RUBRIKSPRÅK I DIGITALA TIDNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RUBRIKSPRÅK I DIGITALA TIDNINGAR"

Transkript

1 FACULTEIT LETTEREN EN WIJSBEGEERTE RUBRIKSPRÅK I DIGITALA TIDNINGAR PÅ SPANING EFTER SKILLNADER MELLAN SVERIGESVENSKA OCH FINLANDSSVENSKA Charlotte M. J. A. Depicker Masterproef voorgedragen tot het behalen van de graad Master in de taal- en letterkunde Scandinavistiek 2014 Promotor: Copromotor: Dr. Gudrun Rawoens Universiteit Gent Dr. Albert Oosterhof KU Leuven

2

3 Innehåll Förord 4 Symboler 5 Figurer 6 Tabeller 7 1 Inledning 8 2 Teoretisk bakgrund Sverigesvenska vs. finlandssvenska Svenska som bicentriskt språk Språkliga skillnader Rubrikspråk i tryckta tidningar Rubrikspråkets funktioner Kännetecken på rubrikspråk Satstyper i rubrikspråk Tryckta vs. digitala tidningar Metod och material Tidningarnas urval Rubrikernas urval Nollhypotes Analys Fullständiga huvudsatser Tre primära satsdelar Fyra primära satsdelar Övriga kombinationer Sverigesvenska vs. finlandssvenska huvudsatser i rubrikspråk Verb Finita och infinita verb Verben vara och bli Tempus Initialord

4 4.4 Artiklar Obestämd artikel Bestämd artikel Infinitivmärket att Satstyper i digitala rubriker Konklusion 70 Bilagor Svenska Dagbladet Hufvudstadsbladet

5 Förord Äntligen! Här kommer avhandlingen som tillåter mig att avsluta mina universitetsstudier. Det har nu gått fem år sedan jag började att fördjupa mig i ett av världens vackraste språk: svenskan. Det har varit fem vackra, lärorika dock ibland svåra år med många snälla och intressanta människor. Denna avhandling bildar kronan på min underbara tid som student i Gent, och jag vill gärna tacka några människor vid det här tillfället för deras stöd och värme. Först och främst vill jag gärna tacka min handledare, Gudrun Rawoens. Tack vare hennes hjälp kom jag i kontakt med rubrikspråk, ett ämne som visade sig väldigt intressant. Dessutom har hon hjälpt mig genom skrivprocessen med mycket tålamod, vilket jag är väldigt tacksam för. Vidare vill jag gärna tacka mina kära föräldrar. De har gett mig chansen att studera och att göra allt jag ville i livet. De är utan tvivel världens allra bästa föräldrar. Last but not least: ett stort tack till min kära fästman Craig. Utan hans tålamod, snälla ord och varma kram i tider då jag inte kunde se skogen för bara trän skulle jag aldrig ha klarat denna avhandling. Tusen tack. 4

6 Symboler V IV S = finit verb = infinit verb = subjekt O d = direkt objekt O i = indirekt objekt O p = prepositionsobjekt S p = subjektiv predikativ OP A = objektiv predikativ = tids-, sätts-, rums-, omständighetsadverbial S a = satsadverbial Ag SVD HBL = agent = Svenska Dagbladet = Hufvudstadsbladet # = antal 5

7 Figurer 2.1 En semla på SVSV respektive FISV Hufvudstadsbladets förstasida Svenska Dagbladets förstasida Svenska Dagbladet (25 april 2014) Hufvudstadsbladet (25 april 2014) De mest populära kombinationerna av såvel 3 som 4 satsdelar i rubrikspråk 38 6

8 Tabeller 4.1 (O)fullständiga huvudsatser i svenskt rubrikspråk Satsanalys av fullständiga huvudsatser Satsanalys av fullständiga huvudsatser Finita verb i svenska rubriker Vara och bli som finita verb i svenskt rubrikspråk Tempus i svenskt rubrikspråk Perfektum i svenskt rubrikspråk Initialord i svenskt rubrikspråk Obestämda nominalfraser i svenskt rubrikspråk Bestämda nominalfraser i svenskt rubrikspråk Bestämd artikel i svenskt rubrikspråk Infinitiv i svenskt rubrikspråk Satstyperna i svenskt rubrikspråk

9 Kapitel 1 Inledning Rubrikspråk, visst. Men det här är väl ändå bara dålig svenska? Detta var en tweet som skickades av redaktören Fredrik Lindstrand via den sociala netverkstjänsten Twitter. Lindström tillfogar till denna tweet en bild på en artikel som publicerades i Sydsvenskan. På bilden får man då läsa följande rubrik: Ozzy gör det lättare öppna orange kuvert Det är denna rubrik som Lindströms tweet syftar på. Rubriken bryter enligt Lindstrand inte bara mot de grammatiska reglerna i standardsvenskan, utan också mot syntaxen av svenskt rubrikspråk, en genre som tillåter några särskilda syntaktiska drag som bl.a. utelämningen av obestämd artikel. Hans anmärkning syftar förmodligen på frånvaron av infinitvmärket att framför verbet öppna. I vanlig prosa skulle exemplet med all säkerhet betraktas som ogrammatiskt, men det gäller därför inte automatiskt rubrikspråk. Det är allmänt känt att rubrikspråk har egna grammatiska regler som emellertid kan vara svåra att avgränsa. I denna uppsats är målsättningen tvåledig. För det första undersöker jag om det går an att hitta ett grammatiskt mönster i rubrikspråk som används i digitala tidningar. Denna undersökning ska förhoppningsvis tillåta mig att bestämma närmare hur de grammatiska reglerna ser ut när det gäller rubrikspråk, just genom att avslöja grammatiska tendenser med hjälp av en välbalanserad korpus. Det är emellertid inte meningen att skriva en handledning som kan konsulteras av journalister ifall det finns tvivel över rubrikernas grammatikalitet. När allt kommer omkring spelar journalisternas språkkänsla en avgörande roll i deras skrivprocess. Denna uppsats siktar på att beskriva allmänna tendenser, och jag hoppas kunna svara på Lindstrands fråga Men det här är väl ändå bara dålig svenska? med Ja och nej. Tendensen att utelämna infinitivmärket är sådant att... Uppsatsens andra och viktigaste målsättning är att kartlägga möjliga divergenser mellan 8

