Utvärdering av plusjobben i Värmland

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Cerut (Centrum för forskning om regional utveckling) Leena Hagsmo, Sara Westlindh Utvärdering av plusjobben i Värmland Arbetsrapport 2007:3

2 Leena Hagsmo Sara Westlindh Utvärdering av plusjobben i Värmland Arbetsrapport 2007:3

3 Leena Hagsmo och Sara Westlindh. Utvärdering av plusjobben i Värmland Arbetsrapport 2007:3 Författarna Distribution: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling KARLSTAD Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2007

4 Förord En viktig del i den samhällsvetenskapliga forskningen handlar om att utvärdera effekterna av olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En uppmärksammad åtgärd av den tidigare socialdemokratiska regeringen var införandet av de så kallade plusjobben. Syftet med plusjobben var att stärka de arbetssökandes möjligheter att få ett stadigvarande arbete, att öka eller tidigarelägga en ökad servicenivå i den offentliga sektorn samt att motverka kommande arbetskraftsbrist. Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet, har av Länsarbetsnämnden i Värmland fått i uppdrag att utvärdera resultaten av de insatser som Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen gjort beträffande plusjobben i länet. För att jämföra resultaten i Värmland med andra län har länsarbetsnämnderna i Västernorrland, Jönköping och Blekinge län besvarat en enkät. Uppdraget gavs till Cerut innan den nya borgerliga regeringen under hösten 2006 beslöt att avsluta rekryteringen av plusjobbare. De arbetssökande som rekryterats är dock garanterade plusjobb under två år. Utvärderingen har utförts av Leena Hagsmo och Sara Westlindh, projektassistenter vid Cerut. Vi vill tacka de personer vid Länsarbetsnämnden och vid arbetsförmedlingarna i Värmland samt vid Karlstads kommun som ställt upp för intervjuer och som ställt material till vårt förfogande. Tack också till de länsarbetsnämnder som bidragit med information om sina verksamheter. Ett särskilt tack vill vi rikta till de plusjobbare som ställt upp för intervjuer samt besvarat enkäter och som därmed möjliggjort vår utvärdering. Karlstad i februari 2007 Sune Berger Professor, föreståndare för Cerut

5 Sammanfattning Genom Länsarbetsnämnden i Värmland har Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet fått i uppdrag att göra en utvärdering angående plusjobb. Syftet är att granska resultaten av de insatser som Länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingarna har gjort i länet angående plusjobben som infördes den första januari Den 16 oktober 2006 förändrades dock läget då regeringen överlämnade budgetpropositionen 2 för 2007 till riksdagen. Därmed infördes ett stopp för att bevilja plusjobb från och med den 24 oktober Det meddelades även att redan fattade beslut för plusjobb skall fullföljas 4 och de som har ett plusjobb får fortsätta sin anställning. 5 Studien syftar även till att göra jämförelser mellan kommunerna i Värmland samt jämförelser mellan andra län. Vad händer då den arbetssökande anvisats arbete? Vad händer då personen i fråga har ett plusjobb? Har de som fått plusjobb fått andra arbeten parallellt? Har plusjobbarna stärkt sin position på arbetsmarknaden eller tvärtom? För att söka svar på frågorna har statistik använts, intervjuer/samtal genomförts med nyckelpersoner, enkäter har skickats ut till länsarbetsnämnder i andra län, arbetsförmedlingar i Värmland samt till plusjobbare i Värmland. För att få en mer beskrivande bild av verkligheten har även några intervjuer gjorts med plusjobbare. Några av de resultat som visat sig är: Utifrån att samtliga ifrån start tilldelade plusjobb och mer därtill har tillsatts i Värmland, har målen uppfyllts. Plusjobben kom snabbt igång i länet tack vare tidigare erfarenheter av liknande anställningsform. Även arbetet på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Treklövern, bidrog till ett snabbt igångsättande av plusjobb. Enligt det angreppssätt som förekommit i Värmland har långtidsarbetslösa, handikappade och utrikes födda fått en chans på arbetsmarknaden. Bland kommuner i Värmland har det i första hand varit deltagare i aktivitetsgarantin som prioriterats. Det har skilts sig något åt i arbetssätt när det gäller tillsättandet av plusjobbare. I jämförelse med tre andra län, Västernorrlands län, Blekinge län och Jönköpings län, har arbetssättet i stort sett varit detsamma som i Värmland. I två av länen, Västernorrland och Blekinge har inga andra grupper prioriterats än kriteriet för plusjobb att varit arbetslös i två år. I Jönköping har samma grupper prioriterats som i Värmland. 1 (060509) 2 Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret 2007 ( ) Budgetpropositionen för 2007 Prop2006/07:1 Utgiftsområde 13: Arbetsmarknad 3 Ibid. 4 (061106) Pressmedelande, Stopp för friår, plusjobb, utbildningsvikariat och akademikerjobb. 5 (061017) Arbetsmarknaden

6 Bakgrunden hos de tillfrågade plusjobbarna är varierande. Det som kan märkas är att de med en högre utbildning eller erfarenhet av ett kvalificerat arbete känner att deras kunskap inte kommer till användning och att de önskar mer lämpliga arbetsuppgifter. En positiv effekt är att av dem som anvisats plusjobb i Karlstads kommun var det trettio procent som lyckades skaffa sig ett reguljärt arbete innan plusjobbsanställningen var igång. Enligt våra respondenter; arbetsförmedlingarna runt om i Värmland, länsarbetsnämnder samt plusjobbare tror den övervägande delen att positionen på arbetsmarknaden stärkts för plusjobbaren.

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Uppdrag, syfte och frågeställningar Disposition Tillvägagångssätt Teoretisk förankring Statistik Intervjuer/samtal med nyckelpersoner Enkätutskick till länsarbetsnämnder Enkätutskick till arbetsförmedlingarna i Värmland Enkäter till plusjobbare Intervjuer med plusjobbare Metodkritik Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadspolitiska program/åtgärder Historisk tillbakablick Effekter av arbetsmarknadspolitiska program Arbetsmarknadspolitikens mikroeffekter Arbetsmarknadspolitikens makroeffekter Makroekonomiska utvärderingar Brytande handling Vad är plusjobb? Kriterier för plusjobb Förarbete och avtal Vad innebär plusjobben för olika parter? Länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen Arbetsgivaren Plusjobbaren Plusjobb på riksnivå Plusjobb i Värmland Tilldelade och tillsatta plusjobb i Värmland Förarbete Målgrupp Avtal Tidigare erfarenheter Karlstad Treklövern Effekter av plusjobb Enkätundersökning bland arbetsförmedlingarna i Värmland Plusjobbaren i praktiken Enkätundersökning med plusjobbare Deltagarna 39

8 8.1.2 Erfarenhet, matchning och påverkan På arbetsplatsen Plusjobb som arbetsmarknadsåtgärd Intervjuer med plusjobbare Plusjobbare A, Kvinna år Plusjobbare B, Kvinna år Plusjobbare C, Man år Plusjobbare D, Man år Plusjobbare E, Man år En jämförelse med Västernorrland, Blekinge och Jönköpings län Västernorrlands län Länsarbetsnämnden i Västernorrlands län Blekinge län Länsarbetsnämnden i Blekinge län Jönköpings län Länsarbetsnämnden i Jönköpings län Sammanfattande reflektioner Arbetssätt Tillsättandet av plusjobbare Hur plusjobbaren mottagit beskedet om plusjobb Utför plusjobbaren ett arbete som ingen annan utför? Är plusjobben en bra arbetsmarknadsåtgärd? Effekter av plusjobb Nyckel till framgång Slutsatser Källförteckning 64 Bilaga 1: Följebrev och enkät till arbetsförmedlingarna i Värmland Bilaga 2: Följebrev och enkät till plusjobbare (Karlstads kommun) Bilaga 3: Följebrev och enkät till länsarbetsnämnder

9 Figurförteckning Figur 1: Antal personer i plusjobb i riket vecka 1-49 år Figur 2: Antal tilldelade och tillsatta plusjobb i riket i augusti Figur 3: Fördelning av prioritetsgrupper som fått plusjobb i Värmlands län, baserat på 1013 personer i plusjobb Figur 4: Antal personer i plusjobb i Värmland vecka 1-52 år Figur 5: Matchning av plusjobbare med tillgängliga arbetsplatser 34 Figur 6: Uppföljning av plusjobbare på arbetsplatsen 35 Figur 7: Fungerande nätverk mellan arbetsförmedlingen, facken och arbetsgivare 36 Figur 8: Besked om plusjobbsanställning 37 Figur 9: Plusjobbaren stärker sin roll på arbetsmarknaden 38 Figur 10: Ålder fördelat på kön 40 Figur 11: Matchning och erfarenhet 41 Figur 12: Trivsel 43 Figur 13: Chanser till arbete efter plusjobb 46 Figur 14: Antal personer i plusjobb i Västernorrlands län vecka 1-52 år Figur 15: Antal personer i plusjobb i Blekinge län vecka 1-52 år Figur 16: Antal personer i plusjobb i Jönköpings län vecka 1-52 år Tabellförteckning Tabell 1: Arbetsmarknadsdata hela riket januari 2006 och Tabell 2: Sysselsättningspaketet 18 Tabell 3: Antal personer i plusjobb från 1 januari 2006 till och med januari Tabell 4: Öppet arbetslösa och i program i Värmlands kommuner vid oktober månads slut 26 Tabell 5: Tilldelade plusjobb (060101) och tillsatta plusjobb (061110) i Värmland 27 Tabell 6: Tillsatta plusjobb i Värmland (till och med ) fördelat på kommun och stat/landsting 27 Tabell 7: Antal sökande som har eller har haft en plusjobbsanställning i Värmlands län fördelat på ålder 28 Tabell 8: Plusjobbare i Värmland fördelat på kvinnor och män 28 Tabell 9: Fördelning av prioriteringsgrupper på kommunnivå, plusjobb Tabell 10: Åldersfördelning 39 Tabell 11: Inskrivningstid vid arbetsförmedlingen innan plusjobb 40 Tabell 12: Trivsel kopplat till fortsatt sysselsättning 44 Tabell 13: Öppet arbetslösa eller i program i Västernorrlands län vid oktober månads slut 52 Tabell 14: Öppet arbetslösa eller i program i Blekinge län vid oktober månads slut 54 Tabell 15: Öppet arbetslösa eller i program i Jönköpings län vid oktober månads slut 56

10 1. Inledning 1.1 Bakgrund I föreliggande rapport behandlas en åtgärd inom arbetsmarknadspolitiken, en variant av anställningsstöd, så kallade plusjobb. Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten drivs bland annat genom platsförmedling, vägledning, arbetsmarknadspolitiska program, arbetsplatsintroduktion och vissa anställningsfrämjande åtgärder. Regeringen sätter årligen upp mål för arbetsmarknadspolitiken i den budgetproposition som lämnas till riksdagen. Huvuduppgifterna är bland annat att sammanföra den som söker arbete med den som söker arbetskraft, underlätta för personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden att få ett arbete, motverka en könsuppdelad arbetsmarknad och bidra till en ökad mångfald i arbetslivet. 6 Arbetsmarknadsläget har varierat starkt under de senaste tjugo åren och på samma gång har arbetsmarknadspolitikens inriktning och vidd förändrats. 7 Arbetsmarknadsläget i Sverige januari 2007 talar för en stark utveckling. Under januari fick arbetsförmedlingen in nya lediga jobb. Denna ökning berör alla större näringsgrenar. Inom varuhandel och transportverksamhet är antalet nya lediga arbeten dubbelt så många som för ett år sedan. Efterfrågan på personal har även ökat när det gäller verkstads-, uppdrags-, byggnads- och vårdsektorerna. Arbetslösheten är på väg nedåt, dock har långtidsarbetslösheten bland ungdomar fördubblats sedan januari förra året. 8 Arbetsmarknadsdata, hela riket Totalt Kvinnor Män Januari Sökande som har arbete utan stöd Sökande som har arbete med stöd Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetslösa Övriga inskrivna vid arbetsförmedlingen Sökande totalt Tabell 1: Arbetsmarknadsdata hela riket januari 2006 och 2007 Källa: (070212) I ovanstående tabell kan vi se att antalet personer i kolumnen Arbetslösa har minskat sedan förra året. Det framgår även att Sökande totalt är lägre. 6 Sibbmark, K och Runeson, C (2005) sid Forslund, A & Holmlund, B (2003) sid (070212) - Arbetsmarknadsläget i januari Rekordmånga lediga jobb men oro för ungdomars situation. 9 I gruppen ingår bland annat arbetssökande som i nuläget inte kan tillträda ett arbete och som inte har arbetslöshetsersättning (070212) Arbetsmarknadsdata hela riket januari 2006 och

11 Av de i tabell 1 redovisade som Sökande i program med aktivitetsstöd var det personer som i januari 2007 hade ett plusjobb. 10 Denna kategori av anställningsstöd infördes från och med den första januari Avsikten med plusjobb är att öka chanserna för de arbetssökande att få ett fast arbete, att bidra till en förhöjd servicenivå i den offentliga sektorn samt att upphäva effekten av kommande arbetskraftsbrist. Ett plusjobb sträcker sig maximalt två år framåt och planen var från början att arbetsförmedlingens anvisningstid för plusjobben skulle sträcka sig under hela år Den 16 oktober 2006 förändrades dock läget då regeringen överlämnade budgetpropositionen 12 för 2007 till riksdagen. Därmed infördes ett stopp för att bevilja plusjobb från och med den 24 oktober 2006 (förutom plusjobben så avskaffades även friåret, utbildningsvikariaten, akademikerjobben samt de allmänna och förstärkta anställningsstöden). 13 Det meddelades även att redan fattade beslut för plusjobb skall fullföljas 14 och de som redan har ett plusjobb får fortsätta sin anställning Uppdrag, syfte och frågeställningar Genom Länsarbetsnämnden i Värmland har Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet fått i uppdrag att göra en utvärdering gällande plusjobb. Syftet är att granska resultaten av de insatser som Länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingarna har gjort i länet gällande plusjobben. Studiens huvudsakliga frågeställningar är: Hur har Länsarbetsnämnden i Värmland samt arbetsförmedlingarna i Värmland uppfyllt de generella målsättningarna för arbetet med plusjobb? Hur har förarbetet inför plusjobben organiserats i Värmlands län? Har de angreppssätt som använts i Värmland inneburit tydliga vinster eller förluster? Finns det skillnader mellan kommunerna i Värmland när det gäller erfarenhet och resultat? Vilka är skillnaderna i jämförelse med andra län då det gäller arbetssätt, prioriterade grupper samt resultat? Vilken bakgrund har de som fått plusjobb? Finns det resultat som kan relateras till deltagarnas bakgrund? Vad händer då den arbetssökande anvisats arbete? Vad händer då personen i fråga har ett plusjobb? Har de som fått plusjobb fått andra arbeten parallellt? 10 (070212) 11 (060509) 12 Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret 2007 ( (061106) Budgetpropositionen för 2007 Prop2006/07:1 Utgiftsområde 13: Arbetsmarknad 13 Ibid (061106) Pressmedelande, Stopp för friår, plusjobb, utbildningsvikariat och akademikerjobb (061017) Arbetsmarknaden 10

12 Har plusjobbarna stärkt sin position på arbetsmarknaden eller tvärtom? 1.3 Disposition I rapportens inledande kapitel ges en bakgrund till undersökningen tillsammans med en redogörelse för uppdraget och syftet med studien. Kapitel 2 förklarar tillvägagångssätt. Det tredje kapitlet har som syfte att ge en teoretisk bakgrund till själva undersökningen. Här presenteras en mindre del av tidigare forskning gällande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I kapitel 4 ges information om vad plusjobb är för något. Det femte kapitlet inriktar sig på plusjobb i Värmland. Kapitel 6 innehåller resultatredovisning utav enkätundersökningen riktad till arbetsförmedlingarna i Värmland. I rapportens sjunde kapitel presenteras resultaten av de enkäter som sändes ut till plusjobbare. I kapitel 8 återfinns svaren som enkätundersökningen till länsarbetsnämnder i andra län gav. Det avslutande kapitlet innehåller sammanfattande reflektioner samt slutsatser. 11

13 2. Tillvägagångssätt 2.1 Teoretisk förankring Syftet med det teoretiska avsnittet är att visa en liten del av tidigare forskning gällande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Exempel ges på några tidigare studier, det görs nedslag bland olika relevanta begrepp och det förekommer även ett mindre åskådliggörande av olika utvärderingsmetoder. Till största delen presenteras material utarbetat på IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, som är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet och finns i Uppsala. Institutets syfte är att göra utvärderingar av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, studier av arbetsmarknadens funktionssätt och utvärdering av effekterna på arbetsmarknadens av åtgärder inom utbildningsväsendet. 16 Det har framgått att bland de plusjobbare vi varit i kontakt med finns ett antal som själva kunnat påverka typ av plusjobb och då valt något de inte har erfarenhet av. I samband med dessa aspekter vill vi presentera studier med anknytning till så kallade Brytprojekt, som är en del av arbetsmarknadspolitikens jämställdhetsuppdrag. 17 Hos vissa har det funnits en viss motvilja mot plusjobben. Med de aspekterna i bakgrunden vill vi påannonsera den svårighet som i vissa fall kan uppstå när det gäller att tänka i nya banor i samband med arbete. 2.2 Statistik Statistiken är mestadels hämtad från Arbetsmarknadsstyrelsens hemsida på Internet 18 samt från vår kontaktperson på Länsarbetsnämnden i Värmland. 2.3 Intervjuer/samtal med nyckelpersoner I inledningsskedet av vårt arbete med plusjobb hade vi ett samtal med Länsarbetsdirektören i Värmlands län, Eeva Vestlund. Vi diskuterade vår enkät som skulle gå ut till länsarbetsnämnder och till arbetsförmedlingar. Syftet var även att få en överblick gällande arbetet med plusjobb. Av samma anledning träffade vi även Lennart Karlsson och Britt-Marie Malmberg vid Arbetsförmedlingen i Karlstad. Mötet gav oss även information om Treklövern tillhörande Jobbcenter, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen vid Karlstads kommun. De anställda vid Treklövern är Eva Andreis, Jennie Nilsson och Malin Jensen. De har bland annat arbetat med tillsättandet av plusjobb och vid ett möte med dem fick vi information angående detta. 2.4 Enkätutskick till länsarbetsnämnder Vi har skickat ut en enkät till fem länsarbetsnämnder runt om i Sverige, för att ta reda på deras tillvägagångssätt angående plusjobben. (Se bilaga 3) Vi fick svar från länsarbetsnämnderna i Västernorrlands län, Blekinge län samt Jönköpings län (061113) 17 Jansson, U (2004) sid

14 2.5 Enkätutskick till arbetsförmedlingarna i Värmland För att ta reda på hur de olika arbetsförmedlingarna i Värmland arbetar och arbetat angående plusjobben skickade vi ut en enkät till samtliga (se bilaga 1). Svarsfrekvensen blev efter påminnelser till några av arbetsförmedlingarna, hundra procent. En del har svarat mer utförligt än andra. Anledningen till att vi valde enkätutskick framför exempelvis intervjuer, är att utformning, utskick och sammanställning av enkäter inte är lika tidskrävande. 2.6 Enkäter till plusjobbare Vid vårt samtal med de anställda på Treklövern fick vi namn på handledare till plusjobbare vid olika arbetsplatser. Genom Länsarbetsnämnden i Värmland fick vi ytterligare namn på handledare vid Polismyndigheten i Värmlands län, Kriminalvården i Karlstad, Försäkringskassan i Värmlands län, Landstinget Värmland, Karlstads universitet samt Skogsstyrelsen. Vi skickade ett följebrev (se bilaga 2) och tre enkäter vardera till totalt 17 handledare (11 stycken inom kommunen och 6 stycken inom stat och landsting). Vi bad handledaren att dela ut enkäterna till plusjobbarna. Det var 22 plusjobbare som svarade på enkäten. Tanken är att enkäterna till plusjobbarna skall vara ett komplement till intervjuerna, för att på så vis få en bredd i materialet. Respondenterna presenteras anonymt i studien. 2.7 Intervjuer med plusjobbare För att ge en djupare bild av hur plusjobbare känner och tycker angående sin situation har vi genomfört fem stycken intervjuer. Som intervjumaterial använde vi de enkäter som skickades till plusjobbare (se enkät i bilaga 2). Vi har själva letat upp plusjobbaren och i detta fall har vi inte kontaktat personerna genom deras handledare. Tre personer mötte vi öga mot öga och två intervjuer skedde via telefonkontakt. Respondenterna presenteras anonymt i studien. 2.8 Metodkritik Det antalet plusjobbare vi har skickat enkät till samt intervjuat kan vara för lågt för att generella slutsatser skall kunna tas. Däremot får vi en inblick i hur några plusjobbare upplever sin situation. 13

15 3. Arbetsmarknadspolitik 3.1 Arbetsmarknadspolitiska program 19 /åtgärder Syftet med detta teoretiska avsnitt är att presentera en liten del av tidigare forskning gällande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det ges exempel på några tidigare studier och det görs nedslag bland olika relevanta begrepp. Även ett mindre åskådliggörande av ett par utvärderingsmetoder förekommer Historisk tillbakablick Från 1950-talet var syftet med den aktiva arbetsmarknadspolitiken att påskynda strukturomvandlingen i ekonomin. Genom en aktiv arbetsmarknadspolitik skulle de människor som slogs ut från icke lönsamma sektorer slussas över till expanderade sektorer. Politiken bestod i första hand av rörlighetsstimulerande åtgärder som arbetsmarknadsutbildning och flyttbidrag. Denna inställning dominerade fram till 1990-talet. Då ökade arbetsmarknadspolitiken i omfattning och inriktningen förändrades. Det var nästan 2,9 miljoner människor som var inskrivna vid arbetsförmedlingen och tidvis deltog mer än personer i olika åtgärder (exklusive de särskilda åtgärderna för handikappade). Detta motsvarade cirka fem procent av arbetskraften. Nya åtgärder infördes under 1990-talet och de mest utmärkande var de storskaliga program som innebar subventionerad sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden. 20 I rapporten Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik presenterar Forslund och Holmlund empiriska studier gällande arbetsmarknadspolitiska åtgärder (som administrerats av Arbetsmarknadsverket). Bland de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skiljer de på matchningsåtgärder, utbildning och subventionerad sysselsättning. Till matchningsåtgärderna räknar de insatser av förmedlingskaraktär, rådgivning/vägledning av arbetssökande samt olika rörlighetsstimulanser. De talar om arbetsmarknadsutbildningen som länge var yrkesinriktad men som allt mer kom att innehålla mer kurser av förberedande art exempelvis datortek. 21 Arbetsmarknadsutbildningen hade även som syfte att förbättra möjligheterna för personer med svag ställning att komma in på arbetsmarknaden. Liksom andra arbetsmarknadspolitiska program skulle även denna åtgärd bidra till att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. 22 Förutom handikappåtgärder har arbetsmarknadsutbildningen varit den största enskilda åtgärden sett över perioden Ett exempel på traditionell subventionerad sysselsättning, enligt Forslund och Holmlund, var beredskapsarbete med en ersättning av avtalsenlig lön. Beredskapsarbetena ersattes under 1990-talet av ALU, arbetslivsutveckling, som innebar aktiviteter som inte annars skulle ha kommit till stånd. Tanken var att undvika undanträngningseffekter (mer om undanträngningseffekter nedan). Här utgjordes ersättningen av a-kassa (arbetslöshetskassa). Ytterligare program med anställningsliknande karaktär var rekryterings- och anställningsstöd. I detta fall fick aktörerna avtalsenlig lön. I båda sistnämnda fall har arbetsgivare fått 19 Ett arbetsmarknadspolitiskt program är en insats för att arbetssökande snabbare skall komma tillbaka till arbetsmarknaden. (061017) Arbetsmarknaden 20 Ackum Agell, S & Lundin, M (2001) sid Forslund, A & Holmlund, B (2003) sid Ds 2000:38 sid Ibid. sid

16 subventioner för att de anställt arbetssökande, ofta långtidsarbetssökande. Dessa åtgärder avskaffades under 1990-talet. 24 En förändring som trädde i kraft år 2000 var införandet av aktivitetsgarantin. Detta är en åtgärd som riktas till dem som riskerar att bli långtidsinskrivna vid förmedlingen eller vars ersättning från a-kassan närmar sig sitt slut. Syftet är att de som inkluderas av aktivitetsgarantin skall delta i någon heltidsaktivitet till dess att de finner ett arbete eller börjar studera Effekter av arbetsmarknadspolitiska program I några av IFAU:s rapporter diskuteras effekter av sådana arbetsmarknadspolitiska program som presenteras ovan. I en studie av Hemström och Martinsson avhandlas följder både för den enskilda människan som för samhället som helhet. I det komplexa att utvärdera arbetsmarknadspolitiska program kan det göras en skillnad mellan mikro- och makroekonomiska utvärderingar. Mikroekonomiska utvärderingar står för studier av effekter för den enskilde individen som deltagit i ett program. De makroekonomiska utvärderingarna utforskar effekterna för samhället som helhet. Mellan dessa granskningar finns både likheter och skillnader Arbetsmarknadspolitikens mikroeffekter Vid undersökningar av arbetsmarknadspolitiska individeffekter analyseras hur en individ påverkas av förmedlingsinsatser eller av att delta i program. Det kan handla om åtgärdens verkan på arbetslöshetstidens längd, sannolikheten att få och behålla ett arbete och/eller deltagarnas framtida inkomster. Således är den grundläggande frågeställningen på mikronivå hur den enskilde individens arbetsmarknadssituation, det vill säga sannolikheten att få ett arbete, påverkas av att hon/han deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Syftet är att jämföra detta med hur situationen hade varit om hon/han inte deltagit i något program. Då det handlar om att nå det icke-observerbara tillståndet det vill säga vad som hade hänt om individen inte deltagit i detta program, menar Hemström och Martinsson, att det uppstår vissa problem (Mer om det icke-observerbara tillståndet se Hemström och Martinsson sidorna 12-19) Arbetsmarknadspolitikens makroeffekter Rent teoretiskt kan arbetsmarknadspolitiken påverka bland annat arbetslösheten, arbetskraftsutbudet, sysselsättningen och arbetskraftens rörlighet. 28 Beträffande arbetskraftsutbudet menar Hemström och Martinsson att när arbetsmarknadsläget är sådant att det är svårt att få jobb kan det hända att de arbetssökande slutar söka arbete och lämnar arbetskraften. Ett minskat arbetskraftsdeltagande ökar risken för att det uppstår arbetskraftsbrist. Därför kan arbetsmarknadspolitiska åtgärder som bidrar till att människor inte lämnar arbetskraften ha gynnsamma effekter på ekonomin som helhet Forslund, A & Holmlund, B (2003) sid Ibid. sid Hemström, M & Martinsson, S (2002) sid Ibid. sid Mer om arbetsmarknadspolitikens teoretisk och empiriska makroekonomiska effekter se Layard m fl (1991), Calmfors (1994) samt Calmfors m fl (2002) Hemström, M & Martinsson, S (2002) sid Hemström, M & Martinsson, S (2002) sid

17 De diskuterar även runt arbetskraftens rörlighet och att arbetsmarknadspolitiken kan påverka arbetskraftens rörlighet både geografiskt och yrkesmässigt. Rörlighetsfrämjande åtgärder, exempelvis förmedlingsverksamhet, flyttbidrag och arbetsmarknadsutbildning, har som syfte att motverka matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Det kan underlätta för arbetssökande att röra sig till de regioner och yrken där det finns arbete. Men arbetskraftens rörlighet kan även begränsas genom arbetsmarknadspolitiken. Framförallt gäller det åtgärder som innebär subventionerad sysselsättning. Det kan vara så att individer som annars skulle ha flyttat väljer att stanna på platsen på grund av möjligheten att få en subventionerad anställning. Om individer med föråldrade yrkeskunskaper väljer att delta i ett program i stället för att omskola eller vidareutbilda sig kan en yrkesmässig inlåsning förekomma. 30 I samband med sysselsättningseffekter hävdar dock Hemström och Martinsson att bland arbetsmarknadspolitikens många syften måste främjandet av hög sysselsättning ändå uppfattas som ett av de mest centrala ändamålen. Genom att understödja ökad produktivitet och (därigenom) tillväxt kan arbetsmarknadspolitiken medverka till att den reguljära sysselsättningen ökar. Det finns dock exempel på andra effekter av arbetsmarknadspolitiken 31 : Direkt undanträngning Om en åtgärd används för att ge sysselsättning åt personer som helt eller delvis övertar arbetsuppgifter som annars skulle ha utförts av någon annan. Undanträngningen leder alltid till att den reguljära sysselsättningen minskar. Substitutionseffekt Om en arbetsgivare anställer en person med bidrag från AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen, istället för en person utan bidrag. I denna situation kan bidraget motiveras om den som får jobbet tillhör en grupp av arbetssökande som har svårt att finna arbete utan bidrag och den person som går miste om arbetet har lätt att finna jobb på egen hand. Om en arbetsgivare å andra sidan skulle ha anställt exakt samma person utan bidrag talar vi istället om en dödviktseffekt. Konkurrenssnedvridning Om ett företag väljer att anställa en person med bidrag och därigenom skaffar sig en konkurrensfördel i förhållande till företag som inte utnyttjar möjligheten. Därmed trängs arbeten undan i de företag som inte erhåller bidrag Makroekonomiska utvärderingar Således handlar en utvärdering om arbetsmarknadspolitikens makroeffekter till stor del om att studera hur arbetskraftsutbudet, sysselsättningen och arbetskraftens rörlighet influeras av arbetsmarknadspolitikens omfattning och inriktning. Även när det handlar om makroekonomiska utvärderingar måste det kontrafaktiska tillståndet, det vill säga det som inte hände, fastställas. Exempelvis måste det avgöras hur arbetskraftsutbudet eller sysselsättningen hade utvecklats i frånvaro av arbetsmarknadspolitiken. Finns inte denna kunskap kan inte forskaren avgöra hur utvecklingen har påverkats av arbetsmarknadspolitiken (mer om detta se sidorna i Hemström och Martinsson) Brytande handling Bland de plusjobbare vi varit i kontakt med finns det ett antal som själva kunnat påverka typ av plusjobb och då valt något de inte har erfarenhet av. Hos vissa har det funnits en viss 30 Hemström, M & Martinsson, S (2002) sid Ibid. sid Ibid. sid

18 motvilja mot plusjobben. I samband med dessa aspekter vill vi nämna tankarna med brytprojekt, det vill säga att få de arbetssökande att tänka i nya banor. Brytprojekt är en del av arbetsmarknadspolitikens jämställdhetsuppdrag. 33 I början av talet började riksdag och regering att bevilja AMV, Arbetsmarknadsverket, medel för denna verksamhet. Syftet är att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, att uppmuntra kvinnor och män att göra otraditionella yrkesval, samt att utbilda personal i jämställdhetsfrågor. 34 Av dessa brytprojekt har det genomförts ett antal utvärderingar. Ett exempel är en granskning av ett projekt med namnet Män till högskoleutbildning som bedrevs på Arbetsförmedlingen Hagfors/Munkfors. Avsikten med projektet var bland annat att få män att påbörja högskolestudier inom icke-traditionella yrkesval i det här fallet kvinnodominerade yrken. 35 Ytterligare en utvärdering har utförts av Cerut gällande projektet Aktivera brytande handling. Vidgade yrkesmässiga sökområden med ökad jämställdhetskunskap. Detta projekt bedrevs vid Arbetsförmedlingen i Kristinehamn/Storfors. Syftet var bland annat att utveckla metoder som ger arbetssökande ett vidgat yrkesmässigt sökområde både när det handlar om att bryta det traditionella könsmönstret samt att söka arbete på hela arbetsmarknaden. 36 I en sammanställning av erfarenheter från olika brytprojekt utav Lindberg framhävs en aspekt utifrån Gottfredsons teori Circumskription and Compromise. Individen gör kompromisser och begränsningar på olika sätt. En hypotes, enligt Gottfredsson, är att karriärsvalet är en utvecklingsprocess som börjar i barndomen. Hur väl hon/han trivs i sitt arbete beror på om den roll och de uppgifter som personen har stämmer överens med självbilden. Individen gör begränsningar och kompromisser när hon/han väljer yrke. Personen vill för det första identifiera sig med sitt kön, i andra hand genom social ställning och i tredje hand utifrån personlighet och intresse Jansson, U (2004) sid (061212) 1999 års brytprojekt AMV:s särskilda insatser för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och (041109) BRYT-projekt 35 Jansson, U (2004) sid Hagsmo, L & Westlindh, S (2005) 37 Gottfredsson, L (1996) i Lindberg, M (2002) sid

19 4. Vad är plusjobb? 4.1 Kriterier för plusjobb I budgetpropositionen för 2006 framarbetade den socialdemokratiska regeringen ett tvåårigt sysselsättningspaket med målet att ge personer möjlighet till arbete, utbildning eller praktik. Syftet med paketet var att skapa förutsättningar för fler arbeten i näringslivet, bättre service i den offentliga sektorn, arbete åt högskoleutbildade och ungdomar samt att uppnå en högre kunskapsnivå. Kostnaden beräknades till cirka tio miljarder kronor per år under 2006 och Sysselsättningspaketet skulle omfatta: Åtgärd Antal personer Plusjobb Praktikplatser Utbildningsvikariat i vård och omsorg Arbete och praktik till högskolestuderande Lärlingsplatser Kvalificerad yrkesutbildning Arbetsmarknadsutbildning 500 Totalt Tabell 2: Sysselsättningspaketet Källa: (060830) Sysselsättningspaketet Vilket framgår var plusjobben den största enskilda insatsen. 39 Följande kriterier förtydligar vad som gäller för plusjobb som arbetsmarknadsåtgärd: Ordinarie avtal och villkor gäller, men plusjobben omfattas inte av LAS, Lagen om anställningskydd, och kvalificerar inte för a-kassa. Däremot utgör plusjobben överhoppningsbar tid vid kvalificering till arbetslöshetsersättning. 40 Denna typ av anställningsstöd riktar sig till personer som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen i minst två år, varit arbetssökande eller deltar i olika program med undantag av program som innebär subventionerande anställningar. Dock kan inskrivningstiden ha brutits av en period med arbete under högst sex månader. 41 Minimiåldern för en plusjobbare är 20 år. 42 Syftet med plusjobb är att öka chanserna för de arbetssökande att få ett fast arbete, att bidra till en förhöjd servicenivå i den offentliga sektorn samt att upphäva effekten av kommande arbetskraftsbrist (060830) Sysselsättningspaketet 39 (060830) Plusjobb ökar servicenivån i offentlig sektor 40 Ibid. (061016) Faktablad med information till arbetssökande, Plusjobb januari (060509) Plusjobb 42 Svensk författningssamling 5 b 43 (061016) Faktablad med information till arbetsgivare, Plusjobb mars

20 Plusjobben skall bidra till att arbetsuppgifter som inte tidigare har hunnits med skall bli utförda. 44 De arbetsuppgifter som förekommer i ett plusjobb kan vara sådana som det dragits ned på vid tidigare besparingar inom offentlig sektor. Det kan även vara arbetsuppgifter som bidrar till en ökning eller förbättring av servicen till allmänheten genom att helt nya uppgifter utförs eller genom att personaltätheten ökar inom befintlig verksamhet. 45 Anvisningen av plusjobb fick göras för en anställning 46 : - hos en statlig arbetsgivare, en kommun, ett landsting, ett kommunalförbund eller av dem anlitade entreprenörer, - i enskild förskoleverksamhet, enskild skolbarnomsorg, enskilt bedriven utbildning som motsvarar förskoleklassen eller sådana skolor med enskild huvudman (fristående skolor) som avses i 1 kap. 3 skollagen (1985:1100), - hos Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska Teatern AB, Riksteatern, Stiftelsen Svenska Rikskonserter, Stiftelsen Dansens hus, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet eller Stiftelsen Arbetets museum, eller - hos andra museer, teatrar, musik- och dansinstitutioner vars verksamhet till mer än hälften finansieras av offentliga medel, under förutsättning att en viss del därav är statligt stöd. De första som erbjöds anställningsstödet plusjobb var statliga arbetsgivare, kommun, landsting och deras underentreprenörer. I maj 2006 kom beslutet om möjligheterna att anställa plusjobbare även vid friskolor och vissa kulturinstitutioner. Ett annat beslut som kom samma dag var att de som fyller 60 år när han/hon får sitt plusjobb skall kunna behålla jobbet till 65 års ålder Ytterligare ett beslut gällande plusjobb kom den 1 juli 2006 angående 1000 platser speciellt inriktade till ungdomar. 49 Ett plusjobb sträcker sig som längst två år framåt i tiden. 50 Om den som har haft ett plusjobb får en annan tidsbegränsad hel- eller deltidsanställning medan anvisningen gäller, kan plusjobbet förklaras vilande tills den andra anställningen upphör. Plusjobbaren har möjlighet att återgå till plusjobbet för den tid som återstår (060830) Plusjobb ökar servicenivån i offentlig sektor 45 (060509) Plusjobb 46 Svensk författningssamling 2006:310 5 b (060516) 47 (060830) Pressmeddelande: Plusjobb till friskolor, kulturen och upp till 65 år 48 Notera: Regeringen beslutade den 21 december 2006 att från och med den 1 januari 2007 gäller att de beslut som tagits för personer som fyllt 60 år och som avser en längre period än 24 månader skall ändras. Som längst skall besluten sträcka sig 24 månader från den dag ursprungsbeslutet togs. (070117) Ändringar i plusjobb som gäller från den 1 januari (060830) Arbete 50 (060509) Plusjobb 51 (060904) Förordning (1997:1275) om anställningsstöd 5d 52 Notera: Regeringen beslutade den 21 december 2006 att möjligheten att förklara plusjobben för vilande inte är tillåtet från den 1 januari (070117) Ändringar i plusjobb som gäller från den 1 januari

21 Det förekommer inga krav om att den som haft ett plusjobb skall bli anställd efter att tiden för plusjobb har gått ut Förarbete och avtal Under hösten 2005 förde AMS en dialog med parterna på den offentliga sidan för att ge fäste åt och tydliggöra syftet med plusjobb. Syftet var att stimulera kommun och stat att inrätta plusjobb samt att ta fram avtalsmallar för plusjobb. De parter AMS hade kommunikation med var SKL, det vill säga Sveriges kommuner och landsting, Naturvårdsverket, Riksantikvarien, Banverket, Vägverket samt följande fackförbund; SEKO 54, ST 55, SKTF 56, Kommunal 57 samt SACO 58. Avtalsstrukturen blev enligt följande: Två avtal med varje kommun eller verk/myndighet; dels mellan AMV och arbetsgivare som reglerar förhållandet, dels mellan fack och arbetsgivare som reglerar deras förhållande. 59 Tillsammans med SKL 60 utformade AMS en avtalsmall mellan kommuner/landsting och länsarbetsnämnd/arbetsförmedling gällande hanteringen av plusjobb. 61 Relativt tidigt i förberedelsefasen, i början av november 2005, publicerade AMS detta dokument angående samarbetsavtal. Kommuner och lokala arbetsförmedlingar kunde välja mellan att använda denna mall eller formulera eget avtal. 62 I avtalsmallen talas det bland annat om en samrådsgrupp kring plusjobb, en sådan bildas om inte de lokala parterna kommer överens om något annat. Gruppens uppgift är att följa utvecklingen av plusjobben samt att utgöra samarbetsforum för plusjobben. I denna skall det ingå en representant för arbetsgivaren, en för arbetsförmedlingen och representanter för berörda fackliga organisationer. Samrådsgruppen skall kontinuerligt rapportera till arbetsmarknadsnämnden eller där sådan saknas till länsarbetsnämnden, arbetsgivaren och respektive facklig organisation. 63 I avtalet framgår även att vid anvisningstillfället skall arbetsgivaren vara skriftligen överens med berörda fackliga organisationer om vilka arbetsplatser och arbetsuppgifter som skall tilldelas plusjobb samt hur många dessa skall vara. Anställningsvillkoren avgörs lokalt mellan arbetsgivare och berörda fackliga organisationer. 64 I dessa lokala avtal framgår också hur plusjobben skall hanteras hos de olika arbetsgivarna allra oftast kommuner (060830) Plusjobb ökar servicenivån i offentlig sektor 54 SEKO Facket för Service och kommunikation. Medlemmar finns inom nio huvudområden; civil, energi, försvar, post, tele, trafik, vård, väg & ban och sjöfolk. (061206) 55 ST De flesta medlemmarna arbetar inom statlig myndighet men även i privata företag. (061206) 56 SKTF är ett fackförbund för offentliga och privata tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. (061206) 57 Kommunal - De flesta medlemmar har kommuner och landsting som arbetsgivare men allt fler är anställda i privata företag. (061206) 58 SACO Sveriges Akademikers Centralorganisation. (061206) 59 (060830) Power-pointpresentation (060315) 60 Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 61 (061001) Diskussioner kring hantering av plusjobb (051106) sid (061001) PLUSJOBB Samarbetsavtal mellan arbetsgivare och Länsarbetsnämnd/arbetsförmedling (051222) sid (060509) Utgångspunkter för samarbetsavtal om plusjobb länk Mall för samarbetsavtal Paragraf 4 (051110) 64 (061001) PLUSJOBB Samarbetsavtal mellan arbetsgivare och Länsarbetsnämnd/arbetsförmedling (051222) sid (060830) Plusjobb ökar servicenivån i offentlig sektor 20

22 När det gäller avtal med statliga arbetsgivare gäller i princip samma avtalsmall som för kommunerna. AMS tecknar centralt avtal med varje verk/myndighet. I vissa fall förekommer avtal mellan regional myndighet och länsarbetsnämnden Vad innebär plusjobben för olika parter? Länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen Länsarbetsnämndens och arbetsförmedlingens roll i samband med plusjobb är bland annat att informera den anvisade om förutsättningarna för plusjobben. Vidare framgår att de regelbundet skall följa upp och stötta den anställde i egna sökaktiviteter samt att då behov finns erbjuda plusjobbaren väglednings- och jobbsökaraktiviteter. I de fall länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen tillsammans bedömer att särskild kompetensutveckling krävs kan utbildnings- och eller andra kompetensutvecklingsinsatser medges under arbetstid utanför arbetsplatsen Arbetsgivaren För arbetsgivaren kan plusjobben innebära en kvalitetshöjning i verksamheten. Det kan handla om att värva personer som exempelvis kan hålla de gamla sällskap inom åldringsvården, hålla fint i parker och grönområden, hjälpa till vid inventeringar, karteringar och utvärderingar av olika slag. Det kan genom plusjobben skapas möjligheter för framtida rekryteringar. För en kommunal arbetsgivare skapar plusjobb ett mervärde i form av; ökad servicenivå gentemot kommuninvånarna, skatteintäkter från plusjobbarna samt minskade utgifter på de kommunala försörjningsstöden. 68 Till lönekostnaden får arbetsgivaren ett bidrag på högst kronor per arbetsdag. Då arbetsgivaren och arbetsförmedlingen överenskommer om en anpassnings- och utvecklingsplan innan anställningen påbörjas kan arbetsgivaren få ett bidrag för merkostnader på 100 kronor per dag. I samband med att en plusjobbare anställs direkt från aktivitetsgarantin får arbetsgivaren ett bidrag på 150 kronor per arbetsdag. 69 Arbetsgivaren har vissa åtaganden i samband med att en plusjobbare anställs. En lämplig handledare/arbetsledare skall utses. Plusjobbaren skall få bedömd nödvändig kompetensutveckling enligt den utvecklingsplan som tas fram. Om det anses nödvändigt kan utbildningsinsatser utanför arbetsplatsen medges på arbetstid. Arbetsgivaren har även skyldighet att utställa intyg om vilka kunskaper som den anställde fått som sin tid som plusjobbare Plusjobbaren Ett av plusjobbens syften är att stärka möjligheten för den arbetssökande att få ett arbete. 71 Möjligheter skall ges till att på arbetstid söka annat arbete, gå på anställningsintervju eller gå på av arbetsförmedlingen anordnad jobbsökaraktivitet. Då en anställd i plusjobb får en tidsbegränsad anställning, det vill säga utan anställningsstöd, har denne rätt att komma 66 (060830) Power-pointpresentation (060315) 67 (060509) Utgångspunkter för samarbetsavtal om plusjobb länk Mall för samarbetsavtal Paragraf 5 (051110) 68 (061016) Faktablad med information till arbetsgivare, Plusjobb mars Ibid (060509) Utgångspunkter för samarbetsavtal om plusjobb länk Mall för samarbetsavtal Paragraf (061016) Faktablad med information till arbetssökande, Plusjobb januari

23 tillbaka till plusjobbet om denna anställning är kortare än sex månader Intentionen är att vederbörande skall övergå till osubventionerad anställning efter tiden för plusjobbet, detta är dock inget krav. Plusjobbaren skall, vilket även framgår ovan, ha regelbunden kontakt med arbetsförmedlingen och söka osubventionerat arbete (060509) Utgångspunkter för samarbetsavtal om plusjobb länk Mall för samarbetsavtal Paragraf 7 73 Notera: Regeringen beslutade den 21 december 2006 att möjligheten att förklara plusjobben för vilande inte är tillåtet från den 1 januari (070117) Ändringar i plusjobb som gäller från den 1 januari (061016) Faktablad med information till arbetssökande, Plusjobb januari

24 5. Plusjobb på riksnivå För att få en översiktlig bild över plusjobbssituationen i Sverige presenteras nedan tillsatta plusjobb först för riket i helhet och sedan för respektive län. Antal personer i plusjobb i riket vecka 1-49 år Antal personer Vecka Figur 1: Antal personer i plusjobb i riket vecka 1-49 år 2006 Källa: (070110) Här visas en överskådlig bild över tillsättandet av plusjobb i Sverige mellan veckorna 1-49 år Sammanlagt tillsattes drygt personer. 23

25 Antal tilldelade och tillsatta plusjobb i riket i augusti Antal Antal tilldelade Antal tillsatta Norrbotten Gävleborg Örebro Västernorrland Jämtland Blekinge Östergötland Västmanland Sörmland Västerbotten Värmland Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Gotland Uppsala Halland Kronoberg Stockholm Jönköping Län Figur 2: Antal tilldelade och tillsatta plusjobb i riket i augusti 2006 Källa: (060817) I augusti var det endast Blekinge som tillsatt alla tilldelade plusjobb. Värmland låg tvåa procentuellt sett. 24

26 Period Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Af Kultur (rikstäckande) Riket Tabell 3: Antal personer i plusjobb från 1 januari 2006 till och med 1 januari 2007 Källa: Stoltz, L., Statistikenheten (060214) Ovanstående tabell visar antalet tillsatta plusjobb i respektive län från och med start den 1 januari 2006 till och med januari Den redovisning som görs här avser varannan månad. Jämförelsevis ser vi att Värmland snabbt kom igång med tillsättandet av plusjobbare. Vi kan göra en jämförelse med exempelvis Västra Götaland. I figur 2 framgår att länet knappt hade tillsatt 2000 plusjobbare i augusti månad. Jämför vi med tabell 3 ser vi att det i januari 2007 var plusjobb tillsatta och då betydligt närmare målet än i augusti. Totalt befinner sig personer i plusjobb under januari 2007, varav kvinnor och män. 75 Det är en sänkning från i november vilket bland annat kan tyda på att arbetssökande har fått en ordinarie anställning (070212) Arbetsförmedlingens månadsstatistik 25

27 6. Plusjobb i Värmland För att få en överblick över arbetslösheten i Värmlands län presenteras nedan antalet och andelen öppet arbetslösa och i konjunkturberoende program i de värmländska kommunerna i oktober % av befolkning år I konjunkturberoende program % av befolkningen år Öppet Därav Under Kommun arbetslösa kvinnor 25 år Arvika 366 2, ,9 Eda 117 2, ,3 Filipstad 178 2, ,4 Forshaga 158 2, ,5 Grums 108 1, Hagfors 220 2, ,4 Hammarö 187 2, ,1 Karlstad , ,8 Kil 153 2, ,2 Kristinehamn 411 2, ,5 Munkfors 39 1, Storfors 90 3, ,9 Sunne 158 1, ,7 Säffle 222 2, ,8 Torsby 198 2, ,7 Årjäng 102 1, ,7 Länstotal , ,8 Tabell 4: Öppet arbetslösa och i program i Värmlands kommuner vid oktober månads slut Källa: (070212) Arbetsmarknadsläget i Värmland oktober 2006 Det fanns i oktober öppet arbetslösa i Värmland, en minskning med personer från föregående år. De lägsta arbetslöshetssiffrorna i Värmland, bland öppet arbetslösa, finns i Årjäng (1,7 % av befolkningen mellan år) och i Munkfors (1,7 %) och de högsta i Storfors (3,2 %) och i Karlstad (2,9 %). 2,3 % av befolkningen år i Eda kommun befinner sig i konjunkturberoende program liksom 2,7 % i Torsby- och Årjängs kommuner, vilka är de lägsta siffrorna i Värmland Notera: De länstotala siffrorna i kolumnerna för Öppet arbetslösa, % av befolkningen år, Därav kvinnor samt Under 25 år stämmer ej enligt våra beräkningar. Detta är dock siffror som förekommer enligt källan. 77 Länsarbetsnämnden i Värmland (hösten/vintern ) Arbetsmarknadsläget i Värmland oktober 2006, sid. 5 26