Tre perspektiv på. Konflikt och försoning. en ny arbetsmodell vid komplicerade. vårdnadskonflikter. Anna Blom Marianne Gabrielsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tre perspektiv på. Konflikt och försoning. en ny arbetsmodell vid komplicerade. vårdnadskonflikter. Anna Blom Marianne Gabrielsson"

Transkript

1 FoU-Södertörns Skriftserie nr 123/14 Tre perspektiv på Konflikt och försoning en ny arbetsmodell vid komplicerade vårdnadskonflikter Anna Blom Marianne Gabrielsson

2 FoU-Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av kommunerna Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Nykvarn ingår i ett hängavtal. Arbetsfältet är individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderområdet (inklusive socialpsykiatrin). Mer information på Rapporten kan laddas ner från FoU-Södertörn Römossevägen Tullinge Tel: Fax: E-post: Tre perspektiv på Konflikt och försoning - en ny arbetsmodell vid komplicerade vårdnadskonflikter FoU-Södertörn och författarna 2014 FoU-Södertörns Skriftserie nr 122/14 ISSN

3 Förord Barnen som växer upp i sina föräldrars vårdnads- eller umgängeskonflikt har fått mer uppmärksamhet under senare år. Deras svåra situation har annars länge varit tämligen dold och tjänstemännen som mött dem har lätt passiviserats av föräldrarnas upplevelser av kränkning och missmod. Kanske är det också så att denna typ av konflikter stått tillbaka i metodutvecklingen i socialt och juridiskt arbete. Jämfört med andra kunskapsfält är exempelvis erbjudandet till familjer väldigt begränsat när det gäller arbetssätt och metoder inom socialtjänsten. Likaså har behovet av samverkan mellan tingsrätt och kommunernas familjerätt fått stå tillbaka för svårigheterna att arbeta samordnat när skillnaderna i organisationskultur och rutiner är besvärliga att överbrygga. I den här rapporten presenteras en ny metod på det familjerättsliga området, Konflikt och försoning, där kärnan just är en ny form av samverkan mellan tingsrätt och familjerätt. På FoU-Södertörn pågick under ett projekt med titeln Barn med föräldrar som är i svår vårdnadskonflikt att söka hållbara samarbetslösningar mellan separerade föräldrar. Att prova och lokalt anpassa Konflikt och försoning i 3 tingsrätter och FoU-enhetens 9 ägarkommuner utgjorde en viktig del av detta projekt. Kommunerna är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Tingsrätterna är Södertörn, Nacka och Södertälje. Numera finns Konflikt och försoning inom det ordinarie utbudet av metoder i det här området söder om Stockholm, även om antalet ärenden som omfattas av modellen fortfarande är (för) få. Implementering av nya arbetssätt sker sällan med raketfart. Rapporten sammanställer några intervjumaterial från projektet med tre av de viktigaste intressenterna i modellen Konflikt och försoning, förälder, domare och familjerättssekreterare. De berättar om sina erfarenheter av den här arbetsmodellen, dess möjligheter och begränsningar, och vilka familjer med separerade föräldrar som den passar för. Vi är tacksamma för att de intervjuade så generöst givit av sin tid och eftertanke om familjerättsligt arbete. Den viktigaste intressenten, barnet, är dock inte tillfrågat. Det återstår att göra. Vi hoppas att rapporten blir till nytta som hopp och inspirationskälla för alla som i sin vardag möter barn i svåra vårdnadskonflikter. Redan har metoden spritt sig till en hel del kommuner och tingsrätter i landet. Författarna till denna rapport är två. Anna Blom var doktorand och arbetade som forskningsassistent vid FoU-Södertörn när hon genomförde denna intervjuundersökning inom projektet med syfte att dokumentera och analysera familjerättssekreterarens syn på det nya arbetssättet Konflikt och försoning. Marianne Gabrielsson arbetade som forskningsassistent i projektet vid FoU-Södertörn, men också i ett forskningsprojekt vid Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet, när hon gjorde en dokumentation av domares och förälders uppfattning om arbetsmodellen. Förutom en undersökning av föräldrar som utvecklar vårdnadskonflikt är syftet med forskningsprojektet att utvärdera de nya arbetsmodeller som förekommer vid vissa tingsrätter och kommuner, som Konflikt och försoning och Föräldrakoordinator. 3

4 Dessutom var Marianne, som projektledare för ett utvecklingsprojekt inom familjerätten i Stockholms stad, den som initierade Konflikt och försoning i Sverige. Stockholmsprojektet var föregångaren till vårt projekt på FoU-Södertörn. Två ytterligare rapporter från projektet Barn med föräldrar i svår vårdnadskonflikt kommer att publiceras i samma skriftserie som denna och vara nedladdningsbara från FoU-Södertörns hemsida. Båda handlar om utvecklingsarbete inom familjerätten, en om arbetsmodellen Föräldrakoordinator, eller Koordinator, och en om arbetsmodellerna Konflikt & försoning och Koordinator i belysning av barnkonventionens begrepp barnets bästa. Den senare är ett examensarbete i folkhälsovetenskap. FoU-Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av socialtjänsten i ovan nämnda kommuner söder om Stockholm. FoU-Södertörns arbetsfält är individ- och familjeomsorgen, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin. Arbetet bedrivs i nära samarbete med praktiken. FoU-Södertörn har en egen hemsida, Här presenteras bland annat den egna rapportserien. Tullinge i februari 2014 Eva Nyberg Forskningsledare FoU-Södertörn F.d. projektledare Barn med föräldrar i svår vårdnadskonflikt 4

5 KONFLIKT OCH FÖRSONING Uppföljning av en arbetsmodell vid komplicerade vårdnadskonflikter Anna Blom Januari

6 Två kvinnor kom till den vise Salomo för att han skulle avgöra vem av dem som var mor till ett barn. Båda två hävdade att barnet var deras och ingen ville ge med sig. Salomo tog då fram ett svärd och föreslog att barnet skulle huggas i två delar så att de grälande kvinnorna kunde få var sin del av barnet. När den ena kvinnan då vilt protesterade ocsa: Herre, ge honom hellre åt henne, döda honom inte. Och när den andra sa: Nej, ingen av oss skall ha honom. Hugg till! förstod Salomo vem det var som var barnets riktiga mamma. (Kungaboken 3:16-28) 6

7 Innehåll PROBLEMET 9 UPPDRAGET 9 ETT TIDIGARE PROJEKT 9 DET AKTUELLA PROJEKTET 10 Modellen Konflikt och försoning 10 Föräldrabalken 11 Rekommenderad arbetsgång för modellen 11 UPPFÖLJNINGEN 14 Tillvägagångssätt 14 Övergripande frågeställningar 16 Barnperspektiv 16 Intervention (behandling) 16 Samverkan 16 RESULTAT 17 Tolv ärenden 17 Sjutton familjerättssekreterare 18 Familjernas situation 18 Lämpliga familjer? 20 Välja familj eller anpassa arbetsinsats 21 Arbetsgång 21 Initierandet 21 Den muntliga förhandlingen 22 Förloppet 23 Den praktiska erfarenhetens betydelse 23 Mål och resultat 24 Avslutade ärenden där föräldrarna kommit överens 24 Att hitta konfliktens kärna 25 Avslutade ärenden utan överenskommelse 26 Att välja målsättning 28 Att se det positiva 28 Samlade erfarenheter av Konflikt och försoning 29 Familjerätternas önskemål och förslag till utveckling 32 Fler ärenden 32 Praktisk träning 33 Samarbete 33 Tydlighet 33 Tidigare inträde 34 Handledning 34 AVSLUTANDE KOMMENTAR 34 LITTERATUR 35 7

8 BILAGA 35 Intervjuguide FR-sekreterare 35 8

9 PROBLEMET Barn till separerade föräldrar löper stor risk att utsättas för trauman i de fall föräldrarna påtagligt strider kring vårdnadsfrågan i samband med sin separation. Forskning visar att barn riskerar att utveckla såväl känslomässiga som beteendemässiga störningar under en längre djupgående vårdnadskonflikt. I en muntlig projektredovisning 2011 lyfts följande formuleringar fram (Gabrielsson): En ihållande konflikt mellan föräldrar där rättsprocesser, vårdnadsutredningar och alienerade barn kan ingå, ökar markant risken för allvarliga känslo- och beteendemässiga störningar hos barn (Kelly, 2002) Svåra vårdnadsstrider är stressande, traumatiska och direkt skadliga för barn (Elrod och Ramsay 2001) Den viktigaste faktorn för barns välmående efter separation är att inte utsätta barnet för konflikt mellan föräldrarna (Lamb, 1997, Kelly, 2007, Jaffe, 2008) Med hänsyn till barnets bästa finns, enligt ovanstående, all anledning att utveckla metoder för att komma tillrätta med föräldrarnas (vårdnads-)konflikt. Situationen är emellertid komplicerad. De aktuella föräldrarna det vill säga de i de mest djupgående vårdnadstriderna har ofta även svårigheter på andra områden. Så uppges det till exempel finnas en överrepresentation av socialt och ekonomiskt utsatta familjer här, och forskning anger en rad omständigheter som riskfaktorer för att hamna i komplicerad vårdnadstvist, såsom missbruk, våld i relationen, psykisk diagnos, begåvningsnedsättning och svagt fäste på arbetsmarknaden, samt även stora kulturella eller åldersmässiga skillnader parterna emellan (Rejmer 2003). UPPDRAGET I den här rapporten diskuteras arbetsmodellen Konflikt och försoning, som har prövats inom projektet Barn med föräldrar som är i svår vårdnadskonflikt att söka hållbara samarbetslösningar mellan separerade föräldrar. Uppföljningen har bedrivits med fokus på erfarenheter uttryckta i intervjuer med familjerättsekreterare (förkortas fortsättningsvis fr-sekreterare) vid ett antal familjerätter inom kommunernas socialtjänst. ETT TIDIGARE PROJEKT Ett tidigare projekt som fokuserat samma område är Barn i svåra vårdnadsstrider. Projektet (här benämnt Stockholmsprojektet) bedrevs vid Barn- och ungdomsenheten vid Hägersten-Liljeholmen stadsdelsförvaltning (under tiden februari 2008-februari 2011) och hade som huvudsakligt syfte att hitta och inventera verksamma metoder som skulle kunna lösa konfliktsituationen, samt pröva dessa i den ordinarie verksamheten. Målgruppen för de eftersökta metoderna beskrivs i slutrapporten ha varit de familjer som de ordinarie arbetssätten inte varit tillräckliga för (Gabrielsson 2011, s 16). Mest angeläget var att hitta metoder som syftade till att minska konflikter och mildra lidandet för barn i svåra vårdnadsstrider, oavsett specifik problematik (ibid). 9

10 Man fann två modeller anpassade till målgruppen som ansågs lämpliga att pröva; dels den nordamerikanska Parenting Coordinator, dels den norska Konflikt og forsoning. Modellerna ansågs kunna rikta och förkorta den konfliktfyllda processen. Konflikt och försoning har utvärderats i Norge (Koch 2008) 1 och uppges där kraftigt ha ökat antalet varaktiga samförståndslösningar (Gabrielsson 2011). Genom Stockholmsprojektet bearbetades och anpassades Konflikt och försoning till svenska förhållanden, och modellen kom, genom det projektet, att användas i 18 ärenden knutna till Södertörns tingsrätt. DET AKTUELLA PROJEKTET Det projekt som föreliggande uppföljning ingår i startade år 2010 som en följd av det ovan beskrivna Stockholmsprojektet. Syftet var att pröva motsvarande metoder även i Södertörnskommunerna. Projektet (Södertörnsprojektet) har bedrivits som ett metodutvecklingsarbete, och omfattar socialtjänstens familjerätter i ursprungligen nio kommuner; Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Nacka, Värmdö, Tyresö, Södertälje och Salem 2, samt tingsrätterna Södertörn, Nacka och Södertälje: Södertörns tingsrätt Nacka tingsrätt Södertälje tingsrätt Botkyrka, Haninge, Huddinge och Nynäshamn kommuner Nacka, Värmdö och Tyresö kommuner Södertälje, Salem och Nykvarn 3 kommuner Samordnare för projektet har varit FoU-Södertörn (där Botkyrka kommun står som huvudman). 4 Modellen Konflikt och försoning Den modell som i huvudsak prövats i Södertörn under den hittillsvarande projekttiden, och som följs upp här, är Konflikt och försoning. Konflikt och försoning beskrivs i Stockholmsprojektet vara en arbetsmodell som riktar sig till separerade föräldrar, som sökt sig till tingsrätten för att få sin konflikt angående vårdnad/boende/umgänge reglerad. Föräldrarnas konflikt antas vara djupgående, och modellen syftar till att sänka konfliktnivån för att öka föräldrarnas samarbetsförmåga kring barnen. Konflikt och försoning kan i praktiken kort beskrivas som en medlingsmodell, där de olika myndigheterna tingsrätt (rådman) och familjerätt (familjerättssekreterare) arbetar utifrån gemensamma samtal med föräldrarna (sk muf; muntlig förhandling ), och där familjerätten arbetar med familjen i tidsrummet mellan förhandlingarna. Det centrala i modellen är sålunda, att genom intensifierade samtal och förstärkt arbete vid socialtjänstens familjerätter, och i samarbete med tingsrätten, hjälpa föräldrarna att flytta fokus 1 Kosch (2008) Evaluering av saksbehandlingsreglerne for domstolene i barneloven saker om foreldreansvar, fast bosted og samvaer. Oppdrag fra Barne- og likestillingsdepartementet. 2 Kommunerna Nynäshamn och Salem ingår inte i uppföljningen. 3 Nykvarn ingår inte bland FoU-Södertörns kommuner. 4 För en utförligare beskrivning av Stockholmsprojektet Barn med föräldrar som är i svår vårdnadskonflikt att söka hållbara samarbetslösningar mellan separerade föräldrar, se slutrapport av Eva Nyberg (2012). 10

11 från sin egen konflikt till att se till barnets bästa. Härmed vill man uppnå en samförståndslösning, och också undvika traditionell tingsrättsförhandling. I vissa fall anses metoden dock inte vara lämplig, såsom i familjer där någon av parterna dömts för våld, eller där det föreligger skydd (skyddade personuppgifter, adress etc). Föräldrabalken Vid den situation, då föräldrar som är oense om vårdnad/boende/umgänge efter en separation söker sig till tingsrätten, finns tre centrala skrivningar i lagstiftningen som är aktuella i sammanhanget (Föräldrabalken, FB 1949:381). Den första handlar om att föräldrar, genom tingsrätten, kan få samarbetssamtal vid familjerätten: Föräldrar kan enligt 5 kap 3 socialtjänstlagen (2001:453) genom samarbetssamtal få hjälp att nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge. I mål om vårdnad, boende eller umgänge får rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna. /.../ (FB 6 kap, 18 ) De två följande handlar om att familjerätten kan uppmanas lämna (register-)uppgifter respektive så kallad snabbupplysning, rörande familjen, till tingsrätten: Rätten ska se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge ska socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana upplysningar. Om det behövs utredning utöver vad som sägs i andra stycket, får rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa den. Rätten får fastställa riktlinjer för utredningen /.../ (FB 6 kap, 19 ) I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge får rätten, om det behövs, besluta om vårdnad, boende eller umgänge för tiden till dess att frågan har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och avtalet har godkänts av socialnämnden. Innan ett beslut enligt första stycket meddelas skall motparten få tillfälle att yttra sig i frågan. Rätten kan inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan. Innan socialnämnden lämnar upplysningar skall den, om det är lämpligt, höra föräldrarna och barnet. /.../ (FB 6 kap, 20 ) Rekommenderad arbetsgång för modellen Under projekttiden i Södertörnsprojektet utarbetades en arbetsgång för modellen Konflikt och försoning (KoF), med avseende på samarbetet mellan familjerätt (FR) och tingsrätt (TR), och hur ärenden ska aktualiseras för att bli projektmål ; det vill säga bli föremål för att pröva KoF. Beskrivningen av arbetsgången har utgjort ett levande dokument under projektets gång; det har därmed varit (och är fortfarande?) föremål för korrigering undan för undan. Dokumentet enligt mars 2011 återges nedan: Rekommenderad arbetsgång mellan tingsrätt och familjerätt vid Konflikt och försoning angående dokumentation och tillämpliga bestämmelser. 11

12 Aktualisering kan ske på två sätt (skriftligt eller muntligt): TR kontaktar FR, för fråga om det är ett lämpligt projektmål, när ett ärende blir aktuellt och begär registeruppgifter enligt FB 6:19 andra stycket. (Registeruppgifterna skickas till TR.) FR kontaktar TR i samband med begäran om snabbupplysning enligt FB 6:20 för att diskutera om det är ett lämpligt mål för projektet. FR har då oftast träffat parterna i samband med snabbupplysningen och där föreslagit KoF, som de ställt sig positiva till. Kontakt med parter Då TR och FR är överens om att målet är lämpligt att ingå i projektet tar TR kontakt med parterna genom ombuden. Efter kommunikation med parterna kallar TR parter, ombud och FR. Förhandling 1 på TR TR och FR har ett kort förmöte (30 min) där man går igenom processen och sina respektive roller (formalia). Inget ska yppas om innehållet i målet. TR och FR tar emot parter med ombud vid dörren och hälsar på dem. TR och FR sitter bredvid varandra, därefter sitter parterna på varsin sida närmast FR/TR och ombuden bredvid respektive part. Ordföranden börjar mötet med att informera om syftet och de närvarandes respektive roller. Efter det att parterna genom medling av ordföranden och familjerättssekreteraren kommit överens om ett interimistiskt beslut bokas nästa förhandlingstillfälle in med parterna. Viktigt att FR har tider att ge parterna för att kunna påbörja KoF-arbetet omgående. Nästa förhandlingstillfälle bestäms omkring tre månader senare. Beslutet innefattar begäran om samarbetssamtal enligt FB 6:18 och snabbupplysning enligt FB 6:20, som ska redovisas muntligt vid förhandlingen. Överenskommelse görs med parterna om vilka kontakter som ska tas ex. med barnomsorg, skola, BUP 5 och uppdraget skrivs in i beslutet i protokollet. Noggrann genomgång med parterna om det kommande arbetet enligt KoF och vikten av att parterna prioriterar det arbetet. Notarien skrivet ut det interimistiska beslutet direkt efter förhandlingen och ger det till parterna i handen. 5 BUP, Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. 12

13 Interimistiskt beslut fattas med noggranna uppdrag till parterna och FR. Samarbetssamtal och snabbupplysning på FR Händelser som har betydelse för ärendet förs i journalanteckningar, som ska vara kortfattade (FB 6:18). Kommunicering av samarbetssamtalen med parterna sker vid förhandling 2 (nedan) och levereras muntligt. Efter förhandling 2 avslutas inledd utredning med en kort sammanfattning av resultatet. Samtal med barnen och referentsamtal skrivs ut att delges parterna skriftligen vid förhandling 2 i TR (FB 6:20). (Detta för att undvika onödiga samtal med referenter och barn, om det måste bli vbu-utredning). Förhandling 2 på TR TR och FR har ett kort förmöte kring snabbupplysningen och där FR rådfrågar TR, om uppgifter, som FR tänker lämna under förhandlingen borde föranleda stängda dörrar. Förhandlingen börjar med att FR delger TR och parterna upplysningar om vad som har hänt sedan föregående förhandling. Vad har varit positivt, Vad har fungerat under tiden? FR lämnar ev. skriftlig information. FR lämnar inte förslag till lösning av konflikten vid förhandlingen. Om förslag ska ges, är det nämnden som ska yttra sig. FR deltar genom sina kunskaper om barn och för att fokusera på barnperspektivet och barnets bästa. FR:s muntliga information antecknas av notarien. Dessa anteckningar ska FR ta del av (för att undvika ev. missförstånd) innan de delges parterna. Notarien mejlar över FR:s uppgifter, som godkänner förslaget med ev. rättelser och återsänder det till notarien inom tid, som notarien antecknat. (Det ska gå mycket snabbt). TR har enskilda samtal med vardera parten, som FR deltar i. Tid sätts för träffar mellan FR och parterna under förhandlingen. Viktigt att FR har tider att ge parterna för att kunna fortsätta KoF-arbetet omgående. Tid sätts för förhandling 3 under mötet (3 månader senare). Utförliga protokoll skrivs om beslut som fattas. Interimistiskt beslut fattas med noggranna uppdrag till parterna och FR. 13

14 Förhandling 3 ev. flera Samma upplägg som förhandling 2. Avslut Genom dom i TR eller avtal på FR. Beslut och domar bör vara detaljerade. Viktigt att tänka på TR och FR är tydliga med sina respektive professioner och uppdrag gentemot parterna. Om FR är osäker på om uppgifter, som ska delges muntligen borde vara sekretessbelagda fråga då TR för att göra det möjligt för TR att besluta om stängda dörrar efter begäran av någon av parterna. Uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden kan sekretessbeläggas om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Detta kan avse uppgifter om sjukdom eller uppgifter i t.ex. en BUP-utredning. Allt som sägs muntligen eller föredras skriftligt är offentligt i domstol, om inte TR har beslutat att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar. Det som har förevarit inom stängda dörrar blir offentligt när målet avslutas, om inte tingsrätten i beslut eller dom har beslutat att sekretessen ska bestå för dessa uppgifter. Beslut och domar bör vara så detaljerade som möjligt. Överenskommelser om t.ex. koordinator eller annat, som inte är verkställbart, kan skrivas i domskälen eller i protokollet. *** Så långt inledning och projektgruppens rekommenderade arbetsgång för modellen Konflikt och försoning. Låt oss med detta gå över till själva uppföljningen. UPPFÖLJNINGEN Tillvägagångssätt Vid det första mötet med projektgruppen om uppföljningen av arbetet med modellen Konflikt och försoning ( ) diskuterades hur denna skulle kunna läggas upp; Vad specifikt skulle följas upp? Vilken typ av resultat förväntades? Hur skulle informationen samlas in? Det föreföll vara lämpligt att fokusera på de erfarenheter som gjorts av familjerätternas fr-sekreterare i samband med att de arbetat med modellen, snarare än de resultat som uppnåtts. De förväntade resultaten skulle därmed vara sådana att de skulle kunna 14

15 möjliggöra en fortsatt prövning och utveckling av arbetet. Gruppen enades också om att den huvudsakliga insamlingsmetoden skulle vara intervjuer. Initialt tänktes ett urval ärenden ingå i uppföljningen, då projektgruppen mot bakgrund av tidigare uppföljningserfarenheter (där insamlandet av ett större material erbjudit svårigheter, se Andersson-Collins 2011) hade önskemål om att den här uppföljningen skulle föras på djupet istället för på bredden. Det visade sig dock under arbetets gång att antalet ärenden, där man arbetat med Konflikt och försoning vid de aktuella familjerätterna, redan var förhållandevis litet. Urvalet föll därmed bort, och samtliga ärenden kom att ingå. En del av uppföljningsarbetet kom också av detta skäl att ägnas åt ett slags motiverande arbete gentemot familjerätternas chefer och personal, med syfte att antalet ärenden där man prövar Konflikt och försoning ska öka framöver (till förmån för möjlig kommande utvärdering). Det sätt på vilket den aktuella uppföljningen har genomförts utgår således från antalet befintliga ärenden. Det är därmed inte fråga om en utvärdering i traditionell mening (jmf Karlsson Vestman 2011), därtill är materialet alltför litet. På den teoretiska nivån kan uppföljningens inriktning beskrivas som en kombination av behovsinriktad/belysande och process/deltagarinriktad uppföljning (Karlsson Vestman 2011). Eftersom Konflikt och försoning framhåller barnets bästa som huvudsakligt fokus, är barnets bästa även givet fokus i uppföljningen. Uppföljningen startade i september 2011 med sonderande möten med personal och chefer vid de aktuella familjerätterna. Det första mötet hölls med familjerätterna i de kommuner som ingår i Nacka Tingsrätts område; Tyresö, Värmdö och Nacka. Förutom jag själv var tretton personer närvarande; chef och tre familjerättssekreterare från Tyresö, chef och tre familjerättssekreterare från Värmdö, samt chef och fyra familjerättssekreterare från Nacka. Nästa möte hölls med Haninge Familjerätt (chef plus sex fr-sekreterare), och det följande med Botkyrka Familjerätt (chef plus fem fr-sekreterare). Slutligen mötte jag Södertälje Familjerätt (chef plus sex fr-sekreterare) samt Huddinge Familjerätt (chef plus sex fr-sekreterare). Mötena syftade till att jag skulle få möjlighet att presentera mig och den förestående uppföljningen, att jag skulle få upplysningar kring aktuella ärenden, samt att familjerättssekreterarna skulle få möjlighet att ställa frågor. Som nämnts fick dessa möten också en motiverande funktion främst genom att själva diskussionen aktualiserade prövandet av modellen vilket var viktigt eftersom det alltmer framkom att man upplevde att intresset för att använda Konflikt och försoning börjat falna då inga nya ärenden tillkom. Vid dessa möten bokades även nya tillfällen med aktuella fr-sekreterare det vill säga de som haft, eller höll på med, ärenden där modellen användes för närmare intervju. Vid de påföljande intervjuerna användes intervjuguider med övergripande generella frågor (se bilaga). Familjerättssekreterarna intervjuades face to face ; de hade i förväg fått intervjuguiden tillsänd, och samtalet bandades. De fick dels svara på frågor om sina egna erfarenheter av projektet och av att arbeta med Konflikt och försoning, dels beskriva den aktuella familjen, samt hur Konflikt och försoning fungerat i relation till just denna familjs problematik. 15

16 I denna rapport beskrivs sålunda fr-sekreterarnas samlade erfarenheter av att ha arbetat med modellen. Övergripande frågeställningar I projektplanen för Södertörnsprojektet ( ) anges att de arbetsformer, som prövades inom det tidigare Stockholmsprojektet, innebar ett fördjupat barnperspektiv, ett ökat inslag av behandling, och en ny samverkan mellan familjerätt och tingsrätt. Frågan är om, eller på vilket sätt, dessa övergripande tre punkter som kan förstås som önskvärda resultat även återfinns i Södertörnskommunerna; främst vad gäller arbetsformen Konflikt och försoning? Barnperspektiv Syftet med metodutvecklingen inom de aktuella verksamheterna uppges i projektplanen vara att på sikt, genom tidiga insatser i separationsprocessen mellan föräldrarna, kunna förebygga det lidande som en vårdnadskonflikt orsakar barnet. På vilket sätt har arbetsformen Konflikt och försoning varit verksam här? Har man kommit in tillräckligt tidigt i processen för att man ska kunna tala om förebyggande? I annat fall; har man kunnat minska (risken för) negativa konsekvenser för barnet genom modellen Konflikt och försoning? Ovanstående syftesformulering i projektplanen utgår från att man genom modellen antas stärka fokus på barnperspektivet (barnets bästa), så som det exempelvis definieras av Barnombudsmannen (2003). Frågan är här på vilket sätt barnperspektivet visar sig i uppföljningens intervjuer med fr-sekreterare. Intervention (behandling) Det ökade inslaget av behandling, ett önskat resultat i projektplanen, kan på ett kanske bättre sätt beskrivas som intensifierat familjearbete, eller ökad intervention, i vad familjerätten de facto gör, relaterat till den aktuella familjen (detta då man inom Konflikt och försoning vanligen avhåller sig från det som inom socialtjänsten benämns familjebehandling ). Projektplanen anger att Konflikt och försoning tillhandahåller stora möjligheter att individualisera insatserna utifrån behovet i varje familj. Individualisering och flexibilitet anses öka motivationen hos föräldrar i de svåraste konflikterna att ta emot hjälp, då många familjer inte antas klara av detta genom metoder som präglas av alltför fasta ramar. Frågan här är vad interventionen inom Konflikt och försoning har bestått i, och vari dess individualisering och flexibilitet ligger. Vidare anges i projektplanen att man önskar söka hållbara samarbetslösningar mellan separerade föräldrar. Vad visar intervjuerna i den frågan? Samverkan Slutligen; i projektplanen hänvisas till Rejmer (2003) som konstaterar att eftersom föräldrar som utvecklar svåra vårdnadskonflikter ofta tillhör utsatta grupper i samhället 16

17 även på andra sätt, kan barnen komma att utredas av många olika tjänstemän från olika verksamheter (såsom utredning enligt SoL 11:1). De många myndighetspersonerna förblir vanligen anonyma för barnen, dess funktioner blir svåra att särskilja, och de ger inte det stöd som barnen behöver. Det anses därför vara angeläget med ökat samarbete mellan familjerätt och andra enheter så att barnen slipper utsättas för många, och inte sällan samtidiga, utredningar. Metodutvecklingen inom familjerättens arbete beskrivs därmed i projektplanen ha dubbla syften; dels att öka föräldrarnas förmåga till samarbete kring barnet, och dels att öka samarbetet mellan de olika myndigheter som möter dessa familjer. Modellen Konflikt och försoning kan sägas förutsätta en ökad samverkan mellan familjerätt och tingsrätt. Vilka erfarenheter från det området uttrycks i intervjumaterialet? Har man kunnat begränsa barnets antagna stora antal möten med olika myndighetspersoner, vilket anges som önskvärt i projektplanen? RESULTAT Tolv ärenden Våren 2011 anmäldes, till projektgruppen, tolv ärenden från de tre tingsrätterna, där Konflikt och försoning hade använts, eller skulle komma att användas. Sex av dem kom från Södertörns TR, tre från Nacka TR och tre från Södertälje TR. Hösten 2011 reviderades uppgifterna något; vissa ärenden hade förhindrats av olika omständigheter (såsom förväntad brottmålsdom, dödsfall, etc), andra hade tillkommit. Under uppföljningen (till och med ) fastställdes antalet till tretton; nio avslutade, tre pågående, och ett planerat. Tolv ärenden kom sedermera att ingå uppföljningen; fem från Södertörns TR, fyra från Nacka TR och tre från Södertälje TR: Avslutade Pågående Planerade TR SÖDERTÖRN Botkyrka I Haninge I (I) Huddinge II I TR NACKA Nacka II Värmdö I Tyresö I TR SÖDERTÄLJE Södertälje II I 17

18 Sjutton familjerättssekreterare Sammanlagt intervjuades sjutton familjerättssekreterare som arbetat med avslutade och pågående ärenden. I de flesta fall (nio stycken) har fr-sekreterarna arbetat två och två, med den ena som huvudansvarig. Samtliga sjutton fr-sekreterare är socionomer, och de har erfarenhet från arbete i familjerätten i varierad utsträckning; från 3,5 och upp till tjugo års tid. De som arbetat kortare tid i familjerätt har i gengäld lång erfarenhet från arbete inom socialtjänsten generellt. Fr-sekreterarnas respektive utbildning i Konflikt och försoning har erhållits genom projektet, men några av dem uppger även utbildning i fördjupat samarbetssamtal, besök i Trondheim, efter att ha följt projektet i Stockholm och sett den norska filmen om modellen. För många har deras ärende varit det första där man arbetat med Konflikt och försoning i kommunen, och i flertalet fall har det också varit det första för rådmannen i respektive tingsrätt (sammantaget har minst nio 6 olika rådmän har varit ansvariga i tolv olika ärenden). Familjernas situation De familjer som aktualiseras för modellen Konflikt och försoning härrör från stämningsärenden inkomna till tingsrätten. Som framgått handlar stämningsärendena i det här sammanhanget om separerade föräldrar som inte kommer överens om vårdnad, boende och/eller umgänge rörande barnen. Av de aktuella ärendena handlar två om vårdnad, ett om boende, fyra om umgänge, ett om vårdnad/boende, ett om vårdnad/umgänge, och två om boende/umgänge (varav ett av dem dock möjligen även vårdnad). (I ett ärende finns ingen uppgift.) I de två vårdnadsfallen, samt i fallen med vårdnad/boende och vårdnad/umgänge, är det mamman som inledningsvis stämmer pappan i syfte att få ensam vårdnad (och, i de två senare fallen, hela boendet respektive minskat umgänge). I tre av de fyra umgängesfallen, är det däremot pappan som inledningsvis stämmer mamman i syfte att få (mer) umgänge. Nedan presenteras kort ett urval av familjerna och deras beskrivna situation: Två barn, 8 och 9 år. Mamman ensam vårdnadshavare efter tidigare anklagelser om misshandel riktade mot pappan. Pappan har nu frikänts, och vill ha ökat umgänge (i förlängningen växelvis boende och gemensam vårdnad). Ömsesidiga anklagelser föräldrarna emellan om neuropsykiatriska diagnoser. Barnen har psykologintyg som säger att de inte bör träffa pappan. Båda föräldrarna är socioekonomiskt välbeställda. 6 Minst nio, här saknas uppgifter i en del fall. 18

19 Tre barn, varav två med olika funktionella/medicinska svårigheter. Gemensam vårdnad med boende hos mamman och helgumgänge med pappan. Pappan har dock svårt att tillgodose barnens behov. Mamman behöver stort stöd för att kunna ta hand om barnen, till exempel särskild avlastning genom socialtjänsten. Pappan säger nej till detta, och mamman söker ensam vårdnad för att själv kunna begära hjälp för barnen. Två barn, 7 och 9 år. Gemensam vårdnad, med boende hos mamman och helgumgänge med pappan. Mamman oroas över barnens situation i pappans nya familj. Vill ha ensam vårdnad, samt inskränka umgänget, vilket pappan inte accepterar. Långvarig konflikt, stort misstroende föräldrarna emellan. Familjen känd av socialtjänsten sedan sex år tillbaka. Ett tonårsbarn med psykosocial problematik. Gemensam vårdnad, med boende hos mamman. Pappan vill ha hela boendet, då det visat sig fungera bättre hos honom än hos mamman, som anses ge barnet alltför stora friheter. Familjen har varit ständigt återkommande inom socialtjänsten under mycket lång tid. Ett barn, 9 år. Gemensam vårdnad och växelvis boende. Både barnet och föräldrarna har funktionella svårigheter. Då mamman har en ny man, med missbruksproblem, vill barnet inte träffa henne, utan har kommit att bo heltid hos pappan. Pappan vill ha situationen (vårdnad/boende/umgänge) reglerad i tingsrätten. Familjen är känd av socialtjänsten sedan tidigare. Ett barn, 5 år. Mamman vill ha ensam vårdnad, hela boendet, och bo kvar i det tidigare gemensamma huset. Pappan vill ha gemensam vårdnad, samt även han hela boendet, och bo kvar i huset. Konflikten är främst en ekonomisk fråga, då mamman är ekonomiskt beroende av pappan. Tre barn, varav ett med funktionsnedsättning. Gemensam vårdnad, med boende hos mamman, och umgänge med pappan varannan vecka. Mamman stämmer pappan för att det tänkta umgänget inte fungerat; mycket på grund av att barnen fått för stort inflytande ( spelat ut föräldrarna mot varandra ). Föräldrarna hade länge försökt att lösa sin konflikt, utan att lyckas. De aktuella familjerna uppvisar stor variation med avseende på vad som kan förstås vara själva kärnan i deras respektive konflikt. Ofta handlar det om relativt jämstarka föräldrar som hårdnackat strider genom ömsesidiga anklagelser om den andres oförmåga eller 19

20 skadande inverkan vad gäller att ta hand om de gemensamma barnen. I minst tre av de tolv fallen framstår någon eller båda föräldrarna som av något skäl sviktande i sin föräldraroll och omsorgsförmåga. I ett par fall finns reella förhållanden som försvårar den önskade lösningen, såsom alltför långt avstånd mellan föräldrarnas bostadsorter, eller olöst ekonomisk situation (kombinerat med beroendesituation för den ena parten) rörande den tidigare gemensamma bostaden. Lämpliga familjer? I intervjuerna med familjerättssekreterarna talas det om familjer som uppfyller kriterierna för att bli projektmål, och få pröva modellen Konflikt och försoning. Endast i ett fåtal fall har man arbetat med familjer där det finns större inslag av missbruk och/eller våld; endast i något fall har föräldrarna funktionsnedsättning; och i ett par fall kan föräldrarnas kulturella ursprung ses som betydelsefull för konflikten. Sådana faktorer uppges annars vara vanligt förekommande i familjer med långvariga vårdnadstvister (jmf Gabrielsson 2011). I det här projektet har emellertid familjer som omfattats av dessa förhållanden tänkts bort då man diskuterat vilken typ av ärende modellen skulle kunna vara verksam för. De önskade familjerna kan därför beskrivas som fristående från dokumenterade pålagor i form av psykisk sjukdom, missbruk, våld och skyddsbehov. Vad gäller våld säger en fr-sekreterare att man vill ju inte sitta vid en förhandling och känna att kvinnan /.../ inte vågar gå emot. En annan säger att man aldrig kan förutse vilken familj modellen skulle passa på, och att har man barn tillsammans måste man hitta nåt sätt, Kanske misshandlade kvinnor skulle känna sig tvingade till kontakt med pappan, men även det skulle nog gå. En fr-sekreterare uttrycker det som att modellen är bra för ärenden där föräldrarna är jämbördiga, där den ena inte är i underläge, och där båda är lämpliga för barnet. Ytterligare en säger att Konflikt och försoning lämpar sig för föräldrar som kan bestämma. En tredje menar att hon vill ha ärenden som handlar just om konflikten, för det är den man kan jobba med. En annan dimension som kommer fram i intervjuerna angående vilken typ av ärende som Konflikt och försoning lämpar sig för, handlar om när i processen modellen kan eller bör introduceras. Vissa fr-sekreterare menar att de vill komma in så tidigt som möjligt med sitt arbete; här antar man att konflikten annars har hunnit cementerats, vilket skulle försvåra arbetet. Andra beskriver de för modellen mest passande familjerna som sådana som är kända av socialtjänsten, där det tidigare gjorts utredningar, och där dessa inte har lett till någon hållbar lösning. En familj beskrivs till exempel som att dom uppfyllde kriterierna, dom hade kommit tillbaka efter en vårdnadsutredning /.../ och man såg ingen poäng med att göra en ny. Det innebär att modellen i sådana fall inte introduceras förrän efter det att konflikten pågått en längre tid. Slutligen menar en fr-sekreterare att modellen passar för alla typer av ärenden/familjer där man vill pröva någonting nytt: Det aktuella ärendet innehåller många av dom ingredienser som man säger att Konflikt och försonings-ärenden inte ska ha. Men det är ju inte så ovanligt att familjerna vi får hit ser ut så. Dom andra, vanliga familjerna har gått i samarbetssamtal, och kunnat lösa sin konflikt den vägen. 20

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund och tendenser Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Vårdnad, boende och umgänge - Uppföljning av ändringar i föräldrabalken - Meddelande 2001: 30 502-8004-01 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten för

Läs mer

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2001-01-18 Dnr 556-2000 Sid 1 (5) I samband med en tvist angående vårdnad om barn anordnade socialförvaltningen s.k. samarbetssamtal. Fråga om den som hade

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-14 Dnr: 2013/428-IFN-724 Bengt von Euler-Chelpin - pgbe02 E-post: bengt.von.euler-chelpin@vasteras.

Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-14 Dnr: 2013/428-IFN-724 Bengt von Euler-Chelpin - pgbe02 E-post: bengt.von.euler-chelpin@vasteras. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-14 Dnr: 2013/428-IFN-724 Bengt von Euler-Chelpin - pgbe02 E-post: bengt.von.euler-chelpin@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Utredningen blev klar och gavs in till Tierps tingsrätt i mars 2004. Inledningsvis inhämtades en kopia av vårdnadsutredningen.

Utredningen blev klar och gavs in till Tierps tingsrätt i mars 2004. Inledningsvis inhämtades en kopia av vårdnadsutredningen. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-02-13 Dnr 5080-2004 Sid 1 (5) Fråga bl.a. om dokumentationsplikten i ett ärende rörande en vårdnadsutredning när socialnämnden hade gett en utomstående

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Direktiv till ny vårdnadsutredning

Direktiv till ny vårdnadsutredning MansFamiljejour.se PappaBarn.se Pappamanualen.se 2013-12- 08 Regeringskansliet Att. Helen Corell 103 33 Stockholm Direktiv till ny vårdnadsutredning Det har kommit till vår kännedom att Du håller på med

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? vårdnad, boende och umgänge barns behov i olika åldrar Det är viktigt att båda föräldrarna gör sitt bästa för att en separation och tiden därefter blir så skonsam

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Familjerätt. Kommunernas arbete med umgängestöd

Familjerätt. Kommunernas arbete med umgängestöd Familjerätt Kommunernas arbete med umgängestöd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Oskar Söderberg Advokatfirman Per Nyberg AB Rådhusesplanaden 7 A 903 28

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Som skäl för beslutet anförde tingsrätten bl.a. följande.

Som skäl för beslutet anförde tingsrätten bl.a. följande. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2003-02-26 Dnr 1341-2001 Sid 1 (6) Beslut angående tillämpningen av 6 LVU, fråga bl.a. om socialtjänsten genom beslut om omedelbart omhändertagande avsett

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge RAPPORT Vårdnad, boende och umgänge 2000 Sociala enheten 2000-10-02 Vårdnad, boende och umgänge Den ändrade lagstiftningens effekter på det familjerättsliga arbetet LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Kritik mot Individ- och familjeomsorgsnämnden i Kungsbacka kommun för att en förälder inte erbjöds tillfälle att delta i en barnavårdsutredning

Kritik mot Individ- och familjeomsorgsnämnden i Kungsbacka kommun för att en förälder inte erbjöds tillfälle att delta i en barnavårdsutredning BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2015-01-22 Dnr 2653-2013 Sid 1 (8) Kritik mot Individ- och familjeomsorgsnämnden i Kungsbacka kommun för att en förälder inte erbjöds tillfälle att delta

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

1(12) Myndighetsbeslut - Familjerätt. Styrdokument

1(12) Myndighetsbeslut - Familjerätt. Styrdokument 1(12) Myndighetsbeslut - Familjerätt Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-12-02 Dokumentansvarig 1:e socialsekreterare, Anita Eklund Reviderad 3(12) Innehållsförteckning

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Meddelandeblad. Nya vårdnadsregler. Några nyheter. Mottagare: Socialnämnder, länsstyrelser m.fl. Juni 2006

Meddelandeblad. Nya vårdnadsregler. Några nyheter. Mottagare: Socialnämnder, länsstyrelser m.fl. Juni 2006 Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, länsstyrelser m.fl. Juni 2006 Nya vårdnadsregler Från och med den 1 juli 2006 gäller nya regler rörande vårdnad, boende och umgänge. Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Vårdnad, boende, umgänge och namn

Vårdnad, boende, umgänge och namn Vårdnad, boende, umgänge och namn Reviderade riktlinjer för handläggning av enskilda ärenden enligt Föräldrabalken, Namnlagen m.m. antagna av kommunfullmäktige i Stockholm 2012-10-15. stockholm.se Riktlinjer

Läs mer

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Katarina Eriksson Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Ämnesområde: Familjerätt HT 2003 Innehåll

Läs mer

Rutiner vid placering och omplacering vid förskola och pedagogisk omsorg

Rutiner vid placering och omplacering vid förskola och pedagogisk omsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-01-19 FSN-2014/713.601 1 (3) HANDLÄGGARE Berwing, Sandra 08-535 360 76 Sandra.berwing@huddinge.se Förskolenämnden Rutiner vid placering och omplacering vid förskola

Läs mer

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A KAMMARRÄTTEN F\ fmv /f D U IVl Avdelnings 2011-11-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 235441 Sida l (5) KLAGANDE Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1 Promemoria 2015-05-18 S2015/3723/FST Socialdepartementet Förslag till införande av en ny placeringsform för barn och unga (stödboende) i socialtjänstlagen (2001:453) Författningsförslag Härigenom föreskrivs

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Peter Wanhainen Box 22554 104 22 Stockholm 2. Södermalms stadsdelsnämnd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2006 T 308-05 KLAGANDE LS Ombud: Advokat GH MOTPART MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat YB SAKEN Vårdnad ÖVERKLAGADE

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt? Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a Är det möjligt? Anna Kaldal Docent, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Föräldrabalken och den sociala barnavården

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 november 2013 T 3506-12 KLAGANDE OCH MOTPART 1. NA 2. LA 3. VA Ställföreträdare för 1 3: HA Ombud för 1 3: Advokat EM KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

DOKUMENTHANTERINGSPLAN FÖR NACKA KOMMUN Familjerätten, Indvid- och familjeomsorg, barn och unga Beslutad: Social- och äldrenämnden 2011,?

DOKUMENTHANTERINGSPLAN FÖR NACKA KOMMUN Familjerätten, Indvid- och familjeomsorg, barn och unga Beslutad: Social- och äldrenämnden 2011,? Utskrift: 20111207 Familjerätten, Indvid och familjeomsorg, barn och unga Beslutad: Social och äldrenämnden 2011,? SÄN 2011/252 20111117 Handlingstyp Medium Sorterings Begäran om upplysningar enl. 6:20

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer