RVF Utveckling 2005:10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RVF Utveckling 2005:10"

Transkript

1 Användning av biogödsel RVF Utveckling 2005:10 En rapport från BUS-projektet

2 BUS-projektet uppföljning och utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Delprojekt 1: Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall (RVF Utveckling rapport nr 2005:06) Delprojekt 2: Metoder att mäta och reducera emissioner från system med rötning och uppgradering av biogas (RVF Utveckling rapport nr 2005:07) Delprojekt 3: Driftdatainsamling via webben (ingen rapport) Delprojekt 4: Innsamling av bioavfall fra flerfamiliehus løsninger og virkemidler for store fellesløsninger (RVF Utveckling rapport nr 2005:08) Delprojekt 5: Tips och råd med kvalitetsarbetet vid insamling av källsorterat bioavfall (RVF Utveckling rapport nr 2005:09) Delprojekt 6: Användning av biogödsel (RVF Utveckling rapport nr 2005:10) Delprojekt 7: Litteraturstudie smittskydd (RVF Utveckling rapport nr 2005:11) Delprojekt 8: Organiske forurensninger i kompost og biorest (RVF Utveckling rapport nr 2005:12) Delprojekt 9: Emisjoner fra kompostering (RVF Utveckling rapport nr 2005:13) Delprojekt 10: Biologisk avfallsbehandling i Sverige och Norge: Vad fungerar bra och vad kan fungera bättre? En syntesstudie av de nio delprojekten (RVF Utveckling rapport nr 2005:14) Projektet är finansierat av: RVF Svenska Renhållningsverksföreningen Naturvårdsverket Energimyndigheten NRF Norsk renholdsverksforening VA-Forsk Reforsk RVF Utveckling2005:10 RVF Service AB

3 Förord Betydande investeringar i system för biologisk avfallsbehandling har gjorts under senare år. Samtidigt är tekniken som används vid anläggningarna ny och befinner sig i en utvecklingsfas. Det finns därför starka skäl för att utvärdera befintliga anläggningar. Genom att samla drifterfarenheter och göra dem tillgängliga, kan nya system konstrueras och byggas på ett säkrare och mer tillförlitligt sätt. Detta är huvudmotivet för den serie av utvärderingar som samlats under arbetsnamnet BUS. I dess första etapp har erfarenheter och driftdata från alla delar i kedjan avfallsinsamling, process och produktanvändning dokumenterats på ett enhetligt sätt i ett utvärderingsprogram. Föreliggande rapport utgör en delrapport i projektserien. Samtliga delrapporter finns tillgängliga i elektronisk form. Hela ramprogrammet har sammanfattats i en avslutande syntesrapport. Projektserien har genomförts och finansierats i ett samarbete mellan Energimyndigheten, Norsk renholdsverksforening (NRF), Naturvårdsverket, RVF Utveckling, Stiftelsen Reforsk samt VA- Forsk. April 2005 Håkan Rylander Ordf. RVFs Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD RVF

4 FÖRORD...1 SAMMANFATTNING...4 SUMMARY INLEDNING SYFTE GENOMFÖRANDE VAD ÄR BIOGÖDSEL? EGENSKAPER, VÄXTNÄRINGSINNEHÅLL KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING FÄLTFÖRSÖK MED BIOGÖDSEL GENOMFÖRDA FÄLTFÖRSÖK UPPLÄGG OCH UTFORMNING AV FÄLTFÖRSÖKEN RESULTAT AV FÄLTFÖRSÖKEN Sammansättning av biogödsel Avkastning Växtnäringseffekt Konsekvenser för markens bördighet Växtnäringsbalanser Praktiska erfarenheter Kunskapsluckor LANTBRUKARE SOM TAR EMOT BIOGÖDSEL PRAKTISKA ERFARENHETER AV ÅTERFÖRINGEN Logistik Lagring av biogödsel innan spridning Spridningsstrategi och teknik GIVA OCH SKÖRDEEFFEKT KUNSKAPSBEHOV AVTAL OCH EKONOMI KOMMUNIKATION KVALITETSSÄKRING FRAMGÅNGSFAKTORER OCH HINDER FÖR ÅTERFÖRING AV BIOGÖDSEL TILL ÅKERMARK FÖRETRÄDARE FÖR BIOGASANLÄGGNINGARNA PRAKTISKA ERFARENHETER AV ÅTERFÖRINGEN Logistik Lagring Biogödseln som gödningsmedel ANSVAR OCH ORGANISATION Aktörer...30 Anläggningens företrädare...30 Entreprenörer...30 Forskning/rådgivning...31 Lantbrukets organisationer och uppköpare Avtal Ekonomi KOMMUNIKATION KRAV FRÅN MARKNADEN PÅ BIOGÖDSEL SOM GÖDSELMEDEL Kvalitetssäkring/certifiering KUNSKAPSBEHOV FRAMGÅNGSFAKTORER OCH HINDER FÖR ÅTERFÖRING AV BIOGÖDSEL TILL ÅKERMARK...36

5 8. FÖRETRÄDARE FÖR LANTBRUKETS ORGANISATIONER OCH UPPKÖPARE AKTÖRER KVALITETSSÄKRING OCH CERTIFIERING KOMMUNIKATION REGELVERK FÖR ÅTERFÖRING/ANVÄNDNING AV BIOGÖDSEL Förordningen om animaliska biprodukter Frivillig salmonellakontroll för svin och nötkreatur Ekologisk odling FRAMGÅNGSFAKTORER OCH HINDER FÖR ÅTERFÖRING AV BIOGÖDSEL TILL ÅKERMARK NORSKA ERFARENHETER SAMMANFATTANDE RESULTAT OCH DISKUSSION REFERENSER LITTERATUR PERSONLIGA MEDDELANDEN...45 APPENDIX 1 BIOGÖDSLETS SAMMANSÄTTNING...46 APPENDIX 2 INTERVJUFORMULÄR...47

6 Sammanfattning Föreliggande projekt är ett uppdrag inom utvecklingsprojektet BUS (projektledare Svenska Renhållningsverksföreningens, RVF) som syftar till uppföljning och utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall. Projektet sammanställer resultat och erfarenheter av effekten av biogödsel som gödselmedel inom lantbruket utifrån forskningsresultat, rapporter och kontakter, och av att organisera, avtala och kommunicera omkring återförseln av biogödsel till lantbruket. Dessutom diskuteras framgångsfaktorer och hinder för att åstadkomma bästa möjliga användning av biogödsel inom lantbruket. I rapporten redovisas resultatet av en litteraturstudie där fältförsök från Sverige sammanställts och intervjuer av anläggningsföreträdare och lantbrukare som tar emot biogödsel. Till sist redovisas ståndpunkter hos lantbrukets uppköpare och organisationer angående återföringen av biogödsel till lantbruket. Projektet har behandlat substrat från rötning av organiskt avfall av olika slag, här kallat biogödsel. Biogödsel från rötning av enbart avloppsslam ingår inte i projektet, ej heller biogödsel som efter rötning komposterats. Våtkompostrest ingår inte i studien. Biogödsel kan i detta sammanhang vara fast eller flytande. I denna rapport ligger fokus på biogödsel med ursprung i samhällets avfall. Inblandning av substrat från livsmedelsindustri eller lantbruk är vanligt, och i de fall där det är relevant har erfarenheter från dessa substrat tagits med. Enbart studier i fält har beaktas, ej labförsök eller växthusstudier. Resultaten av kunskapssammanställningen visar att biogödsel är ett gödselmedel som kan ersätta mineralgödsel i produktion av spannmål, och att skördenivåerna ligger på % av nivåerna med motsvarande mängd mineralgödsel, där de flesta värdena ligger kring 100 %. Detta visar att i föreliggande försök har biogödselns innehåll av totalkväve i de flesta fall kunnat utnyttjas i samma grad som för handelsgödseln. De fältförsök som identifierats är genomförda i Sverige, och är ofta lokalt finansierade. Detta innebär att rapporterna ofta är svårtillgängliga, eftersom resultaten inte publicerats på ett tydligt sätt. Ett önskemål är en övergripande strategi för kunskapsutveckling omkring återföring av biogödsel, och gärna en samordning av lokala insatser i landet, för bästa utnyttjande av tilldelade medel. Fältförsök med biogödsel identifierades inom Norden och norra Europa men dessa försök var gjorda med biogödselslag som föll utanför avgränsningarna för denna studie (exempelvis biogödsel från enbart stallgödsel eller enbart slam, biogödsel som komposterats efter rötning etc). Resultaten av intervjuerna visar att det finns goda förutsättningar för återföring av biogödsel från rötningsanläggningar. Lantbrukarna betonade att biogödseln är ett uppskattat gödselmedel, framför allt på grund av mindre lukt och snabbare kväveverkan än flytande stallgödsel. Biogödseln lagras oftast i otäckta behållare. Man räknar med en kväveverkan på 70-80% av ammoniumkvävet i biogödseln. Logistiken verkar fungera väl men man betonar behovet av flexibilitet och god kontakt med entreprenören som kör biogödseln. Ett godkännande av biogödseln inom KRAV-odlingen skulle kunna öppna för en större marknad och ökad betalningsvilja hos lantbrukarna. 4

7 Anläggningarna betonar framför allt frågan om avsättningen för biogödseln. Idag avsätter man all biogödsel inom lantbruket, men ett flertal anger att de arbetar för att kunna ta betalt för biogödseln som gödselmedel inom lantbruket. Kvalitetssäkring, certifiering och kommunikation ses som vägar att nå dit, liksom ett eventuellt godkännande av biogödseln inom KRAV. Lantbrukets organisationer lyfter fram frågan om kvalitetssäkring och certifiering, som ses som en förutsättning för att biogödseln skall återföras till lantbruket. Hos KRAV finns en avvaktande hållning mot biogödseln, framför allt i de fall då biogödseln innehåller källsorterat hushållsavfall, samt slakterirester och icke godkända gödselmedel men även angående tillsatser i rötningsprocessen. Idag är biogödseln från en planerad anläggning förhandsgodkänd av KRAV, som ett pilotprojekt betraktat. Den norska motsvarigheten till KRAV, Debio, är mer flexibel och ställer lägre krav på avfallsbaserat gödselmedel. I Norge har flera komposter blivit godkända för att användas som gödselkälla för ekologiska jordbruk. Ett förhandsgodkännande måste dock normalt erhållas för varje kompost. 5

8 Summary The current project is an assignment within the development project BUS (The Swedish Association of Waste Management, RVF, as project leader), which aims to follow-up and evaluation of large-scale compost and anaerobic digestion systems for source-diverted biowaste. This report compiles results and experiences from (i) the effects of biomanure as fertilizer within agriculture based on research results, reports and contacts, and (ii) from the organisation, communication and agreements surrounding the use of biomanure in agriculture. Moreover, success factors and barriers to achieve the best possible usage of biomanure within agriculture are being discussed. The report partly shows the results of a literature study where field tests from Sweden are compiled, partly interviews from plant representatives and farmers who accept biomanure. Finally, the viewpoints of agricultural purchasers and organisations regarding the reuse of biomanure to farming are shown. The project has dealt with the products from various types of anaerobically digested organic waste, here called biomanure. Biomanure from neither the digestion of sewage sludge or farm yard manure only nor biomanure that has been composted after digestion is included in the project. Wet compost is also not included. Biomanure can, in this context, be solid or liquid. In this report, the focus is on biomanure originating from society s waste. A mixture of substrates from the food industry or agriculture is usual, and in those cases considered relevant, experience from these substrates have been considered. Only field studies have been included, hence no laboratory experiments or greenhouse studies. The result of the knowledge compilation shows biomanure to be a fertilizer capable of replacing mineral fertilizer in the production of grain, where harvest levels lay at % of levels with equivalent amounts of mineral fertilizer, where most values lies around 100%. This indicates that in the investigated studies the content of total nitrogen in the biomanure has been capable of being utilised to the same extent as commercial fertilizer nitrogen in most cases. The identified field experiments were carried out in Sweden, often with local financing, meaning that reports are often difficult to obtain due to the results not being published. A comprehensive strategy on the development of knowledge regarding the agricultural reuse of biomanure is desired, and also a country-wide cooperation between local activities for best usage of the allocated funds. Field experiments investigating the fertilizing value of biomanure were identified in the Nordic countries and for Northern Europe, but the identified studies had used biomanure that were not within the scope of this study (e.g. biomanure from solely farm yard manure or solely sewage sludge as substrate, or biomanure that had been composted after digestion). The results of the interviews indicate good conditions for the reuse of biomanure from anaerobic digestion plants. Farmers stress that biomanure is a valued fertilizer, primarily because of reduced odours and faster nitrogen effect than liquid farm yard manure. Biomanure is often stored in uncovered containers. A nitrogen effect of 70-80% is estimated for the ammonia-nitrogen in biomanure. The logistics seem to work well, though the farmers emphasise the need of flexibility and good communication with the entrepreneur distributing 6

9 biomanure. A biomanure approval within Swedish organic farming (KRAV) would open up to a larger market and increase the willingness to pay for biomanure amongst farmers. Above all, the digestion plant representatives stress the question of the marketing for biomanure. All biomanure is used today within agriculture, but several mention that they strive for an economic value for biomanure as fertilizer. Quality control, certification and communication can be considered as means to reach this goal, as well as a possible approval of biomanure within organic farming (KRAV). Agricultural organisations emphasise the question of quality control and certification, which are seen as pre-conditions for agricultural reuse of biomanure. There is a wait and see policy towards biomanure at KRAV, especially in the those cases where biomanure contains source diverted household waste, as well as butcher remains and non-approved fertilizer, but also concerning additives to the digestion process. The biomanure from a planned digestion plant has been pre-approved by KRAV for use in organic farming, with the status of a pilot project. The Norwegian equivalent to KRAV, Debio, is more flexible and has less stringent criteria for organic fertilizers than KRAV. In Norway several composts have been approved for use as fertilizer in organic farming. 7

10 1. Inledning Återföringen av biogödsel till åkermark är en viktig komponent i det system där organiskt material rötas till biogas för energiutvinning. Tolv storskaliga anläggningar för produktion av biogas finns i Sverige, och planering för ytterligare ca fem anläggningar pågår. I Norge finns tre biogasanläggningar för avfall varav två behandlar källsorterat hushållsavfall. Ytterliggare tre anläggningar är planerade. De flesta biologiska behandlingsanläggningar för källsorterat hushållsavfall i Norge komposterar avfallet. Gårdsbaserad rötning av organiskt material är vanligt förekommande i norra Europa, dock inte i Sverige eller Norge. I rötningsanläggningarna rötas dels avfall från samhället, t ex källsorterat matavfall från hushåll, restauranger, livsmedelsbutiker och storkök; dels avfall med ursprung inom lantbruket. Livsmedelsindustrin, inklusive anläggningar för förädling av lantbrukets produkter, är också viktiga leverantörer av råmaterial till rötningsanläggningarna. Utvecklingsprojektet BUS har tagit initiativ till en undersökning för att identifiera hinder och möjligheter för återföring av biogödsel till lantbruket, samt att gå igenom existerande kunskap inom området. Svenska Renhållningsföreningen fungerar som projektledare. Tanken är att projektet skall underlätta för existerande och kommande anläggningar att skapa stabila system för återföring av biogödsel till lantbruket. 2. Syfte och avgränsningar Målet för denna rapport är att redovisa resultat som framkommit inom projektet Sammanställning av erfarenheter av att använda biogödsel i odling. Syftet med projektet har varit att sammanställa resultat och erfarenheter dels av effekten av biogödsel som gödselmedel inom lantbruket utifrån forskningsresultat, rapporter och kontakter, dels av att organisera, avtala och kommunicera omkring återförseln av biogödsel till lantbruket. Dessutom diskuteras framgångsfaktorer och hinder för att åstadkomma bästa möjliga användning av biogödsel inom lantbruket. Tyngdpunkten i projektet ligger på erfarenheter från Sverige, Danmark och Norge samt norra Europa. Detta projekt handlar om restprodukten från rötning av organiskt avfall av olika slag, här kallat biogödsel. Biogödsel från rötning av enbart avloppsslam ingår inte i projektet, liksom ej heller biogödsel som efter rötning komposterats. Våtkompostrest ingår inte i studien. Biogödsel kan i detta sammanhang vara fast eller flytande. I denna rapport ligger fokus på biogödsel med ursprung i samhällets avfall. Inblandning av substrat från livsmedelsindustri eller lantbruk är vanligt, och i de fall där det är relevant har erfarenheter från dessa substrat tagits med. Enbart studier i fält har beaktas, ej labförsök eller växthusstudier. 3. Genomförande Inom ramen för projektet har följande aktiviteter genomförts: 8

11 Inventering av genomförda fältförsök med biogödsel i Sverige, Danmark och Norge. Inventering av genomförda fältförsök i Tyskland och norra Europa genom litteratursökning samt kontakter. Sammanställning av erfarenheter av återförsel av biogödsel ur RVFs medlemmars perspektiv. Telefonintervjuer med företrädare för sju valda anläggningar i Sverige och en i Norge. Sammanställning av erfarenheter av återförsel av biogödsel ur lantbrukarnas perspektiv. Telefonintervjuer med sex svenska lantbrukare som tagit emot biogödsel. Telefonintervju med en företrädare för lantbrukets uppköpare, samt diskussioner med svenska KRAV, Jordbruksverket och norska Debio angående möjligheterna för användning av biogödsel inom lantbruket. Intervjuformulären återfinns i appendix Vad är biogödsel? Vid rötning av organiskt material bildas biogas och en restprodukt, som kallas rötrest, biogödsel eller biomull. Biomull används ofta som omskrivning för rötat avloppsslam. Biogödsel och rötrest används ofta synonymt med varandra Egenskaper, växtnäringsinnehåll Den produkt som blir kvar efter biogasprocessen innehåller all den växtnäring som fanns med i det ursprungliga materialet. Torrsubstanshalten ligger oftast mellan 2 och 7 %, beroende på utformning av processen och vilket material som rötas. Eftersom variationen är stor i ingående material till rötningsanläggningar, varierar även sammansättningen på biogödsel från olika anläggningar. Vanliga material som rötas i anläggningar i Sverige och norra Europa är stallgödsel, slakterirestprodukter, restprodukter från livsmedelsindustrin, källsorterat matavfall från hushåll, storkök och mataffärer, samt växtmaterial. Alla dessa produkter har ett ursprung i livsmedelsproduktionen. I tabell 1 visas några exempel från Sverige och Norge på ingående material och sammansättning av biogödsel. De sju intervjuade anläggningarna i föreliggande studie tillhör de som varit i drift längst i Sverige, och som genererar en biogödsel som inte avvattnas. I Norge finns det endast tre anläggningar i drift idag som rötar organiskt material, och två av dessa rötar först och främst hushållsavfall och en av dem har även slam som substrat. Endast en norsk anläggning rötar stallgödsel. De norska förhållandena skiljer sig markant från de svenska med tanke på återföringen eftersom det är vanligare i Norge att man avvattnar biogödseln och efterkomposterar den, och marknadsför biogödseln som en ingrediens i jordblandningar snarare än till lantbruket. Enligt Lystad et al., 2002 återfördes under år 2000 endast ca 17 % av den rötade och komposterade fraktionen. Det finns alltså inte omfattande erfarenheter av att använda flytande biogödsel inom lantbruket i Norge, men processen med att skapa återföring är likaväl intressant. Tabell 1. Sammansättning på ingående material till olika rötningsanläggningar, samt växtnäringsinnehåll och egenskaper för den bildade biogödseln. Växtnäringsinnehållet är angivet per m 3 våt biogödsel. Ingående material Tshalt, % PH Tot-N kg/m 3 NH4-N kg/m 3 P kg/m 3 K kg/m 3 9

12 Gödsel 10% Slakteriavfall 75% Övrigt avfall livsmedelsindustri 5 % Gödsel (svin) 6% Slakteriavfall 34% Processvatten från livsmedelsindustri 33% Potatisvatten 10% Substrat från livsmedelsindustri 9% Fett från fettavskiljare 8% Källsorterat hushållsavfall och restaurangavfall Gödsel (svin) 18% Gödsel (nöt) 41% Slakteriavfall 31% Produkter från livsmedelsindustri 7% Övrigt 3% Gödsel 61% Slakteriavfall 17% Matavfall 2% Fett 11% Produkter från Livsmedelsindustri 9% Kunskapssammanställning fältförsök med biogödsel 5. 1 Genomförda fältförsök Ett antal fältförsök, där våt biogödsel av olika ursprung har utvärderats, lokaliserades i Sverige. Försökens geografiska utbredning visas i figur 1. Fältförsöken har lagts ut, ofta på lokalt initiativ med lokal finansiering, vilket innebär att resultaten i de flesta fall inte är publicerade och tillgängliga för en vidare krets. örsöken har utformats på olika sätt, och ingen samlad sammanställning av resultaten har genomförts, vilket försvårar en jämförelse mellan fältförsöken. Sammanställningen i denna rapport utgör en ansats att fylla detta tomrum. I uppdraget ingick också att titta på fältförsök med biogödsel i Norge, Danmark och norra Europa. Kontakter med strategiska personer i nämnda länder samt litteratursökningar ledde till identifikation av ytterligare fältförsök med biogödsel. Biogödseln i dessa fall föll dock utanför avgränsningarna i denna studie, dvs bestod antingen av substrat från stallgödsel enbart (vanligt i exempelvis Danmark) eller hade komposterats efter rötning (vanligt i exempelvis Norge). 10

13 Lilla Böslid Västerås Nordvästra Skåne Jönköping Kristianstad , Figur 1: Karta med fältförsökens geografiska utbredning (karta från Upplägg och utformning av fältförsöken Olika huvudmän ligger bakom de olika fältförsöken. De har därmed också olika upplägg och utformning Resultat av fältförsöken Sammansättning av biogödsel Sammansättningen på biogödseln som använts i fältförsöken redovisas i tabell 2. Tabell 2: Medelvärden på biogödselns innehåll av totalkväve, ammoniumkväve, fosfor och kalium. Standardavvikelser inom parentes. Antal biogödselprov som sammanställningen är baserad på redovisas i fotnot för varje parameter. TS 1 Tot-N 2 NH 4 -N 3 P 4 K 5 (%) (kg/ton TS) 3.9 (1.6) 116 (35) 77 (27) 14 (5) 51 (30) Tabell 2 visar att biogödseln har högt innehåll av makroväxtnäringsämnena kväve, kalium och fosfor. Man kan också se att de olika provernas innehåll av näringsämnen varierar i hög grad (hög standardavvikelse). Variationerna verkar vara störst för innehållet av kalium. Dessa variationer i växtnäringsinnehåll innebär att man, för att kunna beräkna volym på önskad giva, bör provta biogödseln innan spridning. En mer fullständig redovisning av växtnäringsinnehåll för respektive försök finns i appendix 1. I tabell 3 jämförs växtnäringsinnehåll i medelvärdet från tabell 2 med medelvärden för nötflytgödsel och urin från en undersökning av gödsel och urin hos ett stort antal gårdar i Sverige (SNV, 1999). Tabellen visar att innehållet av kväve i biogödseln är förhållandevis 1 20 värden 2 21 värden 3 21 värden 4 16 värden 5 15 värden 11

14 högt, men kalium ligger lägre i biogödseln, dock med reservation för standardavvikelse i biogödseln. Tabell 3. Biogödselns näringsinnehåll under åren som har gått jämfört med nötflytgödsel och nöturin. Gödselmedel Tot-N NH4-N P K kg/ton våtvikt Biogödsel 4,5 3,0 0,5 2,0 Nöt, flyt SNV 3,9 0,75 4 Nöt, urin, SNV 1,7 0,04 3 Svenska lantbrukare och rådgivare använder sig av programmet STANK för beräkning av växtnäringsbalanser, spridningsstrategier etc. I tabell 4 visas de värden som man idag räknar med när det gäller växtnäringsinnehållet i biogödsel. Av de gödselslag som anges är det endast för flytgödseln som hänsyn tas till spridningstidpunkt och teknik i STANK. Övriga behandlas som om de vore mineralgödselmedel, dvs med 100 % kväveverkan (STANK, SJV). Tabell 4. Innehåll av växtnäringsämnen enligt databas i STANK Produkt N P K Enhet Biogasslam 0,57 0,19 0,28 % Biogasslam Laholm 0,5 0,09 0,23 % Rötgasrester 4 % TS 0,49 0,07 0,23 % Flytgödsel* svin 6 % ts 0,34 0,11 0,16 % *Kväveeffekten varierar med spridningstidpunkt och -teknik Avkastning Växtnäringseffekt De olika fältförsöken som utvärderats har utförts på olika sätt. Detta påverkar möjligheterna till en sammanvägd utvärdering av biogödselns effektivitet som gödselmedel. Vi har valt att använda avkastning, samt den relativa avkastningen jämfört med motsvarande giva handelsgödsel för denna kunskapssammanställning. En sammanställning av fältförsöken, med avseende på dessa parametrar, visas i tabell 5. 12

15 Tabell 5: Sammanställning av avkastning, samt avkastning relativt motsvarande giva handelsgödsel för fältförsök utförda med biogödsel. Försöksplats Gröda År Giva, tot- N (kg/ha) Handelsgödsel Bio-gödsel (extra h-g inom parentes) Avkastning för biogödslade led (ton/ha) 6 Avkastning relativt motsvarande giva handelsgödsel- N (%) Kommentar Jönköping Vårkorn (30) Mineralgödsel tillförd som startgiva, biogödsel tillförd då grödan är 30 cm hög (30) Mineralgödsel tillförd som startgiva, biogödsel tillförd då grödan är 30 cm hög Nordvästra Skåne (beräknad) Mineralgödsel tillförd i en sk kvävestege, jämförelsen med biogödsel beräknad. Höstvete , , I försöksledet där avkastningen låg på 101% har man tillfört 0 kg P 6 Avkastningen för potatis i stärkelseskörd 7 Jönköping 8 Nordvästra Skåne kg P, kg P 13

16 Nordvästra Skåne Sockerbetor , , I försöksledet där avkastningen låg på 75% har man tillfört 0 kg P (35) = (70) = Mineralgödsel 35 kg N/ha tillfört i samband med sådd Mineralgödsel 70 kg N/ha tillfört i samband med sådd Kristianstad Potatis (10) = Mineralgödsel 10 kg N/ha tillfört i samband med sättning (10) = 150 Kristianstad Vårsäd (37) = (37) = (37) = Mineralgödsel 10 kg N/ha tillfört i samband med sättning Mineralgödsel 37 kg N/ha tillfört i samband med sådd Mineralgödsel 37 kg N/ha tillfört i samband med sådd Mineralgödsel 37 kg N/ha tillfört i samband med sådd Västerås Havre/Korn Biogödsel tillförd innan stråskjutning, ingen startgiva Havre/Korn (50) Biogödsel tillförd innan stråskjutning, startgiva 50 kg kväve/ha Lilla Böslid Korn Nordvästra Skåne kg P kg P 14 Hushållningssällskapet Kristianstads län 15 HS Kristianstads län 14

