KVINNLIGA AKADEMIKERS FÖRENING

Transkript

1 KVINNLIGA AKADEMIKERS FÖRENING sista omröstningen 19 april 2009 första omröstningen 20 april 2008 Kapitel 1 FÖRENINGENS SYFTEN 1. Syfte Kvinnliga akademikers förening, KAF, ansluten till International Federation of University Women, IFUW, skall arbeta för att tillvarataga kvinnliga akademikers intressen verka för förståelse och vänskap mellan kvinnliga akademiker i alla länder oberoende av ras, nationalitet, religion och politisk åskådning främja internationellt samarbete främja tillvaratagandet av kvinnliga akademikers kompetens och yrkesskicklighet på alla plan inom samhällsutvecklingen såväl lokalt som i rikssammanhang. Kapitel 2 MEDLEMSKAP 2. Medlemsskap Som ordinarie medlem kan antas svensk, eller i Sverige verksam, kvinna som inom eller utom Sverige har motsvarande minst en fil. kand. vid universitet eller vid högskola med motsvarande akademisk standard. Andra kan antas som stödmedlemmar. Ordinarie medlemmar är även medlemmar i IFUW, äger rätt att delta i kretsårsmöten samt är valbara till styrelser, kan väljas som delegater och har rätt att söka föreningens stipendier. Som hedersledamot av Kvinnliga akademikers förening må den kallas som har gjort en utomordentlig insats för hela föreningen. 1

2 Medlemskap i KAF upphör: 1) genom avgång på egen begäran, som bör vara skriftlig och ställas till vederbörande kretsstyrelse; 2) om medlem underlåtit att betala beslutade avgifter 3) genom beslut av riksföreningen, nämligen om medlemmen a) underlåtit att följa andra bestämmelser i dessa stadgar b) motarbetat föreningens verksamhet eller syfte, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen. Den som begärt utträde enligt 1) eller 2) skall anses därmed ha lämnat KAF omedelbart. Beslut enligt 3) fattas av riksstyrelsen, dock får ledamöter från styrelsen i den krets, där vederbörande är medlem, ej deltaga i handläggningen av beslutet. Riksstyrelsen är i sådant fall beslutför då minst två tredjedelar av ledamöter är närvarande. För beslut om upphörande av medlemskap fordras två tredjedels majoritet. Innan en medlem utesluts, skall hon beredas tillfälle att yttra sig inom av riksstyrelsen angiven tid, minst 14 dagar från det att hon fått del av de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasatts. Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger, får riksstyrelsen i stället meddela varning. Kapitel 3 ORGANISATION 3. Verksamhet Föreningens verksamhet utövas genom föreningens styrelse riksstyrelsen samt genom regionala kretsar och deras styrelser. Riksstyrelsen representerar föreningen utåt och äger ensam uttala sig i föreningens namn. Riksstyrelsen har ett övergripande ansvar för att föreningens stadgar och andra för denna bindande regler och beslut efterlevs, och har att vaka över att dess syften och principer respekteras och tillgodoses samt att medlemmarnas berättigade intressen tillvaratas. Föreningens firma tecknas av rikskassören och ytterligare en riksstyrelseledamot, var och en för sig. 4. Riksföreningens årsmöte Riksföreningens årsmöte är föreningens högsta beslutande organ och består av tre delegater från varje krets, varav kretsordföranden är självskriven och de två övriga väljs på kretsårsmöte. Riksstyrelsens ledamöter ingår därutöver med rösträtt i årsmötet. Arkivarien skall närvara som rådgivare utan rösträtt. Annan föreningsmedlem än dessa får deltaga i årsmötet utan rösträtt. Yttranderätt kan meddelas av årsmötet. Årsmötet skall hållas under april månad. Kallelse till delegater ombesörjs av riksstyrelsen och skall ske skriftligen minst 14 dagar i förväg. Underrättelse i övrigt till föreningens medlemmar sker genom varje krets, normalt genom kretsstyrelsens försorg. Protokoll från årsmötet skall inom en månad sändas till riksstyrelsens ledamöter och kretsarnas sekreterare. Protokollet införs i sin helhet i Meddelanden. 2

3 1. Riksårsmötets valberedning En valberedning avger förslag till riksordförande bland kretsarnas riksstyrelseledamöter, till uppdraget som CIR och som arkivarie. Valberedningen består av tre personer som väljs av riksföreningens årsmöte. Valberedningen får ej ha en majoritet av styrelsemedlemmar. 2. Vid riksföreningens årsmöte skall förekomma: 1. Riksföreningens verksamhetsberättelse för föregående kalenderår. 2. Föredragning av verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för Karolina Widerströms studie- och stipendiefond samt Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond. 3. Fråga om ansvarsfrihet för förvaltningen av Karolina Widerströms studie- och stipendiefond samt Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond. 4. Föredragning av verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för Solbackastiftelsen. 5. Fråga om ansvarsfrihet för förvaltningen av Solbackastiftelsen. 6. Föredragning av riksföreningens revisionsberättelse. 7. Fråga om ansvarsfrihet för riksföreningens styrelse. 8. Meddelande om årsavgift till IFUW. 9. Beslut om medlemsavgift till riksföreningen för nästkommande år. 10. Fastställande av budget för påbörjat verksamhetsår. 11. Meddelande angående stipendium ur Karolina Widerströms studie- och stipendiefond samt Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond. 12. Rapport från arkivarien. 13. Rapport om IFUW:s verksamhet: a) från CIR b)från delegat vid Council eller konferens. 14. Kretsarnas verksamhetsberättelser, kretsarnas årsmötesprotokoll samt sammansättningen av kretsstyrelserna för påbörjat verksamhetsår. 15. Val för tre år av ordförande i riksstyrelsen, när så erfordras. Ordföranden i riksstyrelsen utses för tre år på riksårsmötet bland de valda ledamöterna. 16. Val för ett år av två revisorer och två suppleanter för dem att granska riksstyrelsens förvaltning. 17. Val för tre år, när så erfordras, av två ledamöter, en läkare och en jurist, och suppleanter för dem, vilka tillsammans med riksstyrelsen handhar löpande ärenden angående Karolina Widerströms studie- och stipendiefond och Solbackastiftelsen Val för tre år, när så erfodras, av två ledamöter, en jurist och den andra humanist, och suppleanter för dem, vilka tillsammans med riksstyrelsen handhar löpande ärenden angående Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond. 2 1 Enligt stiftelseurkunderna för Solbackastiftelsen och Karolina Widerströms studie och stipendiefond skall den ena representanten vara läkare den andra jurist. 2 Enligt stiftelseurkunden för Siri Jacobssons Minnesfond skall skall den ena representanten vara humanist, den andra jurist. 3

4 19. Val för tre år, när så erfordras, av två revisorer och två suppleanter för dem att granska stiftelsernas och fondens förvaltning. 20. Val av CIR för ett år. 21. Val av arkivarie för fem år, när så erfordras. 22. Val av tre ledamöter i riksföreningens valberedning. Valberedningen får inte ha en majoritet av styrelseledamöter. 23. Val av ordförande och två övriga ledamöter samt tre suppleanter för dem i skiljenämnden på riksnivå. 24. Tid och plats för nästa årsmöte. 25. Frågor som framförs av riksstyrelsen, kretsstyrelse eller kretsmedlem. Årsmötet är beslutfört då minst två tredjedelar av delegaterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, utom i fråga om förslag till stadgeändring, då två tredjedels majoritet krävs, och genom öppen omröstning, såvida inte sluten omröstning begärs. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid val är den utsedd som fått flest röster och vid lika röstetal vid val avgör lotten. Extra årsmöte skall hållas om ordföranden eller styrelsen (enkel majoritet) finner, att det behövs, eller om minst en tredjedel av delegaterna begär det. På extra årsmöte får endast den eller de frågor behandlas, som föranlett mötet och som finns med i kallelsen. Styrelsen skall kalla till extra årsmöte inom 14 dagar från det att en begäran om extra årsmöte mottagits, att hållas inom två månader från kallelsen. Om kallelse i övrigt, rösträtt, form för omröstning, beslutförhet, erforderlig röstövervikt, utslagsröst samt protokoll vid extra årsmöte skall gälla vad som stadgats om föreningens ordinarie årsmöte. 1. Riksstyrelsens sammansättning 5. Riksstyrelsen Riksstyrelsen utgörs av en från varje krets vald ledamot samt följande självskrivna ledamöter: a) Coordinator for International Relations, CIR. b) Kassörerna för Solbackastiftelsen, Karolina Widerströms studie- och stipendiefond samt Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond. Ytterligare högst två medlemmar av riksstyrelsen kan för ett år i taget utses av årsmötet. Riksstyrelsen kan vid behov adjungera föreningsmedlem att deltaga i behandling av särskilda frågor. Adjungerade ledamöterna har närvaro- och yttranderätt, men ej rösträtt, på möten där dessa frågor tas upp. För envar av de valda ledamöterna utser varje krets en suppleant. Vid förfall för av krets utsedd ledamot inträder dennas suppleant. Avgår ledamot före mandatperiodens utgång inträder suppleanten i dennas ställe för resterande mandatperiod. De ledamöter som utses genom val väljs av respektive krets på dess årsmöte. På samma sätt utses deras suppleanter. Det är önskvärt att funktionärsplatserna fördelas jämt över kretsarna. Kretsstyrelseordförandena har närvaro- och yttranderätt på riksstyrelsens möten. 4

5 2. Konstituerande riksstyrelsemöte Riksstyrelsen utser omedelbart efter årsmötet inom sig en vice ordförande, en sekreterare och en kassör, och om den så finner lämpligt en andra vice ordförande, en andra sekreterare och en vice kassör. En spridning av styrelsefunktionerna på de olika kretsarna är önskvärd. 3. Riksstyrelsens beslutförhet och verksamhet Riksstyrelsen är beslutför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, såvitt inte annat är särskilt föreskrivet i dessa stadgar, och genom öppen omröstning, såvida inte sluten omröstning begärs. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid val är den utsedd som fått flest röster och vid lika röstetal vid val avgör lotten. Riksstyrelsen sammanträder omedelbart före riksföreningens årsmöte och i övrigt när ordföranden finner det nödvändigt eller när minst en tredjedel av styrelseledamöter så önskar. Vid riksstyrelsens sammanträde före riksårsmötet skall budgetförslaget diskuteras. Vidare utses mottagare av stipendier ur Karolina Widerströms studie- och stipendiefond samt Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond. Mottagare av stipendium skall kunna förete bevis på minst två års medlemskap i föreningen. Riksstyrelsens handhar löpande ärenden angående Solbackastiftelsen, Karolina Widerströms studie- och stipendiefond, samt Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond tillsammans representanter för nämnda stiftelser och fonder. Kallelse till samtliga sammanträden jämte dagordning skall vara riksstyrelsens ledamöter och suppleanter tillhanda minst 14 dagar i förväg. Riksstyrelsen skall tillse att kretsarna före den 1 mars varje år erhåller verksamhetsberättelse för föregående kalenderår, ekonomisk redogörelse inklusive förslag till budget och revisionsberättelse. I brådskande fall får ordföranden besluta, att ett ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning (per capsulam). Sådant beslut skall anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet. Av beslutet skall framgå, vilka som deltagit i detta. Protokoll från samtliga sammanträden utsändes till styrelseledamöterna och kretsarna inom en månad. Protokoll från sammanträden per capsulam utsändes på samma sätt. Riksstyrelsen utser delegater och suppleanter till IFUW:s konferenser. Riksstyrelsen beslutar om bidrag till delegaters, riksstyrelseledamöters samt arkivariens resor till riksföreningens sammanträden. Det åligger riksstyrelsen att ombesörja och ansvara för utgivningen av Meddelanden från KAF (ISSN: ). Riksstyrelsen utser medlem att redigera Meddelanden. Denna redaktör har rätt att till sig knyta en eller flera andra medlemmar att bistå henne i redigeringsarbetet. 6. Kretsarna 1. Kretsstyrelsens sammansättning och verksamhet Ledningen av en krets utövas av en kretsstyrelse, som består av ordförande jämte ett lämpligt antal övriga ledamöter och minst två suppleanter. Kretsstyrelse utser omedelbart efter kretsårsmötet inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. Kretsstyrelsen sammanträder på kallelse av kretsordföranden eller när minst en tredjedel av styrelseledamöter så önskar. 5

6 Kretsstyrelsen kan med sig adjungera kretsmedlemmar för behandling av speciella frågor. Kretsstyrelsen är beslutför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, såvitt inte annat är särskilt föreskrivet i dessa stadgar. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid val är den utsedd som fått flest röster och vid lika röstetal vid val avgör lotten. 2. Revisorer På ordinarie kretsårsmöte utser kretsen för ett år i taget två revisorer och två revisorssuppleanter att granska kretsens verksamhet och räkenskaper. 3. Valberedning En valberedning avger förslag till ordförande, övriga ledamöter och suppleanter i kretsstyrelsen, samt till övriga uppdrag, vars innehavare skall väljas på kretsens årsmöte. Valberedningen består av tre personer, som utses av kretsens årsmöte. Valberedningen får inte ha en majoritet av styrelseledamöter. 4. Kretsens årsmöte Kretsens årsmöte skall äga rum i mars månad. Vid årsmötet skall förekomma: a) Kretsens verksamhetsberättelse. b) Kretsens revisionsberättelse. c) Fråga om ansvarsfrihet för kretsstyrelsen. d) Meddelande om tidpunkt när riksstyrelsens verksamhetsberättelse, ekonomiska redogörelse inklusive förslag till budget, revisionsberättelse samt kallelse till riksårsmötet finns tillgängliga hos ordföranden och sekreteraren. e) Beslut om medlemsavgift för nästkommande verksamhetsår. f) Val av kretsordförande för tre år, när så erfordras. g) Val av övriga ledamöter och suppleanter i kretsstyrelsen för ett år. h) Val av revisorer och revisorssuppleanter för ett år. i) Val av ledamot att ingå i riksstyrelsen samt suppleant för denna för ett år. j) Val av två delegater att jämte kretsordföranden representera kretsen på riksföreningens årsmöte samt tre suppleanter för delegaterna. k) Val av tre ledamöter i kretsens valberedning. I valberedningen får det inte finnas en majoritet av styrelseledamöter. l) Övriga ärenden. Skriftlig kallelse utsänds till varje kretsmedlem minst 14 dagar före årsmötet. Ärende från kretsmedlem bör anmälas till ordföranden senast 7 dagar före årsmötet. Omröstning sker öppet, såvida inte sluten omröstning begärs. Beslut fattas genom enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid val är den utsedd som fått flest röster och vid lika röstetal vid val avgör lotten. Kretsens verksamhetsberättelse, protokoll från kretsens årsmöte samt adressförteckning över ledamöter i kretsstyrelsen för påbörjat verksamhetsår skall ingivas till riksstyrelsen före riksföreningens årsmöte samt till redaktör för Meddelanden. 6

7 5. Extra årsmöte Extra årsmöte skall hållas om ordföranden eller styrelsen (enkel majoritet) finner, att det behövs, eller om minst en tredjedel av kretsens medlemmar begär det. På extra årsmöte får endast den eller de frågor behandlas, som föranlett mötet och som finns med i kallelsen. Styrelsen skall kalla till extra årsmöte inom 14 dagar från det att en begäran om extra årsmöte mottagits, att hållas inom två månader från kallelsen. Om kallelse i övrigt, rösträtt, form för omröstning, erforderlig röstövervikt och utslagsröst vid extra årsmöte skall gälla vad som stadgats om kretsens ordinarie årsmöte. Protokoll skall ingivas till riksstyrelsen. Kapitel 4 AVGIFTER 7. Avgifter till Riksföreningen och IFUW Avgifter till riksföreningen fastställs varje år på riksårsmötet för nästkommande verksamhetsår. Avgifter till riksföreningen skall före den 1 juni inbetalas av kretsarnas kassörer. Efterjustering kan ske till 1 november. Avgift till IFUW fastställs på IFUW:s konferens. Kapitel 5 RÄKENSKAPER 8. Riksföreningens räkenskaper Räkenskaperna avslutas per kalenderår. Kassören skall till riksföreningens styrelse och till revisorerna före den 15 februari ingiva bokslut över det gångna räkenskapsåret. Kassören skall ingiva förslag till budget för påbörjat verksamhetsår till riksföreningens styrelse före den 15 februari. Protokoll från riksstyrelsens sammanträden och riksföreningens årsmöte och verksamhetsberättelse lämnas till revisorerna före den 15 februari. Räkenskaperna granskas av de av årsmötet valda revisorerna. Revisionsberättelsen ingives före den 1 mars till riksstyrelsen. Revisorerna skall till kassören återsända granskat material senast den 1 mars. Fråga om riksstyrelsens ansvarsfrihet skall behandlas på riksårsmötet. Kapitel 6 STADGEÄNDRING 9. Stadgeändring Ändring av riksföreningens stadgar kan ske på förslag av riksstyrelsen, kretsstyrelse eller medlem. Ändring beslutas vid två på varandra följande riksårsmöten, varav ett skall vara ordinarie riksårsmöte, efter kretsstyrelsernas hörande. För beslut krävs två tredjedels majoritet av samtliga delegater och riksstyrelseledamöter. Kapitel 7 UPPLÖSNING 10. Upplösning För beslut om upplösning av krets eller av riksföreningen krävs två tredjedels majoritet. 7

8 Beslut om upplösning skall fattas på två på varandra följande årsmöten varav ett skall vara ordinarie. Upplöses en krets skall dess handlingar och tillgångar överlämnas till riksföreningen. Upplöses riksföreningen skall dess handlingar deponeras i Kvinnohistoriskt Arkiv, Göteborg, och dess tillgångar överföras till Solbackastiftelsen. Kapitel 8 Skiljeförfarande 11. Skiljeförfarande 1. Varje tvist, som inte kan lösas på annat sätt, mellan medlemmar i en krets, bl. a. mellan enskild medlem och kretsstyrelse, skall hänskjutas till en för tillfället utsedd skiljenämnd. Denna nämnd skall bestå av tre personer. Dess ordförande och de två övriga ledamöterna utses av kretsstyrelsen, såvitt inte tvisten rör styrelseledamot. I sådana fall utses nämnden av riksstyrelsen, i vars beslut inte de ledamöter, som är från berörd krets, får delta. Överklagande av kretsskiljenämnds beslut kan ske inom två månader efter beslutet till skiljenämnd på riksnivå och sänds till dess ordförande. Underrättelse om överklagandet lämnas till kretsordföranden och riksstyrelsens ordförande. 2. Varje tvist, som inte kan lösas på annat sätt, mellan kretsar eller medlem i krets och riksföreningen eller dess styrelseledamöter, skall hänskjutas till en skiljenämnd på riksnivå. Den skall bestå av tre personer. Dess ordförande och de två övriga ledamöterna, samt ersättare för dessa tre, utses av riksföreningens årsmöte för ett år bland dess förutvarande styrelseledamöter, i första hand de förutvarande riksordförandena. Vid avgörande av tvist får ej nämndledamot delta som är ledamot i styrelsen för berörd krets. Begäran från en krets om medling/lösande av tvisten skall biträdas av minst en tredjedel av dess medlemmar. Skiljenämnden på riksnivå skall vara överklagandeinstans avseende beslut av en kretsskiljenämnd. 3. Begäran om skiljenämndsförfarande på krets- och riksnivå lämnas resp. sänds till skiljenämndens ordförande. Nämnden skall låta göra erforderlig utredning och komplettering. Parterna skall delges allt som tillförts ärendet och skall beredas tillfälle att utveckla sin talan. För beslutförhet fordras samtliga tre skiljenämndsledamöters deltagande och som dess beslut gäller den mening, om vilken minst två av ledamöterna förenar sig. Beslutet skall inom 14 dagar delges parterna samt ordföranden i berörd krets och i riksstyrelsen. När skiljenämnd fungerar som överklagandeinstans, skall vad som sägs i st. 2-4 i denna punkt i tillämpliga delar gälla. 8