10 sverigesvenska och finlandssvenska rubriker. Detta är en frågeställning som jag intresserar mig särskilt mycket för, eftersom det kan dras paralleller mellan förhållandet sverigesvenska/finlandssvenska å ena sidan, och förhållandet nederländska/flamländska 1 å andra sidan. Flamländska är mitt modersmål och kan betraktas som en natiolekt av nederländskan, precis som finlandssvenska är en natiolekt av svenskan. Såvel sverigesvenska som nederländska betraktas som dominant i förhållande till dessa två natiolekter, och denna asymmetri ser till att jag har några språkattityder gemensamma med de svenskspråkiga finländarna. Jag känner sympati för dem eftersom vi är båda två lillebror till en större språkvarietet. Jag tror att det kan vara intressant och roligt att undersöka om det finns syntaktiska drag som råder finlandssvenskt rubrikspråk men som inte råder sverigesvenskt rubrikspråk. Härtill undersöker jag frekvensen av vissa syntaktiska konstruktioner i respektive språkvarieteterna och försöker jag på så sätt upptäcka grammatiska tendenser som är typiska för bägge två. Kapitel 2 innehåller den teoretiska bakgrunden till denna undersökning. Jag ger först en översikt över förhållandet sverigesvenska/finlandssvenska innan jag går in på litteraturen om rubrikspråkets egenskaper i tryckta tidningar. I kapitel 3 förklaras då metoden som används för denna undersökning samt hur korpusen blev sammanställd. Kapitel 4 återger sen själva analysen där jag kartlägger aktuella syntaktiska drag på digitala rubriker. Jag fokuserar främst på möjliga divergenser mellan sverigesvenska och finlandssvenska. Till sist innehåller kapitel 5 undersökningens slutsats och kommer jag att svara utförligt på Lindstrands tweet om rubriken nu var bara dålig svenska eller ej. 1 Termen nederländska syftar på den variant av nederländska som talas i Nederländerna (Nederlands Nederlands) medan termen flamländska (Vlaams eller Belgisch Nederlands) syftar på varianten som talas i Belgien. 9

11 Kapitel 2 Teoretisk bakgrund 2.1 Sverigesvenska vs. finlandssvenska I detta kapitel följer lite mer information om förhållandet Sverige/Finland samt förhållandet sverigesvenska/finlandssvenska Svenska som bicentriskt språk Svenskan talas både i Sverige och Finland. Således kan språket betecknas som bicentriskt sedan det talas i mer än ett land [1, 9]. Svenskan som talas i Sverige kallas för sverigesvenska (SVSV) eller rikssvenska medan varianten i Finland fick namnet finlandssvenska (FISV). Ett första kännetecken på svenska som bicentriskt språk är att det finns olika normgivande centra mot vilka de svenska språkbrukarna orienterar sig. I Sverige tar Svenska Språknämnden och Tekniska nomenklaturcentralen hand om språkplanering och språkpolitik medan i Finland det är byrån för svenska språket, Svenska språknämden i Finland och Stadsrådets svenska språknämnd som sysslar med detta. Nordic Language Secretariat fungerar här som paraplyorganisation för Svenska Språknämnden i Sverige och den finska byrån för svenska språket så att de har en slags platform där de kan jobba tillsammans. Reuter (1992) hävdar i det här sammanhanget att de språkliga rågorna kommer huvudsakligen från Finland medan svaren kommer främst från Sverige [20]. Detta visar att det finns ett asymmetriskt förhållande på det språkliga planet, vilket leder oss till det andra kännetecknet på bicentriska språk, nämligen assymetrien mellan två varieteter. I ett sociolingvistiskt avseende betraktas sverigsvenska som den dominanta varieteten medan finlandssvenska klassificeras under periferivarieteterna. Laureys (2004) påstår att varietetens (historiska) status hänger nära ihop med statusen som hör till det geografriska området där varieteten talas. Enligt Clyne (1992) finns det växlande faktorer som kan bestämma en sådan intern status. En första faktor kan vara befolkningens storlek. Svenskan talas av cirka 10

12 10 miljoner personer i Sverige respektive personer i Finland. Antalet svensksprå kiga i Sverige är alltså avsevärt större, och kan möjligen förklara varför sverigesvenska anses som dominant. En annan faktor som kan förklara assymetrien är de historiska maktsförhållandena mellan de två varieteterna. Sverige och Finland är två grännlander som delar en gemensam historia. De ingick i samma riket i fem hundra år tills Ryssland annekterade Finland åren Under denna perioden flyttade många svenskar till Finland på fredlig väg. Det var tal om en fredlig samexistens mellan de både språkgrupperna, men många av de högre tjänstemännen var av svenskt ursprung och svenskan blev administrationens och undervisningens huvudspråk. I det officiella livet i Finland befann det svenska språket sig i ett överlägset läge. Det var först i mitten av 1800-talet som finskan kunde vinna terräng igen tack vare tillväxten av ett nationellt medvetande i hela Europa. Nuförtiden är Finland ett officiellt flerspråkigt land, men finlandssvenskarna är övertydligt i minoritet med blott talare. Svenskan i Finland har på sistone ständigt förlorat i popularitet och det bidrar till att den får prägeln periferivarietet medan sverigesvenskan betraktas som den dominanta varieteten. Till sist nämner Clyne att ekonomisk och politisk makt samt kulturellt överhand och mediernas påverkan kan också vara avgörande faktorer för att bestämma den dominanta varieteten Språkliga skillnader Det faktum att Sverige och Finland har vart sitt normgivande centrum tyder på att det finns språkliga skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska. Mikael Reuter (1992) beskriver variationen i artikeln Swedish as a pluricentric language och jag tar hänsyn till såvel fonologin som morfologi, syntax, pragmatik, stavning och vokabulär. Jag baserar mig huvudsakligen på denna text för att kunna återge i korthet skillnaderna mellan SVSV och FISV. Reuter hävdar i sin artikel att de största språkliga skillnaderna mellan sverigesvenska och finlandssvenska kan hittas i informellt talat språ k medan formellt skriftspråk lämnar föga utrymme för divergenser. Eftersom jag undersöker svenska rubriker och således fokuserar på skriftspråk, kan det visa sig vara en utmaning att hitta några betydande skillnader. Dessutom går det inte an att ta med fonologiska drag i min undersökning trots att finlandsvenska huvudsakligen skiljer sig från sverigesvenska genom fonologin. Det finlandssvenska uttalet påverkas nämligen av finska och är mer arkaiskt än sverigesvenskans uttal Morfologi, syntax och pragmatik I Finland är talarna nära bekanta med den sverigesvenska morfologin och syntaxen. I Sverige däremot känner man inte till de flesta syntaktiska konstruktioner och morfoligiska drag som är gångbart i finlandssvenskan. Typiska exempel på sådana egenheter är bl.a. användningen 11

13 av vissa prepositioner och böjningen av ett antal verb och substantiv. Finskan har syntaktiskt sett växande inflytande på svenskan som talas i Finland. I regel börjar det med vad i första instans skulle betraktas som ett översättningsfel (Reuter, 1992), t.ex. ordföljd eller den syntetiska s- genitiven som är i enlighet med den finska grammatiken. För eller senare upptas dessa särdrag i svenska texter, men de anses vara i strid med de vanliga svenska syntaxreglerna. Påverkan av finskan på ordföljd och ordval är stor i talat språ k, speciellt i regionen runtomkring Helsingfors. Där köper man någonting från butiken medan man handlar på standard svenska i butiken. Denna avvikande prepositionsanvändning är också resultatet av ett finskt inflytande. Vidare kan det iakttas en tydlig inblandning av finskan på den pragmatiska nivån. Användningen av modalitetsmarkörer, diskurspartiklar (t.ex. ju, liksom, typ) och vissa idiomatiska uttryck sker väldigt ofta på samma sätt på både finska och finlandssvenska, medan det pragmatiska mönstret på sverigesvenska är annorlunda (Saari, 1989). Så använder man på sverigesvenska helst förskönande omskrivningar så som gravt synskadad i stället för blind och rörelsehindrad i stället för invalid. Hittils är benägenheten för eufemismer snarare sällsynt i finlandssvenska Stavning och vokabulär På sverigesvenska och finlandssvenska stavas ord på samma sätt trots att de inte har samma uttal. Det hanteras alltså samma stavningsregler i båda länder. Svenska Akademiens ordlista sätts upp som norm i bå de varieterna och gäller så väl stavning som böjning. På det lexikala planet finns det divergenser som inte bara kan hittas i tal- utan också i skriftsprå k. Till skillnad från de flesta fonologiska divergenserna som är systematiska och stadiga beror lexikala skillnader mycket på kontexten och på typen och målet som kan kopplas till texten. Clyne påstår i det här sammanhanget att ju mer formell en text på finlandssvenska är desto mindre finlandismer (i.e. ett överordnade begrepp för särfinlandssvenska språkdrag) den innehåller. Till exempel, i en artikel i en svensk tidning eller i en årsedivisning från ett stort finskt företag används det sällan finlandismer. Däremot så kan en informell facebookkonversation eller ett vardagligt samtal mellan mor och son ha gott om finlandismer, speciellt i områdena där finskan har en dominerande läggning. Figur 3.1(b) samt figur 3.2(b) är två skärmdumpar Martin (2001) hävdar att det nederländska ordförrådet kan delas upp i fem segment när man tittar på nationens dimensionerna. Laureys (2004) skriver i sin artikel Over Belgicismen en finlandismen att samma uppdelning kan göras för det svenska ordförrådet. Finland och Sverige har till största delen ett gemensamt ordförråd. Det är det första segmentet som är knuten till svenskan. Vidare finns det två nationsbundna segment av det svenska standardspråket, nämligen sverigesvenska och finlandssvenska. De två sista segmenten är också nationsbundna men de tillhör inte standardspråket. Det handlar då bl.a. 12

14 om ungdomsspråk, slang, osv. När man jämför då sverigesvenska med finlandssvenska kan det urskiljas tre ekvivalenter: nollekvivalenter (ord eller uttryck som bara förekommer i en natiolekt), fullständiga eller delekvivalenter (ord eller uttryck för vilken det finns synonymer eller varianter i natiolekterna) och till sist pseudo-ekvivalenter (ord eller uttryck som har samma form men en annan betydelse i sverigesvenska respektive finlandssvenska). Ordet semla är ett exempel på en del-ekvivalent. En semla hänvisar i Sverige till en slags bulle av ljust vetebröd som är fylld med mandelmassa och grädde, medan ordet används på finlandssvenska för en liknande bakelse som svenskarna skulle kalla en småfranska eller en fralla. Exempel på pseudo-ekvivalenter är orden medelsvensson invandrarverket kallortstillägg som bara förekommer på sveri- Figur 2.1: En semla på SVSV respektive FISV. gesvenska å ena sidan, och de finlandssvenska orden arbetarinstitut, flervåningshus, menföre å andra sidan. Pseudo-ekvivalenterna är oftast falska vänner på den lexematiska eller den pragmatiska nivån. Orden eller uttrycken har då samma form, men de delar inte (helt) samma betydelse. Ordet hämta till exempel används i både sverigesvenska och finlandssvenska, men har betydelsen gå efter (SVSV) eller medföra (FISV). 2.2 Rubrikspråk i tryckta tidningar Halliday (1967) hävdar att rubrikernas grammatik skiljer sig från grammatiken i vanlig prosa. Den kallas för economy grammar och uppfyller kravet på en kommunikativ effekt och extrem korthet. Alla språk som kan beskrivas i termer av denna economy grammar tillhör det som kallas för block language. Enligt Straumann (1935) är block language inte begränsad till tidningsrubriker utan termen syftar också på den typ av språkliga yttrande som förekommer i boktitlar, dagböcker, telegram, annonser, ordböcker, kataloger, recept, osv. Block language är således det överordnade begreppet för bl.a. rubrikspråk. I det som följer ger jag först en översikt över funktionerna som är förknippade med rubrikspråk. Till sist tittar jag lite närmare på olika grammatiska kännetecken Rubrikspråkets funktioner Grammatiska kännetecken på rubrikspråk kan delvis förklaras av rubrikspråkets funktioner. Det följande är baserat på Mårdhs avhandling Headlinese (1980). En av rubrikspråkets huvudfunktioner är att underlätta det för läsarna att hitta precis nyheterna de är intresserade i. I regel sammanfattar rubriker artiklarnas innehåll. Detta innebär att läsarna kan få en tydlig bild av det som står i tidningen genom att läsa igenom 13

15 rubrikerna. Ju kortare rubriken är, desto snabbare läsarna kan skapa sig en bild av själva artikeln. En annan viktig funktion av rubrikspråk har att göra med att kunna fånga läsarnas uppmärksamhet. Ett hjälpmedel för detta ändamål är rubrikens lay-out. Typsnittet är normalt sett sådant att rubriken skiljer sig från brödtexten genom större, tjockare bokstäver till och med en annan färg. När rubrikernas lay-out lyckats väcka uppmärksamheten, ska själva rubriken formuleras på så sätt att läsarna är benägna att vilja läsa artikeln eller även köpa den tryckta tidningen i affärerna. Det finns enligt Mårdh två slags rubriker: summary heads och connotative heads. Summary heads är rubriker som på ett neutralt sätt återger artikelns innehåll. Arnold (1969) skriver att en sådan rubrik boils the gist of the story into a terse sentence. Nedanstående rubrik är ett exempel på en summary head: Skådespelaren Bob Hoskins död (SVDA1) Genom att läsa denna rubrik får läsarna omedelbart veta vad artikeln handlar om, nämligen att Bob Hoskins, skådespelare, har avlidit. Brödtexten till rubriken är: Den brittiske skådespelaren Bob Hoskins har avlidit, 71 år gammal, uppger Reuters. Han är mest känd för sina roller i filmer som Vem satte dit Roger Rabbit? och Kärleksfeber. Summary heads är alltså inte alls fantasieggande. Connotative heads däremot försöker väcka nyfikenheten genom att släppa väldigt litet eller ingenting alls om det som står i artikeln. Se på det följande exemplet: Vacker Venus på Orion tappar rytmen (SVD515) Det är ett bra exempel på connotative heads därför att rubriken har några typiska kännetecken på det: det görs bruk av humor samt ordlekar. Artikeln handlar om teaterdikten Venus som spelas på Orionteatern, varav andra akten är tung och lite långsam enligt journalisten Kännetecken på rubrikspråk Mårdh (1980) och Conon (1973) nämner några kännetecken på rubrikspråk i sina examensarbeten Headlinese; On the grammar of English front page headlines respektive Rubrikspråket på Dagens Nyheters förstasidor. Mårdh skriver om engelska rubriker medan Conon undersöker svenska rubriker. Detta oaktat tar jag Mårdhs resultat om engelska rubriker med i detta avsnitt, eftersom rubrikspråkets funktioner är oberoende av vilket specifikt språk det nu handlar om. Funktionerna förblir de samma på svenska som på engelska. Dessutom tillhör 14