17 Korn Korn Höstvete Höstvete

18 Sammanställningen i tabell 5 visar att biogödselns kväveeffekt, jämfört med ungefär motsvarande giva handelsgödsel, varierar mellan %, där de flesta värdena ligger kring 100%. Detta visar att i föreliggande försök har biogödselns innehåll av totalkväve i de flesta fall kunnat utnyttjas i samma grad som handelsgödseln. Man kan också se att den relativa avkastningen är högre för potatis och sockerbetor (98-146% )jämfört med korn (68-112%) och höstvete (69-109%). Detta kan, enligt Christenson och Blohmé (2002) för sockerbetor bero av sockerbetans relativt långa vegetationsperiod och möjlighet att utnyttja kväve långt ned i jordprofilen. Biogödselns innehåll av för betan viktiga näringsämnen som mangan, bor och magnesium kan också ha påverkat skördeutfallet positivt, liksom dess höga ph 16 (Christenson och Blohmé, 2002). Det verkar rimligt att anta att biogödsel är ett effektivt, snabbverkande kvävegödselmedel som verkar kunna täcka de undersökta grödornas kvävebehov. Erfarenheterna från bland annat Kristianstad visar att kväveleveransen till potatis 2003 dock är något långsammare för biogödsel jämfört med handelsgödsel och därför rekommenderas att fulla givan kväve ges som biogödsel innan eller i samband med sättning. Detta tillskrivs biogödselns årsmånsberoende, dvs beroende av temperatur och markfuktighet. Flera av försöken har också undersökt avkastningen från rent handelsgödslade led med led gödslade med en blandning av biogödsel och handelsgödsel, vilket resulterat i några av de allra högsta relativa avkastningarna (81-144%). Stråstyrkan har undersökts i Jönköpingsförsöken. Under flera av åren har stråstyrkan varit bättre vid gödsling med biogödsel än vid gödsling med mineralgödsel, något som kan ha stor betydelse under våta år. Detta kan bero på att den organiskt bundna delen av kvävet i biogödseln levereras långsammare, vilket gör att växten växer långsammare och blir mer stabil Konsekvenser för markens bördighet När det gäller användning av biogödsel är det några aspekter på markens bördighet som förtjänar att belysas. Markens bördighet påverkas till exempel positivt av tillförsel av organiskt material som ökar den buffrande förmågan och håller vatten och luft i jordprofilen. Även ökade skördar kan ge ökad halt av organiskt material i marken under förutsättning att man återför skörderesterna. Negativa konsekvenser för bördigheten kan uppstå i de fall då man t ex tillför ämnen som skadar mikrofloran, eller hämmar biologiska processer. Odlare et al (opublicerade data) undersökte effekter på markens bördighet i ett fyraårigt fältförsök där bland annat biogödsel ingick. De fann att de olika gödselslagen överlag hade endast en liten inverkan på de kemiska parametrarna 17 som ingick i undersökningen. Ingen statistiskt säkerställd skillnad i innehåll av vare sig organiskt kol, kväve, fosfor, mikronäringsämnen eller tungmetaller fanns mellan de olika leden i försöket. K-AL-värdet var dock statistiskt signifikant högre för det 16 ph och ph Bland de kemiska parametrarna återfanns exempelvis ph, tot-p, tot-n, tot-s, P-AL, K-AL, org C, mikronäringsämnen och tungmetaller. 16

19 biogödslade ledet jämfört med det ogödslade ledet. Dessa resultat är i överensstämmelse med resultat erhållna i fältförsöket i Nordvästra Skåne, där kemiska analyser av jordprover inte under något av de undersökta åren ( ) visat skillnader som kan hänföras tillförseln av biogödsel (Christensson och Blohmé, 2002). Odlare et al (opublicerade data) menar att de fyra år försöket pågått kan representera för kort tidsrymd för att kunna se några större effekter på de kemiska parametrarna. Tungmetallinnehållet i de olika undersökta gödselmedlen visas i tabell 6a och 6b (Odlare et al, opublicerade data). Ofta anges metallhalterna i enheten mg/kg ts (tabell 6a). Räknat på detta sätt innehåller nötgödseln lägst halter tungmetaller. Om man istället räknar mg tungmetall/kg kväve (ett relevant mått då givorna baseras på kg kväve/ha snarare än kg ts/ha) kan noteras att biogödseln har lägst innehåll av kadmium, zink och koppar, jämfört med de andra gödselmedlen. Tabell 6a: Innehåll, i mg/kg TS, av tungmetaller i olika organiska gödselmedel (bearbetat från Odlare et al, opublicerade data). Färgkod används för att rangordna gödselmedlen per tungmetall relativt varandra: röd = högst relativ halt, orange = näst högst halt, gul = tredje högst halt, beige = näst lägst halt, grön = lägst halt. Kompost Biogödsel Avloppsslam Svingödsel Nötgödsel mg/kg TS Cu 67,5 60,9 324,3 250,4 33,7 Zn 204,4 191,3 464,4 1128,8 184,3 Cd 0,4 0,3 0,7 0,5 0,2 Ni 8,7 10,4 11,2 7,2 3,1 Pb 23,8 8,7 15,7 1,8 1,8 Cr 16,1 22,6 13,5 30,4 2,7 Tabell 6b: Innehåll, i mg/kg N av tungmetaller i olika organiska gödselmedel (bearbetat från Odlare et al, opublicerade data) Kompost Biogödsel Avloppsslam Svingödsel Nötgödsel mg/kg N Cu Zn Cd Ni Pb Cr Odlare et al (opublicerade data) undersökte också effekter av de olika gödselslagen på olika mikrobiologiska processer, exempelvis basrespiration, substratinducerad respiration (SIR), potentiell nitrifikationshastighet samt denitrifikationshastighet. Inget av gödselslagen hade någon signifikant effekt på basrespirationen men biogödseltillsatsen ökade SIR-värdet signifikant jämfört med kontrolledet. Biogödseln ökade också signifikant, jämfört med handelsgödseln, både en tillväxtkonstant och 17

20 kvävemineraliseringen, vilket kan tolkas som positivt ur ett markbördighetsperspektiv Växtnäringsbalanser En kvävebalans kan ge en överblick av risken för kväveläckage. Det finns förstås olika sätt att genomföra en kvävebalans. Enklast är att jämföra tillfört kväve med bortfört. Man kan också lägga till en post för kvävenedfall i olika delar av landet, och om man är noggrann, den bakgrundsmineralisering som sker i odlingsmark under växtsäsongen. Ett grovt uppskattat medelvärde för mineralisering under växtsäsongen på gårdar utan djur i Sverige är ca 40 kg kväve per hektar. Kvävenedfallet ligger mellan 7 och 2 kg kväve per hektar, högst i sydväst och lägst i nordöstra Sverige. Bortförsel av växtnäringsämnen sker med skördad produkt. En del av näringen läggs fast i rötter och halm, vilket man också kan ta hänsyn till. Osäkerhetsposter är denitrifikation och utlakning. Balanser för kalium och fosfor samt andra näringsämnen är enklare eftersom de inte i samma utsträckning omsätts i marken. Växtnäringsbalanser har genomförts i fältförsöken i Jönköping (Åkerhielm 2003). Resultaten visar överlag att vid givor av kväve med biogödsel som är normala inom lantbruket får man i regel ett litet överskott på kväve, men detta överskott var lägre än för motsvarande mängd flytgödsel. Både med biogödsel och flytgödsel uppstod ett litet underskott av fosfor. Flytgödsel tillför ett stort överskott av kalium medan biogödseln tillförde lika mycket som bortfördes med grödan. När det gäller magnesium uppstod ett litet underskott i gröda gödslad med biogödsel. Svaveltillförseln var i stort i balans med bortförseln vid gödsling med biogödsel Växtnäringsbalanser för kväve kan jämföras med undersökning av restkväve i marken efter skörd, något som kan ge en indikation om överskott eller underskott på kväve. I fältförsöken i nordvästra Skåne har restkvävet undersökts, och man har funnit restkvävenivåer på kg/ha, där den högre nivån är för tillförsel av full biogödselgiva. Man drar då slutsatsen att den långsamma mineraliseringen av biogödseln ger högre nivåer av restkväve i marken Praktiska erfarenheter Samtliga fältförsök visar att biogödsel fungerar som ett relativt snabbverkande kvävegödselmedel. Åkerhielm (2003) anger dock att en startgiva av handelsgödsel kan behövas för etablering av grödan om man skall sprida biogödsel under odlingssäsongen. Detta är i linje med erfarenheten från Kristianstad medan man i försöken i Västerås drar slutsatsen att biogödsel kan anses vara ett fullgott kvävegödselmedel som dock kan behöva kompletteras med ett fosforgödselmedel. Full giva innan sådd/sättning rekommenderas utifrån erfarenheterna erhållna i flera av fältförsöken. Detta ger mer tid för mineralisering av det organiskt bundna kvävet i biogödseln. Ett frågetecken är dock arbetsbelastning och risken för markpackning under vårbruket. En praktisk erfarenhet från fältförsöket i Jönköping var att vanlig spridningsutrustning för urin och flytgödsel fungerar bra för spridning av biogödsel (Åkerhielm, 2003), samt att spridning kan ske, om så önskas, från vårbruket fram tills grödan är ca 20 cm hög. 18

21 Utifrån fältförsöket i Västerås rekommenderar Svensson et al (2005) biogödsel för grödor med kort och intensivt behov av kväve. Detta är lite motsägelsefullt utifrån Christensson och Blohmé (2002) som ansåg att sockerbetans ökade skörd relativt handelsgödsel kunde bero av sockerbetans långa vegetationsperiod samt förmåga att använda kväve långt ner i markprofilen Kunskapsluckor Det finns behov av långliggande fältförsök där konsekvenserna av användningen av biogödsel kan studeras. Dock är det väl belagt i existerande försök att biogödsel är ett snabbverkande fullgödselmedel, med effekt som motsvarar mineralgödsel. En brist som upplevts under detta projekt är att det varit svårt att få tag på sammanställningar av de fältförsök som genomförts. En övergripande strategi för kunskapsutveckling omkring återföring av biogödsel är önskvärd liksom en samordning av lokala insatser i landet, för bästa utnyttjande av tilldelade medel. Inom lantbruket är det ovanligt att man räknar med 100% effekt av totalkvävet, trots att undersökta fältförsök i denna rapport pekar åt det hållet. Kan det vara så att lantbrukarna, vid lagring av biogödseln, förlorar en del av ammoniumkvävet t ex på grund av att det är svårt att etablera svämtäcke i öppna gödselbrunnar för biogödseln? Ytterligare kunskap om vad som händer under lagringen av biogödsel vore önskvärt. Även kunskap om emissioner av biogas från mellanlagren är intressant i sammanhanget. Endast ett av fältförsöken har kvantifierat andraårseffekten. av biogödseln som gödselmedel. Det vore intressant att få fram uppgifter om denna för att lantbrukaren skall kunna planera sin odling även året efter tillförseln av biogödsel. Det finns dock inte anledning att tro att andraårseffekten är speciellt stor med tanke på den höga andelen ammoniumkväve relativt totalkvävet i biogödseln, men ett bekräftande av detta faktum skulle stärka kunskapen om biogödsel som gödselmedel. Fältförsök utformade i samråd med lokala rådgivare och lantbruksorganisationer är värdefulla för acceptansen av biogödsel inom lantbruket och genererar kunskap för att stärka marknaden för biogödsel. En rekommendation är att man inte nöjer sig med att biogödseln är konstaterat ett bra gödselmedel, utan fortsätter att genomföra lokala fältförsök med samordning och hög kvalitet på rapportering och sammanställning. Det är väl känt att årsmånen påverkar odlingsresultatet i högre grad vid användning av organiska gödselmedel än vid användning av mineralgödselmedel. Ytterligare kunskap om hur man kan styra leveransen från de organiska gödselmedlen är värdefull. 6. Lantbrukare som tar emot biogödsel Sex svenska lantbrukare intervjuades, och alla tar emot biogödsel från de anläggningar som valts ut i detta projekt. Urval av lantbrukare gjordes av företrädare för anläggningen, med anvisningen att de intervjuade lantbrukarna bör ha tagit emot biogödsel under minst ett par år, och ha relevanta erfarenheter att förmedla. Några av de intervjuade lantbrukarna levererar även gödsel till biogasanläggningen. En av 19

22 intervjuobjekten är en lantbruksskola, som tar emot all biogödsel från en av anläggningarna. 6.1 Praktiska erfarenheter av återföringen De intervjuade lantbrukarna har tagit emot biogödsel under ett flertal år, några så länge som biogasanläggningen varit i drift. Överlag är erfarenheterna positiva. Aspekter som nämns är att biogödseln luktar mindre och ger bättre kväveeffekt än flytgödsel, och att den är lättare att sprida. En negativ kommentar är att biogödseln, jämfört med t ex stallgödsel, innehåller för lite kalium med hänsyn till rotfrukternas behov. Lukt har nämnts av nästan alla de intervjuade lantbrukarna. Ingen upplever lukten som ett problem, en lantbrukare säger dock Det är en rätt säregen men inte alls för genomträngande doft som skiljer sig markant från de gängse gödseldofterna. Ingen har upplevt klagomål från omkringboende vid spridning, och en av de intervjuade lantbrukarna anger mindre lukt jämfört vid spridning av flytgödsel som ett skäl att leverera gödseln till biogasanläggningen, eftersom hans marker ligger nära staden Logistik Ett vanligt förfarande är att anläggningen anlitar en entreprenör som ansvarar för transporterna av biogödsel till gårdarna, och i de fall det är tillämpligt, gödsel från gårdarna till biogasanläggningen. Det verkar som om en enkel och smidig kontakt med denne entreprenör är viktig, och att det finns flexibilitet t ex angående mängder och tidpunkter för leverans. Ett problem som nämnts i intervjuerna är i de fall då gödseln som skall levereras till anläggningen har skiktat sig i gödselbrunnen, och lantbrukaren måste tillse omrörning innan hämtning. Detta kan antagligen lösas med kommunikation i god tid innan hämtning. Transporter på grusvägar som är känsliga för tjälskador kräver att entreprenören och lantbrukaren kan komma överens om tidpunkter för lämning, och eventuell ersättning om skada skulle uppstå, vilket har skett i ett fall. Leveranser av biogödsel direkt från anläggningen till mobila mellanlager vid fältkant i samband med vårbruket förekommer också. Tidpunkter för lämning varierar, vissa tar emot biogödsel en gång i veckan året om, andra tar emot två leveranser under året vilket betyder att brunnen fylls upp under hösten, och att en kompletterande leverans sker under sommaren. Eftersom den huvudsakliga spridningssäsongen verkar vara under vårbruket och försommar är bristen på lagringskapacitet störst i mars/april. En av anläggningarna har planer på att anlägga en rörledning för transport av biogödsel ut till lantbrukaren, och det ses som positivt av lantbrukaren även om han själv inte står för transportkostnaderna. En av lantbrukarna föreslår som idé en samfälld mottagning av större mängder biogödsel, t ex m 3, som sedan kunde pumpas ut till olika lantbrukares mellanlager med pipeline. På så sätt kan man få bättre hantering av svämtäcke, lastning och lossning, transporter. 20

23 6.1.2 Lagring av biogödsel innan spridning I samtliga fall har lantbrukaren egen lagringskapacitet, ofta i gödselbrunnar av betong då djurproduktionen ställts om eller lagts ned. En av de tillfrågade lantbrukarna har en sk ballongtank, anlagd på bekostnad av biogasanläggningen. I ett fall har lantbrukaren anlagt en plastinklädd jorddamm, nedgrävd med flytande tak av plastduk. Anledningen till att man valde att täcka med flytande duk var att man förutsåg problem med att etablera svämtäcke i biogödseln. Flytduken har orsakat problem eftersom det har varit svårt att röra om biogödseln, vilket skall ske innan spridning. Man har iakttagit att duken riskerar att dras ned i samband med omrörningen, och lantbrukaren rekommenderar inte denna lagringsmetod för biogödsel. Anledning till att man valde tekniken var att biogasanläggningen gav ett investeringsstöd för lagringstankarna, förknippat med ett avtal om mottagande av biogödsel på sex år. I samband med det ställde kommunen/lagstiftningen krav på täckning av tankarna. När man byggde dammen uppkom frågan om den är att betrakta som mellanlager eller inte ur ett tillsynsperspektiv. Slutsatsen blev att dammen juridiskt sett kallas mellanlager, och då skall det ske tillsyn av dammen från kommunens miljökontor. Ärendet har varit uppe i miljööverdomstolen. För konventionell lagring av flytgödsel gäller att gödselbrunnen skall ha täcke för att undvika förluster av ammoniak, men det räcker med ett svämtäcke bestående av halmrester i gödseln. Eftersom biogödseln är mer omsatt än flytgödseln finns det oftast inte synliga rester av halm kvar. Ett rimligt antagande är att det därmed är svårt att etablera ett svämtäcke i biogödseln. Några av lantbrukarna häller i halm i gödselbrunnen för att på så sätt åstadkomma svämtäcke. Andra menar att om det kommer myndighetskrav på tak till behållarna kan man överväga att täcka dem, inte annars. Den halm man lägger i gödselbrunnen verkar inte orsaka problem vid spridning av biogödseln, typ igensättning av spridarmunstycken och ledningar. Några av lantbrukarna har märkt sk eftergasning, dvs att gasproduktion fortsätter i mellanlagret. En av dem resonerade omkring uppsamling av gasen, men konstaterade att det nog är rätt så dyrt. Nästan alla lantbrukarna uppger att de har mindre problem med lukt från lagringsbrunnarna nu än vad de haft tidigare, i de fallen då man hade flytgödsel. Vid leverans av biogödsel samt tömning kan någon besvärande lukt uppstå, men det är marginellt jämfört med tidigare Spridningsstrategi och teknik Alla intervjuade lantbrukare sprider biogödsel till spannmål. Några använder biogödseln även till vall eller oljeväxter, samt en till grönsaker och potatis. Spridning sker i huvudsak innan eller i samband med vårbruket, med efterföljande nedbrukning. Önskemål från en av lantbrukarna är att få sprida biogödsel till vall, men beroende på Arlas restriktioner gör man inte detta. Viktigt är att komma ihåg att spridning av biogödsel till vall inte är tillåten om biogödseln innehåller annat än stallgödsel eller rent vegetabiliska substanser, t ex vallgröda, skörderester eller restprodukter från livsmedelsproduktion där inte animaliska produkter ingår, se avsnitt 8.4 Regelverk för återföring/användning av biogödsel. Lantbrukarens val av gröda beror av nederbörd, tidpunkt för spridning etc. 21

24 Spridning på hösten till höstsådd spannmål förekommer, liksom till höstsådd raps. Lantbrukaren som sprider till höstsådd spannmål resonerar själv omkring att han nog inte utnyttjar kvävet optimalt genom att sprida det på hösten till höstsådd spannmål, men gör så ändå på grund av att han behöver skapa lagringsutrymme. Dessutom ger lantbrukaren ca kg rent kväve till spannmålen, mer till oljeväxterna. Lantbrukaren säger själv att det kanske inte behövs, men att han inte vill chansa. En lantbrukare sprider biogödsel på bar mark på hösten på åkrar där sockerbetor skall sås nästa år, av liknande skäl. Av detta kan man dra slutsatsen att de intervjuade lantbrukarna inte alltid utnyttjar näringen i biogödseln på bästa sätt. Höstspridning till höstsådd raps är dock lämpligare eftersom grödan gör av med mer näring under hösten än spannmålen gör. Spridning i växande gröda är vanligt, framför allt i de fall då man behöver undvika markpackning. I dessa fall ger man en startgiva med mineralgödsel till spannmålen, och sprider biogödsel när spannmålen är cm hög. En lantbrukare sprider gärna biogödsel på våren till höstsådd spannmål, framför allt höstvete. Han anger att det är bäst att komma ut så tidigt som möjligt, gärna då marken är frusen, och han resonerar omkring ammoniakförluster, som bör bli låga eftersom temperaturen är låg. Höstvetet får sedan en giva av mineralkväve (50 kg kväve med Axan 27-3) när grödan börjat växa. De lantbrukare som använder biogödsel till vall sprider gärna biogödseln till vallen tidigt på våren som första gödselgiva, och då ca ton/ha. Spridning till återväxten på vallarna förekommer, men man är medveten om att det inte är bästa sättet att utnyttja växtnäringen i biogödseln. Alla utom en sprider biogödsel med släpslangspridare. Några resonerar omkring att sprida med matarslang, för att undvika markpackning, men flera konstaterar att det är lite dyrare, och att det eventuellt inte fungerar med hänsyn till åkrarnas belägenhet. En av lantbrukarna sprider biogödsel med bredspridare, främst beroende på att han inte har egen släpslangspridare, och inte lyckats organisera detta med grannarna. En annan strategi som föreslås är att sprida biogödseln via bevattningsanläggningens stamledningar ut till matarslang på fälten, men lantbrukaren vill inte ha stopp i ledningarna. Alla lantbrukarna betonar vikten av att utveckla spridningssätt som minskar markpackningen. Med biogödsel har man möjlighet att sprida med hög precision. En av de tillfrågade lantbrukarna tillämpar precisionsspridning, och vet exakt hur mycket som är lagt på respektive skifte. Spridarvagnen är utrustad med volymmätare och mängdstyrande datorutrustning. 6.2 Giva och skördeeffekt Tabell 7. Strategier för användning av biogödsel. Gröda Tidpunkt Giva, m 3 /ha eller ton/ha Vårsäd Vår ton/ha Höstsådd spannmål Vår 15 ton/ha 22

25 Höstsådd höst 20 m 3 /ha spannmål Höstvete på våren så tidigt det går ton/ha att köra (1 mars-15 maj) Oljeväxter innan sådd på hösten ton Potatis vår m 3 /ha. Sockerbetor vid höstspridning m 3 /ha Vall vår ton/ha Tabell 7 visar strategier som tillämpas av de intervjuade lantbrukarna. Utöver biogödseln är det vanligt att man kompletteringsgödslar med mineralgödsel, detta sker vid behov och möjlighet. De lantbrukare som räknat på vilken växtnäringseffekt man har anger att man tror sig få ut en effekt som motsvarar ca % av ammoniumkvävet i biogödseln 18. Ett exempel är lantbrukaren som sprider ton/ha vilket beräknas ge en effekt motsvarande 90 kg kväve, räknat på att man med den givan får ut ca 120 kg totalkväve. I runda drag räknar lantbrukaren med att man får ut ca % effekt av kvävet i biogödseln. När han kontrollerar detta med kvävesticka i fält bekräftas uträkningarna. En av lantbrukarna anger att han tror att han får ut ca 30-35% av kvävet i biogödsel, och det är rimligt med tanke på dennes uppgifter om val av spridningstidpunkt och teknik. Ammoniakförluster i samband med spridning är en anledning som flera lantbrukare anger för att räkna på låg nyttjandegrad av ammoniumkvävet. Val av tidpunkt och spridningsteknik anges som sätt att maximera utbytet av kvävet. En av lantbrukarna uppskattar förlusterna av kväve till 30% av ammoniumkvävet vid spridning sent i maj och ogynnsam väderlek. En iakttagelse från en av lantbrukarna är att biogödseln har god effekt i jämförelse med t ex svinflytgödsel, men att man är mer beroende av väderleken vid spridning av biogödsel än vid spridning av mineralgödsel. Detta eftersom biogödseln inte sprids i marken på samma sätt som mineralgödsel enligt lantbrukare, och man kan tydligt se grönare ränder i fältet om inte nederbörd jämnar ut effekten av biogödsel mellan spåren av släpslangarna. En lantbrukare säger Kan man få mm regn efter spridningen så är det kanon. När det gäller hur snabbt kvävet i biogödseln verkar, har flera påtalat att man ser snabb effekt av biogödseln. Någon nämner att verkan inte sitter i lika länge som vid användning av svinflytgödsel, och att detta är en fördel eftersom kvävet kan bättre komma grödan tillgodo. Det finns en klar tendens till att man som lantbrukare räknar med marginal, för att ligga på den säkra sidan när det gäller mängd kväve som tillförs med biogödsel. 18 Ett exempel från intervjuerna: Lantbrukaren räknar med 25 kg kväveverkan per 10 ton gödsel vid vårspridning och 8-10 ton kväveverkan per 10 ton gödsel vid höstspridning. Detta är ungefär samma som för stallgödsel, men när man använder biogödseln kommer effekten snabbare. I detta fall innehåller biogödseln ca 3.5 kg kväve per ton, vilket innebär att lantbrukaren räknar med ett kväveutbyte på ca 70 % vid vårspridning och ca 30 % vid höstspridning. 23

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 5: Förslag till driftdatainsamling RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2b: Resultat från plockanalyser RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092 Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden RAPPORT B2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Det finns ett begränsat antal nordiska växtodlingsförsök där man studerat olika aspekter

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:11 Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 Förord För att kunna realisera ett biogasprojekt är det viktigt att det råder klarhet gällande både lagstiftning

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas Biogödsel i Västra Götaland Rapport inom Lantbruksgas Hushållningssällskapen Västra Götaland november 2011 1 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING... 3 1.1 Förklaring av begrepp... 3 2 BIOGÖDSEL I VÄSTRA GÖTALAND...

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2a: Sammanställning av enkätsvar RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Rötrest från biogasanläggningar återföring av växtnäring i ekologisk produktion Eva Salomon och Maria Wivstad Rötrest från biogasanläggningar återföring

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092 Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel RAPPORT B2012:02 ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har uppdragit åt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att tillsammans med JTI - Institutet

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Humanurin som gödselmedel

Humanurin som gödselmedel JTI-rapport Lantbruk & Industri 278 Humanurin som gödselmedel växtnäring, spridningsteknik och miljöeffekter Human urine as fertiliser plant nutrients, application technique and environmental effects Anna

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up to 30% if the US, China and India make similar commitments

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Informationsinsatser om biogas som fordonsbränsle i Västerås 610416 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Energigrödor. Rapport Nr 2008-12. Svenskt Vatten Utveckling. en möjlighet för jordbruksanvändning av slam

Energigrödor. Rapport Nr 2008-12. Svenskt Vatten Utveckling. en möjlighet för jordbruksanvändning av slam Rapport Nr 8- Energigrödor en möjlighet för jordbruksanvändning av slam Johanna Olsson Eva Salomon Andras Baky Ola Palm Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling)

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Jordbruksinformation 21 2011

Jordbruksinformation 21 2011 Jordbruksinformation 21 2011 Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012 Innehåll 1 Inledning 5 2 Allmänt om gödsling 7 2.1 Markkartering 7 2.2 Skörderelaterad gödsling 10 2.3 Precisionsodling 10 2.4 Växtanalys

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Årsrapport Certifierad

Årsrapport Certifierad Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120 produktionsåren 2012, 2011, 2010 RAPPORT B2013:04 ISSN 1103-4092 förord På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning,

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13

Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13 MI 30 SM 1401 Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13 Slutlig statistik Sales of fertilisers for agricultural and horticultural purposes in 2012/13. Final statistics I korta

Läs mer

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Både i Skandinavien och internationellt är det dåligt känt vart

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Strategi för biogödsel och kompost

Strategi för biogödsel och kompost JTI Uppdragsrapport Strategi för biogödsel och kompost Ett projekt utfört på uppdrag av Avfall Sveriges arbetsgrupp för biologisk återvinning Ola Palm 2010-10-03 2010 Uppdragsgivaren har rätt att fritt

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Precision inom ekologisk växtodling

Precision inom ekologisk växtodling Precision inom ekologisk växtodling Hållbar växtodling med biologi och teknik i samverkan Seminarium i Vara 24 oktober 2013 Referat av Inger Källander och Anders Heimer För att utveckla det ekologiska

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 Titel Riktlinjer för gödsling och kalkning 2009 Författare Bertil Albertsson Textbearbetning Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout Hans Jonsson, www.hansjonsson.se

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer