Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808)."

Transkript

1 Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie Utredningsarbete VAR ska den nya vägen/järnvägen gå och HUR ska den utformas? Eventuell tillåtlighetsprövning av regeringen Utformning av förslag till väg-/järnvägsplan Väg-/järnvägsplanen fastställs SAMRÅD Parallellt under hela processen Granskning av förslag till väg-/ järnvägsplan Möjlighet att överklaga Åtgärdsvalstudie Den förberedande studien ska behandla vilka typer av åtgärder, oavsett transportslag, som är möjliga att vidta för att lösa transportbehovet. Utredningsarbete Under planläggningen börjar vi med att utreda förutsättningarna för byggandet och vilka problem som måste lösas. Det är viktigt att det finns en dialog mellan Trafikverket och kommuner, länsstyrelser och alla berörda enskilda. Vi försöker skapa oss en god uppfattning om vilka intressen som finns och var det kan finnas konflikter, samt vilka värden och kvaliteter som finns i området. Där en väg eller järnväg kan behöva få en ny sträckning för att problemen ska lösas studerar vi alternativa placeringar. Vi lägger stor vikt vid de allmänna intressena när vi väljer alternativ. Åtgärder på den befintliga vägen eller järnvägen finns oftast med som ett alternativ. Eventuell tillåtlighetsprövning Vissa större väg- och järnvägsprojekt ska enligt miljöbalken tillåtlighetsprövas av regeringen innan själva planen upprättas och slutgranskas. Utformning av förslag till väg-/järnvägsplan Planläggningsprocessen leder fram till en väg- respektive järnvägsplan. Planen ska innehålla en karta över området som visar vägens eller järnvägens sträckning. Den ska också innehålla uppgifter om den mark som behövs för anläggningen samt markområden som behövs tillfälligt under byggtiden. Planförslaget ska innehålla en samrådsredogörelse som visar vilka samråd som skett fram till dess att planen har ställs ut för granskning. Granskning av förslag till väg-/järnvägsplan När planförslaget med miljöredovisning bedöms som klart ska det hållas tillgängligt för att allmänheten och andra intressenter ska kunna granska det. Vi annonserar om när och var planförslaget finns tillgängligt. Om du är särskilt berörd av projektet får du dessutom ett brev om var planen finns tillgänglig och hur du ska göra om du vill lämna synpunkter. Ofta publiceras planen också på Trafikverkets webbplats. Väg-/järnvägsplanen fastställs Planen överlämnas därefter till länsstyrelsen. I de fall länsstyrelsen tillstyrker projektet och det finns finansiering för byggandet, skickas planen med tillhörande dokumentation för fastställelseprövning till Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning. Fastställelseprövning innebär att projektets påverkan på miljö, hälsa, intrång och olägenheter med mera prövas i sin helhet. Planen fastställs om Trafikverket vid prövningen kommer fram till att den kan godtas och att fördelarna för allmänheten överväger de olägenheter projektet orsakar enskilda intressen. Planbeslutet kan överklagas till regeringen.

2 Miljö Redan i början av planläggningen ska vi ta fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen tar sedan beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, det vill säga om projektet påverkar miljön i närheten av vägen eller järnvägen på ett väsentligt sätt. Miljökonsekvensbeskrivning, MKB Om ett väg- eller järnvägsprojekt antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till väg- eller järnvägsplanen. En MKB ska behandla miljökvaliteter i området, bland annat boendemiljön och hälsoaspekter för de boende, stadsmiljön som helhet och natur- och kulturlandskapet. Den ska även beskriva projektets miljöpåverkan och förslag till försiktighets- och skyddsåtgärder. Buller Utgångspunkten när vi bygger en ny väg och järnväg är att störningen inte ska överskrida de riktvärden för buller som är fastlagda av riksdagen. Vi får dock ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I väg- respektive järnvägsplanen finns förslag till skyddsåtgärder mot buller och vibrationer. Skyddsåtgärderna kan vara bullerplank, byte av fönster eller fasaddelar eller stabilitetsåtgärder. Trafikverkets arbete med buller utgår från de transportpolitiska målen som är baserade på det nationella miljömålet God bebyggd miljö. Målet God bebyggd miljö ställer krav på att platser där människor vistas ska ha en god ljudmiljö och vara fri från betydande buller från trafiken. Målet ska uppnås inom en generation, till år 2020.

3 Samråd Samråd är av stor betydelse under hela planläggningen. Samråd innebär att Trafikverket tar kontakt och för en dialog med andra myndigheter, organisationer eller berörd allmänhet för att få synpunkter och kunskap Synpunkterna från samråden sammanställs i en samrådsredogörelse där vi också redovisar vad vi gjort med anledning av synpunkterna. Samrådets syfte Samrådet ska avse var vägen eller järnvägen ska ligga, hur den ska utformas och vilken miljöpåverkan den får. Under samråden diskuterar vi förslag till lösning, miljöpåverkan och påverkan på enskilda fastigheter. Till exempel om det behövs bullerskydd eller landskapsanpassad utformning. Förfarande När planförslaget med miljöredovisning bedöms som klart ska det hållas tillgängligt för att allmänheten och andra intressenter ska kunna granska det. Ofta publiceras planen också på Trafikverkets webbplats. Planen behöver inte hållas tillgänglig för granskning om projektet är av mindre betydelse, inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och saknar intresse för allmänheten. I stället ska länsstyrelsen, berörda kommuner och enskilda som särskilt berörs få tillfälle att godkänna förslaget. Du kan lämna synpunkter på projektets lokalisering, utformning och miljöpåverkan. STARTBESLUT Programsamråd Samråd Granskning Antagande Eventuellt överklagande LAGA KRAFT Om du har lämnat synpunkter i samband med granskningen får du möjlighet att yttra dig över det utredningsmaterial som tillkommit, innan Trafikverket beslutar om fastställelse. Om du vill yttra dig igen ska du göra det inom viss tid, vanligen tre veckor. Överklagan Beslutet om att fastställa en vägplan eller järnvägsplan kan överklagas hos regeringen. Information om hur du gör om du vill överklaga får du tillsammans med beslutet. Normalt har du tre veckor på dig att överklaga. Du har rätt att överklaga om beslutet berör dig direkt och det går emot dig.

4 Markfrågor När vi tar fram en vägplan eller järnvägplan är utgångspunkten att vi ska göra så lite intrång på andras mark och ställa till med så lite problem för de boende som möjligt. Vi ska göra det som behövs för att minska skador, så länge kostnaderna för det är rimliga. Det går dock inte att undvika intrång och olägenheter helt, hur omsorgsfullt vi än planerar. Fastställd plan I planen framgår hur mycket mark som vi behöver använda. Vi måste bygga vägen på det sätt som visas i planen. En fastställd plan ger också Trafikverket rätt att förvärva mark som behövs för vägen. Det sker genom så kallad vägrätt. Vägrätt När vi bygger en väg tar Trafikverket marken i anspråk med så kallad vägrätt. Det innebär att Trafikverket har rätt att använda marken inom vägområdet. Vägrätten uppkommer när vägplanen vunnit laga kraft och Trafikverket märkt ut vägens sträckning över fastigheten och påbörjar vägarbetet. Vi har rätt att börja bygga även om vi inte är överens med markägaren om ersättningen. mera. Vi kan då behöva använda mark som ligger utanför själva väg- eller järnvägsområdet. På plankartan i vägplanen kan vi redovisa sådan mark som områden med tillfällig nyttjanderätt. Enskilda vägar När vi gör vägplanen eller järnvägsplanen utreder vi också möjliga lösningar för det enskilda vägnätet. Konsekvensbeskrivningen för ett väg- eller järnvägsprojekt ska behandla även konsekvenserna för enskilda vägar. Vad som ska hända med de enskilda vägarna beslutas dock inte genom väg- eller järnvägsplanen. Det är i stället lantmäterimyndigheten som hanterar sådana frågor. Vägrätten innebär inte att fastighetsgränserna ändras. Till vägområdet hör inte bara vägbanan utan också diken, slänter, bullerskydd, räcken, vägmärken, belysning med mera som har direkt koppling till vägen. Tillfällig utnyttjanderätt För ett väg- och järnvägsbygge behövs ofta tillfälliga transportvägar, och det behövs plats för arbetsbodar, kontor, upplag, maskiner, byggnadsmaterial med

5 Ersättning Reglerna om ersättning finns i väglagen respektive lagen om byggande av järnväg. Båda lagarna hänvisar till expropriationslagens ersättningsregler, vilket innebär att ersättningsreglerna för väg och järnväg motsvarar varandra. Fastighetsägaren har rätt till ersättning för mark som Trafikverket tar i anspråk vid ett väg- eller järnvägsbygge och för de flesta skador somuppstår i samband med byggandet. Rätt till ersättning En grundförutsättning för att du ska ha rätt till ersättning är att du har drabbats av en ekonomisk skada. Vi kan inte betala någon ersättning för affektionsvärden. Vid inlösen av en fastighet ska ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde plus 25 procent. Om det gäller en del av en fastighet får du ersättning för minskningen av marknadsvärdet plus 25 procent. Du kan också få ersättning för vissa andra ekonomiska skador, till exempel flyttkostnader eller vissa ökade kostnader i din verksamhet. Hur stor ersättningen blir bestäms utifrån förhållandena den dag när Trafikverket tar marken i anspråk, den så kallade värdetidpunkten. Jordbruks- och skogsnormen Vid intrång i en jordbruksverksamhet används den så kallade jordbruksnormen. Enligt jordbruksnormen kan du få ersättning för mark, men också för sådant som gör det svårare att bruka marken, till exempel att avståndet till ägorna blir längre, att du måste passera en väg för att komma till dina ägor eller att du får svårare att komma åt din betesmark. Vid intrång i skogsmark används den så kallade skogsnormen. Enligt denna kan du få ersättning för mark men även för bland annat förtidig avverkning av skog, kantträd och framtida storm- och torkskador på kvarstående skog. Avtal om ersättning När Trafikverket och fastighetsägaren har kommit överens om ersättningens storlek skriver vi ett avtal om ersättningen. Ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp snarast möjligt efter att överenskommelsen är klar. Vi betalar ersättning snarast möjligt för skador som uppstår vid förberedande undersökningar, till exempel på växande gröda och skog. Ersättning för skador under byggtiden betalar vi i allmänhet inte ut förrän byggandet är färdigt. Ersättningen för marken räknas upp med index och ränta från den dag då vi tar marken i anspråk och till dagen för utbetalning.

6 Tidplan Förstudie Arbetsplan November Vägplan påbörjas Februari Samrådsmöte: Synpunkter på förslag kan lämnas vid eller efter mötet. Våren September Oktober Samrådsmöte med bl. a markägare: Synpunkter på förslag kan lämnas vid eller efter mötet. Granskning av Vägplan under ca fyra veckor: Under granskningen hålls ett informationsmöte. Synpunkter på förslaget kan lämnas vid eller efter mötet. Vägplan skickas för fastställelse: Alla berörda informeras och får möjlighet att lämna synpunkter. Efter en eventuell fastställelse finns möjlighet att överklaga Planerad byggstart enligt Länsplanen

TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar TDOK 2012:1151

TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar TDOK 2012:1151 TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar TDOK 2012:1151 Dokumenttitel: TRVÖK DokumentID: TDOK 2012:1151 Dokumenttyp: Anläggningsstyrning övergripande krav Version:

Läs mer

Rapport Planläggning av vägar och järnvägar. Version 1.0

Rapport Planläggning av vägar och järnvägar. Version 1.0 Rapport Planläggning av vägar och järnvägar Version 1.0 Dokumenttitel: Planläggning av vägar och järnvägar Version: 1.0 Diarienummer: TRV 2012/85426 Utgivningsdatum: 2014-09 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson:

Läs mer

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Innehåll 1 Inledning 3 1.1.Introduktion 3 1.2 Begrepp 3 1.3 Central reglering och aktörer 5 1.4 Fyrstegsprincipen vägledande

Läs mer

Planprocessen för detaljplaner som påbörjats mellan 1 maj 2011 31 december 2014 2014-12-19

Planprocessen för detaljplaner som påbörjats mellan 1 maj 2011 31 december 2014 2014-12-19 Planprocessen för detaljplaner som påbörjats mellan 1 maj 2011 31 december 2014 2014-12-19 Innehåll NNN5 NNN8 NNN 10 NNN 12 NNN 13 NNN 14 NNN 15 NNN 16 NNN 17 NNN 18 NNN 19 NNN 20 NNN 21 NNN 22 NNN 23

Läs mer

VAD HÄNDER VID ETT VÄGBYGGE?

VAD HÄNDER VID ETT VÄGBYGGE? VAD HÄNDER VID ETT VÄGBYGGE? Vad händer vid ett vägbygge? Den här broschyren beskriver vad som händer under ett vägbygge, vilka störningar som kan uppstå och vad Vägverket gör för att förebygga och minska

Läs mer

Handledning Plan- och bygglagen en vägledning

Handledning Plan- och bygglagen en vägledning Handledning Plan- och bygglagen en vägledning Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Introduktion 1 1.2 Var finns reglerna och vilka är myndigheterna 1 1.3 Vilka rättsliga instrument som finns i plan- och bygglagen

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

Om en verksamhet orsakar skada på sin omgivning. i samband med utvecklingen av Sundsvall Logistikpark

Om en verksamhet orsakar skada på sin omgivning. i samband med utvecklingen av Sundsvall Logistikpark Om en verksamhet orsakar skada på sin omgivning i samband med utvecklingen av Sundsvall Logistikpark Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Järnvägsplan och detaljplan... 6 2.2

Läs mer

KS10.162. Stora Bråta program för bostäder. Samrådsredogörelse del 2. Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2015-05-11

KS10.162. Stora Bråta program för bostäder. Samrådsredogörelse del 2. Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2015-05-11 KS10.162 Stora Bråta program för bostäder Samrådsredogörelse del 2 Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2015-05-11 Innehåll 1 Hur samrådet har genomförts 4 2 Sammanfattning av synpunkter samt ställningstagande

Läs mer

Nya steg för en effektivare plan- och bygglag

Nya steg för en effektivare plan- och bygglag Ds 2014:31 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Lagar och regler för dig med enskilt avlopp

Lagar och regler för dig med enskilt avlopp Lagar och regler för dig med enskilt avlopp 1 Innehåll Sid Går du i avloppstankar?... 3 Om enskilt avlopp... 3 Ansvar och roller... 4 Tillstånd och anmälan... 5 Vad ska ingå i en tillståndsansökan?...

Läs mer

Får jag gå på promenad idag?

Får jag gå på promenad idag? Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du

Läs mer

En effektivare planoch bygglovsprocess

En effektivare planoch bygglovsprocess En effektivare planoch bygglovsprocess Betänkande av Plangenomförandeutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:34 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

FÖRSTUDIE. Väg 140. Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland. 2011-10-11 Objekt: 8485590

FÖRSTUDIE. Väg 140. Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland. 2011-10-11 Objekt: 8485590 FÖRSTUDIE Väg 140 Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland 2011-10-11 Objekt: 8485590 Titel: Förstudie Väg 140 Gång och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland Utgivningsdatum:

Läs mer

Vägledning för hantering av markavvattning

Vägledning för hantering av markavvattning Vägledning för hantering av markavvattning 2006-12-01 1. INLEDNING...4 2. LAGSTIFTNINGENS HISTORIA...5 3. VAD OMFATTAS AV MARKAVVATTNINGSBESTÄMMELSERNA?...6 3.1 Miljöbalkens definition av vattenverksamhet

Läs mer

Från analog till digital

Från analog till digital 2014:3 Från analog till digital Insatser för att främja en digital planprocess MISSIV DATUM DIARIENR 2014-02-13 2013/91-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-03-27 S2013/2536/PBB (delvis) Regeringen Socialdepartementet

Läs mer

Utvecklingen av tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el och för kraftnät

Utvecklingen av tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el och för kraftnät Utvecklingen av tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el och för kraftnät Redovisning av uppdrag 10 i Regleringsbrevet för Energimyndigheten 2012 Böcker och rapporter utgivna av

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANPROGRAM FÖR DEL AV RUD

SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANPROGRAM FÖR DEL AV RUD GODKÄNNANDEHANDLING Planprogram för del av Rud Samrådsredogörelse 1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANPROGRAM FÖR DEL AV RUD Inledning Förslag till planprogram för del av Rud har upprättats den 12 juni 2013. Denna

Läs mer

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) 1 Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) Publicerat första gången 2014-08-28 Ändringar och tillägg 2014-10-07 Arbetsgivare/uppdragsgivare 1. Är det någon skillnad mellan

Läs mer

Gemensamt avlopp så kan det gå till

Gemensamt avlopp så kan det gå till Gemensamt avlopp så kan det gå till Kort om denna folder Denna folder vänder sig till fastighetsägare som står i begrepp att åtgärda sitt avlopp och där det är aktuellt att göra det tillsammans med andra

Läs mer

Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län

Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län Andrea Franzén Wallberg och Lotta Göthe Miljöbyrån Ecoplan AB På uppdrag av Power Väst, i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Anmälan om vattenverksamheter Handläggningsfrågor

Anmälan om vattenverksamheter Handläggningsfrågor Anmälan om vattenverksamheter Handläggningsfrågor Här placerar du in din bild November 2007 Huvudmän Länsstyrelserna och Naturvårdsverket Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Vad tar tid i detaljplaneprocessen i Stockholm?

Vad tar tid i detaljplaneprocessen i Stockholm? TRITA-INFRA EX 05-010 ISSN 1651-0194 ISRN KTH/INFRA/EX--05/010--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-05-144 Vad tar tid i detaljplaneprocessen i Stockholm? Olof Graner Examinator: Handledare: Thomas

Läs mer

Del 1 PLAN VINDBRUKSPLAN. Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk ANTAGANDEHANDLING 01-2014 REV. 2

Del 1 PLAN VINDBRUKSPLAN. Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk ANTAGANDEHANDLING 01-2014 REV. 2 Del 1 PLAN Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk VINDBRUKSPLAN ANTAGANDEHANDLING 01-2014 REV. 2 Vindkraften som planeras i vår kommun kommer att påtagligt förändra landskapet men samtidigt

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Gemensam del Järna Linköping

Gemensam del Järna Linköping Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9601-00-026 Järnvägsutredning Ostlänken Gemensam del Järna Linköping Slutrapport september 2009 MEDVERKANDE Medverkande Beställare Banverket Investeringsdivisionen Projektdistrikt

Läs mer

MILJÖBALKEN. Anmälan för samråd. enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Utgåva 1 nov 2001 Handbok 2001:6

MILJÖBALKEN. Anmälan för samråd. enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Utgåva 1 nov 2001 Handbok 2001:6 MILJÖBALKEN Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Utgåva 1 nov 2001 Handbok 2001:6 Elektronisk publikation Laddas ner som pdf-fil från Naturvårdsverkets bokhandel på Internet Miljöbokhandeln

Läs mer