16 både svenska och engelska de germanska språken, vilket innebär bl.a. att vissa syntaktiska egenskaper eller system är desamma. Alla exempel som ges i detta kapitel är tagna ur min egen korpus förutom de engelska rubrikerna; de härstammar från Mårdhs korpus (O)fullständiga huvudsatser För det första är rubriker enligt Mårdh ofta ingen fullständig huvudsats eller makrosyntagm 1 utan snarare mindre syntaktiska enheter så som en bisats eller en nominalfras: När din hjärna slutar att fungera (HBL224) Tidernas största charterfloppar (SVD115) En iögonfallande grupp av rubriker som blev påpekad av Åkermalm (1962) och som inte utgörs av makrosyntagmer, innehåller rubriker som saknar utsatt finit verb: Hollandes sambo på sjukhus (HBL224) Conon hävdar i det här sammanhanget att ju äldre rubrikerna är, desto svårare det blir att hitta några språkliga skillnader mellan rubrikerna och vanlig prosa. Det kan förklaras av det faktum att det var bara under och efter första världskriget som rubrikstilen utvecklade sig mot sin nuvarande form. Fullständiga satser och mycket korta, elliptiska uttryck förekom bredvid varandra sedan dess. I motsats till Conons diakroniska undersökning som avslutades 1973, forskar jag på ett synkront sätt med en aktuell korpus. Mina förväntningar är sådana att det kommer att finnas en avsevärd skillnad mellan rubrikerna och vanlig prosa. Detta är en skillnad som ligger i linje med Conons resultat. I fall rubrikerna är fullständiga huvudsatser, är de ofta väldigt korta. I första instans skulle de inte betraktas som uppseendeväckande i annan prosa. Det är bara när många sådana korta meningar skulle förekomma i en text som språket skulle få prägeln rubrikstil. En bra morgon börjar med lunch (HBL389) Sponsorer jublar över medaljerna (SVD250) 1 En makrosyntagm är enligt Josefsson (2009:18) den minsta syntaktiska enheten som inte har några syntaktiska relationer med någon annan enhet. Den typiska makrosyntagmen är en huvudsats. 15

17 Substantiv och nominalfraser i rubrikspråk Vidare är rubrikspråk kännetecknat av nominalfraser som är mycket modifierade. En sådan nominalfras kan förmedla en rätt komplicerad tanke och det krävs väldigt ofta att läsa kontexten för att kunna tolka rubriken ordentligt. Om man inte har läst artikeln så kan man inte veta vad rubriken precis handlar om: Lysande studie i ren ondska MAJESTÄTISKT Välskrivna dialoger, gott skådespeleri och dramatiska ögonblick av förlösning. Fjärde säsongen av Game of thrones, med premiär måndag, lär bli seriens höjdpunkt med lika delar skönhet och salt, skriver SvD:s Thomas Engström. (SVD) Det är dessutom inte bara nominalfraserna som kan vara modifierade. Själva substantivet kan också konstrueras enligt vissa morfologiska regler som är speciellt kännetecknande för rubrikspråk, som t. ex. initialord Initialord Journalister använder sig ofta av initialsammansättningar och uppfyller således kravet på extrem korthet. Conon definierar initialord i sin undersökning som ord som är bildade av initialer eller initialstavelser i basordet och nämner exempelvis orden JO, Asea och Säpo. Initialord kan också vara komposita, vilket innebär att ord kan bestå av flera led varav ett en initial eller ett initialord: Egna intressen tar över i USA-politiken (SVD305) NATO-räddaren i nöden? (HBL391) I det ovanstående exemplet är USA-politiken ett enda ord medan idén omskrivs i texten med upplösningen den inrikespolitiska utvecklingen i USA. Genom initialsammansättningar slipper journalister skriva ordet eller nominalfrasen ut helt, vilket är rubrikspråkets tvång till koncentration (Åkermalm, 1962) till fördel. Det är ett element som visar den ekonomiska läggningen på rubrikspråkets grammatik. Det är dock viktigt att nämna här att initialorden inte alltid lösas upp i texten. Conon (1973) skriver att initialsammansättningar är till och med vanligare än upplösningen. Oavsett detta betraktas initialord som typiska rubrikord, just på grund av deras ekonomiska egenskaper. Initialordens korthet och lätthanterlighet kan dock motvägas av bristande tydlighet ifall förkortningen är mindre frekvent. För många läsare kan initialordet då uppfattas som helt okänt eller oklart. Conon (1973) har undersökt initialordens frekvens i sin diakroniska undersökning Rubrikspråket på Dagens Nyheters förstasidor. På grund av sina statistiska resultat kunde han 16

18 dra slutsatsen att antalet initialord i rubrikerna har börjat öka under åren närmast före Det har fortsatt så fram till 1950 då frekvensen stabiliserades och initialord kunde hittas i minst 10 procent av rubrikerna. I kapitel 4 följer en översikt över den aktuella frekvensen av initialord i såvel Svenska Dagbladet som Hufvudstadsbladet Obestämd artikel Ett kännetecken på rubrikspråk som Mårdh (1980) nämner är utelämnandet av ord av låg informationsvärde så som artiklarna : Rätt att sparka trött anställd (SVD541) Ugglornas krig saknar klok lösning (HBL316) Conon (1973) tillskriver den obestämda artikelns frånvaro främst till koncentrationskravet. En rubrik ska vara kort och koncis så att läsarna snabbt får ta reda på vad artikeln handlar om. Den obestämda artikeln har inget stort mervärde till rubrikens innehåll och lämnas därför gärna ute. Swärd kommer redan till samma beslut knappt fyrtio år tidigare, år Han skrev då att obestämda artikeln tämligen allmänt utelämnas, antingen substantivet har adjektivattribut eller inte. Åkermalm (1962) håller med om det Swärd påstår trettio år senare efter att hitta i sitt material en enda nyhetsrubrik med utsatt artikel och tusentals rubriker utan obestämd artikel. Om det skulle förekomma en utsatt obestämd artikel i rubrikerna, så skulle åkermalm betrakta det som ett undantag från regeln. Conon (1973) lyckas i sin diakroniska undersökning uttrycka obestämda artikelns närvaro i siffror, och konstaterar att evolutionen av en minskning av obestämda artiklar gick hand i hand med i högra grad ekonomiska rubriker. På 1930-talet var rubrikspråk inte lika ekonomiskt som på 1970-talet och hade ungefär 1/6 av rubrikerna en obestämd artikel. Detta kommer överens med Swärds uppfattning att obestämda artiklar tämligen allmänt utelämnas. När Conon då kommer in på och 1960-talen ser han att det bara är 0,2% av rubrikerna som innehåller obestämda artiklar, vilket också motsvarar åkermalms (1962) konstaterande Att ordet saknas, är det normala, det regelbundna. Conon hävdar år 1973 att artikelfrekvensen konstant ligger under en procent efter andra världskriget. Viktigt att nämna här är att såvel Swärd som Åkermalm som Conon skriver om tryckta tidningar. I denna undersökning forskas endast i digitala tidningsrubriker, och en snabb översikt över rubrikerna tyder på att artikelfrekvensen kommer att ligga högre än en procent. Detta ska diskuteras ingående i kapitel Bestämd artikel Den obestämda artikeln utelämnas ofta på grund av sitt låga informationsvärde. Det samma gäller för den fristående bestämda artikeln, som inte räknas till betydelsefulla ord. Conon (1973) tillskriver således den prepositiva artikelns utelämning liksom han gjorde det för obestämda artiklar till rubrikspråkets koncentrationskrav. Något 17

19 som underlättar den prepositiva artikelns utelämning är det faktum att svenska substantiv kan ha bestämd slutartikel. Exempel på rubriker som saknar utsatt bestämd artikel: Nu går klassiska folkabussen i graven (SVD43) Döda finländaren i Syrien kring 20 år (HBL277) De vanligaste uttryckstyper som saknar utsatt prepositiv artikel är enligt Conon komparativ, superlativ, ordningstal, nationalitetsadjektiv, uttryck med enhetlig betydelse (individnamn) och uttryck med förstärkningsord av typen vida världen, hela Norden. Conon har studerat den prepositiva artikelns frekvensutveckling och har konstaterat att den prepositiva artikeln nådde sin kulmen år 1915 med siffran 18%. Frekvensen har då tämligen kontinuerligt minskat till bara 0,6% år I kapitel 5 diskuteras ingående artikelns frekvens så som den är år 2014 i digitala rubriker. Mina förväntningar efter en kort överblick över min digitala korpus är sådana att frekvensen kommer att vara avvikande från Conons iakttagelser Verb I detta kapitel diskuteras det finita verbet i rubrikspråk, samt vilka tempus som förekommer mest och infinitivmärkets beteende i rubriker Det finita verbet Den svenska journalisten Set Poppius 2 hävdar i sin journalisthandbok Journalisten (1947) att verblösa rubriker är idealet för den inbitna rubriksförfattaren. Conon (1973) i sin tur tycker att Poppius överdriver och skriver att han förmodligen pratar om finita verb som utelämnas i rubriker i stället för både finita och infinita verb. Dessutom går den tesen inte ihop med det Conon hittar i sin korpus: vid tiden för Poppius uttalande förverkligar knappt hälften av rubrikerna detta påstådda idealet. Andra journalister eller författare håller inte heller med om Poppius synpunkter och ser mer positivt på verbens förekomst. Karlgren t.ex. skriver: Verb måste alltså finnas, men det är därför inte nödvändigt att det är utsatt: det kan i många fall underförstås. (Karlgren, 1923) Karlgren anför här en viktig punkt, nämligen att varje rubrik har ett verb som dock inte alltid behöver vara utsatt i rubriken. Det är någonting som Radder och Garst bejakar fullständigt: Every headline must (...) have a verb. It is desirable although not necessary that each deck be a complete sentence (Radder, 1924) 2 Set Poppius ( ) var en svensk journalist, redaktör och även grundare av en skola som underviser i journalistik: Poppius Journalistskola. 18

20 We may therefore take it as one of our first guides that every part of a headline should contain a verb. The headline verb may be either explicit or implied. (Garst, 1963) Härtill kan tilläggas att utelämningen av ord med lågt informationsvärde är kännetecknande för rubrikspråk (Mårdh, 1980), allt för att rubriken ska vara kort men fortfarande förmedlar tillräckligt mycket information om själva artikeln. Det anknyter till att rubrikspråk betraktas som ekonomiskt och kan förklaras på grund av koncentrationskravet (cfr. supra). Således väljer journalisterna ofta att utelämna hjälpverben vara och bli vid passiv omskrivning med perfekt particip. t.ex.: (1) Explosion fångad på film (SVD1) (2) Nieminen utslagen i australiska öppna (HBL85) Denna typ förekommer så ofta enligt Åkermalm (1962) att den kan betraktas som ett av rubrikspråkets viktiga kännetecken. Genom att använda ett particip ges det uttryck för det skeende eller den handling som artikeln handlar om. När man läser härnedan det Garst skriver, så förstår man gott att hjälpverben vara och bli utelämnas gärna i rubriker på grund av sitt låga informationsvärde: All well-chosen, potent verb can suffuse the head with energy; a flat, colorless one leaves it limp and lifeless. The verb determines whether the headline contains punch or is dull. (Garst, 1963) Hjälpverben vara och bli bidrar inte till rubrikernas semantiska rikedom och sådana innehållslösa ord skulle alltså absorbera alltför dyrbart utrymme. Det finns dock andra finita verb förutom dessa två hjälpverb som utelämnas ifall de är av noll och intet värde för rubrikernas innehåll. Detta bekräftas av Åkermalm: Förutom former av vara och bli utelämnas verbet överhuvudtaget rätt ofta, en radikal åtgärd för att spara utrymme. (Åkermalm, 1962) Nedanstående rubriker tjänar som exempel på rubriker utan finit verb som inte bara kan suppleras med former av vara och bli utan också med andra verb. (3) Zlatan favorit inför priset för årets mål (SVD104) (4) Putin bara en av Ukrainas prövningar (HBL420) 19

21 Conon har inte lyckats hitta en riktig tydlig trend som beskriver frekvensen av rubriker utan finit verb under perioden Siffrorna växlar mellan minst 45,6% år 1930 och högst 71,6% år Den enda trenden som kunde observeras är att det finita verbet blev alltmer utelämnat från början av andra världskriget fram till Denna trend motsvarar koncentrationskravet som har blivit större med åren: ju äldre rubrikerna är, desto större chansen att de innehåller ett utsatt finit verb. Conon har också undersökt frekvensen av hjälpverb som utelämnas vid predikativt perfekt particip i sin diakroniska korpus, och har sett att trenden under åren inte stämmer överens med det man skulle förvänta sig. I motsats till att det alltmer skulle förekomma predikativt perfekt particip utan hjälpverb, kunde det allt mindre hittas en sådan konstruktion under den forskade perioden. Frekvensen har relativt ständigt minskat från 17,4% år 1910 till 4,6% år Denna tillbakagång rimmar inte med koncentrationskravet, men Conon försöker sätta detta i samband med preteritums motsvarande frammarsch (Conon, 1973). Både preteritum och particip tyder på förfluten tid och kan alltså tänkas ersätta varandra. preteritums frekvens i Conons corpus var 2,8% 1910 och 18,2% 1960, och är således motsatsen till participets frekvens Tempus Presens Presens utgör den tempusform som såvel amerikanska handböcker som Karlgren (1923) förordrar. Det är det vanligaste tempus i rubrikspråk (Åkermalm, 1962) med siffran 26,4% Presens följs av preteritum som förekommer i 18,2% av rubrikerna samma år, perfektum och pluskvamperfektum i sin tur kunde sammanlagt hittas i bara 0,4% av rubrikerna (Conon, 1973). En orsak till presens succé kan möjligen vara att presensformen låter gärna använda sig för att beskriva handlingar som har hänt i förfluten tid. I Headlines and Deadlines skriver Garst: For one thing, the present tense is customarily used to describe past events. (...) In most instances verbs in the present tense are shorter than those in the past, and space is always in demand in the headline. It takes fewer letters for example, to say Thief Robs Grocery than to say Thief Robbed Grocery. (Garst, 1963) Förutom nutid och dåtid kan presens också beteckna kommande tid. Det ska påpekas i detta sammanhang att presens syftar på tempusformen, oavsett betydelse. Precis som Garst påstår ovan, kan användningen av presensformen leda till i högre grad ekonomiska rubriker eftersom presensform är nästan alltid kortare än verbformerna i andra tempus. Förutom de ekonomiska egenskaperna av dessa tre presensformer är en annan fördel av denna tempusform enligt Conon att nyheterna ser färskare ut. Allt detta ser till att journalister betraktar presens som ett gynnat tempus i deras rubriker. 20

22 Preteritum Presens är det mest populära tempus att använda i rubrikerna, preteritum följer som den nst vanligaste tempusformen. Som man kunde läsa ovan har preteritum ständigt vunnit betydligt ökad terräng under perioden Frekvensen av preteritums närvaro i rubriker ökade från 2,8% 1910 till 18,2% Användningen av detta tempus för förfluten tid har alltså ökat mycket. Exempel på preteritum: (5) Banksy-utställning lockade hundratals (SVD593) (6) Staden fick nog av båtskrotet (HBL367) Det som är intressant här är att perfektum och pluskvamperfektum har nästan helt försvunnit 1960 (cfr. infra) samtidigt som predikativt perfekt particip känner en stor tillbakagång under perioden Preteritum däremot har ständigt vunnit i popularitet. Enligt Conon (1973) är dessa frekvenser ingen slump och finns det ett samband. Således hävdar han att preteritum har ersatt alla ovanstående konstruktionerna, vilket enligt Wessén (1956) betyder att preteritum har återfått en funktion som den ofta hade i fornsvenskan. Vidare är de två mest frekventa tempus (presens och preteritum) de enda två enkla tempus i svenska, i.e. de enda tempus som inte behöver något hjälpverb. (Josefsson, 2009) Notera att det sparas mer utrymme i rubrikerna genom att använda dessa två tempus i motsats till perfektum och pluskvamperfektum. Presens och preteritum uppfyller då bäst koncentrationskravet och föredras således av journalisterna. Perfektum och Pluskvamperfektum Då Conon gjorde sin korpusundersökning 1973 slog han fast att både perfektum och pluskvamperfektum hade nästan helt försvunnit. I 1960 innehöll endast 0,4% av rubrikerna antingen perfektum eller pluskvamperfektum. Dessutom förekom de oftast i underrubriker, där koncentrationskravet är mycket mindre än i huvudrubrikerna. Jag tog inte med några underrubriker i min korpus så det kan vara intressant att kolla hur den aktuella situationen är för digitala huvudrubriker i Man skulle förvänta sig att dessa tempus nästan inte förekommer. Hursomhelst menar Conon (1973) att både perfektum och pluskvamperfektum är betydligt mera sällsynta i rubrikerna än i texten. Härnedan följer två exempel på perfektum: (7) Författarna har glömt äventyret (SVD22) (8) EU har skyddat oss från kriser (HBL82) Exemplen har tagits ur min egen korpus vilket tyder på att perfektum inte dog ut i nutida rubrikspråk. 21

23 Infinitivmärket att Infinitivmärket att utelämnas ofta i rubrikspråk, det är någonting som Swärd (1932), Åkermalm (1962) och Palmér (1947) bekräftar. Fenomenet är dock inte begränsat till tidningsrubriker utan förekommer också rätt ofta i modern svenska. Vi talar om ren infinitiv när infinitivmärket utelämnas. I svenskan som talas idag faller infinitivmärket i regel bort vid modala hjälpverb, objektiv infinitiv och subjektiv infinitiv. Infinitivmärket är utsatt ifall infinitiven tjänar som bestämning till adjektivet, till substantivet, och när infinitiven konstrueras med en preposition. I fall det handlar om känsli-, affärsoch telegramstil (Palmér, 1947) eller rubrik- och annonsstil (Conon, 1973) kan även dessa konstruktioner som har utsatt infinitivmärke ersättas av ren infinitiv (ex. 9-10). Subjekt eller objekt kan också utgöras av ren infinitiv (ex. 11) men det finns mest ett utsatt infinitivmärke i dessa svenska konstruktioner (Conon, 1973). (9) Det är svårt att förälska sig i Vanda (HBL103) (10) Lättnad att få upprättelse (HBL165) (11) Stoppa mutor kräver resurser (SVD274) Conon har undersökt frekvenserna av infinitiv och infinitivmärken. Användningen av infinitv har minskat under perioden Där den förekom i 10,2% av rubrikerna 1910, förekom den i endast 5,6% av rubrikerna Infinitivmärket är i samma period också på tillbakagång: det förekom i 2,2% av rubrikerna 1910 och har sen relativt ständigt minskat till 0,2% Infinitivmärket förekom då i såvel konstruktioner där det krävs ett infinitivmärke som konstruktioner som tillåter ren infintiv. En blick på frekvensen av ren infinitiv visar att den blev alltmer populär: frekvensen gick från 1,4% 1910 till 4,4% Det handlar då om ren infinitiv vid såvel vissa verb som vid substantiv, adjektiv, particip och ren infinitiv som subjekt. Infinitivmärkets tillbakagång kan återigen förklaras av koncentrationskravet; det sparas dyrbart utrymme genom att utelämna det. Det samma gäller för infinitiv överhuvudtaget som har tappat procentuellt sett mer terräng. Konstruktioner med infinitiv tar enligt Conon (1973) mer utrymme och utelämnas därför gärna. I kapitel 4 diskuterar jag ingående infinitivmärkets aktuella status i svenskt rubrikspråk Satstyper i rubrikspråk Det finns fyra grundläggande språkhandlingar i svenska: påstående, fråga, uppmaning och känslouttryck. Dessa språkhandlingar motsvaras typiskt av särskilda satstyper (Josefsson, 2009): 22

24 Språkhandling Typisk satstyp Exempel påstående deklarativa satser Charlotta läser en bok. fråga interrogativa satser Tycker hon om att läsa? uppmaning imperativa satser Fokusera på avhandlingen! känsloutrryck exklamativa satser Vad jag är duktig! Rubriker kan också delas upp i dessa fyra satstyper. Conon har inte undersökt i sin avhandling vilka är de mest populära satstyperna på rubriksvenska, så jag baserar mig huvudsakligen på Mårdhs forskningsrön om engelska rubriker för att kartlägga hur rubrikspråk och satstyper ställer sig till varandra. I kapitel 5 analyseras de olika satstyperna innegående för digitala rubriker på såvel sverigesvenska som finlandssvenska. Det kan vara intressant att undersöka, eftersom de interrogativa och imperativa satstyperna oftast medför lite schvung hos läsarna, vilket beveker dem till att läsa artiklarna i fråga. Det anknyter till en av rubrikspråkets funktioner Deklarativa satser När rubriker är deklarativa satser är deras primära funktion att förmedla information. Mårdh (1980) har kunnat fastställa i sin korpusundersökning om engelska rubriker att denna satstyp är mest frekvent. Hon har undersökt tidningarna the Times och the Daily Mirror, vilka omfattar var respektive 99,2% och 87,1% deklarativa satser. Hon ger följande exempel: (1) Autobahn bridge collapse kills nine men (2) J H Vavasseur suspension Interrogativa satser Interrogativa satser används i prosa huvudsakligen för att förmedla talarens okunnighet om viss information som lyssnaren/läsaren förväntas klargöra. När det gäller rubrikspråk håller det inte, eftersom journalister ofta själva kan ge svaret på deras egna frågor. Ibland används interrogativa satser när det inte finns tillräckligt information för att kunna förmedla ett tillfredsställande svar och återges i artikeln endast några möjliga utkomster (ex. 3). Interrogativa satser i rubrikspråk blir dock mest brukt för att visa läsarna vilka frågor kommer att svaras i artiklarna (ex. 4). Exemplen togs återigen ur Mårdhs (1980) avhandling. (3) Who will take up France s burdens? (4) WHO shared a date with way-out Nureyev? 23

25 Sådana interrogativa rubriker används huvudsakligen för att befrämja att läsa artiklarna. Frågorna i rubriker förväntas reta läsarnas nyfikenhet på så sätt att de gärna vill konsultera texten för att hitta svaren. I Mårdhs engelskspråkiga korpus kunde i the Times hittas i 0,5% av rubrikerna någon intterrogativ sats, medan the Daily Mirror hade i 4,9% av rubrikerna att göra med denna satstyp. I jämförelse med den deklarativa satstypen är den interrogativa satstypen alltså ingen stor succé Imperativa satser Vid uppmaningar står verbet i imperativformen och utelämnas subjekt oftast. I Mårdhs korpus kunde i the Times och the Daily Mirror hittas respektiva 0,2% och 3,7% imperativa satser. Enligt Mårdh (1980) är denna satstyp ett hjälpmedel i rubrikspråk som siktar på att beröra läsarna/lyssnare. Genom imperativer tilltalas läsarna/lyssnare direkt och bevekas de till aktion (ex. 5, ex. 6): (5) FOR ALL OUR TOMORROWS VOTE LABOUR TODAY (the Daily Mirror) (6) Help us to find out THE TRUTH ABOUT WOMEN (the Daily Mirror) Ibland blir den tilltalade personen explicit nämnd i rubriken, som t.ex.: (7) Libs tell Wilson: Cool it or else (the Daily Mirror) Texten som följer efter rubriken kan likaså innehålla mer information om personen som får uppmaningen (ex. 8): (8) Get sterilized! PRICE OF A WIFE S HOME LOAN (the Daily Mirror) Exklamativa satser Känslouttryck slutar i regel på utropstecken och bildas främst av fria bisatser. Mårdh noterade att frekvensen av denna satsyp i engelsksprå kig korpus var 4,2% vad som gäller the Daily Mirror. I the Times fanns inga exklamativa satser alls. (7) Oh, what a bonnie bonanza! (8) JUST DIVINE! 24

26 2.3 Tryckta vs. digitala tidningar I det här kapitlet jämför jag kort tryckta tidningar med digitala tidningar och fokuserar jag på den typografiska aspekten. Det har mest undersökts och skrivits om rubrikspråk i papperstidningar. I den här undersökningen har jag bestämt mig för att arbeta med nättidningar. Jag analyserar både sverigesvenska och finlandssvenska rubriker av Svenska Dagbladet respektive Hufvudstadsbladet och hämtade artiklarna från internetsidorna respektive Det motsvarar mina förväntningar att tidningarnas layout på nätet i stor utsträckning skiljer sig från tidningarnas layout tryckt på papper. Figur 2.1 visar att Svenska Dagbladets förstasida innehåller färre rubriker i den tryckta versionen (3 i total) än webbupplågans förstasida (18 i total). Det samma gäller Hufvudstadsbladet (figur 2.2), där förstasidan tryckt på papper innehåller 8 rubriker medan den digitala förstasida innehåller 21. Det bör noteras här att det är rätt svårt att tala om en förstasida när det handlar om tidningarnas webbupplågor. Det är nämligen möjligt att skrolla ner för att få se fler artiklar och rubriker när man går in i webbplatsen. Således begränsar jag begreppet förstasida i det här sammanhanget till den första digitala bilden som läsarna får se vid webbplatsens konsultering. Det handlar då om ett flytande begrepp. Figurerna 2.1(b) och 2.2(b) återger två skärmdumpar som togs av tidningarnas förstasidor så som jag kunde se dem på min dator. Om denna skillnad i layout också medför några syntaktiska divergenser eller andra funktioner, behandlas i kapitel 4. (a) Papperstidning (den 7 augusti 2014) (b) Nättidning (den 30 mars 2014) Figur 2.2: Hufvudstadsbladets förstasida 25

27 (a) Papperstidning (den 30 april 2011) (b) Nättidning (den 30 mars 2014) Figur 2.3: Svenska Dagbladets förstasida 26

28 Kapitel 3 Metod och material För att kunna beskriva och jämföra sverigesvenskt och finlandssvenskt rubrikspråk i digitala tidningar behöver jag en samtida, välbalanserad korpus som omfattar ett tillräckligt antal sverigesvenska och finlandssvenska rubriker. Detta kapitel handlar om hur min korpus åstadkom. Först ger lite mer information om tidningarna som valdes i Sverige och Finland i avsnitt 3.1, sen beskriver jag noggrant vilka och hur många rubriker selekterades till min korpus i avsnitt 3.2. Till sist återges i avsnitt 3.3 den statistiska bakgrunden för analysen som gjordes med hjälp av uppgifterna i korpusen. 3.1 Tidningarnas urval Min korpus består endast av rubriker hämtade från digitala tidningar. Jag har alltså vid inget tillfälle jobbat med papperstidningar. Detta var ett medvetet val och det finns två faktorer som spelar in där. För det första är tidningar på nätet ett relativt nytt fenomen som dyker upp på scenen för första gången på 2000-talet. Det gör det intressant att forska i eftersom det inte än finns en djupgående undersökning som kartlägger eventuella språkliga skillnader med rubriker i tryckta tidningar. Den andra faktorn som pläderar för användningen av digitala tidningar är deras tillgänglighet. Det är väldigt enkelt att konstruera en korpus genom att kopiera rubrikerna på tidningarnas hemsida för att sen klistra in dem i ett dokument. Tryckta tidningar har i mitt fall en lägre nivå användarvänlighet sedan jag inte forskar i Sverige eller Finland och svenska tidningar inte är till hands i affärerna här. Med tanke på den komparativa naturen av denna undersökning talar det för sig själv att korpusen delas upp i två: en del innehåller rubriker som motsvarar den sverigesvenska varieteten och en annan del är representativ för den finlandssvenska varieteten. Jag tog tidningen Svenska Dagbladet som källa till de sverigesvenska rubrikerna. Webbadressen är Tidningen grundades 1884 och har säte i Stockholm. I 2013 hade Svenska Dagbladet varje dag dryggt läsare. Den är den tredje största abonnerade morgontidningen i Sverige 27

29 (TS Mediefakta, 2014). Svenska Dagbladet betecknar sig politiskt som obunden moderat. De finlandssvenska rubrikerna tog jag från den svenskspråkiga finländska tidningen Hufvudstadsbladet med webbadressen Tidningen grundades 1864 av August Schauman och utkommer i Helsingfors. Den når läsare dagligen och blir härmed Finlands största svenskspråkiga tidning (www.hbl.fi, 2014). Hufvudstadsbladet betecknar sig politiskt som oberoende borgerlig liberal. Hufvudstadsbladet är medveten om att svenskans position i Finland är annorlunda än svenskans position i Sverige: Hufvudstadsbladets historia är oupplösligt sammanlänkad med det svenska språkets ställning i Finland, den finlandssvenska livsstilen och kulturen. (www.hbl.fi, 2014) Således kan Svenska Dagbladet och Hufvudstadsbladet betraktas som två ledande tidningar i Sverige respektive Finland, som båda lämpar sig för att skaffa rubriker skrivna på sverigesvenska respektive finlandssvenska. 3.2 Rubrikernas urval Totalt har jag samlat 1200 rubriker inom en tidsperiod på knappt fyra månader: 600 sverigesvenska rubriker från Svenska Dagbladet och lika många finlandssvenska rubriker från Hufvudstadsbladet. På så sätt förfogar jag över ett tillräckligt antal rubriker för att kunna kartlägga syntaktiska skillnader mellan båda varieterna. Alla artiklar daterar från perioden mellan december 2013 och mars Detta betyder att denna undersökning är synkron och återspeglar det aktuella förhållandet mellan sverigesvenska och finlandssvenska. Figur 3.1: Svenska Dagbladet (25 april 2014) Först och främst är det viktigt att begränsa begreppet rubrik. Conon (1973) definierar en rubrik som ett meddelande, (...) tryckt i en och samma rubrikstil (...) och typgrad (storlek), som bildar en typografisk enhet inom en viss spaltbredd. Svenska Dagbladets arbetssätt skiljer sig lätt från Hufvudstadsbladet. Medan förstnämnda tidningen använder såvel rubriker som 28

30 underrubriker, slipper finska journalister att skriva underrubriker i Hufvudstadsbladet. Figur 3.1 visar två rubriker hämtade ur Svenska Dagbladet som består var av rubriker samt underrubriker. De har inte samma rubrikstil och typgrad och det finns ingen typografisk enhet mellan dem. Det överensstämmer med Conons definition i det att denna skillnad tyder på att det inte kan handla om en enda rubrik. Rubrikerna såvel som underrubrikerna är dock skrivna på rubrikspråk: det finns korta meningar och den obestämda artikeln ett utelämnas (t.ex. Allt mer talar för (ett) nytt Rysslandsstyrt nät). Figur 3.2: Hufvudstadsbladet (25 april 2014) Om vi nu tittar på de två artiklarna i Hufvudstadsbladet (figur 3.2) märks det att det inte finns några underrubriker. Det som står efter rubriken tillhör brödtexten och kan inte betraktas som rubrikspråk. Logiskt sett har jag bestämt mig att inte ta med Svenska Dagbladets underrubriker i korpusen, eftersom jag inte kan jämföra sverigesvenska med overkliga finlandssvenska underrubriker. Genom att nonchalera Svenska Dagbladets underrubriker kan jag fokusera på sverigesvenska och finlandssvenska rubriker i stället, vilket kommer analysens kvalitet till godo. 3.3 Nollhypotes I kapitel 4 är jag på spaning efter skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska vad som gäller rubrikspråk i respektive Sverige och Finland. Det vore ovanligt att jag skulle få exakt samma resultat för båda språkvarianterna, och jag förvänter mig således att hitta några avvikande procentsatser på olika kännetecken på rubrikspråk. För att undersöka om dessa skillnader inte beror på slumpen och tyder på en signifikant olikhet mellan sverigesvenska och finlandssvenska, utnyttjas en hypotesprövning. Vid hypotesprövningen formuleras en nollhypotes (H 0 ) och en mothypotes (H 1 ). Nollhypotesen utgår ifrån att det inte finns några signifikanta skillnader mellan de två undersökta 29

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR

ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR Kommunal kursplan i engelska - Sävsjö kommun ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR Genom att engelska språket har en dominerande ställning vid internationella kontakter är det önskvärt att alla svenskar kan engelska

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

I dag. Presentationer Finlandssvenskt, svenskt och finskt Prepositioner Språkriktighet: vanliga problem Webben, sociala medier Svenskan i förändring

I dag. Presentationer Finlandssvenskt, svenskt och finskt Prepositioner Språkriktighet: vanliga problem Webben, sociala medier Svenskan i förändring I dag Presentationer Finlandssvenskt, svenskt och finskt Prepositioner Språkriktighet: vanliga problem Webben, sociala medier Svenskan i förändring Några? från förra gången Palvelupäällikkö - servicechef

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA knastrar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra sprakar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Språket i SMS en translingvistisk dragqueen?

Språket i SMS en translingvistisk dragqueen? Språket i SMS en translingvistisk dragqueen? Ylva Hård af Segerstad Hasselgren, fil.dr i allmän språkvetenskap SMS, eller Short Message Service, är korta textmeddelanden som skickas mellan mobiltelefoner.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-16 Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom :

Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom : Grupprespons Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom : Men sen kom USA med Baker och Able och de var dom första amerikanska djuren som var I rymden och överlevt men lite innan det hände

Läs mer

Prövning i grundläggande Engelska

Prövning i grundläggande Engelska allmän mall Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande Engelska A. Skriftligt prov 1 Läsförståelse, ordkunskap ca 80 minuter 2 Hörförståelse ca 45 minuter 3 Uppsatsskrivning ca 80 minuter

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat 5.7 Perfekt och dess infinitiv och particip i aktivum och medium-passivum Du har nu kommit till slutet av -konjugationen, nämligen till verbets perfektstam. Det är tre saker som du bör ha i minnet när

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Datum: 2010-08-11 Ämnesansvarig: John Dennis & Maria Kehlmeier Ämnets syfte Allt fler människor världen över talar engelska. Genom att tala engelska

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6. Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad?

Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad? Gisela Håkansson Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad? Inledning från elev till inlärare I den moderna kommunikativa språkundervisningen har eleven fått ett betydligt större eget

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA]

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] 2011 Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] EN WORKSHOP I FORMALIA Använd dig av exempeltexten och gå noggrant igenom följande uppgifter. 1. Skapa en titelsida/försättsblad enligt mallen i Lathund för uppsatser.

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa 2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Sammandrag. Nyckelord: kvesitiv bisats, fa ordföljd, språkhandling

Sammandrag. Nyckelord: kvesitiv bisats, fa ordföljd, språkhandling GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket KVESITIVA SATSER PÅ VIFT En undersökning av kvesitiva bisatser med fa ordföljd Andreas Widoff SPECIALARBETE, 15 poäng Svenska språket, fördjupningskurs

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer