Raskompendium. framställt inför SPHKs domarkonferens Samojedhund

Transkript

1 Raskompendium framställt inför SPHKs domarkonferens 2010 Samojedhund 1

2 FÖRORD Följande raskompendium bygger på den officiella FCI-standarden för samojedhund (FCI ) samt tidigare utarbetat material från raskompendier och domarkonferenser. Samojedhunden är en polarhund med dess specifika egenskaper. Dessa hundar är framavlade i en arktisk miljö, för att dra släde många mil per dag, och klara snöstormar utan att kunna ta skydd av mer än snön. Dessutom att vara en del av ett samhälle, och då även barnens lekkamrat. För att få fram dessa egenskaper skedde en naturlig selektering där endast de starkaste och bästa individerna fick leva vidare. Bristen på föda gjorde att man var tvungen att begränsa antalet hundar. Varje familj ville alltid ha de bästa dragdjuren i byn. Den vita färgen hade dessutom en religiös innebörd för nomadstammarna. Vi har valt att lägga stor vikt vid de polara egenskaperna, samojedens päls och kropp skall vara funktionell för det ändamål den en gång var avsedd för. Samojedens ursprung som brukshund får aldrig glömmas bort eller ifrågasättas. Vid exteriörbedömning av samojed bör man fästa största vikten vid hundens anatomi och bruksegenskaper, såväl i kvalitets- som i konkurrensbedömning, och aldrig glömma bort att hunden ska ha förutsättningar för att kunna dra en pulka eller en släde. Att sedan samojeden är en skönhet och en fröjd för ögat gör den bara mer tilltalande. SPHK:s rasklubb för samojed sätter stort hopp till att detta kompendium kan öka kunskapen om samojeden och att nuvarande och framtida exteriördomare hjälper oss att bevara de polara egenskaperna hos rasen. Material och en del bilder är hämtat från SPHK:s Rasklubb för Samojeds tidigare domarkompendier Övriga fotografer är; Camilla Nyström, Josefin Andersson, Annica Uppström, Heidi Weiss, Susanne Davidsson, Eva Björck, Linda Almqvist, Camilla Dehlin-Johansson, Jytte Strandberg, Torben Jørgensen, Nana Qvist, Eva Skullman, Wouter de Ridder, Ylwa Malmberg, Bildtorget TACK till alla som medverkat till framtagandet av detta kompendium! Arbetsgruppen har bestått av Erna-Britt Nordin, Anneli Jönsson, Linda Almqvist och Camilla Dehlin Johansson. Erna-Britt och Sara Nordin har skrivit texter och gjort lay-out. 2

3 Bilden ur "OUR DOGS", December 14, Texten till bilden löd enligt följande: THE ARCTIC KENNEL. Miss Murray Lurcock (kennelmaid) with UMEA (10-month old bitch), DAWN (2-years-old bitch), FRAMIA (10-month-old bitch), FOHN, ZONE (with head on ground), LOGA, ZERO and SURF (both lying down), and FOAM. Den 16/ lämnade fartyget Maud sitt vinterkvarter vid Kap Tjuljusjkin, den 23/9 fastnade hon i isen igen och tvingades tillbringa en andra vinter i fångenskap vid sibiriska kusten. Hon hade seglat omkring 5000 km sedan hon lämnade Norge och hade alltjämt 800 km kvar till Beringssund, där turen tvärs över Arktis avsågs börja. Efter mer än ett år hade Amundsen inte ens inlett sitt egentliga företag. Han ville nu ta kontakt med omvärlden. Maud hade visserligen en radio, men det gick inte att ta emot på den och det fanns ingen garanti för att det som sändes från den blev mottaget. Amundsen beslöt att skicka en grupp med post till Nizjnij Kolymsk, som var närmaste stad vid floden Kolyma, omkring 320 km inåt land. Han utsåg Helmer Hanssen, Tønnesen och Olokin att utföra uppdraget. Bilden visar när de lämnar fartyget Maud den 20/ Mrs Ivy Kilburn-Scott s slädhundsteam på 1920-talet. 3

4 BAKGRUND Samojeden har en historia som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden. De första hundslädarna började brukas för fyra tusen år sedan i centrala Sibirien, norr om Bajkalsjön. Klippmålningar visar att de som tog initiativet var samojed- och korjakstammar och andra nomader, såsom tjukterna. Samojedfolket nomadiserande renskötare - kallade hundarna BJELKIER (vit hund vars avkomma blir vit) och använde dem som dragjakt-, vall-, och vakthund. År 1894 blev samojederna med ens världsberömda. Den norske polarforskaren, Fritiof Nansens 19 hanhundar och 9 tikar drog dag efter dag en och en halv gånger sin egen vikt under hans polarexpeditioner och detta i de mest vidriga väderleksförhållanden. Ryssen Alexander Trontheim valde ut hundarna till Nansens polarexpedition. Han offrade sina egna pengar för att ge honom äkta BJELKIERS då dessa ansågs vara de bästa draghundarna. Några av de överlevande polarexpeditionshundarna lade grunden till dagens samojed och den har förändrats mycket lite här i Norden. Trots Nansen var det engelsmannen Ernest Killburn- Scott som såg till att rasen blev etablerad i Europa. Han blev rasens första uppfödare i England och han uppkallade rasen efter folket samojed, och lade grunden till den första engelska standarden. Till Finland kom samojeden på 1890-talet. Från Helsingfors kom rasen över till Sverige. Det registrerades en samojedhund i SKK redan år I Svenska Kennelklubbens tidskrift årgång 1908 publicerades en standard för den Nordiska spetsen, dit samojedhunden räknas. Per R. Unonius, kennel SOLLIDEN, blev den första uppfödaren i Sverige. Hans första hundar hade ryska namn, men var av okänt ursprung. År 1946 köpte norrmannen Kaare Pedersen, kennel IBUR, en fin norsk tik DINKA och byggde upp den norska aveln som då stod lågt i fråga om kvalitet. Han importerade tre hundar från England, kennel SNOWLAND. Danmarks första registrerade samojedägare och uppfödare var Svend Børge Madsen som år 1950 grundade sin kennel med tre importerade samojed hundar, en hanhund och en tik från England samt tiken IBUR SHEILA från Norge. Idag tillhör samojedhunden Svenska Polarhundklubben där målsättningen är att bevara de polara rasernas särart. Som ett led i detta har SPHK:s rasklubb för Samojed utvecklat ett svensk polarhundschampionat där rasens dragegenskaper tas till vara. Dessutom krävs det fr o m godkänt polarhundstest A eller B, för att hunden skall bli svensk utställningschampion. PERLENE. citat ur Country Life 1903: En riktig skönhet, vit som den virvlande snön i de arktiska regionerna, nedstigande från hundar använda på Jackson-Harmsworth expeditionerna. ANTARCTIC BRU (f. 1915) citat ur Our Dogs 1922: En av de absolut vackraste och mest typiska Samojeder levandes i dag. Hela hans uppenbarelse är så fullständigt arktisk att ingen någonsin kan ta honom för något annat än en hund från Norra Arktis. Hans huvud är idealiskt format, ingenting i närheten av Pomeranian eller en räv i det. Och varje pälshår står ut från hans kompakta päls, samtidigt som hans hållning är dominerande. 4

5 RASSTANDARD FÖR SAMOJEDHUND med rasklubbens kommentarer i kursiv stil, markerade med en röd punkt Ursprungsland: Nord-Ryssland och Sibirien Hemland: Norden (NKU) Användningsområde: FCI-Klassifikation: Släd- och sällskapshund Grupp 5, sektion 1 (FCI ) Bakgrund/ändamål: Samojedhunden har fått sitt namn efter samojedstammar i Nordryssland och Sibirien. I områdets södra delar användes vita, svart- och brunbrokiga hundar för att valla renar. I de nordliga delarna var hundarna rent vita och milda till temperamentet och användes som jakt- och slädhundar. Samojedhundarna levde nära sina ägare, de till och med sov i kåtorna och användes då som värmekälla. Den brittiska zoologen Ernest Kilburn Scott tillbringade tre månader bland samojedstammar år Vid återkomsten till England medförde han en brun hanvalp som hette Sabarka. Efter detta importerade han en cremefärgad tik som hette Whitey Petchora från områden väster om Ural och en snövit hane kallad Musti, som kom från Sibirien. Dessa få hundar, och de som forskningsexpeditionerna hämtade med sig, utgör grunden för samojedhunden i västvärlden. Den första rasstandarden fastställdes i England år Helhetsintryck: Samojedhund skall vara en medelstor, elegant, vit arktisk spetshund. Dess väsen skall uttrycka styrka, uthållighet, charm, smidighet, värdighet och självförtroende. Ögonens form och ställning, och de uppdragna mungiporna, ger det typiska uttrycket åt samojedhunden, det s.k. samojedsmilet. Könsprägeln skall vara tydlig. Samojeden är medelstor, starkt byggd arktisk spets. Den får aldrig ge ett tungt intryck. 5

6 Viktiga måttförhållanden: Kroppen skall vara ca 5% längre än mankhöjden. Bröstkorgens djup skall vara en aning mindre än hälften av mankhöjden. Nospartiet skall vara ungefär lika långt som skallpartiet. Kommentar: Det är viktigt med korrekta proportioner, samojeden ska vara lätt rektangulär. Benlängden är också viktig, vi vill göra domarna uppmärksamma på att det förekommer alltför lågställda hundar. Lågställd, alltför kompakt tik. Korrekt benlängd och en lagom bröstkorg är en förutsättning för att samojeden ska kunna arbeta effektivt i djup, lös snö. 6

7 Uppförande/karaktär: Samojedhunden skall vara vänlig, öppen, uppmärksam och rörlig. Viltinstinkten skall vara svagt utvecklad. Rasen får aldrig vara skygg eller aggressiv. Den skall vara mycket social och används inte som vakthund. Kommentar: Mentaliteten, precis som exteriören, har att göra med rasens ursprung. Det är fullständigt nödvändigt för en hund som ska arbeta i ett team, att ALDRIG visa skygghet eller aggressivitet mot människor eller hundar. 7

8 Huvud: Huvudet skall vara kraftigt och kilformat. Exempel på vackra, uttrycksfulla huvuden. Notera den strama, fina läpplinjen. Huvudet får aldrig bli för tungt och för grovt, som på nedanstående bilder. 8

9 Skallparti: Skallen skall framifrån och från sidan sett vara bara lite välvd. Den skall vara bredast mellan öronen. Stop: Stopet skall vara tydligt men inte för kraftigt markerat. Pannfåran skall vara obetydligt markerad. Det skall vara en mjuk övergång från skallen till nospartiet. Nostryffel: Nostryffeln skall vara kraftigt utvecklad och helst svart. Under vissa tider kan nostryffeln vara urblekt, s.k. snönos. Det skall dock alltid finnas mörkt pigment vid nostryffelns kanter. Ett vackert format hanhundshuvud, med korrekt öronplacering och fina ögon. NOTERA att hunden har korrekt pigmenterad snönos, mörk pigmentering kring nostryffelns kanter, huden på nospartiet samt läpparna. 9

10 Nosparti: Nospartiet skall vara kraftigt och djupt, ungefär lika långt som skallpartiet och avsmalna jämnt och svagt mot nosspetsen. Det skall varken vara snipigt eller grovt. Nosryggen skall vara rak. Nosen får inte bli alltför kort eftersom den skall kunna fungera som värmeväxlare. Läppar: Läpparna skall vara tättslutande, svarta och något fylliga. Mungiporna skall vara aningen uppdragna, vilket ger det rastypiska s.k. samojedsmilet. Det är viktigt att läpparna är tättslutande. En samojed med hängande läppar riskerar köldskador. Utmärkta proportioner skalle/ nos, och vacker kilform. Grovt nosparti och tjocka läppar gör att kilformen går förlorad. Käkar/tänder: Regelbundet och fullständigt saxbett med kraftiga tänder och käkar. Normalt tandschema. 10

11 Ögon: Ögonen skall vara mörkbruna och djupt liggande, relativt långt ifrån varandra. De skall vara något snedställda och mandelformade med ett "smilande", vänligt, vaket och intelligent uttryck. Ögonlockskanterna skall vara svarta. För att skydda ögat mot köldskador, är form och placering av yttersta vikt. Dessutom är det en förutsättning för ett korrekt uttryck. Korrekt ögonform, lagom djupt liggande. För runda ögon. Öron: Öronen skall vara upprättstående, relativt små, tjocka och trekantiga med något avrundade öronspetsar, rörliga och högt ansatta. P.g.a. den breda skallen är de placerade långt ifrån varandra. Öronen ska vara rörliga. Detta är en viktig funktion vid kyla och snöstorm. Observera att standardtexten säger RELATIVT små öron - öronen får inte vara FÖR små och tjocka, vilket kan minska rörligheten. Stora, tunna, dåligt pälsade öron ökar risken för köldskador. korrekta öron för spetsiga för brett isär för långa 11

12 Hals: Halsen skall vara stark och medellång med stolt resning. Kropp: Kroppen skall vara en aning längre än mankhöjden, djup och kompakt men smidig. Kroppen skall ha bra bröstdjup för att möjliggöra stor lungkapacitet vid fysiskt arbete, men detta betyder inte att den behöver vara bred. Kroppslängden bör vara ca 5% längre än mankhöjden. Manke: Manken skall vara tydligt framträdande. Rygg: Ryggen skall vara medellång, muskulös och rak. Tikens rygg kan vara något längre än hanhundens. 12

13 Ländparti: Ländpartiet skall vara kort, synnerligen starkt och tydligt markerat. Bäcken: Bäckenet skall vara fylligt, kraftigt, muskulöst och svagt sluttande. Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara bred, djup, lång och nästan nå till armbågarna. Revbenen skall vara väl välvda. Bröstkorgen skall vara rejäl men aldrig tunnformad, vilket hämmar rörelserna. Underlinje: Buklinjen skall vara måttligt uppdragen. Svans: Svansen skall vara tämligen högt ansatt. Vid lystring och i rörelse bärs svansen böjd framåt i en båge tätt över ryggen och ned över endera höften. I vila får svansen bäras hängande och når till hasleden. Svansen skall vara tillräckligt lång och välbehårad för att hunden vid snö och kyla skall kunna skydda nos, tassar och könsorgan mot köldskador. 13

14 EXTREMITETER Framställ: Frambenen skall vara välställda och muskulösa med kraftig benstomme. Framifrån sett skall de vara raka och parallella. för trång korrekt för bred kort överarm, ej tillräckligt vek rak mellanhand tillbakalagd skuldra mellanhand Glöm aldrig - FUNKTION! 14

15 Skulderblad: Skulderbladen skall vara långa, fasta och tillbakalagda. Överarm: Överarmarna skall vara snedställda och placerade tätt intill bålen. De skall vara ungefär lika långa som skuldrorna. Armbåge: Armbågarna skall vara placerade tätt intill bålen. Handlov: Handlovarna skall vara starka men spänstiga. Mellanhand: Mellanhänderna skall vara aningen vinklade. Framtassar: Framtassarna skall vara ovala med långa falanger, spänstiga och riktade rakt framåt. Tårna skall vara välvda och något åtskilda från varandra. Trampdynorna skall vara elastiska. Tassarna skall fungera som en snösko och ge bra bärighet på snö och skare. Fel är alltför spretande tår, tunna och späda tassar. 15

16 Bakställ: Bakbenen skall bakifrån sett vara raka och parallella med mycket kraftig muskulatur. Lår: Låren skall vara medellånga, relativt breda och muskulösa. kohasig korrekt för trång otillräckligt övervinklad för öppen knävinkel vinklad 16

17 Knäled: Knäna skall vara väl vinklade. Has: Hasorna skall vara relativt lågt ansatta och väl vinklade. Mellanfot: Mellanfötterna skall vara korta, kraftiga, lodräta och parallella. Baktassar: Se framtassar. Sporrar skall avlägsnas. Rörelser: Samojedhunden är en travare. Rörelserna skall vara kraftfulla, fria och till synes outtröttliga med ett långt steg. Frambenen skall vara spänstigt dragande och bakbenen kraftigt påskjutande. Rygglinjen skall vara stadig. Det är viktigt att komma ihåg att när en samojed kommer upp i fart har den snörande rörelser (singeltrack) Fel rörelser är när hunden rör sig på dubbla spår, bredspårighet och rörelser som är korta och trippande. Från rasklubben vädjar vi till domarna att låta hundarna röra sig ordentligt i ringarna. 17

18 Päls: Pälsstruktur: Samojedhunden skall ha riklig, tjock, elastisk och tät polarpäls. Den skall ha dubbelt hårlag, en kort, mjuk och tät underull samt ett täckhår, som är längre, strävare och rakare än underullen. I nacken och på skuldrorna bildar hårremmen - i synnerhet hos hanhunden - en krage kring huvudet. På huvudet och på benens framsidor skall håret vara kort och glatt, på öronens utsidor kort, utstående och glatt. Öronens insidor skall vara rikligt hårbeklädda. På lårens baksidor skall tydliga "byxor" bildas. Mellan tårna skall det finnas en skyddande hårrem. Svansen skall vara rikligt hårbeklädd. Tikens hårrem är ofta kortare och till strukturen mjukare än hanhundens. Det rätta hårlaget har alltid en speciell, naturlig lyster. Färg: Rent vit eller gräddvit, eller vit och bisquit (bottenfärgen måste vara vit med några bisquitfärgade områden). Får aldrig ge intryck av att vara ljust brun. Det är viktigare med kvalitet än med kvantitet. OBS! Samojeden är ingen klipp- och trimras. Allt för mycket bisquit-färg. Får aldrig ge intryck av att vara ljust brun Korrekt färg. bottenfärgen måste vara vit med några bisquitfärgade områden 18

19 Storlek/vikt: Mankhöjd Idealmankhöjd hos hanhund 57 cm; tillåten tolerans +- 3 cm. Idealmankhöjd hos tik 53 cm; tillåten tolerans +- 3 cm. 19

20 Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Tydliga strukturfel Lätt benstomme Otydlig könsprägel Reserverat temperament Gula ögon Mjuka öron Tångbett Tunnformad bröstkorg Dubbelt ringlad svans Lågbenthet Kraftigt hjulbent eller kohasig Vågig eller överallt kort päls; lång, mjuk eller hängande päls Allvarliga fel: Tydligt avbrutet pigment i ögonlockskanterna eller tydligt markerat avbrutet pigment på läpparna Diskvalificerande fel: Skygghet eller aggressivitet Blå eller olikfärgade ögon Överbett eller underbett Icke upprättstående öron Färger på pälsen andra än i standarden tillåtna 20

21 Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. 21

22 Sammanfattning Polara egenskaper: Päls Dubbelt hårlag Tassar Långa falanger Nosen Värmeväxlare Öron Värmeutsläpp Ögon Mandelformade Läppar Tättslutande Svans - Rikt pälsad Underullen isolerar, täckhåren skyddar underullen God bärighet på snö En för kort nos fungerar sämre som värmeväxlare Rikligt hårbeklädda, rörliga Djupt liggande funktionellt i snöstorm Hängläppar ger risk för köldskador Nå till hasen. Helt täckt med hår för att i snö och kyla skydda nos, tassar och könsorgan Detaljer som domare bör se upp med: Aggressiva och skygga hundar. Rakställd skuldra. Tunnformad bröstkorg. Veka, alltför eftergivande handlovar. Eftersträva idealstorlek med +/ - 3 cm och korrekta proportioner. 22

23 Hundar av utmärkt typ 23

24 24

25 25