TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09"

Transkript

1 TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

2 Författare Lena Schröder* tel * Jag är tacksam för värdefulla synpunkter från Lena Nekby, Kristina Persdotter och Eskil Wadensjö. Ansvaret för eventuella fel eller oklarheter är dock helt och hållet mitt eget.

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Förord 4 Resultaten i korthet 5 Sammanfattning 7 En internationell utblick 7 Tidigare svensk forskning 7 Vad gör de som examineras från en svensk högskola tre år senare? 8 Vad kan förklara dessa skillnader? 9 Vad kan facket göra? 10 Inledning 12 Begrepp och definitioner 13 Internationell översikt 14 Invandrade akademikers sysselsättningsgrad i 19 länder 14 Överensstämmelse mellan utbildning och arbete 16 Sammanfattning 18 Utrikes födda akademiker i Sverige, tidigare forskning 20 Ungdomar som lämnat den svenska högskolan 24 Sammanfattning 26 Vad gör de som examinerades från en svensk högskolan år 2003? 27 Vad gör de tre år senare? 30 Risken att vara arbetslös 31 Chansen att ha ett arbete eller gå på forskarutbildningen 32 Chansen att ha ett kvalificerat arbete 33 Sammanfattning 36 Vad kan förklara dessa skillnader? 38 Kunskaper i svenska språket 38 Sökbeteende och nätverk 38 Diskriminering 42 Sammanfattning 46 Vad kan facket göra? 47 Referenser 49 Tabellbilaga 53 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

4 Förord Denna rapport visar att utbildning lönar sig men att utrikes födda akademiker som genomfört sin högskoleutbildning i Sverige inte får jobb som motsvarar deras kompetens i lika hög utsträckning som infödda akademiker. 1 Två orsaker till att utrikes födda akademiker mer sällan får jobb som motsvarar deras kompetens är etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden samt att utrikes födda akademiker har mindre resursstarka nätverk och därigenom mer sällan än inrikes födda akademiker får jobb via informella kontakter. 1 TCO-rapporten 2005 nr 3 visades också att utrikes födda akademiker har lägre sysselsättning men också lägre lön, mer ofta befinner sig på fel position och betydligt mer sällan är chef än inrikes födda akademiker. Att motarbeta etnisk diskriminering i arbetslivet är en facklig kärnuppgift då den fackliga grundtanken bygger på alla människors lika värde och rätt. Vi vill ta vårt ansvar för en väl fungerande arbetsmarknad och ett rättvist arbetsliv. Vi har den bästa av möjligheter att bli den mest aktiva aktören som varje dag och på varje arbetsplats där vi finns arbeta för att motverka diskriminering i arbetslivet. Det behövs ett arbete, från de fackliga organisationerna och från arbetsgivarna, för att utveckla innehållet i kollektivavtalen när det gäller att förebygga och förhindra diskriminering i arbetslivet samt åstadkomma reell likabehandling i arbetslivet av alla arbetssökande och arbetstagare. Ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet måste bedrivas och uppgraderas. Likabehandlingsprincipen är långt ifrån genomförd i arbetslivet i synnerhet inte inför och vid anställning. Det är en nyckelfråga för facket att komma in så tidigt som möjligt i rekryteringsprocessen för att motverka att arbetssökande diskrimineras. För att arbetsgivaren ska anställa efter kompetens är det en mycket viktig uppgift för facket att medverka till att en kravprofil för den utlysta tjänsten upprättas innan ansökningarna kommer in. Vi kommer att fortsätta att arbeta aktivt för att utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken utformas så att den etniska ojämlikheten minskar. Det måste garanteras att Arbetsförmedlingens styrmedel och arbetssätt inte missgynnar utrikes födda. För att ge alla akademiker tillgång till resursstarka nätverk vore det mycket positivt om alla studenter i sin högskoleutbildning fick möjlighet att göra praktik och på andra sätt redan under studietiden få kontakt med potentiella arbetsgivare. Sture Nordh Ordförande TCO 4 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

5 Resultaten i korthet Syftet med denna rapport är att belysa i vilken utsträckning utrikes födda akademiker har samma möjligheter som inrikes födda att få användning av och avkastning på sin utbildning på den svenska arbets marknaden. Resultaten är i korthet: I alla OECD-länder har utrikes födda akademiker en mindre fördelaktig ställning på arbetsmarknaden än inrikes födda akademiker. De utrikes födda har lägre sysselsättningsgrad och när de har ett jobb är de oftare överkvalificerade. Detta väcker frågan om nyinflyttning av kvalificerad arbetskraft är den enda lösningen på en brist på arbetskraft i framtiden. En fylligare bild över situationen i Sverige framkommer från en analys baserad på ett svenskt datamaterial över akademiker med svensk högskoleexamen. Jämfört med inrikes födda har utrikes födda akademiker i större utsträckning en högskoleutbildning inriktad mot hälsosektorn eller teknik och naturvetenskap, det vill säga utbildningsområden som vanligtvis leder till ett kvalificerat arbete. Resultaten visar att utbildning lönar sig för alla, men att en svensk högskoleutbildning lönar sig mindre för personer födda i östra Europa, Afrika, Asien eller Latinamerika, i synnerhet för dem som kom till Sverige när de var sju år eller äldre. De har högre risk att vara arbetslösa än inrikes födda akademiker med samma inriktning på sin utbildning. Bland dem som har ett arbete är dessutom risken högre att arbetet är relativt lågavlönat. Det senare gäller även dem som kom till Sverige innan de fyllt sju år och som således har hela sin utbildning i Sverige. Utrikes födda akademiker söker jobb mer intensivt än inrikes födda. Men de har sämre tillgång till resursstarka nätverk som kan ge kontakter in på arbetsmarknaden. Diskriminering på arbetsmarknaden förekommer mot utrikes födda akademiker med svensk examen. Facket har möjlighet att ingripa i några av de mekanismer som ligger bakom dessa skillnader på arbetsmarknaden. Ett system med mentorskap kan kompensera för bristen på nätverk och motverka diskriminering. Facket skulle också kunna bevaka att ansökningshandlingar med utländskt klingande namn inte sorteras bort i rekryteringsprocessens allra första steg. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

6 Facket skulle också kunna erbjuda arbetslösa akademiker praktikplatser där det är särskilt viktigt att bevaka att utrikes födda får tillträde till dessa praktikplatser i samma utsträckning som inrikes födda. Kollektivavtalen kan användas för att motverka diskriminering. Facket kan också påverka utformningen av diskrimineringslagstiftningen och arbetsmarknadspolitiken. Foto: Jan- Håkan Dahlström/ Scanpix 6 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

7 Sammanfattning Rapporten inleds med en internationell översikt och en genomgång av svensk forskning. Därefter följer en fördjupning baserad på ett data material över unga akademiker (under 35 år), som tog sin examen vid en svensk högskola år Rapporten avslutas med en diskussion av vad som kan ligga bakom de observerade skillnaderna på arbetsmarknaden och förslag till vad facket kan göra för att förverkliga målet om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla, oavsett födelseland. En internationell utblick I en särskild studie har OECD (2007) analyserat vilken utdelning på sin utbildning de utrikes födda akademiker fått, som är bosatta i olika OECD-länder. Där framkommer att sysselsättningsgraden är lägre för utrikes födda akademiker än för inrikes födda i alla OECD-länder. Bland dem som har ett arbete är de utrikes födda överkvalificerade i större utsträckning än de inrikes födda i så gott som alla länder (jämförelsen gäller här personer med gymnasial eller akademisk utbildning). Sverige intar en mellanposition. Att det finns hinder på arbetsmarknaden som innebär att utrikes födda inte får användning för sina kunskaper fullt ut är således en internationell företeelse och inte uteslutande ett svenskt fenomen. Ett särdrag i Sverige och tre andra länder är att denna skillnad i överkvalifikation är större mellan utrikes och inrikes födda män än vad som är fallet bland kvinnorna. I de övriga 17 länderna är förhållandet det motsatta. OECD-studien väcker frågan om nyinflyttning av kvalificerad arbetskraft är den enda lösningen på framtida arbetskraftsbrist. De skillnader som finns på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda akademiker antyder att det också behövs förändringar på invandringsländernas arbetsmarknad, det vill säga i de normer och beteenden som styr arbetsgivares rekrytering och befordran och även politikens utformning på viktiga områden. Tidigare svensk forskning De studier som genomförts på svenska data över utrikes och inrikes födda akademiker visar generellt att de utrikes födda har större svårigheter att få avkastning på sin utbildning (Wadensjö 1994, Berggren Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

8 & Omarsson 2001, Ekberg & Rooth 2004, Magnusson & Andreasson 2005). Det är viktigt att betona att detta inte ska tolkas som att det inte lönar sig för utrikes födda att satsa på en högre utbildning. Utbildning lönar sig för alla, oavsett i vilket land man är född, men vissa utrikes födda akademiker får lägre avkastning på sin utbildning än de som är födda i Sverige (Rooth & Åslund 2006, Nordin 2007). En viktig fråga för såväl individers utbildningsval som för beslutsfattare är om dessa skillnader på arbetsmarknaden gäller alla utrikes födda akademiker, även de med examen från en svensk högskola. En enda studie (Nekby et al. 2008) har visat att det finns skillnader i sysselsättningsgrad och inkomster mellan gymnasieutbildade med svensk och med utländsk bakgrund, men att dessa skillnader inte finns för dem med en högskoleexamen. Dessa resultat gäller personer med utländsk bakgrund som är födda i Sverige eller invandrat innan de började grundskolan. Akademikerna i denna studie trädde in på arbets marknaden i mitten av 1990-talet. Vad gör de som examinerades från en svensk högskola tre år senare? Till grund för detta avsnitt ligger bearbetningar av ett datamaterial som bygger på enkäter till ett urval personer som examinerades från en svensk högskola år Resultaten visar att både födelseregion och individens ålder när han eller hon kom till Sverige har betydelse för chanserna på den svenska arbetsmarknaden. Jämfört med inrikes födda har utrikes födda akademiker i större utsträckning en högskoleutbildning inriktad mot hälsosektorn eller teknik och naturvetenskap, det vill säga utbildningsområden som vanligtvis leder till ett kvalificerat arbete. Om inte andra faktorer påverkar borde de utrikes födda därför ha större framgångar på arbetsmarknaden än de inrikes födda. För dem som kom till Sverige innan de började grundskolan överensstämmer resultaten med vad som visats i Nekby et al. (2008) för perioden Inte heller i mitten på 2000-talet finns några statistiskt säkerställda skillnader när det gäller chansen att ha ett arbete eller risken att vara arbetslös. Bland dem som arbetar, är dock risken att ha ett relativt lågt betalt arbete högre för några av de akademiker som kom till Sverige innan de fyllt sju år, nämligen de som är födda i Afrika, Asien eller Latinamerika. För dem som invandrat efter att de fyllt sju år är arbetsmarknadssituationen mer bekymmersam. Trots att de har en examen från en svensk högskola har de som är födda i östra Europa eller i Afrika/ 8 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

9 Asien/Latinamerika betydligt högre arbetslöshetsrisk än de som är födda i Sverige. Bland dem som har ett arbete är dessutom risken högre att arbetet är relativt lågavlönat. Resultaten visar sammanfattningsvis att utbildning visserligen lönar sig, men att en svensk högskoleutbildning lönar sig mindre för personer födda i östra Europa eller i Afrika/Asien/Latinamerika, i synnerhet för dem som kom till Sverige när de var sju år eller äldre. Vad kan förklara dessa skillnader? Resultaten ovan visar att vissa utrikes födda akademiker inte får samma utdelning som inrikes födda på den tid, de pengar och de förhoppningar som de investerat i en akademisk utbildning. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ett slöseri med resurser om högt utbildade personer är arbetslösa eller inte får ett arbete där de kan använda sina kunskaper. En viktig fråga är vad som kan förklara varför villkoren är olika för akademiker från olika världsdelar som alla har utbildats vid en svensk högskola. En del av de orsaker som framförts av forskare och i debatten handlar om brister hos de utrikes födda individerna och andra handlar om föreställningar och beteenden hos dem som fattar beslut om anställning och befordran på arbetsmarknaden. När det gäller individerna brukar framförallt bristande kunskaper i svenska språket och att de arbetslösa inte söker jobb i tillräcklig utsträckning nämnas. Tidigare forskning har visat att kunskaper i svenska språket självklart är viktiga, men inte en tillräcklig förklaring till de skillnader som observerats på arbetsmarknaden (Arai et al. 2000, Behtoui 2006b, Nekby et al. 2008, Rooth & Åslund 2006, Vilhemsson 2002). De data som använts för denna rapport har ingen information om individernas kunskaper i svenska språket, men alla har tillräckligt goda kunskaper för att klara en svensk högskoleutbildning. Bristande kunskaper i svenska förefaller heller inte vara en sannolik förklaring till varför de akademiker som kom till Sverige redan innan de började grundskolan har lägre lön om de är födda i Afrika/Asien/Latinamerika. Hur ofta olika personer söker arbete har inte studerats empiriskt i någon större utsträckning. Det fåtal studier som finns visar dock att utrikes födda söker jobb mer intensivt än inrikes födda (Arai et al, 1999, SCB 2004). Även i denna undersökning tyder mycket på att de utrikes födda akademikerna har sökt betydligt fler arbeten än de som är födda i Sverige. En mer tänkbar förklaring är skillnader i tillgången till nätverk som kan ge kontakter in på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har visat att brist på resursstarka kontakter är en förklaring till att utrikes Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

10 födda i allmänhet har lägre lön eller sämre chanser att få arbete än inrikes födda (Behtoui 2006, Olli Segendorf 2005). De data som jag använt för denna rapport visar att detta kan vara relevant även för akademiker. När det gäller föreställningar och beteenden hos dem som fattar beslut om anställningar finns en omfattande forskning som visar att diskriminering förekommer på den svenska arbetsmarknaden. Två studier (Bursell 2007, Carlsson & Rooth 2007) visar att detta även gäller yrken som kräver akademisk utbildning. Bristande tillgång till nätverk som kan ge kontakter in på arbetsmarknaden och diskriminering är således de mest troliga orsakerna till att vissa utrikes födda akademiker med svensk högskoleutbildning har sämre chanser på arbetsmarknaden än de som är födda i Sverige. Vad kan facket göra? Tidigare forskning och den särskilda dataanalys som gjorts i denna rapport leder fram till några slutsatser. En är att högre utbildning lönar sig, men att vissa utrikes födda akademiker inte får full utdelning på arbetsmarknaden på sin svenska högskoleutbildning. En annan slutsats är att det är angeläget att påverka hur arbetsgivare agerar vid rekrytering och befordran och hur arbetssökande får kännedom om och tillgång till lediga arbeten. Andra viktiga områden är diskrimineringspolitikens och arbetsmarknadspolitikens utformning. Facket har goda möjligheter att ingripa i några av de mekanismer som ligger bakom att vissa utrikes födda akademikers svenska högskole utbildning inte ger full avkastning på arbetsmarknaden. Diskriminering i samband med rekrytering och befordran och brist på resursstarka nätverk skulle kunna kompenseras genom att facket inför något slags system med mentorskap, där redan anställda hjälper till med kontakter in i arbetslivet för högskolestuderande inom deras eget yrkesområde. En annan möjlighet skulle kunna vara att ingripa i rekryteringen. Genom att bevaka ansökningshandlingar kan facket bevaka att sökande med utländskt klingande namn inte sorteras bort i rekryteringsprocessens allra första steg, vilket har visats gälla även i akademikeryrken (Bursell 2007, Carlsson & Rooth 2007). Facket kan också verka för att högskolestuderande och arbetslösa med avklarade studier erbjuds praktik inom sina yrkesområden. Särskilt viktigt är att bevaka att utrikes födda får tillträde till dessa praktikplatser i samma utsträckning som inrikes födda. Även kollektivavtalen kan användas för att motverka diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen har vid upprepade tillfällen föresla- 10 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

11 git bestämmelser som motverkar diskriminering i kollektivavtalen. Förmodligen skulle det vara ett kraftfullt instrument om fackets förtroendevalda arbetade aktivt mot diskriminering på sina arbetsplatser och hade stöd för arbetet i avtal med arbetsgivarna. Sannolikt skulle också en skärpt diskrimineringslagstiftning ge utrikes födda akademiker bättre möjligheter att få ett arbete där de får användning av sin högskoleutbildning och en lön som avspeglar utbildningsinvesteringen. En offentlig utredning föreslog för några år sedan en författningsgrundad skyldighet för myndigheterna att motverka diskriminering i sin verksamhet och att införa antidiskrimineringsklausuler i den offentliga upphandlingen (SOU 2005:56). En viktig princip inom arbetsmarknadspolitiken och andra politikområden är att inga säråtgärder för invandrade ska finnas med undantag av vissa program för personer som nyligen kommit till Sverige. Den generella politiken ska gälla alla oavsett var de är födda. Denna princip bör fortsatt vara grundläggande för all politik. Däremot finns det anledning att påverka hur den generella politiken används. Facket skulle här kunna påverka hur Arbetsförmedlingen prioriterar mellan sina olika arbetssökande och sina olika program. Arbetsförmedlingen kan genom sina kontakter med arbetsgivare och sina program överbrygga vissa av de hinder som möter utrikes födda akademiker på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiska program som visat positiva effekter för utrikes födda innehåller intensifierad matchning i kombination med subvention av lönen i verkliga jobb. Utrikes födda akademiker riskerar att bli diskriminerade och saknar resursfulla kontaktnät i större utsträckning än inrikes födda. Program av denna typ är därför sannolikt verkningsfulla för många arbetslösa utrikes födda akademiker. En viktig uppgift är att påverka Arbetsförmedlingens styrmedel och arbetssätt, så att arbetslösa utrikes födda inte nedprioriteras i denna typ av program. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

12 Inledning I den migrations- och integrationspolitiska debatten diskuteras för närvarande den demografiska utveckling, som innebär att många industrialiserade länder befarar en framtida brist på arbetskraft. Framförallt förutses en brist på personer med höga kvalifikationer. USA, Kanada, Australien och Nya Zealand har sedan lång tid tillbaka särskilda program för att importera högt kvalificerad arbetskraft från andra länder. I Europa har några länder infört liknande program i mindre skala. Inom EU diskuteras att införa ett blått kort som ger arbetstillstånd för högt kvalificerade personer från länder utanför EU (www.eu-upplysningen.se/aktuellt/nyheter/eu-satsar-pa-enklarearbetskraftsinvandring/). Det framkommer inte så ofta i dagens debatt att en tredjedel av dem som invandrat till Sverige har en akademisk utbildning, vilket är nästan samma andel som i den infödda befolkningen. 2 För den enskilde individen är det av stor betydelse för både arbetstillfredsställelsen och lönen att han eller hon får använda sina kunskaper i arbetslivet. Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är utbildning en investering, som i framtiden ger avkastning i form av högre produktivitet och högre tillväxt. Detta gäller inte minst på en arbetsmarknad, där utvecklingen antas gå mot en allt större efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Den fråga som kommer att belysas i denna rapport är hur den svenska arbetsmarknaden tar tillvara kompetensen hos akademiker med utländsk bakgrund. Finns det skillnader mellan akademiker med svensk och med utländsk bakgrund? Gäller eventuella skillnader för alla akademiker med utländsk bakgrund, även för dem som har en examen från svensk högskola? Vad kan förklara eventuella skillnader och vad kan göras för att minska skillnaderna? Rapporten inleds med en internationell översikt och en genomgång av svensk forskning. Därefter följer en fördjupning baserad på bearbetningar av ett datamaterial över unga akademiker (under 35 år), som tog sin examen vid en svensk högskola år Rapporten avslutas med en diskussion av vad som kan ligga bakom de observerade skillnaderna på arbetsmarknaden och förslag till vad facket kan göra för att förverkliga målet om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla, oavsett födelseland. 12 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

13 Begrepp och definitioner Två centrala begrepp i denna rapport är utländsk bakgrund och akademiker. Utländsk bakgrund har den person som antingen är född utomlands eller vars bägge föräldrar är födda utomlands. Utrikes födda eller invandrade är de som är födda i ett annat land i Sverige. Inrikes födda eller infödda kan ha svensk eller utländsk bakgrund beroende på var deras föräldrar är födda (SCB 2002a). Så innefattar till exempel begreppet östeuropeisk bakgrund alla som är födda i ett land östra Europa eller vars bägge föräldrar är födda i ett land i östra Europa. Akademiker har någon form av utbildning på högskolenivå. I internationella sammanhang, till exempel den OECD-rapport som ligger till grund för den internationella översikten nedan (OECD 2007), används International Standard Classification of Education (ISCED). De som har en utbildning klassificerad som ISCED 5/6 är akademiker. ISCED 5 innefattar personer som har en högskoleutbildning som är två år eller längre och ISCED 6 dem som har en forskarutbildning. Den svenska utbildningsskalan SUN 2000 är anpassad efter ISCED. SUN 5/6 innefattar således personer med en forskarutbildning eller minst två års högskolestudier antingen högskolestudierna innebär någon form av examen eller inte (SCB 2002b). Avsnittet Vad gör de som examinerades från en svensk högskola 2003 i denna rapport bygger på en enkätundersökning som SCB genomförde år 2006 till ett urval personer som examinerats tre år tidigare (se SCB 2006 för en presentation av undersökningen). 2 I åldersgruppen år hade 33 % av utrikes födda och 36 % av inrikes födda en akademisk utbildning år 2006 (SCB Statistikdatabasen, egna beräkningar). I antal personer handlar det om drygt utrikes födda akademiker. Foto: Rene Asmussen/ Scanpix Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

14 Internationell översikt Med anledning av att många OECD-länder ser det som angeläget att importera högt utbildad arbetskraft från andra länder, gjorde OECD förra året en översikt av invandrade akademikers ställning på OECDländernas arbetsmarknader (OECD 2007). Det finns stor anledning att inledningsvis utfärda en varning för att dra långtgående slutsatser av internationell statistik över utrikes föddas (eller utländska medborgares) ställning på arbetsmarknaden. Det finns stora skillnader mellan OECD-länderna när det gäller sammansättningen av den invandrade befolkningen, vilket inte redovisas i statistiken. Hur lång tid en utrikes född akademiker varit i det nya landet har självklart stor betydelse för hans eller hennes möjligheter på arbetsmarknaden. Här är det stora skillnader mellan OECD-länderna, men vistelsetiden i det nya landet ingår endast undantagsvis i den publicerade statistiken. En annan stor och viktig skillnad är de utrikes födda akademikernas kunskaper i det nya landets språk. I de anglosachsiska länderna talar en stor andel av de utrikes födda engelska. Antingen kommer de från ett annat engelsktalande land eller från någon av Storbritanniens tidigare kolonier. I många fall är också kunskaper i engelska (engelska eller franska i Kanada) en förutsättning för att komma in i landet. Även i Frankrike talar många av de utrikes födda franska eftersom en så stor del av invandringen kommer från tidigare franska kolonier, framförallt i Nordafrika. Lika viktigt är om de invandrade akademikerna är arbetskraftsinvandrare eller om de invandrat av andra orsaker. I flera länder (till exempel Italien) ges bara uppehållstillstånd till dem som har ett arbete, vilket innebär att alla är sysselsatta. Andra länder (till exempel Kanada och Australien) har särskilda poäng- eller kvotsystem för att välja ut särskilt efterfrågad invandrad arbetskraft, till exempel akademiker inom sjukvård och teknik. Invandrade akademikers sysselsättningsgrad i 19 länder OECD redovisar årligen utrikes och inrikes födda akademikers sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgraden visar endast om akademikerna har ett arbete, vilket är en grov indikation på om deras kompetens 14 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

15 tagits tillvara på invandringslandets arbetsmarknad. Bilden kompliceras också av att i många länder har de utrikes födda akademikerna kommit för att fortsätta sina studier på ett universitet, utan några planer på att arbeta. Sannolikt skiljer sig andelen forskarstuderande bland de utrikes födda akademikerna mellan de olika OECD-länderna, men detta framgår inte av den internationella statistiken. Inget av de redovisade länderna uppvisar samma sysselsättningsgrad för utrikes och inrikes födda akademiker, inte ens de länder som har särskilda program för att rekrytera utländsk högutbildad arbetskraft. Sverige ligger nära mitten när det gäller de utrikes födda akademikernas sysselsättningsgrad (se figur 1). Figur 1. Sysselsättningsgraden för akademiker, genomsnitt Procent Danmark Tyskland Grekland Finland Frankrike Spanien Belgien Kanada Sverige IrlandÖsterrike USA Nederländerna Australien ItalienNorgeStorbritannien Schweiz Portugal inrikes födda utrikes födda Källa: OECD(2006), vars beräkningar är baserade på EUROSTAT:s Labour Förce Surveys (arbetskraftsundersökningar) och motsvarande undersökningar för Kanada och USA.. När det gäller skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda akademiker, ligger Sverige dock betydligt sämre till i den internationella jämförelsen (se figur 2). I Sverige är sysselsättningsgraden för inrikes födda akademiker drygt tio procentenheter högre än för de utrikes födda. I endast Grekland, Finland, Tyskland och Danmark är skillnaderna större än i Sverige. Danmark intar här en särställning, med en skillnad på nästan 25 procentenheter. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

16 Figur 2. Skillnad* i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda akademiker, genomsnitt Procentenheter Italien Portugal USA Spanien Storbritannien USA Italien Portugal Spanien Österrike Australien Norge Kanada Österrike Australien Frankrike Storbritannien Norge Irland BelgienSchweiz Sverige Finland Grekland Tyskland Danmark Nederländerna Källa: OECD(2006), vars beräkningar är baserade på EUROSTAT:s Labour Förce Surveys (arbetskraftsundersökningar) och motsvarande undersökningar för Kanada och USA. *Skillnad i sysselsättningsgrad är beräknad som den procentuella andelen sysselsatta bland inrikes födda akademiker minus andelen sysselsatta utrikes födda akademiker. Överensstämmelse mellan utbildning och arbete Frankrike Kanada Överensstämmelsen mellan utbildning och arbete för utrikes födda akademiker har inte ägnats något större intresse inom forskningsvärlden. Däremot finns en lång tradition att generellt studera vad som kallas över- respektive underutbildning det vill säga att utbudet av kvalifikationer inte överensstämmer med arbetsmarknadens efterfrågan. OECD anger flera metoder för att studera överensstämmelse mellan en individs utbildning och arbete. Alla har sina brister, i synnerhet när det gäller internationella jämförelser. Ett sätt är att använda internationella definitioner av yrken och utbildningar. Ett annat sätt är att studera avvikelser från statistiska genomsnitt över löner för personer med olika utbildningsnivåer. Ett tredje sätt är att använda data över självupplevda kvalifikationskrav i yrket. Nederländerna Irland Beligien Schweiz Sverige Grekland Finland Tyskland Danmark OECD använder den första och andra metoden i sin internationella översikt över vilken avkastning invandrade personer fått på sin utbildning på invandrarlandets arbetsmarknad. I jämförelsen baserad på lönedata ingår dock inte Sverige, varför denna rapport endast tar upp den översikt som utgår från överensstämmelse mellan yrke och utbildning. 3 Även om de internationella utbildnings- och yrkesklassificeringarna strävar efter enhetliga definitioner, finns det stora skill- 3 Författarna har använt den första siffran i ISCO 88 för att klassificera yrken i tre kategorier: högt, mellan och lågt kvalificerade. På liknande sätt har ISCEDs sju utbildningsnivåer omvandlats till tre kategorier: hög, mellan och låg utbildning. Hög (ISCED 5/6) = eftergymnasial utbildning, mellan (ISCED 3/4) = gymnasial utbildning, låg (ISCED 0/1/2) = mindre än gymnasial utbildning. 16 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

17 nader mellan länder när det gäller yrkesstruktur och utbildningssystem. Jämförelse mellan länder i de statistiska tabellerna måste därför göras med stor försiktighet. Slutligen är det viktigt att hålla i minnet att jämförelser mellan arbete och utbildning bara omfattar dem som har ett arbete. Det kan vara möjligt att ett land har en mycket låg andel utrikes födda som har ett arbete, men de som har ett arbete ofta har ett kvalificerat sådant. I ett annat land kan en hög andel utrikes födda vara sysselsatta, men de flesta har okvalificerade arbeten. OECD-studien avser både akademiker och gymnasieutbildade. Som överkvalificerad räknas den akademiker som har ett arbete som endast kräver gymnasie- eller grundskoleutbildning samt gymnasieutbildade med ett arbete som endast kräver grundskoleutbildning. Med de beräkningsmetoder som OECD använt är det mycket stora skillnader mellan länderna när det gäller hur stor andel av de sysselsatta som är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Andelen överkvalificerade är lägre i Sverige än i många andra av de 20 länder som redovisas i tabellen. Tabell 1. Andelen överkvalificerade bland sysselsatta utrikes och inrikes födda i 20 OECD-länder, år Procent. 4 Utrikes födda Inrikes födda Kvinnor Män Kvinnor Män Australien 21,6 17,4 13,7 12,3 Österrike 24,8 18,1 9,3 11,1 Belgien 24,6 19,4 17,7 13,8 Kanada 27,6 23,2 21,7 20,9 Danmark 19,7 17,5 10,5 10,4 Finland 26,2 12,2 18,8 9,7 Frankrike 18,8 12,9 14,2 8,6 Tyskland 23,6 17,9 9,9 12,8 Grekland 53,4 28,3 9,0 9,0 Irland 23,9 23,6 15,6 15,8 Italien 27,4 19,9 7,1 5,9 Nederländerna 16,6 16,9 9,9 8,7 Nya Zeeland 16,0 18,3 23,3 14,4 Norge 25,1 16,1 10,6 6,3 Portugal 16,2 17,5 8,9 6,5 Spanien 47,6 38,8 24,4 24,1 Sverige 15,3 16,9 7,2 5,7 Schweiz 13,8 11,4 7,6 12,0 Storbritannien 17,0 18,4 14,9 15,7 USA 17,0 19,0 11,2 15,5 Ovägt genomsnitt 23,81 19,18 13,28 11,96 4 Flera studier som använt andra definitioner på arbetets kvalifikationsgrad och enbart använt svenska data, uppvisar betydligt högre överkvalifikationsgrad i Sverige (se Tåhlin 2007 för en översikt). Källa: OECD (2007), vars beräkningar är baserade på EUROSTAT:s Labour Förce Surveys (arbetskraftsundersökningar) och motsvarande undersökningar för Kanada och USA. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

18 Med två undantag (kvinnor i Nya Zeeland och män i Schweiz) är andelen överkvalificerade högre bland de utrikes födda än bland inrikes födda. I en del länder är skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda mycket stora. En grafisk illustration av skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda finns i figur 3. När värdet är mindre än noll (staplarna pekar nedåt) är andelen överkvalificerade högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. I de sydeuropeiska länderna är skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda betydligt högre än i de engelsktalande länderna. Sverige ligger nära mitten. Ett annat genomgående drag är att skillnaderna i överkvalifikationsgrad är större mellan utrikes och inrikes födda kvinnor än bland män. Sverige är ett av de fyra länder som är ett undantag från detta mönster, det vill säga här är skillnaderna i andelen överkvalificerade högre bland männen än bland kvinnorna. Figur 3. Skillnad* mellan inrikes och utrikes födda i andelen överkvalificerade bland sysselsatta år Procentenheter Kvinnor Män Grekland Spanien Italien Österrike Norge Tyskland Danmark Irland Sverige Grekland Spanien Italien Österrike Norge Irland Tyskland Sverige Finland Danmark Australien Portugal Belgien Schweiz Kanada USA Frankrike Nederländerna Storbritannien Nya Zeeland Källa: OECD (2007) vars beräkningar är baserade på EUROSTAT:s Labour Force Surveys (arbetskraftsundersökningar) och motsvarande undersökningar för Kanada och USA.. *Skillnaden i andelen överkvalificerade är beräknad som den procentuella andelen överkvalificerade bland inrikes födda minus andelen överkvalificerade bland utrikes födda. Australien Finland Portugal Belgien Nederländerna Schweiz Kanada USA Frankrike Storbritannien Nya Zeeland Sammanfattning En stor fråga i många OECD-länder är att den demografiska utvecklingen kommer att innebära brist på arbetskraft i framtiden, i synnerhet på högt kvalificerad arbetskraft. USA, Kanada, Australien och Nya Zealand har sedan lång tid tillbaka särskilda program för att 18 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

19 importera högt kvalificerad arbetskraft från andra länder. I Europa har några länder infört liknande program i mindre skala. Behovet av arbetskraftsinvandring, i synnerhet högt kvalificerad arbetskraft, diskuteras både inom EU och i enskilda europeiska länder. En viktig fråga i detta sammanhang är vilken utdelning på sin utbildning de utrikes födda akademiker fått, som är bosatta i olika OECDländer. För att kasta ljus över denna fråga har OECD gjort en särskild studie där sysselsättningsgraden bland akademiker jämförs i de olika OECD-länderna och också överensstämmelsen mellan utbildningsnivå och yrkets kvalifikationsnivå. Studien visar att i alla OECD-länder är sysselsättningsgraden lägre för utrikes födda akademiker än för inrikes födda. Bland dem som har ett arbete är de utrikes födda överkvalificerade i större utsträckning än de inrikes födda i så gott som alla länder (jämförelsen gäller här personer med gymnasial eller akademisk utbildning). Att det finns hinder på arbetsmarknaden som innebär att utrikes födda inte får användning för sina kunskaper fullt ut är således en internationell företeelse och inte uteslutande ett svenskt fenomen. Det är viktigt att ha i åtanke att internationella jämförelser innehåller många statistiska fällor. De definitioner och metoder som OECD använt visar att Sverige intar en mellanposition när det gäller utrikes födda akademikers möjligheter att få använda sin utbildning på arbetsmarknaden. Ett särdrag i Sverige och tre andra länder är att skillnaderna i överkvalifikationsgrad är större mellan utrikes och inrikes födda män än vad som är fallet bland kvinnorna. I de övriga 17 länderna är förhållandet det motsatta. OECD-studien väcker frågan om import av kvalificerad arbetskraft är den enda lösningen på framtida arbetskraftsbrist. De skillnader som finns på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda akademiker antyder att det också behövs förändringar på invandringsländernas arbetsmarknad, som leder till att de utrikes födda akademikerna får bättre möjligheter att få användning av och avkastning på sin utbildning på arbetsmarknaden. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

20 Utrikes födda akademiker i Sverige, tidigare forskning De rapporter och den forskning som har studerat inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden har i huvudsak studerat arbetslöshet, syssel sättning och inkomster för hela befolkningen. I många fall är utbildningsår eller utbildningsnivå en kontrollvariabel i beräkningarna, men ytterst få studier har särskilt analyserat utrikes födda akademiker på arbetsmarknaden. En tidig sådan studie är Wadensjö (1994), som jämför arbetsmarknadssituationen för akademiker med svensk och med utländsk bakgrund. De med utländsk bakgrund hade då lägre sysselsättning och lägre inkomster än de med svensk bakgrund. I en senare undersökning (Berggren och Omarsson 2001) framkom att mindre än hälften av de akademiker som var födda i ett land utanför EU/EES området hade ett arbete som motsvarade deras kvalifikationsnivå. Sannolikheten att ha ett kvalificerat arbete ökar om den utländska utbildningen har värderats och godkänts av svenska myndigheter, men det finns fortfarande skillnader jämfört med infödda med samma utbildning. Även om skillnaden är mindre, har även utrikes födda som tagit en svensk examen i Sverige lägre chanser att ha ett kvalificerat arbete jämfört med infödda med samma utbildning. Resultaten bygger på en enkätundersökning med högt bortfall (45%) och avser endast en speciell grupp av relativt nyanlända utrikes födda akademiker, nämligen de som varit i Sverige i 3 9 år. Det blev möjligt att ge en mer fullständig bild av överensstämmelsen mellan yrke och utbildning efter att SCB infört uppgifter om yrken i sina register år Ekberg och Rooth (2004) använder registerdata för drygt 1,5 miljoner individer, varav drygt är födda utomlands. Här ingår en betydligt större grupp än vad som tidigare studerats, nämligen de som varit i Sverige mellan 5 och 35 år (och som således kom till Sverige mellan åren 1966 och 1996). Genom detta stora urval har det varit möjligt att analysera vilken betydelse en lång vistelsetid i Sverige har för matchningen mellan utbildning och yrke. Studien är avgränsad till individer som är mellan 25 och 55 år gamla och avser förhållandena år Den bild som framkommer i denna studie är något mindre mörk än i Berggren och Omarsson (2001). Cirka 60 procent av de utrikes födda akademikerna har ett kvalificerat arbete, jämfört med cirka 40 procent enligt Berggren och Omarsson. De två studierna använder inte bara helt olika typer av data. Det är också väsentliga skillnader i vilka grupper som har undersökts. Ekberg 20 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

21 och Rooth har med personer som varit i Sverige upp till 35 år, medan Berggren och Omarsson endast har med dem som varit i Sverige upp till 9 år. En annan skillnad är födelseregionen, där Ekberg och Rooth studerar samtliga utrikes födda, medan Berggren och Omarsson endast studerar dem som är födda utanför EU/EES-området. Slutligen är definitionen av akademiker olika, Ekberg och Rooth inkluderar alla med en avslutad 2-årig högskoleutbildning medan Berggren och Omarsson endast har med dem med en minst 3-årig högskoleutbildning. Ekberg och Rooth (2004) visar att tiden i Sverige har stor betydelse för akademikers möjlighet att ha ett kvalificerat arbete. För alla utrikes födda gäller att de som varit i Sverige år har betydligt högre andel med ett kvalificerat arbete än de som varit här kortare tid. Den förbättring som hänger samman med tiden i Sverige är särskilt påfallande för dem som är födda i ett land i Afrika eller Latinamerika. Trots den något ljusare bilden är det dock anmärkningsvärt att även akademiker som varit i Sverige i mellan 16 och 35 år mindre ofta har ett kvalificerat arbete än inrikes födda. Bland de akademiker som varit så pass lång tid i Sverige är det endast de som är födda i ett land i Norden eller i övriga Västeuropa som har lika hög andel med ett kvalificerat arbete som de inrikes födda. För alla andra utrikes födda akademiker är andelen med kvalificerat arbete lägre. Den största skillnaden finns för män födda i ett land i Afrika och kvinnor födda i ett land i Asien (exklusive Mellanöstern), där endast omkring hälften av akademikerna har ett kvalificerat arbete, trots att de bott i Sverige i mellan 16 och 35 år. För övriga grupper med denna långa vistelsetid ligger andelen som har ett kvalificerat arbete mellan 60 och 70 procent. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

22 Andel akademiker, män år, med kvalificerat arbete, år 2001 Figur 4. Andel akademiker, år, med kvalificerat arbete, år Män Född i Utrikes Sverige Varav föddnorden i: Norden Västeuropa Västeuropa Östeuropa Östeuropa Sydeuropa Sydeuropa Mellan Mellan östern östern 5-15Asien Asien 16-35Latinamerika Latinamerika Afrika född i Sverige utrikes född Norden Västeuropa 5 15 Västeuropa Östeuropa 5 15 Östeuropa Sydeuropa 5 15 Sydeuropa Mellanöstern 5 15 Mellanöstern Asien 5 15 Asien Latinamerika 5 15 Latinamerika Afrika 5 15 Afrika Andel akademiker, kvinnor år, med kvalificerat arbete, år 2001 Figur 4. Andel akademiker, år, med kvalificerat arbete, år Kvinnor Född Utrikes i Sverige Varav född Norden född Norden i: Västeuropa Västeuropa 5-15 Östeuropa Östeuropa 5-15Sydeuropa Sydeuropa 5-15Mellan Mellan östern östern 5-15 Asien Asien Latinamerika Latinamerika 5-15 Afrika Afrika född i Sverige utrikes född Norden Västeuropa 5 15 Västeuropa Östeuropa 5 15 Östeuropa Sydeuropa 5 15 Sydeuropa Mellanöstern 5 15 Mellanöstern Asien 5 15 Asien Latinamerika 5 15 Latinamerika Afrika 5 15 Afrika Källa: Bearbetning av tabell 7 i Ekberg och Rooth (2004) De resultat som visas i figur 4 tar inte hänsyn till att det kan finnas skillnader mellan inrikes och utrikes födda i ålder och i utbildning- 22 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

23 ens inriktning. Av särskilt stort intresse är därför Rooths och Ekbergs (2004) statistiska bearbetningar som gör det möjligt att jämföra utrikes och inrikes födda akademiker med samma ålder och utbildningsinriktning. Beräkningarna gäller sannolikheten att ha ett kvalificerat arbete för dem som är anställda och visar att det är små skillnader mellan akademiker födda i Sverige och akademiker födda i ett annat nordiskt eller västeuropeisk land. Trots att jämförelsen nu gäller akademiker i samma ålder och med samma inriktning på sin utbildning, är skillnaderna mycket stora för akademiker från andra delar av världen, i synnerhet för dem som har den kortaste vistelsetiden (5 15 år). Skillnader i utbildningens inriktning kan således inte förklara olik heterna i möjligheten att få ett kvalificerat arbete. Tendensen är snarare den motsatta, de utrikes födda har i viss utsträckning en inriktning på sin utbildning som är efterfrågad på arbetsmarknaden. 5 Personer från f.d. Jugoslavien ingår inte i Östeuropa i Ekbergs och Rooths (2004) studie. Samstämmigheten mellan yrke och utbildning skiljer sig för olika akademiska inriktningar. Den högsta andelen med kvalificerat arbete finns bland personer vars utbildning är inriktad mot hälsosektorn, pedagogik, teknik och naturvetenskap. Bland männen är utbildning inom hälso- och sjukvård betydligt mer vanligt förekommande bland utrikes födda (20%) än bland inrikes födda (12%). Både bland män och kvinnor är utbildningar inom hälso- och sjukvård särskilt vanliga bland dem som är födda i ett övrigt land i Norden eller i Mellanöstern. Ungefär 40 procent av såväl utrikes som inrikes födda manliga akademiker har en utbildning med inriktning mot teknik och naturvetenskap. Särskilt vanligt är att män från Östeuropa 5, Mellanöstern och övriga Asien har en utbildning med denna inriktning. Bland kvinnorna är det dock mer vanligt att de utrikes födda har en akademisk utbildning inom teknik och naturvetenskap. Omkring åtta procent av infödda kvinnliga akademiker har en utbildning med denna inriktning att jämföra med nästan 14 procent av utrikes födda kvinnliga akademiker. 6 Arai et al. (2000), Bethoui (2004), Bethoui (2006), Ekberg (1997), Rooth & Ekberg (2003), Hammarstedt & Palme (2006). Hammarstedt (2003), Jonsson & Szulkin (2007), Leiniö (1994), Nekby et al. (2007), Vilhelmsson (2002), Eriksson et al. (2006), Österberg (2000). I en studie av fyra högskoleutbildade yrkesgrupper finner Magnusson & Andreasson (2005) sysselsättningsskillnader mellan inrikes och utrikes födda. Ungefär halva löneskillnaden mellan inrikes och utrikes födda är förknippad med att de utrikes födda oftare har ett arbete som inte kräver högskoleutbildning. En del av skillnaderna förklaras även av att utrikes födda har betydligt svårare att göra chefskarriär. Resultaten från ovanstående studier får dock inte tolkas som att det inte lönar sig för utrikes födda att satsa på utbildning. Att utbildning lönar sig har tydligt framkommit i studier av Rooth & Åslund (2006) och Nordin (2007). Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

24 Figur % 9 0 % 8 0 % 7 0 % 6 0 % 5 0 % 4 0 % 3 0 % Ungdomar som lämnat den svenska högskolan Det finns en omfattande forskning som visar att det finns skillnader i löner och/eller sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda ungdomar. 6 Även infödda ungdomar med föräldrar födda utomlands har en svårare situation på arbetsmarknaden än de vars föräldrar är födda i Sverige. Det finns här bara en enda studie som särskilt analyserar ungdomar med och utan universitetsutbildning. Ett mycket intressant resultat i denna enda studie (Nekby et al. 2008) är att de stora skillnaderna på arbetsmarknaden mellan ungdomar med svensk och med utländsk bakgrund inte gäller ungdomar med eftergymnasial utbildning. Studien avser löner och sysselsättning under perioden för ungdomar som alla lämnat grundskolan år Figur 5 visar sysselsättningsutvecklingen för ungdomar med gymnasieutbildning och figur 6 för dem med en högskoleutbildning. De skillnader mellan ungdomar med svensk och med utomeuropeisk bakgrund som många andra studier visat, finns för alla år när det gäller ungdomar med gymnasieutbildning, även om skillnaderna minskar med tiden (figur 5). Andelen sysselsatta, gymnasieutbildade Procent[1]. Figur 5. Andelen sysselsatta, gymnasieutbildade Procent Figurerna 5 och 6 är hämtade från en tidigare rapport av Nekby & Özcan på svenska. Resultaten är desamma som i Nekby et al Svensk bakgrund svensk bakgrund utomeuropeisk bakgrund Utomeuropeisk bakgrund en infödd förälder En infsdd fsrslder Källa: Nekby och Özcan (2006). Nordisk nordisk bakgrund europeisk bakgrund Europeisk bakgrund Bilden ser dock annorlunda ut för högskoleutbildade (figur 6). Sysselsättningsskillnaderna mellan grupperna är obetydliga och försvinner helt efterhand. 24 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

25 Figur 6 Andelen sysselsatta, högskoleutbildade Procent Figur 6. Andelen sysselsatta, högskoleutbildade Procent % 8 0 % 6 0 % 4 0 % 2 0 % 0 % svensk bakgrund nordisk bakgrund Svensk bakgrund Nordisk bakgrund utomeuropeisk bakgrund europeisk bakgrund Utomeuropeisk en infödd förälder bakgrund Europeisk bakgrund En infsdd fsrslder Källa: Nekby och Özcan (2006). Samma mönster framträder när Nekby et al. studerar hur inkomsterna har utvecklats åren Gymnasieungdomar med utomeuropeisk bakgrund har signifikant lägre inkomstnivåer under alla år jämfört med andra ungdomar och i synnerhet i jämförelse med ungdomar med svensk bakgrund. För högskoleutbildade finns inga signifikanta skillnader i genomsnittsinkomster per år mellan grupperna. Ovanstående resultat tar inte hänsyn till eventuella skillnader mellan ungdomarna i andra bakgrundsegenskaper än utbildningsnivån. När Nekby et al. inför en mängd andra bakgrundsvariabler i de statistiska beräkningarna framkommer inget som ändrar bilden. Resultaten är dock inte alltid statistiskt säkerställda, men de ger stöd för att det lönar sig för ungdomar med utländsk bakgrund att satsa på en eftergymnasial utbildning. Detta gäller i synnerhet för de ungdomar som har utomeuropeisk bakgrund. Högskoleverkets uppföljning av dem som examinerades från högskolan läsåret 2001/02 (Högskoleverket 2005) ger en till viss del liknande bild. Etableringen avser år 2003, det vill säga endast omkring 1 2 år efter att de slutade högskolan. Definitionen av etablering är att vara sysselsatt minst en timme i november månad samt ha en arbetsinkomst under året som överstiger kronor. Totalt för samtliga högskolelinjer är etableringsgraden 73 procent för dem som är födda utomlands och 80 procent för inrikes födda med svensk bakgrund. Etableringsgraden för infödda ungdomar med utländsk bakgrund är 78 procent. Resultaten från Högskoleverkets studie ligger således i linje med Nekby et al. vars studie endast inkluderar ungdomar som är födda i Sverige eller som invandrade innan de fyllt sju år. En annan likhet med Nekby et al. är att skillnaderna är ganska små under de första åren på arbetsmarknaden, i synnerhet Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda?

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden *

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * LENA SCHRÖDER ROGER VILHELMSSON Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * Ungdomar med utländsk bakgrund arbetar i lägre grad och är arbetslösa och studerar i högre utsträckning

Läs mer

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Återutvandring från Sverige 1995 1999

Återutvandring från Sverige 1995 1999 Återutvandring från Sverige 1995 1999 nr 2 2004 årgång 32 I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995 1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Juni 2015 Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Josefin Edström Josefin Edström och Saco 2015 ISBN: 978-91-88019-07-3 www.saco.se Förord Saco har under många

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Statistik Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Den första undersökningen i sitt slag Juseks undersökningar visar stora skillnader beroende på etnisk bakgrund Svårt för invandrarakademiker

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna Jan Strandström / Folio Bildbyrå Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter PIAAC Finländska vuxnas 202 grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna PIAAC 202 I den internationella

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Fickfakta. Statistik om integration. Integrationsverket

Fickfakta. Statistik om integration. Integrationsverket Fickfakta Statistik om integration För mer information om statistiken kontakta: Monir Dastserri, tel. 011-36 14 01 monir.dastserri@integrationsverket.se Fickfakta Statistik om integration, 2006 ISBN 91-89609-29-8

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Ge mer plats för invandrade akademiker

Ge mer plats för invandrade akademiker Statistik Ge mer plats för invandrade akademiker Akademiker förbundet för jurister, civilek ono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Ge mer plats för invandrade akademiker Rapport om invandrade

Läs mer

Rätt man på fel plats -en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet

Rätt man på fel plats -en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet Ura 2001:5 ISSN 1401-0844 Rätt man på fel plats -en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet Av Katarina Berggren Abukar Omarsson Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Läs mer

Skapa jobb för unga människor. Tobias Lindfors, VD och grundare John Andersson, Affärsområdeschef Norge

Skapa jobb för unga människor. Tobias Lindfors, VD och grundare John Andersson, Affärsområdeschef Norge Skapa jobb för unga människor Tobias Lindfors, VD och grundare John Andersson, Affärsområdeschef Norge Från studentkorridoren till 7000 anställda - Från studentkorridoren till 7000 anställda - Från Luleå

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Etnisk diskriminering och Sverige-specifik kunskap vad kan vi lära från studier av adopterade och andra generationens invandrare?

Etnisk diskriminering och Sverige-specifik kunskap vad kan vi lära från studier av adopterade och andra generationens invandrare? DAN-OLOF ROOTH Etnisk diskriminering och Sverige-specifik kunskap vad kan vi lära från studier av adopterade och andra generationens invandrare? 1 Det har visat sig svårt att empiriskt belägga förekomsten

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Bilageförteckning Följande bilagor till Rapport Integration 2003 trycks separat. OBS att titlarna kan komma att ändras.

Bilageförteckning Följande bilagor till Rapport Integration 2003 trycks separat. OBS att titlarna kan komma att ändras. YRKE OCH UTBILDNING PÅ 2000-TALETS ARBETSMARKNAD SKILLNADER MELLAN INRIKES OCH UTRIKES FÖDDA PERSONER JAN EKBERG PROFESSOR I NATIONALEKONOMI VÄXJÖ UNIVERSITET AV DAN-OLOF ROOTH UNIVERSITETSLEKTOR I NATIONALEKONOMI

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007 Bortom etnicitet Farbod Rezania Februari, 2007 Förord Den svenska debatten om invandrares ställning på arbetsmarknaden präglas av begrepp som diskriminering och påståenden om arbetsgivarnas negativa attityd.

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen

Läs mer

Hur försörjer sig andra generationens invandrare?*

Hur försörjer sig andra generationens invandrare?* MATS HAMMARSTEDT Hur försörjer sig andra generationens invandrare?* I denna artikel studeras försörjningen bland andra generationens invandrare i Sverige. Artikeln visar att det finns stora skillnader

Läs mer

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG #5/09 En undersökning om utbildningens lönsamhet. 2009-04-12 Författare: Jana Fromm, utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: jana.fromm@tco.se

Läs mer

ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I

ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2014:2 BAKOM SIFFRORNA - unga som varken arbetade eller studerade 2000 2010 Susan Niknami och Lena Schröder Temagruppen Unga

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

knadber 2015 betsmar Septem ör dem? ur går det f Akademikers ar Vilka är de och h

knadber 2015 betsmar Septem ör dem? ur går det f Akademikers ar Vilka är de och h d a 5 1 n 0 2 k r r e a temb m s Sep t e b em? r a s rd r ö f e t e k d i r å g m e ur h d a e och k A a är d k Vil Eva Oscarsson Akademikers arbetsmarknad Vilka är de och hur går det för dem? Eva Oscarsson

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Andra länders utbildningsnivå riskerar dra ifrån Sveriges

Andra länders utbildningsnivå riskerar dra ifrån Sveriges Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-11-22 2012/12 Andra länders utbildningsnivå riskerar dra ifrån Sveriges Sverige har länge tillhört

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 82 UF 19 SM 1401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken om högskolestuderande med utländsk bakgrund omfattar det totala antalet studenter på grundnivå,

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012 TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:3 Adult participation

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

Kapitel 2. Ankomstortens betydelse. Om regionala skillnader i invandrares sysselsättning.

Kapitel 2. Ankomstortens betydelse. Om regionala skillnader i invandrares sysselsättning. Kapitel 2. Ankomstortens betydelse. Om regionala skillnader i invandrares sysselsättning. Jan Ekberg är professor i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO),

Läs mer

Arbetsmarknadspolitiska iakttagelser - Trygghetsfonden TSL, halvårsrapport 2011

Arbetsmarknadspolitiska iakttagelser - Trygghetsfonden TSL, halvårsrapport 2011 Arbetsmarknadspolitiska iakttagelser - Trygghetsfonden TSL, halvårsrapport 2011 Erfarenheterna i TSL-systemet pekar på två områden som långsiktigt är av stor betydelse för arbetsmarknadens funktionalitet.

Läs mer