Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 UPPDRAG TILL ARBETSFÖRMEDLINGEN ATT UTVECKLA METODERNA FÖR OCH OMFATTNINGEN AV VALIDERING AV NYANLÄNDA INVANDRARES KOMPETENS 20 februari 2015 Avser januari 2014 december 2014

2 Sida: 2 av 65

3 Sida: 3 av 65 Dnr: Af-2013/ Datum: Validering av nyanlända invandrares kompetens inom etableringsuppdraget Regeringen ger Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla metoderna för och öka. Inom ramen för uppdraget ska Arbetsförmedlingen: öka antalet deltagare i validering enligt branschmodeller och bedömning av utländska utbildningar bland nyanlända, öka inslagen av validering i yrkeskompetensbedömningarna och i andra etableringsinsatser för nyanlända, utbilda medarbetare om möjligheterna till validering enligt branschmodeller, yrkeskompetensbedömningar och bedömning av utländska utbildningar i samband med etableringsinsatser, utveckla tillämpningen av valideringsinsatser och yrkeskompetensbedömningar särskilt för nyanlända, och utöka kontakterna med och utveckla medverkan av branscher och arbetsgivare i valideringar och yrkeskompetensbedömningar samt i utvecklingen av dessa instrument. Som en inledande del av uppdraget ska Arbetsförmedlingen genomföra mässor där anordnare och arbetsgivare presenterar möjligheter till validering, yrkeskompetensbedömning och värdering av utländska utbildningar för nyanlända arbetssökande. Därefter ska fokus ligga på att öka antalet validerings-, värderings- och yrkeskompetensbedömningar enligt ovan. Arbetet ska främst omfatta nyanlända inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, men även andra nyanlända invandrare kan omfattas. Uppdraget ska redovisas senast i samband med Arbetsförmedlingens årsredovisning för Uppdraget ska genomföras i samverkan med Universitetsoch högskolerådet och Myndigheten för yrkeshögskolan. Arbetsförmedlingen får rekvirera 9,5 miljoner för uppdraget. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Mikael Sjöberg. Ärendet har föredragits av kvalificerad handläggare Ingela Söderman. I den slutliga handläggningen har tillförordnad avdelningschef för avdelningen Integration och etablering Mathias Wahlsten deltagit. Mikael Sjöberg Ingela Söderman

4 Sida: 4 av 65 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Vad är validering? Bedömning av formell kompetens Bedömning av reell kompetens Validerande inslag i andra insatser Nyttan med validering Målgruppens sammansättning Metod och avgränsningar Erfarenheter från tidigare projekt Validering till 1000 och VINN-projektet Ett lokalt utvecklingsarbete Utgångspunkt Genomförda aktiviteter Särskilda valideringsmässor Insatser i ordinarie verksamhet Resultat av genomförda insatser Analys Generella åtgärder för att utveckla och öka omfattningen av validering Utgångspunkt Genomförda aktiviteter Identifiera kompetensen Ett telefonsamtal närmare en validering Valideringstolk Validering ett tydligare steg i processen för etablering Resultat Analys Bedömning av utländsk utbildning Utgångspunkt Genomförda aktiviteter Resultat Analys...31

5 Sida: 5 av Validering enligt branschmodell Utgångspunkt Genomförda aktiviteter Branschvalidering för fler yrkesgrupper Dialog med Myndigheten för yrkeshögskolan och branschföreträdare Utvecklingsarbete tillsammans med leverantörer Resultat Antalet valideringar enligt branschmodell har ökat Hinder medför att få anvisas till branschvalidering Resultat av validering Analys Validering är tidskrävande Fler behöver få kompetensbedömning för intyg Från valideringsmodell till en progressiv process Validering inom Meritportfölj Utgångspunkt Genomförda aktiviteter Resultat Analys Yrkeskompetensbedömning Utgångspunkt Genomförda aktiviteter Öka antalet deltagare som får en yrkeskompetensbedömning Öka inslaget av validering i yrkeskompetensbedömning Resultat Antal yrkeskompetensbedömningar Samarbeten med arbetsgivare Förbättrat stöd i bedömningen av kompetensen Analys Ökad kunskap Utgångspunkt Genomförda aktiviteter Dialogseminarier Övriga externa informationsinsatser Resultat Analys Analys och slutsatser Öka antalet deltagare i validering bland nyanlända... 52

6 Sida: 6 av Mässaktiviteter räcker inte för att öka antalet Tillgången till bedömning av utbildning behöver öka Branschmodellernas tillämpning behöver anpassas En tidig bedömning av yrkeskompetens ger sammanhang Attityder och föreställningar verkar hindrande Samarbeten för att utveckla tillämpning av validering Utbilda medarbetare Slutsatser och förslag Ekonomiskt utfall Bilaga Självskattningsformulär.60 Figurförteckning Figur 1Dagens valideringsmodell i förhållande till behovet av en progressiv valideringsprocess Tabellförteckning Tabell 1 Utvecklingskontorens resultat för olika validerande insatser, år Tabell 2 Antal genomförda valideringar enligt branschmodell inom etableringsuppdraget, period Tabell 3 Antal anvisningar till insatsen Meritportfölj inom etableringsuppdraget, period Tabell 4 Antal yrkeskompetensbedömningar inom etableringsuppdraget, perioden Tabell 5 Ekonomiskt utfall för regeringsuppdraget... 59

7 Sida: 7 av 65 Sammanfattning Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar att erbjuda nyanlända arbetssökande insatser som främjar en snabb etablering på arbetsmarknaden. För att effektivt sammanföra de som söker arbete med arbetsgivare som söker arbetskraft behöver vi kunna tillvarata den kompetens och erfarenhet som nyanlända har. Arbetsförmedlingen fick år 2014 ett särskilt regeringsuppdrag att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av nyanlända. En person med utbildning och yrkeserfarenhet från ett annat land behöver få sin kompetens validerad i ett tidigt skede. Det är viktigt både ur individens perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. En väl genomförd validering möjliggör en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet. Det förbättrar individens förutsättningar att driva sin egen process på vägen mot arbete eller studier och det ökar arbetsgivarens förutsättningar för en god kompetensförsörjning. I arbetet med att öka antalet nyanlända i validerande insatser har Arbetsförmedlingen identifierat tre huvudsakliga utmaningar: Identifiering av kompetens Tillgång till validerande insatser och kompletterande utbildning Attityder och föreställningar För att ytterligare öka antalet nyanlända som får sin kompetens validerad behövs både strukturella åtgärder och att metoder och verktyg fortsätter utvecklas. Några viktiga förutsättningar för att fler nyanlända arbetssökande ska få sin kompetens validerad är att dessa personer: får sin utbildning bedömd i ett tidigt skede av etableringen och att det sedan finns tillgång till kompletterande utbildning får information och stöd för att identifiera och synliggöra sin kompetens får kommunicera sin kompetens på sitt första språk får möjlighet att påverka sin egen process, och att processen med de olika validerande och kompletterande insatserna är samordnad utifrån det individuella behovet. En skyndsam bedömning av utländsk utbildning är central Andelen personer med eftergymnasial utbildning ökar inom etableringsuppdraget. Det gör att behovet av att få sin utbildning bedömd och att eventuellt kunna komplettera sin utbildning i Sverige ökar. Arbetsförmedlingens uppdrag är att informera och stödja individen så att utbildningen blir bedömd av ansvarig aktör. I dialog med 500

8 Sida: 8 av 65 arbetsförmedlare har Arbetsförmedlingen fört ut kunskap och diskuterat hur detta stöd kan förbättras. I samverkan med Universitets- och högskolerådet har Arbetsförmedlingen genomfört särskilda informationsinsatser för arbetssökande och kan nu även erbjuda information och stöd via Kundtjänst språklinjer på fem språk. Det räcker dock inte med olika informationsinsatser. Bedömningen av utländsk utbildning behöver ske inom en rimlig tid för att nyttja tiden med etableringsplan effektivt. Det behövs även en god tillgänglighet till kompletterande utbildningar. Tillämpningen av validering enligt branschmodell har utvecklats På det sätt som validering genomförs idag kan det resultera i att en persons kompetens, trots lång erfarenhet inom en bransch, förblir dold. Eftersom yrkens innehåll och arbetssätt skiljer sig åt mellan länder är det ofta svårt att identifiera och bedöma kompetens. Svårigheterna att kommunicera sin kompetens förstärks ytterligare när personen har begränsade kunskaper i svenska språket. I samarbete med Myndigheten för yrkeshögskolan har Arbetsförmedlingen bland annat tagit fram underlag som vi sedan använt för att utveckla tillämpningen av branschmodellerna tillsammans med företrädare för branscher och leverantörer. Syftet har varit att anpassa metoderna så att en tidig validering kan ske innan personen lärt sig svenska språket. Resultatet är att tre gånger så många nyanlända inom etableringsuppdraget har fått tillgång till validering enligt branschmodell under 2014, jämfört med Antalet är emellertid fortfarande för lågt i förhållande till hur många personer som bedöms ha behov av det. En tidig Yrkeskompetensbedömning är möjlig För att förbättra möjligheterna för nyanlända att delta i en yrkeskompetensbedömning har Arbetsförmedlingen påbörjat en försöksverksamhet tillsammans med företag och kommuner. Genom att erbjuda handledning på den arbetssökandes första språk kan en yrkeskompetensbedömning erbjudas innan personen har lärt sig svenska. Det möjliggör för personen att tillsammans med handledaren tidigt identifiera och synliggöra sin kunskap och erfarenhet i relation till hur yrket utövas i Sverige. En självskattning är ett första steg i att få sin kompetens validerad För att underlätta för en nyanländ person att beskriva sin kompetens i relation till yrkets innehåll och krav på den svenska arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen tagit fram självskattningsformulär inom olika yrken, översatta till tolv olika språk och tillgängliga på Arbetsförmedlingens webbplats. På så sätt ökar enhetligheten och det validerande inslaget i olika insatser. Det påverkar även individens möjlighet till att vara delaktig och driva sin egen process på vägen mot arbete. Allteftersom individen genomför olika

9 Sida: 9 av 65 insatser kan materialet förfinas och uppdateras tillsammans med arbetsförmedlaren. Materialet kan även utgöra ett underlag inom insatser som exempelvis Meritportfölj, Yrkessvenska, Sfi och andra orienterande eller kompletterande utbildningar. Analys och slutsatser För att kunna identifiera den arbetssökandes kompetens i ett tidigt skede behövs således ett första steg där utbildningen blir bedömd, en självskattning görs och en yrkeskompetensbedömning erbjuds. En fördjupad kartläggning och bedömning i en validering måste anpassas för att fånga upp den arbetssökandes kompetens. En bedömning eller validering får inte stanna vid en jämförelse med innehållet i ett svenskt yrke utan måste utvecklats till att synliggöra personens hela kompetens i ett matchningsperspektiv. Det förutsätter även att de som har behov av en kompletterande utbildning även kan erbjudas detta. Det är tydligt att validering för nyanlända behöver utvecklas till en mer progressiv process, med fokus på att successivt synliggöra och dokumentera kompetens, parallellt med insatser som rustar individen för arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har därför tagit fram en möjlig modell för hur en sådan process kan se ut. Den harmonierar även med det systematiserade arbetssätt som nu utvecklas inom hela etableringsuppdraget, där stor tonvikt läggs vid att identifiera och bedöma kompetens i ett tidigt skede. Det här innebär delvis ett nytt synsätt på validering som stärker det utforskande och framåtsyftande perspektivet. Kompetensen behöver identifieras ur ett bredare perspektiv än vad som görs i dagens branschmodeller. För nyanlända arbetssökande är det särskilt angeläget att synliggöra och tydliggöra kompetenser som är överförbara mellan olika yrken på arbetsmarknaden. Det ökar möjligheterna till matchning och att individens hela kompetens tas till vara. Ett sätt att arbeta strategiskt med att påverka attityder och föreställningar är att utveckla bedömningsverktygen i de validerande insatserna så att all kunskap och erfarenhet synliggörs. Arbetsförmedlingens erfarenhet är att när yrkesskicklighet tydliggörs påverkas attityder och föreställningar om förmågor och kompetens positivt. Ett förändrat förhållningssätt kan leda till nya och gemensamma lösningar som underlättar inträdet för individen på arbetsmarknaden.

10 Sida: 10 av 65 Arbetsförmedlingen avser därför att: I dialog med andra aktörer, leverantörer av tjänster samt inom egen organisation, fortsätta utveckla de olika validerande insatserna i såväl innehåll som tillämpning så att de anpassas till målgruppens behov och förutsättningar Säkerställa att den arbetssökande får en ökad möjlighet att vara delaktig i sin valideringsprocess Utöka samarbetet med arbetsgivare för att tillvarata utländsk kompetens och sprida goda exempel i detta arbete. Arbetsförmedlingen föreslår Regeringen att: Säkerställa att nyanlända får sin utbildning bedömd inom rimlig tid så att tiden med etableringsplan kan användas till kompletteringsinsatser och andra förberedande åtgärder för arbetsmarknaden. Ta ställning till hur en operativ samordning av de olika insatserna för individen kan organiseras. I detta bör även ingå att säkerställa att individen får tillgång till en samlad information om valideringens olika möjligheter. Överväga om och i så fall hur ett utlåtande från Universitets- och högskolerådet avseende högskoleutbildning skulle kunna utgöra underlag för ansökan till högskola. Överväga att ge lärosäten ett permanent uppdrag att bedriva kompletterande utbildning för utrikesfödda akademiker. Här behövs även ett ställningstagande för att säkerställa kompetensförsörjningsbehovet i bristyrken. Regeringen behöver även tydliggöra hur anskaffningen av dessa platser ska komma till stånd. Överväga hur Regeringen kan stödja en dialog mellan representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i syfte att hitta gemensamma lösningar som underlättar inträdet på arbetsmarknaden.

11 Sida: 11 av Inledning 1.1 Bakgrund Arbetsförmedlingen har uppdraget att effektivt sammanföra de som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Det medför bland annat att Arbetsförmedlingen ska erbjuda en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av en arbetssökandes tidigare förvärvade kunskaper och kompetens. Arbetsförmedlingen ansvarar dessutom för att erbjuda deltagare i etableringsuppdraget insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen fick 2014 ett särskilt regeringsuppdrag att utveckla metoderna för och öka. Denna rapport är en sammanfattning av uppdragets genomförande och resultat. Regeringsuppdraget innebär framför allt att utveckla möjligheterna för att bättre tillvarata individens kompetens. Validering betyder att bedöma, dokumentera och erkänna en persons kompetens oberoende av hur och var kunskaperna förvärvats. En person med utbildning eller yrkeserfarenhet från ett annat land behöver få sin kompetens validerad i ett tidigt skede. Det är viktigt både ur individens perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Hittills har alldeles för få deltagare i etableringsuppdraget fått sina yrkeserfarenheter och kompetenser synliggjorda och värderade genom en validering. År 2013 genomfördes 115 valideringar enligt branschmodell. Arbetsförmedlingen har kritiserats för att det är framför allt personer med kompetenser inom bristyrken som givits möjlighet till validering. Eftersom bristyrkena ofta är traditionellt mansdominerade yrken har det även riktats kritik mot att kvinnors kompetens inte valideras i tillräcklig omfattning. 1 Genom att öka omfattningen av validering kan Arbetsförmedlingen i större utsträckning identifiera och bedöma hur en person kan använda sina kompetenser på arbetsmarknaden. En tidig och väl genomförd validering kan vara ett viktigt underlag för att myndigheten ska kunna planera och individanpassa personens fortsatta aktiviteter. Det möjliggör en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet. Det ökar arbetsgivares förutsättningar för en god kompetensförsörjning och individers förutsättningar att driva sin egen process på vägen mot arbete eller studier. 1 Statskontoret, 2013, Kartläggning och bedömning av valideringinsatser för utrikes födda

12 Sida: 12 av Vad är validering? Validering innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av de kunskaper och den kompetens som en person besitter oberoende av hur de har förvärvats. Det finns huvudsakligen tre syften med validering: att hitta rätt kunskapsnivå och ge behörighet till vidare utbildning, att kunna tillgodoräkna sig tidigare utvecklad kompetens och förkorta eller anpassa en pågående utbildning, samt att bedöma en persons kompetens i syfte att underlätta en anställning, eget företagande eller omställning. Validering sker i olika former och utförs av olika aktörer. Både formell och reell kompetens kan valideras. Formell kompetens är den kompetens som finns dokumenterad i exempelvis betyg eller examensbevis. Med reell kompetens avses en persons faktiska kunskaper och färdigheter. Validering har både ett utforskande och ett kontrollerande perspektiv. Det utforskande perspektivet är tydligast i kartläggningsfasen och det kontrollerande perspektivet i bedömningsfasen. Validering är särskilt viktigt för personer som har utbildningar eller yrkeserfarenheter som kan vara svåra för arbetsgivare att värdera i ett rekryteringssammanhang. Ett exempel är när den potentiella arbetsgivaren inte vet hur ett yrke utförs, eller vilka kompetenskrav som måste vara uppfyllda för att yrket ska få utövas i det land som den arbetssökande utbildats eller har arbetat i Bedömning av formell kompetens Universitets- och högskolerådets uppdrag är att bedöma avslutad utländsk gymnasieutbildning, yrkeshögskoleutbildning och akademisk utbildning. För att personen ska kunna tillgodoräkna sig kurser i en oavslutad utbildning är det de enskilda lärosätenas uppdrag att göra denna bedömning vid antagningsprocessen. När det gäller reglerade yrken är det respektive ansvarig myndighet som genomför bedömningen. Socialstyrelsen ansvarar exempelvis för legitimationsyrken inom vården och Skolverket för lärarlegitimationer Bedömning av reell kompetens Det finns flera möjligheter att validera reell kompetens. Inom utbildningssystemet valideras individens reella kompetens mot utbildningsmål eller kursmål för att ge behörighet till eller kunna anpassa en pågående utbildning. Ansvariga aktörer är den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan samt universitet och högskolor.

13 Sida: 13 av 65 Utöver detta används i Sverige också valideringsmodeller som är framtagna för yrken inom ett tjugotal branscher. 2 Myndigheten för yrkeshögskolan har uppdraget att ta fram nationella kriterier och riktlinjer för validering. Företrädarna för respektive bransch har tagit fram yrkes- och kompetenskrav för att en person ska kunna få sin kompetens bedömd och validerad mot dessa. Syftet är att kunna tillgodose branschens kompetensförsörjningsbehov. Några av branschorganisationerna utför valideringen i egen regi och andra har utsett externa utförare. Arbetsförmedlingen upphandlar utförare för ungefär hälften av de branschmodeller som godkänts av Myndigheten för yrkeshögskolan. När det inte finns en branschmodell för yrket kan Arbetsförmedlingen upphandla en validering som utgår från gymnasieskolans ämnesplaner. Så är fallet inom till exempel vård och omsorg Validerande inslag i andra insatser Det finns många yrken där det varken finns möjlighet att validera mot kursmål inom utbildningssystemet eller en erkänd validering enligt branschmodell. Därför finns det ett behov av att Arbetsförmedlingen tillhandahåller andra insatser som bedömer, värderar och dokumenterar individers reella kompetens. Inom ramen för detta regeringsuppdrag har Arbetsförmedlingen främst arbetat med att utveckla de validerande inslagen inom Yrkeskompetensbedömning och Meritportfölj. 1.3 Nyttan med validering Forskningen om validering är begränsad, liksom utvärderingar av valideringens effekter på invandrades möjligheter att få arbete i Sverige. I en studie som genomförts av Högskoleverket tillfrågades ett antal personer som fått sin eftergymnasiala utbildning bedömd hur de upplevde att det hade påverkat dem. Studien visade att 78 procent av de tillfrågade hade ansökt om bedömning med syftet att söka arbete. Av dessa upplevde 60 procent att det dessutom, utöver att ha underlättat deras karriärer, varit viktigt vid ansökan om medlemskap till a-kassan och yrkesförbund, liksom vid inskrivning vid Arbetsförmedlingen, företagsetablering och ansökan om bank- och studielån. Inte minst verkade utlåtandet om utbildningen ha påverkat personernas självkänsla positivt. 3 2 De branschmodeller som enligt Myndigheten för yrkeshögskolan används är byggindustrimodellen, CNCmodellen, detaljhandelsmodellen, eldistributionsmodellen, elinstallationsmodellen, explosivämnesmodellen, frisörmodellen, gjuteriindustrimodellen, hantverksmodellen, livsmedelsmodellen, målerimodellen, motorbranschmodellen, naturbruksmodellen, plåtslagerimodellen, städ- & servicemodellen, svetsmodellen, trädgårdsanläggningsmodellen, träindustrimodellen, transportmodellen, underhållsteknikmodellen, VVSmodellen. 3 Högskoleverket, 2012, Bedömning av utländsk utbildning gör den nytta. Rapport 2012:20R,

14 Sida: 14 av 65 En senare studie gjord av Universitets- och Högskolerådet visar dessutom att utländska akademiker som har fått sin utbildning bedömd i högre utsträckning har arbete jämfört med de som inte har fått ett utlåtande. De har dessutom i högre grad arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå. 4 Det finns också flera samhällsnyttor med att fler personer får sin kompetens validerad. Validering kan även leda till lägre utbildningskostnader om en person kan tillgodoräkna sig sina kunskaper och därmed förkorta en utbildningsinsats eller kunna söka ett arbete direkt. Det innebär dessutom effektivare matchningsmöjligheter på arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan öka andelen sysselsatta. En validering kan reducera arbetsgivares osäkerhet inför att anställa personer med utbildning och erfarenhet från andra länder och därmed minska risken för strukturell diskriminering. Eftersom validering synliggör och erkänner befintlig kompetens möjliggörs ett bättre nyttjande av kompetens, vilket är positivt för ett lands produktivitet och därmed dess tillväxt. 5 För individen innebär validering en möjlighet att fortsätta arbeta och utvecklas inom det yrke eller den bransch som hen tidigare arbetat eller utbildats inom. För arbetsgivare ökar det möjligheterna till en god kompetensförsörjning. Det är ett effektivt resursutnyttjande ur såväl individ- som samhällsperspektiv. Sammanfattningsvis kan validering sägas vara inte bara vägen till ett arbete, utan vägen till rätt arbete. 1.4 Målgruppens sammansättning Regeringsuppdraget omfattar huvudsakligen nyanlända inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Vid utgången av december 2014 hade personer en pågående etableringsplan och medverkade till att upprätta en etableringsplan. Etableringsuppdraget omfattade därmed totalt personer. Av dessa var 43 procent kvinnor och 57 procent män. Sedan 2013 har den genomsnittliga utbildningsnivån bland deltagarna i etableringsuppdraget ökat både bland kvinnor och män. Andelen med förgymnasial utbildning kortare än nio år har minskat från 43 procent i slutet av år 2013 till 35 procent i slutet av år Andelen med eftergymnasial utbildning längre än två år har ökat från 20 procent i slutet av år 2013 till 25 procent i slutet av år Det innebär att andelen personer med högskoleutbildning i genomsnitt är lika hög bland deltagarna som bland 4 Universitets- och högskolerådet (2014), Effekter av utlåtandet över utländsk högskoleutbildning 5 Segendorf Olli & Teljosuo (2011), Sysselsättning för invandrare en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration

15 Sida: 15 av 65 befolkningen i stort. Personerna i etableringsuppdraget är unga, drygt två tredjedelar är under 40 år. Detta innebär att majoriteten har många år kvar i arbetslivet Metod och avgränsningar I regeringsuppdraget anges att uppdraget främst omfattar personer inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Det operativa arbetet har därför bedrivits inom ramen för etableringsuppdraget. Däremot kan vissa aktiviteter som exempelvis mässor eller andra informationsaktiviteter även ha omfattat andra nyanlända. Statistiken i denna rapport, hämtad från Arbetsförmedlingens datalager, avser dock endast deltagare i etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingen ska öka antalet deltagare i validering enligt branschmodell och bedömning av utländsk utbildning. Uppdraget omfattar även att utveckla de validerande inslagen i insatsen yrkeskompetensbedömning och i andra etableringsinsatser. Insatsen Meritportfölj har till syfte att identifiera och verifiera individens yrkeskompetens. Eftersom Meritportfölj når många deltagare inom etableringsuppdraget och till sitt innehåll ligger nära valideringens syften valde Arbetsförmedlingen att lägga särskild vikt vid att utveckla det validerande inslaget i denna insats. Arbetsförmedlingen har även stora möjligheter att påverka insatsen i denna riktning. Sammanfattningsvis har Arbetsförmedlingen arbetat med att utveckla metoderna för och öka omfattningen av följande insatser: Bedömning av utländsk utbildning Validering enligt branschmodell Meritportfölj Yrkeskompetensbedömning På nationell nivå har Arbetsförmedlingen genomfört aktiviteter som indirekt och på längre sikt kan öka antalet personer som genomför en validering. Det gäller kompetensutvecklingsinsatser för medarbetare, utveckling av stödfunktioner och tillämpning av validering samt dialog med leverantörer, branschorganisationer och arbetsgivare. För att lättare operativt kunna pröva och snabbt identifiera möjligheter och hinder i utvecklingsarbetet valde Arbetsförmedlingen att arbeta genom fem lokala kontor; etableringsverksamheterna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Södertälje och Östersund. 6 Arbetsförmedlingen (2015) Årsredovisning för år 2014

16 Sida: 16 av 65 Utöver detta deltog även Kundtjänsts språklinjer i arbetet. 7 Genom dessa så kallade utvecklingskontor gavs förutsättningar att på ett tydligt sätt påverka aktiviteterna och följa resultatet. Ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte i arbetsgruppen fångade upp arbetssätt och erfarenheter att sprida till resten av organisationen. En annan anledning till att utvecklingsarbetet organiserades på detta sätt var att de särskilda medel som Arbetsförmedlingen fick för uppdraget kunde läggas på att utveckla användningen av validerande insatser. Detta var viktigt eftersom etableringsuppdraget har haft en hög arbetsbelastning med ett ökande antal deltagare under Uppgifterna om antal inbjudna personer och deltagande i olika informations- och mässaktiviteter bygger på uppgifter från utvecklingskontoren. Uppgifterna om antalet anvisningar till olika insatser är hämtade från Arbetsförmedlingens datalager. Deltagarsiffrorna är inte liktydigt med unika individer. Samma person kan till exempel ha anvisats till en validering inom två olika branschmodeller. Det finns en svårighet med att redovisa hur många personer som har hänvisats till annan myndighet för bedömning av utländsk utbildning. Arbetsförmedlingen för inte statistik över detta. Det finns heller ingen möjlighet att få statistik från berörda myndigheter som visar vilka som avser personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Därför genomfördes telefonintervjuer bland 370 personer med eftergymnasial utbildning för att se i vilken utsträckning de får ta del av information och stöd kring bedömning av utländsk utbildning. 8 7 Arbetsförmedlingen Kundtjänst ger arbetssökande och arbetsgivare service via telefon, e post, chatt, sociala medier och telebild. Via särskilda språklinjer erbjuds möjlighet att få tala med en arbetsförmedlare på arabiska, persiska, somaliska, ryska eller tigrinja. 8 De 400 personerna var slumpvis utvalda personer med etableringsplan i upp till ett år och som talade arabiska eller somaliska. Urvalet av språk berodde på att de skulle få möjlighet att tala på sitt första språk och att det var Kundtjänsts språklinjer på arabiska och somaliska som genomförde undersökningen.

17 Sida: 17 av Erfarenheter från tidigare projekt 2.1 Validering till 1000 och VINN-projektet Det har funnits flera projekt med syfte att öka antalet valideringar. Två större uppdrag som riktade sig till utrikes födda var Validering till 1000 och VINN-projektet. Utvärderingen av Validering till 1000, som bedrevs av Valideringsdelegationen under 2007, konstaterar att om validering enligt branschmodell ska vara användbar för personer med kompetens och erfarenhet från andra länder behöver större hänsyn tas till hela den process och kontext som deltagaren befinner sig i. En utveckling av branschmodellerna kräver förankring bland inblandade aktörer och att det finns möjlighet att lägga kraft på att påverka involverade intressenter. 9 VINN-projektet bedrevs av Myndigheten för Yrkeshögskolan mellan med målet att i samverkan med Arbetsförmedlingen öka valideringen av nyanländas kompetens. Några av projektets slutsatser har varit viktiga i arbetet med detta regeringsuppdrag. Dessa slutsatser var bland annat följande: Den generella kunskapsnivån gällande validering ansågs för låg bland såväl beställare som utförare. Skillnader i yrken mellan länder gjorde det svårt att fånga nyanländas kompetens genom branschmodellernas yrkesspecificerade validering. Eftersom branschmodellerna är relativt språkintensiva fungerade de dåligt för nyanlända med begränsade kunskaper i svenska, vilket ledde till att det ofta var språknivån som validerades och inte yrkeskunskaperna. 10 Det var svårt att dra nytta av valideringens resultat genom exempelvis en kompletterande arbetsmarknadsutbildning. Yrkesorientering upplevdes av de nyanlända som betydelsefullt. Bägge projekten belyser att kunskaper i svenska språket och kunskaper om hur yrket utförs i Sverige har setts som två avgörande komponenter för att en validering ska vara meningsfull. Personer som förväntats kunna genomgå hela valideringsmodellen, fram till att ett yrkesbevis kan utfärdas, har erbjudits validering. Denna praxis beror främst på branschmodellernas starka certifieringsperspektiv som utgår från att valideringen ska tillgodose arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt kvalifikationer och bidra till en god kompetensförsörjning. Tillämpningen har skett på bekostnad av ett mer utforskande perspektiv på kompetens och försvårat för nyanlända att få sin kompetens bedömd i ett tidigt skede. 9 Diedrich, A., 2011, Uppföljning av Valideringsdelegationens pilotverksamhet. Validering till 1000, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet 10 Diedrich, A., 2011, Uppföljning av VINN-projektet, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet

18 Sida: 18 av Ett lokalt utvecklingsarbete 3.1 Utgångspunkt Utvecklingskontoren 11 fick i uppdrag att genomföra särskilda aktiviteter för att öka antalet deltagare i etableringsuppdraget som får sin formella eller reella kompetens bedömd. De skulle även utveckla arbetssättet för detta. Tillsammans hade kontoren vid utgången av 2014 cirka inskrivna personer med en pågående etableringsplan, vilket motsvarar drygt en sjättedel av det totala antalet personer inom etableringsuppdraget med en pågående etableringsplan. Målsättningen var även att sprida arbetssätt och erfarenheter till övriga arbetsförmedlingar, bland annat genom så kallade dialogseminarier som genomfördes för arbetsförmedlare i hela landet och som beskrivs i kapitel 9. Därför träffades de som arbetade med regeringsuppdraget på central och lokal nivå varannan vecka för att fånga upp erfarenheter och lära av varandra. Utvecklingskontoren fick också i uppdrag att knyta till sig andra arbetsförmedlingskontor för att utföra gemensamma aktiviteter. 3.2 Genomförda aktiviteter Särskilda valideringsmässor Under maj och juni 2014 genomförde utvecklingskontoren totalt sju valideringsmässor. Sammanlagt bjöds personer in, utifrån en bedömning att en validerande insats var aktuell. Ungefär 900 deltagare kom, även arbetssökande från andra orter. På mässorna fick de besökande information om vad en validering innebär och möjlighet att diskutera direkt med olika leverantörer av valideringsinsatser samt anmäla intresse till dessa. Universitets- och högskolerådet fanns på plats på flera av mässorna för att informera om hur en validering av en utländsk utbildning går till. Mässorna genererade många samtal med arbetssökande om möjligheterna att på olika sätt ta tillvara deras yrkeserfarenhet och kompetens. En grundförutsättning för dessa samtal var att det fanns ett stort antal tolkar på plats. Med på plats fanns även Arbetsförmedlingens egen personal med kunskaper i de aktuella språken bland annat de personer som arbetade med Kundtjänsts information om validering 12. Av de 900 personer som kom anmälde drygt 500 intresse för en validerande insats. Av dessa bedömdes De så kallade utvecklingskontoren var etableringsverksamheterna i Göteborg, Malmö, Södertälje, Stockholm och Östersund. 12 För mer information om Kundtjänst utvecklingsarbete kring validering se kapitel 4.

19 Sida: 19 av 65 personer vara aktuella för en validering enligt branschmodell. Slutligen var det bara 113 personer som påbörjade insatsen. På motsvarande sätt var det för yrkeskompetensbedömning. Av de 61 personer som anmälde intresse för en yrkeskompetensbedömning påbörjade endast 17 en sådan. Däremot var det många som istället för en branschvalidering eller en yrkeskompetensbedömning fick möjligheten till att synliggöra sin kompetens i Meritportfölj. Cirka 80 procent av de som gjort en intresseanmälan, det vill säga kring 400 personer, anvisades till en insats eller fick särskilt stöd för att få sin utbildning bedömd. Både inför och efter mässorna förde Arbetsförmedlingen en dialog med leverantörer av validerande insatser, centralt och lokalt. Bland annat för att säkerställa att begränsade kunskaper i svenska språket inte skulle utgöra ett hinder för validering av yrkeskompetensen. Det fanns olika föreställningar om vilken språknivå personen behövde för att kunna genomföra en validering Insatser i ordinarie verksamhet På utvecklingskontoren tillvaratogs erfarenheterna från mässorna genom att under hösten 2014 föra in aktiviteter och stödstrukturer i ordinarie verksamhet. Detta gjordes exempelvis genom att integrera information om validering i ordinarie informationskanaler, såsom i kontorets allmänna utrymmen för arbetssökande och i gruppinformation vid inskrivningen. Några kontor har även genomfört informationsträffar för etableringslotsar för att de i sin tur ska kunna ge information kring vad validering är och hur det går till. Erfarenheterna från mässorna var att de arbetssökande behövde mer riktad information och aktiviteter. Utifrån registrerad yrkeserfarenhet bjöds därför personer in till branschvisa informationsträffar. Där fick den arbetssökande fördjupad och yrkesanpassad information om valideringens värde och hur den genomförs. Detta gav en ökad träffsäkerhet för hur många personer som sedan genomförde en validering enligt branschmodell. 3.3 Resultat av genomförda insatser Genom information i samband med inskrivning till etableringsuppdraget, inbjudningar till mässaktiviteter eller annan informationsaktivitet om validering har Arbetsförmedlingen haft kontakt med över arbetssökande som har fått grundläggande information om validering. Kontakterna har i hög grad skett via utvecklingskontoren och Kundtjänsts språklinjer. Drygt personer av dessa har sedan deltagit i mässor eller i andra aktiviteter med anpassad information om exempelvis

20 Sida: 20 av 65 en bransch. Vid dessa aktiviteter har deltagarna fått möjlighet att ställa frågor kring sitt ärende och sina individuella förutsättningar. Utvecklingskontoren har i arbetet med såväl mässor som inför branschvisa satsningar upplevt ett relativt stort bortfall av arbetssökande vid varje moment, från inbjudan till vilka som faktiskt anvisas till en insats. Det finns flera bakomliggande orsaker till detta. Det har funnits utmaningar i att planera insatsen så att den kan genomföras parallellt med andra pågående aktiviteter för individen, exempelvis undervisningen i Sfi eller när den validerande insatsen inte är tillgänglig på orten. En svårighet var att göra urval av personer med utbildning eller arbetslivserfarenhet som matchade yrkesrollerna i de olika branschmodellerna. När Arbetsförmedlingen matchar arbetssökande mot lediga jobb sker det utifrån den arbetssökandes registrerade yrken och särskilda kompetensord. Registreringen av ett yrke ska svara mot kraven inom yrket till exempel kraven för att erhålla en legitimation eller licens. Det finns dock flera orsaker till att det registrerade yrket och kompetensorden inte fullt ut motsvarar personens faktiska kompetenser. Ofta registreras ett lämpligt yrke som den arbetssökande kan söka direkt, i väntan på att en utbildning eller yrkeserfarenhet valideras. Ibland är det också svårt att bedöma vilket yrke som motsvarar personens kompetenser, om yrkets utförande skiljer sig åt mellan olika länder, till exempel gällande innehållet i arbetsuppgifter, tekniker och materialanvändning. Detta för med sig svårigheter i att urskilja vilka personer som är relevanta för en viss valideringsinsats. Tabell 1 Utvecklingskontorens resultat för olika validerande insatser, år 2014 Insats Antal (andel i procent) Kvinnor Män Total Validering enligt branschmodell 25 (11) 202 (89) 227 Yrkeskompetensbedömning 16 (23) 55 (77) 71 Meritportfölj 264 (32) 569 (68) 833 Källa: Arbetsförmedlingen Andelen kvinnor som tar del av olika valideringsinsatser är genomgående låg. Andelen är högst avseende Meritportfölj, där 32 procent av anvisningarna avsåg kvinnor och lägst avseende validering enligt branschmodell, där andelen var 11 procent. Utvecklingskontorens erfarenheter visade att validering ofta var en tidskrävande process, både i urval och genomförande. Det fanns utmaningar i att få själva metoderna att bedöma kompetens att fungera för nyanlända. För att deltagaren ska få de förutsättningar som krävs för att kunna visa sin kompetens, få den bedömd och erkänd samt få det

21 Sida: 21 av 65 språkstöd som behövs har det krävts ett förarbete och valideringsinsatsen har behövts anpassas efter varje persons unika förutsättningar. Mässorna och de andra informationsaktiviteterna bedöms dock ha haft en god spridningseffekt. Arbetsförmedlarna har upplevt att de arbetssökandes efterfrågan på information om validering har ökat. Däremot visade det sig att det ofta fanns andra förväntningar på valideringens syfte och vad den ska leda till. Validering uppfattas ofta som en utbildningsinsats, snarare än en insats som ska identifiera och erkänna befintlig utbildning eller arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingen såg även ett behov av bättre samordning mellan de aktörer som är involverade i etableringsinsatserna. Det kan till exempel gälla överenskommelser om att frånvaro från undervisningen i Sfi inte ska leda till att personen förlorar sin plats, när frånvaron beror på att en validering äger rum. 3.4 Analys Erfarenheterna från utvecklingskontoren visar att det krävs information vid flera tillfällen och ett förarbete för att förbereda den arbetssökande om valideringens syfte och hur processen går till. Samma sak gäller i förhållande till leverantörerna, på såväl lokal som nationell nivå. Genomförandet av valideringen behöver anpassas efter förutsättningarna för arbetssökande, bland annat avseende olika former av språkstöd. För att öka omfattningen av validering bland nyanlända behöver ansvariga aktörer bli bättre på att överbrygga de hinder som finns för att ta vara på kompetens som är förvärvad utanför den svenska arbetsmarknaden eller det svenska utbildningssystemet. De valideringsmodeller som finns idag är inte utformade för detta. Det finns också föreställningar både hos leverantörer, arbetsgivare och arbetsförmedlare om krav på kunskaper i svenska språket för att validering ska vara genomförbart, när under tiden med etableringsplan en validering ska göras och vad valideringen kan leda till. Dialoger med leverantörer både på nationell och lokal nivå har varit nödvändiga i syfte att få en bättre samsyn kring hur arbetet med validering ska kunna utvecklas. Det tar tid att påverka dessa föreställningar och tillsammans utveckla arbetssättet. De valideringsmodeller som branscherna har utvecklat har ofta karaktären av certifieringsmodeller där det kontrollerande perspektivet överväger, det vill säga bedömningen av i vilken mån kompetensen uppfyller förutbestämda krav. När kunskaper och kompetenser har förvärvats i ett annat land och en annan kulturell miljö är det en utmaning att identifiera såväl som att bedöma kompetensen. Ett och samma yrke kan präglas av olika arbetsinnehåll och arbetssätt. Detta är särskilt problematiskt gällande validering enligt branschmodeller som fokuserar på kompetenskrav för specifika yrkesroller och inte på enskilda kompetenser.

22 Sida: 22 av Generella åtgärder för att utveckla och öka omfattningen av validering 4.1 Utgångspunkt Förhållandevis tidigt under det operativa arbetet med valideringsinsatserna såg Arbetsförmedlingen ett behov av att utveckla en stödjande struktur som förbättrade förutsättningarna för individen att kunna genomföra en validering. Utvecklingsbehovet baserades på de hinder som tidigt identifierades av utvecklingskontoren, främst svårigheterna att identifiera kompetens och initiera en validering för dem med begränsade kunskaper i det svenska språket. Till stor del liknade dessa erfarenheter de som Validering till 1000 och VINN-projektet gjorde. Arbetsförmedlingen bedömde att det inte enbart gick att genom olika informationsaktiviteter identifiera fler personer som var aktuella för validering utan att det även behövdes andra verktyg och arbetssätt för att förbättra identifiering av kompetens och överbrygga språkliga hinder. Arbetsförmedlingen har tidigare använt så kallade snabbenkäter till arbetssökande för att se vilka personer som är aktuella för branschvalidering. Enkäterna togs fram i samarbete med branschföreträdare och leverantörer och har utgjort en slags första bedömning inför den fördjupade kartläggningen i valideringsmodellen. Nyanlända arbetssökande hade svårt att synliggöra sin kompetens och sina erfarenheter genom dessa enkäter. Detta berodde bland annat på att de enbart funnits tillgängliga på svenska, men också därför att frågorna var kopplade till gymnasieskolans krav på ett sätt som gjorde det svårt att relatera till en yrkeskompetens från en annan kontext. Därför fungerade enkäterna i praktiken som en exkluderande urvalsmekanism istället för att synliggöra behovet av en validering. Sammantaget gjorde det att få nyanlända kom i fråga för validering enligt branschmodell. 4.2 Genomförda aktiviteter Identifiera kompetensen Nyanlända som söker arbete behöver kunna påbörja identifieringen av sina arbetslivserfarenheter och kunskaper så tidigt som möjligt. Det möjliggör att i större utsträckning kunna vara aktiv i planeringen och föra en dialog med Arbetsförmedlingen kring hur yrkeslivet i Sverige kan fortsätta.

23 Sida: 23 av 65 Arbetsförmedlingen har därför tagit fram ett självskattningsformulär som går att använda som underlag för individens fortsatta vägledning och vid planeringen av de aktiviteter som följer efter valideringen. 13 Syftet med självskattningsformulären är att underlätta identifiering av yrke och påbörja en kartläggning av kompetensen inför planering och kartläggning med Arbetsförmedlingen. Självskattningsformulären är, till skillnad från snabbenkäterna som användes tidigare, främst ett verktyg för individen själv att kunna relatera sin kompetens till den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har under året tagit fram självskattningsformulär inom 16 yrkesområden. Detta har bland annat gjorts med utgångspunkt från de branschmodeller som myndigheten har upphandlat. Innehållet i varje formulär utgår ifrån en beskrivning av arbetsuppgifter och har tagits fram i samverkan med olika företrädare för branschen, leverantörer av validering enligt branschmodell och leverantörer för Meritportfölj. Arbetsförmedlingen har även genomfört fokusgrupper med arbetssökande och testat formulären via Kundtjänsts språklinjer för att se hur självskattningen uppfattades och togs emot av de arbetssökande. Självskattningsformulären finns översatta till tolv olika språk och finns tillgängliga på Arbetsförmedlingens webbplats. De tydliggör även arbetsmarknadens förväntningar inom yrkesområdet och underlättar för personer att kunna kommunicera sina kompetenser till exempel med hjälp av tolk. Självskattningsformuläret kan även utgöra ett underlag för att individanpassa kompletterande insatser såsom Yrkessvenska, kommunal vuxenutbildning eller studiemotiverande utbildning som ges i samarbete med folkhögskolor. Utöver skattning av angivna arbetsuppgifter ger formulären också möjlighet för personen att synliggöra andra erfarenheter och kunskaper, som inte ryms inom befintliga formella beskrivningar eller normativa föreställningar om bransch och yrke på den svenska arbetsmarknaden. Allteftersom individen genomför olika insatser kan materialet förfinas och uppdateras tillsammans med arbetsförmedlaren och på så sätt följa en persons kompetensutveckling. Genom självskattningen blir det tydligare för individen hur arbetslivserfarenheterna är relevanta på den svenska arbetsmarknaden och kan tydliggöra vilka behov av kompletteringar som finns. 13 Som tidigare nämnts kan underlaget även användas i samklang med olika insatser såsom Meritportfölj och yrkeskompetensbedömning, men även validering enligt branschmodell.

24 Sida: 24 av 65 Genom att självskattningsformulären finns tillgängliga på flera språk får stora grupper nyanlända möjlighet att tidigt påbörja en process av att synliggöra sina kompetenser. Tillsammans ser Migrationsverket och Arbetsförmedlingen över hur nyanlända kan få information om självskattningsformulären innan hen skrivs in hos Arbetsförmedlingen Ett telefonsamtal närmare en validering När en arbetsförmedlare gör den första kartläggningen av en nyanländ persons kompetens sker det oftast via tolk. Arbetsförmedlaren ställer frågor till den arbetssökande utifrån yrkets innehåll på svensk arbetsmarknad. Den arbetssökande beskriver sin kompetens utifrån yrkets innehåll från sina erfarenheter, vilket kan skilja sig åt mellan olika länder vad gäller innehållet i arbetsuppgifter, tekniker, materialanvändning med mera. Tolkens uppdrag är att översätta ord för ord av det som sägs. I detta sammanhang är det svårt att både kartlägga och beskriva kompetens på ett rättvisande sätt. För att ge ytterligare stöd till nyanlända i att synliggöra sin kompetens utvecklade Arbetsförmedlingen möjligheten för den arbetssökande att ringa Kundtjänst och föra ett mer utforskande samtal kring sin kompetens på sitt första språk. Via Kundtjänsts språklinjer kan nu arbetssökande dels få information om validering, dels få stöd i att kartlägga sin kompetens tillsammans med en arbetsförmedlare som talar personens förstaspråk. Syftet är att främja en tidig kartläggning av kompetens och ge ytterligare stöd till nyanlända att aktivt driva sin egen process för att etablera sig. Detta kan på sikt skapa en ökad efterfrågan på validerande insatser. Kundtjänsts språklinjer kommer också att verka för att fler får sin utbildning bedömd genom att informera personen om vad hen behöver för underlag för detta och till vilken myndighet de ska vända sig till. Under uppbyggnadsfasen har denna service levererats vi en särskild valideringslinje och erbjudits på språken arabiska och somaliska. Arbetsförmedlingen har beslutat att servicen ska ingå i det ordinarie serviceutbudet av Kundtjänsts språklinjer, vilket innebär att den finns tillgänglig på fem språk Valideringstolk Tolkens branschkunskaper kan visa sig vara helt avgörande för utgången av en validering. När tolken saknar branschkunskaper ökar risken för att individens kompetenser inte synliggörs. Arbetsförmedlingen samarbetar därför med Myndigheten för yrkeshögskolan kring Valideringstolk. Valideringstolk är en webbtjänst som tagits fram i syfte att öka 14 Arabiska, persiska, somaliska, ryska eller tigrinja

25 Sida: 25 av 65 rättsäkerheten och kvaliteten i valideringen. Tolken ska kunna använda de branschspecifika ordlistorna vid en validering. Det finns även bilder på olika branschspecifika termer och information om tolketik. Arbetsförmedlingen har under året identifierat utvecklingsområden avseende Valideringstolk för att förbättra användbarheten. Arbetet med att integrera Valideringstolk i Myndigheten för yrkeshögskolans ordinarie webbplatser, blitolk.nu och Valideringsinfo.se kommer att fortgå under Validering ett tydligare steg i processen för etablering Baserat på de kunskaper som Arbetsförmedlingen har förvärvat under tiden som etableringsuppdraget har pågått har myndigheten påbörjat ett erfarenhetsbaserat utvecklingsarbete, i form av ett systematiserat arbetssätt. Arbetssättet syftar till att tydliggöra processen för etablering. Det ska främja en mer effektiv och långsiktig etablering på arbetsmarknaden. Genom att ge struktur i handläggningen och säkerställa ett individuellt anpassat stöd ska enhetligheten i hur Arbetsförmedlingen arbetar med etableringsuppdraget öka. Att öka enhetligheten är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom kvinnor hittills inte fått ta del av insatser i samma utsträckning som män. Arbetssättet testas och kvalitetssäkras på tio arbetsförmedlingskontor under våren Ett systematiserat arbetssätt ska tydliggöra den röda tråden av insatser som ska leda till arbete eller studier och på så sätt ytterligare stärka den individuella anpassningen av etableringsplanen och tillvaratagandet av kompetens. Om den röda tråden av insatser blir tydligare förväntas det vara lättare att kommunicera sina behov till Arbetsförmedlingen och öka personens egenmakt. I det systematiserade arbetssättet utgörs etableringsprocessen av fyra steg, där varje steg har ett tydligt syfte och innehåll av aktiviteter som den arbetssökande ska få ta del av för att komma vidare i sin process. Det första steget ska genomföras innan etableringsplanen upprättas, i vilket betydelsen av kartläggning av kompetens och validering tydliggörs. Därefter ska den arbetssökande få sin kompetens identifierad och dokumenterad. Eventuella utbildningsdokument ska översättas och skickas till rätt instans för bedömning. En tidig kartläggning tydliggör kompetensen för arbetsförmedlaren och den arbetssökande och därmed vilka insatser som de påföljande stegen bör innehålla, för att individen ska kunna stärka eller komplettera sin kompetens. Arbetssättet möjliggör för individen att kunna validera sin kompetens i etapper och delta i flera validerande insatser