Young People from a Public Care Background pathways to in Europe(YIPPEE)
|
|
- Ludvig Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Young People from a Public Care Background pathways to educa@on in Europe(YIPPEE) Ungdomar som varit placerade i familjehem eller på institution vägar till utbildning i fem europeiska länder Deltagare Fem länder: England, Danmark, Spanien, Sverige, Ungern Koordinatorer: Sonia Jackson, Claire Cameron, Thomas Coram Research Unit, London 1
2 Studiens syte: AW ökad kunskap om för unga som varit placerade i samhällets dygnsvård AW förändringar av policy och prak@k som kan aw flera unga som varit placerad i samhällets dygnsvård går högre utbildning Metod LiWeraturöversikt från alla fem länder Den gemensamma rapporten finns på hemsidan Sekundäranalys av na@onella data Kartläggning/undersökning av lokala myndigheters policy Intervjuer med åwa enhetschefer samt 111 telefonintervjuer Intervjuer 53 ungdomar översiktsintervju 33 ungdomar av dessa har intervjuats vid 9 unga män och 24 unga kvinnor 26 ungdomar intervjuades en andra gång 25 ungdomar kunde nämna någon som de själva anser hat betydelse för deras utbildningssitua@on dessa 25 intervjuades också 2
3 Resultat från databaser GOLD (Gothenburg Longitudinal Database) Här ingår alla födda , boende i Sverige vid 16 år UGU Utbildningsdatabas del av GOLD. 10 % av elever i en årskull svarar på frågor vart femte år Socialstyrelsens register över barn och ungdomar placerade i dygnsvård Socioekonomiska grupper Socioekonomisk grupp Ej placerade i dygnsvård (N= ) Placerade i dygnsvård (N=57 809) SOC SOC SOC Ingen informa@on 5 17 Total
4 Mera data av intresse: De flesta 43 % har varit placerade i vård vid 25 % har varit placerade vid minst 34 % av ej placerades föräldrar har mer än två års högskoleutbildning motsvarande siffra för placerades föräldrar är 16 % Resultat från grundskolan 14 % av placerade barn (ej placerade 3%) avbryter grundskolan 5 % av placerade barn (ej placerade 0,6%) lämnade grundskolan utan betyg i något ämne Betygsmedelvärdet för placerade barn var 24,9 (ej placerade 50,8) 4
5 Ämne Ej godkända i kärnämnena Svenska, Engelska, Matema@k Procent av ej placerade barn Procent av placerade barn Svenska 4 18 Engelska 6 24 Matema@k 7 28 En stor andel placerade barn går ut grundskolan utan godkända betyg i kärnämnena Betygsmedelvärde i ålder vid första placering (Siffran 0 representerar här barn och ungdomar som varit placerade 1 30 dagar: betygsmedelvärde 30,1) 5
6 Betygsmedelvärde i antal placeringar (Siffran 0 representerar här barn och ungdomar som varit placerade 1 30 dagar, betygsmedelvärde 30,1) Betygsmedelvärde i placeringens längd (Siffran 0 representerar här barn och ungdomar som varit placerade 1 30 dagar) 6
7 Vilka gymnasieprogram väljer placerade ungdomar? Program Procent av ej placerade ungdomar (N= ) Procent av placerade ungdomar (N= ) Natur 20 7 Samhäll/Hum Yrkesinriktade program Individuella programmet 4 20 Ej möjliga aw kategorisera 4 3 Total Hur många går ut gymnasiet? Procent av ej placerade ungdomar (N= ) Går ej ut gymnasiet Går ut gymnasiet Total Procent av placerade ungdomar (N=57 809) 60 procent av de ungdomar som varit placerade i samhällets dygnsvård går inte ut gymnasiet 7
8 Universitet och högskola 13 % av kvinnor och män varit placerade i dygnsvård har registrerats vid universitet/högskola (41 % av ej placerade) Intervjugruppen 33 ungdomar i åldrarna 21 år 9 män och 24 kvinnor Alla hade goda studieförutsäwningar : minst avslutad grundskola med godkänt i svenska, engelska, matema@k... utom 2 som var inställda på aw snart bli behöriga för gymnasiet 25 födda i Sverige, 8 i annat land 14 mödrar och fäder födda i annat land 29 svenska medborgare 2 EU medborgare 2 med uppehålls@llstånd 8
9 Placeringar Ålder vid första placering Antal placeringar Ålder Antal ungdomar Antal placeringar Antal ungdomar Ingen info 2 Totalt Ingen info 3 Totalt 33 Skolkompetens vid första respekqve andra intervjun Behörig för gymnasiet vid 16 år Behörig för gymnasiet efter 16 år Har fullföljt gymnasiet i normal takt Har fullföljt gymnasiet men senare Universitetsstudier Intervju Intervju Vid den första intervjun var en person inte helt klar med grundskolan och 4 läste på gymnasienivå. Vid den andra intervjun läste 1 person foroarande på gymnasiet medan 4 läste på komvux och 2 på folkhögskola. 9
