Året då a-kassan blev lägre än försörjningsstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Året då a-kassan blev lägre än försörjningsstöd"

Transkript

1 Året då a-kassan blev lägre än försörjningsstöd Om hur trygghetssystemen kollapsat och försörjningsstödet tar smällen Akademikerförbundet SSR April 2014 En rapport inom ramen för: Trygghet före försörjningsstöd

2 2014 Akademikerförbundet SSR Rapporten är skriven av Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR Box , Stockholm akademssr.se 2 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Trygghetssystemens konstruktion... 6 Arbetslöshetsförsäkringen a- kassan... 7 Medlemsraset... 8 Den krympande andelen som får a- kassa... 9 De fallande ersättningsnivåerna kronor mindre i månaden Var är resten? Sjukförsäkringen Ersättningarna i sjukförsäkring och SA- ersättning Dramatiken: det lågintensiva, långsiktiga och icke- besluten Försörjningsstödets syfte och konstruktion Bara var sjunde har försörjningsstöd av rätt skäl Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd Varför är det sämre med försörjningsstöd? Integriteten Administrationen Socialtjänsten är inte experter på rehab och jobbförmedling Man kommer längre ifrån nästa jobb Försäkringslinje istället för bidragslinje => Arbetslinjen Rätt person på rätt plats leder mer rätt Vad säger de som jobbar med försörjningsstöd? Källor Bilaga 1 Orsaker till försörjningsstöd Bilaga 2 Vår alternativa gruppering av orsaker till försörjningsstöd Bilaga 3 Excelunderlag rörande beräkningar Bilaga 4 Tidsserie över hur försörjningsstöd & a- kassa beräknats över tid Bilaga 5 Novusenkät urval Socialsekreterarna Cheferna Akademikerförbundet SSR 3

4 Sammanfattning De senaste decennierna visar på en dramatisk förändring av de svenska trygghetssystemen. De som från början var tänkta att baseras på inkomstbortfallsprincipen håller nu på att bli trygghetssystem på samma nivå som försörjningsstöd. Mest dramatiska förändringar ser vi i arbetslöshetsförsäkringen. Visserligen är 70% av arbetskraften medlem i a- kassan men av de öppet arbetslösa får endast fyra av tio a- kassa. Och om det förr var nästan alla som fick ut 80 procent av sin lön i a- kassa är det nu bara en av tio. I tolv år har den maximala dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen legat på 680 kronor om dagen. Varje år politikerna har beslutat att den inte ska höjas har den gröpts ur. Ingen kan idag få ut mer än kronor i månaden efter skatt i arbetslöshetsförsäkring. Det motsvarar en bruttolön på kronor i månaden. Långt under ingångslöner för nästan alla jobb. A- kassan är inte längre en omställningsförsäkring mellan jobb utan en övergång från en vettig ekonomisk situation till ekonomiskt undantagstillstånd. En sådan livssituation minskar dramatiskt förutsättningarna att hitta nästa jobb. Med sjukförsäkringen är trenden tydlig åt samma håll men det har inte gått lika långt eftersom taket räknas upp med prisutvecklingen. Dock halkar sjukpenningen efter reallöneutvecklingen. Även här ser vi därför att en allt mindre andel av de sjuka får ut 75 eller 80 procent av inkomsten. Allt fler menar att om vi inte rustar upp sjukförsäkringen nu kommer även den att lämna idén om inkomstbortfallsprincipen. Samtidigt med denna utveckling av allt tunnare socialförsäkringar har försörjningsstödet som ska garantera en skälig levnadsnivå räknats upp utifrån de verkliga kostnader klienterna har. I år överstiger försörjningsstödet därför ett flertal olika typfamiljer i kronor räknat den maximala a- kassenivån. Till exempel får en ensamstående person med sjukdomsbild boende i Stockholm ut kronor efter skatt. På sidan 23 kan du se hur kurvorna nu korsar varandra. Av de som har försörjningsstöd idag uppfyller endast en av sju kraven att det ska vara det sista skyddsnätet och en tillfällig hjälp. Sex av sju borde ha sin försörjning från annat håll. Nästan hälften personer har försörjningsstöd enbart för att de är arbetslösa för att de är sjuka med läkarintyg. Försörjningsstödet var inte tänkt som en behovsprövad alternativ a- kassa eller som en sämre reserv- sjukpenning, men så är det nu. Politikerna har fattat både drastiska beslut som försämrat trygghetssystemen, men också undvikit att fatta viktiga beslut som att indexera dagersättningen i a- kassan. Det har lett till att hela trygghetskartan håller på att ritas om och alla system närmar sig nu skälig levnadsnivå. Var det verkligen så det var tänkt? Och är det verkligen så vi vill ha det? 4 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

5 Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor. Fredrik Reinfeldt, statsminister (m) nämner att föräldrar och partner kan ge hjälp vid arbetslöshet istället för a- kassa. SvD 20/ Akademikerförbundet SSR 5

6 Trygghetssystemens konstruktion Den svenska välfärdsmodellen bygger på idén om den generella välfärden med en vård, skola och omsorg efter behov och tillgänglig för alla. Till det har sedan de inkomstbaserade trygghetssystemen tillkommit vars idé var och är att garantera en rimlig inkomst, även vid arbetslöshet och sjukdom. Ofta har nivåer på 75 till 90 procent av den tidigare inkomsten varit det gängse och gällt merparten av arbetskraften. Den förförståelse vi till mans har av trygghetssystemen är just denna det vill säga att man får ut motsvarande nästan hela sin lön när man är sjuk eller arbetslös, förutom om man har kolossalt hög lön, för något tak måste rimligen finnas. Och denna bild har stämt väl med verkligheten rätt länge. Sjukförsäkringen i en form liknande denna bild har funnits länge infördes en allmän sjukförsäkring med inkomstrelaterad sjukersättning. Den första frivilliga statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen infördes Och även om de tidiga arbetslöshetskassorna inte hade ett ersättningssystem på samma sätt som sjukförsäkringen utan istället byggde på en dagersättning var de ändå inkomstrelaterade. Till exempel beskrevs a- kassan så här 1974: Försäkringsersättningen utgick i form av en dagpenning och kassamedlemmarna var placerade i någon av tio dagpenningklasser. Dagpenningen fick dock inte överstiga 91,7 procent av den arbetslöses tidigare dagsförtjänst. 1 Den allmänna föreställning som finns om arbetslöshetsförsäkringen är lik den situation som gällde Då fanns jämfört med 1974: fler kassamedlemmar, dagpenningen och statsbidragen var högre, karensen var borttagen och ersättningstiden i stort sett obegränsad. 2 Så är det INTE längre! Vi ska i den här rapporten studera, utan att ha några ambitioner at vara heltäckande, hur de trygghetssystem vi har, i allt mindre utsträckning är just det det vill säga system för trygghet. I trygghet har vi nu i runt ett halvsekel tänkt oss inkomstrelaterad trygghet vid sjukdom och arbetslöshet på en nivå motsvarande % av lönen som alla (eller de allra flesta) omfattas av om man är sjuk eller arbetslös. Den bild som tornar upp sig, och som accentueras med en rasande fart just nu, är istället ett system som omfattar allt färre och som i allt mindre utsträckning kan kallas inkomstbaserat. Vad vi ser är istället att trygghetssystemen urholkas i förhållande till reallöneutvecklingen och valda delar av dem, i rasande takt, närmar sig skälig levnadsnivå (fd existensminimum), dvd den nivå där försörjningsstödet (fd socialbidraget) ligger. 1 Den svenska arbetslöshetsförsäkringen Från KAS till Alfakassan, Per Gunnar Edebalk, s 3. 2 Ibid. s Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

7 Arbetslöshetsförsäkringen a- kassan Arbetslöshetsförsäkringen är tänkt som en omställningsförsäkring i väntan på nästa jobb. Grundtanken har varit att du ska ha sådan inkomst vid arbetslöshet att du kan lägga all energi på att söka nytt jobb, och inte behöva oroa dig för din ekonomi under arbetslöshet. Även om arbetslöshetsförsäkringen har varit frivillig har ändå grundtanken varit att de flesta ska välja att vara med i en a- kassa och därmed erhålla inkomsttrygghet under arbetslöshet. Så var också fallet under lång tid var till exempel 89% av arbetskraften med i en a- kassa och ända fram till 2005 var 84 % av arbetskraften mellan 16 och 64 år medlem i en a- kassa (3,8 miljoner individer). Sedan dess har andelen fallit till runt 70% av arbetskraften (3,4 miljoner individer). 3 Till det kommer att olika typer av förändringar vad det gäller a- kassans villkor har gjort att andelen av de öppet arbetslösa som får a- kassa har minskat dramatiskt. Idag får runt 40% av de arbetslösa a- kassa. Motsvarande siffra 2006 var till exempel 80 %. Så vad som har hänt är att från att närmare 90% var medlemmar i en a- kassa är den siffran idag 70%. Till det kommer att allt färre har rätt till a- kassa, och färre får den. En siffra som halverats på bara åtta år. Till det kommer ersättningsnivån. Det som i a- kassans begynnelse kunde betyda att man de flesta fick nästan hela sin lön i a- kassan har nu blivit att nästan igen får det. Av tidigare heltidsanställda är det inte mer än en av tio som får 80% av sin tidigare lön i arbetslöshetsersättning. Alla dessa faktorer: medlemsraset den krympande andelen som får a- kassa de fallande ersättningsnivåerna har lett till ett systemskifte för svensk a- kassa. Den är inte längre en inkomstbaserad omställningsförsäkring. Den är möjligen ett alternativt försörjningsstöd på (i bästa fall) skälig levnadsnivå. Men vi återkommer till det senare. I detta kapitel ska vi istället syna varför det blev så här och om det var meningen 3 Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Anders Kjellberg, tabell 17, s Akademikerförbundet SSR 7

8 Medlemsraset Löpande genom åren har det hela tiden skett förändringar av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. 4 Ersättningsnivåer har höjts och sänkts, inträdesvillkor har förändrats och grundbelopp och dagpenning har succesivt höjts. Men inget år kan jämföra sig med 2007 vad det gäller antal reformer, och framförallt för a- kassan förödande effekter: medlemsraset i de fackliga a- kassorna under 2007 kan inte tillskrivas något annat än avgiftshöjningen (inklusive den borttagna skattereduktionen). Under 2007 förlorade de fackliga a- kassorna medlemmar eller var tionde medlem. Avhoppen från a- kassorna började redan under hösten 2006 så snart det efter valutgången i september 2006 stod klart vad som tämligen omgående var att vänta. Under sista kvartalet 2006 förlorade de fackliga a- kassorna medlemmar. Sammanlagt förlorade de fackliga a- kassorna ca medlemmar under 2007 och 2008 (inklusive 4:e kvartalet 2006 nästan medlemmar). 5 På bara ett drygt år försvann alltså närmare en halv miljon medlemmar från a- kassan och orsakerna kan inte förklaras av något annat än de politiska reformer den nytillträdda regeringen gjorde. I rutorna till höger kan ni se vilka de största var. En av de reformer som hade allra störst effekt var den förhöjda finansieringsavgiften till staten som ledde till, för vissa a- kassor, dramatiska höjningar av medlemsavgiften. Den högsta avgiften var till exempel före reformen 120 kronor, men efter 444 kronor. 6 Tanken från regeringens sida var att avgifterna skulle spegla arbetslösheten i den sektorn och därmed pressa ner lönekraven och därmed lönenivåerna och på så sätt få upp sysselsättningen i den sektorn. Det var ett resonemang som möjligen hade stöd i en del ekonomisk teori, men som i verkligheten inte hade någon sådan effekt, inte minst för att arbetslöshetskassornas avgränsningar, sällan motsvaras av samma gränser inom avtalsområdena. Sju år senare har regeringen insett att så var fallet och tagit bort arbetslöshetsavgiften, men skadan var ändå skedd, i att nästan en halv miljon medlemmar lämnade a- 4 För en gedigen genomgång av det läs Historik över Arbetslöshetsförsäkringen från 1885 av SO 5 Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Anders Kjellberg, s Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012, SO, s Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

9 kassan för att den blev väldigt dyr, för att inte tala om de som lämnade för att de ändå inte skulle få a- kassa när de blev arbetslösa. Som tydligt syns i nedanstående graf är det ett medlemstapp som a- kassorna på inget sätt har tagit igen, även om antalet medlemmar ändå ökar sakta (dock ej som andel av arbetskraften) Antal medlemmar mars 2006 till dec mar-06 jul-06 nov-06 mar-07 jul-07 nov-07 mar-08 jul-08 nov-08 mar-09 jul-09 nov-09 mar-10 jul-10 nov-10 mar-11 jul-11 nov-11 mar-12 jul-12 nov-12 mar-13 jul-13 nov-13 Den krympande andelen som får a- kassa I och med de dramatiska förändringarna och försämringarna av vilka som kvalificerar sig för a- kassa, inte minst skärpningen av arbetsvillkoret, att studerandevillkoret togs bort, samt det stora bortfallet av medlemmar har på mindre än tio år lett till att endast runt 40% av de öppet arbetslösa idag får a- kassa mot en nivå på runt 80 % så sent som Även antalet som får ut a- kassa har minskat dramatiskt. Källa: Arbetslöshetsrapporten 2013, AEA Akademikerförbundet SSR 9

10 De fallande ersättningsnivåerna Med så stora förändringar av såväl antalet medlemmar, som villkoren och antalet och andelen skulle man kunna anta att de ändå har varit de mest dramatiska. Så är dock inte fallet. Den mest dramatiska förändringen är den som har skett med anledning av politikernas notoriska vilja att INTE göra något. Det gäller arbetslöshetsförsäkringens dagersättning. Andra trygghetssystem, som till exempel sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen baseras på din inkomst och har ett ersättningstak som baseras på prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet räknas upp årligen och det sker automatiskt. Därmed har de trygghetssystemen tillåtits följa, inte den reala löneutvecklingen, men väl prisutvecklingen. Så är inte fallet med arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringens tak har istället konstruerats i form av att det finns en maximal dagersättning. Fram till 2002 höjdes den, om än inte i takt med prisutvecklingen, men ändå med den grundtanken. Taket i försäkringen hade i och för sig höjts från 495 kronor per dag år 1990 till 580 kronor år 1998 men realt sett innebar detta en sänkning med cirka fem procent. 7 Men sedan 2002, dvs sedan tolv år, tillbaka har den inte höjts. Den högsta dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen är idag, precis som då, 680 kronor om dagen. Under samma period som a- kassans maximala dagersättning har höjts med 0 % har löneutvecklingen för löntagarkollektivet varit runt 33 procent! 8 Det innebär att andelen som får 80 procent av sin lön i a- kassa när de blir arbetslösa faller dramatiskt år från år. För 2013 har Samorganisationen räknat fram att de utgör 13 % av ersättningstagarna heltidsanställningar före arbetslöshet. Källa: Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2013, SO 7 Den svenska arbetslöshetsförsäkringen Från KAS till Alfakassan, Per Gunnar Edebalk. s Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012, SO, s 11 som i sin tur använt Medlingsinstitutets lönestatistik historiska serier Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

11 2 264 kronor mindre i månaden A- kassan släpar tydligt efter reallöneutvecklingen. Jämför man a- kassans frysta maxnivå på kronor i månaden sedan 2002, med vad den skulle varit idag om den hade räknats upp med reallöneutvecklingen för arbetare, var skillnaden kronor 2012 för att stiga till kronor Det är nästan ett halvt garantibelopp (som är 4928 kronor per månad). Så mycket mindre i kronor räknat har en arbetslös idag i jämförelse med 2002, omräknat i dagens penningvärde. I grafen på sidan 22 syns det här växande glappet tydligt. Den föreställning många har om arbetslöshetsförsäkringen att den ska ge 80 procent av lönen gäller idag alltså ingen som har mer än kronor i månadslön, vilket efter skatt (med en skatt på 30 procent) ger maximalt cirka kronor i månaden i plånboken. Garantibeloppet i sin tur stannar efter skatt på under kronor i månaden! Vem kan kalla det inkomsttrygghet och framförallt, vem kan leva på det? Var är resten? Med tanke på att endast runt 40 procent av de öppet arbetslösa ( ) inskrivna på Arbetsförmedlingen får a- kassa, plus att cirka i februari 2014 deltog i program genom arbetsförmedlingen och därmed fick aktivitetsstöd, kan man fundera över var de resterande arbetslösa får sina inkomster ifrån, och var de som inte kan leva på eller kronor i månaden efter skatt får sina pengar ifrån? Vi vet inte mycket om de här personerna. Många lever säkert på partners, föräldrar eller på sparade medel. De befinner sig i alla fall inte i en rimlig inkomsttrygghet. Vad vi vet är att alldeles för många befinner sig i försörjningsstöd, det som förr kallades socialbidrag. Inte av det skäl som är försörjningsstödets syfte, utan enbart för att de är arbetslösa arbetslösa hade försörjningsstöd 2012 ( ). Arbetslösa 10 Har a- kassa (40 % av ) Har aktivitetsstöd 12 - varav med ersättning som kompletteras med försörjningsstöd Arbetslös helt i försörjningsstöd Oklar försörjning Vi använder här Medlingsinstitutets prognos för reallöneökningar på 2,5 % för Denna tabell innehåller mycket avrundade siffror och är bara för att synliggöra mörkertalets ungefärliga storlek. 11 Arbetsförmedlingens månadsstatistik år. Feb Ibid Akademikerförbundet SSR 11

12 2009 frågade Arbetsförmedlingen ett urval av arbetssökande om deras andra inkomstkällor. Då framgick att 12 % av de arbetssökande hade sin försörjning från försörjningsstöd vilket vi vet är en siffra som idag är ännu högre. Källa: Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning, 2009:7, s 59. Allt mer, vilket vi ska se mer av senare, börjar a- kassan och försörjningsstödet bli ungefär samma sak i kronor räknat. Vad som då händer är att vi lämnar idén om den inkomstbaserade omställningsförsäkringen och närmar oss något annat. En indikation på det visar sig tydligt följande tabell från samma undersökning från Arbetsförmedlingen. Där vittnar de som har fler inkomster förutom a- kassa, att merparten ändå inte klarar sig på de inkomster de har. Har de inte någon a- kassa kan man anta att andelen som inte klarar sig är ännu högre. 12 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

13 Källa: Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning, 2009:7, s 60. I sin rapport A- kassan kvar i strykklass från spekulerar TCO om att a- kassan eventuellt är på väg att bli en grundtrygghetsmodell. När merparten av de som har a- kassa och andra inkomster till det, redan 2009 vittnar om att de inte klarar sig på den, är vi inte på väg in i en grundtrygghet, utan faktiskt, till något ännu sämre. Men vi återkommer till det. 13 Svensk A- kassa kvar i strykklass, 2010, s 29. Akademikerförbundet SSR 13

14 Sjukförsäkringen På samma sätt som arbetslöshetsförsäkringens idé är att du ska kunna behålla en rimlig inkomst och därmed standard, även om du blir arbetslös, gäller samma grundtanke för sjukförsäkringen. Även om du är sjuk och inte kan få lön genom ett förvärvsarbete ska du kunna leva ett rimligt bra liv, också ekonomiskt, tills du blir frisk och/eller rehabiliterad. Både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkring är centrala delar i vårt socialförsäkringssystem. Trots detta är de väldigt olika konstruerade vilket beror såväl på historiska skäl som på skäl som handlar om att de har olika syfte och därmed olika konstruktioner. Vi ska här inte gå in på sjukförsäkringens konstruktion i detalj, men viktigt att dra sig till minnes är att stora förändringar gjordes av sjukförsäkringen under 2008 samt 2010 med det uttalade syftet att minska det så kallade utanförskapet, få människor snabbare i arbete efter sjukskrivning samt få ner antalet i sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Tanken var därmed också att skapa en tydligare brygga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen genom att slussa långtidssjukskrivna med arbetsförmåga till Arbetsförmedlingen för att genom arbetslivsintroduktion med aktivitetsstöd komma närmare en egen försörjning. Effekterna av de förändringar som gjordes 2008 och 2010 är att antalet personer som befann sig i sjukförsäkringen och sjuk- och aktivitetsersättningen (SA- ersättning) minskade. Många utförsäkrades, en hel del gick in i arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen och en del gick tillbaka till arbete. En tydlig minskning sågs även i antalet nybeviljade sjukersättningar visade det sig dock att antalet med sjukpenning och SA- ersättning ökade igen. Vanliga förklaringar var: En stor del av de som nått den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen började återvända till Försäkringskassan efter sin karenstid hos Arbetsförmedlingen. Förändringarna i regelverket kring sjukersättningarna Avskaffandet av den tidsbegränsade ersättningen Skärpningen av reglerna för att beviljas stadigvarande ersättning Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen, Socialförsäkringsrapport 2011:6, Försäkringskassan, s De tre sista är förklaringar försäkringskassan själv uppger i Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013, s Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

15 Källa: Försäkringskassan, Månadsuppföljning sjukförsäkringen, hemsidan Det vi med stor sannolikhet kan anta är att förändringar i sjukförsäkringen samt i SA- ersättningen också påverkar andra trygghetssystem. Vårt intresse i denna rapport är framförallt hur sjukförsäkringssystemet hänger ihop med försörjningsstödet. Som vi ska se senare finns det en stor grupp personer som uppbär försörjningsstöd och där orsaken för det anges till att man är sjukskriven med läkarintyg men har otillräcklig, ingen eller väntar på sjukpenning. Till det kommer gruppen som är beviljad SA- ersättning, men när den är otillräcklig eller om personen väntar på den. Två faktorer framstår som viktigare än andra för att förklara varför sjukskrivna med läkarintyg befinner sig i försörjningsstöd och inte enbart i sjukförsäkring eller sjukersättning: Regelförändringar: dvs sådant som bortre parenteser, hårdare kriterier, annorlunda arbetsförmågebedömning mm. Kategorin sjukskriven med läkarintyg som inte har sjukpenning påverkas rimligen direkt av detta. Ersättningsnivåer och tak: Kategorierna som anger otillräcklig ersättning såväl för sjukpenning som för SA- ersättning lär påverkas av detta. Ersättningarna i sjukförsäkring och SA- ersättning Ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen baseras på ett procenttal av den sjukpenninggrundade inkomsten (SGI), ofta på nivån, 75 eller 80 procent. Taket för ersättning från sjukförsäkringen är satt till 7,5 prisbasbelopp. 16 Det innebär att för inkomster över kronor i månaden brutto beräknas och utgår ingen sjukförsäkring. Att knyta taket i sjukförsäkringen till prisbasbeloppet gör att sjukpenning följer med prisökningarna i samhället. 16 Prisbasbeloppet för 2014 är satt till kronor. Akademikerförbundet SSR 15

16 Vad den konstruktionen dock inte säkrar emot är reallöneutvecklingen. Vad vi kan se är att sjukpenningen så klart hänger med prisutvecklingen 17, men att den inte hänger med reallöneutvecklingen. Sedan 1980 har sjukförsäkringens andel av en genomsnittlig industriarbetares nettolön tydligt fallit. Ännu tydligare tapp är det så klart om man istället räknar på en genomsnittlig tjänstemans nettolön. Källa: Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv s 26. På sikt kommer det att innebära att man även i sjukförsäkringen lämnar iden om inkomstbortfallsprincipen: Ersättningarna vid sjukdom och arbetsskada har reducerats kraftigt. Om ersättningarna i framtiden inte räknas upp i takt med reallöneutvecklingen innebär det i praktiken att Sverige överger den modell som via lagstiftning tidigare gett inkomstbortfallsskydd för de allra flesta heltidsarbetande. 18 Så även om det är uppenbart att en låsning av ersättningsnivåerna till prisbasbeloppet som är fallet i sjukförsäkringen är väsentligt bättre än att knyta dagersättningen till ett inte indexuppräknat krontal som arbetslöshetsförsäkringen, ser vi att inte bara arbetslöshetsförsäkringen släpar efter inkomsterna i samhället, utan även sjukförsäkringen vilket nu har varit fallet i mer än tre decennier. 17 Förutsatt att prisbasbeloppet beräknas på ett korrekt sätt jämfört med prisutvecklingen. 18 Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv s Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

17 Dramatiken: det lågintensiva, långsiktiga och icke- besluten Vad vi ser är att mycket händer inom våra trygghetssystem men att de har en annan logik än till exempel de dramatiska förändringarna i a- kassan 2007 och i sjukförsäkringen Vi ser att trygghetssystemen har blivit betydligt tunnare i ett flertal avseenden: Regelförändringar Ersättningsnivåer Avsaknaden av indexuppräkning eller att indexuppräkningen inte följer reallöneutvecklingen, vad det gäller dagersättning i a- kassa och takbeloppen i sjukförsäkringen. För sjukförsäkringen började denna nedgång från och med 1980, för arbetslöshetsförsäkringen kan man kanske inte tala om ett tydligt trendbrott eftersom höjning av dagersättningen i krontal inte har skett löpande, utan med betydande oregelbundenhet. Ett dramatiskt årtal för a- kassan är dock 2002 då den senaste krontalshöjningen gjordes, alltså för 12 år sedan! Alla dessa förändringar leder till att de generella inkomstbaserade socialförsäkringar vi haft under decennier inte längre är det. Det är alldeles för många som inte kvalificerar sig överhuvudtaget för ersättning, det är för många som får en ersättningsnivå de inte kan leva på och det är väldigt många, inte minst vad det gäller a- kassan men allt mer även sjukförsäkringen som med starkt fog kan hävda att den inte bygger på inkomstbortfallsprincipen att den faktiskt knappt kan sägas vara ens inkomstrelaterad! I nästa kapitel ska vi fokusera på försörjningsstödet. Det gör vi för att vi ser att framförallt arbetslöshetsförsäkringen, men allt mer också sjukförsäkringen mer närmar sig grundtanken i försörjningsstödet dvs idén om mycket begränsade ersättningar för att endast trygga individens basala behov. Det finns anledning att måla upp den tankelinjen eftersom den ligger betydligt närmare verkligheten än vad vår förförståelse av till exempel arbetslöshetsförsäkringen ofta lurar oss att tro. Akademikerförbundet SSR 17

18 Försörjningsstödets syfte och konstruktion Försörjningsstöd är det som fram till 1998 kallades socialbidrag. Det är ett behovsprövat bidrag som är tänkt att vara såväl tillfälligt som det sista skyddsnätet och regleras av Socialtjänstlagen. Försörjningsstödet beräknas utifrån en riksnorm där det ingår personliga kostnader (olika för vuxna samt barn i olika åldrar), gemensamma hushållskostnader, hyra samt övriga nödvändiga kostnader. Avdrag görs för ev. barnbidrag, flerbarnstillägg, underhållsstöd samt bostadsbidrag. Den ersättning man kan få för sin hyra utgår de verkliga kostnaderna 19. I begreppet övriga nödvändiga kostnader ingår sådant som el, resor, hemförsäkring, a- kasseavgift mm. Om man räknar på två typhushåll, en med ensamstående och en som är en familj med en vuxen och två barn i åldrarna 3 och 6 år 20 kan ett utbetalt försörjningsstöd per månad se ut så här Ensamstående 1 vuxen och 2 barn Personliga kostnader Gemensamma kostnader Totalt riksnormen Hyra tillägg Övriga nödvändiga kostnader tillägg Barnbidrag, avdrag Flerbarnstillägg, avdrag Underhållsstöd, avdrag Bostadsbidrag, avdrag Nettobelopp per månad Ersättning högkostnadsskydd +275 Nettobelopp per månad om sjuk Om till exempel den ensamstående är sjuk tillkommer ersättning motsvarande högkostnadsskyddet för sjukvård (1 100 kr) och läkemedel (2 200 kr), vilket tillsammans motsvarar 275 kronor i månaden. Nettobeloppet för en ensamstående skulle då till exempel bli kronor i månaden. Skulle personen istället bo i Stockholm skulle nettobeloppet per månad istället vara kronor (frisk kronor) och i Göteborg kronor (frisk kronor) vid genomsnittlig hyra. För en typfamilj med barn som är 3 och 19 Beräkningen av hyreskostnader har gjorts utifrån Försäkringskassans föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad. I våra typfamiljer har vi utgått ifrån genomsnittlig kostnad i kommuner med fler än invånare, dock ej storstad. Stockholm kr och Göteborg kr. 20 I familjen med barn är utgångspunkten att det inte finns någon annan förälder som betalar underhållsbidrag. Därmed utgår istället underhållsstöd. 18 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

19 15 år istället skulle nettobeloppet istället bli kronor i månaden i en medelstor svensk stad. Det stöd man kan få från socialtjänsten baseras helt och hållet på de faktiska kostnader klienten har. Det är på inget sätt tilltaget i överkant, utan alla faktiska kostnader granskas noga. Riksnormen fastslås årligen av regeringen och är alltså inte indexerad, men följer väl den allmänna prisutvecklingen i landet. Reglerna för ekonomiskt bistånd skiljer sig i flera avgörande hänseenden från de regler som styr socialförsäkringarna. De tre mest avgörande skillnaderna är: Ansvaret för försörjningsstödet ligger på primärkommunerna till skillnad från socialförsäkringar som är ett statligt ansvarsområde. Försörjningsstödet är behovsprövat till skillnad från socialförsäkringarna som är utformade som rättigheter. För att få försörjningsstöd krävs alltså att hushållet inte har några andra tillgångar, som till exempel sparande eller ägodelar som lätt kan säljas. Försörjningsstödet beviljas på hushållsnivå till skillnad från socialförsäkringssystemet där det är individen som har rätt till bidrag.21 Försörjningsstödets syfte är som sagts tidigare att det ska vara ett tillfälligt stöd samt att det ska vara det sista skyddsnätet. Men vad som hänt är att det för allt fler är det enda skyddsnätet samt att det i allt mindre utsträckning är tillfälligt. Till exempel har antalet biståndsmånader i medeltal sedan 1990 ökat med över 50 procent från 4,3 till 6,6 månader. 22 Det blir också svårt att tycka att det är det sista skyddsnätet efter alla andra hyfsat heltäckande system när det utbetalda biståndet i miljoner kronor i fasta priser 23 har ökat med nästan 50 procent och 2012 kostade 10,6 miljarder kronor! I nästa kapitel ska vi syna vilka personer som får försörjningsstöd, dvs om alla andra delar av välfärden håller vad de lovar, eller i alla fall en gång i tiden lovade. 21 Hela detta stycke är ett citat från Från försörjningsstöd till arbete Hur kan vägen underlättas, Eva Mörk. s Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2012, Socialstyrelsen 23 Omräknat till 2012 års prisnivå enligt KPI Akademikerförbundet SSR 19

20 Bara var sjunde har försörjningsstöd av rätt skäl 2012 Akademikerförbundet SSR gjorde 2013 en genomgång 24 av 2011 års siffror om hur många försörjningsstödstagare som har stöd av andra skäl än de som är syftet. 25 Socialtjänstlagens intention med försörjningsstöd är ju att det ska vara det sista skyddsnätet samt att det ska vara en tillfällig hjälp. I denna rapport redovisar vi uppdaterade siffror för fick personer försörjningsstöd i Sverige. De orsaker 26 som anges för varför de fick försörjningsstöd var att de: är arbetslösa (och får otillräcklig, ingen eller väntar på ersättning från a- kassan). Gäller personer arbetar men inte klarar sig på sin lön (deltid/heltid, otillräcklig eller väntar på inkomst), gäller personer. är sjukskrivna med läkarintyg, men inte får, får otillräcklig eller väntar på sjukförsäkring eller sjuk- eller aktivitetsersättning, gäller personer har föräldraförsäkring men att den är för låg eller kommer för sent, vilket gäller mer än personer. väntar på barnomsorgsplats eller äldreförsörjningsstöd, gäller personer Detta är personer som vi anser borde befinna sig någon annanstans än i försörjningsstöd, det vill säga i: en arbetslöshetsförsäkring som försäkrar alla arbetslösa, jobb med en lön som det är möjligt att klara sig på en sjukförsäkring som garanterar personer med läkarintyg försörjning en föräldraförsäkring som det går att leva på hela föräldraledighetstiden sitt vanliga jobb och med sitt eller sina barn i barnomsorg ett pensionssystem som säkrar försörjning efter förvärvslivet Om man tar fasta på att försörjningsstödet ska vara det sista skyddsnätet och tillfälligt faller alla de kategorier bort där orsaken är till exempel arbetslöshet, sjukdom med läkarintyg eller föräldraledighet. Alla de orsakerna visa att andra trygghetssystem inte håller måttet. Vi kallar det att: 24 Försörjningsstödets framtid försörjningsstödstagare borde bort! Akademikerförbundet SSR För en mer genomgripande argumentation hänvisar vi till ovanstående rapport. 26 Ur Socialstyrelsens rapport Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012, se även bilaga Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

21 Välfärden är för svag: (gäller otillräcklig ersättning i sjukförs, a- kassa, SA ersättning och föräldrapenning) Välfärden är för trög (gäller de som väntar ersättning i sjukförs, a- kassa, SA- ersättning, föräldrapenning, äldreförsörjningsstöd eller barnomsorgsplats) Integrationspolitik är för svag (gäller flyktingar eller anhöriga i introduktion samt språkhinder) Arbetsgivarna är för svaga (gäller de som arbetar deltid eller heltid och inte klarar sig på sin lön eller väntar på den) Välfärden är för exkluderande eller utestängande (gäller de som inte har någon ersättning alls från a- kassa eller sjukpenning trots arbetslöshet eller sjukdom med läkarintyg) Kvar som legitima eller rimliga skäl för försörjningsstöd är bara de som har arbetshinder, sociala skäl, är utan försörjningshinder eller där uppgift saknas) Vad vi tydligt ser är att personer i allt högre utsträckning är i försörjningsstöd av fel skäl. Nu är det bara en av sju, dvs 15,0 procent som har legitima skäl för försörjningsstöd (2011, 18,3 %). De orsaker till försörjningsstöd som ökar mest är att vi har för svag generell välfärd (+8,4%), för trög välfärd (+5,7%) samt att vi har en allt mer exkluderande välfärd (+4,6%). Sammantaget är bilden att försörjningsstödet går ner något i antal försörjningsstödstagare, men att de i allt högre uträckning är där av fel skäl. Hela landet 27 Antal - 11 Antal - 12 Diff11- >12 Diff 11- >12% För svag generell välfärd ,4% För trög välfärd ,7% Svag integrationspolitik ,0% Svaga arbetsgivare ,1% Exkluderande välfärd ,6% Legitimt skäl försörjningsstöd ,4% Röda siffror är tydliga försämringar, gröna är tydliga förbättringar Om man studerar skälen till varför mer än en kvarts miljon personer har försörjningsstöd i Sverige 2012 synliggörs att flera av våra andra trygghetssystem som arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen, för vissa, nu är på sådana nivåer att det inte längre går att leva på dem. De är allt oftare också exkluderande, dvs att allt fler inte 27 Förklaring av gruppering görs i bilaga 2. Det är samma kategorisering som i rapporten rörande 2011 års siffror Akademikerförbundet SSR 21

22 kommer ifråga för ersättning över huvud taget via de systemen. Vi ser också trögheter i välfärdssystemen, i form av att personer väntar på ersättningar som de skulle klara sig på. Alldeles för många har försörjningsstöd för att de väntar på en lön de skulle kunna leva på, jobbar heltid men inte kan leva på sin lön eller jobbar ofrivillig deltid. Dessa borde inte finnas i försörjningsstöd. För att synliggöra de andra systemens brister har vi gjort en alternativ kategorisering I bilaga 2 har du en fylligare förklaring av vår alternativa kategorisering. 22 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

23 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd Om man inte höjer dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen under 12 års tid händer något. Inte momentant men absolut över tid. Detta något händer nu i år. Vad vi ser är att ett inkomstbaserat trygghetssystem som en viktig del av den generella välfärden har blivit ett exempel på residualvälfärd dvs en restvälfärd som bygger på att bara de allra fattigaste ska få något ur det gemensamma och det på lägsta möjliga nivå. Det är en tydlig väg tillbaka till tanken från fattigvårdstiden. I det förra kapitlet om försörjningsstödet visade vi hur försörjningsstödet räknas fram utifrån verkliga kostnader som finns i samhället för att de personer som får försörjningsstöd ska få en rimlig levnadsnivå. Det innebär inte att man får något utöver det nödvändiga. För en ensamstående sjuk landade det nettobelopp personen får varje månad på kronor i månaden (frisk kronor) med de antagande vi gjorde. Skulle personen istället bo i Stockholm skulle nettobeloppet per månad istället vara kronor (frisk kronor) och i Göteborg kronor (frisk kronor). Det maximala beloppet du idag kan få i arbetslöshetsförsäkringen är kronor! Och då har vi bara räknat på genomsnittliga boendekostnader. Det finns en högsta godtagbara kostnad som ligger runt kronor högre i månaden beroende på familjens storlek kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr - kr A- kassa Månadslön FSS Ensamstående FSS 1 vux 2 barn (3,6) FSS Ensamstående sjuk A- kassa med % förändring * Detaljerade underlag för denna graf finns i excel- ark i bilaga 3. Månadslön är nettolön efter 30% skatt i 2012 års priser för arbetare. A- kassa med förändring syftar på hur hög a- kassan skulle vara om den sedan 2002 hade ökat i samma takt som lönerna för arbetare. Reallöneökningarna för 2013 har beräknats utifrån Medlingsinstitutets prognos på 2,5 %. Akademikerförbundet SSR 23

24 Vad vi ser är alltså att försörjningsstödet som inte täcker för mer än skälig levnadsnivå idag i allt fler typfamiljer är lägre än försörjningsstöd! Alltså svarar inte arbetslöshetsförsäkringen maxbelopp idag ens för det man inom socialtjänsten kallar skälig levnadsnivå och som förr hette existensminimum. I kronor räknat passerar alltså nu försörjningsstödet arbetslöshetsförsäkringen i allt fler typfamiljer. Och ännu värre är det vad det gäller garantibeloppet. Från det kan du maximalt få ut kronor i månaden, långt under alla typfamiljer i försörjningsstödet! En slutsats av det för den individ som blir arbetslös skulle ju kunna vara att man då likaväl kan söka försörjningsstöd direkt och inte gå via a- kassan. Frågan är då hur långt ifrån tanken om försörjningsstöd som det sista skyddsnätet som man har kommit? Det som dock fortfarande är den stora skillnaden mellan a- kassa och försörjningsstöd är att den senare är behovsprövat. Försörjningsstödet är därmed en större integritetskränkning för den enskilda och bygger dessutom på att du avyttrar alla tillgångar som är lätta att sälja. Dessutom baseras det på hushållet dvs finns det någon annan i hushållet som tjänar pengar så får man i första hand leva på den personen inkomst. Något som även det kan uppfattas som integritetskränkande. Behovsprövat försörjningsstöd är ingen rimlig a- kassa, men vad det gäller utbetalningen i kronor räknat har politikerna (på grund av sin ovilja att höja dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen samt indexera den) skapat ett trygghetssystem där incitamenten för den enskilda blir allt starkare att man som arbetslös kan leva på försörjningsstöd istället för arbetslöshetsförsäkring. Vad det gäller sjukförsäkringen har det inte gått alls så långt, men som forskarna 29 säger: Om ersättningarna i framtiden inte räknas upp i takt med reallöneutvecklingen innebär det i praktiken att Sverige överger den modell som via lagstiftning tidigare gett inkomstbortfallsskydd. 29 Tommy Ferrarini, Kenneth Nelson, Ola Sjöberg och Joakim Palme i underlagsrapport nr 10 till PSFU. 24 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

25 Varför är det sämre med försörjningsstöd? Men varför skulle det vara fel att socialförsäkringssystemen som a- kassan och sjukförsäkringen konvergerade med det behovsprövade bidraget försörjningsstöd? Det är väl ändå samma pengar Eller? Integriteten Det är stor skillnad på behovsprövade stöd och icke behovsprövade försäkringar, inte minst integritetsmässigt. Om du blir arbetslös och ska få a- kassa behöver du inte sälja bilen och hemmet. Det kan du behöva om behovet bedöms bli långvarigt och bilen och hemmet har ett värde som motiverar försäljning. I försörjningsstödet får du hela din ekonomiska livssituation kartlagd och har du en partner eller förälder med inkomst måste du i första hand leva på den personen. I försörjningsstöd räknas hushållets inkomster, inte vad du som individ har haft för inkomster i historien. När du får a- kassa studerar man bara om du uppfyller arbets- och medlemsvillkoret samt står till arbetsmarknadens förfogande. Vad du äger eller vem du lever med är likgiltigt. Administrationen Visserligen är det svårt att jämföra olika system med varandra. Men det finns beräkningar som visar att snittkostnaden för handläggning av ekonomiskt bistånd ligger på kronor i månaden. 30 Administrationskostnaden som andel av totalbudgeten inom försörjningsstöd ligger på runt 70%. Det ska jämföras med arbetslöshetsförsäkringen som bedöms ligga på en kostnad per ersättningsdag på runt 57 kronor 31 och administrationskostnaden som andel av totalbudgeten ligger i de största a- kassorna som de flesta är med i på 10-20%. 32 Socialtjänsten är inte experter på rehab och jobbförmedling De som arbetar med ekonomiskt bistånd är kompetenta i det de gör, men de är inte utbildade arbetsförmedlare eller kunniga inom rehabilitering, utan har sin gedigna utbildning inom socialt arbete. Det är något helt annat. Att personer vars enda problem är att de är arbetslösa eller sjuka och behöver rehabilitering är hos tjänstemän med en annan professionalitet är resursslöseri, både för den tjänstemannen och socialtjänsten och för individen som får ett mindre träffsäkert bemötande i den problematik man har. Det blir uppenbart att socialtjänsten inte är den myndighet som bäst kan hjälpa de här personerna till ett jobb eller en rehabilitering. Huvudansvaret för rehabilitering bör ligga hos hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och arbetsgivaren, samt att ansvaret för arbetslöshetsbekämpningen hos Arbetsförmedlingen. Sedan är god samverkan mellan socialtjänsten och dessa myndigheter så klart helt avgörande för goda resultat. 30 gäller Sammanställning av arbetslöshetskassornas ekonomi och verksamhet för åren , Arbetslöshetskassornas samorganisation. s. 10 graf Ibid, s 15 graf 6.5 Akademikerförbundet SSR 25

26 Man kommer längre ifrån nästa jobb Såväl svenska som internationella studier pekar på att man kommer längre ifrån nästa jobb om man är i försörjningsstöd än om man är i a- kassa. Till exempel säger Eva Mörk i en bilaga till Långtidsutredningen 2011 att sannolikheten att delta i ett (arbetsmarknadspolitiskt, min anm!) program är nästan 15 procentenheter lägre i gruppen med enbart försörjningsstöd i jämförelse med de som har a- kassa. 33 Frågar man arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen så skulle samma bild bekräftas. De som befinner sig i arbetslöshetsförsäkring prioriteras vad det gäller tillgång till arbetsmarknadsåtgärder än de som är i försörjningsstöd. Inte minst om de är på väg att få slut på sina a- kassedagar och behöver kvalificera sig för nya genom en arbetsmarknadsåtgärd. Även EU- kommissionen har i en rapport dragit slutsatsen att arbetslösa med arbetslöshetsförsäkring har större chanser att hitta ett arbete än de utan. De har jämfört ett stort antal EU- länder och sett att högre täckning av arbetslöshetsersättning ökar chansen att komma i arbete: At the individual level, the unemployed receiving unemployment benefits have greater chances to be working the year after compared to those who are not receiving any. This result highlights a positive relationship between unemployment benefits recipiency and transitions back to employment. 34 Källa: Employment and Social Developments in Europe 2013, EU- kommissionen s Från försörjningsstöd till arbete Hur kan vägen underlättas? S Employment and Social Developments in Europe 2013, EU- kommissionen s Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

27 Försäkringslinje istället för bidragslinje => Arbetslinjen Försörjningsstöd är inte det bästa sättet att coacha människor till nästa jobb. Det är inte heller det bästa sättet att rehabilitera sjuka tillbaka till det jobb de hade eller till nästa jobb. Såväl svenska som internationella erfarenheter visar det tydligt. Vad vi också vet är att rehabilitering och jobbsökade är hårt heltidsjobb. Om du samtidigt måste vända på varenda krona, sälja bilen och vända upp och ner på hela din ekonomi så ökar inte sannolikheten att du kommer i jobb. Idén med arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring som bygger på inkomsttrygghet är just att pengarna ska vara det minsta problemet när du är arbetslös. SÅ är det inte idag! Det för längre bort från nästa jobb. Ännu tydligare blir det när personer har försörjningsstöd bara för att de väntar på barnomsorgsplats. Hur tunn får den generella välfärden bli egentligen. Detta är personer som, i normalfallet, har ett jobb att gå till som de klarar sig på. Ändå kan de inte göra det utan måste leva på bidrag. Den linjen som nu drivs där arbetslösa och sjuka med läkarintyg pressas ut i försörjningsstöd är inte en arbetslinje. Det är den ultimata bidragslinjen. Det vi förespråkar är att vi måste tillbaka till en försäkringslinje som i sin tur leder vidare till arbetslinjen. Rätt person på rätt plats leder mer rätt Trygghetssystemen är experter på sina respektive fält och om rätt person är på rätt ställe så blir systemen effektivare. De som jobbar på Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, pensionsmyndigheten och Försäkringskassan är experter på sina respektive fält och vet hur de ska stödja för jobb, rehabilitering, eller som i försörjningsstöd för sociala eller andra problem, som inte enbart beror på att du är arbetslös eller sjukskriven med läkarintyg. Så skapas bäst förutsättningar för att få människor i jobb! Akademikerförbundet SSR 27

28 Vad säger de som jobbar med försörjningsstöd? Akademikerförbundet SSR organiserar såväl de som arbetar på Arbetsförmedlingen som arbetsförmedlare som de som jobbar med försörjningsstöd inom kommunernas socialtjänst. Vi har dessutom många medlemmar på Försäkringskassan, på a- kassorna samt i andra delar av välfärden. Med hjälp av undersökningsföretaget Novus frågade vi socialsekreterare och chefer som jobbar inom försörjningsstöd 35 hur de såg på trygghetssystemen kopplade till försörjningsstödet (334 respondenter). Det vanligaste svaret från socialsekreterarna på vad som skulle förbättra arbetssituationen för dem, förutom ökad budget, är om det fanns färre försörjningsstödstagare, (se bilaga 5). 44 % uppger att färre försörjningsstödstagare skulle förbättra arbetssituationen. På följdfrågan varför de tror att de inte kan utnyttja hela sin kompetens i arbetet svarar 74% att det beror på för mycket administration/dokumentation och 71 % (många svar är möjliga) uppger att de har för mycket rutinarbete, tex utbetalningar av ekonomiskt bistånd. 90 procent av de tillfrågade som arbetar inom ekonomiskt bistånd anser att det finns grupper av klienter som är hänvisade till försörjningsstöd men som inte borde finnas där. Främst gäller det sjuka (87%), nyanlända (53%) och arbetslösa (44%). På frågan om hur stor andel av klienterna som uppfyller kraven på försörjningsstödet att det ska vara det sista skyddsnätet och en tillfällig hjälp är det vanligaste svaret att mellan 1 och 24 % av klienterna uppfyller det syftet. På frågan om varför det inte uppfylls är det vanligaste svaret (53%) att klienterna borde få försörjning från andra trygghetssystem. Näst vanligast svar (37%) är att många får försörjningsstöd allt längre. När vi frågar cheferna inom socialtjänsten uppger de att de skulle prioritera rustande och förebyggande insatser för de som befann sig längst ifrån egen försörjning och sex av sju som idag befinner sig i försörjningsstöd fick sin försörjning från annat håll. Näst vanligast var förebyggande arbete (32%) och sedan mer evidensbaserade och kostsamma insatser (23%). På frågan om vilka samhällsförändringar som skulle förbättra möjligheterna att göra ett professionellt arbete nämndes bland cheferna i första hand en mer inkluderande arbetslöshetsförsäkring (40%) och sjukförsäkring (40%) och i andra hand en mer prioriterad socialbudget samt en flerårig budgetstrategi tex i form av sociala investeringsfonder. 35 Hela undersökningen kan hämtas på och heter Kartläggning: Hur ser Akademikerförbundet SSRs medlemmar på försörjningsstödet? mars Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

29 Källor Akademikernas a- kassa (2013). Arbetslöshetsrapporten Akademikerförbundet SSR (2013). Försörjningsstödets framtid försörjningsstödstagare borde bort! Arbetslöshetskassornas samorganisation (2013). Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2013. Arbetslöshetskassornas samorganisation (2013). Sammanställning av arbetslöshetskassornas ekonomi och verksamhet för åren Arbetslöshetskassornas Samorganisation (2012). Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren Arbetslöshetskassornas Samorganisation (2008). Historik över Arbetslöshetsförsäkringen från Dir 2014:39, Kommittédirektiv. Stöd och krav avseende arbetslösa personer som tar emot ekonomiskt bistånd. Stockholm: Socialdepartementet. Edelbalk, Per Gunnar (2012). Den svenska arbetslöshetsförsäkringen Från KAS till Alfakassan. Working- Paper Serien Nr , Socialhögskolan, Lunds universitet. EU- Kommissionen (2013). Employment and Social Developments in Europe 2013 (ISSN web ). Försäkringskassan (2014). Försäkringskassans årsredovisning Försäkringskassan (2013). Socialförsäkringen i siffror Försäkringskassan (2013). Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling - Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år Försäkringskassan (2012). Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2012:6) om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad för Försäkringskassan (2011). Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen. Socialförsäkringsrapport 2011:6. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2013). Arbetslöshetskassornas årsredovisningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2009: 7). Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning. Kjellberg, Anders (2013). Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivar- förbund och fackförbund. Sociologiska institutionen, Lunds Universitet. Akademikerförbundet SSR 29

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Tio frågor på temat #LagaVälfärden

Tio frågor på temat #LagaVälfärden Tio frågor på temat #LagaVälfärden En frågesport om välfärden Vi har förberett tio frågor om välfärden. Ni kan så klart ändra, lägga till eller ta bort efter behag. Efter frågorna finns en sida med svarstalong

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

En försäkring i fritt fall

En försäkring i fritt fall A-kassan En försäkring i fritt fall En fungerande arbetslöshetsförsäkring utgör en av grundpelarna i den svenska modellen. Frågan är om någonsin en så viktig försäkring försämrats så snabbt med så svåra

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

3. I arbetsmarknadsprogram utan aktivitetsstöd

3. I arbetsmarknadsprogram utan aktivitetsstöd 3. I arbetsmarknadsprogram utan aktivitetsstöd - Familjer och kommuner i Stockholms län får täcka upp för arbetslöshetsförsäkringens brister Februari 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Jobb- och utvecklingsgarantins

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

8 myter och 8 sanningar om A-kAssAn

8 myter och 8 sanningar om A-kAssAn 8 myter och 8 sanningar om A-kAssAn A-kassan är helt central i tider med hög arbetslöshet. Den ska ge trygghet för de som blir av med jobbet. Men a-kassan är idag välfärdens sorgebarn. Fler står oförsäkrade

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2011

Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2011 Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2011 SO är en fristående och opolitisk serviceoch intresseorganisation för landets 31 a- kassor. Uppdraget är lagreglerat och går bland annat ut på att

Läs mer

Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012

Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012 Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012 2 3 SO är en fristående och opolitisk service- och intresseorganisation för landets 30 a-kassor. Uppdraget är lagreglerat och går bland annat ut

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Välkommen till TCOs hearing om En modern a-kassa TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Eva Nordmark, TCOs ordförande Varför måste försäkringen reformeras i grunden? Orimligt få omfattas av försäkringen

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

Bara en av tio heltidare får 80 procent

Bara en av tio heltidare får 80 procent Bara en av tio heltidare får 80 procent En stor majoritet av alla arbetslösa är underförsäkrade. Endast 13 procent av heltidarna får 80 procent av sin tidigare inkomst. Inkomstskyddet vid arbetslöshet

Läs mer

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se Trygghetsutsikter Nummer 3-juli 2004 Eva Adolphson är Länsförsäkringars expert på social- och avtalsförsäkringar eva.adolphson@lansforsakringar.se Telefon 08-588 408 31, 073-96 408 31 Orimligt stora skillnader

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd BILD Ekonomiskt bistånd Socialnämnden Laholms kommun Besöksadress: Lantmannagatan 3 Öppettider reception: måndag-onsdag 10-16, torsdag 10-17 och fredag 10-15. Lunchstängt

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 om arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 Innehåll Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring... 4 Grundvillkor... 4 Medlemskap... 4 Inträde genom arbete... 5 Medlemsavgift... 5

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda av Laura Larsson 25 november 2002 IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), Kyrkogårdsgatan 6, Box 513, 751 20 Uppsala. Tel: 018-471 70 82, e-post:

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen

arbetslöshetsförsäkringen omuppdaterad september 2008 arbetslöshetsförsäkringen Innehåll Inledning: Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring...4 Grundvillkor...4 Medlemskap...5 Inträde genom arbete...5 Medlemsavgift...6

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2015 Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET I förköpsinformationen framgår den information som Bliwa enligt lag ska lämna innan

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen på över

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna

Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna Försörjningsstöd som levebröd Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna En uppföljning Ingrid Nyström Svensk Dalarnas forskningsråd, juni

Läs mer

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2014 Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET Du som är medlem i Finansförbundet har genom ett samarbete mellan Finansförbundet och Bliwa möjlighet

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt 1 (10) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun.

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun. Frågor och svar om ekonomiskt bistånd lättläst Artikelnummer 2006-114-4 Här kan du läsa frågor och svar om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd är pengar du söker från socialtjänsten så att du klarar

Läs mer

Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen

Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen - En underlagspromemoria från Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen Inledning Arbetslöshetskassornas

Läs mer

REMISSVAR Rnr 85.06. Till Näringsdepartementet. En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast till proposition N2006/8076/A

REMISSVAR Rnr 85.06. Till Näringsdepartementet. En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast till proposition N2006/8076/A Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-10-30 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 85.06 Till Näringsdepartementet En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast

Läs mer

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Socialförsäkringarna för studenten Socialförsäkringarnas grundläggande principer och finansiering: Arbetsgivaravgifter

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar En frisk affär - Slopat sjuklöneansvar Rapport Februari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning och våra förslag... 2 Bakgrund och teori... 3 Arbetsgivarens kostnadsansvar... 3 Högkostnadsskydd... 3 Socialförsäkringsutredningen...

Läs mer

Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen

Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04)

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Så fungerar. arbetslöshetsförsäkringen

Så fungerar. arbetslöshetsförsäkringen Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad augusti 2013 Innehåll Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring.... 3 Grundvillkor.... 3 Medlemskap... 3 Inträde genom arbete... 4 Medlemsavgift....

Läs mer