Nya hus, nya möjligheter räcker det? Micael Nilsson, ,

Transkript

1 Nya hus, nya möjligheter räcker det? Micael Nilsson, ,

2 Boverkets attitydundersökning riktad till personer som år 2010 bodde i Terrashusen Respondenter Resultat Bortfall 41 Uppringda 73 Ej svar 36 Svarat på enkäten 25 Tackade nej till att besvara enkäten 12 Totalsumma 114 Svarsfrekvens och bortfall Bortfall Uppringda Ej svar Uppringda Svarat på enkäten Uppringda Tackade nej till att besvara enkäten Sida 2

3 Varför flyttade de till Terrasshusen i Andersberg? 15 av 25 respondenter flyttade till Andersberg år På frågan vad som lockade just dessa personer att flytta till Andersberg, svarade 13 st. annat. Av samtliga respondenter svarade 18 st. annat. 1. Låg hyra 2. Attraktivt läge 3. Planlösningen 4. Nära till arbetet 5. Annat Sida 3

4 Några exempel på andra skäl Behövde en större lägenhet Behövde en lägenhet snabbt Fick ett erbjudande av bostadsbolaget Enkelt att söka Kändes som ny Behöves inga köpoäng Lägenheten kändes ny och modern Gillade standarden, men gillar inte läget Det enda som fanns ledigt Det finns hiss (3 st.) Nära till högskolan Nödlösning p.g.a. bostadsbristen i Halmstad En slump (4 st.) Har bott i området tidigare Sida 4

5 Antal personer Hur och var bodde de tidigare? Inflyttning efter tidigare bostadsort och tidigare upplåtelseform Bostadsrätt Egnahem Föräldrar Hyresrätt 0 Annan ort Centrum Utanför centralorten Västra Halmstad Östra Halmstad Sida 5

6 Bo kvar eller flytta till annat boende? 12 st. svarade att det tänker bo kvar de närmaste åren. 10 st. svarade att de tänker flytta. Flytta till Nissa Strand Flyttar när utbildningen är avslutad Har köpt villa Flytta till marklägenhet i Laholm Planerar flytta till Landskrona Planerar köpa hus Vill bo i västra Halmstad Terrashusen attraktivt boende, men det är inte attraktivt att bo i Andersberg Vill bo i villa efter avklarade studier Skilsmässa, har inte råd att bo kvar på en lön Sida 6

7 Möten med andra boenden i området OBS! Endast 2 respondenter sade sig besöka centrum i Andersberg för att handla etc. 1/3 svarade att de möter personer som bor i andra delar av Andersberg då och då. 1/3 svarade att de aldrig möter några andra personer än grannarna i huset. 1/3 svarade att de regelbundet möter personer som bor i andra delar av området. Ungefär hälften upplever att området sköts så pass bra att inga förbättringar behövs Sida 7

8 Procent Andelen utlandsfödda i Andersberg, i jämförelse med några likvärdiga områden i andra kommuner Andel kvinnor och män med utländsk bakgrund i befolkningen över tid (SCB) ,2 63,2 66,7 69,4 72,3 72,8 74,6 74,9 Andersberg (Halmstad) 50 Hovsjö (Södertälje) Gamlegården (Kristianstad) Kronogården (Trollhättan) Hässleholmen (Borås) År Sida 8

9 Procent Ekonomiska indikatorer visar att det har gått sådär de senaste åren 12 Andel försörjningsstöd av nettoinkomsten i befolkningen över tid ,7 6,4 5,8 5,8 5,3 4,7 4,9 5,8 5,9 Andersberg (Halmstad) Hovsjö (Södertälje) Gamlegården (Kristianstad) Kronogården (Trollhättan) 2 Hässleholmen (Borås) År Disponibel inkomst Andersberg 2,7 2,9 3 3,1 3,1 3,2 3,5 3,4 3,2 3,3 Hovsjö 2,7 3,1 3,2 3,2 3,1 3,1 3,3 3,3 3,2 3,3 Gamlegården 2,8 3,1 3,2 3,2 3,2 3,3 3,3 3,3 3,1 3,1 Kronogården 3 3,3 3,4 3,5 3,4 3,6 3,7 3,6 3,3 3,4 Hässleholmen 3 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,7 3,7 3,6 3, Sida 9 Prisbasbelopp, 2010 = kr

10 Låg förvärvsfrekvens och negativa flyttmönster Andel förvärsarbetande Andersberg 29,7 31,4 31,3 37,4 40,8 42,2 42, , ,2 48,2 41,2 41,9 Hovsjö 45,1 49,5 51,6 52, ,4 48, ,2 46,3 46,7 42,1 45,9 Gamlegården 47,5 46,6 47,6 51,4 48,3 47,9 45,9 47,2 45,7 47,4 45,2 41,2 33,9 34,9 Kronogården 47,1 49,2 50,8 52,8 56,3 58,8 56,1 52,5 50,9 50,7 49, ,2 39,3 Hässleholmen 46,8 47,9 51,7 54,6 55, ,8 50,6 50,3 50,7 50,2 43,9 44,7 Andel förvärvsarbetande bland inrikes in- och utflyttare i befolkningen Andersberg Samtliga 55,8 73,2 81,5 66,4 89,7 78,4 62,2 67,7 57,6 100, ,3 71,6 män 54,7 63,2 81,3 72,1 102,6 81,7 57,1 73,7 60,6 104,3 66,2 80,9 74 kvinnor 58 90,8 81,9 58,8 74,7 73,7 69,3 59,8 53, ,9 62,2 68,6 Halmstad Samtliga , ,4 122, ,8 98,8 98,5 99, ,7 män 97,8 96, ,2 124, ,5 97,2 95,7 102,7 96,6 100,8 kvinnor 109, ,1 119, ,8 100,5 101,5 96, , Sida 10

11 Brist på stadskvalité en gemensam nämnare i många områden Sida 11

12 Sida 12

13 Sida 13

14 Kunskapsläget vad vet vi idag och vad borde vi veta mer om? Den (ofrivilliga) rumsliga boendesegrationen är med all sannolikt inte långsiktigt hållbar, vare sig socialt, ekonomiskt eller miljömässigt Till en del har forskningen klarlagt kopplingen mellan ett bostadsområdes fysiska struktur och upplevd social exkludering men fortfarande finns det stora kunskapsluckor att täppa till: T ex om vi har tagit för lätt på det faktum att vissa storskaliga bostadsområden en gång konstruerades för att hålla isär olika samhällsgrupper; om detta utgör ett problem i sig? Empiriska studier som förmår fånga in bebyggelserelaterade metoder och som stödjer teorier om samspelsintegration Sida 14