SOKO är något alla borde läsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOKO är något alla borde läsa"

Transkript

1 UFL-rapport Nr 2007:02 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning SOKO är något alla borde läsa Utvärdering av inriktning Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (Specialpedagogik) inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Susan Tetler & Inger Assarson Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Århus Universitet

2 UFL-rapport Nr 2007:02 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning SOKO är något alla borde läsa Utvärdering av inriktning Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (Specialpedagogik) inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Susan Tetler & Inger Assarson Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Århus Universitet 1

3 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Box Göteborg tfn (vxl) fax Rapport nr 2007:02 ISSN Susan Tetler & Inger Assarson Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Århus Universitet 2

4 Innehåll Specialpedagogiken som fält: utveckling och nuläge... 6 Internationellt...6 Nationellt...7 Centrala kunskaper och kompetenser för lärare i skolan...10 Uppdraget Syftet med och avgränsning av utvärderingsuppdraget...13 Metod...14 Utvärderingens problemställningar...14 Utvärderingens informanter...16 Dokument...17 Enkät...17 Gruppintervjuer...18 Läsvägledning...18 TEMA 1: Studenternas syn på SOKO generellt Professionalism...20 Förhållningssätt...23 TEMA 2. Progressionen - inom den högskoleförlagda utbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen Progressionen i propositionen 1999/2000: Progressionen i Göteborgs universitets utbildningsplan...27 Progressionen i kursplanerna...28 Progressionen sett från lärarnas perspektiv...31 Progression sett från studenternas perspektiv...32 Sammanfattning av progressionen i SOKO...33 TEMA 3: Den verksamhetsförlagda utbildningen VFU:n i proposition 1999/2000: VFU:n i Göteborgs universitets utbildningsplan...34 VFU:n i inriktningens kursplaner...35 VFU:n utifrån lärarnas perspektiv

5 VFU:n utifrån studenternas perspektiv...38 Handledarnas kompetens...39 Samverkan mellan VFU och universitet...41 VFU:n från de lokala lärarutbildares perspektiv...43 Sammanfattning av VFU:n i SOKO...44 TEMA 4: IKT-dimensionen IKT-dimensionen i proposition 1999/2000: IKT-dimensionen i Göteborgs universitets utbildningsplan...46 IKT-dimensionen i inriktningens kursplaner...47 IKT-dimensionen utifrån lärarnas perspektiv...47 IKT-dimensionen utifrån studenternas perspektiv...47 Sammanfattning av IKT-dimensionen i SOKO...49 Konklusion, diskussion och perspektiv Styrkor, svagheter, möjligheter och hotbilder...50 Styrkor Professionalism och förhållningssätt...51 Den röda tråden...51 Verksamhetsförlagd utbildning...52 Kompetenta studenter...52 Svagheter Den verksamhetsförlagda utbildningen...53 IKT och nätbaserade aktiviteter...53 Innehållsmässigt...54 Studentinflytande...54 Forskningsanknytning...54 Hotbilder Nedskärning av platserna...56 Osäkerhet omkring den grundläggande specialpedagogiska kompetensen...56 Möjligheter Referenslista Dokument, som ingår som grundlag för utvärderingen...62 Kursplaner för inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna :

6 Bilaga 1. Studentarnas syn på SOKO Studenternas syn på kunskapsutbyte och innehåll...63 LSU150: Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle...63 LSU 100: Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser...65 LSU200: Specialpedagogiska perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling...66 LSU250: Didaktisk fördjupning i ett specialpedagogiskt perspektiv...67 Studenternas syn på innehållet...68 Litteraturval Studenternas syn på kunskapsnivå & forskningsanknytning...70 Studenternas uppfattningar om kunskapsnivå i SOKO...71 Forskningsanknytning Studenternas syn på organisering av SOKO...72 Studenternas syn på struktur...73 Studenternas syn på basgrupper Studenternas syn på egen aktivitet & inflytande över SOKO Studenternas syn på examination Studenternas uppfattning om lärarkompetensen i SOKO...79 Konklusion...79 Referenser...80 Bilaga 2: Intervjuguide till studenterna Bakgrundsfakta...81 SOKO i utbildningen...81 Innehåll i SOKO...81 VFU:n...81 Studentinflytande...82 Egen aktivitet...82 IKT...82 Examination...82 Övrigt...82 Bilaga 3: Vad säger studenterna? Enkät - elektronisk version Bilaga 4. Intervjuguide till studierektor Bilaga 5. Intervjuguide till kursledarna Bilaga 6. Intervjuguide till lokala lärarutbildare

7 Specialpedagogiken som fält: utveckling och nuläge Internationellt Specialpedagogik som ämne har sina rötter i en medicinsk/psykologisk diskurs, grundad i en stark tro på effekten av specialpedagogiska insatser; att det, med andra ord, är nytta med de specifika åtgärder som sättes in i förhållande till det enskilda barnets skador eller felutveckling. Specialpedagogiska behov definieras som avvikelser och förstås som ett resultat av en individuell patologi. Den liksom problemet ses således som inneboende i den enskilde eleven och lösningen blir som en konsekvens av detta en ändring av den aktuelle eleven. Synsätt och värderingar är kompensatoriska och den pedagogiska behandlingen är individuellt utformad efter en grundlig diagnostisering. Det kategoriska perspektivet dominerar i denna diskurs, men de specialpedagogiska strategierna är också idag utsatta för kraftig kritik; det gäller inte minst deras fundament. Fokus har flyttats från att se problemet som något inneboende i den enskilda eleven till att se elevers tillkortakommanden som orsakad av organisatoriska patologier, förankrade i samhällets och institutionernas system och strukturer (Skrtic, 1991). I stället önskas omfattande förändringar av värdesystem, värderingar, strukturer, innehåll, pedagogik och de sätt varpå undervisning och lärande i det hela taget är organiserat och genomfört på. En skola för alla är i detta relationella perspektiv satt på den skolpolitiska dagordningen och att betrakta som en gemensam angelägenhet. Det specialpedagogiska praxisfältet och därmed lärarna - är emellertid satta under en stark press; dels i förhållande till humanistiskt präglade internationella deklarationer (t.ex. FN s Standardregler för likabehandling av handikappade och Salamanca-deklarationen), dels i förhållande till mer marknadsorienterade styrinstrument som i loppet av de senaste tio åren har dominerat utbildningsområdet. Där de internationella deklarationerna påpekar att specialpedagogiska insatser ska karaktäriseras av likvärdighet, inkludering, deltagande och medverkan i gemenskap med andra, fokuseras med en marknadsorienterad optik (och under inflytande av de internationella kunskapsevalueringarna) snarare på dessa insatsers effektivitet i förhållande till använda resurser och med ett växande krav om dokumentation av just dessa effekter. 6

8 Samtidigt som det läggs vikt vid liberalism, individualisering, konkurrens och marknadsorientering som centrala strategier och mål i skolan, finns det uttryck för intentioner om att göra skolan inkluderande så att det mesta möjliga av de resurser, som används på specialundervisande insatser, kan överföras till allmänundervisningen. Specialpedagogiken spänner således mellan på den ena sidan ett erkännande av att några elever kommer att ha behov av särskilt tillrättalagt stöd oavsett de pedagogiskt ideala villkoren i allmänundervisningen, och på den andra sidan intentionen om att inkludera elever i lokala lärandemiljöer på ett sätt som optimerar deras utvecklingsmöjligheter. Det kräver, av lärarna, didaktiska kompetenser för att på den ena sidan kunna begrunda, planlägga, genomföra och evaluera en undervisning som är anpassad till den enskilde elevens behov och på den andra sidan att kunna värdera specialpedagogiska problemställningar i förhållande till givna organisatoriska, institutionella och samhälleliga förutsättningar och möjligheter. Att balansera konstruktivt i förhållande till tidens dilemmafyllda villkor kräver därför av lärarna en förståelse, förankrad i en integrerad teoretisk ram, som har som sin utgångspunkt att skolan inte kan ses isolerad från den bredare samhälleliga kontexten, som den är involverad i. Det måste således finnas en teoretisk ram, som förnekar att särskilda behov är ett resultat av en enkel orsaksprocess, oavsett om det handlar om dysfunktioner hos individen, olikheter i samhället eller brister i skolans organisation (Skidmore, 1996). Snarare ska särskilda behov förstås som ett relationellt begrepp och måste som sådant betraktas i den kontext, vari de manifesterar sig. Det innebär att specialpedagogikens centrala kunskapsoch färdighetsområden måste spänna över ett brett fält av teorier (pedagogiska, didaktiska, psykologiska, sociologiska, filosofiska etc.) för att i det hela sätta lärare i stånd till att belysa specialpedagogiska problemställningar i skolan avsedda att utveckla och använda adekvata strategier till att hantera dem i praxis. Nationellt Den sammanhållna skolan som idé stärkte sitt grepp i Sverige i och med 1980 års läroplan. Enligt den förväntades skolan ta ett större ansvar för att förebygga svårigheter i avsikt att minska antalet elever som behövde stöd i särskilda grupper. De elever som var inskrivna i särskolan fick sedan en tid tillbaka också i allt större utsträckning undervisning lokalintegrerat, ofta i lite avsides belägna klassrum. Under samma tid utvecklades skolpolitiken mot en ökad decentralisering med målstyrning i stället för regelstyrning, och därmed en syn på skolor som enskilda resursenheter. Denna period utmärks också av krav på valfrihet och större fokus på den enskilde individen. 7

9 Jämsides med den individualiserande trenden växte inom den pedagogiska forskningen också en syn på lärande som socialt konstruerad sig stark. Allmänpedagogikens inriktning mot det sociokulturella lärandet framhöll kunskap som värdeladdad och lärandet som kontextuellt (Säljö, 2000). Skolan som företrädare för en viss kultur, sågs i Bourdieus perspektiv som missgynnande för elever från vissa samhällsskikt. Det ideologiska målet blev dels att påvisa orättvisan men också att anpassa skolan så att den inte bidrog till marginalisering och utanförskap. Allmänpedagogiken närmade sig specialpedagogiken och genom 1994 års läroplan blev elever i behov av särskilt stöd hela skolans angelägenhet (Vernersson, 2002). I slutet av 1990-talet genomfördes FUNKIS-utredningen om skolsituationen för elever med funktionshinder (SOU1998:66). Utredarna konstaterar att en skola för alla borde innebära att barn och ungdomar inte heller skulle vara åtskilda genom olika skolformer. Därmed blev hela särskolan som skolform ifrågasatt och dess risker för att orsaka utanförskap och begränsade karriärmöjligheter lyftes fram. Genom undertecknandet av Salamancadeklarationen 1994 och den åtföljande konferensen i Dakar prioriterade UNESCO utbildning för alla. Den specialpedagogiska forskningen och utbildningen i Sverige flyttade alltmer fokus från elevers svårigheter till elevers olikheter. När lärarutbildningskommitténs skrev sitt slutbetänkande (SOU1999:63) hänvisades till den inkluderande skolan med kapacitet att möta alla elever och den specialpedagogiska kompetensen var något som man framhöll att alla lärare borde ta del av. I den nya lärarutbildningen blev kurser med specialpedagogisk kunskap en av de många inriktningar och specialiseringar som lärarstuderande fick möjligheter att välja. I Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande dominerade talet om delaktighet för alla. Kulturella skillnader liksom skillnader i förmågor lyftes fram som en resurs om än en tidvis problematisk sådan (SOU1999:63). Undervisningen, som tidigare huvudsakligen utformats gentemot en genomsnittselev, skulle enligt kommittén nu se olikheten som en utmaning (ibid. s. 192): Den stora utmaningen är utbildningspolitiskt och verksamhetsmässigt hur förskolans och skolans personal skall hantera det faktum att elever har olika förutsättningar, erfarenheter, kunskaper och behov. Hur skall elevers olikheter framstå som resurser och utgöra styrande förutsättningar i skolans pedagogiska arbete i en för alla elever gynnsam riktning? Genom betoningen av inkluderande skola framhävdes det ideologiska perspektivet av demokrati, delaktighet och andra värden som är starkt förknippade med den svenska idén om välfärdsstaten. Tilltron till skolans förmåga att förbättra samhället har enligt Ahrendt (2004) historiskt sett varit stor. De politiska och ideologiska värden, som finns implicit i 8

10 skolan som en social samlingsplats, har fått en framskjuten plats i utbildningar med specialpedagogisk inriktning. Samtidigt ligger det en motsättning i att sådana värden av gemenskap ska förvaltas av en särskild disciplin (Haug, 1998). När dåvarande utbildningsministern Ingegerd Wärnersson vid 1999-års skolriksdag utropade Värdegrundsåret blev det också en indikation på att skolan inte längre kunde ses som värdeneutral (Zackari & Modig, 2000). Skolans medborgarfostrande uppgift lyftes fram och därigenom uppdraget att förmedla rådande värderingar i begrepp som demokrati, alla människors lika värde, solidaritet, skyldigheter och rättigheter. Skolan som en institution för skilda kulturer och skilda synsätt framhölls också i utredningen om en uthållig demokrati (SOU 2001:1). För att skapa sådana förutsättningar för pluralism, lyfte demokratiutredningen fram mänskliga dygder som skolan ska främja, såsom kritisk rationalism, laglydighet och solidaritet (Boman, 2002, s. 385). Orlenius (2001) menar att Skolverkets rapporter under demokratidebatten var starkt normativa och knöt värdegrundsbegreppet till samhällets krav på skolan som medborgarfostrare. Skolan blir, som Säfström (2005) uttrycker det, en plattform för socialisation snarare än att vara en miljö för lärande. Grundskollärarutbildningen förändrades 1988 och fick då krav på sig att ge alla blivande lärare grundläggande specialpedagogiska kunskaper, krav den inte levde upp till (Vernersson, 1998). Speciallärarutbildningen upphörde och i stället skapades en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 1, där skolutveckling och alla elevers deltagande i en gemenskap blev det övergripande målet. Detta skedde dock inte utan kontroverser, något som Högskoleverket framhöll i sin utvärderingsrapport (2006). Utredarna framhöll det problematiska med att de specialpedagogiska utbildningarna inriktas mot kompetens i handledning och skolutveckling, i ett läge då det ännu inte finns tillräckligt starka formuleringar om att allmänlärare behöver kunskaper för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Den handledande funktionen, såsom den utformas på flertalet specialpedagogiska program, förutsätter att sådan kompetens också finns inom lärarutbildningen. Carlbeckkommittén, som tillsattes för att se över utbildningen för elever med utvecklingsstörning, kom fram till att särskolan ska finnas kvar som skolform för de elever som inte förväntas nå grundskolans uppnåendemål. I propositionen påtalas den brist på lärare med adekvat specialpedagogisk utbildning som råder inom särskolan. En stor del av undervisningen inom särskolan utförs av pedagoger med förskollärar- och fritidspedagogutbildning medan ämneslärare med specialpedagogisk inriktning saknas. 1 I och med högskolereformen 1993 omdöpt till Specialpedagogiskt program 9

11 Därför uttrycks i propositionen att det är önskvärt med breddad och fördjupad inriktning mot särskolans verksamhetsområde, framför allt av lärare med grundskolekompetens. Blivande lärare förväntas i dag kunna hantera elevers olikheter inom vissa gränser. Dessa gränser har dock visat sig uppfattas olika vid olika skolor (Persson, 2002). En fastställd gräns är att vissa elever förs till särskolans personkrets. De har visserligen rätt att gå i vanlig klass även om de följer särskolans kursplaner, men ofta bli de hänvisade till särskolan som kursform, just för att grundskolan inte anser sig ha resurser och kompetens att undervisa eleverna gemensamt (Tideman, 2000). De senaste årens ökande mottagande av elever i särskolan indikerar en mer segregerad skola trots de konventioner och deklarationer den svenska regeringen undertecknat. Centrala kunskaper och kompetenser för lärare i skolan Lärarutbildningen är som sådan problematisk, eftersom den på en och samma gång är en akademisk utbildning, med anspråk på den frihet som en sådan ger, och ett instrument för statens styrning av skolan. Detta är något som tas upp av flera remissinstanser i propositionen till den nya lärarutbildningen (prop 1999/2000:135). De kunskaper och kompetenser som lärare förväntas tillägna sig under sin utbildning är således mer styrda än annan akademisk utbildning. Lärarutbildningskommittén underströk i sitt slutbetänkande att specialpedagogisk kunskap är viktig för att möta alla elever. Sådan kunskap framhölls som ett nödvändigt kompetens- och kunskapsområde i utvecklingen av skolans pedagogiska arbete, där varje individ har rätt till utbyte av skolan genom att få delta utifrån sina unika erfarenheter, kunskaper, förutsättningar och behov. Lärarutbildningskommittén menar vidare att specialpedagogiska åtgärder bör ses som ett kvalificerat komplement till skolans allmänpedagogiska verksamhet och användas där den allmänpedagogiska kompetensen inte är tillräcklig (SOU 1999:63, s ). Det är däremot inte självklart vad som menas med specialpedagogisk kompetens och det går heller inte att dra en gräns mellan specialpedagogik och allmänpedagogik. Likaså är det svårt att klart avgöra när den allmänpedagogiska kompetensen inte är tillräcklig. Didaktiska frågor om hur elever med mycket olika kunskaper och erfarenheter inom skolans olika ämnesområden ska kunna samundervisas, är eftersatta i Sverige. Pedagogerna får 10

12 liten ledning i hur de i det vardagliga arbetet ska tillvarata elevers olikheter som en resurs (Assarson, 2007). I Åmans avhandling från 2006 beskriver specialpedagoger själva sin kompetens som kunskap om barns normala och avvikande utveckling samt förmåga att inta en helhetssyn där barnets svårigheter relateras till miljön utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Vidare ingår i kompetensen en förmåga till social responsivitet när pedagogen möter elever, kollegor, föräldrar och elevvårdspersonal, liksom ett stort mått av fronesis, det vill säga insikter från långvariga, djupgående erfarenheter som ger en intuitiv förmåga i arbetet. I försök att avgränsa kompetensen att möta elevers olikhet riktar en del forskning in sig mot villkor som berör attityder och värderingar hos lärare och de konsekvenser dessa får för skolans anpassning till elever i behov av särskilt stöd (Pijl, Meijer & Hegarty, 1997; Cameron & Jortveit, 2006). För att möta alla elever framhålls ofta vikten av ett tvärvetenskapligt synsätt (SOU1999:63). I ett tvärvetenskapligt synsätt handlar det om hur olika kunskapsområden integreras (Egneus, Bruckmeier och Polk 2000). Inom forskningen om elevers svårigheter och behov av stöd har snarare varje disciplin satt sin egen teoretiska referensram och sina egna metodologiska system i fokus. Den specialpedagogiska forskningstraditionen har präglats mer av stridigheter omkring vilken vetenskaplig diskurs som ska vara den rådande än av samarbete och interaktion mellan disciplinerna. Den specialpedagogiska forskningen behöver fokus på det professionella objektet, att åstadkomma lärande oavsett betingelser (Carlgren & Marton, 2000). Howes, Booth, Dyson och Frankham (2005) framhåller vikten av att innefatta en problematisering av olika synsätt på lärande och kunskaper. Inkludering handlar, menar författarna, om en översyn av vad elever ska lära och hur kurser läggs upp. Varje ämne måste vara upplagt så att varje enskild elev känner att detta är något som berör och som är spännande. Samtidigt menar de att statliga krav på framgång, mätresultat, och effektivitet förtar möjligheten att arbeta på ett sådant sätt (a.a). I propositionen om den förnyade lärarutbildningen (prop 1999/2000:135) framhålls vikten av att lärarutbildningen ger kompetens att upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Här intar propositionen en individualistisk hållning. Vid sidan av detta individinriktade perspektiv syns däremot också den inkluderande tanken när regeringen poängterar att olika former av specialpedagogisk utbildning bör ingå i lärarutbildningen, dels i form av ett moment inom det allmänna utbildningsområdet men också som inriktning och specialisering. Såväl förskola, skola som vuxenutbildning behöver, enligt propositionen, beredskap att ta emot och ge alla barn och elever möjlighet till utveckling, delaktighet 11

13 och lärande (prop. 1999/2000:135, s. 59). Det uttalade målet är att alla lärare ska kunna se hur lärandemiljön kan skapa respektive undanröja hinder för lärande och delaktighet. Regeringen skiljer i propositionen på grundläggande specialpedagogiska kunskaper som ska finnas inom det allmänna utbildningsområdet och fördjupade kunskaper om komplicerade inlärningssituationer. I den förra ingår också kunskap om hur allmänpedagoger kan använda sig av specialpedagogens fördjupade kunskaper som stöd för och komplement i sitt arbete. Det blir tydligt att regeringen här talar om två olika sorters kunskaper. Dels en egen kunskap och dels förmåga att veta när den egna kunskapen inte räcker till. Propositionen hänvisar till de utbildningspolitiska målen om att barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder som utvecklingsstörning, synskador och hörselskador så långt möjligt ska kunna undervisas i gemenskap med övriga elever. Därför, menar man, måste det finnas lärare på skolorna som har mer än de grundläggande kunskaperna om barn och ungdomar i komplicerade inlärningssituationer (a.a. s.60). Det är i detta sammanhang inriktningar som SOKO är avsedda att ge sådan kunskap som går utöver den grundläggande specialpedagogiska kunskapen inom det allmänna utbildningsområdet. 12

14 Uppdraget Syftet med och avgränsning av utvärderingsuppdraget Uppdragsgivare är Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL), som är ansvarig nämnd för all lärarutbildning vid Göteborgs universitet. Syftet med utvärderingen är att identifiera potentiella förbättringsområden i inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (Specialpedagogik). De områden som utvärderingen avser att granska handlar generellt om: a) hur progressionen inom den högskoleförlagda utbildningen (HFU) liksom inom den verksamhetsförlagda utbildningen(vfu) har utformats och hur den beskrivs i kursplanen / kursplanerna; b) hur samarbetet fungerar mellan HFU och VFU innehållsmässigt såväl som administrativt-organisatoriskt; c) hur användning av IKT inom ramen för kurs/inriktning/program har byggts upp I övrigt lämnas ett öppet mandat till utvärderaren att avgöra exakt fokus i utvärderingen och hur frågorna i utvärderingen skall preciseras. Vidare står i utvärderingsuppdraget att utvärderingens resultat skall återföras till dem som utvärderats för förankring innan slutrapporten färdigställs. I Högskoleverkets utvärdering (2005, del 2 i Lärosätesbeskrivning) framgår att Göteborgs universitet ser lärarutbildningen som ett pågående utvecklingsprojekt, och kvalitetsarbetet bedrivs med hjälp av utvärderingar och utredningar både externa och interna. Varje år utvärderas t.ex. ca fem inriktningar (s. 39). Utvärderingsarbetets huvudsyfte kan således betraktas som en uppsamling av erfarenheter, som kan ge vägledning medan verksamheten pågår och även för det fortsatta arbetet efter I det perspektivet kan utvärderingen betecknas som i huvudsak formativ. 13

15 Metod Evaluering er tæt familiemæssigt forbundet med kontingens, hävdar Peter Dahler-Larsen (2000, s. 11). Därmed menar han, att kontingens är ett situerat villkor i samhälleliga institutioner. Även om vi just nu är organiserade på ett bestämt sätt vet vi samtidigt att vi skulle kunna vara organiserade annorlunda. Det förutsätts således kontingens, för att man överhuvudtaget kan evaluera, och värdefrågor är följaktligen utsatta för ständig omprövning. Vi har valt att förstå vårt konkreta utvärderingsuppdrag som en systematisk retrospektiv vurdering af en indsats, præstationer og udfald ved en offentlig virksomhed, som tilsigtes at spille en rolle for praktiske handlingssituationer (Vedung, 1998, s. 20). Det finns således något att utvärdera (evalueringens område), som i detta sammanhang är att förstå som utbildning/undervisning. Detta är inom det specialpedagogiska ett komplicerat fält, eftersom det inte enbart är de individuella lärprocesserna (som i sig själva är komplicerade), som är involverade, utan dessa är dessutom situerade i sociala, kulturella, organisatoriska och samhälleliga sammanhang, där makt- och intresseförhållanden spelar en inte helt obetydligt roll. Vidare talas om att data måste samlas in och analyseras på ett systematiskt sätt, och eftersom det finns en intention med en utvärdering, att den ska spela roll för praktiska handlingssituationer och därmed få konsekvenser för det område, som evalueras, kommer användaraspekten i hög grad i fokus. Slutligen talas det i definitionen om värdering av utvärderingens underlag; det finns således ett inneboende element av värderingar i utvärderingen. Enligt Shadish, Cook & Leviton (1991) kan man arbeta antingen deskriptivt eller preskriptivt med värden i utvärderingsarbetet. Vi har valt (i förlängningen av de uppsatta riktlinjerna från UFL) att arbeta deskriptivt; det innebär, att vi tar utgångspunkt i den värdemässiga förståelse, som redan existerar i de nationella styrdokumenten (särskilt i propositionen 1999/2000:135) och delvis i utvärderingsrekvirentens uppsatta riktlinjer (dvs. Göteborgs universitets policy, såsom den kommer till uttryck i bl.a. Utbildningsplan för nya lärarutbildningen). Vi har således valt att lägga det officiella Sveriges värdegrund till grund för utvärderingen av inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna. Utvärderingens problemställningar Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) har specifikt anmodat om en granskning av nedan nämnda områden: 14

16 1. Hur progressionen inom den högskoleförlagda utbildningen (HFU) liksom inom den verksamhetsförlagda utbildningen(vfu) har utformats och hur den beskrivs i kursplanen / kursplanerna; 2. hur samarbetet fungerar mellan HFU och VFU innehållsmässigt såväl som administrativt-organisatoriskt; 3. hur användning av IKT inom ramen för kurs/inriktning/program har byggts upp Dessa tre teman är belysta genom att använda John Goodlads modell om läroplanens olika uttrycksformer (Goodlad, 1979). Mycket kort är modellen en distinktion mellan idéernas läroplan, den formella läroplanen, den förtolkade läroplanen, den verkställda läroplanen och den upplevda läroplanen. Medan idéernas läroplan är ett uttryck för de tidsaktuella strömningarna, är den formella läroplanen den, som antas av en majoritet i riksdagen och är som sådan en parlamentarisk kompromiss. Den förtolkade läroplanen är den enskildes tolkning av den formella läroplanen, medan den verkställda läroplanen är ett uttryck för, vad som rent faktiskt föregår i den konkreta undervisningen. Slutligen representerar den upplevda läroplanen de olika aktörernas upplevelser av undervisningen. Läroplanens olika uttrycksformer kan således ses som ett sammanhängande förståelsesystem, där den enskilda uttrycksformen bidrar till ett tydliggörande av specifika förhållanden vid undervisning och lärande. Konkret betyder det, att de tre tematiska områdena (progression, den verksamhetsförlagda utbildningen och IKT-dimensionen) relateras till: 1. Idéernas läroplan, som i detta sammanhang kommer till uttryck i t.ex. de globala deklarationerna: Standardregler för likabehandling av handikappade (1993), Salamanca-deklarationen (1994), Barnkonventionen (1998) etc. 2. Den formella läroplanen, som i detta sammanhang kommer till uttryck i t.ex. propositionen 1999/2000: Den förtolkade läroplanen, som i detta sammanhang kommer till uttryck i t.ex. Göteborgs universitets policy för lärarutbildning (UFL s utbildningsplan og inriktningens kursplaner) 4. Den verkställda läroplanen, som i detta sammanhang kommer till uttryck i praktiska handlingssituationer, som exempelvis i undervisning och handledning 15

17 5. Den upplevda läroplanen, som i detta sammanhang kommer till uttryck i studenternas upplevelser och förvärvade kompetenser efter att ha genomför inriktningen SOKO. Vi har i denna utvärderingsrapport haft som vår intention att belysa de tre problemställningarna (progressionen, den verksamhetsförlagda utbildningen och IKT-dimensionen) på var och en av de fem läroplansnivåerna. Idéernas läroplan redogörs för i det inledande avsnittet om specialpedagogik som fält, medan de fyra övriga läroplansnivåerna är belysta i relation till varje problemställning i respektive tema 2, tema 3 och tema 4. Användardimensionen har vi försökt att tillmötesgå genom att avslutningsvis göra en SWOT analys (strengths, weaknesses, opportunities, threats). Denna analys mynnar så ut i en rad utmaningar som vi ser för inriktningen samt förslag för det framtida arbetet med att utveckla inriktningen. Utvärderingens informanter Det är omöjligt att inom givna ekonomiska resurser få en heltäckande bild av allt som händer i inriktningen, men då vi ser målet för utvärderingen som att medverka till att utbildningens starka sidor identifieras liksom de problem som är mest angelägna att åtgärda, har vi dock valt att fördela utvärderingsinsatserna så brett som möjligt för att få en så allsidig bild som möjligt. I detta sammanhang har vi sett inriktningens lärare, handledare och studenter som sakkunniga med en god uppfattning om vad som är bra undervisning och relevant kunskap. Vi har valt att lägga särskild vikt vid studenternas synpunkter på utbildningen, bl.a. genom att låta tre årgångar av studenter vara representerade i utvärderingen. En analys av den upplevda läroplanen lägges således fram i tema 1 Studenternas syn på SOKO generellt och i bilaga 1 Studenternas syn på SOKO. Vidare tillkommer en rad dokument som underlag för utvärderingen. Den samlade utvärderingen är således baserad på analyser av, dels en rad dokument (bl.a. kursplaner och styrdokument), dels en rad intervjuer, så att de nivåer som kan anses för att vara huvudaktörer i inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna vid Göteborgs Universitet, är representerade i intervjuundersökningen: Studenter (från tre årgångar), studierektor och kursledare (för alla fyra kurserna) samt lokala lärarutbildare. I allt är det gjort 6 semi-strukturerade intervjuer samt en enkät under tiden april/ maj Inom ett brett fält har de behandlat problemställningar såsom: kunskapsin- 16

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Beskrivning av utbildning

Beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp

Läs mer

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning sid 1 (5) Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 www.karlstad.se

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN) = KURSPLAN LBU110 LBU160 LBU210 LBU260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling KOMMENTARDEL till inriktningen Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Speciallärarprogrammet Specialisering: språk- läs- och skrivutveckling och Specialisering: utvecklingsstörning Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS:

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Speciallärarprogrammet Specialisering: utvecklingsstörning (Ingår i lärarlyftet)

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Speciallärarprogrammet Specialisering: utvecklingsstörning (Ingår i lärarlyftet) Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Speciallärarprogrammet Specialisering: utvecklingsstörning (Ingår i lärarlyftet) Programkod: Programmets benämning: LASPU Speciallärarprogrammet Högskolepoäng/ECTS:

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Arts 3. Poäng

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng

Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 2012-02-22 Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Programme in Special Educational Needs, 90 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter 2012-07-01

Läs mer

Högskolan Dalarnas lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor

Högskolan Dalarnas lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor s lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor inledde hösten 2013 ett fördjupat samarbete med PUD-regionens förskolor och skolor gällande den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för lärarutbildningarna.

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Kurs 1: Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar från 56 studenter (3%) av

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna

Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna KURSPLAN LSU110, LSU160, LSU210 och LSU260 Kommentardel Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna KOMMENTARDEL till Inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna Inledning

Läs mer

Nämnden för lärarutbildning NLU 5-05 2005-10-14. Lärarprogrammet leder till Lärarexamen, 140, 180, 200 eller 220 poäng.

Nämnden för lärarutbildning NLU 5-05 2005-10-14. Lärarprogrammet leder till Lärarexamen, 140, 180, 200 eller 220 poäng. HÖGSKOLAN I KALMAR UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningscentrum Lärarprogrammet Utbildningsplanen för Lärarutbildningen har antagits av Lärarutbildningsnämnden vid Högskolan i Kalmar 2000-11-27, och reviderats

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit3: Society and Individual, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1.

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Sigys-konferens februari 2010

Sigys-konferens februari 2010 Sigys-konferens februari 2010 Varje samhälle har skyldighet att ge alla ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. Människor växer med kunskap. Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning

Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning Närdistans Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng

Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Gäller fr.o.m. höstterminen 2007 Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng pééåá~ä=bçìå~íáçå~ä=qé~åüéê=mêçöê~ããéi=vm=üáöüéê=éçìå~íáçå=åêéçáíë= hìêëåáî W=^î~åÅÉê~Ç=åáî = péåçåç=åóåäék=

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU

Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad kommun Vfu Verksamhetsförlagd utbildning i Karlstad kommun Riksdagen tog beslut om en ny lärarutbildning den 25 oktober

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Rektor Malmö högskola

Rektor Malmö högskola Rektor Malmö högskola Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Karin Järplid Linde 08-563 087 86 karin.jarplid.linde@hsv.se

Läs mer

Handbok för. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningen Reviderad upplaga. Gäller från 1 juli 2013

Handbok för. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningen Reviderad upplaga. Gäller från 1 juli 2013 Handbok för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningen Reviderad upplaga. Gäller från 1 juli 2013 Innehåll Välkommen till lärarutbildningen 3 Handbokens syfte 4 Lärarexamina vid Linnéuniversitetet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Dnr: 254/2009-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Teacher Education intended for Preschool and

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Sida 1 av 7 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet 1TH13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (8) 1. Basdata 1.1. Programkod 1TH13 1.2. Programmets

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Specialpedagogik Special Education

Specialpedagogik Special Education Kursplan Uttagen: 2009-09-16 Inrättad: 2006-10-13 Specialpedagogik Special Education Högskolepoäng: 7.5 Kurskod: 6PE009 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Specialpedagogik Huvudområde: Inget huvudområde

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer