1(5) Enkät om begäran om utlåtande. Anvisningar:

Transkript

1 1(5) Enkät om begäran om utlåtande Anvisningar: Man kan gå framåt och bakåt i det elektroniska frågeformuläret genom att klicka på knapparna Föregående och Nästa. Det är möjligt att skicka enkäten utan att svara på alla frågor. Vissa av frågorna har dock markerats som obligatoriska (*). Eventuella motiveringar till frågorna beaktas när svaren analyseras. I slutet av enkäten har utrymme reserverats för fritt formulerade kommentarer av de som ska besvara enkäten. Det är möjligt att redigera svaren innan man skickar iväg frågeformuläret. Vid behov kan man avbryta enkäten genom att klicka på Avbryt och fortsätta senare. När du klickar på Avbryt tar enkäten dig automatiskt till en sida där det finns en länk som leder till enkäten. På sidan kan du också skicka länken till din e-post. I slutet av sista frågan finns knappen Sammandrag, via vilken du kommer åt att granska dina svar. Från Sammandragssidan kan du redigera (knappen Redigera) och skriva ut (knappen Skriv ut) enkäten. Därefter måste enkäten ännu skickas iväg. Skicka svaren: Klicka på knappen Slutför i slutet av sammandraget av enkäten när du är klar. När man har klickat på Slutför går det inte längre att komplettera eller redigera sina svar. Detta är textfilsversionen av enkäten som kan användas för att underlätta behandlingen av begäran om utlåtande. Vid behandlingen kan man till exempel bearbeta utlåtandet i form av en textfil och svaren i textfilen matas slutligen in i det elektroniska frågeformuläret. Internetadressen till den elektroniska enkäten: Ytterligare information om begäran om utlåtande fås av Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, tfn , liisa-maria.voipio-pulkki@stm.fi (struktur reform) Anne Koskela, regeringsråd, tfn , anne.koskela@stm.fi (hälso- och sjukvård, jourförordning) Lotta Hämeen-Anttila, regeringsråd, tfn , lotta.hameen-anttila@stm.fi (socialvård) Timo Keistinen, medicinalråd, tfn , timo.keistinen@stm.fi (hälso- och sjukvård, jourförordning, centralisering) Lasse Ilkka, expert, , lasse.ilkka@stm.fi (prehospital akutsjukvård) Frågor om det tekniska genomförandet av enkäten: Hang Pham, avdelningssekreterare, tfn , hang.pham@stm.fi

2 2(5) BAKGRUNDSINFORMATION 1. Officiellt namn på den som svarar 2. Namn på den person som antecknat svaret 3. Den ansvariges kontaktuppgifter o Förnamn o Efternamn o E-post 4. Är den svarande* o Kommun o Samkommun eller ett samarbetsområde för social- och hälsovården o Annan samkommun eller samarbetsorgan för kommunerna o En statlig myndighet o Organisation o Något annat FRÅGOR 5. Syftet med reformen är att säkerställa lika tillgång till service, tillräckligt kunnande i den enhet som erbjuder tjänster och behandlar samt klient- och patientsäkerhet. Ett annat syfte med reformen är att tygla ökningen av kostnaderna. Enligt propositionen koncentreras sjukhus- och journätverket nationellt samordnat och på enhetliga grunder för att svara mot befolkningens behov. Är reformen nödvändig? 6. Ni kan motivera ert föregående svar. Koncentreringen av sjukhus- och journätverket för att nå reformens mål är eftersträvansvärd, men i lagreformen måste de regionala skillnaderna beaktas vad gäller geografiska avstånd och bl.a. den specialiserade sjukvårdens verksamhetsvolymer i sjukvårdsdistrikt/landskap som är avvikande ifråga om befolkningsgrunderna. Sambandet mellan förlossningsverksamheten och beredskapen till kirurgiska jouroperationer har inte beaktats i lagutkastet på ett ändamålsenligt sätt. Trots att sjukvårdsdistriktet har en liten befolkningsgrund fungerar Mellersta Österbottens sjukhus som joursjukhus för ett betydligt större område än det egna distriktet. I och med ca förlossningar per år är sjukhuset bland Finlands tio största förlossningssjukhus. En förutsättning för beredskapen att tryggt kunna sköta förlossningar i enlighet med nuvarande lagstiftning är att också jourberedskapen för mjukdelskirurgi upprätthålls. Även de långa avstånden till de närmaste sjukhusen med omfattande jour förutsätter upprätthållande av traumakirurgisk jour. Det är inte möjligt att upprätthålla kirurgisk jourberedskap för att säkerställa en trygg förlossningsverksamhet och beredskap för traumakirurgisk jour om elektiva operationer (t.ex. canceroperationer, ledprotesoperationer) koncentreras till sjukhus med omfattande jour. Att schematiskt koncentrera elektiv kirurgisk vård och jourvård i stor omfattning till tolv sjukhus med omfattande jour är i Norra Finland inte möjligt med tanke på patientsäkerheten och inte förnuftigt med tanke på samhällets totalekonomi. I lagutkastets motiveringar konstateras att enligt systemet med tolv sjukhus kommer resan ur hela befolkningens perspektiv till mer krävande tjänster i genomsnitt att bli 26 km (restid 25 minuter, under 50 minuter för 80 procent av befolkningen). Endast för 10 procent av invånarna blir sträckan 110 km eller längre (restid 1 timme 27 minuter). Enligt den föreslagna modellen når nästan hela befolkningen ett sjukhus med samjour 24/7 på mindre än två timmar. I den föreslagna modellen är avståndet från

3 3(5) Mellersta Österbottens landskapscentrum Karleby till de närmaste sjukhusen med omfattande jour ca 200 km (Uleåborg) och ca 150 km (Seinäjoki). Restiden till dessa är 2-2,5 h. Från Perho kommun, som ingår i Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt och ligger längst från landskapscentret, blir avståndet till de närmaste sjukhusen med omfattande jour ca 270 km (Uleåborg) och ca 120 km (Seinäjoki). Ett sjukhus med omfattande jour kan inte nås på mindre än 1,5 h från någon av medlemskommunerna i Mellersta Österbottens landskap. Soite kommer att vara en tvåspråkig samkommun som även betjänar svenskspråkig befolkning. 7. I propositionen föreslås bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om prehospital akutsjukvård (39 ), den prehospitala akutsjukvårdens innehåll (40 ) och central för prehospital akutsjukvård (46 ). Är de föreslagna bestämmelserna ändamålsenliga? 8. Ni kan motivera ert föregående svar. Det är ändamålsenligt att fastställa att det i 39 nämnda ansvaret för ordnandet av prehospital akutsjukvård faller på sjukvårdsdistrikten. Det intensiva samarbetet mellan prehospital akutsjukvård och områdets jourenheter liksom även integrationen av vård som ges hemma är nödvändiga. Dessa mål i lagens 39 sammanfaller med verksamhetsstrategin för Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun som inleder sin verksamhet för att integrera samman landskapets social- och hälsovårdstjänster. I 46 definierade uppgiften för centralen för prehospital akutsjukvård att bereda de mål för insatstiderna för prehospital akutsjukvård inom det egna specialupptagningsområdet, som ska ingå i beslutet om servicenivån, kan på grund av de långa avstånden i det geografiskt omfattande och till verksamhetsmiljön heterogena Norra Finlands specialupptagningsområde eventuellt leda till oändamålsenliga lösningar som ökar kostnaderna för prehospital akutsjukvård. Därtill inverkar servicenivåbeslutet för prehospital akutsjukvård väsentligt på det prehospitala akutsjukvårdssystemets möjligheter att stödja andra servicesystem inom social- och hälsovården. Eventuell sänkning av servicenivån inom prehospital akutsjukvård på grund av insatstiderna kan på ett oändamålsenligt sätt t.o.m. öka social- och hälsovårdens totalkostnader i och med att det blir svårare att utnyttja synergiförmåner. 9. I propositionen föreslås en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om arbetsfördelning och centralisering av vissa uppgifter inomden specialiserade sjukvården (45 ). o Ja X 10. Ni kan motivera ert föregående svar. I modellen med tolv sjukhus med omfattande jour är skyldigheten att ordna jour inom minst ca tio specialområden oändamålsenlig och kommer i en stor del av sjukhus av centralsjukhusnivå med omfattande jour att leda till en ökning av social- och hälsovårdskostnaderna och till ökat serviceutbud utan nödvändigt behov. I praktiken har Finland inte läkarresurser att upprätthålla tolv sjukhus med jour dygnet runt med minst tio specialområden. I lagutkastets 45 framförs det inte tydligt vilken ställning och vilket serviceutbud andra centralsjukhus har än de sjukhus som har omfattande jour. I lagutkastets motiveringsdel framförs dock tydligt strävan att centralisera den kirurgiska vården till tolv sjukhus med omfattande jour. Detta kan inte anses vara ändamålsenligt och inte heller möjligt för Mellersta Österbottens centralsjukhus med tanke på de långa

4 4(5) avstånden och på upprätthållandet av beredskapen som förlossningssjukhus och traumakirurgisk jourberedskap. Lagutkastets riktlinjer i 45 4 moment om centralisering av sådan operativ verksamhet som kräver operationssal och anestesi till de sjukhus som har samjour dygnet runt för primärvården och den specialiserade sjukvården är ändamålsenlig. 11. I propositionen föreslås en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om brådskande vård (50 ) o Ja X 12. Ni kan motivera ert föregående svar. I sista momentet i 50 konstateras att det får noggrannare utfärdas genom förordning av statsrådet om uppgifterna vid samjouren för jour dygnet runt, om villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden och om jourenheternas regionala samarbete. Det föreslagna bemyndigandet att utfärda en förordning är överdimensionerad och oändamålsenlig. I Norra Finland borde man inom Uleåborgs universitetssjukhus specialupptagningsområde även i fortsättningen, på grund av de långa avstånden, ha rätt att slå fast den specialiserade sjukvårdens arbetsfördelning på ett sätt som avviker från förordningen om centraliserad specialiserad sjukvård. Det viktiga är ju att man genom beslut om arbetsfördelningen inom specialupptagningsområdet främjar mål som ingår i regeringsprogrammets riktlinjer (klient- och patientsäkerheten, lika tillgång till service, tillräckligt kunnande i den enhet som erbjuder tjänster samt att tygla ökningen av kostnaderna). 13. I propositionen föreslås en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om bedömningen av behovet av socialvård (53 a ) 14. Ni kan motivera ert föregående svar. Reformen av social- och hälsovårdens servicesystem och uppnåendet av de mål som i regeringsprogrammet ställts upp för social- och hälsovårdsreformen förutsätter genuin och funktionell integration av social- och hälsovården. Lagförslagets 53 a främjar detta mål. 15. I propositionen föreslås en bestämmelse i socialvårdslagen om socialjour (29 ). 16. Ni kan motivera ert föregående svar. Det anses ändamålsenligt att det blir lättare att kontakta socialjouren liksom även skyldigheten att samarbeta med hälsovårdens jour. 17. I propositionen föreslås en bestämmelse i socialvårdslagen om ordnande av socialservice i anslutning till andra tjänster (33 a )?

5 5(5) o o Nej Tar inte ställning 18. Ni kan motivera ert föregående svar. Formuleringen i lagutkastets 33 a ger förutsättningar att centralisera socialservicen nationellt eller regionalt. Riktlinjerna i lagstiftningen är ändamålsenliga om det vad gäller tjänster som centraliseras inom socialvårdens verksamhetsområde är frågan om sällsynta tjänster som förutsätter specialkompetens, varvid centraliseringen säkerställer servicens kvalitet och tillgänglighet för klienten. 19. Fritt formulerade synpunkter om förslaget. I maj publicerade Statsrådets förordning om arbetsfördelningen och centralisering av vissa uppgifter inom den specialiserade sjukvården vid sidan av de lag- och förordningsutkast, som nu ska kommenteras, är mycket bristfällig. 4 och 5 (specialiserad sjukvård som ska centraliseras till universitetssjukhus och till enheter för omfattande jour dygnet runt) i nämnda förordning är mycket ofullständiga till innehållet. Detta försvårar bildandet av en helhetsuppfattning om lag- och förordningsutkasthelheten som nu ska kommenteras. Som helhet anses en stark strävan att centralisera den specialiserade sjukvården vad gäller specialområdet kirurgi vara oändamålsenlig i Norra Finland med dess långa avstånd. Om exempelvis ledprotesoperationer koncentreras till Uleåborgs universitetssjukhus och till Lapplands centralsjukhus i Rovaniemi, vilka i Norra Finland har utsetts till sjukhus med omfattande jour, är det möjligt att specialläkarresurserna och operationssalskapaciteten och annan infrastruktur i nämnda sjukhus inte är tillräckliga för att uppfylla vårdgarantin, och upprätthållandet av traumakirurgisk jourberedskap i Mellersta Österbotten kan äventyras. Inte heller sambandet mellan att upprätthålla förlossningsverksamheten och kirurgisk operationsberedskap beaktas på ett ändamålsenligt sätt i denna verksamhetsmodell som siktar på en stark centralisering av kirurgisk verksamhet. Åtminstone vad gäller Norra Finlands specialupptagningsområde är det tvivelaktigt om centraliseringen leder till någon nationalekonomisk nytta och äventyrandet av den traumakirurgiska jourberedskapen kan inverka på patientsäkerheten. 20. Fritt formulerade synpunkter om det bifogade utkastet till statsrådets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden. Den principiella linjen att ordna jour dygnet runt i regel som primärhälsovårdens och den specialiserade sjukvårdens samjour understöds. Likaså understöds förfarandet med ansökan om undantag från gemensam ansökan av specialupptagningsområdets sjukvårdsdistrikt. Detta leder till en ändamålsenlig helhetsgranskning av jourplatser och resurser på ett område som sträcker sig längre än området för ett enskilt sjukvårdsdistrikt. Kriterierna i förordningsutkastets 4 för enheterna med omfattande jour dygnet runt kan för en del sjukvårdsdistrikt av centralsjukhusnivå vara svåra att uppfylla och risk för onödiga kostnader föreligger. Skyldigheten i förordningsutkastets 5 för andra sjukvårdsdistrikt än de, som har omfattande jour dygnet runt, att ordna jour dygnet runt i samband med centralsjukhuset kommer på området för många sjukvårdsdistrikt att leda till att jourverksamheten upphör i kretssjukhus och därmed till väsentliga förändringar i servicenätet. Vad gäller förlossningar förutsätter förordningsutkastets 18 att förlossningssjukhuset snabbt har tillgång till en specialläkare inom kirurgi. Om den elektiva kirurgin centraliseras starkt och om det inte är möjligt att göra jouroperationer i centralsjukhus med samjour dygnet runt, föreligger en fara att tillgången till kompetenskapital inom specialområdet kirurgi går förlorad och då kan det visa sig vara omöjligt att uppfylla kraven för ett förlossningssjukhus i enlighet med förordningens 18.