar i gemensamma nämndens överenskommelse. Enligt kommunstyrelsens delegationsbeslut den 15 juni, 41, framfördes att kommunen inte hade något att erinra mot detta. Överenskommelsen beträffande Gemensamma hjälpmedelsnämnden träffades mellan länets nio kommuner och landstinget i januari Avsikten med inrättandet av nämden var att trygga en god, effektiv och lättilgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i kommunerna och landstinget. Nämnden ingår i landstingets organisation och är en egen myndighet. Ett behov har nu setts om att textredigera överenskommelsen och som en konsekvens att detta även reglementet. Gemensamma hjälpmedelsnämnden har den 6 oktober 2009, 19, beslutat att överlämnat med ett förslag til redaktionella ändringar i överenskommelsen, och som en följd därav ändringar i nämndens reglemente, för godkänande av respektive kommunstyrelse och landstingsstyrelsen. V ård- och omsorgsförvaltningen har tagit del av förslaget och bedömer att ändringarna är av redaktionell karaktär. Kommunledningsförvalfningens bedömning Förvaltningen bedömer att det inte finns något att erinra mot de föreslagna textändringara i överenskommelsen och reglementet gällande Gemensamma hjälpmedelsnämnden. (/"" ' / 0t".