SOKO är något alla borde läsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOKO är något alla borde läsa"

Transkript

1 UFL-rapport Nr 2007:02 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning SOKO är något alla borde läsa Utvärdering av inriktning Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (Specialpedagogik) inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Susan Tetler & Inger Assarson Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Århus Universitet

2 UFL-rapport Nr 2007:02 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning SOKO är något alla borde läsa Utvärdering av inriktning Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (Specialpedagogik) inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Susan Tetler & Inger Assarson Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Århus Universitet 1

3 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Box Göteborg tfn (vxl) fax Rapport nr 2007:02 ISSN Susan Tetler & Inger Assarson Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Århus Universitet 2

4 Innehåll Specialpedagogiken som fält: utveckling och nuläge... 6 Internationellt...6 Nationellt...7 Centrala kunskaper och kompetenser för lärare i skolan...10 Uppdraget Syftet med och avgränsning av utvärderingsuppdraget...13 Metod...14 Utvärderingens problemställningar...14 Utvärderingens informanter...16 Dokument...17 Enkät...17 Gruppintervjuer...18 Läsvägledning...18 TEMA 1: Studenternas syn på SOKO generellt Professionalism...20 Förhållningssätt...23 TEMA 2. Progressionen - inom den högskoleförlagda utbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen Progressionen i propositionen 1999/2000: Progressionen i Göteborgs universitets utbildningsplan...27 Progressionen i kursplanerna...28 Progressionen sett från lärarnas perspektiv...31 Progression sett från studenternas perspektiv...32 Sammanfattning av progressionen i SOKO...33 TEMA 3: Den verksamhetsförlagda utbildningen VFU:n i proposition 1999/2000: VFU:n i Göteborgs universitets utbildningsplan...34 VFU:n i inriktningens kursplaner...35 VFU:n utifrån lärarnas perspektiv

5 VFU:n utifrån studenternas perspektiv...38 Handledarnas kompetens...39 Samverkan mellan VFU och universitet...41 VFU:n från de lokala lärarutbildares perspektiv...43 Sammanfattning av VFU:n i SOKO...44 TEMA 4: IKT-dimensionen IKT-dimensionen i proposition 1999/2000: IKT-dimensionen i Göteborgs universitets utbildningsplan...46 IKT-dimensionen i inriktningens kursplaner...47 IKT-dimensionen utifrån lärarnas perspektiv...47 IKT-dimensionen utifrån studenternas perspektiv...47 Sammanfattning av IKT-dimensionen i SOKO...49 Konklusion, diskussion och perspektiv Styrkor, svagheter, möjligheter och hotbilder...50 Styrkor Professionalism och förhållningssätt...51 Den röda tråden...51 Verksamhetsförlagd utbildning...52 Kompetenta studenter...52 Svagheter Den verksamhetsförlagda utbildningen...53 IKT och nätbaserade aktiviteter...53 Innehållsmässigt...54 Studentinflytande...54 Forskningsanknytning...54 Hotbilder Nedskärning av platserna...56 Osäkerhet omkring den grundläggande specialpedagogiska kompetensen...56 Möjligheter Referenslista Dokument, som ingår som grundlag för utvärderingen...62 Kursplaner för inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna :

6 Bilaga 1. Studentarnas syn på SOKO Studenternas syn på kunskapsutbyte och innehåll...63 LSU150: Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle...63 LSU 100: Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser...65 LSU200: Specialpedagogiska perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling...66 LSU250: Didaktisk fördjupning i ett specialpedagogiskt perspektiv...67 Studenternas syn på innehållet...68 Litteraturval Studenternas syn på kunskapsnivå & forskningsanknytning...70 Studenternas uppfattningar om kunskapsnivå i SOKO...71 Forskningsanknytning Studenternas syn på organisering av SOKO...72 Studenternas syn på struktur...73 Studenternas syn på basgrupper Studenternas syn på egen aktivitet & inflytande över SOKO Studenternas syn på examination Studenternas uppfattning om lärarkompetensen i SOKO...79 Konklusion...79 Referenser...80 Bilaga 2: Intervjuguide till studenterna Bakgrundsfakta...81 SOKO i utbildningen...81 Innehåll i SOKO...81 VFU:n...81 Studentinflytande...82 Egen aktivitet...82 IKT...82 Examination...82 Övrigt...82 Bilaga 3: Vad säger studenterna? Enkät - elektronisk version Bilaga 4. Intervjuguide till studierektor Bilaga 5. Intervjuguide till kursledarna Bilaga 6. Intervjuguide till lokala lärarutbildare

7 Specialpedagogiken som fält: utveckling och nuläge Internationellt Specialpedagogik som ämne har sina rötter i en medicinsk/psykologisk diskurs, grundad i en stark tro på effekten av specialpedagogiska insatser; att det, med andra ord, är nytta med de specifika åtgärder som sättes in i förhållande till det enskilda barnets skador eller felutveckling. Specialpedagogiska behov definieras som avvikelser och förstås som ett resultat av en individuell patologi. Den liksom problemet ses således som inneboende i den enskilde eleven och lösningen blir som en konsekvens av detta en ändring av den aktuelle eleven. Synsätt och värderingar är kompensatoriska och den pedagogiska behandlingen är individuellt utformad efter en grundlig diagnostisering. Det kategoriska perspektivet dominerar i denna diskurs, men de specialpedagogiska strategierna är också idag utsatta för kraftig kritik; det gäller inte minst deras fundament. Fokus har flyttats från att se problemet som något inneboende i den enskilda eleven till att se elevers tillkortakommanden som orsakad av organisatoriska patologier, förankrade i samhällets och institutionernas system och strukturer (Skrtic, 1991). I stället önskas omfattande förändringar av värdesystem, värderingar, strukturer, innehåll, pedagogik och de sätt varpå undervisning och lärande i det hela taget är organiserat och genomfört på. En skola för alla är i detta relationella perspektiv satt på den skolpolitiska dagordningen och att betrakta som en gemensam angelägenhet. Det specialpedagogiska praxisfältet och därmed lärarna - är emellertid satta under en stark press; dels i förhållande till humanistiskt präglade internationella deklarationer (t.ex. FN s Standardregler för likabehandling av handikappade och Salamanca-deklarationen), dels i förhållande till mer marknadsorienterade styrinstrument som i loppet av de senaste tio åren har dominerat utbildningsområdet. Där de internationella deklarationerna påpekar att specialpedagogiska insatser ska karaktäriseras av likvärdighet, inkludering, deltagande och medverkan i gemenskap med andra, fokuseras med en marknadsorienterad optik (och under inflytande av de internationella kunskapsevalueringarna) snarare på dessa insatsers effektivitet i förhållande till använda resurser och med ett växande krav om dokumentation av just dessa effekter. 6

8 Samtidigt som det läggs vikt vid liberalism, individualisering, konkurrens och marknadsorientering som centrala strategier och mål i skolan, finns det uttryck för intentioner om att göra skolan inkluderande så att det mesta möjliga av de resurser, som används på specialundervisande insatser, kan överföras till allmänundervisningen. Specialpedagogiken spänner således mellan på den ena sidan ett erkännande av att några elever kommer att ha behov av särskilt tillrättalagt stöd oavsett de pedagogiskt ideala villkoren i allmänundervisningen, och på den andra sidan intentionen om att inkludera elever i lokala lärandemiljöer på ett sätt som optimerar deras utvecklingsmöjligheter. Det kräver, av lärarna, didaktiska kompetenser för att på den ena sidan kunna begrunda, planlägga, genomföra och evaluera en undervisning som är anpassad till den enskilde elevens behov och på den andra sidan att kunna värdera specialpedagogiska problemställningar i förhållande till givna organisatoriska, institutionella och samhälleliga förutsättningar och möjligheter. Att balansera konstruktivt i förhållande till tidens dilemmafyllda villkor kräver därför av lärarna en förståelse, förankrad i en integrerad teoretisk ram, som har som sin utgångspunkt att skolan inte kan ses isolerad från den bredare samhälleliga kontexten, som den är involverad i. Det måste således finnas en teoretisk ram, som förnekar att särskilda behov är ett resultat av en enkel orsaksprocess, oavsett om det handlar om dysfunktioner hos individen, olikheter i samhället eller brister i skolans organisation (Skidmore, 1996). Snarare ska särskilda behov förstås som ett relationellt begrepp och måste som sådant betraktas i den kontext, vari de manifesterar sig. Det innebär att specialpedagogikens centrala kunskapsoch färdighetsområden måste spänna över ett brett fält av teorier (pedagogiska, didaktiska, psykologiska, sociologiska, filosofiska etc.) för att i det hela sätta lärare i stånd till att belysa specialpedagogiska problemställningar i skolan avsedda att utveckla och använda adekvata strategier till att hantera dem i praxis. Nationellt Den sammanhållna skolan som idé stärkte sitt grepp i Sverige i och med 1980 års läroplan. Enligt den förväntades skolan ta ett större ansvar för att förebygga svårigheter i avsikt att minska antalet elever som behövde stöd i särskilda grupper. De elever som var inskrivna i särskolan fick sedan en tid tillbaka också i allt större utsträckning undervisning lokalintegrerat, ofta i lite avsides belägna klassrum. Under samma tid utvecklades skolpolitiken mot en ökad decentralisering med målstyrning i stället för regelstyrning, och därmed en syn på skolor som enskilda resursenheter. Denna period utmärks också av krav på valfrihet och större fokus på den enskilde individen. 7

9 Jämsides med den individualiserande trenden växte inom den pedagogiska forskningen också en syn på lärande som socialt konstruerad sig stark. Allmänpedagogikens inriktning mot det sociokulturella lärandet framhöll kunskap som värdeladdad och lärandet som kontextuellt (Säljö, 2000). Skolan som företrädare för en viss kultur, sågs i Bourdieus perspektiv som missgynnande för elever från vissa samhällsskikt. Det ideologiska målet blev dels att påvisa orättvisan men också att anpassa skolan så att den inte bidrog till marginalisering och utanförskap. Allmänpedagogiken närmade sig specialpedagogiken och genom 1994 års läroplan blev elever i behov av särskilt stöd hela skolans angelägenhet (Vernersson, 2002). I slutet av 1990-talet genomfördes FUNKIS-utredningen om skolsituationen för elever med funktionshinder (SOU1998:66). Utredarna konstaterar att en skola för alla borde innebära att barn och ungdomar inte heller skulle vara åtskilda genom olika skolformer. Därmed blev hela särskolan som skolform ifrågasatt och dess risker för att orsaka utanförskap och begränsade karriärmöjligheter lyftes fram. Genom undertecknandet av Salamancadeklarationen 1994 och den åtföljande konferensen i Dakar prioriterade UNESCO utbildning för alla. Den specialpedagogiska forskningen och utbildningen i Sverige flyttade alltmer fokus från elevers svårigheter till elevers olikheter. När lärarutbildningskommitténs skrev sitt slutbetänkande (SOU1999:63) hänvisades till den inkluderande skolan med kapacitet att möta alla elever och den specialpedagogiska kompetensen var något som man framhöll att alla lärare borde ta del av. I den nya lärarutbildningen blev kurser med specialpedagogisk kunskap en av de många inriktningar och specialiseringar som lärarstuderande fick möjligheter att välja. I Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande dominerade talet om delaktighet för alla. Kulturella skillnader liksom skillnader i förmågor lyftes fram som en resurs om än en tidvis problematisk sådan (SOU1999:63). Undervisningen, som tidigare huvudsakligen utformats gentemot en genomsnittselev, skulle enligt kommittén nu se olikheten som en utmaning (ibid. s. 192): Den stora utmaningen är utbildningspolitiskt och verksamhetsmässigt hur förskolans och skolans personal skall hantera det faktum att elever har olika förutsättningar, erfarenheter, kunskaper och behov. Hur skall elevers olikheter framstå som resurser och utgöra styrande förutsättningar i skolans pedagogiska arbete i en för alla elever gynnsam riktning? Genom betoningen av inkluderande skola framhävdes det ideologiska perspektivet av demokrati, delaktighet och andra värden som är starkt förknippade med den svenska idén om välfärdsstaten. Tilltron till skolans förmåga att förbättra samhället har enligt Ahrendt (2004) historiskt sett varit stor. De politiska och ideologiska värden, som finns implicit i 8

10 skolan som en social samlingsplats, har fått en framskjuten plats i utbildningar med specialpedagogisk inriktning. Samtidigt ligger det en motsättning i att sådana värden av gemenskap ska förvaltas av en särskild disciplin (Haug, 1998). När dåvarande utbildningsministern Ingegerd Wärnersson vid 1999-års skolriksdag utropade Värdegrundsåret blev det också en indikation på att skolan inte längre kunde ses som värdeneutral (Zackari & Modig, 2000). Skolans medborgarfostrande uppgift lyftes fram och därigenom uppdraget att förmedla rådande värderingar i begrepp som demokrati, alla människors lika värde, solidaritet, skyldigheter och rättigheter. Skolan som en institution för skilda kulturer och skilda synsätt framhölls också i utredningen om en uthållig demokrati (SOU 2001:1). För att skapa sådana förutsättningar för pluralism, lyfte demokratiutredningen fram mänskliga dygder som skolan ska främja, såsom kritisk rationalism, laglydighet och solidaritet (Boman, 2002, s. 385). Orlenius (2001) menar att Skolverkets rapporter under demokratidebatten var starkt normativa och knöt värdegrundsbegreppet till samhällets krav på skolan som medborgarfostrare. Skolan blir, som Säfström (2005) uttrycker det, en plattform för socialisation snarare än att vara en miljö för lärande. Grundskollärarutbildningen förändrades 1988 och fick då krav på sig att ge alla blivande lärare grundläggande specialpedagogiska kunskaper, krav den inte levde upp till (Vernersson, 1998). Speciallärarutbildningen upphörde och i stället skapades en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 1, där skolutveckling och alla elevers deltagande i en gemenskap blev det övergripande målet. Detta skedde dock inte utan kontroverser, något som Högskoleverket framhöll i sin utvärderingsrapport (2006). Utredarna framhöll det problematiska med att de specialpedagogiska utbildningarna inriktas mot kompetens i handledning och skolutveckling, i ett läge då det ännu inte finns tillräckligt starka formuleringar om att allmänlärare behöver kunskaper för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Den handledande funktionen, såsom den utformas på flertalet specialpedagogiska program, förutsätter att sådan kompetens också finns inom lärarutbildningen. Carlbeckkommittén, som tillsattes för att se över utbildningen för elever med utvecklingsstörning, kom fram till att särskolan ska finnas kvar som skolform för de elever som inte förväntas nå grundskolans uppnåendemål. I propositionen påtalas den brist på lärare med adekvat specialpedagogisk utbildning som råder inom särskolan. En stor del av undervisningen inom särskolan utförs av pedagoger med förskollärar- och fritidspedagogutbildning medan ämneslärare med specialpedagogisk inriktning saknas. 1 I och med högskolereformen 1993 omdöpt till Specialpedagogiskt program 9

11 Därför uttrycks i propositionen att det är önskvärt med breddad och fördjupad inriktning mot särskolans verksamhetsområde, framför allt av lärare med grundskolekompetens. Blivande lärare förväntas i dag kunna hantera elevers olikheter inom vissa gränser. Dessa gränser har dock visat sig uppfattas olika vid olika skolor (Persson, 2002). En fastställd gräns är att vissa elever förs till särskolans personkrets. De har visserligen rätt att gå i vanlig klass även om de följer särskolans kursplaner, men ofta bli de hänvisade till särskolan som kursform, just för att grundskolan inte anser sig ha resurser och kompetens att undervisa eleverna gemensamt (Tideman, 2000). De senaste årens ökande mottagande av elever i särskolan indikerar en mer segregerad skola trots de konventioner och deklarationer den svenska regeringen undertecknat. Centrala kunskaper och kompetenser för lärare i skolan Lärarutbildningen är som sådan problematisk, eftersom den på en och samma gång är en akademisk utbildning, med anspråk på den frihet som en sådan ger, och ett instrument för statens styrning av skolan. Detta är något som tas upp av flera remissinstanser i propositionen till den nya lärarutbildningen (prop 1999/2000:135). De kunskaper och kompetenser som lärare förväntas tillägna sig under sin utbildning är således mer styrda än annan akademisk utbildning. Lärarutbildningskommittén underströk i sitt slutbetänkande att specialpedagogisk kunskap är viktig för att möta alla elever. Sådan kunskap framhölls som ett nödvändigt kompetens- och kunskapsområde i utvecklingen av skolans pedagogiska arbete, där varje individ har rätt till utbyte av skolan genom att få delta utifrån sina unika erfarenheter, kunskaper, förutsättningar och behov. Lärarutbildningskommittén menar vidare att specialpedagogiska åtgärder bör ses som ett kvalificerat komplement till skolans allmänpedagogiska verksamhet och användas där den allmänpedagogiska kompetensen inte är tillräcklig (SOU 1999:63, s ). Det är däremot inte självklart vad som menas med specialpedagogisk kompetens och det går heller inte att dra en gräns mellan specialpedagogik och allmänpedagogik. Likaså är det svårt att klart avgöra när den allmänpedagogiska kompetensen inte är tillräcklig. Didaktiska frågor om hur elever med mycket olika kunskaper och erfarenheter inom skolans olika ämnesområden ska kunna samundervisas, är eftersatta i Sverige. Pedagogerna får 10

12 liten ledning i hur de i det vardagliga arbetet ska tillvarata elevers olikheter som en resurs (Assarson, 2007). I Åmans avhandling från 2006 beskriver specialpedagoger själva sin kompetens som kunskap om barns normala och avvikande utveckling samt förmåga att inta en helhetssyn där barnets svårigheter relateras till miljön utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Vidare ingår i kompetensen en förmåga till social responsivitet när pedagogen möter elever, kollegor, föräldrar och elevvårdspersonal, liksom ett stort mått av fronesis, det vill säga insikter från långvariga, djupgående erfarenheter som ger en intuitiv förmåga i arbetet. I försök att avgränsa kompetensen att möta elevers olikhet riktar en del forskning in sig mot villkor som berör attityder och värderingar hos lärare och de konsekvenser dessa får för skolans anpassning till elever i behov av särskilt stöd (Pijl, Meijer & Hegarty, 1997; Cameron & Jortveit, 2006). För att möta alla elever framhålls ofta vikten av ett tvärvetenskapligt synsätt (SOU1999:63). I ett tvärvetenskapligt synsätt handlar det om hur olika kunskapsområden integreras (Egneus, Bruckmeier och Polk 2000). Inom forskningen om elevers svårigheter och behov av stöd har snarare varje disciplin satt sin egen teoretiska referensram och sina egna metodologiska system i fokus. Den specialpedagogiska forskningstraditionen har präglats mer av stridigheter omkring vilken vetenskaplig diskurs som ska vara den rådande än av samarbete och interaktion mellan disciplinerna. Den specialpedagogiska forskningen behöver fokus på det professionella objektet, att åstadkomma lärande oavsett betingelser (Carlgren & Marton, 2000). Howes, Booth, Dyson och Frankham (2005) framhåller vikten av att innefatta en problematisering av olika synsätt på lärande och kunskaper. Inkludering handlar, menar författarna, om en översyn av vad elever ska lära och hur kurser läggs upp. Varje ämne måste vara upplagt så att varje enskild elev känner att detta är något som berör och som är spännande. Samtidigt menar de att statliga krav på framgång, mätresultat, och effektivitet förtar möjligheten att arbeta på ett sådant sätt (a.a). I propositionen om den förnyade lärarutbildningen (prop 1999/2000:135) framhålls vikten av att lärarutbildningen ger kompetens att upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Här intar propositionen en individualistisk hållning. Vid sidan av detta individinriktade perspektiv syns däremot också den inkluderande tanken när regeringen poängterar att olika former av specialpedagogisk utbildning bör ingå i lärarutbildningen, dels i form av ett moment inom det allmänna utbildningsområdet men också som inriktning och specialisering. Såväl förskola, skola som vuxenutbildning behöver, enligt propositionen, beredskap att ta emot och ge alla barn och elever möjlighet till utveckling, delaktighet 11

13 och lärande (prop. 1999/2000:135, s. 59). Det uttalade målet är att alla lärare ska kunna se hur lärandemiljön kan skapa respektive undanröja hinder för lärande och delaktighet. Regeringen skiljer i propositionen på grundläggande specialpedagogiska kunskaper som ska finnas inom det allmänna utbildningsområdet och fördjupade kunskaper om komplicerade inlärningssituationer. I den förra ingår också kunskap om hur allmänpedagoger kan använda sig av specialpedagogens fördjupade kunskaper som stöd för och komplement i sitt arbete. Det blir tydligt att regeringen här talar om två olika sorters kunskaper. Dels en egen kunskap och dels förmåga att veta när den egna kunskapen inte räcker till. Propositionen hänvisar till de utbildningspolitiska målen om att barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder som utvecklingsstörning, synskador och hörselskador så långt möjligt ska kunna undervisas i gemenskap med övriga elever. Därför, menar man, måste det finnas lärare på skolorna som har mer än de grundläggande kunskaperna om barn och ungdomar i komplicerade inlärningssituationer (a.a. s.60). Det är i detta sammanhang inriktningar som SOKO är avsedda att ge sådan kunskap som går utöver den grundläggande specialpedagogiska kunskapen inom det allmänna utbildningsområdet. 12

14 Uppdraget Syftet med och avgränsning av utvärderingsuppdraget Uppdragsgivare är Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL), som är ansvarig nämnd för all lärarutbildning vid Göteborgs universitet. Syftet med utvärderingen är att identifiera potentiella förbättringsområden i inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna (Specialpedagogik). De områden som utvärderingen avser att granska handlar generellt om: a) hur progressionen inom den högskoleförlagda utbildningen (HFU) liksom inom den verksamhetsförlagda utbildningen(vfu) har utformats och hur den beskrivs i kursplanen / kursplanerna; b) hur samarbetet fungerar mellan HFU och VFU innehållsmässigt såväl som administrativt-organisatoriskt; c) hur användning av IKT inom ramen för kurs/inriktning/program har byggts upp I övrigt lämnas ett öppet mandat till utvärderaren att avgöra exakt fokus i utvärderingen och hur frågorna i utvärderingen skall preciseras. Vidare står i utvärderingsuppdraget att utvärderingens resultat skall återföras till dem som utvärderats för förankring innan slutrapporten färdigställs. I Högskoleverkets utvärdering (2005, del 2 i Lärosätesbeskrivning) framgår att Göteborgs universitet ser lärarutbildningen som ett pågående utvecklingsprojekt, och kvalitetsarbetet bedrivs med hjälp av utvärderingar och utredningar både externa och interna. Varje år utvärderas t.ex. ca fem inriktningar (s. 39). Utvärderingsarbetets huvudsyfte kan således betraktas som en uppsamling av erfarenheter, som kan ge vägledning medan verksamheten pågår och även för det fortsatta arbetet efter I det perspektivet kan utvärderingen betecknas som i huvudsak formativ. 13

15 Metod Evaluering er tæt familiemæssigt forbundet med kontingens, hävdar Peter Dahler-Larsen (2000, s. 11). Därmed menar han, att kontingens är ett situerat villkor i samhälleliga institutioner. Även om vi just nu är organiserade på ett bestämt sätt vet vi samtidigt att vi skulle kunna vara organiserade annorlunda. Det förutsätts således kontingens, för att man överhuvudtaget kan evaluera, och värdefrågor är följaktligen utsatta för ständig omprövning. Vi har valt att förstå vårt konkreta utvärderingsuppdrag som en systematisk retrospektiv vurdering af en indsats, præstationer og udfald ved en offentlig virksomhed, som tilsigtes at spille en rolle for praktiske handlingssituationer (Vedung, 1998, s. 20). Det finns således något att utvärdera (evalueringens område), som i detta sammanhang är att förstå som utbildning/undervisning. Detta är inom det specialpedagogiska ett komplicerat fält, eftersom det inte enbart är de individuella lärprocesserna (som i sig själva är komplicerade), som är involverade, utan dessa är dessutom situerade i sociala, kulturella, organisatoriska och samhälleliga sammanhang, där makt- och intresseförhållanden spelar en inte helt obetydligt roll. Vidare talas om att data måste samlas in och analyseras på ett systematiskt sätt, och eftersom det finns en intention med en utvärdering, att den ska spela roll för praktiska handlingssituationer och därmed få konsekvenser för det område, som evalueras, kommer användaraspekten i hög grad i fokus. Slutligen talas det i definitionen om värdering av utvärderingens underlag; det finns således ett inneboende element av värderingar i utvärderingen. Enligt Shadish, Cook & Leviton (1991) kan man arbeta antingen deskriptivt eller preskriptivt med värden i utvärderingsarbetet. Vi har valt (i förlängningen av de uppsatta riktlinjerna från UFL) att arbeta deskriptivt; det innebär, att vi tar utgångspunkt i den värdemässiga förståelse, som redan existerar i de nationella styrdokumenten (särskilt i propositionen 1999/2000:135) och delvis i utvärderingsrekvirentens uppsatta riktlinjer (dvs. Göteborgs universitets policy, såsom den kommer till uttryck i bl.a. Utbildningsplan för nya lärarutbildningen). Vi har således valt att lägga det officiella Sveriges värdegrund till grund för utvärderingen av inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna. Utvärderingens problemställningar Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) har specifikt anmodat om en granskning av nedan nämnda områden: 14

16 1. Hur progressionen inom den högskoleförlagda utbildningen (HFU) liksom inom den verksamhetsförlagda utbildningen(vfu) har utformats och hur den beskrivs i kursplanen / kursplanerna; 2. hur samarbetet fungerar mellan HFU och VFU innehållsmässigt såväl som administrativt-organisatoriskt; 3. hur användning av IKT inom ramen för kurs/inriktning/program har byggts upp Dessa tre teman är belysta genom att använda John Goodlads modell om läroplanens olika uttrycksformer (Goodlad, 1979). Mycket kort är modellen en distinktion mellan idéernas läroplan, den formella läroplanen, den förtolkade läroplanen, den verkställda läroplanen och den upplevda läroplanen. Medan idéernas läroplan är ett uttryck för de tidsaktuella strömningarna, är den formella läroplanen den, som antas av en majoritet i riksdagen och är som sådan en parlamentarisk kompromiss. Den förtolkade läroplanen är den enskildes tolkning av den formella läroplanen, medan den verkställda läroplanen är ett uttryck för, vad som rent faktiskt föregår i den konkreta undervisningen. Slutligen representerar den upplevda läroplanen de olika aktörernas upplevelser av undervisningen. Läroplanens olika uttrycksformer kan således ses som ett sammanhängande förståelsesystem, där den enskilda uttrycksformen bidrar till ett tydliggörande av specifika förhållanden vid undervisning och lärande. Konkret betyder det, att de tre tematiska områdena (progression, den verksamhetsförlagda utbildningen och IKT-dimensionen) relateras till: 1. Idéernas läroplan, som i detta sammanhang kommer till uttryck i t.ex. de globala deklarationerna: Standardregler för likabehandling av handikappade (1993), Salamanca-deklarationen (1994), Barnkonventionen (1998) etc. 2. Den formella läroplanen, som i detta sammanhang kommer till uttryck i t.ex. propositionen 1999/2000: Den förtolkade läroplanen, som i detta sammanhang kommer till uttryck i t.ex. Göteborgs universitets policy för lärarutbildning (UFL s utbildningsplan og inriktningens kursplaner) 4. Den verkställda läroplanen, som i detta sammanhang kommer till uttryck i praktiska handlingssituationer, som exempelvis i undervisning och handledning 15

17 5. Den upplevda läroplanen, som i detta sammanhang kommer till uttryck i studenternas upplevelser och förvärvade kompetenser efter att ha genomför inriktningen SOKO. Vi har i denna utvärderingsrapport haft som vår intention att belysa de tre problemställningarna (progressionen, den verksamhetsförlagda utbildningen och IKT-dimensionen) på var och en av de fem läroplansnivåerna. Idéernas läroplan redogörs för i det inledande avsnittet om specialpedagogik som fält, medan de fyra övriga läroplansnivåerna är belysta i relation till varje problemställning i respektive tema 2, tema 3 och tema 4. Användardimensionen har vi försökt att tillmötesgå genom att avslutningsvis göra en SWOT analys (strengths, weaknesses, opportunities, threats). Denna analys mynnar så ut i en rad utmaningar som vi ser för inriktningen samt förslag för det framtida arbetet med att utveckla inriktningen. Utvärderingens informanter Det är omöjligt att inom givna ekonomiska resurser få en heltäckande bild av allt som händer i inriktningen, men då vi ser målet för utvärderingen som att medverka till att utbildningens starka sidor identifieras liksom de problem som är mest angelägna att åtgärda, har vi dock valt att fördela utvärderingsinsatserna så brett som möjligt för att få en så allsidig bild som möjligt. I detta sammanhang har vi sett inriktningens lärare, handledare och studenter som sakkunniga med en god uppfattning om vad som är bra undervisning och relevant kunskap. Vi har valt att lägga särskild vikt vid studenternas synpunkter på utbildningen, bl.a. genom att låta tre årgångar av studenter vara representerade i utvärderingen. En analys av den upplevda läroplanen lägges således fram i tema 1 Studenternas syn på SOKO generellt och i bilaga 1 Studenternas syn på SOKO. Vidare tillkommer en rad dokument som underlag för utvärderingen. Den samlade utvärderingen är således baserad på analyser av, dels en rad dokument (bl.a. kursplaner och styrdokument), dels en rad intervjuer, så att de nivåer som kan anses för att vara huvudaktörer i inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna vid Göteborgs Universitet, är representerade i intervjuundersökningen: Studenter (från tre årgångar), studierektor och kursledare (för alla fyra kurserna) samt lokala lärarutbildare. I allt är det gjort 6 semi-strukturerade intervjuer samt en enkät under tiden april/ maj Inom ett brett fält har de behandlat problemställningar såsom: kunskapsin- 16

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng

Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Gäller fr.o.m. höstterminen 2007 Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng pééåá~ä=bçìå~íáçå~ä=qé~åüéê=mêçöê~ããéi=vm=üáöüéê=éçìå~íáçå=åêéçáíë= hìêëåáî W=^î~åÅÉê~Ç=åáî = péåçåç=åóåäék=

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II.

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng Vill du bli För dig som redan har akademiska poäng Lärarprogram, 90 högskolepoäng lärare? Lärarutbildning Vem kan söka till utbildningen? Lärarutbildningen 90 högskolepoäng vänder sig till dig som har

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram

Utbildningsplan för. Masterprogram Reviderad av Grundutbildningsnämnden på uppdrag av Styrelsen för utbildningsvetenskap 2014-12-18 Dnr LiU-2014-00707 Utbildningsplan för Masterprogram inom det utbildningsvetenskapliga området med examen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarprogram för förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år, 210-240 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Lärarprogram för förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år, 210-240 högskolepoäng Dnr 248/2009-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarprogram för förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år, 210-240 högskolepoäng Teacher Education for Pre-school, Pre-school

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD Innehåll Vad är VFU?...3 Dina möjligheter som lärarstudent...4 Förväntningar på dig som lärarstudent...7 Basgruppsdagar...8 Byte och uppehåll...9 Organisation...10

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH 2009-03-30 Yttrande 1(6) Dnr 02-2009:41 Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH Inledning Skolinspektionen delar utredarens

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Utbildningsplan. Lärarprogrammet 210-270/300 högskolepoäng (Study Programme in Education, 210-270/300) HÖGSKOLAN I GÄVLE

Utbildningsplan. Lärarprogrammet 210-270/300 högskolepoäng (Study Programme in Education, 210-270/300) HÖGSKOLAN I GÄVLE 1 HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN Grundnivå och Avancerad nivå Lärarprogrammet Programkod: LFGGY Fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2007-06-04 Reviderad av lärarutbildningsnämnden 2007-10-01 Utbildningsplan

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Hem och konsumentkunskap. KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap

Hem och konsumentkunskap. KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap KURSPLAN LHK110, LHK160, LHK210, LHK260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 Hem och konsumentkunskap KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap Inriktning Hem och konsumentkunskap omfattar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening För valtni ngsstab Gymnasiekontoret Direkttelefon 0910-71 25 10 2010-04-20 Referens Jan Midlert Umeå Universitet Kanslichef Eva Lindgren 901 87 UMEÅ Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer