Året då a-kassan blev lägre än försörjningsstöd

Transkript

1 Året då a-kassan blev lägre än försörjningsstöd Om hur trygghetssystemen kollapsat och försörjningsstödet tar smällen Akademikerförbundet SSR April 2014 En rapport inom ramen för: Trygghet före försörjningsstöd

2 2014 Akademikerförbundet SSR Rapporten är skriven av Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR Box , Stockholm akademssr.se 2 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Trygghetssystemens konstruktion... 6 Arbetslöshetsförsäkringen a- kassan... 7 Medlemsraset... 8 Den krympande andelen som får a- kassa... 9 De fallande ersättningsnivåerna kronor mindre i månaden Var är resten? Sjukförsäkringen Ersättningarna i sjukförsäkring och SA- ersättning Dramatiken: det lågintensiva, långsiktiga och icke- besluten Försörjningsstödets syfte och konstruktion Bara var sjunde har försörjningsstöd av rätt skäl Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd Varför är det sämre med försörjningsstöd? Integriteten Administrationen Socialtjänsten är inte experter på rehab och jobbförmedling Man kommer längre ifrån nästa jobb Försäkringslinje istället för bidragslinje => Arbetslinjen Rätt person på rätt plats leder mer rätt Vad säger de som jobbar med försörjningsstöd? Källor Bilaga 1 Orsaker till försörjningsstöd Bilaga 2 Vår alternativa gruppering av orsaker till försörjningsstöd Bilaga 3 Excelunderlag rörande beräkningar Bilaga 4 Tidsserie över hur försörjningsstöd & a- kassa beräknats över tid Bilaga 5 Novusenkät urval Socialsekreterarna Cheferna Akademikerförbundet SSR 3

4 Sammanfattning De senaste decennierna visar på en dramatisk förändring av de svenska trygghetssystemen. De som från början var tänkta att baseras på inkomstbortfallsprincipen håller nu på att bli trygghetssystem på samma nivå som försörjningsstöd. Mest dramatiska förändringar ser vi i arbetslöshetsförsäkringen. Visserligen är 70% av arbetskraften medlem i a- kassan men av de öppet arbetslösa får endast fyra av tio a- kassa. Och om det förr var nästan alla som fick ut 80 procent av sin lön i a- kassa är det nu bara en av tio. I tolv år har den maximala dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen legat på 680 kronor om dagen. Varje år politikerna har beslutat att den inte ska höjas har den gröpts ur. Ingen kan idag få ut mer än kronor i månaden efter skatt i arbetslöshetsförsäkring. Det motsvarar en bruttolön på kronor i månaden. Långt under ingångslöner för nästan alla jobb. A- kassan är inte längre en omställningsförsäkring mellan jobb utan en övergång från en vettig ekonomisk situation till ekonomiskt undantagstillstånd. En sådan livssituation minskar dramatiskt förutsättningarna att hitta nästa jobb. Med sjukförsäkringen är trenden tydlig åt samma håll men det har inte gått lika långt eftersom taket räknas upp med prisutvecklingen. Dock halkar sjukpenningen efter reallöneutvecklingen. Även här ser vi därför att en allt mindre andel av de sjuka får ut 75 eller 80 procent av inkomsten. Allt fler menar att om vi inte rustar upp sjukförsäkringen nu kommer även den att lämna idén om inkomstbortfallsprincipen. Samtidigt med denna utveckling av allt tunnare socialförsäkringar har försörjningsstödet som ska garantera en skälig levnadsnivå räknats upp utifrån de verkliga kostnader klienterna har. I år överstiger försörjningsstödet därför ett flertal olika typfamiljer i kronor räknat den maximala a- kassenivån. Till exempel får en ensamstående person med sjukdomsbild boende i Stockholm ut kronor efter skatt. På sidan 23 kan du se hur kurvorna nu korsar varandra. Av de som har försörjningsstöd idag uppfyller endast en av sju kraven att det ska vara det sista skyddsnätet och en tillfällig hjälp. Sex av sju borde ha sin försörjning från annat håll. Nästan hälften personer har försörjningsstöd enbart för att de är arbetslösa för att de är sjuka med läkarintyg. Försörjningsstödet var inte tänkt som en behovsprövad alternativ a- kassa eller som en sämre reserv- sjukpenning, men så är det nu. Politikerna har fattat både drastiska beslut som försämrat trygghetssystemen, men också undvikit att fatta viktiga beslut som att indexera dagersättningen i a- kassan. Det har lett till att hela trygghetskartan håller på att ritas om och alla system närmar sig nu skälig levnadsnivå. Var det verkligen så det var tänkt? Och är det verkligen så vi vill ha det? 4 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

5 Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor. Fredrik Reinfeldt, statsminister (m) nämner att föräldrar och partner kan ge hjälp vid arbetslöshet istället för a- kassa. SvD 20/ Akademikerförbundet SSR 5

6 Trygghetssystemens konstruktion Den svenska välfärdsmodellen bygger på idén om den generella välfärden med en vård, skola och omsorg efter behov och tillgänglig för alla. Till det har sedan de inkomstbaserade trygghetssystemen tillkommit vars idé var och är att garantera en rimlig inkomst, även vid arbetslöshet och sjukdom. Ofta har nivåer på 75 till 90 procent av den tidigare inkomsten varit det gängse och gällt merparten av arbetskraften. Den förförståelse vi till mans har av trygghetssystemen är just denna det vill säga att man får ut motsvarande nästan hela sin lön när man är sjuk eller arbetslös, förutom om man har kolossalt hög lön, för något tak måste rimligen finnas. Och denna bild har stämt väl med verkligheten rätt länge. Sjukförsäkringen i en form liknande denna bild har funnits länge infördes en allmän sjukförsäkring med inkomstrelaterad sjukersättning. Den första frivilliga statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen infördes Och även om de tidiga arbetslöshetskassorna inte hade ett ersättningssystem på samma sätt som sjukförsäkringen utan istället byggde på en dagersättning var de ändå inkomstrelaterade. Till exempel beskrevs a- kassan så här 1974: Försäkringsersättningen utgick i form av en dagpenning och kassamedlemmarna var placerade i någon av tio dagpenningklasser. Dagpenningen fick dock inte överstiga 91,7 procent av den arbetslöses tidigare dagsförtjänst. 1 Den allmänna föreställning som finns om arbetslöshetsförsäkringen är lik den situation som gällde Då fanns jämfört med 1974: fler kassamedlemmar, dagpenningen och statsbidragen var högre, karensen var borttagen och ersättningstiden i stort sett obegränsad. 2 Så är det INTE längre! Vi ska i den här rapporten studera, utan att ha några ambitioner at vara heltäckande, hur de trygghetssystem vi har, i allt mindre utsträckning är just det det vill säga system för trygghet. I trygghet har vi nu i runt ett halvsekel tänkt oss inkomstrelaterad trygghet vid sjukdom och arbetslöshet på en nivå motsvarande % av lönen som alla (eller de allra flesta) omfattas av om man är sjuk eller arbetslös. Den bild som tornar upp sig, och som accentueras med en rasande fart just nu, är istället ett system som omfattar allt färre och som i allt mindre utsträckning kan kallas inkomstbaserat. Vad vi ser är istället att trygghetssystemen urholkas i förhållande till reallöneutvecklingen och valda delar av dem, i rasande takt, närmar sig skälig levnadsnivå (fd existensminimum), dvd den nivå där försörjningsstödet (fd socialbidraget) ligger. 1 Den svenska arbetslöshetsförsäkringen Från KAS till Alfakassan, Per Gunnar Edebalk, s 3. 2 Ibid. s Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

7 Arbetslöshetsförsäkringen a- kassan Arbetslöshetsförsäkringen är tänkt som en omställningsförsäkring i väntan på nästa jobb. Grundtanken har varit att du ska ha sådan inkomst vid arbetslöshet att du kan lägga all energi på att söka nytt jobb, och inte behöva oroa dig för din ekonomi under arbetslöshet. Även om arbetslöshetsförsäkringen har varit frivillig har ändå grundtanken varit att de flesta ska välja att vara med i en a- kassa och därmed erhålla inkomsttrygghet under arbetslöshet. Så var också fallet under lång tid var till exempel 89% av arbetskraften med i en a- kassa och ända fram till 2005 var 84 % av arbetskraften mellan 16 och 64 år medlem i en a- kassa (3,8 miljoner individer). Sedan dess har andelen fallit till runt 70% av arbetskraften (3,4 miljoner individer). 3 Till det kommer att olika typer av förändringar vad det gäller a- kassans villkor har gjort att andelen av de öppet arbetslösa som får a- kassa har minskat dramatiskt. Idag får runt 40% av de arbetslösa a- kassa. Motsvarande siffra 2006 var till exempel 80 %. Så vad som har hänt är att från att närmare 90% var medlemmar i en a- kassa är den siffran idag 70%. Till det kommer att allt färre har rätt till a- kassa, och färre får den. En siffra som halverats på bara åtta år. Till det kommer ersättningsnivån. Det som i a- kassans begynnelse kunde betyda att man de flesta fick nästan hela sin lön i a- kassan har nu blivit att nästan igen får det. Av tidigare heltidsanställda är det inte mer än en av tio som får 80% av sin tidigare lön i arbetslöshetsersättning. Alla dessa faktorer: medlemsraset den krympande andelen som får a- kassa de fallande ersättningsnivåerna har lett till ett systemskifte för svensk a- kassa. Den är inte längre en inkomstbaserad omställningsförsäkring. Den är möjligen ett alternativt försörjningsstöd på (i bästa fall) skälig levnadsnivå. Men vi återkommer till det senare. I detta kapitel ska vi istället syna varför det blev så här och om det var meningen 3 Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Anders Kjellberg, tabell 17, s Akademikerförbundet SSR 7

8 Medlemsraset Löpande genom åren har det hela tiden skett förändringar av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. 4 Ersättningsnivåer har höjts och sänkts, inträdesvillkor har förändrats och grundbelopp och dagpenning har succesivt höjts. Men inget år kan jämföra sig med 2007 vad det gäller antal reformer, och framförallt för a- kassan förödande effekter: medlemsraset i de fackliga a- kassorna under 2007 kan inte tillskrivas något annat än avgiftshöjningen (inklusive den borttagna skattereduktionen). Under 2007 förlorade de fackliga a- kassorna medlemmar eller var tionde medlem. Avhoppen från a- kassorna började redan under hösten 2006 så snart det efter valutgången i september 2006 stod klart vad som tämligen omgående var att vänta. Under sista kvartalet 2006 förlorade de fackliga a- kassorna medlemmar. Sammanlagt förlorade de fackliga a- kassorna ca medlemmar under 2007 och 2008 (inklusive 4:e kvartalet 2006 nästan medlemmar). 5 På bara ett drygt år försvann alltså närmare en halv miljon medlemmar från a- kassan och orsakerna kan inte förklaras av något annat än de politiska reformer den nytillträdda regeringen gjorde. I rutorna till höger kan ni se vilka de största var. En av de reformer som hade allra störst effekt var den förhöjda finansieringsavgiften till staten som ledde till, för vissa a- kassor, dramatiska höjningar av medlemsavgiften. Den högsta avgiften var till exempel före reformen 120 kronor, men efter 444 kronor. 6 Tanken från regeringens sida var att avgifterna skulle spegla arbetslösheten i den sektorn och därmed pressa ner lönekraven och därmed lönenivåerna och på så sätt få upp sysselsättningen i den sektorn. Det var ett resonemang som möjligen hade stöd i en del ekonomisk teori, men som i verkligheten inte hade någon sådan effekt, inte minst för att arbetslöshetskassornas avgränsningar, sällan motsvaras av samma gränser inom avtalsområdena. Sju år senare har regeringen insett att så var fallet och tagit bort arbetslöshetsavgiften, men skadan var ändå skedd, i att nästan en halv miljon medlemmar lämnade a- 4 För en gedigen genomgång av det läs Historik över Arbetslöshetsförsäkringen från 1885 av SO 5 Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Anders Kjellberg, s Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012, SO, s Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

9 kassan för att den blev väldigt dyr, för att inte tala om de som lämnade för att de ändå inte skulle få a- kassa när de blev arbetslösa. Som tydligt syns i nedanstående graf är det ett medlemstapp som a- kassorna på inget sätt har tagit igen, även om antalet medlemmar ändå ökar sakta (dock ej som andel av arbetskraften) Antal medlemmar mars 2006 till dec mar-06 jul-06 nov-06 mar-07 jul-07 nov-07 mar-08 jul-08 nov-08 mar-09 jul-09 nov-09 mar-10 jul-10 nov-10 mar-11 jul-11 nov-11 mar-12 jul-12 nov-12 mar-13 jul-13 nov-13 Den krympande andelen som får a- kassa I och med de dramatiska förändringarna och försämringarna av vilka som kvalificerar sig för a- kassa, inte minst skärpningen av arbetsvillkoret, att studerandevillkoret togs bort, samt det stora bortfallet av medlemmar har på mindre än tio år lett till att endast runt 40% av de öppet arbetslösa idag får a- kassa mot en nivå på runt 80 % så sent som Även antalet som får ut a- kassa har minskat dramatiskt. Källa: Arbetslöshetsrapporten 2013, AEA Akademikerförbundet SSR 9

10 De fallande ersättningsnivåerna Med så stora förändringar av såväl antalet medlemmar, som villkoren och antalet och andelen skulle man kunna anta att de ändå har varit de mest dramatiska. Så är dock inte fallet. Den mest dramatiska förändringen är den som har skett med anledning av politikernas notoriska vilja att INTE göra något. Det gäller arbetslöshetsförsäkringens dagersättning. Andra trygghetssystem, som till exempel sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen baseras på din inkomst och har ett ersättningstak som baseras på prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet räknas upp årligen och det sker automatiskt. Därmed har de trygghetssystemen tillåtits följa, inte den reala löneutvecklingen, men väl prisutvecklingen. Så är inte fallet med arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringens tak har istället konstruerats i form av att det finns en maximal dagersättning. Fram till 2002 höjdes den, om än inte i takt med prisutvecklingen, men ändå med den grundtanken. Taket i försäkringen hade i och för sig höjts från 495 kronor per dag år 1990 till 580 kronor år 1998 men realt sett innebar detta en sänkning med cirka fem procent. 7 Men sedan 2002, dvs sedan tolv år, tillbaka har den inte höjts. Den högsta dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen är idag, precis som då, 680 kronor om dagen. Under samma period som a- kassans maximala dagersättning har höjts med 0 % har löneutvecklingen för löntagarkollektivet varit runt 33 procent! 8 Det innebär att andelen som får 80 procent av sin lön i a- kassa när de blir arbetslösa faller dramatiskt år från år. För 2013 har Samorganisationen räknat fram att de utgör 13 % av ersättningstagarna heltidsanställningar före arbetslöshet. Källa: Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2013, SO 7 Den svenska arbetslöshetsförsäkringen Från KAS till Alfakassan, Per Gunnar Edebalk. s Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012, SO, s 11 som i sin tur använt Medlingsinstitutets lönestatistik historiska serier Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

11 2 264 kronor mindre i månaden A- kassan släpar tydligt efter reallöneutvecklingen. Jämför man a- kassans frysta maxnivå på kronor i månaden sedan 2002, med vad den skulle varit idag om den hade räknats upp med reallöneutvecklingen för arbetare, var skillnaden kronor 2012 för att stiga till kronor Det är nästan ett halvt garantibelopp (som är 4928 kronor per månad). Så mycket mindre i kronor räknat har en arbetslös idag i jämförelse med 2002, omräknat i dagens penningvärde. I grafen på sidan 22 syns det här växande glappet tydligt. Den föreställning många har om arbetslöshetsförsäkringen att den ska ge 80 procent av lönen gäller idag alltså ingen som har mer än kronor i månadslön, vilket efter skatt (med en skatt på 30 procent) ger maximalt cirka kronor i månaden i plånboken. Garantibeloppet i sin tur stannar efter skatt på under kronor i månaden! Vem kan kalla det inkomsttrygghet och framförallt, vem kan leva på det? Var är resten? Med tanke på att endast runt 40 procent av de öppet arbetslösa ( ) inskrivna på Arbetsförmedlingen får a- kassa, plus att cirka i februari 2014 deltog i program genom arbetsförmedlingen och därmed fick aktivitetsstöd, kan man fundera över var de resterande arbetslösa får sina inkomster ifrån, och var de som inte kan leva på eller kronor i månaden efter skatt får sina pengar ifrån? Vi vet inte mycket om de här personerna. Många lever säkert på partners, föräldrar eller på sparade medel. De befinner sig i alla fall inte i en rimlig inkomsttrygghet. Vad vi vet är att alldeles för många befinner sig i försörjningsstöd, det som förr kallades socialbidrag. Inte av det skäl som är försörjningsstödets syfte, utan enbart för att de är arbetslösa arbetslösa hade försörjningsstöd 2012 ( ). Arbetslösa 10 Har a- kassa (40 % av ) Har aktivitetsstöd 12 - varav med ersättning som kompletteras med försörjningsstöd Arbetslös helt i försörjningsstöd Oklar försörjning Vi använder här Medlingsinstitutets prognos för reallöneökningar på 2,5 % för Denna tabell innehåller mycket avrundade siffror och är bara för att synliggöra mörkertalets ungefärliga storlek. 11 Arbetsförmedlingens månadsstatistik år. Feb Ibid Akademikerförbundet SSR 11

12 2009 frågade Arbetsförmedlingen ett urval av arbetssökande om deras andra inkomstkällor. Då framgick att 12 % av de arbetssökande hade sin försörjning från försörjningsstöd vilket vi vet är en siffra som idag är ännu högre. Källa: Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning, 2009:7, s 59. Allt mer, vilket vi ska se mer av senare, börjar a- kassan och försörjningsstödet bli ungefär samma sak i kronor räknat. Vad som då händer är att vi lämnar idén om den inkomstbaserade omställningsförsäkringen och närmar oss något annat. En indikation på det visar sig tydligt följande tabell från samma undersökning från Arbetsförmedlingen. Där vittnar de som har fler inkomster förutom a- kassa, att merparten ändå inte klarar sig på de inkomster de har. Har de inte någon a- kassa kan man anta att andelen som inte klarar sig är ännu högre. 12 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

13 Källa: Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning, 2009:7, s 60. I sin rapport A- kassan kvar i strykklass från spekulerar TCO om att a- kassan eventuellt är på väg att bli en grundtrygghetsmodell. När merparten av de som har a- kassa och andra inkomster till det, redan 2009 vittnar om att de inte klarar sig på den, är vi inte på väg in i en grundtrygghet, utan faktiskt, till något ännu sämre. Men vi återkommer till det. 13 Svensk A- kassa kvar i strykklass, 2010, s 29. Akademikerförbundet SSR 13

14 Sjukförsäkringen På samma sätt som arbetslöshetsförsäkringens idé är att du ska kunna behålla en rimlig inkomst och därmed standard, även om du blir arbetslös, gäller samma grundtanke för sjukförsäkringen. Även om du är sjuk och inte kan få lön genom ett förvärvsarbete ska du kunna leva ett rimligt bra liv, också ekonomiskt, tills du blir frisk och/eller rehabiliterad. Både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkring är centrala delar i vårt socialförsäkringssystem. Trots detta är de väldigt olika konstruerade vilket beror såväl på historiska skäl som på skäl som handlar om att de har olika syfte och därmed olika konstruktioner. Vi ska här inte gå in på sjukförsäkringens konstruktion i detalj, men viktigt att dra sig till minnes är att stora förändringar gjordes av sjukförsäkringen under 2008 samt 2010 med det uttalade syftet att minska det så kallade utanförskapet, få människor snabbare i arbete efter sjukskrivning samt få ner antalet i sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Tanken var därmed också att skapa en tydligare brygga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen genom att slussa långtidssjukskrivna med arbetsförmåga till Arbetsförmedlingen för att genom arbetslivsintroduktion med aktivitetsstöd komma närmare en egen försörjning. Effekterna av de förändringar som gjordes 2008 och 2010 är att antalet personer som befann sig i sjukförsäkringen och sjuk- och aktivitetsersättningen (SA- ersättning) minskade. Många utförsäkrades, en hel del gick in i arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen och en del gick tillbaka till arbete. En tydlig minskning sågs även i antalet nybeviljade sjukersättningar visade det sig dock att antalet med sjukpenning och SA- ersättning ökade igen. Vanliga förklaringar var: En stor del av de som nått den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen började återvända till Försäkringskassan efter sin karenstid hos Arbetsförmedlingen. Förändringarna i regelverket kring sjukersättningarna Avskaffandet av den tidsbegränsade ersättningen Skärpningen av reglerna för att beviljas stadigvarande ersättning Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen, Socialförsäkringsrapport 2011:6, Försäkringskassan, s De tre sista är förklaringar försäkringskassan själv uppger i Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013, s Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

15 Källa: Försäkringskassan, Månadsuppföljning sjukförsäkringen, hemsidan Det vi med stor sannolikhet kan anta är att förändringar i sjukförsäkringen samt i SA- ersättningen också påverkar andra trygghetssystem. Vårt intresse i denna rapport är framförallt hur sjukförsäkringssystemet hänger ihop med försörjningsstödet. Som vi ska se senare finns det en stor grupp personer som uppbär försörjningsstöd och där orsaken för det anges till att man är sjukskriven med läkarintyg men har otillräcklig, ingen eller väntar på sjukpenning. Till det kommer gruppen som är beviljad SA- ersättning, men när den är otillräcklig eller om personen väntar på den. Två faktorer framstår som viktigare än andra för att förklara varför sjukskrivna med läkarintyg befinner sig i försörjningsstöd och inte enbart i sjukförsäkring eller sjukersättning: Regelförändringar: dvs sådant som bortre parenteser, hårdare kriterier, annorlunda arbetsförmågebedömning mm. Kategorin sjukskriven med läkarintyg som inte har sjukpenning påverkas rimligen direkt av detta. Ersättningsnivåer och tak: Kategorierna som anger otillräcklig ersättning såväl för sjukpenning som för SA- ersättning lär påverkas av detta. Ersättningarna i sjukförsäkring och SA- ersättning Ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen baseras på ett procenttal av den sjukpenninggrundade inkomsten (SGI), ofta på nivån, 75 eller 80 procent. Taket för ersättning från sjukförsäkringen är satt till 7,5 prisbasbelopp. 16 Det innebär att för inkomster över kronor i månaden brutto beräknas och utgår ingen sjukförsäkring. Att knyta taket i sjukförsäkringen till prisbasbeloppet gör att sjukpenning följer med prisökningarna i samhället. 16 Prisbasbeloppet för 2014 är satt till kronor. Akademikerförbundet SSR 15

16 Vad den konstruktionen dock inte säkrar emot är reallöneutvecklingen. Vad vi kan se är att sjukpenningen så klart hänger med prisutvecklingen 17, men att den inte hänger med reallöneutvecklingen. Sedan 1980 har sjukförsäkringens andel av en genomsnittlig industriarbetares nettolön tydligt fallit. Ännu tydligare tapp är det så klart om man istället räknar på en genomsnittlig tjänstemans nettolön. Källa: Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv s 26. På sikt kommer det att innebära att man även i sjukförsäkringen lämnar iden om inkomstbortfallsprincipen: Ersättningarna vid sjukdom och arbetsskada har reducerats kraftigt. Om ersättningarna i framtiden inte räknas upp i takt med reallöneutvecklingen innebär det i praktiken att Sverige överger den modell som via lagstiftning tidigare gett inkomstbortfallsskydd för de allra flesta heltidsarbetande. 18 Så även om det är uppenbart att en låsning av ersättningsnivåerna till prisbasbeloppet som är fallet i sjukförsäkringen är väsentligt bättre än att knyta dagersättningen till ett inte indexuppräknat krontal som arbetslöshetsförsäkringen, ser vi att inte bara arbetslöshetsförsäkringen släpar efter inkomsterna i samhället, utan även sjukförsäkringen vilket nu har varit fallet i mer än tre decennier. 17 Förutsatt att prisbasbeloppet beräknas på ett korrekt sätt jämfört med prisutvecklingen. 18 Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv s Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

17 Dramatiken: det lågintensiva, långsiktiga och icke- besluten Vad vi ser är att mycket händer inom våra trygghetssystem men att de har en annan logik än till exempel de dramatiska förändringarna i a- kassan 2007 och i sjukförsäkringen Vi ser att trygghetssystemen har blivit betydligt tunnare i ett flertal avseenden: Regelförändringar Ersättningsnivåer Avsaknaden av indexuppräkning eller att indexuppräkningen inte följer reallöneutvecklingen, vad det gäller dagersättning i a- kassa och takbeloppen i sjukförsäkringen. För sjukförsäkringen började denna nedgång från och med 1980, för arbetslöshetsförsäkringen kan man kanske inte tala om ett tydligt trendbrott eftersom höjning av dagersättningen i krontal inte har skett löpande, utan med betydande oregelbundenhet. Ett dramatiskt årtal för a- kassan är dock 2002 då den senaste krontalshöjningen gjordes, alltså för 12 år sedan! Alla dessa förändringar leder till att de generella inkomstbaserade socialförsäkringar vi haft under decennier inte längre är det. Det är alldeles för många som inte kvalificerar sig överhuvudtaget för ersättning, det är för många som får en ersättningsnivå de inte kan leva på och det är väldigt många, inte minst vad det gäller a- kassan men allt mer även sjukförsäkringen som med starkt fog kan hävda att den inte bygger på inkomstbortfallsprincipen att den faktiskt knappt kan sägas vara ens inkomstrelaterad! I nästa kapitel ska vi fokusera på försörjningsstödet. Det gör vi för att vi ser att framförallt arbetslöshetsförsäkringen, men allt mer också sjukförsäkringen mer närmar sig grundtanken i försörjningsstödet dvs idén om mycket begränsade ersättningar för att endast trygga individens basala behov. Det finns anledning att måla upp den tankelinjen eftersom den ligger betydligt närmare verkligheten än vad vår förförståelse av till exempel arbetslöshetsförsäkringen ofta lurar oss att tro. Akademikerförbundet SSR 17

18 Försörjningsstödets syfte och konstruktion Försörjningsstöd är det som fram till 1998 kallades socialbidrag. Det är ett behovsprövat bidrag som är tänkt att vara såväl tillfälligt som det sista skyddsnätet och regleras av Socialtjänstlagen. Försörjningsstödet beräknas utifrån en riksnorm där det ingår personliga kostnader (olika för vuxna samt barn i olika åldrar), gemensamma hushållskostnader, hyra samt övriga nödvändiga kostnader. Avdrag görs för ev. barnbidrag, flerbarnstillägg, underhållsstöd samt bostadsbidrag. Den ersättning man kan få för sin hyra utgår de verkliga kostnaderna 19. I begreppet övriga nödvändiga kostnader ingår sådant som el, resor, hemförsäkring, a- kasseavgift mm. Om man räknar på två typhushåll, en med ensamstående och en som är en familj med en vuxen och två barn i åldrarna 3 och 6 år 20 kan ett utbetalt försörjningsstöd per månad se ut så här Ensamstående 1 vuxen och 2 barn Personliga kostnader Gemensamma kostnader Totalt riksnormen Hyra tillägg Övriga nödvändiga kostnader tillägg Barnbidrag, avdrag Flerbarnstillägg, avdrag Underhållsstöd, avdrag Bostadsbidrag, avdrag Nettobelopp per månad Ersättning högkostnadsskydd +275 Nettobelopp per månad om sjuk Om till exempel den ensamstående är sjuk tillkommer ersättning motsvarande högkostnadsskyddet för sjukvård (1 100 kr) och läkemedel (2 200 kr), vilket tillsammans motsvarar 275 kronor i månaden. Nettobeloppet för en ensamstående skulle då till exempel bli kronor i månaden. Skulle personen istället bo i Stockholm skulle nettobeloppet per månad istället vara kronor (frisk kronor) och i Göteborg kronor (frisk kronor) vid genomsnittlig hyra. För en typfamilj med barn som är 3 och 19 Beräkningen av hyreskostnader har gjorts utifrån Försäkringskassans föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad. I våra typfamiljer har vi utgått ifrån genomsnittlig kostnad i kommuner med fler än invånare, dock ej storstad. Stockholm kr och Göteborg kr. 20 I familjen med barn är utgångspunkten att det inte finns någon annan förälder som betalar underhållsbidrag. Därmed utgår istället underhållsstöd. 18 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

19 15 år istället skulle nettobeloppet istället bli kronor i månaden i en medelstor svensk stad. Det stöd man kan få från socialtjänsten baseras helt och hållet på de faktiska kostnader klienten har. Det är på inget sätt tilltaget i överkant, utan alla faktiska kostnader granskas noga. Riksnormen fastslås årligen av regeringen och är alltså inte indexerad, men följer väl den allmänna prisutvecklingen i landet. Reglerna för ekonomiskt bistånd skiljer sig i flera avgörande hänseenden från de regler som styr socialförsäkringarna. De tre mest avgörande skillnaderna är: Ansvaret för försörjningsstödet ligger på primärkommunerna till skillnad från socialförsäkringar som är ett statligt ansvarsområde. Försörjningsstödet är behovsprövat till skillnad från socialförsäkringarna som är utformade som rättigheter. För att få försörjningsstöd krävs alltså att hushållet inte har några andra tillgångar, som till exempel sparande eller ägodelar som lätt kan säljas. Försörjningsstödet beviljas på hushållsnivå till skillnad från socialförsäkringssystemet där det är individen som har rätt till bidrag.21 Försörjningsstödets syfte är som sagts tidigare att det ska vara ett tillfälligt stöd samt att det ska vara det sista skyddsnätet. Men vad som hänt är att det för allt fler är det enda skyddsnätet samt att det i allt mindre utsträckning är tillfälligt. Till exempel har antalet biståndsmånader i medeltal sedan 1990 ökat med över 50 procent från 4,3 till 6,6 månader. 22 Det blir också svårt att tycka att det är det sista skyddsnätet efter alla andra hyfsat heltäckande system när det utbetalda biståndet i miljoner kronor i fasta priser 23 har ökat med nästan 50 procent och 2012 kostade 10,6 miljarder kronor! I nästa kapitel ska vi syna vilka personer som får försörjningsstöd, dvs om alla andra delar av välfärden håller vad de lovar, eller i alla fall en gång i tiden lovade. 21 Hela detta stycke är ett citat från Från försörjningsstöd till arbete Hur kan vägen underlättas, Eva Mörk. s Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2012, Socialstyrelsen 23 Omräknat till 2012 års prisnivå enligt KPI Akademikerförbundet SSR 19

20 Bara var sjunde har försörjningsstöd av rätt skäl 2012 Akademikerförbundet SSR gjorde 2013 en genomgång 24 av 2011 års siffror om hur många försörjningsstödstagare som har stöd av andra skäl än de som är syftet. 25 Socialtjänstlagens intention med försörjningsstöd är ju att det ska vara det sista skyddsnätet samt att det ska vara en tillfällig hjälp. I denna rapport redovisar vi uppdaterade siffror för fick personer försörjningsstöd i Sverige. De orsaker 26 som anges för varför de fick försörjningsstöd var att de: är arbetslösa (och får otillräcklig, ingen eller väntar på ersättning från a- kassan). Gäller personer arbetar men inte klarar sig på sin lön (deltid/heltid, otillräcklig eller väntar på inkomst), gäller personer. är sjukskrivna med läkarintyg, men inte får, får otillräcklig eller väntar på sjukförsäkring eller sjuk- eller aktivitetsersättning, gäller personer har föräldraförsäkring men att den är för låg eller kommer för sent, vilket gäller mer än personer. väntar på barnomsorgsplats eller äldreförsörjningsstöd, gäller personer Detta är personer som vi anser borde befinna sig någon annanstans än i försörjningsstöd, det vill säga i: en arbetslöshetsförsäkring som försäkrar alla arbetslösa, jobb med en lön som det är möjligt att klara sig på en sjukförsäkring som garanterar personer med läkarintyg försörjning en föräldraförsäkring som det går att leva på hela föräldraledighetstiden sitt vanliga jobb och med sitt eller sina barn i barnomsorg ett pensionssystem som säkrar försörjning efter förvärvslivet Om man tar fasta på att försörjningsstödet ska vara det sista skyddsnätet och tillfälligt faller alla de kategorier bort där orsaken är till exempel arbetslöshet, sjukdom med läkarintyg eller föräldraledighet. Alla de orsakerna visa att andra trygghetssystem inte håller måttet. Vi kallar det att: 24 Försörjningsstödets framtid försörjningsstödstagare borde bort! Akademikerförbundet SSR För en mer genomgripande argumentation hänvisar vi till ovanstående rapport. 26 Ur Socialstyrelsens rapport Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012, se även bilaga Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

21 Välfärden är för svag: (gäller otillräcklig ersättning i sjukförs, a- kassa, SA ersättning och föräldrapenning) Välfärden är för trög (gäller de som väntar ersättning i sjukförs, a- kassa, SA- ersättning, föräldrapenning, äldreförsörjningsstöd eller barnomsorgsplats) Integrationspolitik är för svag (gäller flyktingar eller anhöriga i introduktion samt språkhinder) Arbetsgivarna är för svaga (gäller de som arbetar deltid eller heltid och inte klarar sig på sin lön eller väntar på den) Välfärden är för exkluderande eller utestängande (gäller de som inte har någon ersättning alls från a- kassa eller sjukpenning trots arbetslöshet eller sjukdom med läkarintyg) Kvar som legitima eller rimliga skäl för försörjningsstöd är bara de som har arbetshinder, sociala skäl, är utan försörjningshinder eller där uppgift saknas) Vad vi tydligt ser är att personer i allt högre utsträckning är i försörjningsstöd av fel skäl. Nu är det bara en av sju, dvs 15,0 procent som har legitima skäl för försörjningsstöd (2011, 18,3 %). De orsaker till försörjningsstöd som ökar mest är att vi har för svag generell välfärd (+8,4%), för trög välfärd (+5,7%) samt att vi har en allt mer exkluderande välfärd (+4,6%). Sammantaget är bilden att försörjningsstödet går ner något i antal försörjningsstödstagare, men att de i allt högre uträckning är där av fel skäl. Hela landet 27 Antal - 11 Antal - 12 Diff11- >12 Diff 11- >12% För svag generell välfärd ,4% För trög välfärd ,7% Svag integrationspolitik ,0% Svaga arbetsgivare ,1% Exkluderande välfärd ,6% Legitimt skäl försörjningsstöd ,4% Röda siffror är tydliga försämringar, gröna är tydliga förbättringar Om man studerar skälen till varför mer än en kvarts miljon personer har försörjningsstöd i Sverige 2012 synliggörs att flera av våra andra trygghetssystem som arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen, för vissa, nu är på sådana nivåer att det inte längre går att leva på dem. De är allt oftare också exkluderande, dvs att allt fler inte 27 Förklaring av gruppering görs i bilaga 2. Det är samma kategorisering som i rapporten rörande 2011 års siffror Akademikerförbundet SSR 21

22 kommer ifråga för ersättning över huvud taget via de systemen. Vi ser också trögheter i välfärdssystemen, i form av att personer väntar på ersättningar som de skulle klara sig på. Alldeles för många har försörjningsstöd för att de väntar på en lön de skulle kunna leva på, jobbar heltid men inte kan leva på sin lön eller jobbar ofrivillig deltid. Dessa borde inte finnas i försörjningsstöd. För att synliggöra de andra systemens brister har vi gjort en alternativ kategorisering I bilaga 2 har du en fylligare förklaring av vår alternativa kategorisering. 22 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

23 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd Om man inte höjer dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen under 12 års tid händer något. Inte momentant men absolut över tid. Detta något händer nu i år. Vad vi ser är att ett inkomstbaserat trygghetssystem som en viktig del av den generella välfärden har blivit ett exempel på residualvälfärd dvs en restvälfärd som bygger på att bara de allra fattigaste ska få något ur det gemensamma och det på lägsta möjliga nivå. Det är en tydlig väg tillbaka till tanken från fattigvårdstiden. I det förra kapitlet om försörjningsstödet visade vi hur försörjningsstödet räknas fram utifrån verkliga kostnader som finns i samhället för att de personer som får försörjningsstöd ska få en rimlig levnadsnivå. Det innebär inte att man får något utöver det nödvändiga. För en ensamstående sjuk landade det nettobelopp personen får varje månad på kronor i månaden (frisk kronor) med de antagande vi gjorde. Skulle personen istället bo i Stockholm skulle nettobeloppet per månad istället vara kronor (frisk kronor) och i Göteborg kronor (frisk kronor). Det maximala beloppet du idag kan få i arbetslöshetsförsäkringen är kronor! Och då har vi bara räknat på genomsnittliga boendekostnader. Det finns en högsta godtagbara kostnad som ligger runt kronor högre i månaden beroende på familjens storlek kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr - kr A- kassa Månadslön FSS Ensamstående FSS 1 vux 2 barn (3,6) FSS Ensamstående sjuk A- kassa med % förändring * Detaljerade underlag för denna graf finns i excel- ark i bilaga 3. Månadslön är nettolön efter 30% skatt i 2012 års priser för arbetare. A- kassa med förändring syftar på hur hög a- kassan skulle vara om den sedan 2002 hade ökat i samma takt som lönerna för arbetare. Reallöneökningarna för 2013 har beräknats utifrån Medlingsinstitutets prognos på 2,5 %. Akademikerförbundet SSR 23

24 Vad vi ser är alltså att försörjningsstödet som inte täcker för mer än skälig levnadsnivå idag i allt fler typfamiljer är lägre än försörjningsstöd! Alltså svarar inte arbetslöshetsförsäkringen maxbelopp idag ens för det man inom socialtjänsten kallar skälig levnadsnivå och som förr hette existensminimum. I kronor räknat passerar alltså nu försörjningsstödet arbetslöshetsförsäkringen i allt fler typfamiljer. Och ännu värre är det vad det gäller garantibeloppet. Från det kan du maximalt få ut kronor i månaden, långt under alla typfamiljer i försörjningsstödet! En slutsats av det för den individ som blir arbetslös skulle ju kunna vara att man då likaväl kan söka försörjningsstöd direkt och inte gå via a- kassan. Frågan är då hur långt ifrån tanken om försörjningsstöd som det sista skyddsnätet som man har kommit? Det som dock fortfarande är den stora skillnaden mellan a- kassa och försörjningsstöd är att den senare är behovsprövat. Försörjningsstödet är därmed en större integritetskränkning för den enskilda och bygger dessutom på att du avyttrar alla tillgångar som är lätta att sälja. Dessutom baseras det på hushållet dvs finns det någon annan i hushållet som tjänar pengar så får man i första hand leva på den personen inkomst. Något som även det kan uppfattas som integritetskränkande. Behovsprövat försörjningsstöd är ingen rimlig a- kassa, men vad det gäller utbetalningen i kronor räknat har politikerna (på grund av sin ovilja att höja dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen samt indexera den) skapat ett trygghetssystem där incitamenten för den enskilda blir allt starkare att man som arbetslös kan leva på försörjningsstöd istället för arbetslöshetsförsäkring. Vad det gäller sjukförsäkringen har det inte gått alls så långt, men som forskarna 29 säger: Om ersättningarna i framtiden inte räknas upp i takt med reallöneutvecklingen innebär det i praktiken att Sverige överger den modell som via lagstiftning tidigare gett inkomstbortfallsskydd. 29 Tommy Ferrarini, Kenneth Nelson, Ola Sjöberg och Joakim Palme i underlagsrapport nr 10 till PSFU. 24 Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

25 Varför är det sämre med försörjningsstöd? Men varför skulle det vara fel att socialförsäkringssystemen som a- kassan och sjukförsäkringen konvergerade med det behovsprövade bidraget försörjningsstöd? Det är väl ändå samma pengar Eller? Integriteten Det är stor skillnad på behovsprövade stöd och icke behovsprövade försäkringar, inte minst integritetsmässigt. Om du blir arbetslös och ska få a- kassa behöver du inte sälja bilen och hemmet. Det kan du behöva om behovet bedöms bli långvarigt och bilen och hemmet har ett värde som motiverar försäljning. I försörjningsstödet får du hela din ekonomiska livssituation kartlagd och har du en partner eller förälder med inkomst måste du i första hand leva på den personen. I försörjningsstöd räknas hushållets inkomster, inte vad du som individ har haft för inkomster i historien. När du får a- kassa studerar man bara om du uppfyller arbets- och medlemsvillkoret samt står till arbetsmarknadens förfogande. Vad du äger eller vem du lever med är likgiltigt. Administrationen Visserligen är det svårt att jämföra olika system med varandra. Men det finns beräkningar som visar att snittkostnaden för handläggning av ekonomiskt bistånd ligger på kronor i månaden. 30 Administrationskostnaden som andel av totalbudgeten inom försörjningsstöd ligger på runt 70%. Det ska jämföras med arbetslöshetsförsäkringen som bedöms ligga på en kostnad per ersättningsdag på runt 57 kronor 31 och administrationskostnaden som andel av totalbudgeten ligger i de största a- kassorna som de flesta är med i på 10-20%. 32 Socialtjänsten är inte experter på rehab och jobbförmedling De som arbetar med ekonomiskt bistånd är kompetenta i det de gör, men de är inte utbildade arbetsförmedlare eller kunniga inom rehabilitering, utan har sin gedigna utbildning inom socialt arbete. Det är något helt annat. Att personer vars enda problem är att de är arbetslösa eller sjuka och behöver rehabilitering är hos tjänstemän med en annan professionalitet är resursslöseri, både för den tjänstemannen och socialtjänsten och för individen som får ett mindre träffsäkert bemötande i den problematik man har. Det blir uppenbart att socialtjänsten inte är den myndighet som bäst kan hjälpa de här personerna till ett jobb eller en rehabilitering. Huvudansvaret för rehabilitering bör ligga hos hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och arbetsgivaren, samt att ansvaret för arbetslöshetsbekämpningen hos Arbetsförmedlingen. Sedan är god samverkan mellan socialtjänsten och dessa myndigheter så klart helt avgörande för goda resultat gäller Sammanställning av arbetslöshetskassornas ekonomi och verksamhet för åren , Arbetslöshetskassornas samorganisation. s. 10 graf Ibid, s 15 graf 6.5 Akademikerförbundet SSR 25

26 Man kommer längre ifrån nästa jobb Såväl svenska som internationella studier pekar på att man kommer längre ifrån nästa jobb om man är i försörjningsstöd än om man är i a- kassa. Till exempel säger Eva Mörk i en bilaga till Långtidsutredningen 2011 att sannolikheten att delta i ett (arbetsmarknadspolitiskt, min anm!) program är nästan 15 procentenheter lägre i gruppen med enbart försörjningsstöd i jämförelse med de som har a- kassa. 33 Frågar man arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen så skulle samma bild bekräftas. De som befinner sig i arbetslöshetsförsäkring prioriteras vad det gäller tillgång till arbetsmarknadsåtgärder än de som är i försörjningsstöd. Inte minst om de är på väg att få slut på sina a- kassedagar och behöver kvalificera sig för nya genom en arbetsmarknadsåtgärd. Även EU- kommissionen har i en rapport dragit slutsatsen att arbetslösa med arbetslöshetsförsäkring har större chanser att hitta ett arbete än de utan. De har jämfört ett stort antal EU- länder och sett att högre täckning av arbetslöshetsersättning ökar chansen att komma i arbete: At the individual level, the unemployed receiving unemployment benefits have greater chances to be working the year after compared to those who are not receiving any. This result highlights a positive relationship between unemployment benefits recipiency and transitions back to employment. 34 Källa: Employment and Social Developments in Europe 2013, EU- kommissionen s Från försörjningsstöd till arbete Hur kan vägen underlättas? S Employment and Social Developments in Europe 2013, EU- kommissionen s Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

27 Försäkringslinje istället för bidragslinje => Arbetslinjen Försörjningsstöd är inte det bästa sättet att coacha människor till nästa jobb. Det är inte heller det bästa sättet att rehabilitera sjuka tillbaka till det jobb de hade eller till nästa jobb. Såväl svenska som internationella erfarenheter visar det tydligt. Vad vi också vet är att rehabilitering och jobbsökade är hårt heltidsjobb. Om du samtidigt måste vända på varenda krona, sälja bilen och vända upp och ner på hela din ekonomi så ökar inte sannolikheten att du kommer i jobb. Idén med arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring som bygger på inkomsttrygghet är just att pengarna ska vara det minsta problemet när du är arbetslös. SÅ är det inte idag! Det för längre bort från nästa jobb. Ännu tydligare blir det när personer har försörjningsstöd bara för att de väntar på barnomsorgsplats. Hur tunn får den generella välfärden bli egentligen. Detta är personer som, i normalfallet, har ett jobb att gå till som de klarar sig på. Ändå kan de inte göra det utan måste leva på bidrag. Den linjen som nu drivs där arbetslösa och sjuka med läkarintyg pressas ut i försörjningsstöd är inte en arbetslinje. Det är den ultimata bidragslinjen. Det vi förespråkar är att vi måste tillbaka till en försäkringslinje som i sin tur leder vidare till arbetslinjen. Rätt person på rätt plats leder mer rätt Trygghetssystemen är experter på sina respektive fält och om rätt person är på rätt ställe så blir systemen effektivare. De som jobbar på Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, pensionsmyndigheten och Försäkringskassan är experter på sina respektive fält och vet hur de ska stödja för jobb, rehabilitering, eller som i försörjningsstöd för sociala eller andra problem, som inte enbart beror på att du är arbetslös eller sjukskriven med läkarintyg. Så skapas bäst förutsättningar för att få människor i jobb! Akademikerförbundet SSR 27

28 Vad säger de som jobbar med försörjningsstöd? Akademikerförbundet SSR organiserar såväl de som arbetar på Arbetsförmedlingen som arbetsförmedlare som de som jobbar med försörjningsstöd inom kommunernas socialtjänst. Vi har dessutom många medlemmar på Försäkringskassan, på a- kassorna samt i andra delar av välfärden. Med hjälp av undersökningsföretaget Novus frågade vi socialsekreterare och chefer som jobbar inom försörjningsstöd 35 hur de såg på trygghetssystemen kopplade till försörjningsstödet (334 respondenter). Det vanligaste svaret från socialsekreterarna på vad som skulle förbättra arbetssituationen för dem, förutom ökad budget, är om det fanns färre försörjningsstödstagare, (se bilaga 5). 44 % uppger att färre försörjningsstödstagare skulle förbättra arbetssituationen. På följdfrågan varför de tror att de inte kan utnyttja hela sin kompetens i arbetet svarar 74% att det beror på för mycket administration/dokumentation och 71 % (många svar är möjliga) uppger att de har för mycket rutinarbete, tex utbetalningar av ekonomiskt bistånd. 90 procent av de tillfrågade som arbetar inom ekonomiskt bistånd anser att det finns grupper av klienter som är hänvisade till försörjningsstöd men som inte borde finnas där. Främst gäller det sjuka (87%), nyanlända (53%) och arbetslösa (44%). På frågan om hur stor andel av klienterna som uppfyller kraven på försörjningsstödet att det ska vara det sista skyddsnätet och en tillfällig hjälp är det vanligaste svaret att mellan 1 och 24 % av klienterna uppfyller det syftet. På frågan om varför det inte uppfylls är det vanligaste svaret (53%) att klienterna borde få försörjning från andra trygghetssystem. Näst vanligast svar (37%) är att många får försörjningsstöd allt längre. När vi frågar cheferna inom socialtjänsten uppger de att de skulle prioritera rustande och förebyggande insatser för de som befann sig längst ifrån egen försörjning och sex av sju som idag befinner sig i försörjningsstöd fick sin försörjning från annat håll. Näst vanligast var förebyggande arbete (32%) och sedan mer evidensbaserade och kostsamma insatser (23%). På frågan om vilka samhällsförändringar som skulle förbättra möjligheterna att göra ett professionellt arbete nämndes bland cheferna i första hand en mer inkluderande arbetslöshetsförsäkring (40%) och sjukförsäkring (40%) och i andra hand en mer prioriterad socialbudget samt en flerårig budgetstrategi tex i form av sociala investeringsfonder. 35 Hela undersökningen kan hämtas på och heter Kartläggning: Hur ser Akademikerförbundet SSRs medlemmar på försörjningsstödet? mars Året då a- kassan blev lägre än försörjningsstöd

29 Källor Akademikernas a- kassa (2013). Arbetslöshetsrapporten Akademikerförbundet SSR (2013). Försörjningsstödets framtid försörjningsstödstagare borde bort! Arbetslöshetskassornas samorganisation (2013). Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2013. Arbetslöshetskassornas samorganisation (2013). Sammanställning av arbetslöshetskassornas ekonomi och verksamhet för åren Arbetslöshetskassornas Samorganisation (2012). Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren Arbetslöshetskassornas Samorganisation (2008). Historik över Arbetslöshetsförsäkringen från Dir 2014:39, Kommittédirektiv. Stöd och krav avseende arbetslösa personer som tar emot ekonomiskt bistånd. Stockholm: Socialdepartementet. Edelbalk, Per Gunnar (2012). Den svenska arbetslöshetsförsäkringen Från KAS till Alfakassan. Working- Paper Serien Nr , Socialhögskolan, Lunds universitet. EU- Kommissionen (2013). Employment and Social Developments in Europe 2013 (ISSN web ). Försäkringskassan (2014). Försäkringskassans årsredovisning Försäkringskassan (2013). Socialförsäkringen i siffror Försäkringskassan (2013). Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling - Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år Försäkringskassan (2012). Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2012:6) om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad för Försäkringskassan (2011). Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen. Socialförsäkringsrapport 2011:6. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2013). Arbetslöshetskassornas årsredovisningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2009: 7). Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning. Kjellberg, Anders (2013). Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivar- förbund och fackförbund. Sociologiska institutionen, Lunds Universitet. Akademikerförbundet SSR 29