FJÄRRVÄRME SOM UPPVÄRMNINGSSYSTEM; -VAD TYCKER KUNDEN?

Transkript

1 FVF 1998:3 FJÄRRVÄRME SOM UPPVÄRMNINGSSYSTEM; -VAD TYCKER KUNDEN? Maj 1998 FJÄRRVÄRME

2

3 FJÄRRVÄRME SOM UPPVÄRMNINGSSYSTEM; -VAD TYCKER KUNDEN? ISSN

4 1 998 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

5 FÖRORD Denna rapport är initierad och framtagen av Fjärrvärmeföreningens Marknadsråd. Syftet med projektet var från början att hitta en modell för en bra fjärrvärmeprissättning men har efter hand utökats, och omarbetats, till att omfatta olika kunders syn på hela tjänsten fjärrvärme. Projektledare var Kenneth Mårtensson, Sala Heby Energihandel (SHE). Övriga deltagare i arbetsgruppen var Jan Berglund, Västerås Energi & Vatten Distribution AB (VEV), Solveig Larsen, Sveriges Fastighetsägareförbund, Karin Eng vall, BeteendePerspektiv och Mikael Gustafsson, Fjärrvärmeföreningen.

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER BAKGRUND OCH SYFTE UPPLÄGG AV PROJEKTET FÖRETAGSPRESENTATIONER ENKÄTRESULTAT - VAD TYCKER FJÄRRVÄRMEKUNDEN? Bakgrundsfrågor om fastigheten Vad är mer eller mindre viktigt vid val av uppvärmningssystem? Varför har man valt fjärrvärme som uppvärmningssystem? Bedömning av uppvärmningssystemet Fjärrvärmeanläggningens utrustning och skötsel Form av leverans för fjärrvärme Prissättning och taxans utformning ENKÄTRESULTAT - VAD TYCKER SMÅHUSKUNDER SOM EJ HAR FJÄRRVÄRME? Bakgrundsfrågor om fastigheten Vad är mer eller mindre viktigt vid val av uppvärmningssystem? Uppvärmnings anläggningens utrustning och skötsel Inställning till det uppvärmningssystem man har idag Prissättning och taxans utformning PRISSÄTTNING OCH PRISBILDNING AV FJÄRRVÄRME - JÄMFÖRELSE MELLAN OLIKA KUNDKATEGORIER I UNDERSÖKNINGEN Bilagor: 1. Utskickade enkäter 2. Övriga synpunkter från enkätsvaren 3. Bakgrundsfrågor fastigheten

8

9 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Ambitionen med detta arbete var initialt att hitta en bättre prislista för fjärrvärme. Behovet av detta visar den undersökning som är gjord. Dock anser ca 70 % av kunderna att prislistan (taxan) är lätt eller varken lätt/svår att förstå. Detta återspeglar också uppfattningen om fakturan. Det finns behov av en förändring. Ett viktigt led i denna del är att ta bort det negativa namnet taxa och kalla det för prislista. Därmed bör den utföras som en prislista, mycket av vad som idag står i "taxetrycken" skulle med fördel kunna ingå i energileverantörens övriga informationsmaterial. Ur undersökningen framgår att prislistan bör vara uppbyggd av en kombinerad rörlig och fast del. Arbetet med prislistan blev således en del i den undersökning som gjorts avseende befintliga och presumtiva kunders syn på hela fjärrvärmetjänsten. Undersökningen har gjorts i Västerås och Sala bland kundkategorierna flerbostadshus och småhus. För småhusen gäller det både befintliga och presumtiva kunder. Beträffande kunder i flerbostadshus som idag inte har fjärrvärme, är antalet så pass få i undersökningsorterna att denna kundkategori helt utelämnats. Eftersom båda orterna Västerås och Sala har mycket etablerad fjärrvärme och dessutom har anslutit både småhus och flerbostadshus, finns det grund att anta att undersökningens resultat är väl representativa även för andra etablerade fjärrvärmeorter. En mycket viktig utgångspunkt i detta fortsatta kundarbete är att ca 90 % av de svarande är nöjda med fjärrvärme som uppvärmningsform. Skälet till att man har fjärrvärme varierar något mellan flerbostadshus och småhus, men i huvudsak är skälen trygghet, bekymmersfrihet och att systemet är milj ovänligt. Skälen till fjärrvärmeanslutningen är således inte enbart i första hand ekonomiska. Inför valet av system vill kunden ha fullständig ekonomisk kontroll men innan man slår till, vägs andra faktorer in. Beträffande småhus, finns en tydlig tendens att påverkan från övriga i området är viktig. Då det gäller formen för fjärrvärmeleverans ger undersökningen vid handen att ca 40 % av kunderna både vill äga och sköta fjärrvärmecentralen själva. Men många önskar andra upplägg, dels att energileverantören både sköter och äger, och dels att fjärrvärmeleverantören enbart sköter anläggningen. Bland småhuskunder som ännu inte har fjärrvärme framhålls ekonomi och möjligheten att själva kunna sköta och serva anläggningen som mycket viktigt. Dessa skulle installera fjärrvärme om det finns ekonomiska incitament men också för att det är bekymmerfritt, tryggt och milj ovänligt. I den ekonomiska delen ingår också att slippa investera i en ny utrustning. Ur undersökningen, som hade en fullt acceptabel svarsprocent, kan följande viktiga synpunkter dras, som i sin tur är viktiga att ta med sig i sitt fortsatta fjärrvärmekundarbete både avseende befintliga kunder och presumtiva småhus kunder.

10 Över 90 % av flerbostadshuskunderna och småhuskunderna är mycket nöjda med fjärrvärme som uppvärmningssystem. Det finns önskemål om andra former av fjärrvärmeleveranser, d vs här finns utrymme att skapa nya produkter runt fjärrvärme. Exempel på detta kan vara att som energileverantör ta hela ansvaret. I detta ligger både att äga och sköta anläggningen i kundens fastighet. Varianter i själva skötseln torde vara stort. Ekonomin för fjärrvärmeleveransen är viktig. Troligtvis är fjärrvärmeprodukten mer konkurrenskraftig än vad kunden upplever. Det finns således ett informationsbehov här. Ett nytt synsätt är nödvändigt där en prislista används istället för som idag en taxa. Denna prislista måste vara enkel och med en relativt stor andel rörligt pris. Priset ska vara relaterad till själva fjärrvärmetjänsten och inte myndighetsreglerad eller relaterad till andra uppvärmningsformer. En stor potential finns bland småhuskunder som idag har andra uppvärmningssystem. Inom loppet av några år kommer många av dessa att stå i begrepp att byta utrustning. Fjärrvärme har ett gott renommé avseende miljö och trygghet, men den goda ekonomin måste framhållas bättre.

11 2. BAKGRUND OCH SYFTE I dagsläget har fjärrvärmebranschen en komplicerad prissättning (taxa), beroende på många olika ingående komponenter. Dessa svåra taxor skulle kunna ge upphov till misstänksamhet och bli till nackdel i jämförelse med andra uppvärmningsformer. Detta var det ursprungliga syftet med projektet, men i uppstarten visade det sig att taxan som en enskild komponent är svår och kanske rent av felaktig att behandla. Därför framstod det tidigt att en kundundersökning baserat på både befintliga och presumtiva fjärrvärmekunder avseende både småhus och flerbostadshus var en riktig väg att gå. Det blev således väsentligt att hitta fjärrvärmens nuvarande och kommande konkurrensfördelar. Syftet med undersökningen är att se om det finns olikheter - likheter mellan flerbostadshus och småhus. Vidare varför befintliga fjärrvärmekunder anslutit sig. I vilken omfattning kunder har eller uppfattar sig ha leverans ifrån energiföretaget. Naturligtvis är de ekonomiska frågorna, inkluderande bl.a. prissättning och fakturor viktiga. För presumtiva fjärrvärme-kunder är det viktigt att se deras attityd till nuvarande uppvärmnings system men också till fjärrvärme. Ur all den kunskap som inhämtats igenom undersökningen är förhoppningen att kunna stärka kundrelationen, öka flexibiliteten i leveransomfattning och hitta bra försäljningsargument för att nå ut med fjärrvärmeprodukten ytterligare.

12 3. UPPLÄGG AV PROJEKTET Vi har inriktat oss på kunders olika behov och resurser. I ett ganska tidigt skede engagerade vi en beteendevetare för att få hjälp med att definiera olika typer av kunder och deras behov och intresse. Vi har också arbetat med att koppla ihop leveranskoncept och typ av kund. En viktig del är också varför man en gång valde (eller varför man skulle kunna tänka sig att välja) fjärrvärme. Det är också viktigt att känna till typ av fastighet, ägandeform, storlek, upplevelsen av hur det befintliga värmesystemet fungerar etc. Kundens intresse spelar också in när det gäller omfattningen av fjärrvärmeleveransen. En del kunder har kompetens och personal för skötsel av fjärrvärmeanläggningen i egen regi, andra köper den kompetensen. Vi har koncentrerat oss på tre olika typer av leveranser: Kunden både äger och sköter fjärrvärmeutrustningen Kunden äger, men fjärrvärmeleverantören sköter utrustningen Fjärrvärmeleverantören både äger och sköter utrustningen Det bästa sättet att få svar på alla dessa frågor var att fråga kunderna, varför en enkät arbetades Urvalskriterier Enkäten riktade sig till både fastighetsägare med fjärrvärme och fastighetsägare utan fjärrvärme. De olika grupperingarna som fick enkäten var följande: Grupp 1: Grupp 2: Grupp 3: Grupp 4: Flerbostadshus och fastigheter med lokaler, med fjärrvärme Flerbostadshus och fastigheter med lokaler, med annan uppvärmningsform Småhus med fjärrvärme Småhus med annan uppvärmningsform Urvalet inom ovanstående kundgrupper gjordes slumpvis men med ett visst urval för att få spridning inom respektive leveransområde. Grupp 1: Grupp 2: Grupp 3: Grupp 4: 226 st 8 st 250 st 249 st Grupp 2 utgick beroende på ett alltför litet antal (8 st). Genomförande Undersökningen genomfördes i form av en postal enkät i Västerås och Sala tätorter. Detta bl.a. beroende på att både VEV och SHE är väl etablerade som fjärrvärmeleverantörer men med olikheter i bl.a. antal kunder och fjärrvärmens etableringstidpunkt. I samband med utskick av enkäten skrevs ett pressmeddelande som gick till Vestmanlands Läns Tidning och Sala Allehanda. Enkäterna skickades ut i månadsskiftet augusti - september 1997 från VEV och SHE. För att kunna identifiera vilka som skickat in svar numrerades enkäterna, i övrigt var det frivilligt om 10

13 man ville svara med namn. Svarskuvert bifogades och svaren ankomstregistrerades. Efter drygt en vecka skickades den första påminnelsen ut, en andra påminnelse skickades efter ytterligare en vecka. Den grupp som efter detta hade sämst svarsfrekvens var grupp 1, dvs. flerbostadshus med fjärrvärme, för att få upp svarsfrekvensen gjordes en påminnelse per telefon som gav ett visst resultat. Första veckan i oktober var erforderlig svarsfrekvens uppnådd och inga ytterligare enkäter förväntades varför instansning av resultatet genomfördes. Efterhand har också tackbrev skickats till de som svarat på enkäten. Tabell 1 Resultat av fältarbetet Småhus Flerbostadshus ut in Fjärrvärmekund % Icke fjärrvärmekund Resultatet räcker väl för en statistisk bedömning av uppfattningen hos såväl fjärrvärmekunder som icke fjärrvärmekunder. Även vid en uppdelning av synpunkter bland villakunder uppdelat på uppvärmningssystem. Däremot är materialet något mindre säkert då det gäller svaren från flerbostadskunder. Här saknas helt svar från icke fjärrvärmekunder och för fjärrvärmekunder med flerbostadshus är osäkerheten större än för villakunder då svarsprocenten är något för låg Det är också så att materialet helt domineras av de kunder som kommer från Västerås, vilket ligger i sakens natur då antalet fjärrvärmekunder är betydligt fler i jämförelse medsala-heby. Tabell 2 Antal svarande uppdelat på Västerås respektive Sala-Heby Västerås Sala-Heby Småhus Flerbostadshus Småhus Flerbostadshus Fjärrvärmekund 156 Icke 150 Fjärrvärmekund Totalt

14 4. FÖRETAGSPRESENTATIONER SALA-HEBY ENERGIHANDEL AB (SHE) Företaget SHE är en helägd kommunal energikoncern bestående av moderbolaget Sala-Heby Energi AB och dotterbolaget Sala-Heby Energihandel AB. I moderbolaget bedrivs i huvudsak verksamheterna elnät och fjärrvärmeproduktion/ distribution. All energihandel både för el och fjärrvärme ligger i dotterbolaget. Fjärrvärmeverksamheten började i mitten av 1970-talet och idag kommer ca 90 % av hela uppvärmningsenergin ifrån fjärrvärme. Fjärrvärmenätet är ca 2,4 mil långt. Kunder (abonnemang) Kundstrukturen 1996 såg ut enligt följande: Kategori lägenheter/småhus Antal abonnemang Effekt, MW Värmeleverans Flerbostadshus Enskilt anslutna småhus Gruppanslutna småhus Industrier Övriga abonnemang Under 1997 har anslutits/ansluts ytterligare 2 st flerbostadshus^ 2 st industrier, 1 st övriga samt 25 st småhus. Prislista Småhus: Fast del (33% av totalkostnad vid normalförbrukning) + ett energipris året om. Flerbostadshus: Fast + effektavgift + sommar- och vinterpris -t- flödesavgift. Effektavgift mot 2 senaste årens högbelastningsförbrukning. Debitering/avläsning Faktureras alltid mot faktiska förbrukningen, småhus kvartalsvis och flerbostadshus månads- Service Förnärvarande är det 61 serviceavtal ingånga med småhusägare och 1 med flerbostadshus. Denna verksamhet startades 1995 och är därmed relativt ung. Potentialen är stor inte minst beroende på att många småhus nyligen blivit anslutna. Serviceavtalet innebär en årlig kontroll av fjärrvärmecentralen. Vidare åtgärdas fel under övrig tid mot avrop. Dessutom är reservdelarna rabatterade.

15 Produktion 70 % biobränsle (träpellets), 22 % värmepump (avloppsvatten), 4 % elpanna + 4 % olja.total värmeproduktion 115 GWh (1996). VÄSTERÅS ENERGI & VATTEN AB Företaget Det företag där bl.a. fjärrvärme verksamheten bedrivs är Västerås Energi & Vatten Distribution AB. Företaget ingår i koncernen Västerås Energi och Vatten AB som ägs av Västerås Stad till Fjärrvärmeverksamheten började Idag är ca 90 % av alla fastigheter och bostäder anslutna till fjärrvärme. Fjärrvärmenätet är ca 49 mil långt. Kunder (Abonnemang) Kundstrukturen 1996 såg ut enligt följande: Kategori lägenheter/småhus abonnemang Effekt, MW Värmeleverans, GWh Flerbostadshus Enskilt anslutna småhus Gruppanslutna småhus Industrier Övriga abonnemang Under 1997 har anslutits/ansluts ytterligare 3 st flerbostadshus, 1 st gruppanslutet småhusområde, 1 st industri, 1 st övriga samt 49 st småhus. Prislista Småhus: Flerbostadshus: Grundavgiften består dels av en fast avgift kr/år, dels av en förbrukningsberoende avgift kr/debiteringsenhet och år. Till detta kommer en förbruknings avgift kr/mwh. Grundavgiften består av: Fast avgift kr/år. Anslutningseffektavgift kr/kw och år. Abonnemangseffektavgift (normalt 40% av anslutningseffekten, är förbrukningsberoende), kr/kw och år. Förbrukningsavgift kr/mwh. 13

16 Fördelning fjärrvärmepris: Grundavgifter ca 25%, förbmkningsavgift ca 75%. Debitering/Avläsning Småhus Övriga Debitering 6 ggr/år. 3 ggr efter avläsning, 3 ggr preliminärt. 1 gång/månad, 10 ggr efter avläsning, 2 ggr preliminärt. Avläsning Kundavläsning 3 ggr/år. Lev.avläsning, 10 ggr/år. Service Mot fastigheter har tecknats drygt 250 st serviceavtal, i avtalet ingår bland annat regelbunden tillsyn och funktionskontroll, besiktningsprotokoll, dokumentation samt en fri utryckning under icke arbetstid/år. För både servicekunder och övriga kunder erbjuder vi åtgärdande av fel, ombyggnationer, utbyte av värmeväxlare etc. i anslutning till fjärrvärmecentralen. Dessutom erbjuds tillsyn av markförlagd sekundärkulvert, mätartjänster mm. Produktion Den dominerande produktionsanläggningen är kraftvärmeverket, ca 90% av värmen produceras som kraftvärme. Övriga produktionsanläggningar är värmepumpar och biogasanläggningar. ffww&fzorz (7PP(%: Kol 85% Värmepumpar 11% Biogas 0,5% Olja 3,5% 14

17 5. ENKÄTRESULTAT - VAD TYCKER FJÄRRVÄRMEKUNDEN? 5.1 Bakgrundsfrågor om fastigheten Formuläret riktat till fjärrvärmekunder gick ut till 476 fjärrvärmekunder i de båda områdena, 226 flerbostadskunder och 250 villakunder. Bland de fjärrvärmekunder som besvarat enkäten uppger flertalet av småhuskunderna att fastigheten ägs av fysisk person medan hälften av kunder med flerbostadshus istället har ett ägande i form av en stiftelse eller förening. En tredjedel uppger att fastigheten ägs av bolag. Jämför man svarsfördelningen på frågan om fastighetens ägandeform med dess upplåtelseform kan man nära nog likställa fördelningarna för fysik person med äganderätt, stiftelse/förening med bostadsrätt och bolag med hyresrätt. Fysisk person Stiftelse/Förening Bolag Flerbostadshus Småhus På frågan hur mycket fjärrvärme man förbrukar per år kan en fjärdedel av småhuskunderna inte svara på frågan mot en tredjedel av flerbostadshuskunderna. Årsförbrukning '0-15 '16-30 ' ' ">500 Vet ej MWh Flerbostadshus Småhus 15

18 5.2 Vad är mer eller mindre viktigt vid val av uppvärmningssystem? Viktigast vid val av uppvärmningssystem är oavsett kundkategori att man har fullständig ekonomisk kontroll över systemet. För småhuskunderna är det därefter att man själv kan sköta och serva anläggningen, vilket är ett skäl som kommer längre ner bland kunder som har fler-bostadshus. Småhuskunderna vill också kunna förstå, men inte nödvändigtvis behärska hur systemet rent tekniskt fungerar. Detta skäl kommer före behovet av att slippa ha hand om någonting alls som har med själva uppvärmningssystemet att göra. Att kunna behärska tekniken fullt ut prioriterar man däremot minst bland småhuskunderna. Flerbostadshuskunderna prioriterar, förutom den ekonomiska kontrollen, att förstå men inte nödvändigtvis behärska tekniken. Däremot är man i fallande grad mindre intresserad av att själv kunna sköta anläggningen och behärska tekniken fullt ut. Här ser man kanske i större utsträckning till en lösning med särskild personal eller inhyrd service. I formuläret ställdes ett antal påståenden inför valet av uppvärmningssystem. För att rangordna dessa påståenden fick "mycket viktigt" 1 poäng, "ganska viktigt" 2 poäng, "inte särskilt viktigt" 3 poäng och "inte alls viktigt" 4 poäng. Lägre medelvärde ger högre rang. Vid val av uppvärmningssystem: Hur viktigt är det att Du... Flerbostadshus Småhus...har fullständig ekonomisk kontroll över systemet...förstår,men inte nödvändigtvis behärskar hur systemet rent tekniskt fungerar Rang Medel- Rang Medel värde värde 1 1,28 1 1,44...själv kan sköta och serva anläggningen...slipper ha hand om någonting som har med själva uppvärmningssystemet att göra...behärskar systemets teknik full ut 16

19 Flerbostadshus -Betydelse vid val av uppvärmningssystem ekonomisk kontroll förstå, men ej behärska själv kunna sköta slippa allt behärska tekniken Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Småhus -Betydelse vid val av uppvärmningssystem ekonomisk kontroll själv kunna sköta förstå, men ej behärska slippa allt behärska tekniken Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Den ekonomiska kontrollen är helt naturligt mycket viktig för både fastighetsägare och småhusägare. Det är också viktigare för småhus ägaren än för fastighetsägaren att själv kunna sköta och serva anläggningen. 5.3 Varför har man valt fjärrvärme som uppvärmningssystem? Det skäl som kom främst bland såväl kunder med flerbostadshus som småhus var att fjärrvärmen fungerar tryggt och bekymmersfritt. Ett skäl som skiljer ut sig rätt så tydligt från övriga. Som skäl nummer två kom för de med flerbostadshus att det är en milj ovänlig uppvärmningsform, ett skäl som kom som nummer tre bland småhus ägarna. Emellan dessa två skäl kom för småhusägarna ett skäl som var kopplat till att det var det system som de flesta andra i området Att systemet har sin stora förtjänst i att det anses vara tryggt och bekymmersfritt späds på genom att man också anser sig känna till hur det fungerar i den egna fastigheten, något som kommer som skäl nummer tre respektive fyra. Det skäl som hamnar längst ner på listan bland flerbostadskunderna var att man var tvungen att ansluta sig, medan det för småhuskunderna var det ekonomiska skälet, även om medelvärdena tyder på att skillnaderna i rang är liten.

20 För vart och ett av påståendena fick den svarande instämma helt, delvis inte alls eller saknar uppfattning. För att rangordna dessa skapades ett medelvärde av alternativen instämma helt som fick 1 poäng, instämma delvis 2 poäng och inte alls fick 3 poäng, vilket innebär att ju lägre medelvärde ju högre rang. Siffrorna inom parantes anger andelen som saknar uppfattning av de som besvarat frågan. Jag har fjärrvärme för att... Flerbostadshus Småhus...det är tryggt och fungerar bekymmersfritt...det är en miljövänlig uppvärmningsform...jag känner till hur det fungerar i min fastighet...det är mest ekonomiskt...det är det som de flesta andra har här i området...jag var tvungen att ansluta mig Rang Medel- Saknar Rang Medel- Saknar värde uppfatt- värde uppfattning % ning% 1 1,26 (7) 1 1,29 (2) 2 1,43 (11) 3 1,50 (11) 3 1,47 (12) 4 1,59 (14) 4 1,57 (20) 6 1,64 (22) 5 1,63 (18) 2 1,40 (11) (35) (25) Resultatet bekräftar vikten av ett uppvärmningssystem som fungerar bekymmersfritt. Fjärrvärme etablerades oftast områdes vis vilket ger en hög rang på "...det är det som de flesta andra har här i området". Detta gäller speciellt småhus. Miljön är också viktig vid val av uppvärmningsform. Kundkommentar: Inte vet jag om det här hör till så oteknisk som jag är, men varje år kommer "någon "från något som heter Ta. Dom kollar in grejerna som hör till jjärrvärmen, och vill lita på dom, att allt blir rätt gjort.

21 5.4 Bedömning av uppvärmningssystemet På frågan om man är nöjd med sitt uppvärmningssystem svarade merparten av såväl småhuskunder som kunder med flerbostadshus att de var nöjda. Småhuskunderna är mer klart nöjda än kunder med flerbostadshus där några fler ställer sig mer neutrala till frågan och svarar att de varken är nöjda eller missnöjda med sitt uppvärmningssystem. Att man är nöjd framgår också av att 95% av båda kundkategorierna idag inte har några tankar på att byta uppvärmningssystem. Betyg uppvär mnings system Vet ej / ej Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Flerbostadshus 0 Småhus De som är missnöjda på något sätt lyfter framför allt fram att värmen inte räcker till ibland och att taxan är för hög. Att nästan alla fjärrvärmekunder är nöjda med uppvärmningssystemet är glädjande och en bekräftelse på uppvärmning med fjärrvärme är ett bra system. Kundkommentarer: Fjärrvärmekostnaden är högre på Förstadsväg 10 än på Förstadsväg 8. Det finns anledning att tro att det finns läckage i kommunens ledningar. Vårt fi ärrvärmesystem får tillskott från en värmeåtervinningsanläggning (återvinning från ventilationssystemet). Uppskattningsvis har vi ca 20 % lägre värmekostnader på grund av ovanstående installation. Västerås må gratuleras till pionjärverksamhet för fjärrvärme och till ett väl utbyggt och fungerande nätverk! Uppgifter framtagna av Bfr Seniorens verkställande utskott. Bra, enkelt men något för dyrt. Absolut framtidens värmesystem. 19

22 5.5 Fjärrvärmeanläggningens utrustning och skötsel I Västerås etablerades fjärrvärme i mitten av 5O-talet, merparten av kunderna har varit anslutna till fjärrvärme i mer än 25 år vilket ger ett stort antal fastigheter i den gruppen. '1-4 '5-9 '10-14 År med fjärrvär me ' Flerbostadshus Småhus 25- Antal år På frågan om man bytt utrustning under de senaste 10 åren, svarade två av tre småhuskunder att de inte till någon del behövt byta utrustning. Byte av utrustning Delvis Inte alls Vet ej/ej svar Flerbostadshus o Småhus Svaren är beroende av kundens tolkning av vad byte av utrustning innebär. Utrustningen i fjärrvärmeanläggningen har normalt en lång livslängd varför merparten av kunderna ej behövt byta ut något.

23 Kundkommentar: En eloge för fin och snabb service! Det betyder enormt mycket när pannan pajar en kall höstdag. Beröm också era servicekillar som har varit mycket trevliga att ha att göra med! När det gäller vem som har hand om skötseln av fjärrvärmeanläggningen svarade småhuskunderna till största delen att det gjorde de själva. Bland kunder med flerbostadshus svarade knappt var tredje att skötseln sköttes av annan personal, var fjärde hade egen personal som skötte anläggningen. Kominerad - skötsel Fjärrvärme -leverantöre n Skötsel av värmeanläggni ngen Helt av annan personal Delvis annan -personal Egen personal ] Flerbostadshus Småhus De olika aktörerna erbjuder olika former av service. Vanligtvis erbjuder fjärrvärmeleverantören service av utrustning i fjärrvärmecentralen. Leverantörer av t.ex. reglerutrustning och cirkulationspumpar erbjuder också service på sin utrustning. Bostadsrättsföreningar köper ofta service via sin bostadsrättsorganisation som i sin tur har avtal med olika entreprenörer. Större privata ägare har ofta egen personal. Mycket av tillsynen i fjärrvärmecentralen utförs också av fastighetsägaren själv. Det gäller framförallt ägare till mindre fastigheter. Det vanligaste är förmodligen en kombination av ovanstående. Båda kundgrupperna erbjuds serviceavtal i någon omfattning, men avseende småhus är företeelsen nyare. Kundkommentarer: De få gånger som uppvärmningen krånglar (det blir kallt inomhus) måste jag själv leta fel. Det är oftast någon tryckpump som för sörj er hela Barkarö som tappat sugen. Varför ser inte den personal som övervakar fi ärrvärmen detta utan att jag ringer och påpekar? Fjärrvärmesystemet var utbyggt när vi flyttade hit 1979 och har fungerat hittills utan pro blem. Det som är aktuellt för utbyte är värmeväxlaren. 21

24 5.6 Form av leverans för fjärrvärme Hur vill man då ha fjärrvärmetjänsten levererad? Här svarar ca 40% i båda kundkategorierna att de både vill äga och sköta utrustningen i fjärrvärmecentralen i sin fastighet. Form av leverans för fjärrvärme Både äga och Bara äga Leverantören äger och Vet ej/ej Fler bostads hus Småhus Detta tyder på att flera olika former av leverans måste kunna erbjudas. Kundkommentarer: Enkel utbildning för konsumenten i skötsel av anläggning. Leverantören tar totalansvar för värmeleveransen ända in i huset (t ex element och liknande). Är intresserad av att veta om något går sönder på anläggningen. Åtgärdar Västerås Energi & Vatten något på anläggningen kostnadsfritt och i så fall vilka delar? Saknar överhuvud taget någon broschyr om fel, åtgärder ev kostnader. Om anläggningen måste bytas utpga trasigt, vart vänder men sig? Kan lån erhållas för en sådan kostnad osv?

25 5.7 Prissättning och taxans utformning De flesta menar att deras kostnader är lagom. Att den egna uppvärmningskostnaden är för höf menar uppemot hälften av båda kundkategorierna. Uppvärmningskostnader Flerbostadshus 0 Småhus % Priset lätt eller svår att förstå? Varken lätt eller Vet ej / ej svar iflerbostadshus Småhus På en fråga om taxan är lätt eller svår att förstå svarade ca en tredjedel att den var lätt att förstå, en tredjedel att den var svår och en tredjedel att den varken var lätt eller svår att förstå. En viss åsiktsförskjutning kan skönjas så att småhuskunderna snarare svarar att taxan är svår att förstå medan flerbostadshuskunderna säger att den varken är lätt eller svår att förstå. 23

26 % Fakturan lätt eller svår att förstå? iflerbostadshus D Småhus Varken lätt eller Att fakturan var lätt att förstå menade ca 40% av småhuskunderna mot ca en tredjedel bland flerbostadshuskunderna. Flerbostadshuskunderna menade snarare att den varken var lätt eller svåra. Nästan var tredje bland de båda kundkategorierna menade att fakturan var svår att förstå. Ett nytt synsätt är nödvändigt där en prislista används istället för som idag en taxa. Denna prislista måste vara enkel och med en relativt stor andel rörligt pris. Priset ska vara relaterad till själva fjärrvärmetjänsten och inte myndighetsreglerad eller relaterad till andra uppvärmningsformer. Kundkommentar: Jag önskar att betala en faktura som anger hur mycket förbrukningen varit under en viss period förslagsvis ett kvartal. Som det är nu med alla grundavgifter, beräknad förbrukning och avdrag för preliminära debiteringar har jag svårt att greppa över hur stora mina kostnader blir. Jag känner inte till någon annan affärsverksamhet där man får en faktura som är så pass svår att kontrollera. 24

27 På frågan hur man skulle föredra att taxan var utformad fick den svarande välja mellan följande alternativ: Jag vill ha en rörlig avgift dvs alla kostnader är inbakade i ett helt förbrukningsberoende fjärrvärmepris. Jag vill ha en kombination av en rörlig och fast avgift dvs en grundavgift för kostnader för själva fjärrvärmeproduktionen och distributionen och en förbrukningsavgift. Jag vill ha en fast avgift där alla kostnader för såväl fjärrvärmeproduktion som distribution och förbrukning är inbakade. Prisets utformning Enbart rörlig avgift Kombinerad rörlig Enbart fast avgift Vet ej/ej svar och fast Flerbostadshus 0 Småhus På dessa alternativ valde hälften av flerbostadshuskunderna att de ville ha en kombination av rörlig och fast avgift. Även bland småhuskunderna föredrog hälften en kombination av rörlig och fast avgift. Kundkommentarer: På grund av systemet med hög fast avgift kan man ej påverka värmekostnaden med att sänka värmen och få en lägre värmekostnad. Som köpare av energi från Sala-Heby tycker jag det är konstigt att ha en fast avgift för elenergi och en fast avgift för fjärrvärme. Slå ihop den energi jag köper ge ett pris för det med en faktura. Då skulle vi kunna värme varmvattnet på sommaren med el. Det måste vara slöseri att ha hela fjärrvärmesystemet uppvärmt för enbart varmvatten under sommaren. Vill ha bort alla kommunala samt övriga bolags fasta avgifter. Det finns ingen ekonomisk sporre att minska energiförbrukningen.

28 Vet ej/ej svar Prisbildning Spelar ingen större roll Myndighetreglerad Relaterad till alternativa uppvärmningsformer Relaterad till själva fjärrvärmetjänsten i Flerbostadshus o Småhus Att prisbildningen ska vara relaterad till själva fjärrvärme tjänsten menade flertalet i båda kundkategorierna. Önskemål om att prisbildningen relateras till andra uppvärmningsformer är något vanligare bland flerbostadshuskunderna än småhuskunderna. Få vill ha en prisbildning som är myndighetsreglerad. Hela prisbildningsfrågan bör ses mot bakgrund att det övergripande är att fjärrvärmen måste stå sig ekonomiskt väl i förhållande till marknadens uppvärmningsalternativ, d vs marknadsprissättning måste råda. Spridningen mellan olika leveransomfattningar talar för olika koncept på fjärrvärmeleveransen utifrån kundernas olika behov. En relativt stor andel av kunderna tycker att taxan och fakturan är svår att förstå, detta talar möjligen för en enklare taxa vilket också ger en enklare faktura. Trots detta vill merparten av kunderna ha en kombination av fast och rörlig avgift. Kundkommentarer: Miljövänlig produktion är mycket viktigt för mig. En långsiktig planering för att ställa om från kolberoende till regional energiförbrukning/biobränsle är något som jag är beredd att betala för. Kar/MgAoj^Wgr år 7P & är 74JP. <^0 Ar Ar - 2J j J. 60 Ar. Jämför år kr kr -11,490 kr som du ser är det stor skillnad och sen måste man ha strömmen till. Visst är det dyrt men det är så bra att ha. År glad varje dag så länge man får värme.

29 6. ENKÄTRESULTAT - VAD TYCKER SMÅHUSKUNDER SOM EJ HAR FJÄRRVÄRME? 6.1 Bakgrundsfrågor om fastigheten För att få ett grepp om vad kunder som inte har fjärrvärme tycker om fjärrvärme som uppvärmningssystem togs det också fram en enkät med frågor riktade till denna kundkategori. Denna gick ut till 249 icke fjärrvärmekunder som alla var småhusägare. Svarsprocenten blev 76%, vilket motsvarar 189 kunder. Av de som besvarat enkäten ägdes husen till 90% av fysisk person, en lika hög andel svarade att huset uppläts med äganderätt. Att huset ägs av en förening svarade 10% som i sin tur motsvarar andelen som svarat att huset var en bostadsrätt. På frågan vilken typ av uppvärmning huset har svarar 15% att de har olja, 79% el, 8% uppger att de använder fast bränsle för uppvärmning och då ofta i kombination med el eller olja. Uppemot en tredjedel av dessa villakunderna hade kompletterat uppvärmningssystemet med en värmepump. På frågan om hur stor förbrukningen av respektive angiven uppvärmningsform man har är det få som uppgivit hur många m 3 olja eller fastbränsle man förbrukar per år. Få har överhuvudtaget uppgivit elförbrukningen uppdelat på värmepump eller hushållsel. Två av tre har dock valt att uppge den totala elförbrukningen istället och en tredjedel har inte svarat alls på hur stor elförbrukningen är. Den sammanräknade årsförbrukning av el har nära nog ennormalför-delad kurva. % Elförbrukning H H H H J, M) '1-9 '10-14 "15-19 "20-24 "25-29 '30-34 ' Vad är mer eller mindre viktigt vid val av uppvärmningssystem? På frågan om vad som är viktigast vid val av uppvärmningssystem svarar man att det är att ha fullständig ekonomisk kontroll över systemet. Därefter att själv kunna sköta och serva anläggningen, liksom kravet att förstå hur systemet fungerar utan att för den skull nödvän-

30 digtvis behärska hur systemet rent tekniskt fungerar. Framförallt är det mindre viktigt att behärska systemets teknik fullt ut. Det minst viktiga skälet är att slippa ha hand om någonting som har med själva uppvärmningssystemet att göra. För vart och ett av påståendena nedan fick den svarande markera hur pass viktigt skälet är på en skala från mycket viktigt till inte alls viktigt. För att rangordna de olika skälen skapades ett medelvärde där alternativet "mycket viktigt" fick 1 poäng, "ganska viktigt" 2 poäng, "inte särskilt viktigt" 3 poäng och "inte viktigt alls" fick 4 poäng. Detta innebär att ju lägre medelvärde ju högre rang. Vid val av uppvärmningssystem: Hur viktigt är det att Du......har fullständig ekonomisk kontroll över systemet...själv kan sköta och serva anläggningen...förstammen inte nödvändigtvis behärskar hur systemet rent tekniskt fungerar...behärskar systemets teknik fullt ut...slipper ha hand om någonting som har med själva uppvärmningssystemet att göra Rang Medelvärde 1 1,30 2 1,76 3 1,89 4 2, Studerar man skalan lite närmare kan man se att behovet att slippa ha hand om någonting som har med värmeanläggningen att göra ändå ganska viktigt för ca en tredjedel av de svarande och för 9% är det mycket viktigt. Detta tillsammans med att 45% svarat att det är ganska viktigt - till skillnad mot mycket viktigt -att själv kunna sköta värmeanläggningen, kan tolkas som att det finns en potensial för att erbjuda kunden någon form av service. Betydelse vid val av uppvärmningssystem ekonomisk kontroll själv kunna sköta förstå, men ej behärska behärska tekniken slippa allt Mycket viktigt [] Ganska viktigt g Inte särskilt viktigt Q Inte alls viktigt 28

31 På frågan om vilka skäl som skulle få kunden att välja att installera fjärrvärme i fastigheten var det främsta skälet att det skulle man göra om det är mer ekonomiskt än det system man har nu. Men inte långt därifrån kom skälet till att byta skulle vara att fjärrvärmen är tryggt och bekymmersfritt och om man slapp att investera i ny utrustning. För vart och ett av påståendena fick den svarande instämma helt, delvis, inte alls eller saknar uppfattning. För att rangordna dessa skapades ett medelvärde av alternativen instämma helt som fick 1 poäng, instämma delvis 2 poäng och inte alls fick 3 poäng, vilket innebär att ju lägre medelvärde ju högre rang. Siffrorna inom parantes anger andelen som saknar uppfattning av de som besvarat frågan. Jag skulle installera fjärrvärme om......det är mer ekonomiskt än mitt nuvarande system... det är tryggt och bekymmersfritt...jag slapp att investera i ny utrustning...det är en milj ovänlig uppvärmningsform...jag kände till hur det skulle fungera i just min fastighet... det är det som de flesta andra har här i området 6 2,08 (15) Kundkommentarer: Politiskt schaddrade utan motstycke som lett till prioritering av fjärrvärme. Vansinne att lägga ner svenska säkra kärnkraftverk samtidigt som man glatt och villigt importerar energi från ett av världens sämsta anläggning Ignalina. Vi vill inte lägga ner ett öre för att bidra till sådan Don Quijote fasoner. Jag är framför allt intresserad av att byta uppvärmnings system till fjärrvärme. Framför allt där/or a# PWerå? W e# wr6_yggr, m)/cagr vä/ywmggram^e^ärrvär/mgmäf. Mrr Mwva/YWe system måste inom en snar framtid bytas. VEV är mycket välkomna! Jag överväger att installera bergvärme med värmefläktar. Rang Medelvärde Saknar uppfattning (%) 1 1,38 (8) 2 1,43 (5) 2 1,43 (1) 4 1,72 (5) S 194 (8)

32 På frågan om Du skulle välja fjärrvärme som uppvärmningsalternativ till Din fastighet hur skulle Du i så fall vilja ha den levererad? På detta svarar lika många att de i så fall både vill äga och sköta utrustningen som att fjärrvärmeleverantören skull göra det Form av leverans för fjärrvj _ _, Både äga och 3araäga Leverantören äger och Kundkommentar: Önskar att uppvärmningssystemet kunde övergå till annat än det vi har i dag utan skyhöga kostnader. Fjärrvärmeleverantören skulle gärna kunna äga och sköta + ta ansvar att allt fungerar om kostnaden ej blir alltför hög. 6.3 Uppvärmningsanläggningens utrustning och skötsel För cirka två tredjedelar av kunderna är husens uppvärmningsanläggning yngre än 15 år. Uppvärmningsanläggningens ålder '10-14 '15-19 "20-29 "30-39 '40- Antal år 30

33 När det gäller vem som sköter den värmeanläggning som finns i huset svarar 91 % av villakunderna här att det gör de själva, få anlitar annan personal eller service. Helt av annan personal Skötsel av värmeanlä ggningen Delvis annan personal 6.4 Inställning till det uppvärmningssystem man har idag För drygt hälften av småhuskunderna finns idag inga tankar på att bytauppvärmningssystem medan knappt hälften säger att det finns sådana tankar. Hur långt fram i tiden ett sådant byte kan tänkas ligga svarar de mycket olika. Byte av uppvärmningssystem Inte inom 5 år Inom några år Snart Kundkommentarer: Jag har i dag ackumulatortankar med elpatron som värms på lågpristid (har tidstariff). När fjärrvärmen är billigare än lågpriset vid tidstariff så ska jag ansluta mig till fjärrvärme. Solceller finns de? 31

34 På frågan om man är nöjd med det system för uppvärmning man har svarar två tredjedelar, att man är nöjd. % Betyg uppvärmningssystem Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska Mycket missnöjd missnöjd De som är missnöjda lyfter framför allt fram kostnaden för el men också för service. Man tycker också att det system man har är sårbart. Även synpunkter på ojämn temperatur och otillräckligt med varmvatten nämns. Kundkommentarer: Fungerar i dag nöjaktigt - men hoppas dock på fjärrvärme snarast. Då man ej fick välja system när huset var nytt så anser jag att de som bestämde detta skall ansvara för att kostnaden för ett byte från el till fjärrvärme tas ut av politikerna som ställt till med detta problem. 6.5 Prissättning och taxans utformning De svarande ombads också sätta sig in i att om fjärrvärme skulle vara ett uppvärmnings alternativ för dem, hur de i så fall skulle vilja att taxan var utformad. De alternativ som fanns att välja på var följande: Jag vill ha en rörlig avgift dvs alla kostnader är inbakade i ett helt förbrukningsberoende fjärrvärmepris. Jag vill ha en kombination av en rörlig och fast avgift dvs en grundavgift för kostnader för själva fjärrvärmeproduktionen och distributionen och en förbruknings avgift Jag vill ha en fast avgift där alla kostnader för såväl fjärrvärmeproduktion som distribution och förbrukning är inbakade 32

35 Taxans utformning rörlig avgift Kombinerad rörlig och Enbart fast Kundkommentar: Det är viktigt att taxan har en liten andel fast avgift! Det är inte rätt att en konsument med låg förbrukning ska ha samma fasta kostnader som en "högförbrukare". En "lågförbrukare" ut nyttjar ju även distributionen mindre än en "högförbrukare". Dessutom måste "moroten" att spara energi bli större! Detta resonemang gäller både el och fjärrvärme. Vet ej/ej svar Prisbildning Spelar ingen roll 3 Myndighetreglerad Relation till andra uppvärmningsformer Relation till fjärrvärmetjänsten % Att prisbildningen fjärrvärmetjänsten menar merparten. ska vara relaterad till själva Kundkommentar: Med installation samt förbrukningskostnader (elpriser) vore det bra om våra kära politiker inte ändrade förutsättningarna hela tiden t ex moms på el, skatt, miljöskatt m m. 33

36 7. PRISSÄTTNING OCH PRISBILDNING AV FJÄRRVÄRME - JÄMFÖRELSE MELLAN OLIKA KUNDKATEGORIER I UNDERSÖKNINGEN Om man jämför olika kundkategoriers syn på hur taxan ska vara utformad är svarsmönstren tämligen lika. Alternativet att det ska vara en kombinerad rörlig och fast taxa får flest anhängare oavsett om man är fjärrvärmekund i flerbostadshus eller i småhus. Även bland icke fjärrvärmekunder i småhus samlar detta alternativ flest anhängare, även om andelen är något lägre bland dessa. Enbart rörlig avgift samlar något fler småhuskunder, oavsett om de har fjärrvärme eller ej, än vad fjärrvärmekunder i flerbostadshus har angivit. Det är få som enbart vill ha fast avgift oavsett vilken kundkategori det gäller. Prisets utformning Enbart rörligt pris Kombinerad rörlig Enbart fast pris Vet ej / ej svar och fast D Flerbostadshus 0 Småhus fjärrvärmekund Småhus ej färrvärmekund * Det är en stark samsyn mellan de tre olika kategorierna både gällande prislistan och prisbildning. * Tyngdpunkten ligger mot kombinerad rörlig - fast prislista och prisbildning mot själva fjärrvärmetjänsten inom ramen för marknadsprissättning. De flesta kunderna vill ha en kombination av fast och rörlig avgift vilket överensstämmer med den nuvarande prissättningen hos de flesta leverantörer. Ett stort antal kunder är också intresserade av enbart rörlig avgift vilket också skulle ge en enklare faktura. Svaren pekar möjligen på att man bör erbjuda kunderna olika typer av prissättning. Vid en övergång från en prissättning uppdelad på en fast och rörlig del till en prissättning med enbart rörligt pris kommer kostnaden för den enskilde kunden att variera mycket beroende på nuvarande värmeförbrukning vilket måste beaktas. Inför den slutliga frågan hur man som kund tycker att prisbildningen för levererad fjärrvärme ska se ut, hade den svarande i en inledande text fått beskrivet hur den nuvarande fjärrvärmetaxan är konstruerad. Den svarande hade också svarat på frågor om man förstår taxans utformning som den ser ut idag, liksom fakturans utformning samt också fått ta ställning till 34

37 fast och rörlig avgift. Först därefter ställdes den slutgiltiga frågan om hur prisbildningen för levererad fjärrvärme ska se ut. Även här följer de olika kundkategorierna samma mönster så till vida att flertalet vill att priset ska vara relaterat till fjärrvärmetjänsten, få vill att den ska vara myndighetsreglerad. Studerar man svaren mer i detalj kan man se att säkrast att uttala sig är givetvis de nuvarande fjärrvärmekunderna medan icke fjärrvärmekunder i småhus i större utsträckning svarar "vet ej". Man kan också se att fjärrvärmekunder med småhus inte i lika hög grad som de övriga kundkategorierna känner behov av att få fjärrvärmetjänsten relaterad till andra uppvärmningsformer utan framför allt vill ha den relaterad till den fjärrvärmetjänst som de får. Vet ej/ej svar 5 Prisbildning Spelar ingen roll 3 I Småhus ej fjärrvärmekund D Småhus fjärrvärmekund Flerbostadshus Myndighetreglerad Relation till andra uppvärmningsformer Relation till fjärrvärmetjänsten De flesta kunder vill att fjärrvärmen prissätts i relation till fjärrvärmetjänsten medan ett antal kunder tycker att priset skall sättas i relation till andra uppvärmningsformer. Några markanta skillnader mellan kunder som har fjärrvärme respektive inte har kan inte utläsas. Skäl att ansluta sig till fjärrvärme rangordnat för fjärrvärmekunder i flerbostadshus och i småhus samt för icke fjärrvärmekunder i småhus. 35

38 Jag har/skulle installera Fjärrvärmekund Icke Fjärrvärmekund fjärrvärme för att......det är tryggt och fungerar bekymmersfritt...det är en miljövänlig uppvärmningsform...jag känner till hur det fungerar i min fastighet...det är mest ekonomiskt...det är det som de flesta andra har här i området...jag var tvungen att ansluta mig Flerbostadshu Småhus Småhus rang s rang rang jag slapp investera i ny utrustning De skäl till att välja fjärrvärme som lyfts fram bland fjärrvärmekunderna är framför allt att det är så tryggt och bekymmersfritt, sedan väljer man framför allt fjärrvärme av miljöskäl. Bland småhuskunderna är visserligen ett vanligt påpekande inför valet, att man faktiskt var tvungen att ansluta sig. Kunder som idag bor i småhus men som inte har fjärrvärme sätter framför allt ekonomiska skäl inför ett eventuellt byte till fjärrvärme. 36

39 Enkät till befintliga Fjärrvärmekunder Bilaga 1 FJÄRRVÄRME NÅGOT FÖR DIG? Illustration: Svenska Fjärr. armeföreningen Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna redan idag. Använd det bifogade svarskuvertet. Det behöver inte frankeras. Om Du har några frågor kan Du ringa till Jan Berglund, te! , Mauri Merimaa, tel eller Eva Hellsten, tel

40 Bakgrundsfrågor - fastigheten För att få en uppfattning om vilka våra fjärrvärmekunder är vill vi först ställa några frågor om Din fastighet. Om Du äger flera fastigheter välj ut en av dessa som Du utgår ifrån när Du besvarar frågorna. 1 Fastigheten är i huvudsak: 2 Fastigheten ägs av: 3 Fastigheten upplåtes med: Flerbostadshus Lokalfastighet Småhus 4 Fastigheten storlek är.. Fysisk person Stiftelse Förening Bolag Annat, vad?... Ägande rätt Bostadsrätt Hyresrätt Bostadsyta: övriga uppvärmda ytor: Lokalyta: Antal lägenheter: 5 Vilket år installerades fjärrvärme i fastigheten? Ar. 6 Har Du helt eller delvis bytt fjärrvärmeutrustning under de senaste tio åren? D Delvis Inte alls 7 Vem sköter huvudsakligen värmeanläggningen i Din fastighet? Du själv Helt av egen personal Delvis av annan personal Helt av annan personal Fjärrvärme leverantören 8 Hur stor är fastighetens årsförbrukning av fjärrvärme? a n n a 0-15 MWh MWh MWh MWh Över 500 MWh Vet ej

41 9 Är Du på det hela taget nöjd eller missnöjd med uppvärmningssystemet i Din fastighet? Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd OM MISSNÖJD: Vad är Du i så fall missnöjd med? 10 Har Du idag några tankar på att byta uppvärmningssystem? Nej, har inga sådana funderingar for tillfället Ja, men inte de närmaste fem åren Ja, inom ett par år Ja, så snart som möjligt Olika former av fjärrvärmeleverenser / dag kan energiföretagen erbjuda olika former av fjärrvärmeleverenser, ofta kompletterad med erbjudande om service och andra tjänster. Det kan dessutom förekomma olika former av ägande av jj ärrvärme anläggningen i fastigheten. 11 Gå igenom och värdera följande påståenden och markera i vilken grad Du instämmer i de olika påståendena. Jag har fjärrvärme för att......det är det som de flesta andra har här i området...jag känner till hur det fungerar i min fastighet....det är en miljövänlig uppvärmningsform...det är tryggt och fungerar bekymraersfritt...det ar mest ekonomiskt... jag var tvungen att Instämmer Instämmer Instämmer Saknar helt delvis inte alls uppfattning D D D tt D D ansluta mig

42 12 Valet av uppvärmning är även kopplat till vilken grad av service som systemet behöver. En del system kräver mer av engagemang och skötsel, andra kräver mindre. Gå igenom nedanstående frågor och markera hur viktigt eller oviktigt de olika alternativen är för Dig och Ditt val av uppvärmningsssystem Hur viktigt är det att......du har fullständig ekonomisk kontroll över systemet...du själv kan sköta och serva anläggningen...du forstår, men inte nödvändigtvis behärskar hur systemet rent tekniskt fungerar Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls viktigt viktigt viktigt viktigt n n D O...Du behärskar systemets teknik fullt ut...du slipper ha hand om någonting som har med själva uppvärmningssystemet att göra D 13 Hur vill Du ha fjärrvärme levererad till Din fastighet? Välj det alternativ som Du tror skulle passa Dig bäst D Jag vill både äga och sköta utrustningen i fjärrvärmecentralen i min fastighet (värmeväxlare, pumpar,reglerutrustning etc.) Jag vill bara äga utrustningen i fjärrvärmecentralen men jjärrvärmeleverantören skulle sköta själva utrustningen och ta ansvar för att fastigheten försågs med värme och varmvatten. Jag vill attjjärrvärmeleverentören både äger och sköter utrustningen i fjärrvärmecentralen och tar ansvar för att fastigheten förses med värme och varmvatten. 14 Hur rycker Du att Dina uppvärmningskostnader är idag? D Lagom

43 Olika former av prissättning. Nuvarnadefjärrvärme taxor består idag ofta av flera olika grundavgifter samt av förbrukningsavgifter. Detta beror bl a på att taxorna är konstruerade för att motsvara kostnaderna i produktionen och distributionen av fjärrvärme. 15 Tycker Du att taxan idag är lätt eller svår att förstå? Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svår Ganska svår Mycket svår 16 Tycker Du att fakturan är lätt eller svår att förstå? Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svår Ganska svår D Mycket svår 17 Hur vill Du att taxan ska vara utformad? Ange det påstående som bäst stämmer överens med Ditt önskemål. Jag vill ha enbart en rörlig avgift dvs alla kostnader är inbakade i ett helt förbrukningsberoende fjärrvärmepris Jag vill ha en helt fast avgift där alla kostnader for såväl fjärrvärmeproduktion som distribution och förbrukning är inbakade Jag vill ha en kombination av en rörlig och fast avgift dvs en grundavgift for kostnader för själva fjärrvärmeproduktionen och distributionen och en förbrukningsberoende avgift 18 Hur tycker Du att prisbildningen för levererad fjärrvärme ska se ut? Priset på fjärrvärme ska vara... relaterad till själva fjärrvärmetjänsten relaterad till alternativa uppvärmningsformer myndighetsreglerad prissättningen spelar ingen större roll

44 19 Övriga synpunkter som Du vill framföra angående Ditt uppvärmningssystem idag och i framtiden. Namn:... Frivillig uppgift Tel:

45 Enkät till fastighetsägare utan fjärrvärme Bilaga 1 FJÄRRVÄRME NÅGOT FÖR DIG? Illustration: Svenska FjaiTvärmeföreningen Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna redan idag. Använd det bifogade svarskuvertet. Det behöver inte frankeras. Om Du har några frågor kan Du ringa till Jan Berglund, tel , Mauri Merimaa, tel eller Eva Hellsten, tel