ARBETSNYTT KINA. Hej och välkommen till årets sista nummer av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSNYTT KINA. Hej och välkommen till årets sista nummer av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA."

Transkript

1 ARBETSNYTT KINA Hej och välkommen till årets sista nummer av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA. I denna upplaga av ARBETSNYTT KINA tar vi ut svängarna lite och behandlar en rad övergripande frågor och trender som på ett eller annat sätt, antingen direkt eller på längre sikt, berör kinesisk och/eller svenska arbetsmarknad och sysselsättning. Du kan läsa om det regionala samarbetet kring sysselsättningsfrågor inom organisationen APEC, om Kinas första enhetliga socialförsäkringslag, om ett växande fokus på arbetskraft bortom Kinas storstäder samt om ett ökat kinesiskt intresse för investeringar i ett ekonomiskt haltande EU. Slutligen summeras 2010 från ett fackligt perspektiv samt spekulerar kring löneutvecklingen Bifogad finner du en längre ekonomisk rapport författad i samarbete med ambassadens ekonomiska sektion. Rapporten gör en djupdykning i fyra makroekonomiska frågor, däribland sysselsättningen, som väntas spela en avgörande roll för Kinas utveckling under det kommande året. ARBETSNYTT KINA vänder sig till dig som är intresserad av arbetsrelaterade frågor från sysselsättning till arbetsrätt i Asien med extra fokus på Kina. Innehållet baseras i huvudsak på mitt arbete som arbetsmarknadsråd vid ambassaden i Peking och spänner från aktuella utvecklingar och händelser via intressanta möten till viktig bakgrundsinformation. Hör gärna av dig om du har kommentarer, reflektioner eller frågor kring det som skrivs. Hör även gärna av dig om du har idéer och önskemål kring ämnen du vill läsa om. Känner du andra som du tror skulle vara intresserade av att läsa ARBETSNYTT KINA? Skicka i så fall deras e-postadress. OSCAR BERGER Arbetsmarknadsråd, Peking INNEHÅLL: - APEC-ländernas arbetsmarknadsministrar sluter upp - Kina klubbar igenom socialförsäkringslag - Arbetskraft bortom storstäderna - Kinesiska investeringar i Europa - Kinesiska facket och lönefrågan - Rapport - Kinesiska makroekonomiska trender fyra heta potatisar APEC-LÄNDERNAS ARBETSMARKNADSMINISTRAR SLUTER UPP - Samarbete för att stärka sysselsättningen idag och i framtiden Under hösten träffades arbetsmarknads- och socialförsäkringsministrar från APEC-länderna (Asia Pacific Economic Cooperation) här i Peking. Mötet var det femte på ministernivå inom arbetsmarknadsfrågor sedan organisationens grundande för 21 år sedan och invigdes av Kinas president Hu Jintao. Här följer en kort sammanfattning av mötets syfte och resultat. - APEC är en sammanslutning inom vilka 21 stater runtom Stilla havet ingår. Bland medlemmarna finns såväl utvecklingsländer som mer välbärgade stater (bl.a. USA, Kina, Filippinerna, Ryssland, Mexiko och Australien). Organisationens mål är att stärka stillahavsregionen genom förespråkande av

2 frihandel samt att öka den regionala integrationen genom ekonomiskt och tekniskt samarbete med fokus på hållbart företagande. Medlemsstaternas olika ekonomiska förutsättningar är ett av skälen till att organisationen inte fattar några juridiskt bindande beslut utan fungerar helt på frivillig basis. - Mötet i Peking fokuserade på den ekonomiska krisen och hur APEC:s medlemsstater agerat för att minska negativa konsekvenser på sysselsättningen. Målet är att genom dialog stärka regionens inkluderande tillväxt (inclusive growth), vilket ska åstadkommas genom att sätta jobbskapande i centrum för den ekonomiska strategin och samarbeta för att bemöta de sociala konsekvenserna av globalisering. Samtidigt poängterar det gemensamma ministeruttalandet att APEC alltjämt håller fast vid åtagandet att främja frihandel och motarbeta alla former av protektionism. - Tre områden stod i centrum för diskussionerna: sysselsättningsskapande och medlemsstaternas respons på krisen, utvecklandet av socialförsäkringssystem samt hur man bygger en arbetskraft redo för framtidens utmaningar. För att stärka sysselsättningen rekommenderas bland annat stimulansprogram med fokus på infrastruktur och hållbarhet samt satsningar på små- och medelstora företag genom skattelättnader och tillfälliga slopanden av sociala avgifter. Stort fokus läggs även på rollen av offentliga arbetsförmedlingar som instrument och behovet av finansiering av dessa i tider av ekonomisk nedgång. Skapandet av fungerande socialförsäkringssystem uppmuntras då den ekonomiska krisen visat att det ofta är de redan mest utsatta i samhället som drabbas hårdast av arbetslöshet. I syfte att stärka regionens position inför framtiden, både i tider av ekonomisk turbulens och i relation till ökad globalisering, poängteras vikten av utbildning och byggandet av specifik kompetens. Datakunskap lyfts i synnerhet fram som ett viktigt redskap då allt fler av de enklaste arbetena i regionen försvinner i takt med att automatiseringen ökar. Vikten av yrkesutbildningar, bättre samarbeten mellan utbildning och arbetsliv samt stärkandet av lärlingssystem poängteras också. Samtidigt lyfts ökad internationell migration, både för utbildad och outbildad arbetskraft, fram som ett allt viktigare fenomen att beakta på en mer globaliserad arbetsmarknad. - Arbetsmarknadsministrar från de medverkande länderna presenterade exempel på ovanstående områden i syfte att sprida fungerande modeller inom organisationen. Hongkongs arbetsmarknadsminister Matthew Cheung förklarade bland annat att staden fått ner arbetslösheten från 5,5% till 4,3% genom byggandet på nya broar mot fastlandet och renovering av bostadsområden. Då 98% av alla företag i den kinesiska staden är små- och medelstora med hög personalomsättning framhölls även vikten av fungerande verktyg för förmedling av arbeten. Hongkongs officiella webbsida för platsannonser får i snitt 3,2 miljoner besök om dagen. Malaysias arbetsmarknadsminister Dr. Subramaniam framhöll att landet måste höja utbildningsnivån för att kunna konkurrera i en alltmer globaliserad värld. Bara 28% av Malaysias arbetsstyrka har idag specifik kompetens på högre nivå. Kina presenterade i samband med konferensen även en intressant PM om landets arbetsmarknad. Bland annat poängteras att Kina hittills åstadkommit sin ekonomiska tillväxt utan att sysselsättningsskapandet hängt med. Detta förklaras bland annat genom lokala myndigheters fokus på snabba intäkter, statligt monopol inom centrala sektorer och en kulturell avsaknad av egenföretagande, områden man nu säger sig ska arbeta mer med för att öka sysselsättningen. - Förutom det gemensamma ministeruttalandet beslutades även att organisationen ska sjösätta APEC Skills Development Promotion Projekt ( ). Projektet syftar till att gemensamt höja regionens kompetensnivå inför framtiden genom informationsutbyte och träning av yrkesinstruktörer (med fokus på bland annat maskinteknik, bilteknik, konfektion och miljöteknik). Projektet ska ha sitt säte i Peking och kommer att finansieras och genomföras av Kina med support från APEC:s arbetsgrupp för HR-frågor och andra medlemsländer. KINA KLUBBAR IGENOM SOCIALFÖRSÄKRINGSLAG - Ett litet steg framåt efter 16 års debatt 28 oktober klubbade Kinas lagstiftande församling igenom en ny enhetlig lag om socialförsäkringar som kommer att implementeras 1 juli Trots att lagen diskuterats sedan mitten av 90-talet är det mesta av innehållet bara en konsolidering av redan existerande direktiv och förordningar. Här följer en beskrivning av några aspekter av den nya lagen. - Lagen slår fast att Kinas statliga socialförsäkringssystem i huvudsak ska bestå av fem (i varierande grad redan existerande) sorters försäkringar: pension, hälsa, arbetslöshet, arbetsskada samt

3 havandeskap. Lagen poängterar genomgående att dessa försäkringar till en början bara ska täcka basala kostnader, något som ligger i linje med Kinas tidigare uppsatta mål att år 2020 ge 90 procent av befolkningen tillgång till ett grundläggande skydd täcktes, enligt kinesisk statistik, 219 miljoner kineser av pensionssystemet, 317 miljoner av hälsoförsäkring, 124 miljoner av A-kassan, 138 miljoner av arbetsskadeförsäkring och 91 miljoner av havandeskapsförsäkring (av en total potential arbetskraft på cirka 800 miljoner individer). - Samtidigt som en stor del av det som anges i lagen är upprepningar av tidigare direktiv finns områden där förbättringar görs. Ett stort problem idag är att många socialförsäkringar är geografiskt begränsade, trots att tidigare direktiv försökt ändra på det. Exempelvis är det omöjligt för en person med folkbokföring i Shanghai att få sjukvårdskostnader som uppkommit i Peking betalda av systemet. Den nya lagen skiktar på att i en obestämd framtid göra så att detta blir möjligt. Likaså fastslår den nya lagen att pensionssparandet nu ska bli flyttbart mellan provinser. - Utländska medborgare som arbetar i Kina måste enligt den nya lagen delta i socialförsäkringssystemet. Visserligen har det alltsedan mitten av 90-talet funnits förordningar om att utlänningar ska täckas av systemet, men på grund av dålig implementering har många städer sett mellan fingrarna med direktiven. En viss förbättring på området är att vänta då det nu är skrivet i lag. - Lagen ger myndigheter och andra aktörer med rätt att hantera socialförsäkringssystemet större möjligheter att kontrollera arbetsgivarnas finanser i syfte att utreda huruvida ett företag bidragit till de anställdas socialförsäkringar i enlighet med gällande regler. - Samtidigt framhåller de nya reglerna att det ska vara olagligt för myndigheter som handskas med socialförsäkringssystemet att offentliggöra information kopplat till individuella försäkringskonton. Integritetskonceptet är relativt nytt i Kina och bör därför ses som ett steg i rätt riktning. - Stor vikt läggs även vid hanteringen av socialförsäkringsfonderna. Att extra fokus läggs på att säkerställa finansieringen lär har sin grund i en skandal 2007 då det avslöjades att högt uppsatta ledare i Shanghai använt omkring fyra miljarder kronor av stadens socialförsäkringsfonder på högst tvivelaktiga sätt. Den nya lagen slår bland annat fast att myndigheter inte får använda fonderna för att bygga/renovera kontorslokaler, betala löner till den egna personalen eller som garanti vid banklån. Lagen säger även att nationella socialförsäkringsfonders finansiella situation och investeringar med jämna mellanrum ska redovisas offentligt. - Att Kina valt att klubba igenom den nya lagen just nu är ingen slump. Den finansiella krisen har fått landets makthavare att staka ut en ny kurs för den kinesiska ekonomin från billig export till fokus på inhemsk konsumtion. Kinesers höga andel sparande, delvis ett resultat av avsaknaden av ett fungerande socialt skyddsnät, utgör därmed ett problem som man nu hoppas kunna komma tillrätta med. Enligt den statliga tankesmedjan China Development Research Foundation planerar Kina investera omkring 6000 miljarder kronor de kommande 10 åren i syfte att bygga ett fungerande socialförsäkringssystem. ARBETSKRAFT BORTOM STORSTÄDERNA - Den kinesiska glesbygdsproblematiken Den svenska glesbygden har trots sina många uppenbara olikheter en väsentlig sak gemensamt med sin kinesiska motsvarighet: brist på arbetstillfällen har i årtionden fått människor på mindre orter i båda länderna att dra sig till större städer i jakt på arbete. Men på senare år har allt fler företag börjat flytta sin verksamhet från de kinesiska kustmetropolerna Peking, Shanghai, Guangzhou och Shenzhen (på engelska kallade first tier städer) till inlandets mindre utvecklade second tier och till och med third tier städer. Något som i sin tur givit upphov till ett nytt problem: hur får man kompetent arbetskraft, särskilt utbildad sådan, att frivilligt lämna kuststädernas komfort för arbete i den kinesiska motsvarigheten till Norrland? Under ett seminarium i regi av europeiska handelskammaren i Peking diskuterades trenden som inom de kommande åren antas spela en växande roll på den kinesiska arbetsmarkanden.

4 - En rad faktorer har på senare år fått alltfler företag, såväl kinesiska som utländska, att börja snegla mot mindre orter i inlandet (märk väl att termen mindre ort i en kinesisk kontext ofta är en stad med många miljoner invånare). Bland utländska företag förefaller de inom IT-industrin vara tidiga med att starta verksamhet bortom kusten, troligtvis då de redan har stor vana vid att arbeta på distans. - Lägre kostnader är förmodligen den mest avgörande faktorn bakom trenden. Både hyror och löner har på senare år stigit snabbare i kustmetropolerna än i inlandet. Särskilt tillverkare av större produkter, exempelvis tåg- och flygplansdelar vilka kräver enorma anläggningar, förefaller benägna att flytta till mindre städer i syfte att undgå det höga kostnadsläget längs kusten. - Samtidigt utgör inlandet i sig självt en lockelse för många företag. Idag har en majoritet av utländska företag med verksamhet i Kina siktet inställt på att sälja sina produkter och tjänster till de många hundratals miljoner kineser som ännu bor i landets outvecklade delar. En annan faktor som förefaller påverka beslutet att flytta till mindre orter är det så kallade big fish in small pond -fenomenet, d.v.s. att man som enda stora arbetsgivare på en mindre ort har lättare att hitta personal än i megastäderna där konkurrensen om arbetskraften inom vissa sektorer kan vara stenhård. I takt med att kuststäderna utvecklats har dessutom många av fördelarna som utländska företag tidigare tilldelats, däribland skattelättnader, successivt försvunnit. På mindre orter finns emellertid dessa förmåner kvar då de lokala ledarna i eftersatta områden är måna om att locka till sig kapital och sysselsättningsmöjligheter. - Trots big fish in small pond -fenomenets generella fördelar förefaller flytten från first tier städer medföra svårigheter då tjänster kräver specialistkunskaper. Särskild kompetens går sällan att finna bortom de större städerna och många välutbildade kineser kan inte tänka sig att flytta till en mindre, outvecklad stad efter att ha påbörjat sin karriär i de rika kuststäderna. Andra faktorer, som att man investerat i en lägenhet i storstaden eller känner ansvar för att ta hand om sina föräldrar, tycks också förklara framförallt unga kinesers motvillighet att flytta till mindre orter. Enligt personalchefer vid europeiska företag i Kina krävs ofta stora ekonomiska incitament för att få denna grupp att bryta upp från kuststäderna och slå sig ner i second tier städer. - Enligt experter på omlokalisering av personal syns emellertid tecken på att man i framtiden kommer att se en större villighet bland just unga att flytta till de mindre orterna. Inte minst de kinesiska metropolernas skyhöga bostadspriser kan få unga nyutexaminerade kineser att söka sig till städer där de har råd att köpa en lägenhet. I takt med att second tier städer utvecklas i termer av infrastruktur och liknande bekvämligheter tros även fler kunna tänka sig att bosätta sig där. Likaså väntas fler företag etablera integrerade system för hur man ska få den egna personalen att flytta till nya kontor på mindre orter. Europeiska företag som redan börjat sprida sin personal över landet tar idag redan vid anställningsintervjuer i beaktning hur mobil en potentiell anställd väntas vara. En faktor som väntas växa i betydelse under de kommande åren. KINESISKA INVESTERINGAR I EUROPA - Få och komplicerade men med potential Krisen som för stunden skakar delar av den europeiska ekonomin har under hösten satt igång en debatt kring kinesiska investeringar i EU. Premiärminister Wen Jiabaos besök i Grekland och president Hu Jintaos resa till Portugal ses av många som tecken på att Kina satsar stort på företagsuppköp i Europas försvagade ekonomier. Men historiska data och experter visar på de många hinder inte minst vad gäller ledningen av västerländska affärsrörelser som kinesiska företag står inför vid inträdet på med den europeiska marknaden. (En stor del av nedanstående observationer baseras på samtal med ekonomer som fokuserar på relationen EU-Kina). - Trots att kinesiska investeringar utomlands tjugofaldigats sedan början av 2000-talet utgör de bara 2,3 procent av landets BNP (en majoritet av investeringarna går dessutom till Hongkong vilket i realiteten innebär att pengarna i slutändan lika väl kan komma att slussas tillbaka in i Kina snarare än att hamna på andra marknader). Vid sidan om investeringar i de asiatiska grannländerna satsar Kina och kinesiska företag främst på naturtillgångar i framför allt Latinamerika och Afrika. - EU hamnar långt ner på listan över kinesiska investeringars destinationer. Att så är fallet beror inte nödvändigtvis på bristande intresse från kinesiskt perspektiv; studier visar att europeiska företag ofta

5 ser med misstro på potentiellt kinesiskt ägande vilket förstås försvårar investeringar. Kinas växande behov av avancerad teknologi, inte minst inom miljö och energi, gör det troligt att landets intresse för europeisk kompetens kommer att växa ytterligare i framtiden. - En professor i ekonomi vid China Europe International Business School (CEIBS) framhåller ett antal faktorer som avgörande för den nu pågående expansionen av kinesiska investeringar utomlands: kinesiska företags jakt på naturtillgångar, blottställda europeiska företags jakt på kapital, den kinesiska valutans (om än långsamma) stegring gentemot euron och dollarn samt omstruktureringen av multinationella företag i tider av ekonomisk kris. - En tillbakablick över kinesiska företagsuppköp i väst under de senaste decenniet illustrerar (enligt samma ekonom) i svepande färger utvecklingen av kinesiska investeringar: impulsivitet (illustrerat 2004 av Shanghai Automotive Industry Corporations köp och snabba konkurs av den koreanska SUVtillverkaren Ssangyong), lärande (illustrerat 2005 av datortillverkaren Lenovos försiktiga fusion med IBM:s PC-enhet), strategi (illustrerat 2010 av Geelys köp av Volvo Cars där framtida försäljning i Kina står i fokus) och effektivitet (en nivå som ännu ej uppnåtts). - I enlighet med den ovan beskrivna modellen är kinesiska företag i många fall ännu inte är mogna att ta över och styra större europeiska företag. Listan över faktorer som försvårar uppköp på mer utvecklade marknader så som EU:s kan göras lång: brist på erfarenhet inom den aktuella branschen, kulturella och politiska skillnader, inställning till fackförbunden, syn på managementstrukturer, tidsperspektiv på investeringar m.m. Trots att Kina under de senaste åren gjort stora framsteg inom ett antal av dessa områden saknar många av landets företag ännu praktisk erfarenhet av exempelvis hur man organiserar arbetet på europeiska arbetsplatser. - Enligt CEIBS-professorn är nyckeln till framgångsrika investeringar att satsa på mindre företag samt att inte skynda på integreringen. Fallet Geely Volvo Cars utgör förstås ett intressant exempel. Enligt kriterierna ovan har Geely än så länge gjort mycket rätt, delvis därför att man inser sina egna begränsningar och brister. Bland annat har man valt att skynda långsamt genom att hålla isär företagen och inte genast söka storskalsfördelar. Huruvida affären lyckas beror enligt samma ekonom på om man kan dra nytta av de strategiska aspekter som ligger till grund för köpet, d.v.s. en kombination av Volvo Cars renommé som en säker bil med stort fokus på den kinesiska markanden och kinesiska kunders önskan om lyx. KINESISKA FACKET OCH LÖNEFRÅGAN - Vad har hänt under året och vad väntar 2011 Ett för den kinesiska arbetsmarknaden tumultartat 2010 börjar lida mot sitt slut och ett kanske ännu mer osäkert 2011 väntar runt knuten. Baserat på diskussioner vid ett seminarium med en av Kinas mest välrenommerade utländska arbetsrättsexperter Andreas Lauffs vid affärsjuridiska byrån Baker & McKenzie ges här en tillbakablick över utvecklingen av fackliga frågor i Kina under året och en framåtblick kring vad som möjligen händer under nästa. - En central trend 2010 har varit återintåget av All-China Federation of Trade Unions (ACFTU), det statliga och partistyrda kinesiska fackförbundet. Den ekonomiska krisen satte stopp för ACFTU:s tidigare planer på att införa fackliga grupperingar på samtliga större företag med verksamhet i landet (den så kallade Regnbågsplanen ). Årets snabba ekonomiska återhämtning har emellertid fått ACFTU att åter börja knacka på framför allt multinationella företags dörrar i syfte att kräva facklig anslutning. Att det är ACFTU och inte de anställda själva som står bakom nysatsningen är väsentligt: det illustrerar arbetstagarnas ointresse för att organisera sig under ACFTU och förklarar samtidigt många utländska företags ovilja att släppa in en politiskt styrd organisation i sin verksamhet har enligt Andreas Lauffs även sett återintåget av så kallade Employee Representative Council (ERC). ERC-representation innebär att de anställda själva väljer företrädare som i specifika frågor kan föra de anställdas talan (ofta då ACFTU inte har representation inom företaget men ibland även vid sidan om ACFTU-strukturen). Formatet diskuterades inom arbetsrättskretsar flitigt för ett antal år sedan som ett intressant forum för organiserandet av landets arbetare men försvann sedan från debatten. Andreas Lauffs poängterar att ERC alltjämt är vanligast inom statligt ägda företag men att det är möjligt att det 2011 även kan etableras fler inom privata företag.

6 - Året som gått har som tidigare rapporterats även sett en massmedialt uppmärksammad uppgång i framförallt lönerelaterade strejker. Andreas Lauffs tolkning av orsaken till dessa är relativt enkel: Kommunistpartiet och statsapparaten har i takt med den ekonomiska återhämtningen ivrigt proklamerat behovet av stigande löner. Att då inte tillåta strejker som kräver just detta är svårt. - Resultatet av de omtalade strejkerna har emellertid varit rätt magert. Förutom höjda minimilöner i de flesta av landets provinser och återupplivandet av Regnbågsplanen har lite konkret åstadkommits. De initiativ som direkt efter strejkerna introducerades, däribland nya lokala regleringar kring kollektiva förhandlingar och strukturer för att göra fackliga representanter mer fristående från företagen (se ARBETSNYTT KINA från september 2010), förefaller ha skrinlagts som en konsekvens av påtryckningar från inflytelserika företagsintressen. - Att sia kring 2011 års utveckling är förstås svårt. Men en sak är enligt Andreas Lauffs säker lönerna kommer att fortsätta stiga. Förutom det ökade inflationstrycket leder kombinationen av två hårt lanserade statliga strategier till att inkomsterna måste öka: omstruktureringen av ekonomin mot ökad inhemsk konsumtion och försöken att minska de växande sociala klyftorna. Den 12:e femårsplanen, det vägledande policydokument vars preliminära innehåll presenterades i oktober, framhåller just löneutvecklingens avgörande roll i en sådan utveckling. Exakt hur löneökningen ska ske är emellertid en hittills obesvarad fråga. Olika förslag har under året cirkulerad, däribland att löneökningar ska kopplas till de enskilda företagens vinster. Klart är dock att det kommer att bli en svår balansgång där för låga påslag kan innebära nya sociala oroligheter medan för stora lönejusteringar kan späda på inflationen och få negativ effekt på den tillverknings- och exportberoende tillväxten. - För många större utländska företag spår Andreas Lauffs att 2011 även kommer att innebära än mer intensiv uppvaktning från ACFTU. Huruvida det som västerländsk aktör är bäst att samarbeta med ACFTU och acceptera en lokal klubb inom verksamheten vill han låta stå osagt. Samtidigt antyder han att ACFTU sällan gör något för de anställda varför man kan ifrågasätta mervärdet i ett alltför nära samarbete med den politiskt styrda organisationen. RAPPORT Kinesiska makroekonomiska trender fyra heta potatisar

7 Sid. 7(11) Peking Per Linnér, andre ambassadsekreterare Oscar Berger, arbetsmarknadsråd Kinesiska makroekonomiska trender fyra heta potatisar Inflationen nådde i oktober 4,4 procent och utgör ett orosmoment för regeringen. Skenande livsmedels- och fastighetspriser är bakomliggande faktorer. Regeringen har introducerat ett antal åtgärder; räntehöjningar, bidrag till de mest utsatta, prisstopp och avgifter på transaktioner på råvaror. Utkastet till Kinas femårsplan för betonar vikten av att omstrukturera ekonomin genom att stimulera den inhemska konsumtionen och minska exportberoendet. Att höja inkomsterna för landsbygdsbefolkningen är avgörande för möjligheterna att nå framgång. Att skapa sysselsättning är fortsatt en prioritet för den kinesiska ekonomin då hög arbetslöshet riskerar att skapa social oro. Regeringen måste under de kommande fem åren skapa omkring 25 miljoner arbeten årligen för att täcka behoven. Samtidigt ökar arbetstagarnas lönekrav. Kina utsätts alltjämt framförallt av USA för tryck att revalvera sin valuta. Kina har fortsatt hållit fast vid gradvis valutareformering och renminbin har apprecierat med cirka 3 procent sedan i juni. Kinas ovilja att kraftigt revalvera har, på grund av handelsobalansen, föranlett handelsfriktioner med västvärlden. En valutaappreciering skulle dock kunna underlätta en omstrukturering av ekonomin. Nedan analyseras fyra av den kinesiska regeringens största ekonomiska utmaningar inför 2011: att begränsa inflationen, att stimulera konsumtionen, att skapa arbetstillfällen för 25 miljoner människor årligen och att begränsa handels- och valutafriktionerna med västvärlden. Övergripande utveckling Kinas ekonomi växte under tredje kvartalet 2010 med 9,6 procent och för de tre första kvartalen med 10,6 procent. Tillväxttakten har under 2010 successivt avtagit - första och andra kvartalet

8 växte ekonomin med 11,9 respektive 10,3 procent. Världsbanken bedömer att tillväxten för 2011 blir 8,7 procent. Kina passerade under året Japan och blev köpkraftsanpassat världens näst största ekonomi. BNP uppgick i november till cirka USD miljarder. BNP per capita är dock fortsatt relativt låg, tillgångarna ojämnt spridda och Gini-koefficienten fortsätter att växa 1. Industriproduktionen har under de tre första kvartalen ökat med 14,8 procent och flera andra indikatorer tyder också på ökad ekonomisk aktivitet i Kina. Man kan nog påstå att Kina därmed ridit ut den storm som följde av finanskrisen Därmed inte sagt att det saknas utmaningar de kommande åren. Växande inflation utgör ett stort orosmoment Inflationen nådde i oktober 4,4 procent (konsumentprisindex). Detta var klart högre än den kinesiska regeringens inflationsmål på 3 procent. M2, ett snävare inflationsmått, har också växt mycket snabbt (19,3 procent i oktober) och uppgår idag till 180 procent av BNP. Inflationen är framförallt livsmedelsdriven och priserna på mat steg i oktober med över 10 procent. Grönsaker är den vara vars priser skenat iväg mest med prisstegringar på över 60 procent. Livsmedel står för 40 procent av den genomsnittlige kinesens konsumtion i Kina. Detta medför att många ser mycket allvarligt på situationen och det finns en oro att skenande matpriser kan skapa social oro. Många experter menar dessutom att inflationen egentligen är ännu högre än 4,4 procent eftersom hyror och amorteringar inte inkluderas i det kinesiska konsumentprisindexet. Eftersom fastighetssektorn de senaste åren upplevt kraftiga prisstegringar är det rimligt att anta att påverkan på inflationen inte är försumbar. De kraftiga kapitalinjektioner som regeringen genomförde i samband med krisen har givit avtryck i statistiken. Mycket av bankutlåningen har investerats i fastighetssektorn och börsen vilket ökat risken för potentiella bubblor. Regeringen har reagerat med flera åtgärder. Centralbanken höjde relativt oväntat i slutet av oktober styrräntan med 25 räntepunkter. Detta var den första höjningen sedan krisen I retoriken talar regeringen sedan i början av december dessutom om en försiktig penningpolitik till skillnad från tidigare måttligt expansiv. Centralbanken har även stramat åt bankernas reservkrav, inte mindre än två gånger under den senaste månaden, till nuvarande 18 procent. Åtgärderna reflekterar en oro för att det gångna årets lånekarusell ska fortsätta. Redan i november nådde bankerna de uppsatta utlåningskvoterna för 2010 (7,5 biljarder renminbi). Utöver den officiella utlåningen förekommer omfattande inofficiell illegal utlåning vilket gör den verkliga totala utlåningen svår att bedöma. Nationella Utvecklings- och Reformkommissionen (NDRC) har vidtagit en rad åtgärder för att stävja inflationen. Ingreppen inkluderar prisstopp på vissa varor, högre avgifter för råvaruhandel på råvarubörsen och striktare åtgärder mot spekulanter. Prisutvecklingen för olika varor följs dessutom mycket noga. Centralregeringen har i uttalanden deklarerat att man kräver att lokalregeringarna ökar produktiviteten i jordbruket för att öka utbudet på bland annat grönsaker. I Peking har låginkomsttagare (månadsinkomst på mindre än 430 renminbi per månad) utlovats ett engångsbidrag på 100 renminbi för att kompensera för prishöjningarna. 1 Gini-koefficienten är ett mått på inkomstskillnader i ett samhälle.

9 Den kinesiska regeringen och kinesisk media har varit basunerat ut hur effektiva de vidtagna åtgärderna har varit. För flera produkter har man långsiktigt lyckats vända eller bromsa prisutvecklingstrenden. Media framhåller dessutom att problemet främst är ett resultat av en alltför expansiv amerikansk penningpolitik, vilket resulterat i en kapitalflykt från USA till Kina (se vidare avsnittet om valuta). Det är värt att notera att det inte är första gången under senare år som Kina upplever en kraftig inflation, 2008 steg livsmedelsinflationen till hela 23 procent. Kommentar Vad är då egentligen orsaken till Kinas ökade inflationstakt? Det finns inte en förklaringsfaktor utan flera och de samspelar. Missväxt har lett till ett minskat utbud på livsmedel - från grönsaker till kött års stimulanspaketet på miljarder ledde till överinvesteringar inom vissa sektorer. Den massiva bankutlåningen har fortsatt och mycket har investerats i fastighetssektorn vilket drivit upp priserna. Svag ekonomisk tillväxt i USA i kombination med en expansiv amerikansk penningpolitik har resulterat i valutaströmmar till utvecklingsmarknaderna, inte minst Kina. Den undervärderade kinesiska valutan har drivit upp priserna på insatsvaror. Dessutom har ökade lönekrav från arbetare injicerat ytterligare pengar i den kinesiska ekonomin. Frågan är vilka ytterligare åtgärder regeringen kan vidta för att dämpa inflationstrycket och vilka utmaningar dessa för med sig. Ytterligare räntehöjningar utgör ett alternativ. Detta riskerar dock att skada den ekonomiska tillväxten vilket varit centralregeringens viktigaste mål då den garanterar fortsatta arbetstillfällen och social stabilitet. Flera bedömare gör dock gällande att fler räntehöjningar är att vänta inom en snar framtid. Att ytterligare höja bankernas reservkrav är en annan tänkbar åtgärd. Det är dock inte enbart utlåningarnas storlek som utgör ett problem utan lika mycket var pengarna investeras. Det återstår dessutom att se vad en försiktig penningpolitik betyder i praktiken. Pristopp och avgifter vid råvarutransaktioner för att motverka spekulation har redan annonserats. Bedömare menar dock att detta kommer skada produktiviteten inom bland annat jordbruket. Prisstopp slår undan utbud och efterfrågan och kan enbart på kort sikt angripa problemet. Långsiktigt kan det rentav förhindra strukturomvandling. Reformer inom jordbruket är en långsiktig åtgärd som kan effektivisera produktionen och öka utbudet på mat. Som komplement till detta bör Kina öppna upp för mer import av jordbruksprodukter. Flera länder skulle vara villiga att exportera mer livsmedel till Kina men Kinas inställning har hittills varit avvaktande då man vill skydda sina egna producenter. Slutligen skulle Kina kunna låta renminbin appreciera för att göra importerade varor billigare Regeringen står inför en delikat avvägning när det gäller att balansera behovet av att fortsatt generera en hög ekonomisk tillväxt och samtidigt hålla inflationen under kontroll. Propagandainsatserna visar på regeringens medvetenhet kring psykologins betydelse bakom vissa delar av prisutvecklingen det är viktigt att övertyga marknaden både med ord och handling. Att omstrukturera ekonomin från export till konsumtion Kinas ekonomi är export- och investeringsdriven. När finanskrisen härjade i USA och Europa drabbades den kinesiska exporten mycket hårt. Möjligen kom utvecklingen som en chock för det kinesiska ledarskiktet, men det hindrade inte dem från att visa handlingskraft. Ett kraftigt stimulanspaket upprätthöll förvisso tillväxten, men bidrog till fortsatt snedvridning i ekonomin. Framförallt bidrog det till överinvesteringar i infrastruktur och tunga industrier. I Kina utgör konsumtionen endast 35 procent av BNP. Detta är långt under USA:s, Europas och Japans nivåer som varierar mellan procent. Vissa bedömare anser dock att konsumtionens betydelse i den kinesiska ekonomin, på grund av statistiska orsaker, är underskattad. Klart är dock att den kinesiska regeringen av flera anledningar vill röra sig bort från en ekonomi som är alltför

10 beroende av export. Självständighet och icke-beroende är genomgripande värden som genomsyrar allt politiskt tänkande i Kina. Kinas traditionella exportmarknader, framförallt USA, är efter krisen inte heller lika köpstark som tidigare. Dessutom kommer Kina på lång sikt inte kunna konkurrera med andra låglöneländer med export av billiga industriprodukter eftersom lönestegringar i Kina kommer att urholka Kinas konkurrensfördelar. Regeringens ambition är att omvandla Kina från en producent av billiga industriprodukter till en innovativ, högteknologisk och servicedriven ekonomi. Att öka den inhemska konsumtionen är en nyckel för att åstadkomma detta. En ökad kinesisk köpkraft är också nödvändig för att kunna åtnjuta en mer stabil världsekonomi och minska spänningar i handelsrelationen med väst. Konsumtionen får en central roll i Kinas 12:e femårsplan. I planen beskrivs den kinesiska ekonomin som icke-koordinerad ( 不 协 协, bu4 xie2tiao2) och obalanserad ( 不 不 不 bu4ping2heng2). Vidare framhålls behovet av att skapa en långsiktig mekanism för att expandera konsumtionsefterfrågan och att bryta begränsningar av strukturella och institutionella hinder för konsumtionen i Kina. Retoriken känns igen från flera ledares tal (bland annat premiärminister Wen) den senaste tiden. Utkastet är av övergripande karaktär och ger få fingervisningar om hur kommunistpartiet i praktiken ska kunna åstadkomma en omstrukturering mot en mer konsumtionsdriven ekonomi. Stor vikt fästs vid den allt kraftigare obalansen mellan stad och landsbygd. Begreppet inkluderande tillväxt 2 har den senaste tiden använts alltmer i den officiella retoriken. Att med olika medel (reformer av jordbruket, särskilda satsningar, höjda löner, samt industiallokeringar till västra Kina) öka landsbygdsbefolkningens köpkraft skulle stimulera den kinesiska konsumtionen. Behoven av reformer på landsbygden kan knappast överskattas. I Kina ägs all mark av staten. Idag är det svårt för kinesiska bönder att använda den mark som man brukar som säkerhet vid banklån. Detta hindrar investeringar i jordbruket. Landsbygdsfinansiering och landreformer är därför viktigt för att öka tillväxten på landsbygden och dess befolknings köpkraft. Partiet är medvetet om att den höga sparkvoten, dvs. att kinesen inte spenderar sina intjänade pengar utan lägger dem på hög, har att göra med ett bristande socialförsäkringssystem. Idag tvingas många kineser spara pengar för eventuella sjukhuskostnader, sina barns utbildning och pensioner eftersom dessa kostnader endast bristfälligt täcks av staten/kommunen. Femårsplanen utlovar nya satsningar för att göra allmänhetens grundläggande hälsobehov till en nationell prioritet. Detta inkluderar satsningar på förbättrad utbildning av sjukhuspersonal och förbättrad kvalité på medicin. Även många lokala regeringar har annonserat egna initiativ. Dessutom har Kinas lagstiftande församling godkänt en ny socialförsäkringslag (träder i kraft 1:a juli 2011). Det återstår dock att se om lagen får någon praktisk effekt då det mesta av dess innehåll bara utgör en konsolidering av redan existerande direktiv och förordningar. En annan förklaring till Kinas låga konsumtion är avsaknaden av utdelningskrav från de stora statliga företagen. Detta har bidragit till att resurser bundits upp i dessa företags tunga investeringar på bekostnad av de kinesiska konsumenterna. Regeringen har nyligen annonserat att utdelningar från statliga företag ska öka. Planen är att utdelningarna ska gå till en 2 Termen inclusive growth myntades av Asian Development Bank och innebär att de ekonomiska möjligheterna som utfaller av tillväxt i största möjliga utsträckning är tillgängliga för alla.

11 socialförsäkringsfond och att pengarna ska vidaredistribueras till låginkomsttagare. Det är dock oklart hur stora utdelningar de statsägda företagen ska tvingas till. Kinesisk media har rapporterat att det kan röra sig om fem procent av företagens vinster. Kommentar Om Kinas regering ska nå framgång i sitt arbete att stimulera konsumtionen måste arbetet vara inriktat på reformer av genomgripande och omstrukturerande karaktär. Hittills har dessvärre mest kortsiktiga populistiska åtgärder (allmosor till låginkomsttagare, utbyggnad av landsortsaffärer och kylskåpsrabatter) annonserats. Sammanfattningsvis går det att identifiera ett antal åtgärder som Kina bör vidta för att stimulera konsumtionen. En reformering av lagarna som reglerar bruksrätten av jordbruksmark så att det blir enklare för bönder att använda marken som säkerhet vid banklån är en viktig, om än politiskt komplicerad, åtgärd. Att utjämna inkomstskillnaderna så att vanliga människors köpkraft stärks (bland annat genom höjda minimilöner) är en annan. En utbyggnad av socialförsäkringssystemet skulle minska människors sparbehov. Om servicesektorn utvecklas och avregleras skulle utbudet på tjänster öka. En appreciering av valutan skulle sätta punkt för exportindustrins subventionering på privatkonsumenternas bekostnad. Att öka utdelningarna från statsägda företag och använda dem till att stärka låginkomsttagarnas köpkraft samt överväga skattelättnader på konsumentprodukter skulle vara andra tänkbara åtgärder. Utmaningar på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden är ett av landets mest pressande utmaningar. Vid sidan om ofta åberopade brister inom arbetsrätten och arbetsmiljön är det framför allt två ekonomiska frågor som väcker huvudbry: sysselsättningen och lönerna. Förmåga att skapa sysselsättning är i hög grad basen för Kommunistpartiets politiska legitimitet. Sysselsättningsproblemens negativa effekt på tillväxten rymmer underliggande politiska farhågor. Storskalig arbetslöshet har tidigare, senast på 90-talet, lett till social oro och massprotester. Det gångna årets växande frustration bland unga arbetslösa akademiker och strejker bland lågavlönade fabriksarbetare har på ett mycket påtagligt sätt illustrerat vikten av en fungerande arbetsmarknad. Bland akademiker och i media argumenteras allt oftare att Kina inte längre kan mäta ekonomisk framgång uteslutande i termer av BNP-tillväxt. Istället framhålls mjukare faktorer så som sysselsättning och rimliga löner som avgörande för en fortsatt stabil utveckling i landet. Den officiella arbetslösheten är 4,3 procent och har varit så hela Siffran bör tas med en stor nypa salt då den endast inbegriper registrerat arbetslösa i städerna. Akademiker uppskattar den verkliga arbetslösheten bland landets totala arbetskraft på omkring 800 miljoner individer till närmare 10 procent. Även denna statistik är osäker då akademiker, likt myndigheterna, saknar tillförlitliga data från hela landet. Vad som emellertid karaktäriserar dagens kinesiska sysselsättning är två, vid första anblick motsägelsefulla, trender: brist på arbete och samtidigt brist på arbetskraft. Enligt det kinesiska arbetsmarknadsministeriet måste landet under den kommande femårsplanen skapa omkring 25 miljoner nya arbeten årligen för att täcka de växande behoven. Fortsatt storskalig urbanisering är ett av skälen till att trycket på arbetsmarknaden väntas öka. Problemet bemöts enligt kinesiska myndigheter på åtskilliga sätt, bland annat genom skattelättnader för nystartade egenföretag och ökat fokus på yrkesutbildningar. Samtidigt rapporterar företag i framför allt östra Kinas produktionscentra kring Pärlflods- och Yangtzeflodsdeltana brist på arbetskraft inom ett antal sektorer. Exempelvis står (enligt lokala

12 myndigheter i Guangdongprovinsen) uppskattningsvis arbetsplatser tomma inom tillverkningsindustrin i Pärlflodsdeltat, medan det inom serviceindustrin i Shanghai uppges råda stor brist på bland annat servitriser. Det beskrivna sysselsättningsläget tyder på att landets ekonomi lider av storskalig så kallad strukturell arbetslöshet, d.v.s. att det trots hög allmän arbetslöshet råder brist på lämplig arbetskraft inom de sektorer där det finns arbeten. 90-talets stora expansion av det kinesiska universitetssystemet spelar troligtvis en viss roll i problematiken; samtidigt som drygt sex miljoner individer tar en akademisk examen varje år befinner sig ekonomin ännu i ett skede där många av företagen alltjämt efterfrågar praktiskt kunnande. Effekten blir att många tvingas välja mellan okvalificerade låglönejobb eller arbetslöshet. Likaså medför den nu alltmer teknologiskt baserade tillverkningsindustrin att de lantbrukare som tidigare sökte sig till städerna för arbete idag ofta saknar den kompetens som krävs för anställning. Effekten är alltså att fabrikerna står utan arbetskraft och migrantarbetarna utan arbete. Utvecklingen av de kinesiska lönerna är den andra av arbetsmarknadens stora stötestenar. Trots reformperiodens genomsnittliga löneökning på flera procent per år har inkomsterna inte hängt med i landets ännu snabbare BNP-tillväxt. Det senaste året har lönetrycket uppåt dock stigit stadigt. Nya arbetsrättsliga lagar, inflationstrycket, omstruktureringen av ekonomin och den ovan diskuterade bristen på arbetskraft är alla faktorer som antas bidra till att de kinesiska lönerna kommer att (alternativt bör) stiga mer i framtiden. Den snabba ekonomiska återhämtningen och den nu rådande bristen på arbetskraft i vissa områden och sektorer har under 2010 lett till att minimilönerna stigit snabbt i de flesta av Kinas 31 provinser. På flera håll i landet diskuteras nu möjligheten att implementera en mekanism för att på ett mer strukturerat sätt höja lönerna i takt med tillväxten. Frågan om de kinesiska lönerna är dock komplicerad. Å ena sidan eftersträvas högre löner i syfte att driva på den ekonomiska omvandlingen mot mer inhemsk konsumtion. Ökade inkomster, inte minst bland de outbildade, väntas även leda till minskade sociala klyftor och spänningar i samhället. Samtidigt märks en tydlig oro för vad stigande löner kan få för negativa konsekvenser på den kinesiska ekonomin. Såväl exporten som utländska investeringar tros minska om lönerna stiger för fort, något som på kort sikt skulle utgöra ett hot mot den fortsatta tillväxten och därmed stabiliteten. De kraftigt stigande minimilönerna skulle även kunna vara ett av skälen till bristen på arbetskraft i vissa regioner. Mycket tyder på att många migrantarbetare inte längre är lika villiga att arbeta i de inflationsdrabbade kuststäderna. Samtidigt förefaller företagen obenägna att höja lönerna i syfte att locka till sig den nödvändiga arbetskraften. Återstår så för företagen att flytta på sig. Några helt entydiga bevis för att så är fallet finns i dagsläget inte, men det förefaller som att allt fler industrier kanske främst inom den enklare tillverkningen men även mer avancerad service så som IT börjar snegla mot landets inre provinser där lönerna ännu är relativt låga. Kina har potentiellt mycket att vinna på en sådan förflyttning. De inre delarna av landet skulle få den ekonomiska katalysator som hittills saknats. Samtidigt skulle landets relativt utvecklade kustregion tvingas satsa mer på de avancerade sektorer som av det kinesiska ledarna ses som nästa anhalt i landets utvecklingsfas. Kommentar

13 Bland arbetsmarknadens ovan beskrivna utmaningar väntas några faktorer vara av särskild vikt för Kinas makroekonomiska utveckling de kommande åren. Att stimulera ekonomin i syfte att årligen skapa tiotals miljoner arbetstillfällen är en av de viktigaste. Att strukturera utbildningssystemet baserat på efterfrågan på arbetsmarknaden, både på kort (fokus på yrkesutbildningar) och på längre sikt (kvalitet, inte bara kvantitet, inom den högre utbildningen) i syfte att minska den strukturella arbetslösheten är en annan. Löneutvecklingen kommer också att spela en central roll ur många ekonomiska perspektiv: i relation till inflationen, till exporten, till konsumtionen, till sociala förhållanden och inte minst till den omtalade omstruktureringen av hela den kinesiska ekonomin. Valutafrågan och det fortsatt känsliga handelspolitiska läget Den kinesiska valutan fortsätter om än i ett mer sansat tonläge att vara i världspressens fokus. Sedan Kina i juni tillät renminbin att flyta, inom vissa ramar, har den apprecierat med cirka 3-4 procent visavi USA-dollarn. USA och EU, som betraktar den artificiellt låga renminbin som en otillåten valutamanipulation som subventionerar kinesisk export, har utövat påtryckningar mot Kina för att man ska appreciera sin valuta. Noterbart är dock att handelsviktat har valutan stigit betydligt mer, nämligen med cirka 14 procent sedan i juni. Detta är delvis ett resultat av de amerikanska kvantitativa lättningsåtgärderna som pressat ner dollarns värde gentemot andra valutor och de facto skapat inflation i världen. Den amerikanska politiken har upprört Kinas regering eftersom det lett till ökade penningflöden till Kina vilket ökar risken för en fastighetsbubbla och eskalerande inflation. Valutafrågorna dominerade G20 mötet i Seoul i november. Frågan fick också relativt mycket utrymme i möteskommunikén som uppmanade avancerade ekonomier och ekonomier med stora valutareserver att vara vaksamma mot växelkursfluktuationer för att minska risken för okontrollerbara kapitalflöde till utvecklingsländer. Kina, tillsammans med Tyskland, motsatte sig USA:s krav på att sätta upp bindande kvantitativa mål för handelsbalansen. G20 kommer ta med sig frågan om riktlinjer för bytesbalansen in i det franska ordförandeskapet. Höga kinesiska tjänstemän har dock sagt att Kina på lång sikt inte bör ha ett bytesöverskott på mer än 4 procent av BNP vilket kan tolkas som att Kina inte står så långt ifrån andra G20 stater i frågan. Klart är att en appreciering av renminbin skulle stärka de kinesiska konsumenternas köpkraft och ge löntagarna mer pengar över i plånboken. Detta skulle stimulera den inhemska konsumtionen och därigenom bidra till omställningen av den kinesiska ekonomin. Som ambassaden tidigare har rapporterat ( Därför kommer Kina inte tillåta en kraftig appreciering av valutan Dnr. 83) riskerar dock en appreciering att skada exportindustrin och därigenom påverka den ekonomiska tillväxten negativt. Kina värnar om den sociala stabiliteten och oroar sig för att Japans erfarenhet av stagnation efter apprecieringen på 80-talet ska upprepas i Kina. Kinas handelsöverskottet har den senaste tiden fortsätter att öka vilket kan leda till fler handelspolitiska konflikter med väst. En ny våg av anti-dumpningsfall är ett möjligt scenario. Obalansen är dock inte enbart ett resultat av den kinesiska växelkurspolitiken. Det höga sparandet i Kina och det låga sparandet i väst är en starkare förklaringsfaktor. (Ambassaden planerar återkomma med en handelspolitisk rapport för Kina) Slutkommentar Inflationen, konsumtionen, sysselsättningen och valutafrågan är alla tätt sammanflätade och påverkar varandra på oräkneliga sätt. Utan att göra anspråk på att vara uttömmande vill vi här illustrera några av den kinesiska ekonomins många möjliga framtidsscenarier :

14 - Monetära åtstramningsåtgärder riskerar att skada tillväxten i Kina. En lägre tillväxt kan i sin tur leda till färre arbetstillfällen som betyder mindre köpkraft. En sådan utveckling skulle missgynna den inhemska konsumtionen och riskera att Kina drabbas av social instabilitet. - Om inga åtstramningsåtgärder görs riskeras en eskalerande inflation vilken skulle skada den kinesiska ekonomin på flera områden. Köpkraften skulle urholkas och låginkomsttagares disponibla inkomst minska. - Kraftiga nominella lönestegringar skulle å andra sidan riskerar att späda på inflationen men endast generera små reella löneökningar. Valutaapprecieringen kan komma att fördröjas ytterligare och handelsrelationerna med väst försämras. - En starkare valuta riskerar å andra sidan att urholka exportindustrins konkurrensfördelar. En sådan utveckling hotar de kinesiska sysselsättningsmålen och därigenom den nationella stabiliteten. En starkare valuta skulle dock kunna bidra till ökad konsumtion och högre reallöner. De val Kina väljer att göra kommer inte bara påverka faktorer internt i landet utan i stor utsträckning även omvärlden och Sverige. En fortsatt hög kinesisk tillväxt är viktig för den svenska exportindustrin men också för att hålla världskonjunkturen uppe. Ökad kinesisk konsumtion skulle betyda ökade möjligheter för svenska företag. Samtidigt kommer en allt starkare kinesisk ekonomi att leda till fler kinesiska utlandsinvesteringar. En kinesisk ekonomi som drabbas av arbetslöshet och ekonomisk stagnation kan däremot tvinga in Kina i ett protektionistiskt hörn som spiller över på världshandeln i stort - en utveckling som även svensk industri naturligtvis skulle missgynnas av. FREDÉN

15 Bilaga. Statistisk sammanfattning 07 k1-k4 08 k1-k4 09 k1-k4 10 K1-3 BNP-tillväxt i procent 13 9,0 8,7 10,6 BNP mrd USD Export mrd USD 1218,6 1428,5 1201, Import mrd USD ,1 1005, Ökning statliga investeringar procent 24,8 25,5 30,5 24 Inflation: KPI procent (slutet av perioden, årsbasis) 4,8 5, -0,7 2,9 Ökning industriproduktion procent 18,5 12,9 11,0 16,3 Valutareserv mrd USD 1528, Växelkurs RMB/USD 7,3046 6,8424 6,839 6,667 Tillväxt M2 i procent 16,7 17,8 27,7 19 Arbetslöshet 4,3 4,3 4,3 4,3

Kinesiska makroekonomiska trender fyra heta potatisar

Kinesiska makroekonomiska trender fyra heta potatisar Sid. 1(11) 2010-12-09 Peking Per Linnér, andre ambassadsekreterare Oscar Berger, arbetsmarknadsråd Kinesiska makroekonomiska trender fyra heta potatisar Inflationen nådde i oktober 4,4 procent och utgör

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Sid. 1 (5) Peking Oscar Berger, arbetsmarknadsråd Per Linnér, andre ambassadsekreterare Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Företag med utländska arbetstagare

Läs mer

Makroekonomisk uppdatering av Kina valutareserv och inflation ger centralregeringen huvudvärk

Makroekonomisk uppdatering av Kina valutareserv och inflation ger centralregeringen huvudvärk Promemoria 24 Andre ambassadsekreterare Per Linnér Makroekonomisk uppdatering av Kina valutareserv och inflation ger centralregeringen huvudvärk Kinas ekonomi växte med 9,4 procent under de första tre

Läs mer

ARBETSNYTT KINA. Hej och välkommen till höstens första nummer av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA.

ARBETSNYTT KINA. Hej och välkommen till höstens första nummer av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA. ARBETSNYTT KINA Hej och välkommen till höstens första nummer av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA. I denna upplaga av ARBETSNYTT KINA blandas juridiska, ekonomiska och sociala spörsmål som just nu är aktuella

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Kinas ekonomi 2003: Hög tillväxt och nya utmaningar

Kinas ekonomi 2003: Hög tillväxt och nya utmaningar Telemeddelande (A) Sid. 1(7) Mnr PEKI/20040406-2 2004-04-06 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 39 Kinas ekonomi 2003: Hög tillväxt och nya utmaningar Sammanfattning Med en tillväxt på 9,1

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

ARBETSNYTT KINA. Hej och välkommen till ett sommarnummer av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA.

ARBETSNYTT KINA. Hej och välkommen till ett sommarnummer av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA. ARBETSNYTT KINA Hej och välkommen till ett sommarnummer av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA. I denna upplaga av ARBETSNYTT KINA rör vi oss mellan stort och smått. Du kan bland annat läsa om minimilönernas

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr PEKI/20051116-1 2005-11-16. Peking. Erik Widman. UD-ASO Dnr 108

Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr PEKI/20051116-1 2005-11-16. Peking. Erik Widman. UD-ASO Dnr 108 Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr PEKI/20051116-1 2005-11-16 Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 108 Kinas ekonomi under det tredje kvartalet 2005: Lägre tillväxt i det "harmoniska samhället"? Tillväxten fortsatte

Läs mer

Vad har strejkande Hondaarbetare med Kinas växelkurs att göra?

Vad har strejkande Hondaarbetare med Kinas växelkurs att göra? Sid. 1(9) 2010-07-05 Peking Arbetsmarknadsråd Oscar Berger +86 (0)10 6532 9790 ext. 8253 oscar.berger@foreign.ministry.se Vad har strejkande Hondaarbetare med Kinas växelkurs att göra? Nya prioriteringar

Läs mer

Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval

Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval Telemeddelande (A) Sid. 1(8) Mnr PEKI/20040513-1 2004-05-13 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 51 Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval Sammanfattning Den kinesiska

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas 1(5) 2010-05-06 Peking Markus Lundgren Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. 2009 uppgick handeln till 75,2 miljarder

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Aktuell kinesisk handelspolitik en uppdatering

Aktuell kinesisk handelspolitik en uppdatering Peking Andre ambassadsekreterare Per Linnér Aktuell kinesisk handelspolitik en uppdatering Kinas handelsöverskott är fortsatt stort vilket bekymrar USA och EU som menar att Kina skapar sig orättvisa exportfördelar

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

ARBETSNYTT KINA. Hej och välkommen till årets första upplaga av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA.

ARBETSNYTT KINA. Hej och välkommen till årets första upplaga av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA. ARBETSNYTT KINA Hej och välkommen till årets första upplaga av nyhetsbrevet ARBETSNYTT KINA. I denna upplaga av ARBETSNYTT KINA kan du bland annat läsa om Kinas satsning på gröna jobb och om hur svenska

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kinas ekonomi första kvartalet 2005: Tillväxt vs harmoni

Kinas ekonomi första kvartalet 2005: Tillväxt vs harmoni Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/20050530-1 2005-05-30 Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 39 Kinas ekonomi första kvartalet 2005: Tillväxt vs harmoni Trots regeringens ambition att strama åt växte den

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/20060529-1 2006-05-26. Peking. Erik Widman. UD-ASO Dnr 72

Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/20060529-1 2006-05-26. Peking. Erik Widman. UD-ASO Dnr 72 Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/20060529-1 2006-05-26 Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 72 Kinas ekonomi första kvartalet 2006: Oväntad snabb tillväxt Tillväxten i den kinesiska ekonomin accelererade

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer