Kommunernas dolda investeringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunernas dolda investeringar"

Transkript

1 Rapport 2013:02 Kommunernas dolda investeringar En inventering av mjuka investeringar i två bergslagskommuner Yvonne Haneskog Lars Hultkrantz Viktor Mejman

2 Kommunernas dolda investeringar En inventering av mjuka investeringar i två bergslagskommuner Yvonne Haneskog, Regionförbundet Lars Hultkrantz, Handelshögskolan vid Örebro universitet Viktor Mejman, Handelshögskolan vid Örebro universitet Rapport 2013:02 Dnr: 13-27

3 Förord Denna rapport redovisar huvudarbetet i en förstudie som utförts som del i förberedelserna inför ett planerat forskningsprojekt kring metodik för att bedöma den samhällsekonomiska och kommunfinansiella lönsamheten av sociala och andra mjuka investeringar i kommunal regi. Studien har utförts i ett samarbete mellan forskare vid Örebro universitet och Regionförbundet Örebro. Regionförbundet har sett ett värde i att studien i förlängningen kan bidra till ökad kunskap och utvecklade kommunala beslutsprocesser för mjuka investeringar. Förstudien har genomförts under hösten 2012 och har finansierats av Vinnova. Inom förstudien har ytterligare ett PM författats av Yvonne Haneskog, Regionförbundet Örebro: Aktuella arrangemang för finansiering av sociala investeringar i Storbritannien, Danmark och Sverige (se bilaga). Rapporten har skrivits av Yvonne Haneskog, Regionförbundet Örebro, samt Viktor Mejman och Lars Hultkrantz, båda Handelshögskolan vid Örebro universitet. Vi vill tacka de två kommuncheferna i Laxå respektive Ljusnarsberg, Ronny Johansson och Tommy Larserö som gav klartecken till projektet. Ett särskilt tack går därutöver till de tjänstemän i de båda kommunerna som varit vänliga att ge oss tid för intervjuer och i några fall även kommenterat den färdiga texten. Örebro februari 2013 Lars Hultkrantz Professor Handelshögskolan Magnus Persson Regiondirektör 3

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund: investeringsanalys i teori och kommunal praktik Investeringsanalys (CBA) CBA i kommunal praktik Särskilda utmaningar vid genomförande av CBA för mjuka investeringar i kommunal sektor Slutsatser Litteraturtips Kunskapsöversikt Mjuka investeringar i förskola och skola Mjuka investeringar i vård och omsorg De två kommunerna Laxå kommun Ljusnarsbergs kommun Inventering av mjuka investeringar i fallkommunerna Laxå kommun Ljusnarsbergs kommun Iakttagelser och slutsatser Allmänna iakttagelser Översikt över verksamheter av investeringskaraktär Slutsatser Referenser Tryckta källor Intervjuer Övrigt material Bilaga: PM Aktuella arrangemang för finansiering av sociala investeringar i Storbritannien, Danmark och Sverige

5 1. Inledning Få saker är så kostsamma som att vara fattig. Det är en sanning som kan gälla både den enskilde individen som måste betala förseningsavgifter och högre ränta eller en kommun som inte har utrymme att finansiera åtgärder som ger ökad kostnad idag men minskade kostnader i framtiden. Kommuner som hamnar i ekonomisk knipa kan upptäcka att en stor del av verksamheten är lagstyrd det som går att skära bort kan vara just proaktiva åtgärder som gör att man kan undvika kostnader längre fram, det vi här kallar mjuka investeringar. Därför finns det risk att budgetsaneringar på några års sikt leder till ännu värre problem. Kommuner i avfolkningsbygder kämpar redan med ett sådant grekiskt dilemma, inom några år kan äldrechocken komma att ställa de flesta kommuner i denna situation. Det kan då bli avgörande för utgången om kommuner, stat och externa finansiärer kan skilja vanliga driftkostnader från mjuka investeringar och avgöra vilka sådana investeringar som är lönsamma och som därför så långt som möjligt bör skyddas. Inom ramen för ett större forskningsprogram som syftar till att utveckla metodik för att kalkylera och validera mjuka investeringars lönsamhet rapporterar vi här en studie som syftar till att identifiera aktuella mjuka investeringsprojekt i två bergslagskommuner med ansträngd ekonomi. I den kommunala verksamheten förknippas investeringar med anskaffning eller anläggning av infrastruktur, byggnader och maskiner, dvs. det man kan kalla för hårda investeringar. Kommunerna skiljer i sin ekonomiska redovisning mellan drift och investeringar och mellan tillgångar i balansräkningen och avskrivning i resultaträkningen. Kapitaltillgångar kan ha ett värde på fastighetsmarknaden eller en marknad för begagnad utrustning, men oftast saknas ett sådant marknadsvärde (dvs. investeringsutgifterna är en bunden kostnad). Skälet till att investeringsutgifter skiljs från andra utgifter är att de ska periodiseras, dvs. kostnaden ska fördelas över flera år. Men många andra utgifter kan ha en investeringskaraktär i den meningen att nyttan av åtgärden inträffar flera år senare, och kanske utfaller över en period av flera år. Denna nytta kan vara en välfärdseffekt till gagn för medborgarna, men också mer specifikt en effekt som påverkar kommunens egen budget. Om budgeteffekten är omedelbar i den meningen att den utfaller inom den ettårs- eller treårsperiod som innefattas i den kommunala budgeten kan den kommunfinansiella lönsamheten prövas inom ramen för den ordinarie budgetprocessen. Om så inte är fallet saknas idag ofta verktyg för att alls beakta denna effekt. På sin höjd blir den en del av den argumentation som den enskilda nämnden och/eller förvaltningen driver för att försvara sitt utgiftsområde mot neddragningar. I avsaknad av en utvecklad, etablerad och accepterad metodik för att beräkna lönsamheten av mjuka investeringar blir dessa lätt offer för budgetprocessens osthyvlar och tårtspadar ; allrahelst som kommunernas handlingsmöjligheter är hårt kringskurna av lagar och regleringar som riktar sig mot den löpande verksamheten, t.ex. mot bemanningen i gruppboende för äldre, men i mindre utsträckning mot t.ex. preventiva åtgärder som gör det möjligt för en större andel äldre att bo kvar hemma. Idag används ofta begreppet sociala investeringar för att beteckna investeringar av denna typ. Begreppet för dock tanken till de socialpolitiska områdena och glider kanske lätt vidare till verksamheter som bedrivs utanför den kommunala organisationen av ideella organisationer eller sociala företag. Här använder vi istället beteckningen mjuka investeringar och avser då åtgärder inom den kommunala organisationen som har investeringskaraktär, oavsett om det är renodlade sociala investeringar, den sandning som 5

6 gatukontoret utför för att minska fallolyckor bland äldre, åtgärder i förskolan som ökar elevgenomströmningen i grundskola och gymnasium osv. Vi sätter också fokus på karaktären av investeringen i ett kommunfinansiellt perspektiv. Vi utgår från att all kommunal verksamhet ska syfta till ökad välfärd för dess medborgare, vilket kan förstås som att den i någon mening (se mer om detta i nästa kapitel) ska vara samhällsekonomiskt lönsam. Här har vi emellertid därtill utgångspunkten att alla kommuner måste ha en ekonomi i finansiell balans, vilket innebär att kommunens ledning och ytterst dess fullmäktige särskilt måste beakta de kommunfinansiella konsekvenserna av olika åtgärder. Medan det på en rad områden finns väl utvecklade verktyg för att göra bedömningar av den samhällsekonomiska lönsamheten, t ex av trafikinvesteringar eller nya läkemedel, saknas verktyg för att bedöma både samhällsekonomisk och kommunfinansiell lönsamhet av de flesta typiska mjuka investeringar som utförs av kommuner. Det finns visserligen en viss konsultverksamhet, men konsulter tenderar att ge beställarna vad de vill ha, så trovärdigheten är inte alltid så hög. Man kan nog utan att överdriva säga att både kommunerna och de forskare som är verksamma inom kommunala ansvarsområden som socialt arbete och skola nästan helt saknar den kalkyleringskultur som finns när det t ex gäller fastighetsskötsel, vägoch vattenbyggnad, energiproduktion osv. Syftet med det forskningsprogram kring mjuka investeringar som drivs vid Örebro universitet är att utveckla och validera kalkylverktyg för dessa områden. Vad är då mjuka investeringar och hur ser beslutssituationerna ut i verkligheten? För att svara på dessa frågor har vi under hösten 2012 genomfört den förstudie som rapporteras här. Den baseras på intervjuer med chefer och verksamhetsföreträdare i två bergslagskommuner, Laxå och Ljusnarsberg. Dessa kommuner har liten och vikande befolkning och befinner sig något bortom normalt pendlingsavstånd till kommuner med starkare arbetsmarknad (Mariestad, Örebro, Ludvika). Båda har djupgående ekonomiska problem. I Ljusnarsbergs fall har detta varit ett långvarigt tillstånd, medan Laxå även har haft akuta bekymmer under 2012 till den grad att kommunledningen före sommaren varnade att det fanns risk för betalningsinställelse före årets slut. Vi har undersökt vilka verksamheter som man i dessa kommuner bedriver, eller skulle vilja bedriva, som kan ses som mjuka investeringar och som inte bedrivs därför att de är lagreglerade eller helt finansierade med öronmärkta statliga medel. Vi förväntade oss att de mjuka investeringar som finns, eller diskuteras, i dessa kommuner, med sin ansträngda finansiella situation är de som är särskilt kommunfinansiella angelägna och att denna inventering därför kan ge oss en bra bild av verkligheten för kommuners mjuka investeringar. Rapporten inleds med en kort teorigenomgång för att klargöra begrepp och vanliga problem kring samhällsekonomisk värdering av (offentliga) investeringar. Därefter följer i kapitel 3 en litteraturöversikt som ger en överblick över aktuellt kunskapsläge, som det sammanfattas i rapport och utredningar från departement, myndigheter och svenska forskningsinstitut kring problem, åtgärder och specifikt mjuka investeringsåtgärder inom centrala kommunala verksamhetsområden, dvs. skola, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg mm. Vår ambition i denna del är att fånga en del av den diskussion kring dessa frågor som på olika sätt kan tänkas nå de kommunala verksamhetscheferna, så vi har med något undantag inte gått in i 6

7 forskningslitteraturen. Kapitlet utgör en bakgrund till våra två fallstudier och har också hjälpt oss att fokusera vårt sökande i de två kommuner vi studerar. I kapitel 4 ger vi en kort beskrivning av de två fallkommunerna och därefter redovisar vi i kapitel 5 vilka verksamheter som bedrivs i dessa kommuner som verkar ha karaktär av mjuka investeringar i de två kommunerna. I kapitel 6 diskuterar vi dessa iakttagelser. Avslutningsvis sammanfattas rapporten i kapitel 6 och vi drar några slutsatser som vägledning för det fortsatta arbetet inom vårt forskningsprogram. 7

8 2. Bakgrund: investeringsanalys i teori och kommunal praktik I detta kapitel gör vi en kort genomgång av centrala begrepp kring samhällsekonomisk investeringsanalys. Vi pekar på några skäl till att sådan analys inte används i någon större utsträckning av kommunen för att analysera sina åtgärder och diskuterar avslutningsvis några av de metod- och datamässiga svårigheter som sådana analyser möter. 2.1 Investeringsanalys (CBA) En investering är en åtgärd som medför kostnader och intäkter vid olika tidpunkter, vanligen i form av en omedelbar investeringsutgift som följs av intäkter längre fram i tiden. I en företagsekonomisk investeringsanalys beräknas lönsamheten på denna investering genom att nuvärdet av intäkter ställs mot nuvärdet av kostnader. En samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning kallas ofta för nyttokostnadsanalys (cost-benefitanalysis, CBA) eftersom intäktssidan brukar innehålla komponenter som har värderats med kalkylpriser som inte nödvändigtvis har hämtats från marknadspriser. I vissa sammanhang gör man istället en kostnadseffektivitetsanalys, vilket innebär att man beräknar kostnaden per effektenhet, dvs. nyttoeffekten värderas inte. En kommunfinansiell investeringsanalys kan ses som en del av en CBA i vilken de kostnader och intäkter som påverkar en enskild kommuns ekonomi lyfts fram. För en kommun innehåller vanligen både den fullständiga nyttokostnadsanalysen och den kommunfinansiella analysen viktig information eftersom kommunens verksamhet syftar till att främja medborgarnas välfärd, men under restriktionen att kommunen kan finansiera sina utgifter. Investeringsanalyser, fortsättningsvis CBA, är en annan sak än räkenskaper (som i olika sammanhang kallas nationalräkenskaper, resultaträkning, socialt bokslut, cost-of-illness osv.). De senare redovisar en verksamhetsorganisations (t.ex. ett företag, en kommunförvaltning eller en nation) samlade kostnader och intäkter under en period. En investeringsanalys studerar istället ett val mellan minst två handlingsalternativ. Det finns därför minst en åtgärd, vilket brukar kallas utredningsalternativet, som jämförs med det som brukar kallas jämförelsealternativet. Det senare representerar vanligen business as usual, vilket inte nödvändigtvis innebär att ingenting alls görs. De normala stegen i en CBA är Formulering av ett problem varför kan något behöva göras? Inventering av olika typer av åtgärder finns det enkla lösningar på problemet? Identifiering av ett eller flera utredningsalternativ (UA) och ett eller flera jämförelsealternativ (JA) Identifiering av relevanta effektvariabler (kostnader, förbättrad hälsa, väntetider etc.) Kvantifiering av effekter som kan kvantifieras med hjälp av kända effektsamband och kvalitativa bedömningar av övriga effekter Värdering i monetära termer av effekter som kan värderas Nuvärdesberäkning Känslighetsanalyser Slutsatser 8

9 En enskild investeringsanalys ska ofta ses som ett moment i en större kunskapsprocess. Analyser av olika objekt bildar en kedja genom att den analys av åtgärden som föregår ett beslut följs av en efterkalkyl. Från denna kan lärdomar dras både om åtgärden/åtgärdstypen och om analysmetoden. Det innebär att analysmetoden kan förbättras inför analys av nästa åtgärd osv. Sett i ett sådant processperspektiv är ett viktigt motiv för att göra nyttokostnadsanalyser, vid sidan av att vara ett underlag för beslutsfattandet om den enskilda åtgärden, att få igång en sådan lärprocess. Genom att med CBA göra en explicit och strukturerad analys på förhand av åtgärdens tänkta fördelar (nytta) och nackdelar (kostnad) blir det möjligt att göra även en strukturerad uppföljning, vilket är förutsättningen för att en organisation ska kunna bedriva ett förbättringsarbete som baseras på lärande från den egna verksamheten. Även om det är vanligt att CBA för åtgärder inom en kommun görs utförs av en central statlig myndighet, dvs. med ett uppifrån -perspektiv, så representerar det en förhandsanalys som möjliggör lärande och utvecklingsarbete på basplanet (se Hultkrantz 2011 för en diskussion av denna aspekt). En annan viktig implikation av att se analysen av en enskild åtgärd som ett led i en kedja är att även en CBA som bygger på osäkra antaganden om effekter, effektsamband och värdeparametrar kan vara värdefull på så vis att den ger utgångspunkter för fortsatt arbete med att hämta in bättre information om sådana data och samband. Ofta kan känslighetsanalysen visa vilka parametrar som är särskilt viktiga för utfallet och därmed ge vägledning för att avgöra på vilka punkter det är särskilt viktigt att förbättra kunskapsunderlaget. 2.2 CBA i kommunal praktik Investeringsanalyser är vanliga i kommunal verksamhet inför beslut om det vi här kallar hårda investeringar, där effekterna av olika åtgärdsalternativ vanligen kan uttryckas som olika hög framtida driftskostnad för en verksamhet, t ex en skola eller ett vårdboende. CBA som innehåller värdering av andra nyttoeffekter är mindre vanliga. Ett undantag är trafikåtgärder där det finns både analysmetodik och en viss CBA-kultur som grundas i den nationella trafikplaneringen och som kan användas inte bara för att analysera hårda investeringar utan även hastighetsbegränsningar, förändrade parkeringsregler, trängselavgifter osv. Även om kommunerna själva inte gör CBA för sina mjuka investeringar har det blivit allt mer vanligt att detta görs av forskare och sektorsmyndigheter för åtgärder som vanligen beslutas av kommunala beslutsfattare, t ex för sprinklers i äldreboende (Jaldell 2012), automatiska brandlarm (Kågebro 2007), Fixar-Malte (Krüger 2010), klasstorleken i mellanstadiet (Fredriksson m.fl. 2012), mm. 9

10 CBA används ändå sällan som underlag för kommunala beslut. Detta har förmodligen flera orsaker: Avsaknad av kalkyleringskultur. Som vi konstaterade i föregående avsnitt byggs metod- och dataunderlag för CBA upp successivt, delvis grundat på trial and error. En sådan process tar tid och kan vara förenad med startsvårigheter. Det kan också ta lång tid innan beslutsfattare lär sig förstå, accepterar och efterfrågar ett sådant underlag. Rutiner för CBA började utvecklas för den statliga infrastrukturplaneringen redan på 1960-talet, men det tog 20 eller 30 år innan metoden var så utvecklad att den blev allmänt accepterad och efterfrågad av riksdag, finansdepartement, revisorer och allmänheten. Otillräcklig kompetens och volym i mindre kommuner. De flesta kommuner är små, så den enskilda kommunen kan sakna den kapacitet och kompetens som krävs för att på egen hand dra igång ett analysarbete. Som enskild förklaring är det dock knappast avgörande. SKL, och olika regionala samarbetsorganisationer (regionförbund och kommunförbund) och köp av tjänster från revisionsbolag och konsultbolag hanterar liknande skalproblem i många andra sammanhang. Låg FoU-nivå i kommunal verksamhet. Sett i förhållande till kommunernas omsättning utgör FoU som kan understödja kommunalt utvecklingsarbete en mycket låg andel. Detta gäller i synnerhet den FoU som kommunerna själva finansierar (en tiondel av motsvarande andel inom landstingen) men även inräknat forskning vid universitet och specialiserade forskningsinstitut. Kommunernas styrproblem. Kommuner kan vara mycket svårstyrda. Resursstrider utkämpas mellan olika förvaltningar, partierna har olika villkor och olika särintressen och enskilda medborgare försöker påverka medelstilldelningen. Alla sådana avvägningar hanteras genom budgetprocessen. Budgeten innebär vissa avgränsningar, dels knutet till kommunens organisation, dels i tiden. Även om nyttokostnadsanalyser av enskilda åtgärder ger bättre kunskapsunderlag för enskilda beslut är det lätt att förstå att en kommunledning, och kanske särskilt ekonomichefens, inte alltid önskar få mer underlag och fler parametrar att förhålla sig till. Ibland kan det nog vara viktigare att överhuvudtaget få fram en balanserad budget än att ta fram den budget som i någon mening skulle varit den bästa. 2.3 Särskilda utmaningar vid genomförande av CBA för mjuka investeringar i kommunal sektor Det är lätt att identifiera tänkbara problem vid genomförande av CBA på olika områden. Samtidigt ska dessa inte överdrivas. CBA är inte rocket science utan i grunden ett sätt att strukturera ett beslutsunderlag. Det vilar på några få enkla principer och kräver inte någon större skolning. Ofta kan just själva struktureringen göra stor nytta för beslutsfattaren, även när väsentliga indata saknas. Ett första problem kan nog ofta vara att alls tänka på olika inslag i verksamheterna som enskilda åtgärder och som investeringar. Syftet med denna rapport är just att sätta ljus på 10

11 denna aspekt med utgångspunkt i den kommunala verkligheten i två ekonomiskt ansträngda kommuner. Ett andra problem är att uppskatta åtgärdskostnader. Det är väl känt att kommunernas redovisning sällan ger underlag för meningsfulla jämförande analyser. Exempelvis har SKL under lång tid gjort ett jättejobb för att få fram jämförbara kostnader per brukare som kan användas för benchmarking och kostnadsanalyser mellan kommuner. Långt ifrån alla kommuner är med och fortfarande finns det så stor spridning i resultaten att man måste misstänka att de ännu inte mäter samma sak. Ett skäl är att redovisningen generellt är upplagd för att mäta utvecklingen inom ett visst organisatoriskt ansvarsområde, och kommunerna har olika organisation. Därtill kommer den godtycklighet som finns i all redovisning när det gäller periodisering av fasta kostnader och fördelning av samkostnader, och där alla gör på sitt sätt. Detta är emellertid ett mycket större problem för jämförelser mellan kommuner än för uppgiften att göra en CBA. Oftast kan åtgärdskostnaden uppskattas grundat huvudsakligen på en uppskattning av tidsåtgång för den personal som ska utföra åtgärden i kombination med en timkostnad som ofta är väl känd (som inkluderar lönekostnader, lokal- och administrationsomkostnader etc.). Ett tredje problem är effektsamband. Här är ekonomen vanligen i händerna på verksamhetsutövarna, det är dessa som har en mer eller mindre väl grundad uppfattning om verksamhetens effekter. Ibland kan dessa uppskattas med relativt stor säkerhet. Det gäller särskilt för åtgärder som är frekventa, intensiteten varierar över tiden eller mellan olika förvaltningsområden eller kommuner och där effekten är lätt att mäta. Ofta råder emellertid stor osäkerhet. Det är i så fall emellertid inte i första hand ett problem för nyttokostnadsanalysen utan för verksamheten eftersom man i så fall helt enkelt inte vet vad man uträttar. Det bästa sättet att få bättre kunskap brukar vara att göra experiment, t ex genom att pröva ett nytt arbetssätt i en mindre skala (i en kommundel, skola, daghem, gruppboende), utvärdera och sedan göra en CBA och jämföra med utvecklingen i de enheter där inget gjorts. Kunskaper och erfarenheter på ett visst område i en kommun kan inte sällan utnyttjas även i andra kommuner, vilket innebär att det ligger ett stort värde i att bygga upp kunskapsbanker, guidelines etc. där sådana kunskaper sammanställs. Ett ambitiöst exempel är den webbaserade Trafiksäkerhetshandbok som Transportökonomisk Institutt i Oslo sammanställer och som används av trafikplanerare även utanför Norge för att få vägledning vid lönsamhetskalkyler vid planering av olika typer av trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Som tidigare nämnts kan känslighetsanalysen i CBA användas för att undersöka på vilka punkter det är särskilt viktigt att få mer kunskap om bland annat effektsamband. Ett fjärde problem är värderingen av framtida effekter. På vissa områden är det förhållandevis enkelt. Effekter av insatser inom utbildning kan vanligen värderas med effekter på framtida arbetsinkomster. Välfärdseffekter som gäller hälsa och säkerhet kan värderas med prislappar och vikter som har utvecklats nationellt och internationellt (VSL, QALY etc.). Effekter på framtida kostnader i kommuner och landsting kan hämtas ur redovisningen (vad kostar ett tionde grundskoleår eller ett extra gymnasieår - för att t.ex. ställas mot kostnaden 11

12 för en insats av en specialpedagog i förskola, eller lågstadiet; vad kostar prematurvård för ett barn till en rökande moder osv. för att ställas mot t.ex. kostnaden för en riktad antirökkampanj i högstadiet). Uppgiften kan dock bli mycket komplex när det handlar om tidiga åtgärder för specifika barn och ungdomar (förskola, skola, socialtjänst) som är avsedda att undvika framtida problem, t.ex. missbruk eller kriminalitet, som innebär särskilda kostnader för samhället (brott, behandling, fängelse). Här finns det en del gjort för olika typkarriärer men det är givetvis vanskligt att få en god bild av detta med tanke på den stora variation som finns mellan individer och mellan olika livsförlopp. 2.4 Slutsatser En stor del av den svenska välfärdsstaten ligger på kommunal nivå. Behoven av att utveckla arbetssätt som samtidigt förbättrar prestationer och kvalitet och håller nere kostnaden är mycket stort, särskilt i ljuset av de kostnadstryck som nu förväntas komma. För att lyckas är det nödvändigt att dels utveckla de kommunala verksamheternas förmåga att själva analysera, planera och prioritera sina aktiviteter, dels utveckla metoder för systematisk uppföljning som grund för lärande från den egna praktiken. CBA/investeringsanalysen är i sådana sammanhang ofta ett självklart hjälpmedel, men inom den kommunala sektorn har det av olika skäl ännu inte kommit att utnyttjas i någon större utsträckning. Att utveckla metoder och kunskapsunderlag för detta är det övergripande syftet med vårt forskningsprogram. I denna rapport gör vi en inventering av mjuka investeringar i två kommuner, Laxå och Ljusnarsberg. Litteraturtips En enkel introduktion till principer och metodiken för samhällsekonomiska kalkyler ges i Hultkrantz och Nilsson (2004), kap. 15. En mer ingående behandling finns i Mattsson (2004). En aktuell diskussion av några särskilt svåra frågor finns i en norsk utredning (NOU 2012:16). Den senaste versionen av Trafikverket beräkningsprinciper, som till stor del är normgivande i Sverige, finns i ASEK5 (se Trafikverkets hemsidor). Den roll CBA kan spela i samspelet mellan kommuner och statliga myndigheter diskuteras i Hultkrantz (2011). Likheter och skillnader i kalkylmetoder mellan transport- och hälsosektorn i Sverige analyseras i Hultkrantz och Svensson (2012b). I Hultkrantz och Svensson (2012a) ges en översikt över de svenska studier som har uppskattat betalningsvilja för förbättrad hälsa och säkerhet. Hultkrantz, Krüger och Panagiotis (2012) diskuterar valet av samhällelig diskonteringsränta. I USA har ett omfattande utvecklingsarbete utförts inom Washington State Institute of Public Policy, under ledning av Steve Aos m.fl., för att ta fram metodik för CBA för prevention riktad mot unga, se särskilt Aos (2004). 12

13 3. Kunskapsöversikt I detta kapitel ges en överblick över aktuellt kunskapsläge gällande påverkansfaktorer och åtgärder i centrala kommunala verksamhetsområden som förskola, skola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. 3.1 Mjuka investeringar i förskola och skola Information om aktuella rapporter inom förskola och skola har sökts via Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Brottsförebyggande rådet, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, avhandlingar.se, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Regionförbundet Örebro, samt google.se efter förslag på särskilda rapporter. Sökord har varit skola, måluppfyllelse, lärande, särskilt stöd, skolresultat, skolutveckling, ohälsa, små barn, tidiga insatser, förebygga samt child development. För att få en överblick har i första hand aktuella översiktsrapporter valts, men dessa har kompletterats med litteratur på områdena tidiga insatser för små barn, tidigt stöd i skolan samt lärarens betydelse. Tidiga insatser för små barn I detta avsnitt ges en översikt över behandlingsmetoder för små barn samt en beskrivning av samspelsbehandling. Rapporten På vägen mot evidensbaserad praktik av Skagerberg (2009) ger en kunskapsöversikt över de behandlingsmetoder som finns för små barn med psykiska problem. Här definieras små barn som barn under fyra år. Små barn med psykiska svårigheter behöver få hjälp utan dröjsmål. Enligt författaren gäller det att intervenera tidigt när problem uppstår. Författaren går igenom de behandlingsmetoder som används inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting och redovisar metodernas förankring i svensk, nordisk och internationell forskning. Det finns få belägg för att en viss behandlingsmetod skulle vara den bästa för en viss grupp, enligt Skagerberg. Många olika behandlingsmetoder är verksamma, men resultaten visar inte att en särskild metod bör prioriteras framför andra. Kliniska erfarenheter och utvärderingar visar dock att det trots användande av vitt skilda psykoterapeutiska metoder finns vissa gemensamma verksamma faktorer. Den viktigaste av dessa är i vilken utsträckning klienten känner att behandlaren är tillgänglig, förstår och vill väl. Gemensamt för alla metoder är att arbetet är nära knutet till föräldrarna. Barnets problem kan relateras till föräldrarnas möjligheter att främja eller hindra barnets utvecklingssteg. Enligt Skagerberg får familjesituationen inte ta över behandlingen utan barnet ska vara i centrum och det är barnets samspel med föräldrarna som ska behandlas. Även Neander (2009) beskriver hur barn utvecklas i samspel med andra, framförallt i samspel med föräldrarna. Hon har skrivit avhandlingen Indispensable interaction som delvis baseras på studier vid en verksamhet ( Gryningen i Karlskoga) i vilken Laxå deltar tillsammans med ett par andra kommuner och landstinget. I en studie följs 101 familjer, som har problem i föräldraskapet. Familjerna hade stora problem med stress, nedsatt psykisk hälsa och relationer. De barn som fyllt fyra år uppvisade ett aggressivt beteende. Studien syftar bland annat till att beskriva familjer som deltagit i samspelsinterventioner mellan föräldrar 13

14 och barn och undersöka förändringar i deras problembörda på kortare och längre sikt. Till skillnad från andra studier är papporna inkluderade i behandlingen. Studierna visar att samspelsbehandling kan göra stor skillnad, menar författaren. Efter sex månaders behandling fanns det en tydlig trend i positiv utveckling för föräldrar och barn. En uppföljning efter 18 månader förstärkte denna utveckling. Få familjer avbröt behandlingen. Ytterligare en uppföljning gjordes tre år efter avslutad behandling. Då fick föräldrarna beskriva de nyckelpersoner som de upplevt hade bidragit till barnens och familjens utveckling. Det kunde vara personer inom ramen för behandlingen, lärare, förskola, barnhälsovård och socialtjänst. Dessa personer beskrevs som kunniga, vänliga och att de gett vardagliga uttryck för ett personligt engagemang. Författarens slutsats är att relationer har stor betydelse för att främja barns utveckling, både de som uppstår inom ramen för behandling, men även relationer i andra sammanhang där barn och deras föräldrar möter professionella. Tidigt stöd i skolan Olika typer av insatser i skolan görs i förebyggande syfte. Här behandlas rapporter som beskriver hur man generellt kan ge barn och unga förutsättningar så att de kan prestera bra i skola och får de bästa förutsättningar som unga vuxna. Rapporten En god start en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan av von Greiff, Sjögren och Wieselgren (2012), beskriver hur arbetet kan bli mer effektivt när det gäller att ge de barn som har de sämsta förutsättningarna en bra start i livet. Författarna konstaterar att antalet unga som får aktivitetsersättning har ökat och även att den psykiska ohälsan bland unga vuxna tilltagit. Detta kan delvis bero på att insatser för barn och unga inte har satts in i tid. Författarnas slutsats är att samhällets resurser behöver fokuseras och olika verksamheter behöver bli bättre anpassade för att möta barn med särskilda behov. Det finns brister i kunskap om vilka barn som behöver detta stöd, hur de bäst blir hjälpta och om de insatser som görs fungerar. Författarna diskuterar om det är möjligt att tidigare identifiera barn som riskerar att hamna på efterkälken, när det är önskvärt att göra det, samt hur man kan stötta barnen. Enligt författarna är det barn från utsatta miljöer och barn med inlärningssvårigheter, beteendeproblematik eller psykisk ohälsa som har särskilt svårt att klara skolan. De konstaterar att kommunerna har en stor del av ansvaret för att uppföljning och utveckling sker av verksamheterna som berör barn, men de menar att även staten har ett övergripande ansvar. Det är särskilt viktigt att staten tar ansvar att se till att ny kunskap genereras och säkra att kunskap om vad som fungerar kommer verksamheterna till del. Enligt Sjögren och Svaleryd (2011) finns det tydliga samband mellan familjebakgrund, barns hälsa, skolresultat och risken för att vara socialt utsatt som ung vuxen. I rapporten Nitlott i barndomen undersöker de hur föräldrars utbildningsnivå, inkomster, socialbidragstagande och sammanboende hänger ihop med barnens psykiska och fysiska hälsa, skolprestationer och framgång på arbetsmarknaden som unga vuxna. Författarna ser att särskilt barn till socialbidragstagare och lågutbildade föräldrar har låga meritvärden i grundskolan. Dessa barn har även lägre sannolikhet att klara gymnasiet och högre sannolikhet att själva vara socialbidragstagare eller helt sakna inkomst som ung vuxen, dvs. vid 22 års ålder. Av de studerade riskfaktorerna är det främst socialbidragstagande och att ha separerade föräldrar som utgör risk för sämre hälsa i barndomen. Det är dock inte föräldrars låga inkomst i sig som innebär att barnen har sämre hälsa. Socialbidrag eller separation kan istället vara symptom på andra problem i familjen eller hos föräldrarna som ger sämre hälsa för barnen. 14

15 Författarna konstaterar att framförallt psykisk ohälsa ökar risken för social utsatthet senare i livet. Även korta sjukperioder i barndomen kan ha negativa följder. För att kunna arbeta förebyggande och stötta de utsatta barnen behöver man enligt författarna få lärdom om vilka insatser som fungerar. För att veta detta behöver man satsa på att systematiskt dokumentera och samla in statistik om insatser och åtgärder som görs på barnavårdscentraler, i skolor och i kommuner. För att möjliggöra utvärdering och forskning föreslår författarna att man sammanför dokumentation hos barnavårdscentralerna med dokumentation från skolhälsovården till ett centralt register. För att prestera bra i grundskolan och senare har vissa elever behov av särskilt stöd. Hur sådant särskilt stöd bör utformas diskuterar Österlind (2011) i rapporten Särskilt stöd i grundskolan. Österlind ger en kunskapsöversikt inom tre områden: omfattningen av det särskilda stödet, skolors arbete med särskilt stöd, samt några faktorer i skolans ordinarie verksamhet som sägs ha betydelse för elevers framgång i skolarbetet. Hon konstaterar att en stor andel elever får särskilt stöd tidigt, vanligen i årskurs tre eller fyra. Däremot finns det elever som trots behov inte får detta stöd. Det är elever som bedöms vara initiativsvaga och tysta samt elever som ses som utagerande och störande. Den senare gruppen får dessutom ofta fel sorts stöd. De elever som fått specialpedagogiskt stöd når i mindre utsträckning målen jämfört med de elever som inte fått specialpedagogiskt stöd. I regel har de elever som fått stödet sämre studieförutsättningar. Författarens slutsats är att stödet kan ha haft positiv effekt, men effekten har inte i tillräcklig utsträckning kompenserat för de sämre studieförutsättningarna. De elever som får särskilt stöd har enligt Österlind två typer av svårigheter, lärande- och beteendesvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är de vanligaste problemen och är dessutom vanligare i de lägre åldrarna. Bland äldre elever är det vanligare med beteendeproblem, som koncentrationssvårigheter och socioemotionella problem, men det är även vanligt med kunskapsmässiga svårigheter. Elevens problem är något som uppstår i elevens möte med den omgivande miljön, menar hon. Men hennes egna analyser av åtgärdsprogram och elevvårdssamtal visar att skolorna istället ofta ger uttryck för ett synsätt där man förlägger orsaken till problemet hos individen. Det visar sig även att tidigare satta mål sällan diskuteras och utvärderas. De åtgärder som sätts in tenderar att upprepas och åtgärder sätts in utan pedagogiska överväganden. Det specialpedagogiska stödet ges ofta utanför den ordinarie klassens ram och med andra uppgifter än de som är betygsgrundande. Utagerande barn får inte rätt stöd då skolan sällan har tid eller möjligheter att analysera vad elevens beteende beror på. Det finns en ambition att arbeta med inkluderande lösningar för elever i behov av särskilt stöd. Trots detta visar det sig att särskiljande lösningar är vanliga, menar författaren. Elever upplever det särskiljande stödet som negativt och känner sig isolerade och utpekade. Författaren refererar till en annan studie som visar på att lärare har svårigheter när det gäller att möta elevers olikheter i undervisningen, särskilt hanteringen av de sociala och didaktiska aspekterna av inkludering i klassrummet. En annan förutsättning som också kan påverka elevers prestationer i skolan är att andelen individuellt arbete ökar i skolan. Detta ställer högre krav på sociala färdigheter som självständighet. Elever i behov av särskilt stöd har svårt att klara detta friare arbetssätt. Österlinds analys visar att i åtgärdsprogrammen prioriteras en utveckling av dessa sociala färdigheter framför åtgärder för att nå kunskapsmålen. Enligt författarens översikt finns det 15

16 samband mellan föräldrars utbildningsnivå och elevers studieresultat. Dessa föräldrar har större möjligheter att stödja sitt barn i skolarbete, bland annat då hemuppgifter är en vanlig åtgärd. Den faktor som har störst påverkan på det pedagogiska resultatet är lärarens kompetens. Det finns även ett samband mellan klasstorlek och elevers studieresultat, men det är inte lika starkt som lärarens kompetens. Enligt Österlind är småskalighet i sig inte en garanti för elevers framgång, istället har det betydelse hur skolan utnyttjar den. Formell färdighetsträning dominerar läs- och skrivundervisning istället för arbete med förståelse för texters innehåll och funktion. Slutligen konstaterar författaren att lärare har brister i didaktiska kunskaper både i arbete med litteratur och med elevers egna texter. Ytterligare förebyggande insatser som berör skolan beskrivs i idéskriften, Att förebygga brott och problembeteenden i skolan av Alvant, Elgemyr och Gustafsson Figueroa (2012). Idéskriften innehåller beskrivningar av tre skolprojekt, teoretiska resonemang samt tips som kan hjälpa skolor att arbeta förebyggande på ett strategiskt sätt. De tre skolprojekten är Trygg skola (Nacka, Tyresö och Värmdö), Sociala överdrifter (Vänersborg) samt Våga vittna (Kungsbacka). Dessa projekt har arbetat med ett problemorienterat arbetssätt som utgår från en analys av förhållandena på skolan. I arbetssättet ingår fem steg; kartläggning av problemet, val av åtgärder, genomförandet, samverkan mellan flera aktörer samt slutligen utvärdering. Enligt författarna är det problemorienterade arbetssättet i sig ingen garanti för att goda resultat uppnås, men det är viktigt för att skapa förutsättningar för just goda resultat i det brottsförebyggande arbetet. På detta sätt kan man öka förståelsen för hur olika åtgärder och metoder fungerar i olika miljöer. Enligt författarna är det viktigt att identifiera de mest våldsutsatta platserna i skolan, så kallade hot spots. Dessa platser är till exempel utrymmen utanför klassrum och i elevskåpshallar där många elever samlas och där vuxennärvaron ofta är låg. Internationell skolforskning bekräftar denna bild. Det finns även samband mellan hur många rastvaktande vuxna som finns närvarande på en skola och antalet mobbningsincidenter. Genom att sätta in riktade insatser på dessa platser går det att minska brott och problembeteenden i skolan, menar författarna. Ett sådant arbete är ett förebyggande komplement till skolans arbete i övrigt med värdegrunder och likabehandlingsplaner. Polisen är en viktig samarbetspartner för skolan på så sätt att deras roll är att tillföra kunskap om den lokala problembilden samt att ge legitimitet och status till det lokala brottsförebyggande arbetet. Lärarens betydelse Som beskrivits tidigare har lärare svårigheter när det gäller att möta elevers olikheter i undervisningen Österlind (2011). På senare tid har det publicerats flera rapporter som berör lärarens betydelse för elevens resultat i skolan. Här beskrivs en rapport som behandlar lärarens roll i undervisning samt en rapport som beskriver de förändrade förutsättningarna för lärarnas arbete. I rapporten Synligt lärande presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat av Håkansson (2011) presenteras resultat och analyser från utbildningsforskaren John Hatties studie Visible Learning. I synligt lärande är lärarens roll i undervisning och lärande central. Synligt lärande handlar om att utveckla elevernas sätt att tänka, resonera och lösa problem. Lärarna behöver noga följa hur eleverna bygger upp förståelse för begrepp kring den utlärda kunskapen samt hur återkopplingen mellan elev och lärare sker. För att få en utbildning av högsta kvalitet presenteras sex riktningsgivare. Enligt 16

17 Håkansson är läraren en av de starkaste påverkansfaktorerna på lärande. Därför behöver läraren kunna lärandemålen och kriterierna för måluppfyllelse, erbjuda idéer och kunskap till eleven så att eleven kan rekonstruera denna kunskap, vara medveten om vad varje elev tänker och kan samt se misstag som en möjlighet till lärande. Detta för att kunna ge meningsfull återkoppling till eleven och stödja elevens utveckling. Enligt författaren finns inga belägg för att klasstorlek eller vilka elever som går i klassen har betydelse för synligt lärande. Istället är den viktigaste insikten att lärare behöver fokusera på att förstå lärande genom elevernas ögon istället för att hålla eleverna sysselsatta och aktiva. Även Åman (2011) visar att det är undervisningen som är den faktor som påverkar elevernas skolprestationer mest. I hans rapport Att lära av de bästa en ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv (2011) ges en översikt över internationell forskning om faktorer som påverkar elevers mätbara resultat. Vid jämförelser i internationella studier visar det sig att förutom undervisningen är det faktorer som resurser, fristående skolor, rätt att välja skola, kommunalisering samt förändringar i betygssystem och kursplaner som har haft betydelse på de svenska resultaten. För att nå påtagliga förbättringar av elevernas resultat ska åtgärderna som sätts in vara inriktade på att förändra undervisningen, menar Åman. Enligt hans översikt visar forskning att det är viktigt att sätta upp tydliga mål för ett undervisningsmoment samt kontinuerligt söka återkoppling från eleverna på hur deras inlärningsprocess framskrider. Det svenska skolsystemet har under senare år förändrats, vilket har fått betydelse för lärarnas arbete. Åman beskriver hur utvecklingen av skolsystemet i Sverige har gått från ett statligt kontrollerat system till ett där ansvaret har decentraliserats till kommunerna. Samtidigt har detaljstyrning ersatts av mer målstyrning och ett regelverk för fristående skolor har lett till en snabb expansion av privata alternativ finansierade med offentliga medel. Samma utveckling har skett i Finland, men där har man ändå nått starka resultat i internationella kunskapsmätningar. Enligt Åman har förändringar i det svenska skolsystemet lett till att det har blivit svårare för lärare att veta vad som förväntas av dem och eleverna har lämnats utan tydlig ledning från sina lärare. Reformer behöver i större grad riktas in mot att skapa förutsättningar för lärarna att förbättra sina undervisningsmetoder. Enligt Åman visar forskning på att de effektivaste lärarutvecklingsprogrammen är de som förenar kollegial samverkan med externt expertstöd. Här har skolledarna en nyckelroll. Problemet med detta, enligt författaren, är att den svenska staten inte kan bestämma hur lärare ska undervisa då ansvaret för detta ligger på kommunal nivå. Erfarenheter från andra länder visar dock att det går att förena en påtaglig press uppifrån, i form av en stark förväntan på resultat, med en hög grad av lokalt självbestämmande. Att förändra skolpolitiken är dock ingen garanti för framgång, menar Åman. Det kommer ta tid, men man måste dra lärdom av sina erfarenheter och därefter justera inriktningen efterhand. Sammanfattning: Mjuka investeringar i förskola och skola Inom området tidiga insatser för små barn finns det få belägg för att en viss behandlingsmetod skulle vara den bästa för en viss grupp. Trots skilda psykoterapeutiska metoder finns det vissa gemensamma verksamma faktorer. Den viktigaste faktorn är att klienten känner att behandlaren är tillgänglig, förstår och vill väl. För att kunna ge tidigt stöd i skolan behöver de barn som riskerar att hamna på efterkälken i skolarbetet identifieras tidigare. Det finns tydliga samband mellan familjebakgrund, barns 17

18 hälsa, skolresultat och risken för att vara socialt utsatt som ung vuxen. Särskilt barn till socialbidragstagare och lågutbildade föräldrar har låga meritvärden i grundskolan. De barnen har även lägre sannolikhet att klara gymnasiet och högre sannolikhet att själva vara socialbidragstagare eller helt sakna inkomst som ung vuxen. För att kunna stötta de utsatta barnen behövs mer kunskap om vilka insatser som fungerar. Särskilt stöd i grundskolan är exempel på en insats som har studerats. Särskilt stöd kan ha positiv effekt på elevers resultat, men effekten har inte i tillräcklig utsträckning kompenserat för elevernas sämre studieförutsättningar. Problembeteende i skolan kan förebyggas genom att sätta in riktade insatser på platser där vuxennärvaron ofta är låg, till exempel utrymmen utanför klassrum där många elever samlas. Läraren är en av de starkaste påverkansfaktorerna vid lärande. Läraren behöver utveckla elevernas sätt att tänka, resonera och lösa problem. Men lärare har svårigheter när det gäller att möta elevers olikheter i undervisningen. Samtidigt har förändringar i det svenska skolsystemet lett till att det både har blivit svårare för lärare att veta vad som förväntas av dem och eleverna har lämnats utan tydlig ledning från sina lärare. För att nå förbättringar av elevernas resultat behöver det skapas förutsättningar för lärarna att utvecklas i sin roll. Även här kan det alltså finnas behov av kommunala investeringar när det gäller kompetensutveckling, pedagogiskt utvecklingsarbete osv. 3.2 Mjuka investeringar i vård och omsorg I detta avsnitt diskuteras studier över mjuka investeringar riktade till barnfamiljer, vuxna och äldre. Fokus ligger på den typ av investeringar som normalt sett står under en kommuns socialförvaltning. I första hand har vi läst aktuella översiktsstudier genomförda av svenska myndigheter och institut som Statens Folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering, men även några mindre studier av intresse belyses. Satsningar riktade mot föräldrar och deras barn Kommuner bedriver, ofta i samverkan med landstingen, olika verksamheter för att stödja barn och deras föräldrar. Det finns åtgärder som syftar till att hantera redan uppkomna problem, som exempelvis öppenvårdsinsatser, familjehemsplaceringar, jourhem och enskilda hem för vård och boende. Av särskilt intresse här är åtgärder av investeringskaraktär, det vill säga åtgärder för att förebygga sociala problem för barn och unga. Det kan handla om utbildningssatsningar, råd till föräldrar med behov av stöd i uppfostran av sina barn och förebyggande insatser av barnavårdcentralen (SOU, 2005:81). Inte sällan samordnas dessa insatser i kommunerna i en verksamhet som brukar benämnas familjecentral (Socialstyrelsen, 2008). Josefsson (2004) betonar i rapporten Strategi för samverkan - kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa betydelsen av att insatser samordnas och att olika offentliga aktörer samverkar, särskilt när det gäller förebyggande arbete och tidiga insatser riktade mot barn. Offentliga myndigheter har också lagstadgad skyldighet att samverka. Enligt Josefsson 18

19 (2004) förutsätter god och stabil samverkan styrning, struktur och samsyn. Med styrning avses att ledningen för de berörda organisationerna aktivt tar ställning för samverkan. Med struktur avses att strukturella hinder som exempelvis skilda regelsystem kan överbryggas. Med samsyn menas att organisationerna måste övervinna kulturella hinder som kan bestå i skilda ideologier och kunskapsbakgrunder. Enligt den nu några år gamla kartläggningen av Socialstyrelsen (2008) finns det 131 familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter i Sverige. Som regel handlar det om permanenta verksamheter som finansieras inom ordinarie budget. Familjecentralernas verksamhet kan dock ha mycket olika innehåll och inriktning. Socialstyrelsen (2008) klassificerar Sveriges familjecentraler utifrån två olika inriktningar. För det första finns det så kallade serviceinriktade familjecentraler som arbetar med generellt förebyggande arbete riktat till alla barnfamiljer. Denna inriktning är klart dominerande. För det andra finns det särskilt riktade familjecentraler som främst gör insatser för barn och familjer som har identifierade problem. Värt att notera är att den typiske besökaren på familjecentralen är en svenskfödd kvinna med ett eller två barn från en stark socioekonomisk grupp. Pappor, utlandsfödda och socioekonomiskt svagare grupper är underrepresenterade (Socialstyrelsen, 2008). Enligt Socialstyrelsen (2008) finns inga forskningsstudier där svenska familjecentralers effekter utvärderas. Däremot har forskning bedrivits kring den brittiska motsvarigheten till familjecentraler, Children s Centre, som bygger på programmet Sure Start som initierades Denna verksamhet är särskilt inriktad mot fattiga familjer. Utvärderingen av Sure Start gjordes 2005, alltså endast tre år efter att programmet startat, vilket innebär att eventuella långsiktiga effekter inte fångas upp. Utvärderingen visade över lag på små effekter för föräldrar och barn. De positiva effekterna uppstod i familjer med två vårdgivare, där någon av dessa hade arbete och där föräldrarna var över 20 år gamla då de fick barn första gången. Till de positiva effekterna hörde mindre upplevt kaos i vardagen, mindre användande av fysisk bestraffning och mindre aggressivt beteende hos barnen, jämfört med kontrollgruppen. Effekterna i familjer med ensamstående föräldrar, arbetslösa föräldrar och tonårsföräldrar, var dock negativa i form av sämre social kompetens och fler beteendeproblem hos barnen som deltagit i programmet jämfört med kontrollgruppen (NESS Research Team, 2005). Senare studier har dock gjort gällande att effekterna av programmet även för denna grupp av familjer varit positiva (NESS Research Team, 2008) eller åtminstone inte negativa (Melhuish, Belsky & Barnes, 2010). Förutom de nämnda studierna på familjecentraler i Storbritannien finns en mängd studier där vissa enskilda förebyggande åtgärders effekter undersöks. Ofta handlar det om åtgärder som kan ingå som en del av familjecentralernas verksamhet. Enligt Gordon (2005) kan det dock vara svårt att fastställa effektsamband för sådana åtgärder. Inte minst beror det på att åtgärderna är kopplade till många olika individer, grupper och organisationer samt att åtgärderna genomförs i olika sociala, ekonomiska och politiska sammanhang. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn (SBU, 2010) är en systematisk litteraturöversikt med syfte att undersöka det vetenskapliga stödet för program som syftar till att förebygga utagerande beteenden alternativt inåtvända problem som ångest och depression hos barn och unga. Några av programmen som ingår i undersökningen används vid svenska familjecentraler, men även i andra av kommuners och landstings verksamheter, som till 19

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Sociala investeringar. Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se

Sociala investeringar. Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se Sociala investeringar Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se Vad är sociala investeringar? Nya metoder i socialt arbete Kalkyl för förebyggande insatser Ett sätt att motivera mer

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Exempelsamling Logikmodeller

Exempelsamling Logikmodeller Exempelsamling Logikmodeller Ett sätt att åskådliggöra kopplingen mellan övergripande mål, delmål, aktiviteter och mätpunkter (indikatorer) är att strukturera i en logikmodell (tabell 1). För att nå tillräcklig

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms

Läs mer

Matematikstrategi 2012-2015

Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka. Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor

Läs mer

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga Regeringsbeslut I:2 2017-03-16 U2017/01236/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

2015-10-02. Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond

2015-10-02. Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-10-02 Socialnämnden Dnr Son 2015/264, Kst 2015/176 Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Västra Mälardalens Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Sammanfattning. Programme for International Student Assessment.

Sammanfattning. Programme for International Student Assessment. Att döma av den offentliga debatten om skolan är det självklart såväl att svensk skola befinner sig i djup kris som att vårt land avviker från andra. Sverige har en negativ trend i internationella undersökningar

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller

Läs mer

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket 2015-10-27

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket 2015-10-27 Hållbart skolledarskap Utbildningschefsnätverket 2015-10-27 Idéskriften Rektor Möjligheternas chefsjobb, SKL 2013 Ändå ser det ut så här Skolledaren som pedagogisk ledare Skolledaren är pedagogisk ledare

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun Vad är sociala investeringar? Förebyggande, tidigt genomförda insatser tidigt i processen eller tidigt i ålder

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Skolverket Läxor- läxhjälp

Skolverket Läxor- läxhjälp Skolverket Läxor- läxhjälp Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. En del skolor har läxor och andra inte. Oavsett vilket ska skolan se till att eleverna når kunskapskraven, att undervisningen

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Varför det är livsavgörande att kunna läsa Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network

Läs mer

Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet Mats Miljand Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller

Läs mer

Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet Eva Wallberg Växjökonferensen den 29 januari 2015 Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Finansierat av Vetenskapsrådet Tre delprojekt Delstudie 1 - Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Sociala investeringsfonder i Sverige Att utvärdera sociala investeringar. Lars Hultkrantz 25 mars 2015

Sociala investeringsfonder i Sverige Att utvärdera sociala investeringar. Lars Hultkrantz 25 mars 2015 Sociala investeringsfonder i Sverige Att utvärdera sociala investeringar Lars Hultkrantz 25 mars 2015 1 Kommunernas förbättringsarbete går inget vidare (Arnek 2014, ESO-rapport) 2015-03-25 2 Statiskt vs

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service

Läs mer

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Statens skolverk 106 20 Stockholm

Statens skolverk 106 20 Stockholm Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2964 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Socialtjänstfrågor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer