Beslutas att Kompletterande arbetsordning, version 2.1, ska tillämpas fr.o.m. den 1 juni 2015.

Transkript

1 PROTOKOLL Nr H- 20/2015 Datum (2) Närvarande: Monika Stridsman Magnus Viklund Göran Öster Generaldirektör, beslutande Enhetschef Chefsjurist, föredragande Justeras Monika Stridsman 1 Kompletterande arbetsordning Beslutas att Kompletterande arbetsordning, version 2.1, ska tillämpas fr.o.m. den 1 juni Det innebär att version 2.0, protokoll H-6/2015, samtidigt upphävs. Följande justeringar i den kompletterande arbetsordningen har beslutats: 1. Huvuddok. s 1; Ansvaret för dokumentet överförs till chefen för tillsynsenheten 2. Huvuddok. s 6; Ny bild över verksamhetssystemet 3. Huvuddok. s 11-12; Text om chefers ansvar har ändrats. 4. Huvuddok. s 21; Ändringar beträffande vem som beslutar om skadeståndsanspråk och liknande 5. Huvuddok. s 25; Möjligheten att i enskilda fall medge undantag från tillåtna avverkningsformer har tagits bort genom en ändring i skogsvårdslagen. Möjligheten att delegera den arbetsuppgiften tas därför bort. 6. Bilaga 2 s 4; Strykning av överflödig mening 7. Bilaga 2 s 6; orden se till har bytts mot ansvarar för i samtliga strecksatser. 8. Bilaga 2 s 7-10; Ekonomienhetens och enheten för ekonomistöds uppgifter har skrivits om och koncentrerats. 9. Bilaga 6 s 1; Sedan tidigare omfattar distriktschefens ansvar för den fysiska arbetsmiljön egna medarbetare och medarbetare som organisatoriskt tillhör avdelningarna. Ansvaret ska även omfatta personal som organisatoriskt tillhör andra delar av myndigheten men som har sin arbetsplats vid ett distriktskontor (t.ex. medarbetare som tillhör regionledningen). 10. Bilaga 6 s 2; Distriktschefens ansvar har omformulerats till en punktlista. Det innebär ingen ändring i sak. 11. Bilaga 6 s 7; Ändring vad avser vem som ska anmäla tillbud, olycka, arbetsskada och färdolycksfall.

2 Skogsstyrelsen Protokoll (2) 12. Bilaga 6 s 10; Text om vilken befattningshavare som har ansvar för att skyddsronder genomförs är struken då detta framgår av inledningen till bilaga 6. Vid protokollet Göran Öster Bilaga Kompletterande arbetsordningen Kopia till Styrelsen Chefsportalen Göran Öster Formaliagranskare

3 ARBETSORDNING Datum H-20/2015 1(28) Kompletterande arbetsordning Syfte Myndighetens ledning ska enligt 4 myndighetsförordningen (2007:515) besluta en arbetsordning. I arbetsordningen ska myndigheten besluta de närmare föreskrifter som behövs om myndighetens organisation, arbetsfördelningen mellan styrelse och myndighetschef, delegering av beslutanderätt inom myndigheten, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten. Skogsstyrelsens arbetsordning, som fastställs av styrelsen, reglerar myndighetens övergripande organisation, arbetsfördelningen mellan styrelsen och generaldirektören, generaldirektörens rätt att delegera ärenden samt internrevision och personalansvarsnämnd. I den kompletterande arbetsordningen, som fastställs av generaldirektören, regleras myndighetens organisation närmare, delegering av beslutanderätt inom myndigheten, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten. Målgrupp All personal ska känna till och tillämpa den kompletterande arbetsordningen. Ansvar Chefen för tillsynsenheten ansvarar för att bevaka, följa upp och vid behov föreslå ändringar i den kompletterande arbetsordningen. Respektive chef ansvarar för att den kompletterande arbetsordningen införs och tillämpas.

4 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Innehållsförteckning Kompletterande arbetsordning... 1 Syfte... 1 Målgrupp... 1 Ansvar... 1 Kompletterande arbetsordning... 4 Verksamhet och organisation... 4 Principer för verksamheten... 4 Organisation... 4 Ledning och samverkan... 5 Verksamhetssystem... 6 Roller inom verksamhetssystemet... 7 Forum... 8 Rådgivande organ... 8 Nationella sektorsrådet för skogliga frågor... 8 Regionala sektorsråd för skogliga frågor... 8 Centrala skogsskyddskommittén... 9 Centrala frö- och plantrådet... 9 Centrala samrådsgruppen skogsbruk rennäring... 9 Användarrådet för skoglig statistik... 9 Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet... 9 Rådgivande gruppen för stöd till kompetensutveckling inom axel Expertkommitté för Skogsstyrelsens skogliga uppföljningar Uppgifts- och ansvarsfördelning Generellt Regionernas och distriktens uppgift Skogsavdelningens uppgift Uppdragsavdelningens uppgift Administrativa avdelningens uppgift Ansvar för särskilda frågor Utvecklingsrådet Statistikfunktion PEFC-entreprenörscertifiering Arbetsmiljö Informationssäkerhet Systemägare och systemförvaltare Ansvar enligt personuppgiftslagen Uppgifter enligt medbestämmandelagen Riskhantering Skogsstyrelsens författningssamling Delegation Delegation från generaldirektören Principer för delegation vid Skogsstyrelsen Ställföreträdande generaldirektör, biträdande och ställföreträdande chefer samt vikarier Delegation i övrigt av rätt att företräda Skogsstyrelsen mot annan part. 19 Delegation i övrigt av rätt att fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning Uppdragsverksamhet Särskilt för projekt Attesträtt... 26

5 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Ärendehandläggning Allmänt om beredning, föredragning och beslut Ärenden som rör flera regioner eller distrikt Remisser Postöppning, dokumenthantering, offentlighet m.m Översyn av den kompletterande arbetsordningen Bilagor 1. Region- och distriktsorganisation 2. Uppgifter för respektive enhet inom avdelningarna 3. Ärendehandläggning 4. Attesträtt 5. Miljöledning 6. Arbetsmiljöfrågor 7. Förtroendefrågor

6 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Kompletterande arbetsordning Verksamhet och organisation Principer för verksamheten Skogsstyrelsens uppgifter, verksamhet och mål framgår av myndighetens instruktion (förordningen 2009:1393), regleringsbrev samt andra beslut rörande myndigheten som regeringen fattat. Generaldirektören preciserar, inom ramen för regeringens och styrelsens beslut, mål och uppdrag för verksamheten. Preciseringarna framgår i första hand av fastställda verksamhetsplaner. Samtliga chefer har resultatansvar för sina respektive verksamheter. Skogsstyrelsens ledningsdokument utgörs av vision, verksamhetsidé, ledaroch personalidéer, mål och strategi, övriga myndighetsgemensamma styrande dokument, verksamhetsplan, uppföljningsdokument, arbetsordning, kompletterande arbetsordning samt övriga interna styrande dokument vid regioner och avdelningar. Skogsstyrelsens styrande dokument redovisas på Intranätet. Skogsstyrelsen är certifierad enligt ISO vilket ställer särskilda krav på miljöledningsarbetet. Miljöledningen ska vara en integrerad del i verksamheten. Alla chefer har ett miljöledningsansvar. Ansvarets närmare innehåll och särskilda ansvar för miljöledningsarbetet framgår av bilaga 5. Myndighetsgemensamma styrande dokument fastställs av generaldirektören eller efter delegation av avdelningscheferna. Regionchefer och avdelningschefer får fastställa handläggningsordningar med delegationsbestämmelser för regioner respektive avdelningar. Chef ansvarar för att varje medarbetare är förtrogen med verksamhetens mål och inriktning samt regeringens, styrelsens och kundernas förväntningar och krav samt att medarbetarna, i den utsträckning som krävs för att effektivt fullgöra sin tjänst, fortlöpande håller sig underrättade om innehållet i Skogsstyrelsens ledningsdokument. Organisation Skogsstyrelsens huvudstruktur framgår av följande bild.

7 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Skogsstyrelsens organisation beslutas av styrelsen. Styrelsen har delegerat beslut om distrikts- och enhetsindelning till generaldirektören. Distriktsorganisationen framgår av bilaga 1. Enhetsorganisationen framgår av bilaga 2. Generaldirektören och chefen för administrativa avdelningen är stationerade i Jönköping. Regionchefer, chefen för uppdragsavdelningen och chefen för skogsavdelningen stationeras där det är lämpligt för verksamheten. Ledning och samverkan Verksledning Generaldirektören är chef för myndigheten och leder verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Regionchef Staffan Norin är ställföreträdande generaldirektör. Ställföreträdaren inträder i generaldirektörens ställe när denne inte är i tjänst och i övrigt i den utsträckning som generaldirektören bestämmer. Skogsstyrelsens ledningsgrupp Skogsstyrelsens ledningsgrupp utgör ett rådgivande organ till generaldirektören. I gruppen ingår generaldirektören, regioncheferna och avdelningscheferna. Under 2014 ska ledningsgruppen utökas med biträdande avdelningschefen för skogsavdelningen samt enhetscheferna för kommunikationsenheten, HRenheten och ekonomienheten. Regionernas ledning Regionchefen leder utifrån generaldirektörens direktiv och riktlinjer verksamheten på regionen. I de fall det finns en biträdande regionchef biträder denne regionchefen i dennes arbetsuppgifter. Regionens ledningsgrupp utgör ett rådgivande organ till regionchefen. I gruppen ingår regionchefen, biträdande regionchefen, uppdragschef, distriktscheferna, verksamhetscontroller, HR-strateg och ekonomicontroller. Avdelningarnas ledning Avdelningschefen leder utifrån generaldirektörens direktiv och riktlinjer verksamheten på avdelningen. Vid Skogsavdelningen finns en biträdande avdelningschef som bistår avdelningschefen i dennes arbetsuppgifter. Avdelningens ledningsgrupp utgör ett rådgivande organ till avdelningschefen. I gruppen ingår avdelningschef, biträdande avdelningschef och avdelningens enhetschefer där sådana finns. Inom administrativa avdelningens ledningsgrupp ingår även miljösamordnare/kvalitetscontroller. Personalföreträdare Enligt personalföreträdarförordningen (1987:1101) har personalföreträdare rätt att närvara och yttra sig i styrelsen. Två personalföreträdare, en för vardera SACO och ST, deltar i styrelsens arbete med undantag för frågor som

8 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) rör förhandling med arbetstagarorganisation, uppsägningar enligt kollektivavtal, arbetskonflikt och rättstvister mellan arbetstagarorganisation och myndigheten. Samverkan Skogsstyrelsen har tecknat samverkansavtal med arbetstagarorganisationerna där avsikten är att avtalet i stor utsträckning ska ersätta bestämmelserna i medbestämmandelagen. Samverkan tar sin utgångspunkt i verksamheten. Grundläggande är samverkan på den enskilda arbetsplatsen i form av arbetsplatsträffar m.m. Vid Skogsstyrelsen finns fem samverkansgrupper för kontakterna mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Centrala samverkansgruppen där generaldirektören ingår behandlar myndighetsgemensamma frågor. Därutöver finns samverkansgrupper för varje region samt en gemensam samverkansgrupp för avdelningarna. Verksamhetssystem Verksamhetssystemet är en beskrivning av hur verksamheten vid Skogsstyrelsen bedrivs. I systemet beskrivs vilka processer och arbetsuppgifter som finns. Verksamhetssystemet utgör grund för och ger stöd för utveckling och förbättring. Verksamhetssystemet syftar även till att skapa enhetliga arbetssätt och begrepp för att därigenom åstadkomma ökad effektivitet och kvalitet i verksamheten.

9 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Roller inom verksamhetssystemet Processägare - avdelningschef Processägaren ska ha det övergripande ansvaret för att de ingående processerna är samordnade samt enhetligt och ändamålsenligt utformade. Processägaren ska ha det övergripande ansvaret för att processerna implementeras, förvaltas och utvecklas. Ansvaret innebär att processerna förvaltas koordinerat och väl avvägt i enlighet med verksamhetsstrategi och de medel som Skogsstyrelsen har till förfogande. I rollen ingår även att se till att koordinering och avvägning sker med övriga processägare och linjen. Processägaren ska utse processansvarig besluta om utformning av processer, processkartor, rollbeskrivningar och efter delegation övriga styrande dokument avseende processerna fastställa förvaltningsplaner besluta om riskkartan och åtgärder kopplat till risker för processerna vara ytterst ansvarig för de forum avdelningen ansvarar för. Processansvarig - enhetschef Processansvarig ska ha ansvaret för att respektive process är enhetlig och ändamålsenlig utformad. Processansvarig ska ha det övergripande ansvaret för att processen implementeras, förvaltas och utvecklas. Till att utföra dessa uppgifter operativt ska processansvarig utse de processförvaltare som den aktuella processen och dess delprocesser kräver. Processansvarig ansvarar för att följa upp och föra dialog om det samlade resultatet av processen. Processansvarig ska vara forumansvarig i förekommande fall utse processförvaltare föreslå utformning av processer, rollbeskrivningar och styrande dokument föreslå mål och medelsfördelning för processen tillsätta förvaltningsgrupp och begära resurser för förvaltning av processen föreslå förvaltningsplan. Processförvaltare Processförvaltaren ska ha det operativa ansvaret för att respektive process är effektivt och ändamålsenligt utformad så att den ger avsedda effekter samt att den tillämpas enhetligt. Vidare har processförvaltaren ansvar för att förse linjeorganisationen med underlag för planering och uppföljning. Rollen arbetar strategiskt och operativt med att implementera, förvalta och utveckla processen. Processförvaltare utses av processansvarig.

10 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Processförvaltare ska lämna förslag till verksamhetsplanering, mål, medelsfördelning, uppföljning, utvärdering, återkoppling och dialog med linjen initiera och driva aktiviteter för att förvalta och utveckla processen upprätta förvaltningsplan vara operativt ansvariga för att driva arbetet i forumen i de fall det finns forum kopplade till processen. Forum Forum ska finnas i varje region inom processerna rådgivning, tillsyn, områdesskydd, uppdrag och kommunikation. Forum ska bidra till effektiva och ändamålsenliga processer som används enhetligt och ger avsedd effekt genom att ge distrikten delaktighet i processförvaltningen utgöra en plats där nationella, regionala och lokala perspektiv möts skapa en närmare samverkan mellan distrikt och enheter möjliggöra erfarenhetsutbyte, dialog, kunskapsspridning och problemlösning. Exempel på frågor som forum arbetar med och som bland annat utgör ett stöd till distriktschefen är implementering av styrande dokument deltagande i planering (mål, prioriteringar, medel etc.) medverkan i uppföljning och analyser medverkan i utveckling Rådgivande organ Skogsstyrelsen har inrättat nedan angivna rådgivande organ. Närmare om syfte och sammansättning m.m. framgår av särskilda beslut. Nationella sektorsrådet för skogliga frågor Rådet är ett rådgivande organ till generaldirektören samt ett forum för dialog och informationsutbyte. Det hanterar skogliga och skogspolitiska frågor av övergripande och allmän karaktär. En viktig uppgift för rådet är att delta i utformning, uppföljning och utvärdering av de skogliga sektorsmålen. Dessutom kan sådana frågor tas upp som inte hanteras av övriga rådgivande organ. I rådet finns representanter för skogsnäringen, ideella organisationer, centrala myndigheter och den skogliga forskningen. Regionala sektorsråd för skogliga frågor Råden ska utgöra en arena för ömsesidig dialog och erfarenhetsutbyte mellan olika delar av samhället men även ge möjlighet till insyn i Skogsstyrelsens arbete.

11 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Råden ska i samråd lyfta aktuella frågeställningar av regional/lokal karaktär som är angelägna att arbeta med för att nå de skogspolitiska målen. Skogsbrukets ledamöter utgör även grunden för kontakt- och samrådsgrupp vid akuta krissituationer såsom exempelvis storm, brand och insektshärjningar. I råden finns företrädare för skogliga intressen i vid mening i samhället. Centrala skogsskyddskommittén Centrala skogsskyddskommittén är ett rådgivande organ och referensforum i skogsskadefrågor. Centrala skogsskyddskommitténs lägesbeskrivningar och förslag till åtgärder ska utgöra viktiga underlag för Skogsstyrelsens och hela skogssektorns beslut i skogsskadefrågor. I kommittén finns representanter för skogsnäringen, myndigheter och forskningen. Centrala frö- och plantrådet Rådet är en permanent rådgivande grupp inom området frö och plantor, skogsgenetik - genbevarande och skogsföryngring i syfte att uppnå bra framtida skogar. Rådet ska bl.a. vara ett forum för utbyte och förmedling av idéer, erfarenheter, kunskap och information samt stimulera till ny forskning inom rådets verksamhetsområde. I rådet finns representanter för skogsnäringen, centrala myndigheter och den skogliga forskningen. Centrala samrådsgruppen skogsbruk rennäring Samrådsgruppen har en rådgivande funktion, riktad dels till de centrala myndigheterna och näringarnas organisationer, dels till de som deltar i samråden. Gruppen har vidare att ta initiativ i frågor inom ämnesområdet. Bland de huvudsakliga arbetsuppgifterna ingår bl.a. att följa upp och utvärdera de lokala samråden, att bidra till ökad kunskap om respektive näring och att behandla konflikter av principiell och generell karaktär. I gruppen ingår representanter för rennäringen, skogsnäringen samt berörda myndigheter. Användarrådet för skoglig statistik Gruppen är användarråd för de områden inom den officiella statistiken som Skogsstyrelsen ansvarar för. I gruppen ingår representanter för skogsnäringen, myndigheter och den skogliga forskningen. Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet Syftet med Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet är att vara rådgivande till Skogsstyrelsen och utveckla dialogen mellan Skogsstyrelsen och Skogsstyrelsens intressenter gällande uppdragsverksamheten.

12 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Rådgivande gruppen för stöd till kompetensutveckling inom axel 1 Syftet med den rådgivande gruppen är att den ska ge råd till beslutsfattaren inför beslut om stöd till kompetensutveckling inom axel 1. Rådet består av företrädare för Jordbruksverket, länsstyrelsen och forskning. Expertkommitté för Skogsstyrelsens skogliga uppföljningar Syftet med expertkommittén är att öka förståelsen, användningen och nyttan av uppföljningarnas resultat genom en fortlöpande dialog mellan myndigheten och de stora användarna. Expertkommittén ska, ur användarnas perspektiv, till ansvariga för uppföljningarna ge råd och förslag för att öka användningen och nyttan av uppföljningarnas resultat. Uppgifts- och ansvarsfördelning Generellt Inom Skogsstyrelsen tillämpas en långtgående delegering av ansvar och befogenheter inom ramen för de uppdrag som lämnas av generaldirektören. Cheferna under generaldirektören har ansvaret för verksamheten inom sina respektive områden. För chef ska finnas en ställföreträdare som inträder i chefens ställe när denne inte är i tjänst och i övrigt i den utsträckning som chefen bestämmer. Skogsstyrelsen har i särskilt beslut (protokoll 89/2006) beslutat regler för ställföreträdarskap. För chef ska, för det fall ställföreträdaren inte kan träda i tjänst, utses ersättare som tjänstgör i chefens ställe när denne inte är i tjänst. Varje chef ansvarar inom sitt chefsområde för att lagar och andra för verksamheten tillämpliga krav följs samt att se till att chef och medarbetare har tillräcklig utbildning för att kunna göra detta leda, stödja, motivera och utveckla medarbetarna samt att målen uppnås vad gäller personal, verksamhet och ekonomi utöva sitt ledarskap i enlighet med ledaridén beslutade processer följs inom ramen för denna arbetsordning och befintliga styrande dokument se till att de regler som behövs för verksamheten utfärdas miljöledningsarbetet bedrivs i enlighet med fastställda riktlinjer, se bilaga 5 ärenden handläggs rättssäkert och enhetligt samt utan dröjsmål

13 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) samordning och samarbete med övriga arbetsenheter sker i nödvändig omfattning och att samråd sker inför beslut i ärenden som har anknytning till annan arbetsenhet internkontrollen är tillfredsställande risker fortlöpande och systematiskt beaktas i verksamheten och i möjligaste mån förebyggs personalen ges möjlighet till kompetensutveckling samt att skapa en positiv arbetsmiljö som stimulerar personalen till goda arbetsinsatser, samarbete, kreativitet och flexibilitet, se bilaga 6 utvecklingen i omvärlden följs för att kunna bevaka att frågor som rör verksamheten beaktas och för att tillföra nya kunskaper för att kunna skapa ett flexibelt, effektivt och omvärldsanpassat arbetssätt externa och interna kunders kontakt med arbetsenheten underlättas genom en god service och tillgänglighet, genom information och genom ett klart och begripligt språk i skrivelser och beslut Regionernas och distriktens uppgifter Regionernas respektive distriktens uppgift är att i enlighet med fastlagda mål och riktlinjer utveckla och genomföra den operativa myndighetsverksamheten inklusive uppdragsverksamheten för sitt verksamhetsområde. Detta ska genomföras enligt beslutade processer i verksamhetssystemet. I uppgifterna ingår att samverka med sektorns företrädare och andra myndigheter analysera och utvärdera verksamheten för att säkerställa att arbetet sker effektivt, enhetligt och rättssäkert tillsammans med avdelningarna och övriga regioner utveckla arbetssätt och metoder för verksamheten följa upp att effekter av verksamhetsutveckling verkställs Skogsavdelningens uppgifter Skogsavdelningen äger och förvaltar följande kärnprocesser: Kunskapsstöd Rådgivning Tillsyn Inventering och Statistik Ekonomiskt stöd Områdesskydd Policyutveckling Extern samverkan

14 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Skogsavdelningen äger och förvaltar följande stödprocesser: Juridik Ärende och Dokumenthantering Geodataförsörjning Skogsavdelningen arbetar med utveckling och uppföljning av arbetssätt och rutiner för verksamheten, löpande stöd och kompetensutveckling, utredningar och analyser, omvärldsbevakning på nationell och internationell nivå samt egna operativa uppgifter. Avdelningen deltar i arbetet med att förvalta och utveckla Skogsstyrelsens verksamhetssystem och ledningsprocesser. Avdelningen medverkar även i genomförande av uppdragsverksamheten. Respektive enhets uppgift framgår av bilaga 2. Uppdragsavdelningens uppgifter Uppdragsavdelningen äger och förvaltar kärnprocessen Uppdragsverksamhet Avdelningen deltar i arbetet med att förvalta och utveckla Skogsstyrelsens verksamhetssystem och ledningsprocesser. Uppdragsavdelningen arbetar med nationell styrning och samordning genom planering och uppföljning, produkthantering, marknads- och försäljningsaktiviteter, marknadskommunikation och samordning av produktion. Den operativa verksamheten ska fortsatt bedrivas genom den regionala organisationen. Delar av uppdragsverksamheten är certifierad enligt entreprenörsstandard PEFC SWE 003:3. Avdelningen ansvarar för att standarden följs. Administrativa avdelningens uppgifter Administrativa avdelningen äger och förvaltar ledningsprocesserna samt följande stödprocesser: Kundtjänst och service Ekonomi HR Upphandling Kommunikation IT Administrativa avdelningen ger stöd och service till myndigheten inom områdena, ekonomi, kommunikation, personal, upphandling, registratur och arkiv, intern kundtjänst, verksamhetsutveckling, systemutveckling samt IT drift och telefoni. Avdelningen ansvarar för att förvalta och utveckla Skogsstyrelsens verksamhetssystem. Avdelningen arbetar med utveckling och uppföljning av arbetssätt och rutiner för verksamheten, löpande stöd och kompetensutveckling, utredningar och

15 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) analyser samt omvärldsbevakning. Avdelningen medverkar även i genomförandet av uppdragsverksamheten. Respektive enhets uppgift framgår av bilaga 2. Vid avdelningen finns en kvalitetscontroller/miljöledningssamordnare som är direkt underställd avdelningschefen. Ansvar för särskilda frågor Utvecklingsrådet Utvecklingsrådets beslutsmandat är avgränsat till utvecklingsprojekt och systemförvaltning med behov av IT-resurser för utveckling, drift och support. Generaldirektören fattar beslut, efter utvecklingsrådets beredning, om kommande verksamhetsårs totala budget och ingående objekt för systemförvaltning, IT-förstudier och IT-utvecklingsprojekt. Detta sker i den ordinarie VP-/Budgetprocess. Ordförande i rådet är chefen för administrativa avdelningen. Ordföranden i utvecklingsrådet prioriterar, med utgångspunkt i verksamhetsstrategi och IT-strategi, samt övriga verksamhetsprioriteringar inom utvecklingsrådets ram. Omprioriteringar i budget hanteras huvudsakligen i ordinarie uppföljningar. För alla projekt som finns med i utvecklingsrådets årliga budget fattar utvecklingsrådet löpande under innevarande budgetår beslut om godkännande av uppdragsspecifikation (BP0) och godkännande av projektplan (BP1) enligt Skogsstyrelsens beslutade modell för projektstyrning. BP betyder beslutspunkt. Start av nya förstudier, projekt och förvaltningar föredras för beslut av ordföranden i utvecklingsrådet eller i vissa fall av generaldirektören. Löpande under innevarande budgetår får utvecklingsrådet omdisponera resurser mellan objekt som är specificerade i bilagan till beslutsdokumentet för skogsstyrelsens budget. Begränsningen är att alla förändringar sker inom utvecklingsrådets beslutade totalram. Löpande under innevarande budgetår får utvecklingsrådet omdisponera resurser från objekt som är specificerade i bilagan till beslutsdokumentet för skogsstyrelsens budget till nya förstudier eller projekt. En begränsning är omdisponeringar som påverkar utvecklingsrådets beslutade totalram. En annan begränsning är nya förstudier eller projekt vars totalbudget överstiger 1 mnkr eller tidsmässigt bedöms löpa även under kommande budgetår. En tredje begränsning är förstudier eller projekt där tveksamhet råder om objektens överensstämmelse med verksamhets- och IT-strategierna.

16 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) En fjärde är förstudier eller projekt som är principiellt viktiga eller får stora konsekvenser för verksamheten. För dessa fyra begränsningar gäller att föredragning för generaldirektören ska göras. Efter föredragning fogas i normalfallet objektet in i budgetprocessen för tertial 1 eller tertial 2. Vid mer brådskande fall är det generaldirektörens beslut som gäller. Utvecklingsrådet gör strategisk beredning av övergripande frågor inom informationssäkerhetsområdet. Utvecklingsrådet är kravställare och styrande i arbetet med informationssäkerhet. Statistikfunktion Skogsstyrelsen är en statistikansvarig myndighet, vilket innebär att Skogsstyrelsen ska tillhandahålla officiell statistik inom områdena produktion, sysselsättning och miljö och sociala frågor i skogen. PEFC-entreprenörscertifiering Delar av uppdragsverksamheten är certifierad enligt PEFCentreprenörsstandard PEFC SWE 003:3, som är ett system för certifiering av miljövänligt och resurshushållande skogsbruk. Detta innebär att Skogsstyrelsen har ett ansvar för att uppfylla de 26 baskrav som standarden föreskriver. Chefen för uppdragsavdelningen har det övergripande ansvaret för att kraven för certifieringen uppfylls. Avdelningschefen ska säkerställa att baskraven i standarden är införda och underhållna rapportera verksamhetens prestanda avseende kraven inklusive rekommendationer till förbättringar till Skogsstyrelsens ledningsgrupp se till att interna miljörevisioner genomförs i enlighet med kraven. PEFC-samordnaren har till uppgift att samordna och utveckla Skogsstyrelsens arbete enligt denna standard. I uppgiften ingår att uttolka standarden samt att bistå vid utvecklingen av styrande dokument samt för uppföljning och redovisning av verksamhetens resultat. Varje chef ska säkerställa att alla berörda medarbetare har tillräcklig kunskap om innebörden i entreprenörsstandarden säkerställa att i de fall särskilda kompetenskrav gäller för, såväl egen personal som personal som arbetar på Skogsstyrelsens uppdrag har nödvändig kompetens.

17 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Arbetsmiljö Skogsstyrelsen ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Chefen har ett ansvar för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde. Ansvarets närmare innehåll och särskilda ansvar för arbetsmiljöarbetet framgår av bilaga 6. Informationssäkerhet Skogsstyrelsen ska i sitt arbete med att upprätthålla säkerhet i sin informationshantering tillämpa ett ledningssystem för informationssäkerhet enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift MSBFS 2009:10. Informationssäkerheten är en integrerad del av Skogsstyrelsens ledningssystem för verksamheten. Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd för elektroniska handlingar RA-FS 2009:1-2 ska beaktas. Generaldirektören har det övergripande ansvaret för Skogsstyrelsens informationssäkerhetsarbete. Chefen för administrativa avdelningen är ledningens representant för informationssäkerhet på Skogsstyrelsen. Ledningens representant ansvarar för att säkerställa att ett ledningssystem för informationssäkerhet är upprättat, infört och underhållet i enlighet med kraven, rapportera ledningssystemets status inklusive rekommendationer till förbättringar till Skogsstyrelsens ledningsgrupp. Informationssäkerhetssamordnaren vid administrativa avdelningen har till uppgift att samordna, utveckla och följa upp myndighetens informationssäkerhetsarbete enligt gällande föreskrift. Informationssäkerhetssamordnaren är ansvarig för hemsidan för informationssäkerhet på intranätet, samt för att upprätta och följa upp den årliga handlingsplanen för informationssäkerhet. Ansvar för de olika delområdena inom informationssäkerhet fördelar sig enligt följande: Ansvarsområde IT-säkerhetsansvarig Ansvar för fysisk säkerhet/skalskydd Ansvar för informationsklassning samt riskoch sårbarhetsanalyser Strategisk beredning av övergripande frågor inom informationssäkerhetsområdet Ansvar för att utveckla och förvalta respektive IT-system Ansvarig Chefen för IT-enheten Ansvarig chef Informationssäkerhetssamordnaren Utvecklingsråd Systemägare Varje chef ska ansvara för informationssäkerheten inom sitt verksamhetsområde

18 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) säkerställa att alla medarbetare har tillräcklig kunskap om informationssäkerhet, dvs. att de känner till vilka styrande dokument som kan kopplas till deras arbete säkerställa att tillämpliga lagar och andra krav följs Systemägare och systemförvaltare System i vår definition är inte bara IT-stödet utan även de manuella rutiner som kompletterar IT-stödet: Ordnad hantering, manuell och/eller med IT-stöd, av informationstillgångar i muntlig, pappersbunden eller elektronisk form brukar sammanfattas med begreppet informationssystem. I vardagligt tal är det vad vi kallar för system. För varje system ska det finnas en systemägare och en systemförvaltare, samt en årlig förvaltningsplan. Dokumentation av aktuella systemägare och systemförvaltare ska finnas tillgänglig på hemsidan för informationssäkerhet på myndighetens intranät. Systemförvaltaren är vanligtvis den person som överblickar systemet bäst, från manuella rutiner till IT-stöd. Systemförvaltningshandboken stödjer systemägare och systemförvaltare i arbetet. Systemägare är chef vid Skogsstyrelsen har budgetansvar för systemet utser systemförvaltare har ytterst ansvarig för förvaltningsplan är ansvarig för att bevilja behörigheter i systemet är ansvarig för informationssäkerhet i systemet. Systemförvaltare är operativt ansvarig för förvaltningsplaner och informationssäkerhet kopplat till utpekat system har löpande kontakter i förvaltnings- och utvecklingsfrågor med förvaltningsgrupp och verksamhet administrerar åtgärder inom förvaltningsplanens ramar förverkligar praktiskt de beslut som systemägaren fattat sammankallar och leder förvaltningsgruppen. Ansvar enligt personuppgiftslagen Vid Skogsstyrelsen finns utsett ett personuppgiftsombud som har till uppgift att kontrollera att personuppgifter hanteras korrekt i myndigheten.

19 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Uppgifter enligt medbestämmandelagen Chef som för Skogsstyrelsens räkning avser att fatta beslut ska se till, att arbetsgivarens skyldigheter avseende förhandling och information enligt medbestämmandelagen uppfylls samt i förekommande fall samverkansavtal med fackföreningarna. Chefen för HR-enheten genomför för Skogsstyrelsen gemensamma förhandlingar och lämnar gemensam information. Regionchefer och avdelningschefer leder förhandlingar och information avseende den egna verksamheten. Arbetstagarorganisationerna informeras normalt om verksamhetsgemensamma frågor i respektive samverkansgrupp i enlighet med gällande samverkansavtal. Riskhantering Chefen för skogsavdelningen är ansvarig för att risk- och sårbarhetsanalyser genomförs i enlighet med förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Chefen för administrativa avdelningen är ansvarig för att riskanalyser genomförs i enlighet med förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering. Chefen för administrativa avdelningen har ett sammanhållande ansvar för att åtgärder enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll samt riskbedömningar och uppföljning/utvärdering av risker enligt ISO genomförs. Kvalitetscontrollern bistår chefen för administrativa avdelningen i arbetet. Kontrollansvarig i landsbygdsprogrammet är ansvarig för att riskanalyser genomförs i enlighet med Kommissionens förordning nr 1975/2006. Beslutsfattare inom respektive stöd inom landsbygdsprogrammet är ansvariga för att riskanalyser genomförs i enlighet med Jordbruksverkets föreskrifter (2007:8) om rutiner vid Skogsstyrelsens handläggning och kontroll av ärenden om projektstöd och miljöinvesteringar. Skogsstyrelsens författningssamling Chefsjuristen är ansvarig utgivare för Skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS). Delegation Delegation från generaldirektören Generaldirektören har, genom delegation från styrelsen i Skogsstyrelsens arbetsordning, rätt att med vissa i arbetsordningen angivna undantag företräda Skogsstyrelsen i alla sammanhang och att fatta beslut i alla på myndigheten

20 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) förekommande ärenden och frågor. Generaldirektören har rätt att delegera denna rätt till annan tjänsteman vid Skogsstyrelsen. Nedan angivna ärendetyper får inte delegeras utan ska alltid avgöras av generaldirektören eller i dennes ställe regionchef Staffan Norin. svar på remisser från regeringen och beslut/ställningstaganden med anledning av uppdrag i regleringsbrevet framställningar i övrigt till regeringen beslut rörande verksamhetsplanering och budget samt prognoser för hela Skogsstyrelsen beslut om Skogsstyrelsens organisation beslut om Skogsstyrelsens kompletterande arbetsordning beslut som medför kostnader som inte ryms inom fastställd budget eller godkänts i särskild ordning frågor av principiell karaktär eller i övrigt av stor betydelse Frågor av principiell karaktär eller i övrigt av stor betydelse får dock avgöras enligt delegation om dröjsmål sannolikt skulle leda till betydande olägenheter. Beslut av principiell karaktär kan vara en fråga om att göra avsteg från en stadgad praxis eller att fatta beslut inom ett område där Skogsstyrelsen ännu inte tagit principiell ställning. Principer för delegation vid Skogsstyrelsen Som allmän förutsättning för delegering av rätten att fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning gäller att ett ärende inte bör avgöras på högre nivå än som är sakligt motiverat med hänsyn till att beslutsfattaren ska ha överblick över såväl de faktorer som har betydelse för beslutets innehåll som beslutets konsekvenser. Det förutsätts att den som har fått uppgifter sig tilldelat ska ha både kunskap, befogenheter och resurser till att åtgärda det som ska göras. Delegation av rätten att företräda Skogsstyrelsen mot annan part (behörighet) och av rätten att fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning i olika ärenden och frågor delegeras och kan vidaredelegeras enligt vad som anges nedan. Det bör noteras att det görs skillnad mellan rätten att med bindande verkan företräda Skogsstyrelsen mot annan part (behörighet), t.ex. att ingå ett avtal, och rätten att fatta beslut i olika ärenden eller frågor, t.ex. att köpa en vara eller tjänst. Samma person kan ha både rätt att fatta beslut om inköp av en vara eller tjänst och behörighet att ingå själva avtalet, men dessa rättigheter kan också ligga på olika personer. Den behörighet någon fått delegerad till sig ska utnyttjas endast inom ramen för givna arbetsuppgifter. Den som, i enlighet med vad som anges nedan, vidaredelegerar rätten att företräda Skogsstyrelsen ska, när detta är påkallat,

21 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) klart ange de ytterligare begränsningar i rätten att använda behörigheten som ska gälla. Delegation kan ske generellt, för visst verksamhetsområde eller viss ärendegrupp, eller för ett särskilt fall. All delegation ska dokumenteras i regionernas eller avdelningarnas handläggningsordningar eller genom särskilda beslut. Ställföreträdande generaldirektör, biträdande och ställföreträdande chefer samt vikarier Ställföreträdande generaldirektör, biträdande och ställföreträdande chefer samt vikarier har, om inte annat framgår av denna arbetsordning, samma rätt att i respektive chefs frånvaro, om inte denne beslutar annat, företräda Skogsstyrelsen och fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning som ordinarie chef. Detta gäller även rätt att attestera, såväl egenrapportering som fakturor eller annan ekonomisk transaktion. Chef har rätt att även i övrigt delegera alla rättigheter att företräda Skogsstyrelsen och fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning till ställföreträdaren. Ställföreträdande chef anses tjänstgöra i chefens ställe när denne har semester, är tjänstledig eller är sjukskriven. Om chefen är på tjänsteresa är hon eller han däremot i tjänst och kan i varierande utsträckning fortfarande utöva sitt chefskap. Vikarie för tjänsteman har, om inget annat bestäms, samma rätt att företräda Skogsstyrelsen och fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning som den tjänsteman hon/han vikarierar för. Delegation i övrigt av rätt att företräda Skogsstyrelsen mot annan part Regioncheferna och avdelningscheferna har generell behörighet att företräda Skogsstyrelsen mot annan part och då såväl föra förhandlingar som att med för myndigheten bindande verkan ingå avtal. Ovan angivna chefer får, genom vidare delegation till underordnad chef, bestämma om rätt för denne både att företräda Skogsstyrelsen och att i sin tur delegera denna rätt vidare. Delegation i övrigt av rätt att fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning Med undantag för beslut som ska fattas av styrelsen, generaldirektören eller personalansvarsnämnden delegeras rätten att fatta beslut i nedanstående typer av ärenden och sakfrågor till regionchefer, regionala uppdragschefen, chefen för skogsavdelningen, chefen för uppdragsavdelningen och chefen för administrativa avdelningen. Inom ramen för distriktets arbets- och ansvarsområde delegeras rätten att fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning till distriktschef på sätt som framgår av

22 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) nedanstående sammanställning. Distriktschef får i de fall lägsta beslutsnivå i sammanställningen nedan är särskild förordnad tjänsteman i sin tur delegera denna rätt vidare. Generaldirektören kan genom särskilda beslut lämna ytterligare delegation. Om kryssmarkering gjorts i den kolumn som har rubriken Enmansbeslut kan den markerade ärendetypen eller frågan avgöras utan föredragning. I alla andra fall gäller krav på beredning och föredragning, se bilaga 3 om ärendehandläggning. Följande förkortningar används i sammanställningen: Regionchef (RC), regional uppdragschef (RUC), distriktschef (DC), avdelningschef (AC), enhetschef (EC) och särskilt förordnad tjänsteman (SFT). I sammanställningen anges allmänna regler och för varje typ av ärende/sakfråga den lägsta nivå till vilken beslutsrätten i angivna fall kan delegeras. Om det finns tveksamheter om vem som får besluta i visst fall, ska frågan diskuteras med närmaste chef eller chefsjuristen. Typ av beslut (ärende/sakfråga) Lägsta beslutsnivå Enmans beslut Anmärkning Allmänna regler Remissvar, yttranden, framställningar och ansökningar etc. av nationell karaktär med annan adressat än regeringen EC Remissvar, yttranden, framställningar och ansökningar etc. av regional karaktär RC Remissvar, yttranden, framställningar och ansökningar avseende ett län DC Remissvar, yttranden, framställningar och ansökningar etc. av lokal karaktär - dvs. område som är mindre än ett län och inom ett distrikt. SFT Beslut att ompröva eller inte ompröva ett tidigare fattat beslut EC,DC Yttranden, framställningar och ansökningar till domstol EC, DC, Jurist ska delta i beredningen. chefsjurist, verksjurister X X Anspråk, skadestånd och liknande inom administrativa avdelningen och skogsavdelningens verksamheter AC Handläggs av jurist Uppdragsrättsliga anspråk o Krav > 1 miljon kr o Krav < 1miljon kr AC uppdrag RUC Jurist ska konsulteras vid krav överstigande kr

23 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Typ av beslut (ärende/sakfråga) Lägsta beslutsnivå Enmans beslut Anmärkning Beslut att uppgifter i en allmän handling ska vara sekretessbelagd Försäljning av fast egendom upp till ett värde om 5 miljoner kronor: Enligt fastställd avyttrings- eller verksamhetsplan Upplåtelse av nyttjanderätt i fast egendom Försäljning av virke Belopp kr exkl. moms Belopp kr exkl. moms Avtal avseende förhyrning av lokal, kontraktstid 6 månader Avtal avseende förhyrning av lokal, kontraktstid > 6 månader 3 år Avtal avseende förhyrning av lokal, kontraktstid > 3 år Beslut om annans nyttjande av material som Skogsstyrelsen har immateriell rätt till Fastställande av attestregler, utbetalningsbemyndiganden m.m. samt beslut om förordnande av ersättare RC, AC RC RC DC RC Se Rutin - Hantering av allmänna handlingar DC X Se Rutin - Lokalförsörjning DC - - RC, AC - - EC RC, AC Mottagande av delgivning SFT X Förvaltning av stiftelser Ekonomiadministration Bokslut; arbetsprogram (tidplan och aktiviteter) SFT EC Ekonomi X Se mall, nedan Kreditering av kundfakturor SFT Ska alltid tecknas I förening mellan berörd chef och särskilt förordnad tjänsteman. Omföringar och rättningar av verifikationer SFT Uppdrag Offert/uppdragsavtal; distrikts- och enhetsspecifika Belopp > kr exkl. moms Belopp kr exkl. moms Belopp < kr exkl. moms AC uppdrag RC, AC, RUC DC, EC Framtagande av anbud och offerter hanteras enligt Rutin Kalkylering och offerthantering inom uppdragsverksamheten. Belopp kr exkl. moms Belopp kr exkl. moms SFT SFT X X

24 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Typ av beslut (ärende/sakfråga) Lägsta beslutsnivå Enmans beslut Anmärkning Uppdragsavtal/anbud/offert; regionoch avdelningsövergripande AC Uppdrag, Marknadsoch säljansvarig, RC och AC efter samråd med övriga berörda RC respektive AC Uppdragsavtal/offert; distriktsövergripande RC, AC, RUC Upphandling Inköp och investeringar enligt budget Belopp kr exkl. moms Belopp < kr exkl. moms Belopp kr exkl. moms RC, AC DC, EC SFT X X X IT-upphandlingar/-inköp enligt investeringsbudget får beslutas av chefen för administrativa avdelningen eller, efter delegation, chefen för IT-enheten oavsett belopp För myndigheten gemensamma upphandlingar och ramavtal AC Ingående av avtal enligt tidigare fattat beslut om köp/upphandling. SFT X Utrangering av material SFT Leasingkontrakt Belopp kr Belopp < kr RC, AC DC, EC Personaladministration Tillsvidareanställningar Tjänst som distriktschef och tjänster som inte är distriktsplacerade eller som sträcker sig över flera distrikt Övriga befattningar inom distrikt Tjänst som enhetschef och tjänster som inte är enhetsplacerade Övriga befattningar inom enheter RC DC AC EC Visstidsanställningar enligt LAS 5 1 p (allmän visstidsanställning) DC, EC Samråd med HRenheten för kontroll att anställningen inte överstiger angivna begränsningstider Visstidsanställning enligt LAS 5 2 (vikariat) DC, EC Samråd med HRenheten för kontroll att anställningen inte överstiger angivna begränsningstider Visstidsanställning enligt LAS 5 3 p (säsongsarbete) DC, EC

25 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Typ av beslut (ärende/sakfråga) Visstidsanställning enligt LAS 5 4 p (arbetstagare som fyllt 67 år) Provanställning enligt LAS 6 Visstidsanställning enligt AF 9:2 Visstidsanställning enligt AF 9:3 och 9:4 Visstidsanställning enligt Vasa-Skog avtalet Beslut om delpension Förordnande av ställföreträdare samt delegation av uppgifter från chef till ställföreträdare Lägsta beslutsnivå DC, EC DC, EC DC, EC RC, AC SFT RC, AC Enmans beslut X X Anmärkning Beslutas av berörd chef Uppsägning på grund av arbetsbrist RC, AC HR-enheten ska delta i beredningen Övriga beslut om antagande/anlitande av personal (inte anställningar) Antagande av anvisad personal från arbetsförmedlingen för praktikanttjänstgöring SFT X Antagande av andra praktikanter Anlitande av uppdragstagare enligt ramavtal Anlitande av uppdragstagare utan ramavtal Belopp kr Belopp < kr Ledigheter Ledighet enligt författning som arbetsgivaren inte kan vägra eller uppskjuta samt i förekommande fall rätt till ersättning under sådan ledighet Ledighet enligt författning eller avtal som arbetsgivaren kan vägra eller uppskjuta DC, EC DC, EC RC, AC DC Lönetillägg Fast lönetillägg som DC, EC övertidsersättning enligt lokalt avtal om förtroendearbetstid Fast lönetillägg i övriga fall RC, AC Rörliga lönetillägg enligt avtal DC, EC X DC, EC X T.ex. föräldraledighet, sjukfrånvaro m.m. Särskilt beslut om ledigheten eller ev. ekonomisk ersättning krävs inte men rapportering ska ske. DC, EC X T.ex. för studier, enskild angelägenhet. Beslut om ledighet innefattar också dess ev. ekonomiska konsekvenser. Utöver registrering i Agresso ska beslut i personalärende fattas när ledigheten är längre än 12 månader. Samråd med HRenheten T.ex. övertidsersättning. För semestertillägg behövs inget beslut.

26 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Typ av beslut (ärende/sakfråga) Lägsta beslutsnivå Enmans beslut Anmärkning Kostnadsersättningar Ersättning enligt lokalt reseavtal DC, EC X För ersättning enligt avtal för sjukvårdskostnader behövs inget Övriga kostnadsersättningar Belopp > kr RC, AC X särskilt beslut. Belopp kr DC, EC X Godkända verifikat förutsätts Övrigt Besluta om årlig regional uppföljning DC av miljökvalitetsmålet Levande skogar Starta projekt som är av strategisk betydelse, är komplext eller har en budget > kr Starta projekt som inte är av strategisk betydelse, inte är komplext och har en budget kr RC,AC X För definition av strategisk betydelse och komplexitet se handbok Projektmodell DC, EC Utrikes tjänsteresor inom Norden DC, EC X Tjänsteresa utom Norden för personal vid skogsavdelningen Tjänsteresa utom Norden för övrig personal Beslut att tilldela tjänstemän utmärkelsen För nit och redlighet i Rikets tjänst för personal vid region för personal vid avdelning EC RC, AC RC AC Beslut i anledning av bisyssla RC, AC Chefsjuristen deltar Framställning till personalansvarsnämnden Beslut enligt miljörutin om kompetens att utföra vissa arbetsuppgifter Betyg/Intyg för distrikts- och enhetschefer Tjänstgöringsbetyg/tjänstgöringsinty g för sysselsatta/anställda inom ramen för arbetsmarknadsåtgärder Betyg/Intyg för övrig personal RC, AC DC, EC RC, AC Arbetsledare DC, EC X X X X X Bör föregås av kontakt med HR-enheten Intyg för arbetslöshetskassa SFT X Handläggs inom ekonomienheten, Intyg till försäkringskassan SFT X Handläggs inom ekonomienheten Beslut att en arbetstagare ska lämna läkarintyg. HR-enheten ska delta i beredningen Fr.o.m. en tidigare dag än den åttonde i en sjukperiod Fr.o.m. den första dagen av varje återkommande sjukperiod under högst tolv månader DC, EC DC, EC

27 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Typ av beslut (ärende/sakfråga) Skogsvårdslagen Tillstånd att använda främmande trädarter enligt 9 a skogsvårdsförordningen Tillstånd till införsel av och andra frågor rörande skogsodlingsmaterial Ansökan om dispens från föreskrifterna till 29. Beslut om förlängd tid för naturlig föryngring (6 SVL) Bifallsbeslut avseende dispens från sexveckorsregeln (avverkning, uttag av skogsbränsle eller skyddsdikning) Vägledning om skogsvårdslagens tillämpning Ansökan om avverkning av ädellövskog och tillstånd till avverkning i fjällnära skog Övriga ärenden Miljöbalken Lägsta beslutsnivå RC Enmans beslut Anmärkning SFT X Bereds på skogsavdelningen SFT SFT SFT SFT SFT DC, EC Samrådsyttrande enligt 12 kap. 6 SFT X Yttranden avseende Natura 2000 områden Biotopskydd, beslut mot markägarens vilja Beslut om naturvårdande skötsel i biotopskyddsområde SFT RC X X X X X X Skogsavdelningen ska delta i beredningen SFT X Om myndigheten uppdrar åt markägare eller entreprenör att utföra åtgärder ska detta avtal dock alltid föredras för och beslutas av DC Övriga ärenden DC Skogsavdelningen ska delta i beredningen av biotopskyddsärende om ersättningen överstiger kr. Timmerförordningen Beslut med stöd av förordning (EU) nr 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden, och lagen (2014:1009) om handel med timmer och trävaror DC, EC Övrigt områdesskydd Naturvårdsavtal DC Skogsavdelningen ska delta i beredningen om ersättningen överstiger kr. Stödärenden Beslut inom ramen för axel 1 i landsbygdsprogrammet SFT Ärendena bereds inom skogsavdelningen

28 Skogsstyrelsen Arbetsordning (28) Typ av beslut (ärende/sakfråga) Lägsta beslutsnivå Enmans beslut Anmärkning Beslut inom ramen för axel 2 i landsbygdsprogrammet SFT Se även under Ärendehandläggning ärenden som berör flera distrikt Godkännande av externa rådgivare inom landsbygdsprogrammet SFT Övriga ärenden inom landsbygdsprogrammet DC Beslut om stöd enligt förordningen (2010:1879) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket SFT Ansökan om stöd bereds av distrikt. Beslut fattas inom Skogsstyrelsen region Syd. Ansökan om utbetalning bereds och beslutas inom Skogsstyrelsen region Syd. Beslut om stöd enligt förordningen (2012:31) om stöd till insatser på skogsområdet SFT Ärendena bereds av skogsavdelningen Beslut om stöd enligt förordningen (2014:1315) om tillfälligt stöd för upparbetning och lagring av brandskadat virke från brandområdet i Västmanland SFT Ärendena bereds av skogsavdelningen Uppdragsverksamhet Personal undantas från uppdragsverksamhet när deras arbetsuppgifter innefattar att de i normalfallet står som föredragande i tillsynsärenden som ska beslutas på distriktschefsnivå eller högre. Särskilt för projekt I projektbeslut ska anges vilken behörighet projektbeställare och projektledare har att själv företräda Skogsstyrelsen, fatta beslut för myndighetens räkning och att delegera denna rätt vidare till annan inom ramen för projektet. Attesträtt Reglerna för attesträtt framgår av bilaga 4. Ärendehandläggning Allmänt om beredning, föredragning och beslut Tjänsteman ansvarar för att ärenden bereds på sätt som föreskrivs i förvaltningslagen (1986:223). Närmare regler för beredning, föredragning och beslut framgår av bilaga 3.