Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 2
|
|
- Emilia Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sid 1 av 14
2 SAM anger de allmänna skyldigheterna för arbetsgivaren att undersöka, bedöma, genomföra och följa upp verksamheten så att olycksfall och ohälsa förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Kunskap och kompetens i uppgiftsfördelning är extra viktiga förutsättningar i detta fall. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska utföras och planeras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller t.ex. obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och repetitivt arbete. Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen (3 kap, 2 a ) se till att det finns en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen. Föreskrifterna AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering, ger mer detaljerade bestämmelser om hur detta ska gå till. Arbetsanpassning innebär att förhållandena på arbetsplatsen ska anpassas till arbetstagarnas fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärder som ska hjälpa den som är sjuk eller skadad att få tillbaka sin arbetsförmåga och kunna försörja sig själv. Föreskrifterna AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm handlar om åtgärder för att förebygga besvär i nacke, axlar och armar. Psykisk belastning som kommer av stor arbetsmängd, tidspress samt brister i informationshanteringen kan orsaka stressrelaterade besvär. Därför måste man utreda hur arbetet vid bildskärm kan påverka de anställda. Belysningens utformning är också viktig. Stress är ett exempel på psykisk och social aspekt. I det moderna arbetslivet har vi fått nya stressorer som t.ex. datoravbrott, omorganisationer eller bristande återkoppling på prestationer. Inflytande och kontroll över det egna arbetet är troligtvis individens viktigaste medel för att hantera stress i arbetet. Sid 1 av 14
3 För arbetsledningen handlar det om att lära sig att identifiera och uppmärksamma signaler på en dålig arbetsmiljö och hitta metoder för att effektivt ingripa mot orsakerna. Det bygger på att den enskilde medarbetaren också uppmärksammar signalerna och agerar genom att kontakta arbetsledningen. Många människor ignorerar sina egna psykiska och fysiska varningssignaler. Hjälp söks först när situationen är krisartad och utmattningen påtaglig. Både individuella egenskaper och arbetssituationen spelar roll. Signaler kan vara: Sömnstörningar Koncentrationssvårigheter Upplevelse av ständig tidsbrist Minnesproblem Känsla av bestående trötthet Ökad gråtmildhet Humörsvängningar Allmän olust inför arbete och andra uppgifter Fysiska symptom, t.ex: Värk i muskler, ländrygg och leder, huvudvärk, hudproblem, magproblem eller infektioner Sid 2 av 14
4 Att upptäcka tidiga signaler hos enskilda individer fordrar fina känselspröt hos arbetsledningen. Det fordrar även att drabbade medarbetare kan tala öppet om dessa signaler. Om perspektivet vidgas från den enskilde till arbetsplatsen eller gruppen kan en rad varningssignaler finnas, t.ex.: Minskat intresse för arbetsuppgifterna med passivitet, förlorat engagemang. Produktionsfel och olycksfallstillbud beroende på hög stressnivå. Ökad korttidsfrånvaro. Ökad personalomsättning beroende på vantrivsel. Långtidssjukskrivningar. Sid 3 av 14
5 Kvantitativ överbelastning. Normala men ofta förekommande stressreaktioner, som arbete under tidspress utan möjlighet till återhämtning. Kvalitativ överbelastning. Individen har för svåra arbetsuppgifter i förhållande till sin utbildning och erfarenhet. Resultatet kan bli oro och känsla av otillräcklighet. Förändringsstress drabbar främst personer som saknar eller har bristfälliga kunskaper av förändringar. När vi belastar vår kropp gör vi det ofta ensidigt och monotont. Människan behöver omväxling och variation för att må bra. Valet av arbetets organisation påverkar fördelningen av arbetsuppgifter mellan individer och grupper, hur och av vem arbetet planeras samt hur styrning och kontroll utförs. Hit hör också arbetstidens förläggning under dygnet och dess omfattning. Oförenliga krav. När arbetet organiseras så att individen får handlingsutrymme för att skapa balans mellan omgivningens krav och den egna förmågan, minskar risken för att påfrestningar ska leda till utslitning och ohälsa. Oklara roller. Organisationens ledning kan både skapa och minska osäkerhet i organisationen. Oklara roller och mål kan vara en följd av otydlig kommunikation från ledningens sida. Osäkerhet i anställningen. En tillsvidareanställning kan avslutas av arbetsgivaren på grund av arbetsbrist, personliga skäl, avsked eller pensionering och när den anställda får hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad. Våldsrisker. AVs föreskrifter om våld och hot (AFS 1993:2) lägger ett stort ansvar på arbetsgivaren vad gäller förebyggande åtgärder, omhändertagande av drabbade, säkerhetsrutiner, handlingsplaner och utbildning. Arbetsbetingade konflikter. Kunskap om hur konflikter uppstår och trappas upp kan göra det möjligt att hantera dem innan de blir destruktiva. Risk för olycksfall och ohälsa. Arbetsmiljöarbetet ska ses som en del av verksamheten. Det mesta som sker eller planeras i en verksamhet har eller kan få påverkan på arbetsmiljön. Arbetsmiljön ska undersökas, risker bedömas, åtgärder genomföras och följas upp så att ohälsa och olycksfall förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete). Ensamarbete. En stor problematik inom många branscher är att riskerna för hot och våld ökar när en anställd jobbar ensam. Sid 4 av 14
6 Inflytande och kontroll över det egna arbetet är förmodligen det viktigaste medlet för individen att hantera tress i arbetslivet vare sig orsaken är över- eller underbelastning. Balans mellan omgivningens krav och den egna förmågan minskar risken för att påfrestningen ska leda till utslitning och ohälsa. Om höga krav kan mötas med hög kontroll får vi den lustfyllda aktiviteten, arbetsglädje och effektivitet och en lärande arbetssituation. Den som har stort handlingsutrymme klarar också högre krav, inte minst genom att kunna planera sitt arbete. Om kraven väsentligt överstiger individens kontroll och inflytande dominerar anspänning och olustkänslor. En arbetssituation som präglas av låga krav och låg kontroll är vanligtvis inte heller önskvärd. Ett bra socialt stöd är av vikt. Höga krav kan även balanseras av att man upplever starkt socialt stöd. Man brukar prata om fyra typer: emotionellt, värderade, informativt och instrumentellt stöd. Sid 5 av 14
7 Sid 6 av 14
8 Fler än 70 % arbetar idag vid bildskärm. Var tredje sitter mer än halva arbetstiden vid datorn. Arbetsmiljöproblem och besvär tar sig främst uttryck i ögon- och belastningsbesvär. Värk i nacken och skuldrorna eller i den arm och hand som används mest är vanligt. Främsta anledningarna till belastningsbesvär är hög arbetsbelastning, lågt inflytande och stöd samt brister i arbetsplatsens utformning. Hög arbetsbelastning. Sitta alltför länge utan pauser. Det gränslösa arbetet möjliggör arbete näst intill var som helst. Risk för brist på återhämtning. Lågt inflytande och stöd. Införande och utförande av datasystemen görs ofta utan inblandning av de som ska använda dem. Osäkerhet i användning p.g.a. bristande utbildning i systemen är också en källa till stress som gör att man spänner sig och som i sin tur kan ge belastningsskador. Om arbetet sker under tidspress kan krångel med datorerna eller programmen leda till vanmakt. Arbetsplatsens utformning. Felaktiga bord, stolar och belysning eller felaktig användning av dem är vanliga orsaker till belastningsskador. Långvarigt stillasittande. Hög arbetsbelastning innebär vanligen att sitta alltför länge vid datorn utan att ta pauser. Den digitala tekniken har möjliggjort ett gränslöst arbete som i många fall kan utföras utan att man är bunden till arbetsplatsen. Det gränslösa arbetet kan innebära brist på återhämtning. Andra besvär som uppmärksammats är bl.a. elkänslighet, hudbesvär och yrsel. Trots forskningsinsatser har inga direkta samband kunnat påvisas som kopplar datoranvändning med dessa besvär. Sid 7 av 14
9 I föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete 6 ställs krav på dels fördelning av uppgifter i arbetsmiljöarbetet, dels att chefer och arbetsledande personal ska ha kunskaper och kompetens för att kunna ta ansvaret för att dessa arbetsuppgifterna kan utföras (även i Skyddsombudets och chefens roll). Chefer har ett tydligt uppdrag att driva en viss verksamhet eller del av den och se till att den fungerar. Att verksamheten fungerar innebär att den uppfyller både externa och interna krav. De interna kraven kan t.ex. vara arbetsmiljöpolicy, att utföra de arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet som man blivit tilldelad. De externa kraven kan vara lagstiftningen. I SAM ställs det speciella krav på chefer och arbetsledare att de ska ha tillräckliga kunskaper om: Arbetsmiljöregler för verksamheten. Fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker. Åtgärder. Vad som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Sid 8 av 14
10 Vid uppgiftsfördelningen är det viktigt att göra klart för sig vilka uppgifter som behöver fördelas. Vilka krav ställs i SAM? Vilka krav finns i andra föreskrifter? Det är alltid arbetsgivaren som har ansvaret för att uppgiftsfördelningen görs på rätt sätt (även i Skyddsombudets och chefens roll). För att utföra uppgifterna som man blivit tilldelad måste man kunna påverka verksamheten och praktiskt kunna utföra uppgifterna. Uppgiftsfördelningen ska fungera även utanför fasta arbetsställen och arbetstider samt vid sjukdom och semester. Ansvar för uppgifter ska alltid motsvaras i kompetens, befogenheter och resurser. Befogenheter kan gälla ekonomiska ramar, beslutsrätt m. m. Resurser kan vara t.ex. tid, tillgång till personal m.m. Den som fördelar arbetsuppgifter ska alltid förvissa sig om att den som fått uppgifterna förstått dem rätt. Alla på arbetsplatsen ska känna till vem som har uppgifterna. Uppgiftsfördelningen ska alltid vara dokumenterad vid tio anställda eller fler. Sid 9 av 14
11 Arbetsplatsen. Ju tidigare den arbetslivsinriktade rehabiliteringen startar desto större är möjligheterna till snabb återkomst till arbetet. På företaget bör man ha rutiner för kontakt med den sjukskrivne, föra en dialog om arbetsförmåga och eventuella rehabiliteringsbehov, möjligheter till att utföra vissa arbetsuppgifter m.m. I Arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994:1, anges i 3 att arbetsgivaren ska ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. Det är numera rekommenderat att rehabiliteringsmålsättningen ska integreras i arbetsmiljöpolicyn. Alla arbetsgivare ska bedriva en organiserad verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering. Det ska finnas mål och rutiner för dessa insatser där arbetsplatsbedömning ingår som en viktig uppgift. Arbetet kan samordnas med SAM. Rehabiliteringsprocesserna sker dels på företaget, dels vid försäkringskassan. Försäkringskassan tar emot anmälan om arbetstagaren varit sjuk mer än 14 dagar. Försäkringskassan ansvarar för avstämningsmöte med den enskilde och vid behov gör de även en rehabiliteringsplan i samråd med arbetsgivaren och arbetstagaren. I planen ska det framgå vilka åtgärder som ska göras, vem som har ansvaret, tidsplan och vem som ska betala o.s.v. I rehabiliteringsarbetet kan skyddsombudet vara med som stöd om den drabbade önskar det. Frågor om rehabilitering ska behandlas i skyddskommittén. Sid 10 av 14
12 En anpassning av arbetsförhållandena till arbetstagarnas förutsättningar kan vara både generell och individuell. Den generella kan gälla alla anställda medan den individuella gäller för en individ. Den generella arbetsanpassningen görs för att främja möjligheterna till arbete för flera på arbetsplatsen med hänsyn till kön, ålder, yrkesvana etnisk bakgrund och funktionshinder. Exempelvis åldersförsämrad syn, skillnaden i muskelstyrka mellan män och kvinnor, språksvårigheter. I arbetsmiljölagens 2 kap. 1 framgår det att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Den individuella anpassningen görs för enskilda anställda med funktionsnedsättning. Exempel är allergi, diabetes och psykiska besvär. Åtgärder på arbetsplatsen (generellt och individuellt): Anpassa arbetsplatsen. Teknisk utrustning. Individuella stödinsatser. Flexibla arbetstider. Arbetshjälpmedel. Sid 11 av 14
13 Människor har behov av att röra och anstränga sig. Sittoch titt-arbeten har blivit mycket vanliga, vilket i mångt och mycket tagit bort möjlighet till fysisk ansträngning. För att förhindra stress (och belastningsskador) är möjlighet till återhämtning grundläggande. Det ska finnas en balans mellan förbrukning och återuppbyggnad av mentala och kroppsliga resurser. Allt för många störningar och avbrott hindrar nedvarvning och full psykisk närvaro i arbetet vilket i sin tur minskar möjligheterna att fullfölja arbetsuppgifterna. Att känna meningsfullhet i arbetet och en yrkesstolthet är en friskfaktor. Upplevelse av kompetens och egenvärde hör nära samman med lärande i arbetet. Stress kan störa lärandeprocessen. Chefens och kollegors stöd är också en friskfaktor. Slutligen är ett öppet klimat utan prestige ytterligare en friskfaktor som i sin tur minskar risken för konflikter på arbetsplatsen. Sid 12 av 14
14 Arbetsgivaren har möjlighet att förbättra möjligheterna och förutsättningarna för den enskilde personens friskvård. Exempelvis kan arbetsgivaren via företagshälsovården erbjuda hälsoprofilbedömningar. Till de personer som har och upplever sämre hälsa kan friskvårdstimmar, kostrådgivning, rökavvänjning m.m. erbjudas. En avgörande förutsättning för att friskvården ska ge resultat är en aktiv medverkan och att alla tar sitt eget ansvar för att förändra sina levnadsvanor och sin livsstil. Sid 13 av 14
15 Redan vid anställningsögonblicket är det viktigt att ge kunskap om arbetsteknik, teknisk utrustning och hjälpmedel och att det finns utrymme att få träna in rätt arbetsteknik. Alla anställda har också ett personligt ansvar för hälsa och säkerhet i det dagliga arbetet. För att kunna ta detta ansvar så har alla på en arbetsplats rätt till information och kunskap. Skyddsombudet behöver utbild-ning för att kunna fullfölja uppdraget, bl.a. för att förstå sin roll, andras roller och behovet av samverkan i arbetsmiljöarbetet. Chefen behöver kunskap för att kunna fullgöra sitt uppdrag, bl.a. om roller och samverkan i arbetsmiljöfrågor. Skyddskommittén, om sådan finns, ska behandla information och utbildning rörande arbetsmiljö. Parterna kan genom avtal ta upp frågor som exempelvis utbildning, samverkansorgan och företagshälsovård. Det är viktigt att arbetsmiljöåtgärder kan ses som en investering inte kostnader. Ju tidigare man kan se signaler i det vardagliga arbetet, desto bättre förutsättningar att förhindra dyra omkostnader för bl.a. sjukskrivningar p.g.a. ohälsa och olycksfall. Den investeringen innebär en bättre lönsamhet på sikt. Arbetsorganisation övertid. Valet av arbetets organisering påverkar inte bara fördelningen av arbetsuppgifter mellan individer och grupper, utan också hur och av vem arbetet planeras och hur styrning och kontroll utförs. Hit hör också arbetstidens förläggning under dygnet och dess omfattning. Dessutom finns det krav på kunskap i samband med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter. När arbetsmiljöuppgifter fördelas ska också de befogenheter och resurser fördelas som behövs för att utföra tilldelade uppgifter i arbetsmiljöarbetet. Ansvaret för arbetsmiljön kan inte delegeras bort. För att utföra en arbetsuppgift krävs kompetens, utöver kunskap. Antalet anställda per chef. Det finns begränsningar i hur många underställda en chef kan ha. Blir det allt för många förhindras den kanske viktigaste chefsuppgiften att hålla ihop gruppen och stödja och vägleda arbetstagarna. Sid 14 av 14
Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2
Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5
Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk
Läs merSAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merArbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)
Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merStress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merFöreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Läs merUtvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -
Läs merRiktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merDialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning
Läs merRutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merGuide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merGuide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Läs merSystematiskt Arbetsmiljöarbete &
Systematiskt Arbetsmiljöarbete & Organisatorisk och Social Arbetsmiljö Patrik Jakobsson Arbetsmiljörådgivare Sveriges Byggindustrier AB Varför SAM? För att främja god hälsa och förebygga många orsaker
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merRiktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun
Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad
Läs merTilldelning av arbetsmiljöuppgifter
1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter
Läs merChecklista/lathund/körschema för SAM, med fokus på OSA
Checklista/lathund/körschema för SAM, med fokus på OSA 1. Mest för dig själv Förankra med din egen chef: Samsyn aktuell arbetsmiljölagstiftning ska respekteras och ligger till grund för dina ambitioner
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merVår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Läs merAtt få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Läs merOrganisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1
Sid 1 av 14 Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska hjälpa företaget att arbeta förbyggande med arbetsmiljön. Detta ska göras genom att verksamheten ska undersökas, bedrivas och följas upp så att ohälsa
Läs merRegeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.
Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning
Läs merSTÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete Piteå kommuns Personalpolitiska riktlinjer för arbetsmiljö och samverkansavtal är vägledande i arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljörutinerna
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Roger Edsand Ny föreskrift - anledning Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller
Läs merJennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket
Läs merRiktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun
Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april
Läs merRutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Läs merSven Lindblom 1
2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt
Läs merLOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Läs merBelasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Läs merVägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete
jo VÄGLEDNING Kommunkontoret Personal- och löneenheten 2004-04-19 Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som
Läs merBestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter
Ersätter Utbytt den Sign FL 1:6 Kommunfullmäktige ska fördela arbetsmiljöuppgifter till nämnderna på ett sådant sätt att en eller flera chefer får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs
Läs merRiktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart
[Dubbelklicka här för att infoga en bild] Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen Status: Antaget 2016-06-14 239 Giltighetstid: Tills vidare Linköpings
Läs merTillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):
2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan
Läs merChecklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:
Checklista Datum: 2013-08-20 Skolan 2013-2016, skolhuvudmän Denna checklista fokuserar på skolhuvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete och lyfter frågor kring arbetsbelastning samt våld och hot. Datum:
Läs merPOLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR
POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR Typ av dokument: Policy Datum: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Arbetsmiljö och lika villkor Ansvarig förvaltningsenhet: Personalenheten Ersätter dokument: Arbetsmiljöpolicy
Läs merPOLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,
Läs merRiskbedömning genom friskfaktorer
Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
Läs merCHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd
Läs merArbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns
Läs merEDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Läs merArbetsmiljöpolicy för Hjo kommun
Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad Kommunfullmäktige 2001-04-26 40 (Dnr 2000-257) Senast reviderad Kommunfullmäktige 2018-04-26, 28 Detta dokument gäller för Kommunövergripande
Läs merBilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.
Läs merYttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
Läs merUTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
DIARIENUMMER UN 2016.057 R I KTLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagna av utbildningsnämnden 15 2017 Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Innehåll 1. Övergripande
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs merGrundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på
Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete underrubrik Maria Morberg, 20161128 i bakgrunden Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS
Läs merARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid
ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...
Läs merBild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder
Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader
Läs merAFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, motsvarande/angränsande/relevanta paragrafer. AFS 2015:4, allmänna råd från AMV i urval
AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete Röd text = skrivning med tydlig OSA-profil Krav på dokumentation Svart = AFS 2001:1 Blå = AFS 2015:4 AMV:s kommentarer, i urval med fokus på OSA Röd text = skrivning
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1
1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.
Läs merÅrlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)
Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp
Läs merLiten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
Läs merSystematiskt Arbetsmiljöarbete
2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas
Läs merArbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
Läs merBättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3
Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag
Läs merÅrlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
1 (12) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en gång
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Läs merArbetsmiljöpolicy 2012
Arbetsmiljöpolicy 2012 Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 20120613 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelseförvaltningen Ansvarig tjänsteman: Diarienummer: KS 14-172 >Policy Program Plan Riktlinje
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merRiktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö
Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig
ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin
Läs merVägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 2 j 1 (10) Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av kommunstyrelsen den 3 mars 2018 67 Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum 2016-11-08 44 KS 407/16 Arbetsmiljöpolicy Beslut Arbetsgivar- och organisationsutskottet föreslår kommunstyrelsen
Läs merArbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling
Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra
Läs merSjälvskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
Läs mer