10 De 7 som studerar vid universitet vid intervju 2 6 gick raka vägen genom grundskola och gymnasium 6 kunde föreslå en betydelsefull vuxen Alla födda i Sverige 6 är flickor Ekonomi De flesta av ungdomarna hade erfarenheter av ekonomiska problem och dåligt boende De flesta har också liten eller ingen sin biologiska familj AW låna pengar, mycket pengar, för aw studera är i det perspek@vet ew stort steg aw ta Ungdomarna hamnar i kläm mellan kraven på formell kompetens för aw få jobb och behovet av kontroll och trygghet när det gäller boende och ekonomi 10
11 De biologiska familjerna, generellt Många unga mammor med många problem, som psykisk sjukdom, missbruk, arbetslöshet Frånvarande fäder Dödsfall Föräldrar med begränsad utbildning Vardagsliv som inte fungerade, bristande stöd för skolarbetet Alloör stort ansvar, och känslomässigt. Också kompetens UtsaWhet Fargdom Hemmet som broms Jag har hat läw för mig i skolan. Jag har aldrig hat några problem i skolan. Det var mer mamma som Hon ville ha oss hemma, hon ville ha sällskap. Så hon var mer Åh du är lite varm i dag du kanske skall stanna hemma och (Eva) 11
12 UtsaWhet Jag har en familj. Min mamma var inte sån, vad skall man säga familjemänniska. Jag tog hand om mig själv så gow jag kunde. Jag gjorde det väl inte jäwebra men (Simone) Skolerfarenheter Långa perioder av frånvaro: 15 unga (av 33) borta mer än 3 månader, 6 unga mer än 12 månader Skolbyten: 8 har byw skola 6 eller fler gånger 8 byten) 12
13 Skolan som fristad Social arena utbildning AW komma hemifrån Få vara normal Bli sedd av någon eller några vuxna Ha kamrater Hinder för fortsaw utbildning Känna sig maktlös, inte förstå vad som händer AW inte bli sedd Mobbning FlyWningar och skolbyte Ohälsa Tjafs mellan skola och socialtjänst Fargdom Utslängd vid 18/19 Ovilja aw skuldsäwa sig Ensamhet 13
14 Möjliggörare Se sig som lärande och kapabel En vilja aw bryta siw sociala arv Vilja aw hjälpa andra, använda egna erfarenheter Uppmuntran och stöd från uppväxoamilj, släkt, vänner, partners Stöd i skolan, respekoullt bemöw Bli sedd Stödjande system; forstsaw stöd eter 18/19 eter svårigheter Ekonomi och prak@skt stöd Vilja aw bryta det sociala arvet Jag tror aw det är min egen beslutsamhet. Jag menar, hallå, jag vill inte bli jag har en moster som är knarkare och alkoholist. Jag vill inte bli som henne. Jag har en morbror som är ex knarkare, en farmor som är alkoholist och två andra farbröder som är kriminella och kvinnomisshandlare och Gud vet vad. Jag vill inte bli som dem. Så det var e+ skäl 0ll a+ du ville något annat? Ja, jag ville lyckas där alla andra i min familj har misslyckats, så aw säga. Det är samma sak med aw alla i min familj har fåw barn väldigt unga. Och jag hade följt i deras spår hade jag hat ew barn nu. Men nej, jag skall få en karriär först (Asta) 14
15 Stöd från fosterfamiljen Ja, hon vet precis vad det handlar om. Och hon har hjälpt mig börja träna och hjälpt mig börja plugga. Hon hade kontakt med mina lärare för aw se aw jag gick, och aw jag stannade. Ja, hon har liksom koll på det. (Alma om sin fostermamma) Utbildningsvägar Tidiga avhopp: inte gåw ut grundskolan; alla placerade i tonåren, hälsoproblem, alla har långa frånvaroperioder, 3 unga SQckspår/försenad: klarat grundskolan men (ännu inte) gåw gymnasiet. Arbete, arbetslöshet, föräldraledighet, otast placerade 4 5 gånger, 5 har lång frånvaro, alla födda i Sverige, 2 var placerade före skolstart. 7 unga Komma Qllbaka: Aldrig börjat eller hoppat av gymnasiet men tagit upp studierna på Komvux eller folkhögskola. Färre placeringar (1 3) och endast en har lång frånvaro. 8 unga Raka spåret: Klarat grundskola och gymnasium, 7 går på universitetet de andra kan ansöka. 8 var placerade 1 gång, de övriga 2 4. Två placerade före skolstart. 7 hade längre frånvaroperioder. Ingen rapporterar hälsoproblem. 15 unga, varav 13 flickor och 12 familjehemsplacerade. 15 unga 15
16 Professionellas inställning och kompetens Fokus inställt på och känslor, inte på utbildning OTa låga förväntningar på placerade barns och ungas Omedvetenhet om utbildningens betydelse Exempel: byte av placering i slutet av terminen = inga betyg Oklara ansvarsfördelningar: Mellan skilda enheter i kommunen Mellan olika kommuner Samhället som förälder Utbildning en vik@g del av ungdomarnas fram@dsplaner Oro för aw ta studielån ew hinder. Minskar valmöjligheterna för denna grupp. välfärdsstaten placerade ungdomar som alla andra Förlängd ungdoms@d ungdomar är mera beroende av föräldrar gör denna grupp än mer sårbar Föga medvetenhet hos professionella om behov av stöd eter vårdens avslutande Situa@onen för ungdomar som varit placerade behöver mera uppmärksamhet 16
17 17
Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Läs merFrån något )ll någon. Framgångsfaktorer i Järvalärling
Från något )ll någon Framgångsfaktorer i Järvalärling Förberedelse inför examina)on Nu: kor
Läs mer#Reflektionsmaterial #pluggavidare
#Reflektionsmaterial #pluggavidare Vi vill skapa en positiv attityd till studier #pluggavidare är ett initiativ för att uppmuntra ungdomar att studera på en högre nivå. Vi har en vision om att fler ungdomar
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merYvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet
universitet Ingrid Höjer, Det stora problemet med familjehemsvården är att den inte ses som en permanent lösning på ett barns problem, och att den inte fungerar som en sådan. På många sätt är familjehemsvårdens
Läs merDen viktiga skolnärvaron
Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela
Läs merEn likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.
Läs merRapport om aktivitetsansvaret gällande ungdomar år i Sundbyberg
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Petra Wallin 2015-06-05 1 (5) Rapport om aktivitetsansvaret gällande ungdomar 16 20 år i Sundbyberg Kommunen har fram till och med december 201 haft skyldighet att, enligt
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merBirgitta Österberg. Studie- och yrkesvägledare. Tors fred
Birgitta Österberg Studie- och yrkesvägledare Tors fred 7.30 14.30 Tankar om valprocessen Vad gör jag? Gymnasievalet 2014/15 Vad händer framöver Gymnasieskola Information om gymnasievalet Dags att börja
Läs merRapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16 Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar
Läs merBarn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?
Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merUngas möte med socialtjänsten
Ungas möte med socialtjänsten Maria Thell Matilda Karlsson Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade liknande bakgrund och upplevelser. Tillsammans bestämde vi oss för att starta
Läs merUtbildning i Sverige, dag 2
Utbildning i Sverige, dag 2 Etablering När man inte varit i Sverige så länge. Steg 1: SFI och Sensus Yrkesliv SFI Sensus- Yrkesliv Praktik Efter Sensus? Steg 2: Arbete och studier (olika vägar) Förberedande
Läs merSysselsättning bland unga som omfattas av Kommunala aktivitetsansvaret
2018-04-16 Sysselsättning bland unga som omfattas av Kommunala aktivitetsansvaret Tyresö kommun Höstterminen 2017-vårterminen 2018 Sofia Lindgren, studie- och yrkesvägledare Kommunala aktivitetsansvaret
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs mer!"#$%&' 30/11 2012 GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström
!"#$%&' 30/11 2012 GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström 24% av Sveriges ungdomar har fyra år efter uppropet inte fått slutbetyg i gymnasiet.!"#$%&' !"#$%&' Elever som är 16 år eller äldre och
Läs merFörskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag
Läs merFramtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30
Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser
Läs merDet svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg
Det svåra samtalet A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg 180308 Allians light Redan vid handslaget I dörren på vägen ut Tredje
Läs merVarför föds det så få barn?
Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt
Läs merEn undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor. Detta är undersökning som vänder sig till samiska ungdomar från åk 6 till gymnasiet.
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs mersocialdemokraterna.se/dalarna
ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens
Läs merStockholms universitet Filosofiska ins4tu4onen Tidigare studenter, 2016
Stockholms universitet Filosofiska ins4tu4onen Tidigare studenter, 216 1 Innehåll Sammanfa7ning Om undersökningen Bakgrund och sy>e Genomförande Resultat Om respondenterna Studier och sysselsä7ning Ny7a
Läs merLyckliga familjen En film av Markus Andreasson
Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson En vägledning inför diskussioner kring Lyckliga familjen för dig som leder utbildningsgrupper för blivande familjehem eller handledningsgrupper för familjehem
Läs merGymnasiebehörighet 2018
Gymnasiebehörighet 2018 Statistisk analys för Askersunds kommun och rikets resultat årskurs 9 2019-01-16 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2018...3 2.1
Läs merHur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst
Valdemarsvik Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Hur startade projektet i Valdemarsvik Ingen eget gymnasium Liten kontroll Mycket pengar Dålig återkoppling
Läs merBarn med oro och rädsla i skolan
Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av
Läs merBilaga 2. Begrepp och definitionslista.
Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga
Läs merATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun
FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning
Läs merGymnasiebehörighet 2017
Gymnasiebehörighet 2017 Statistisk analys för Sjöängsskolans och rikets resultat årskurs 9 2018-02-21 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2017... 3 2.1 Gymnasiebehörighet...
Läs merHemmasittare Definitioner. Prevalens. Långvarig frånvaro åk 1-6 & 7-9. Förekomst av skolfrånvaro. Upprepad ströfrånvaro åk 1-6 & 7-9
Definitioner Hemmasittare VAD SÄGER FORSKNINGEN? Martin Karlberg Ogiltig frånvaro innebär att man uteblir från undervisningen utan att vara sjuk eller att ha annat giltigt skäl. Skolk innebär att man har
Läs merHälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,
Läs merHoppat av gymnasiet? Vi hjälper dig mellan 16 och 19 år utan skola och jobb
Hoppat av gymnasiet? Vi hjälper dig mellan 16 och 19 år utan skola och jobb Du som är 16-19 år och inte går i skolan eller jobbar är välkommen till oss! Du kan få vägledning mot studier, praktik, jobb
Läs merFamiljehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.
Frågeformulär 2005 Datum Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem. Familjehemskonsulenterna behöver ha ditt svar senast tre dagar före djupsamtalet. Namn 1 Anledning
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merBRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)
BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är
Läs merSvenska. Välkommen till Luleå gymnasieskola
Svenska Välkommen till Luleå gymnasieskola 1. Luleå gymnasieskola med kunskap och framtidstro i centrum Vår skola är en av Sveriges största med ungefär 2 400 elever. Skolan består av fem kvarter: Hackspetten,
Läs merÖversyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag
Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.
Läs merEn beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008
Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och
Läs merKOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR
KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-20 ÅR Halvårsrapport januari 2014 Datum: 2014-01-20 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Innehållsförteckning 1 Det kommunala informationsansvaret
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merHavererat föräldraskap
Havererat föräldraskap - när missbruk och/eller psykiskt ohälsa allvarligt skadar föräldraförmågan Vi kallar oss maskrosföräldrar Framtidsverkstäder för och av föräldrar med egen erfarenhet av havererat
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merRedovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merVänd frånvaro till närvaro
Vänd frånvaro till närvaro På väg med gemensam kraft! Malin Gren Landell leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr www.sou.gov.se/ Utredningens direktiv Kartlägga långvarig och ofta återkommande, såväl giltig
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013
Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merEn modell för avslutandet av familjehemsvården
En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta
Läs merLättläst om studiemedel
Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16
Läs merVad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?
@ungdomsb Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? Intresse för ämnesinriktningen Att det ger många valmöjligheter efter gymnasiet Att det ger kunskaper jag tror jag behöver i framtiden
Läs merKronisk sjukdom hos ungdomar
Kronisk sjukdom hos ungdomar Kronisk sjukdom hos ungdom Antalet s4ger i takt med medicinsk utveckling! Utmaning för pa4ent, vårdpersonal, anhöriga, skola De flesta kroniska sjukdomar hos ungdomar går inte
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merVad tycker du om skolan?
Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka
Läs merAtt höra eller nästan inte höra
Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt
Läs merLättläst om svenskt studiestöd
Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8
Läs merEn beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans
Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merVÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Läs mer1. Backaskolan Handlingsplan vid frånvaro
1. Backaskolan Handlingsplan vid frånvaro Fastställd av styrelsen 20160215 Frånvaro från skolan är ofta ett tecken på ohälsa, som kan bero på brister i skolmiljön, dåliga relationer med kamrater eller
Läs merMen du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags
SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt
Läs merNärståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.
Närstående är ett samlingsbegrepp för de personer som brukaren anser sig ha en nära relation till. De kan vara familjemedlemmar eller andra betydelsefulla och nära personer. Det är inte de professionella,
Läs merForssa BK Dalkurd FF
Dalkurd FF Ungdom Förväntningar på dig som spelare Säsongen 2018 - 2 - Att vara del av Dalkurd FF/: Vi vill bedriva en målinriktad fotbollsutbildning med långsiktig och individuell planering. Vi vill värna
Läs merNärvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro
Närvaro i skolan - och handlingsplan för ogiltig frånvaro Att främja närvaro i skolan Främst handlar skolnärvaro om barns och ungdomars rätt till utbildning och Att barn och ungdomar går ut grundskolan
Läs merBARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merNyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk
Nyanlända barn i Stockholms skolor Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk 1 Den svenska skolans värdegrund Den svenska skolan vilar på demokratiska värden. Skolan
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:
Läs merMaskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk
Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk Medverkande Therése Eriksson - grundare och utvecklingschef Maskrosbarn Maskrosbarns vision Maskrosbarn verkar för att ge ungdomar som växer upp med
Läs merSamverkansprojekt i Husie. Cecilia Ljung Ulrika Lindström
CAP-i-skolan Samverkansprojekt i Husie Cecilia Ljung Ulrika Lindström CAP (Children Are People) Ett pedagogiskt stöd- och utbildningsprogram för r barn och ungdomar till föräldrar f med känslomässig ssig
Läs merResursperspektiv inom den sociala barnavården
Resursperspektiv inom den sociala barnavården Hélène Lagerlöf Institutionen för socialt arbete Stockholms Universitet transport eller en helig stund, beror på hur man ser det -Eva Dahlgren Upplägg Olika
Läs merHur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Läs merKupolstudien.se. Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 7? Mamma. Pappa.
Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 7? Mamma Styvmamma Fostermamma Pappa Styvpappa Fosterpappa Annat, vad? 2. Vem bor du med under större delen
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merTillbaka (ll skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasi0ande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka (ll skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasi0ande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka (ll Skolan 2015 Hemmasi?are? - Defini(on - Forskning - Orsaker Vad kan vi göra? - Samverkan
Läs merFRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.
FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med
Läs merInsats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar
Insats våldsbejakande extremism reflektionsövningar från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innan du använder presentationen
Läs merAtt vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs mer+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska
Läs merKOMET för föräldrar Resultat av utvärdering av Kometutbildning
LUNDS KOMMUN Kultur & Fritid Martin Ekström Koordinator 046-356342 ATAD Prevention Center, Lund Alkohol, Tobak och Andra Droger www.droginfo.com 2006-09-06 KOMET för föräldrar Resultat av utvärdering av
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merBilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga
Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga 1. Kom ihåg att du måste fullfölja registreringen och komma till sista sidan för att dina svar ska sparas. Så länge du har uppe samma webbläsare så ligger dina
Läs merFör unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända
För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola
Läs merMÅLGRUPPSINVENTERING
Barn och Unga, Individ och familjeomsorgen 2014 2015-11-15, Beatrice Jacobsson, Sofie Stener ENS SYFTE OCH MÅL Syftet med målgruppsinventeringen är att få en bild av de - och unga som är aktuella på socialtjänstens
Läs merÅk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram
Gymnasieval Åk 9 18 Nationella program 5 Introduktions program 6 Högskoleförberedande program Högskoleexamen 12 Yrkesprogram Yrkesexamen Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion
Läs merGrundskolan och fritidshem
Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem
Läs merInsatser mot cannabis - 27 februari
Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter
Läs mer4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.
Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter
Läs merUtvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit
Läs merKK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan
GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6
Läs merIntervjustudie unga med ofullständig gymnasieutbildning
Inst. för tillämpad utbildningsvetenskap, Lena Lidström lena.lidstrom@edusci.umu.se Intervjustudie unga med ofullständig gymnasieutbildning Olika perspektiv på utanförskap, marginalisering och drop out
Läs merElever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013
PM Tyresö kommun 2013-10-11 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Marika Lyman Utredare 08-5782 91 53 marika.lyman@tyreso.se Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 Elever Enligt de
Läs merLösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.
Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi
Läs merProjektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.
Projektdesign Består av 3 delar: Utvärdering/ kartläggning Utveckling och implementering Uppföljning och utvärdering 1 Kartläggning Enkät till professionella Telefonintervju med föräldrar Webenkät till
Läs merKupolstudien.se + + Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 9? Mamma. Pappa.
Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 9? Mamma Styvmamma Fostermamma Pappa Styvpappa Fosterpappa Annat, vad? 2. Vem bor du med under större delen
Läs mer