Svensk Zoonosrapport år en sammanfattning

Transkript

1 Svensk Zoonosrapport år 2003 en sammanfattning

2 Innehåll Campylobacter 1 VTEC/EHEC 3 Listeria 6 Salmonella 7 Salmonella hos djur 8 Salmonella i livsmedel 11 Salmonella hos människa 11 Övriga zoonoser som rapporterats 12 Rapporten är framtagen i samarbete mellan Juni 2004

3 Sammanfattning av Zoonosrapporten 2003 Introduktion Inom EU finns det en gemensam rapportering på djur-, human- och livsmedelssidan för ett visst antal zoonoser (sjukdomar som kan smitta mellan djur och människa). Vilka sjukdomar som ska rapporteras, antingen på frivillig eller på obligatorisk basis, styrs av Direktiv 92/117/EEC. Syftet med rapporteringen är att få en överblick över sjukdomssituationen för de ingående zoonoserna i de olika medlemsländerna samt för att kunna följa förändringar från år till år. Informationen från Sverige sammanställs i zoonosrapporten Trends and Sources of Zoonotic Agents in Animal, Feedingstuffs, Food and Man in Sweden Informationen har samlats in från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Statens jordbruksverk (SJV), Statens livsmedelsverk (SLV) samt Smittskyddsinstitutet (SMI). Informationen är baserad på såväl obligatorisk- som frivillig rapportering, på humansidan från kliniska såväl som laboratorieanmälningar, information från kommunerna samt från specifika undersökningar som utfördes under Syftet med Sammanfattning av Zoonosrapporten 2003 är att på ett mer lättåskådligt sätt presentera de zoonoser som är av störst relevans i ett svenskt perspektiv. Därmed har vi gjort en kortare sammanställning som fokuserar på Salmonella, VTEC O 157, Campylobacter och Listeria. För mer detaljerad information så hänvisas till den fullständiga zoonosrapporten ( Campylobacter Campylobacter är en vanlig bakterie som kan orsaka mag-/tarm symptom hos människa. Det finns ett flertal olika campylobacterarter varav C. jejuni och C. coli är vanligast förekommande som sjukdomsagens på människa. Bakterien utsöndras med avföringen hos djur och människor, och sprids framförallt via förorenade livsmedel och vatten. Fjäderfä spelar en stor roll som bärare av bakterien och som smittspridare till människa, men de insjuknar inte själva i infektionen. Campylobacter hos djur I Campylobacter programmet som pågick fram till och med juli 2001 varierade andel positiva flockar mellan 9 och 16 %. Därefter ersattes det gamla programmet med ett nytt program som bl a innebar utökad provtagning och förbättrade analyser. I programmet analyseras såväl kloak- som halsskinnsprov. I och med det nya programmet ökade andel gårdar som var campylobacterpositiva, vilket troligtvis beror på utökad provtagning, minskad sammanslagning, s k poolning, av prover, samt förbättrade och snabbare analyser. Om campylobacter påträffas i en fjäderfäflock ges hygienrekommendationer till gården för att man så snart som möjligt ska bli fri från bakterien. Infektion med campylobacter är inte anmälningspliktigt på djur. Under 2002 testades fjäderfäflockar och av dem var 760 (20 %) positiva för campylobacter. Det visades även att i 21 % av de positiva flockarna isolerades campylobacter från en till två av fyra poolade kloakprover, medan i 79 % av flockarna var tre till fyra av de poolade proverna positiva. Detta visar att infektion med campylobacter inte alltid uppgår till 100 % i en flock, som tidigare har antagits. 1

4 Resultat 2003 Totalt undersöktes fjäderfäflockar för förekomst av campylobacter i samband med slakt. Av dessa var 556 (18 %) flockar positiva. Som under tidigare år så påvisades även för 2003 en markerad säsongsvariation och flest flockar var positiva under sensommar och tidig höst. Under augusti till december så genomfördes en specifik studie för att undersöka när slaktkycklingflockar blir smittade. Resultat från studien visade att de allra flesta flockarna smittades under veckan före slakt. Åtta procent av flockarna smittades en till två veckor före slakt, medan 19 % smittades inom ett dygn före slakt och så stor andel som 23 % vid slakttillfället. Campylobacter i livsmedel Det finns ingen officiell övervakning av campylobacter i livsmedel utan information samlas in via olika projekt som SLV bedriver tillsammans med kommuner och andra parter. Vid fynd av kontaminerade livsmedel tas åtgärder endast om fyndet kan associeras till sjukdom hos människa. Ätfärdiga livsmedel bedöms som otjänliga om campylobacter påvisas i dem. Resultat 2003 Under året rapporterade kommunerna 602 livsmedelsanalyser för campylobacter. Av dessa var 466 från fjäderfä eller fjäderfäprodukter och campylobacter påträffades i 57 (12 %) av dessa. Inga positiva prover noterades för övriga provtagna livsmedelsprodukter. Det bör inte dras några slutsatser om dessa negativa prover eftersom antalet prover inom respektive livsmedelskategori var förhållandevis litet. Campylobacter hos människa Enligt smittskyddslagen är infektion med campylobacter anmälningspliktigt. Antalet personer som anmälts kliniskt från läkare har under den senaste tioårsperiod varierat mellan och Av dessa har mellan och varit inhemskt smittade 1. Även bland humanfallen ses en tydlig årstidsvariation med flest fall under sommaren/sensommaren. Det är till stor del oklart vad som orsakar årstidsvariationen, men det kan spekuleras i om ökade utomhusaktiviteter med ökade exponeringsmöjligheter spelar roll, t ex utomhusbad. Det kan också antas att konsumtionen av otillräckligt tillagad kyckling ökar under grillsäsongen samt att det kan röra sig om korskontamination från andra infekterade livsmedel. Under 2002 rapporterades totalt fall av infektion med campylobacter och av dessa var kliniska anmälningar. Detta var ett avbrott i den ökade trenden som har observerats under de senaste fem åren. Av antalet kliniska anmälningar var (37 %) smittade inom landet. Resultat 2003 Totalt rapporterades personer ha insjuknat i campylobacterinfektion. Detta är i stort sett samma resultat som för rapporter var kliniska anmälningar och av dessa var (40 %) smittade inom Sverige. Detta är en ökning jämfört med föregående år, som främst beror på en ökad rapportering av antalet fall under hösten (fig 1). 1 Till inhemskt smittade fall räknas personer som vistades i Sverige under inkubationstiden, dvs hit räknas även dem som har insjuknat efter att ha ätit importerade livsmedel, samt de som har smittas av andra personer som i sin tur smittades utomlands. 2

5 Under året rapporterades fem utbrott av campylobacter-infektion. Två av utbrotten var relaterade till vatten och omfattade mer än personer. Förutom detta insjuknade 15 personer i två olika utbrott efter att ha konsumerat kontaminerad kyckling. Det femte utbrottet omfattade sju personer som hade deltagit i en picknick. Källan till utbrottet kunde inte fastställas Totalantalet fall baserat på kliniska rapporter Antalet inhemska fall baserat på kliniska rapporter Antalet fall som endast rapporterades av laboratorier Figur 1. Antal humanfall av campylobacter-infektion i Sverige under Summering Campylobacter Campylobacter är den vanligaste bakteriella orsaken till mag-/tarmsjukdom hos människa i Sverige och så mycket som % av de drabbade personerna är smittade inom landet. Majoriteten av dessa är sporadiska fall, dvs det är enstaka personer som insjuknar och smittkällan är oftast okänd. Trots att campylobacter är en så pass vanlig infektion finns det många obesvarade frågor angående epidemiologin kring infektionen, t ex spridningsvägar och -mönster. Angående information om antibiotikaresistens hos campylobacter i Sverige hänvisas till den fullständiga zoonosrapporten eller till SVARM (Svensk Veterinär Antibiotikaresistensmonitorering) 2002 ( VTEC/EHEC VTEC 2 (verotoxinbildande E. Coli) bakterien är vanligt förekommande och kan orsaka mag- /tarm symptom hos människa, emellanåt med mer allvarliga symptom såsom blodiga diarréer och HUS (hemorrhagiskt uremiskt syndrom). Det är mycket ovanligt att djur insjuknar, däremot är framför allt nötboskap reservoar för VTEC-bakterien och kan sprida smitta vidare till människa. Utbrott kan orsakas av många typer av livsmedel, t ex kontaminerat kött, opastöriserad mjölk, samt förorenat vatten. Det kan uppstå en viss begreppsförvirring eftersom VTEC ibland används synonymt med EHEC. VTEC O 157 hos djur Bakterien VTEC O 157 isolerades för första gången från nötboskap i Sverige Samma år blev VTEC anmälningspliktigt och gårdar som hade positiva djur spärrades och sanerades för att bli av med bakterien. År 1999 ändrades reglerna och fynd av VTEC O 157 blev endast anmälningspliktigt om det fanns ett epidemiologiskt samband mellan humansjukdom och 2 Även benämnd som EHEC (enterohemorragisk E. Coli). 3

6 kontakt med nötboskap. På gårdar som är infekterade med VTEC O 157 ges bl a hygien- och besöksrekommendationer och det sker upprepad provtagning tills det är påvisat att djuren på gården är fria från bakterien. Det finns olika typer av VTEC bakterier, även om man på djursidan oftast diagnostiserar VTEC O 157. Denna serogrupp av bakterien är den som oftast orsakar sjukdom på människa. Undersökningar har visat att runt 1 % av den svenska nötpopulationen bär på bakterien och att dessa djur finns på uppskattningsvis 10 % av de svenska gårdarna. Ytterligare undersökningar genomförda 1998 visade att 0,8 % (4/474) av undersökta lamm, 0,9 % (1/109) får och 0,08 % (2/2446) svin var positiva för VTEC O 157. Mellan 1997 och 2002 undersöktes årligen cirka 2000 träckprover från nötkreatur med avseende på VTEC O 157. Resultat från dessa studier visar att 0,3 till 1,7 % av de undersökta djuren testades positiva. Den högsta andel positiva prover påträffades bland unga djur. Resultat för år 2002 visade att 1,4 % (29/2032) testade nötkreatur var positiva. Eftersom situationen har varit stabil under de åren provtagningarna genomfördes så bedöms det vara tillräckligt att genomföra större prevalensundersökningar var 3: e till vart 5: e år, d v s ingen träckprovtagning genomfördes för år Under 2002 var det ett utbrott av VTEC O 157 infektion i södra Sverige. Utbrottet omfattade ett flertal personer som insjuknade efter att ha ätit lokalproducerad fermenterad kallrökt korv som var kontaminerad med VTEC. Detta resulterade i provtagning av nötkreatur på 15 gårdar, som alla hade levererat köttråvara till fabriken under tiden då den aktuella korven producerades. VTEC O 157 isolerades från fem av de provtagna gårdarna. Det visade sig dock att ingen av de isolerade bakteriestammarna var densamma som stammen som orsakade sjukdomsutbrottet och det var därmed inte möjligt att identifiera den/de gård/ar som hade levererat det kontaminerade köttet. Detta kan förklaras av att smittan kan utsöndras intermittent och att djuren kan bli smittfria utan att specifika åtgärder sätts in. Resultat 2003 Under året provtogs 6 nötbesättningar för att spåra human VTEC infektion. Laboratorieanalyser visade att tre av de undersökta gårdarna kunde associerad med humansmitta, dvs samma bakteriestam som isolerades hos de insjunkande personerna återfanns på de provtagna gårdarna. Detta visar att nötkreatur, eller deras produkter, var källan till infektionen hos patienterna. Dessutom hade ett antal av patienterna ovan insjuknat efter att ha konsumerat opastöriserad mjölk från två av de tre gårdarna. I slakterinäringens årliga undersökning av förekomst av VTEC O 157 på svabbprover på slaktkropparna så undersöktes 755 prover. Inget av dessa var positivt. VTEC O 157 i livsmedel Det finns inget övervakningssystem för VTEC O 157 på livsmedel även om det sker en frivillig provtagning på slaktade djur som kommer från infekterade besättningar eller där man misstänker att det finns koppling till humanfall av sjukdomen. Förutom detta genomför slakterierna egna undersökningar av VTEC O 157 på nötslaktkroppar. Om VTEC O 157 påvisas i livsmedel tar SLV åtgärder för att förhindra att livsmedlet når konsumenterna. I analyserna har det varit svårigheter med att skilja på VTEC O 157 och andra E. coli bakterier. 4

7 Resultat 2003 Det finns ingen tillgänglig information om förekomst av VTEC i livsmedel. VTEC-infektion hos människa Infektion orsakat av VTEC O 157 är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen. Infektion orsakat av övriga VTEC serogrupper rapporteras på frivillig basis. Komplikationen HUS (hemorragiskt uremiskt syndrom) är inte anmälningspliktigt. Under ägde ett större utbrott rum orsakat av VTEC O 157 och sedan dess har medvetenheten för infektionen ökat. Idag provtas de flesta personer som söker läkarvård för blodiga diarréer för VTEC O 157. Mellan 1998 till 2001 varierade antal sjukdomsfall mellan 59 och 97 per år. Under 2002 ökade antal fall till 129. Detta förklaras av två utbrott, varav det största omfattade 28 personer, som hade insjuknat efter att ha ätit kontaminerad lokal-producerad kallrökt korv (se VTEC O 157 hos djur). Det andra utbrottet kopplades samman med havsbad på västkusten. Resultat 2003 Under 2003, rapporterades 73 humanfall. Av dessa utgjordes 70 av kliniska anmälningar vilka visade att 53 (76 %) personer var smittade inom landet. Antalet rapporterade fall är en kraftig minskning jämfört med resultat från Detta kan förklaras av frånvaro av utbrott. Summering VTEC Betydelsen av VTEC O 157 som ett allvarligt zoonotiskt agens aktualiserades under 2002 i samband med det livsmedelsburna utbrottet i Skåne då ett flertal personer utvecklade HUS. Det kan inte uteslutas att större utbrott kan komma att ske igen. Jämfört med andra livsmedelsburna infektioner kan infektion med VTEC O 157 vara särskilt allvarlig, t ex hos barn som utvecklar HUS. Det krävs utökade kunskaper och mer forskning i hur och om en effektiv kontroll mot VTEC O 157 kan tillämpas på gårdsnivå. För att minska risken att personer insjuknar i VTEC infektion finns det en handlingspolicy som syftar till att skydda allmänheten från att smittas direkt eller indirekt av nötkreatur, t ex genom hygien- och besöksrekommendationer på gården. Särskilda rekommendationer om åtgärder på gårdsnivå ges i dagsläge endast om ett epidemiologiskt samband har kunnat fastställas mellan insjuknade människor och nötkreatur, t ex fastställande av direkt eller indirekt kontakt med smittade djur eller/och om samma VTEC O 157 stam har påträffats hos både djur och människa. Det finns även andra serogrupper än O 157 som orsakar sjukdom hos människa, men det är idag okänt hur vanliga dessa varianter är i djurpopulationen. 5

8 Listeria Listeria monocytogenes är en bakterie som är vanligt förekommande i vår omgivning och som finns i jord, vatten och i tarmen hos både djur och människa. Hos djur kan listeria-infektion orsaka aborter och centralnervösa symptom. Bakterien är ofarlig för de flesta människor, men kan orsaka sjukdom hos personer med nedsatt immunförsvar, gravida kvinnor och äldre personer. Sjukdomsbilden hos människa omfattar symptom på blodförgiftning, hjärnhinneinflammation eller abort. Vanliga smittkällor för människa kan vara kallrökt/gravad lax, olika typer av dessertostar eller ostar tillverkade av opastöriserad mjölk. Listeria hos djur Infektion med listeria är anmälningspliktigt hos djur. Det finns ingen aktiv övervakning utan de anmälda fallen bygger på kliniska fynd. Om listeria diagnostiseras beslutar SJV från fall till fall om vidare åtgärder för att spåra smitta. Före 1999 varierade antalet fall mellan per år. Därefter har antalet fall pendlat mellan En orsak till den observerade ökningen hos får och nöt kan vara att ett ökat antal djur undersöks i TSE (transmissble spongform encephalitis) övervakningen och därmed ökar även chansen att hitta individer som är positiva för listeria. Resultat 2003 Totalt anmäldes 33 fall av listeria-infektion på djur. Av dessa var 24 får, 4 nötkreatur, 2 getter och 3 var vilda djur. Listeria i livsmedel Det finns ingen officiell övervakning av listeria i livsmedel. Däremot initierar SLV tillsammans med kommuner och andra parter olika projekt för att undersöka förekomst av bakterien i livsmedel. Om fler L. monocytogenes än 100/gram livsmedel påvisas i livsmedel som inte ska värmebehandlas så bedöms produkten vara otjänligt att förtära. Under 2001 genomförde SLV och kommunerna en studie för att undersöka förekomsten av L. monocytogenes i färdiglagad mat. Totalt undersöktes prover och 63 (1,7 %) av dessa var positiva. Bland de positiva proverna dominerade fiskprodukter. Resultat 2003 Kommunerna rapporterade 118 analyser för L. monocytogenes. Av dessa var endast 3 (2,5 %) positiva. Listeria hos människa Listeria-infektion är en anmälningspliktig sjukdom hos människa. Fram till år 2000 rapporterades mellan fall per år. Under 2001 noterades en ökning av antalet fall till 67 följt av en minskning till 39 under De flesta insjuknande personerna tillhör känsliga grupper, såsom personer med nedsatt immunförsvar, gravida och äldre personer. De flesta insjuknade personerna smittas i Sverige. 6

9 Resultat 2003 Totalt så rapporterades 48 humanfall under 2003 (fig 2). Av dessa var 71 % äldre än 65 år. 43 personer rapporteras ha smittats i Sverige. Summering av Listeria Bland dem som insjuknar i listerios bedöms livsmedelsburen smitta vara av störst betydelse jämfört med smitta från t ex djur Figur 2. Antal humanfall av listeria-infektion i Sverige mellan Salmonella Infektioner med Salmonella bakterier är vanliga över hela världen, även om situationen i Sverige är avsevärt bättre än i flertalet andra länder. I Sverige är mindre än 1 % av alla djur smittade med salmonella, vilket är mycket lågt ur ett internationellt perspektiv. Bakterien förekommer hos flertalet djurslag, samt hos människa, och orsakar allt från allvarlig sjukdom till subklinisk infektion utan några symptom. På människa är symptom från mage och tarm vanligast förekommande. Det finns över 2000 olika serotyper (varianter) av salmonella, varav ett tjugotal är mer vanliga i Sverige. Av de fall som rapporteras på människa varje år är cirka 15 % orsakade av smitta inom landet, d v s majoriteten av de personer som insjuknar i salmonellos smittas i utlandet. Sverige har under en lång tid kontrollerat och bekämpat salmonella i foder, hos djur och i livsmedelsproduktionen. Det första Salmonella kontrollprogrammet hos djur startade t ex redan Resultatet av detta har blivit att i stort sett all inhemskt producerat vitt- och rött kött, samt ägg är fria från kontamination med salmonella. Samtliga fynd av salmonella i djur, människa, foder och mat av animalt ursprung är anmälningspliktiga, oberoende av vilken serotyp som har isolerats. Dessutom så måste alla fynd av salmonella i den officiella livsmedelskontrollen anmälas, oberoende av typ av livsmedel. Om salmonella diagnostiseras så vidtas alltid åtgärder för att spåra smittkällan och eliminera infektionen, t ex så spärras smittade djurbesättningar. Restriktionerna lyfts inte förrän gården har förklarats fri från smitta efter upprepad provtagning, rengöring och desinficering. Salmonella kontaminerat foder förstörs eller behandlas för att bli av med smittan. Slutligen, om bakterien påträffas i livsmedel förstörs partiet eller skickas tillbaks till ursprungsland om det rör sig om införda eller importerade livsmedel. Det kan påpekas att en förutsättning för att få det gynnsamma läge som vi har är att primärproduktionen och foder är fria från salmonella. För en mer noggrann beskrivning av kontrollprogram, provtagning och åtgärder vid kontamination hänvisas till den fullständiga zoonosrapporten och till det svenska Salmonella kontrollprogrammet. Programmet är godkänt av EU. Salmonella i foder Från foder tas en stor mängd obligatoriska såväl som frivilliga prover. Från de frivilliga provtagningarna inrapporteras endast de positiva fynden, varvid den totala provmängden är 7

10 okänd i dessa fall. För salmonellakontroll i foderkvarnar används HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point) strategin, vilket har visat sig vara effektivt när det gäller att upptäcka och förhindra salmonella i foder. Resultat 2003 Från foderkvarnar och foderblandningar analyserades prover som insamlades i samband med provtagning i HACCP. Av dessa var 78 (0,8 %) positiva. Den vanligaste isolerade serotypen var S. Cubana (39 stycken) följt av S. Senftenberg (8 st). De många fynden av S. Cubana förklaras av att denna serotyp återfanns, och växte, i en foderkvarn under sommaren Fodret spreds i sin tur till svinbesättningar ffa i Östergötland. Kontaminationen uppdagades när S. Cubana isolerades på en svinbesättning som hade köpt foder från den aktuella foderkvarnen (se Salmonella hos djur). I samband med utbrottet analyserades 638 foderprover och 47 (7%) av dessa var positiva för S. Cubana. I foderråvaror av vegetabiliskt ursprung var 67 prover positiva. Det totala antalet prov som togs är okänt. Majoriteten av de positiva proven var från importerade partier av soja, majs och rapsfrö. Den vanligaste serotypen som isolerades var S. Senftenberg (8 st) och S. Mbandaka (7 st). Dessutom så isolerades S. Cubana från 51 av 66 positiva miljöprover från råvarutillverkare som tillverkar vegetabiliska råvaror. Fynden av S. Cubana var i samband med utbrottet. Utav analyserade prover från animaliska biprodukter och foder av animaliskt ursprung var 5 (0,2 %) positiva för salmonella. Salmonella hos djur Salmonella provtagning hos livsmedelsproducerande djur finns beskrivet i det svenska Salmonella kontrollprogrammet, som omfattar köttproducerande fjäderfä, ägg, svin och nöt. I kontrollprogrammet benämns fjäderfäflocken som en enhet eftersom flera flockar kan födas upp under ett år på samma gård. På liknande sätt benämns den aktuella besättningen som enhet både när det gäller hos nötboskap och svin. Detta är av stor betydelse eftersom de åtgärder som tas i samband med en salmonellautredning på en smittad gård oftast görs med utgångspunkt från flocken/besättningen. I de flesta uppfödningssystem finns olika barriärer för att minska risken att introducera infektion med salmonellabakterier, t ex kan det vara att djurstallar fylls och töms på samtliga djur samtidigt, för att underlätta rengöring samt minska kontakten med andra djur och djurslag. Vaccination mot salmonella är inte tillåtet för något djurslag i Sverige. Salmonella är anmälningspliktigt hos samtliga djurslag. Blir en fjäderfäflock smittad av salmonella slaktas hela flocken, oavsett vilken serotyp som orsakar infektionen. Vidare så spärras gården och utrymmena rengörs och desinficeras. Spärren släpps först när besättningen har konstaterats smittfri genom upprepade provtagningar. Om en nöt- eller svinbesättning blir smittad av salmonella spärras gården och restriktioner införs för att minska spridning, t ex djur får inte transporteras fritt till och från gården och en saneringsplan upprättas för att så snart som möjligt få gården friförklarad efter upprepad negativa provtagningar av samtliga djur i besättningen. För samtliga djurslag undersöks även fodret som ett led i smittspårningsarbetet. 8

11 Resultat 2003 Fjäderfä Sammanlagt så spärrades 11 fjäderfäbesättningar pga salmonella infektion. Av dessa var tre värphönsbesättningar (S. Livingstone, S. Agona and S. Enteritidis), två var avelsflockar (föräldradjur) som skulle införas till Sverige från ett annat EU land (S. Montevideo och S. Anatum) och en var en slaktkycklingflock (S. Senftenbeg). Dessutom isolerades salmonella från en ank-/gäss flock (S. Worthington) och från två kalkonflockar (2 st S. Typhimurium). I provtagningen som regleras av kontrollprogrammet analyserades halsskinnprov från slakterierna. Alla prover var negativa med avseende på förekomst av salmonella. Gris Under året smittades 3 grisbesättningar (förutom de som omfattades i utbrottet nedan). De isolerade serotyperna var S. Typhimurium fagtyp 104, S. Muenster och S. Infantis. Förutom detta så spärrades en fjärde besättning för S. Stanley, denna besättning påträffades under utredningen av S. Cubana utbrottet. I kontrollprogrammet provtogs sammanlagt lymfknutor, uppdelat på vuxna svin och slaktsvin. Av dessa isolerades salmonella vid tre tillfällen (S. Enteritidis fagtyp 4, S. Infantis och S. Kottbus). Salmonella Infantis återisolerades på gården varifrån svinen kom och gården spärrades. I programmet provtogs dessutom sammanlagt svabbprover från slaktkroppar. Ingen av dessa var positivt för salmonella. Utbrott av Salmonella Cubana Under sommaren 2003 producerade en foderfabrik S. Cubana kontaminerat foder. Innan detta uppdagades hade fodret distribuerats till ett flertal svinbesättningar fr. a. i Östergötlands län, men även i Kalmar, Södermanlands, Västmanlands och Stockholms län. Ett fåtal nötbesättningar hade också fått kontaminerat foder levererat till gården. Utbrottet uppdagades då en svinbesättning spärrades för S. Cubana infektion och smittspårningsarbetet identifierade fodret som smittkälla. Det visades att 137 besättningar (134 svin- och 3 nötbesättningar) hade fått kontaminerat foder levererat till gården eller, som i ett fåtal fall, hade varit i direktkontakt med gårdar där S. Cubana hade isolerats. Från alla gårdar som misstänktes vara salmonella positiva analyserades träckprover och prover från fodersystemet. Resultat från träckprovtagning visade att 30 av de 134 svinbesättningarna var smittade med S. Cubana, dvs salmonella isolerades i ett eller flera träckprover. På ytterligare 18 gårdar, av vilken en var en nötbesättning, hittades S. Cubana endast vid provtagning av fodersystemet. Dessa 48 gårdar spärrades. Spärren hävdes först då kriterierna i Salmonella kontrollprogrammet var uppfyllda. Totalt så analyserades mer än träck-, miljö- och foderprover under utbrottet. Av dessa var 387 (ungefär 0,8 %) positiva för S. Cubana; 248 (64 %) var träckprover, 116 (30 %) var foderprover och 23 (6 %) var miljöprover. Från samtliga tillfällen där salmonella isolerades undertypades ett eller flera isolat. På tre svingårdar isolerades andra serotyper än S. Cubana: S. Diarizonae, S. Typhimurium och S. Stanley. På gården där S. Stanley isolerades hittades S. Cubana endast i foder och inte i träck. De övriga två gårdarna spärrades efter att S. Cubana isolerades i träck. 9

12 Nöt Totalt spärrades fem nötbesättningar p.g.a. salmonellainfektion. Två gårdar var infekterade med S. Dublin, och en vardera med S. Oritamerin, S. Tennesse och S. Diarizonae. Salmonella Tennesse hittades efter att en lymfknuta var positiv efter provtagning i kontrollprogrammet. De båda andra gårdarna identifierades efter att salmonella hade isolerats vid undersökning vid obduktion och vid sanitetsslakt. Enligt provtagning i kontrollprogrammet analyserades lymfknutor. Endast ett prov var positivt med avseende på S. Tennesse. Som nämndes ovan isolerades denna serotyp även på gården varifrån det positiva djuret kom från. Dessutom undersöktes svabbprover från slaktkroppar enligt kontrollprogrammet. I två på varandra följande provtagningar isolerades S. Mbandaka 3. Som nämndes ovan så undersöktes tre mjölkbesättningar i utredningen av S. Cubana-utbrottet. Gårdarna hade fått förmodat kontaminerat foder från den aktuella foderfabriken. Salmonella isolerades i fodret från en av gårdarna, men inte i träcken från djuren. Får, getter, häst Salmonella isolerades inte från får, häst och get under Katt Tidigt under 2003 var det ett utbrott av S. Typhimurium fagtyp 40 bland utomhuskatter i södra och mellersta Sverige. Totalt rapporterades 114 salmonella positiva katter som hade undersökts efter att ha visat kliniska symptom på salmonella infektion. Salmonella Typhimurium fagtyp 40 är relativt vanligt hos vilda småfåglar och det misstänktes att dessa var källan till utbrottet. Trots detta så isolerades denna salmonella typ endast hos tre småfåglar. Detta kan reflektera att allmänheten endast skickade in ett fåtal småfåglar som hittades döda i naturen till SVA för undersökning. Övriga djur Salmonella isolerades även hos fyra hundar, tolv reptiler, sex vilda fåglar (inklusive de tre som nämndes ovan) samt tre övriga djur (tabell 1). Tabell 1. Antal Salmonella som isolerades från sällskapsdjur och övriga djurslag under katter hundar reptiler apor vilda fåglar älgar S. subspecies I 1 S. subspecies II 1 S. subspecies IIIb S. subspecies IV 1 S. Agona 2 S. Kisarawe. 2 S. Montevideo 2 S. Muenster 1 S. Newport 2 S. Oritamerin. 3 S. Tennessee 2 S. Typhimurium. 118a 2b 3c 1c a) fag typ: 40 n=34, NST n=1, inte typade men från samma utbrott n=83 b) fag typ: 40 n=1, inte typade n=1 c) fag typ: 40 3 Tidigt under år 2004 isolerades S. Mbandaka från gården varifrån de positiva slaktkropparna härrörde ifrån. 10

13 Salmonella i livsmedel Provtagning för salmonella på styckningsanläggningar finns beskrivet i det svenska Salmonella kontrollprogrammet. Omfattningen och frekvensen på provtagning beror på anläggningens kapacitet. Samtliga livsmedel som är kontaminerat av salmonella bedöms som otjänligt för konsumtion. Livsmedlet förstörs alternativt skickas tillbaks till ursprungsland om det rör sig om införda eller importerade produkter. I samtliga fall som salmonella påträffas inleds en undersökning för att försöka spåra smittkällan. Resultat för 2003 Kontroll utförd på styckningsanläggningar Från styckningsanläggningar som övervakas av SLV analyserades prover från nöt och svin och från fjäderfä. Inget av proverna var positivt för salmonella. Dessutom så analyserades halsskinnsprov från fjäderfä och samtliga var negativa. Kontroll utförd av kommunerna Under året så redovisade 243 kommuner sammanlagt analyser av salmonella i livsmedel. Av dessa var 17 (0,2 %) positiva. Detta kan jämföras med 0,9 % för 2002 och 0,5 % för Minskningen beror främst på att andelen salmonellapositiva fynd i fjäderfä och fjäderfäprodukter minskade från 10,4 % för 2002 till 0,6 % för Det är oklart om minskningen reflekterar att färre salmonellakontaminerade livsmedel införs eller importeras till Sverige eller om det beror på förändrad provtagning. I färdiglagade livsmedel rapporterade kommunerna att endast 3 (0,1 %) prover utav analyserade var positiva med avseende på salmonella. Övriga undersökningar I kontrollen av färskt kött som förs in i Sverige från övriga EU länder isolerades salmonella i 13 partier. Ett av partierna var kontaminerade med två olika serotyper. Salmonella Typhimurium var den vanligaste isolerade serotypen och återfanns i 7 av de 13 partierna. Enligt de svenska salmonellagarantierna så är det avsändande EU landet ansvarigt för att färskt kött som införs till Sverige är testat negativt för salmonella. Salmonella hos människa Salmonellainfektion hos människa är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen. Detta gäller även de fall med symptomlös infektion som påträffas vid smittspårningsarbete. Vid samtliga anmälda fall sker en undersökning för att försöka spåra smittkällan och det omfattar även provtagning på kontaktpersoner i den insjuknade personens närhet. Det totala antalet fall har sedan 1992 varit runt och av dessa är cirak 15 % infekterade i Sverige. Under 2002 rapporterades totala fall fall var kliniskt anmälda och 819 (22 %) av dessa var smittade inom Sverige. Antalet inhemska fall visade en markant ökning jämfört med föregående år, vilket berodde på ett större utbrott på en färja mellan Polen och Sverige med 353 smittade personer. Resultat 2003 Under 2003 minskade totalantalet fall för fjärde året i rad till (fig. 3) var kliniskt rapporterade fall och av dessa var 806 (22 %) smittade i Sverige. Även om totalantalet fall minskade så ses en viss ökning av de inhemska fallen. Detta kan förklaras av det relativt höga antal utbrott som skedde under året (17 st) och som omfattade totalt 369 personer. Det största 11

14 utbrottet inkluderade 148 personer som insjunkande efter att ha ätit kebab innehållande fläskkött av danskt ursprung. De vanligaste rapporterade serotyperna var S. Typhimurium (315 st), följt av S. Enteritidis (172 st) and S. Hadar (53 st) Totalantalet fall baserat på kliniska rapporter Antalet inhemska fall baserat på kliniska rapporter Antalet fall som endast rapporterades av laboratorier Figur 3. Antal humanfall av salmonella-infektion i Sverige mellan 1988 och Summering av Salmonella Under den senaste 10-årsperioden har antalet personer som insjuknat i inhemsk salmonellainfektion varierat mellan 452 till 864 per år. Dessa fall utgör endast runt % av totalantalet svenskar som insjuknar i salmonellainfektion. Den låga andel personer som smittas av salmonella i landet, samt de få fall av salmonella som rapporteras från livsmedelsproducerande djur inom landet, är tydliga bevis på att salmonellaläget i Sverige är mycket gynnsamt sett ur ett internationellt perspektiv. Den största bidragande orsaken till detta är det svenska Salmonella kontrollprogrammet som omfattar fjäderfä, svin och nötboskap och som syftar till att svenskproducerat kött och ägg ska vara fritt från salmonella. För information om antibiotika resistens bland salmonella isolat från djur hänvisas till den fullständiga zoonosrapporten eller till SVARM Övriga zoonoser som rapporteras Yersinia Sjukdomen yersinos orsakas av Yersinia bakterien som är vanligt förekommande i miljön. Bakterien utsöndras med avföringen hos djur och människor och sprids via infekterade livsmedel eller förorenat vatten. Yersiniainfektion orsakar vanligtvis inga sjukdomssymptom hos djur, men människor kan drabbas av mag-/tarmsjukdom. Det finns inget övervakningssystem för yersinia på djur och i livsmedel. Sjukdomen är inte heller anmälningspliktig på djur. Yersinos är en anmälningspliktig sjukdom på människa enligt smittskyddslagen. I början av 1990-talet rapporterades över 1000 fall/år. Totalantalet rapporterade fall varierade mellan 579 till 632 från Av de kliniskt anmälda fallen var runt 75 % inhemskt smittade och en stor andel var barn. Under 2003 rapporterades totalt 714 fall, vilket är en ökning från 2002 då 610 fall rapporterades. Av totalantalet fall var 648 kliniskt rapporterade fall och 536 (83 %) av dessa 12

15 var i sin tur smittade inom landet. Ökningen observerades fram för allt under sensommaren (juni till augusti). Orsaken till detta är inte klarlagt. Övriga zoonoser Andra sjukdomar som rapporteras till EU är bovin tuberkulos, brucellos, rabies, samt parasitsjukdomarna trikinos, echinococcos och toxoplasmos. Förekomsten av dessa sjukdomar i Sverige är låg och överskrider inte det förväntade antalet. För mer detaljerad information om dessa sjukdomar hänvisas till den fullständiga rapporten. 13

16 Postadress Uppsala Besöksadress Ulls väg 2, Uppsala Telefon Fax E-post Hemsida