Sveriges unika friskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges unika friskolor"

Transkript

1 Sveriges unika friskolor Jonas Hellman

2 Sveriges unika friskolor

3

4 Innehåll Förord Allt fler går i fristående skolor De fristående skolornas mångfald Nöjda föräldrar och lärare Konkurrens på svåra villkor Slutord Källor

5

6 Förord Sveriges utbud av fristående skolor är i många avseenden unikt. Även i andra länder finns det skolor som drivs av fristående aktörer, men oftast är det dyrt att välja dessa skolor. I Sverige har elever som går i fristående skolor rätt att ta med sig»sin» del av de resurser kommunen satsar på skolutbildning. Detta system ibland kallat för»skolpeng» gör det möjligt också för vanliga familjer att välja någon annan skola än de som kommunen driver. Sedan»skolpengen» infördes har det skett en spännande utveckling inom utbildningsområdet. Möjligheten att starta fristående skolor har i praktiken öppnat ett nytt område för privat tjänsteproduktion. Under de senaste åren har det utvecklats nya utbildningstjänster som inte fanns tidigare. Betydelsen av dessa tjänster kommer att visa sig först på några års sikt. Det är knappast någon djärv gissning att en del av dagens relativt okända skolentreprenörer i framtiden kommer att bli kända företagarprofiler. Deras företag kommer med tiden att växa och utbilda allt fler. Klimatet för fristående skolor har troligtvis aldrig varit bättre. Men tyvärr finns det krafter som vill bromsa utvecklingen och begränsa valfriheten inom utbildningsområdet. Syftet med denna skrift är att öka kunskaperna om landets fristående skolor berätta hur de har uppkommit, vilka behov de fyller och varför de bör uppmuntras i stället för att motarbetas. Örjan Lenárd Almega Tjänsteföretagen Arne Mårtensson Arbetsgivarföreningen KFO Gert Assermark Friskolornas Riksförbund

7

8 1 Allt fler går i fristående skolor Valet av skola är viktigt Föräldrar med barn i fristående skolor har en sak gemensamt: De har alla gjort aktiva val. För att barnen ska hamna i en fristående skola krävs alltid en aktiv handling. Detta gäller oavsett om skolan är en förskola, grundskola eller gymnasieskola. Skälen till att man väljer just en fristående skola varierar. Ofta handlar det om att denna skola är mindre och erbjuder en lugnare arbetsmiljö än det kommunala alternativet. En del framhåller engagemanget från lärarnas sida och att barnen lär sig mer. Det kan också handla om att få tillgång till en utbildning som inte erbjuds av någon kommunal skola. För andra är det främst skolans läge som avgör. På orter där det finns flera skolor att välja mellan är valet av skola en stor sak. De flesta föräldrar lägger mycket tid på att söka information och jämföra olika skolor. De hör sig för med grannar och bekanta, besöker skolor och samtalar med skolpersonalen. Det som avgör beslutet är sällan om skolan är kommunal eller fristående, utan att man har kommit fram till att den är bäst barnet.

9 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 8 Kraftig ökning av antalet fristående skolor Antalet fristående skolor i Sverige har ökat kraftigt under de senaste 15 åren. En avgörande drivkraft är att skolorna efterfrågas av föräldrar, elever och lärare. De fristående skolorna tillgodoser behov som skolsystemet annars inte förmår att tillgodose. I dag går cirka elever i fristående grund- och gymnasieskolor och cirka elever i fristående förskolor. Detta kan jämföras med att det totalt finns närmare två miljoner barn och ungdomar i åldrarna 0 18 år. Att gå i en fristående skola är vanligare i vissa kommuner. I Täby utanför Stockholm går samtliga förskoleelever och var fjärde grundskoleelev i fristående skolor. Men i många av landets kommuner finns det fortfarande inga fristående alternativ inom skolområdet. De fristående grundskolorna är fler än de fristående gymnasieskolorna, men den andel av eleverna som går i en friskola är större på gymnasienivån. I några enstaka kommuner rör det sig om nästan var tredje gymnasieelev. I stora delar av landet är dock utbudet av fristående gymnasieskolor mycket begränsat. Fristående förskolor finns i fler kommuner än fristående grund- och gymnasieskolor. Enheterna är mindre; det krävs färre elever för att starta en fristående förskola.

10 A L L T F L E R G Å R I F R I S T Å E N D E S K O L O R Antal verksamma fristående grund- och gymnasieskolor Källa: Skolverket 9 Antal kommuner med friskolor Antal av landets totalt 290 kommuner där det finns fristående skolor. Fristående förskola Fristående grundskola Fristående gymnasieskola 226 kommuner 171 kommuner 80 kommuner Uppgifterna avser läsåret 2004/2005. Källa: Skolverket

11 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R Fristående skolor inget nytt fenomen Fristående skolor är inget nytt fenomen. När den obligatoriska skolan infördes i Sverige drevs en stor del av utbildningen i»enskild» regi. I början av 1900-talet startade många enskilda skolor i syfte att ge flickor utbildning. De statliga läroverken var på den tiden bara öppna för pojkar. I mitten av 1900-talet var storskalighet och enhetlighet på modet. Detta var industrialismens storhetstid års skolberedning var starkt präglad av tanken att införa en»enhetsskola» för alla barn. Under och 1970-talen försvann många enskilda skolor eller»privatskolor» som de också kallades. Uttrycket»fristående skolor» började användas först senare. 10 Antal barn i fristående förskolor Källa: Skolverket

12 A L L T F L E R G Å R I F R I S T Å E N D E S K O L O R Kärvt klimat på 1970-talet Allra kärvast var klimatet mot enskilda skolor på 1970-talet. Motviljan mot konkurrens inom skolområdet fanns i olika politiska läger. I en omröstning 1973 beslutade exempelvis kommunfullmäktige i Stockholm att dra in de kommunala bidragen till samtliga enskilda grundskolor i huvudstaden. Bara en skola skulle undantas från beslutet: Franska skolan. Röstfördelningen var till förmån för att dra in de enskilda skolornas bidrag. Flera borgerliga ledamöter röstade för socialdemokraternas förslag att dra in bidragen.»bibehållandet av de privata skolorna strider mot principen att alla människor ska ha lika möjlighet till utbildning», hette det i ett uttalande från Centerns ungdomsförbund efter beslutet. Pysslingen visar vägen Vändpunkten kom under 1980-talet. Ett viktigt frö såddes av Bert Levin och Thomas Berglund som startade den privata förskolan Pysslingen. Från politiskt håll mötte Pysslingen hårt motstånd.»privata daghem ska stoppas med alla medel», deklarerade den dåvarande socialdemokratiske socialministern Sten Andersson. Ett riksdagsbeslut togs om att daghem som drivs med»uppenbart vinstsyfte» inte skulle få statsbidrag. Lagen, vars syfte var att stoppa tillkomsten av privata daghem, kom att kallas»lex Pysslingen». Pysslingen fortsatte dock sin verksamhet och drev sex förskolor på arbetsledningsentreprenad Debatten bidrog till en mer positiv syn på privata alternativ inom barnomsorg och utbildning. Förnyare inom socialdemo- 11

13 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R kratin drev på för att partiet skulle överge sitt hårdnackade motstånd. I en uppmärksammad intervjubok förklarade den dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt att man inte bör se dogmatiskt på vem som är huvudman för barnomsorgen. Det viktiga är vilka tjänster som produceras, inte organisationsformen, framhöll Feldt. 12 Införandet av skolpengen Pysslingen inspirerade fler att försöka. Successivt tillkom nya privata alternativ inom områden som traditionellt hade dominerats av offentliga monopol. Trots oklara regler och politiskt motstånd kände flera skolentreprenörer att tiden var mogen för nytänkande. Under Göran Perssons tid som skolminister togs beslut om att underlätta för fristående grundskolor att få statsbidrag. Efter regeringsskiftet 1991 togs Lex Pysslingen bort och därmed blev det lättare att starta fristående förskolor. Den borgerliga regeringen införde rätten till en skolpeng för den som valde en fristående grund- eller gymnasieskola. Tanken med skolpengen är att elever som väljer en fristående skola ska ha rätt att ta med sig sin del av de kommunala skolresurserna. En förutsättning är dock att skolan är godkänd och följer uppsatta regler. Reformerna blev startskottet för den kraftiga ökning av antalet fristående skolor som därefter har skett. Eftersom anslagen till grundskolan varierar kraftigt mellan olika kommuner är det svårt att ha en enhetlig skolpeng i hela landet. I stället heter det att kommunen ska betala motsvarande det som en plats i den egna kommunala skolan kostar. Reglerna

14 A L L T F L E R G Å R I F R I S T Å E N D E S K O L O R för hur ersättningen ska räknas fram kan tolkas på olika sätt, vilket på många ställen leder till oenighet. Kommunerna har tolkningsföreträde och räknar i praktiken som de själva vill. Vissa kommuner ger ungefär samma bidrag till elever i friskolor som till eleverna i den egna kommunala skolan, medan andra kommuner gör allt för att hålla nere friskolornas bidrag. Principen att resurserna ska följa eleven har dock gjort det lättare att starta och driva fristående skolor. Sporrar till utveckling Skolpengen för grundskolan infördes läsåret 1992/93. Då gick cirka en procent av landets grundskoleelever i en fristående skola. I dag är andelen nästan sju procent. Andelen gymnasieelever i fristående skolor har ökat ännu mer, från mindre än en procent till nästan tolv procent. De fristående förskolorna fick också bättre villkor i början av 1990-talet. Men den fria etableringsrätt som var på förslag infördes aldrig. Fortfarande är det kommunen som bestämmer om en fristående förskola ska få tillstånd att starta. Det är också kommunen som beviljar bidrag och som utövar tillsyn över de fristående förskolornas verksamhet. Trots att flera försök har gjorts att försämra villkoren har antalet fristående skolor fortsatt att öka. Varje läsår startar ett stort antal nya. Några lägger också ner sin verksamhet, vilket oftast beror på resursbrist och sviktande elevunderlag. Från kommunalt håll framhålls ibland invändningen att det är svårt att planera långsiktigt när eleverna har möjlighet att byta skola. Motsvarande osäkerhet gäller förstås även för den 13

15 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R som driver en fristående skola. Om föräldrar och elever är missnöjda kan de byta skola och därmed försvinner också de kommunala bidragen. Detta är samtidigt en av grundtankarna bakom skolpengssystemet. Konkurrensen ska sporra till utveckling och göra skolorna mer lyhörda för föräldrarnas och elevernas önskemål. De fristående skolor som överlever är bara de som lyckas leva upp till föräldrarnas och elevernas som regel högt ställda förväntningar. Andelar av eleverna i fristående skolor Andelar av barnen/eleverna på olika utbildningsnivåer som går i en fristående skola. 14 Fristående förskola 16,7 % Fristående grundskola 6,8 % Fristående gymnasieskola 11,7 % Uppgifterna avser läsåret 2004/2005. Källa: Skolverket

16 A L L T F L E R G Å R I F R I S T Å E N D E S K O L O R Kommuner med fristående grund- eller gymnasieskolor Antalet fristående alternativ inom skolan Källa: Almega

17 16 K A P I T E L

18 2 De fristående skolornas mångfald Motiven för att starta fristående skolor Fristående skolor startas av olika skäl. Ibland handlar det om lärare som vill arbeta mer självständigt och förverkliga sina idéer. I några fall finns det en skolentreprenör som tror på en viss pedagogisk metod eller organisationsform. Det händer också att föräldrar går samman och ser till att det startas en skola i ett visst område eller med en viss inriktning. Ibland ombildas nedläggningshotade kommunala skolor till fristående skolor. För många är målet att skapa en skola som är bättre än den kommunala skolan. Exempelvis händer det att företag startar gymnasieskolor för att trygga sin kompetensförsörjning. Det finns fristående skolor i alla landsändar, men koncentrationen är störst kring storstäderna. De flesta av skolorna är små. Majoriteten av landets fristående grundskolor har färre än 100 elever. Olika inriktningar Bland dem som startar fristående skolor finns människor med skiftande politisk övertygelse, olika religion, helt olika syn på hur en skola bör organiseras och helt olika uppfattningar om

19 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R vilken pedagogisk metod som fungerar bäst. Skolverket gör följande kategorisering av de fristående grundskolorna: Fristående skolor med allmän inriktning. I dessa skolor är utbildningen upplagd på ungefär samma sätt som i en kommunal skola. Eleverna läser samma ämnen och följer samma timplan. Den stora skillnaden är att skolan har en annan huvudman än kommunen. Ofta innebär detta ett stort engagemang från skolledningens och personalens sida. De som driver skolan har som ambition att erbjuda en bra utbildning bättre än den som erbjuds i den kommunala skolan. 18 Fristående skolor med speciell pedagogik. Några exempel på pedagogiska inriktningar är Montessori, Waldorf, Freinet, Reggio Emilia och»i Ur och Skur». I dessa skolor bedrivs inte undervisningen på samma sätt som i en vanlig kommunal skola. Skolan har tillstånd att tillämpa sina egna pedagogiska metoder och behöver inte följa den timplan som annars gäller. I en montessoriskola finns exempelvis inget fast skolschema. Konfessionella skolor. Majoriteten av dessa skolor är kristna, men det finns även ett 15-tal muslimska och några enstaka judiska skolor. De konfessionella skolorna har krav på sig att den ordinarie undervisningen ska vara icke-konfessionell. Ofta bedrivs extraundervisning i ämnen som kristendom eller islam. Språkliga eller etniska skolor. Dessa skolor vänder sig till en viss etnisk folkgrupp, alternativt till dem som vill att deras barn ska lära sig ett visst språk. Exempelvis finns det flera sverigefinska skolor. Det finns också skolor där undervisningen bedrivs på engelska.

20 D E F R I S T Å E N D E S K O L O R N A S M Å N G F A L D Fristående skolor med speciell ämnesprofil. Exempel på sådana skolor är Fryxellska skolan i Västerås (musik och drama), Karl Johans skola i Örebro (sång och musik), Svettpärlan i Karlskrona (idrott och hälsa) och Alfaskolan i Solna (naturvetenskap). Övriga fristående skolor. De fristående skolor som inte går att inordna i någon av ovanstående kategorier, exempelvis skolor för elever med stora behov av särskilt stöd. Flest med allmän inriktning Den procentuella fördelningen mellan olika kategorier fristående skolor förändras över tiden. Under början av 1990-talet, när skolpengen just hade införts, startade många skolor med speciell pedagogik eller konfessionell inriktning. Under senare år har huvuddelen av ökningen utgjorts av fristående skolor med allmän inriktning. 19 Enligt Skolverket fördelar sig de fristående grundskolorna i dag så här: Allmän inriktning 38 % Speciell pedagogik 33 % Konfessionella 13 % Språkliga, etniska 5 % Speciell ämnesprofil 5 % Övriga 6 %

21 20 K A P I T E L

22 D E F R I S T Å E N D E S K O L O R N A S M Å N G F A L D Tre generationer av fristående skolor Många fristående skolor präglas av sin historik och den tidsanda som rådde när de startades. Det finns en grupp av äldre välrenommerade fristående skolor som genom åren har överlevt pedagogiska modetrender, regeländringar och politiska påtryckningar. Denna grupp är inte så stor men dit hör några av landets mest välkända skolor som Enskilda Gymnasiet i Stockholm, Bladins i Malmö och Ebba Petterssons Privatskola i Göteborg. I denna grupp ingår också ett antal äldre etniska och konfessionella skolor som Estniska skolan, Tyska skolan och S:t Eriks Katolska skola. Nästa generation av fristående skolor är de som startade sin verksamhet i samband med att reglerna ändrades i början av 1990-talet. Grundarna av dessa skolor tog chansen att starta en egen skola så fort det blev ekonomiskt genomförbart. De hade modet att starta tidigt och bryta ny mark, trots osäkra villkor. I denna grupp av skolor ingår många med speciell pedagogik, till exempel Montessori eller Waldorf. Där ingår också en hel del etniska och konfessionella skolor. Ett annat exempel är Drevdagens friskola, en skola som kommunen hade beslutat att lägga ner men som föräldrarna ville driva vidare. Under senare år har en tredje generation av fristående skolor dykt upp. Huvudmännen för dessa skolor tänker mer företagsmässigt. Oftast startar de skolor med allmän inriktning eller någon viss ämnesprofil. Till denna generation hör bland andra de skolor som drivs av Vittra Utbildning eller Kunskapsskolan. 21

23 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R Aktiebolag den vanligaste driftsformen De flesta äldre fristående skolor drivs av en stiftelse eller en förening. Orsaken är att det tidigare knappast var tänkbart att driva en skola i aktiebolagsform. Men bland de nya skolor som startar är det vanligare med aktiebolag. Enligt Friskolornas Riksförbund fördelar sig de fristående grundskolorna i dag på följande sätt vad gäller driftsformer: Aktiebolag 52 % Ideell förening 15 % Ekonomisk förening 14 % Stiftelse 14 % 22 Enskild firma 3 % Handelsbolag 1 % Övriga 1 % Valet av driftsform är en avvägning mellan demokratiskt inflytande, formella redovisningskrav, beslutssystem, ekonomisk risk med mera. Uppfattningarna varierar om vilken driftsform som är bäst. Företrädare för stiftelseskolor brukar framhålla att stiftelser till skillnad från aktiebolag inte styrs av något ekonomiskt vinstintresse. Aktiebolagsskolornas företrädare brukar i sin tur framhålla att ett aktiebolag ger större möjligheter till insyn än en stiftelse. Dessutom har aktiebolag smidigare beslutsregler som möjliggör större flexibilitet. Stiftelser är mer bevarande till sin natur.

24 D E F R I S T Å E N D E S K O L O R N A S M Å N G F A L D I aktiebolagsskolor har ägarna ofta en drivkraft att bygga ut verksamheten. Motsvarande drivkraft finns inte i stiftelseskolor. För en stiftelse är det i princip bara förknippat med risker att utöka elevantalet. Aktieutdelning en politisk stridsfråga För att kunna starta en fristående skola krävs ett startkapital. Stiftelser har ofta fått sitt kapital genom donationer. Den som har donerat får ingen avkastning på sina pengar. Idén med aktiebolag är att den som investerar ska ha chans att få avkastning. Därför är det som regel betydligt lättare för ett aktiebolag än för en stiftelse att få ihop kapital. Få företag hade startats om aktiebolagsformen inte fanns. En ekonomisk förening ska också tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. För att en fristående skola ska ha möjlighet att överleva ekonomiskt krävs att intäkterna är större än kostnaderna, alltså att skolan har ett positivt resultat. I första hand används detta resultat till återinvesteringar i lokaler, utrustning med mera. Först när dessa investeringar är gjorda kan utdelning för aktieägare eller föreningsmedlemmar komma ifråga. De flesta skolor som drivs i aktiebolagsform är små. Få har hittills klarat av att ge någon utdelning till sina aktieägare. En viss utdelning krävs för att investeringen inte ska ge sämre avkastning än att placera sitt kapital på ett vanligt bankkonto. Möjligheten att verksamheten i framtiden ska ge ett överskott är viktig för att ägarna ska vilja fortsätta att satsa på skolan. Vinstdrivande skolor är politiskt kontroversiella. Vissa politiker har flaggat för en»stopplag» som ska förhindra att fristående skolor ger utdelning till sina ägare. 23

25 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 24 Varför konfessionella skolor? Sverige har skrivit under internationella konventioner som säger att föräldrar har rätt att välja skola för sina barn enligt sin religiösa övertygelse. Fristående skolor får ha en konfessionell inriktning, men själva undervisningen måste vara icke-konfessionell. Elever som går i kristna eller muslimska skolor ska alltså få religionsundervisning på samma sätt som elever i andra skolor. Ingen grundskola oavsett inriktning får hoppa över exempelvis sexualkunskap eller Darwins utvecklingslära i undervisningen. Rätten för minoriteter att driva egna skolor har funnits i Sverige ända sedan 1700-talet. På 1960-talet debatterade riksdagen om statsbidragen till den judiska Hillelskolan i Stockholm skulle dras in. Flera riksdagsledamöter som yttrade sig i debatten tyckte att de judiska barnen skulle tvingas in i det svenska skolsystemet. Men beslutet blev att skolan skulle få behålla sina bidrag. Med andra världskriget i färskt minne ansågs det för kontroversiellt att stänga en judisk skola. Konfessionella och etniska skolor kan fungera som bryggor mellan olika kulturer. För en muslimsk invandrare kan den svenska kommunala skolan uppfattas som hotfull. I så fall är det mer naturligt att välja en muslimsk eller arabisk skola, där skolpersonalen förstår vad det innebär att vara muslim. På motsvarande sätt väljer svenskar som bosätter sig utomlands nästan alltid att ha sina barn i en svensk eller internationell skola. Många av lärarna i de muslimska eller svensk-arabiska skolorna i Sverige är infödda svenskar. Ofta tar lärarna i dessa skolor ett stort ansvar för att hjälpa inte bara eleverna utan också elevernas familjer.

26 D E F R I S T Å E N D E S K O L O R N A S M Å N G F A L D När föräldrarna stöter på språk- eller kulturproblem har de i många fall bara skolan som de både litar på och kan vända sig till. Skolverkets utbildningsinspektion utövar regelbunden tillsyn över alla fristående grund- och gymnasieskolor. Verket kan fatta beslut om att återkalla rätten till bidrag för fristående skolor som inte följer gällande regler. 25

27 26 K A P I T E L

28 3 Nöjda föräldrar och lärare Friskoleföräldrar är mer nöjda De allra flesta föräldrar uppger sig vara nöjda med den skola som deras barn går i. Men föräldrar med barn i fristående skolor är oftare nöjda än föräldrar med barn i kommunala skolor. Det framgår bland annat av en Temo-undersökning som Friskolornas Riksförbund låtit genomföra. Totalt har 607 föräldrar med barn i skolåldern svarat på frågorna. Av dem som har barn i fristående skolor är 91 procent nöjda med den skola som deras barn går i. Motsvarande andel bland föräldrarna med barn i kommunala skolor är 69 procent. Föräldrarna med barn i fristående skolor ger i genomsnitt högre betyg till barnens skola på alla de punkter som tas upp i undersökningen. De tycker i större utsträckning att skolan bidrar till barnens kunskapsutveckling, att den tar tag i eventuella problem som uppstår och att den erbjuder en trygg miljö för barnen. Andra undersökningar med föräldrar i fristående förskolor ger samma bild.

29 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R Andel av föräldrarna som anser att deras barns skola... Källa: Temo Undersökningen genomfördes hösten Lärare tycker att arbetsmiljön i friskolor är bättre Många lärare som arbetar i fristående skolor har tidigare arbetat i en kommunal skola. Skälen till att byta skola varierar, men en vanlig anledning är önskan att få större inflytande över det egna arbetet. I en undersökning som Demoskop genomfört på uppdrag av SAF intervjuas lärare i fristående skolor som tidigare har arbetat i en kommunal skola. Av svaren framgår bland annat att tre av fyra lärare tycker att arbetsmiljön är bättre i friskolan än i den kommunala skolan. Bara några enstaka procent tycker att arbetsmiljön är sämre i friskolan. I en öppen fråga får lärarna ange de viktigaste skillnaderna i deras arbete i dag jämfört med hur det var när de arbetade i den kommunala skolan. De skillnaderna som lärarna oftast tar upp är:

30 N Ö J D A F Ö R Ä L D R A R O C H L Ä R A R E Större inflytande över det egna arbetet Kortare beslutsvägar Närmare kontakt med skolledningen Bättre samarbete mellan lärarna Större ansvar Bättre kontakt mellan lärare och elever Mer motiverade elever och engagerade föräldrar Av dem som uppger att de förändrade sitt arbetssätt när de bytte från den kommunala skolan till friskolan tycker nästan alla att friskolans arbetssätt är bättre. Undersökningen bygger på intervjuer med totalt 307 lärare som har arbetat mellan ett och sex år i en fristående skola. Samtliga intervjuade lärare har tidigare erfarenhet av att arbeta i en kommunal skola. 29 Lärare får chansen att utvecklas För många lärare innebär det större utvecklingsmöjligheter att arbeta i en fristående skola. De kortare beslutsvägarna gör det lättare att komma till tals och påverka arbetet. Konkurrensen gör det nödvändigt att ständigt utveckla och förbättra arbetsformerna. Därför är konkurrensutsatta skolor mer lyhörda för nya förslag och idéer. Fristående gymnasieskolor som erbjuder yrkesutbildningar har ofta en nära koppling till det lokala näringslivet. Denna koppling gör det lättare för lärarna att ta till sig nya arbetsmetoder.

31 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R En del lärare väljer att starta fristående skolor, antingen på egen hand eller tillsammans med andra. Bland dem som startat fristående skolor i dag finns många kvinnor, vilket avspeglar att läraryrket är kvinnodominerat. Möjligheten att starta fristående skolor är en viktig källa till kvinnligt nyföretagande. 30 Effektiva friskolor Skolor har olika förutsättningar. Därför är det svårt att på ett rättvisande sätt jämföra de resultat som olika skolor uppnår. I en rapport från Skolverket Att mäta skolors relativa effektivitet hävdas att fristående skolor i genomsnitt är mer effektiva än kommunala skolor när det gäller att uppnå ett bra studieresultat för en begränsad mängd resurser. Slutsatsen bygger på jämförelser av kommunala och 54 fristående grundskolor. Den första versionen av rapporten stoppades av Skolverkets styrelse inför publiceringen. Det officiella motivet var att den inte höll tillräckligt hög kvalitet men beslutet togs efter att skolministern i TV hade kritiserat rapporten. I den andra versionen redovisas samma resultat. Dock framhålls att resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom relativt få friskolor ingår i studien. Friskolornas elevsammansättning Ofta hävdas det att friskolornas bättre resultat beror på att de har en annan elevsammansättning än kommunala skolor. Någon aktuell kartläggning av de fristående skolornas elever finns inte. År 2000 gjorde Skolverket en sådan kartläggning.

32 N Ö J D A F Ö R Ä L D R A R O C H L Ä R A R E Denna visade att de fristående skolorna hade en något större andel flickor bland sina elever än de kommunala skolorna. Elever med utländsk bakgrund var kraftigt överrepresenterade i friskolorna. Bland friskolornas niondeklassare hade exempelvis 21 procent utländsk bakgrund, jämfört med 14 procent av de kommunala skolornas niondeklassare. En bidragande orsak är att det är vanligare med fristående skolor i storstadsregionerna, där det bor fler invandrare. I storstäderna hade de kommunala skolorna ungefär lika stor andel elever med utländsk bakgrund som friskolorna. Mer engagerade föräldrar Utmärkande för friskolornas elever var också att de i större utsträckning hade föräldrar med högskole- eller universitetsutbildning. För eleverna i de fristående gymnasieskolorna gällde ungefär detsamma som för eleverna i de fristående grundskolorna. Även på fristående gymnasieskolor fanns en överrepresentation av kvinnliga elever, elever med utländsk bakgrund och elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. En skolas elevsammansättning påverkas förstås av vilken inriktning den har. Sedan Skolverkets kartläggning genomfördes har andelen elever i fristående skolor fortsatt att öka. De friskolor som ökat mest är de med allmän inriktning. Detta borde logiskt sett innebära minskade skillnader mellan de elever som söker sig till fristående skolor och de elever som söker sig till kommunala skolor. Andra studier har visat att det finns en överrepresentation av ensamstående mödrar bland föräldrar som väljer fristående 31

33 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R skolor. Varför det förhåller sig så är oklart, men en teori är att dessa föräldrar söker stöd i uppfostran genom skolan. Eftersom de fristående skolorna har olika inriktningar varierar elevsammansättningen i dessa kraftigt. Om det finns någon generell skillnad i förhållande till kommunala skolor så är det sannolikt att de fristående skolorna i genomsnitt har mer engagerade föräldrar. 32 Ökad segregering? Ett vanligt påstående är att förekomsten av friskolor leder till ökad segregering. Med detta avses att barn med olika bakgrund i allt mindre utsträckning går i samma skolor. Engagerade föräldrar väljer bort dåliga skolor och skolor som ligger i»fel» områden. Men det omvända kan också hävdas att förekomsten av friskolor bidrar till att bryta boendesegregationen. Fristående skolor får ofta sina elever från ett stort geografiskt område, och elevsammansättningen speglar därför olika boendemiljöer och nationaliteter. En friskola måste vara öppen för alla elever för att bli godkänd. Anmälningstid, närhetsprincip och syskonförtur är de intagningsprinciper som är tillåtna för fristående förskolor och grundskolor. För fristående gymnasieskolor är det betygsintagning som gäller, liksom för kommunala gymnasieskolor. Skolorna kan alltså inte själva välja ut sina elever.

34 N Ö J D A F Ö R Ä L D R A R O C H L Ä R A R E Nytänkandet smittar av sig Många kan vittna om att konkurrensen från fristående skolor har positiv inverkan på de kommunala skolorna. Det tydligaste exemplet är att kommunala skolor tar efter pedagogiska metoder och arbetsformer som först har introducerats av fristående skolor. I vissa kommuner har de kommunala skolorna börjat marknadsföra sig i syfte att locka tillbaka elever. När de kommunala gymnasieskolornas yrkesutbildningar inte har rätt inriktning eller håller för låg kvalitet händer det att företag går in och startat egna gymnasieskolor. Sådana företagsgymnasier drivs i dag av flera industri- och tjänsteföretag. De utbildningar som dessa skolor erbjuder är ofta förebilder för de kommunala gymnasieskolornas yrkesutbildningar. Det finns också studier som antyder att elevprestationerna i de kommunala skolorna förbättras, när dessa möter konkurrens från fristående skolor. Exempelvis har nationalekonomen Åsa Ahlin visat att det finns ett positivt samband mellan bättre matematikresultat i den kommunala skolan och förekomsten av fristående skolor i närheten. Påståendet att konkurrens från fristående skolor leder till att de kommunala skolorna utarmas och töms på studiemotiverade elever tycks alltså inte stämma. 33

35 34 K A P I T E L

36 4 Konkurrens på svåra villkor Behov av stabila spelregler För långsiktiga verksamheter som skolutbildning är det viktigt med stabila spelregler. Den som driver en skola behöver kunna veta hur stora intäkterna per elev på ett ungefär blir framöver; annars är det vanskligt att investera i lokaler och utrustning. Det är också viktigt för föräldrar och elever att veta om skolan kommer att finnas kvar. Ett problem som många entreprenörer inom skolområdet får känna av är att villkoren ständigt förändras. Ett annat problem är att reglerna är otydliga, vilket leder till godtycke. När skolpengen för grundskolan först infördes hette det att fristående grundskolor skulle få minst 85 procent av genomsnittskostnaden för vad en plats i den kommunala skolan kostade. Sedan dess har bidragsreglerna ändrats flera gånger. Enligt gällande regler ska kommunernas bidrag till fristående grund- och gymnasieskolor baseras på deras egna kostnader i den kommunala skolan. Några enhetliga riktlinjer för hur bidragen till fristående skolor ska beräknas finns inte. Varje kommun får själv beräkna sina kostnader och de fristående skolorna får så gott de kan förhandla med kommunerna.

37 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 36 Risk för att kommuner gynnar sina egna skolor Redan när de nuvarande reglerna föreslogs var flera remissinstanser kritiska. Ett avdelningsråd på Konkurrensverket sammanfattade verkets kritik på DN-debatt:»Friskolorna får ofta ses som konkurrenter till kommunens skolor. Man kan därför inte bortse från risken att kommunen, t ex när kommunens ekonomi försämras eller inte är i balans, gynnar egna skolor framför friskolorna.» Men regeringen valde att inte lyssna på varningarna. Förslaget drevs igenom med stöd av en knapp riksdagsmajoritet. Så här i efterhand kan konstateras att de ekonomiska villkoren för fristående skolor generellt har förbättrats sedan de nya reglerna infördes. Detta beror på att många kommunpolitiker är vänligt sinnade och försöker vara rättvisa när de fastställer nivån på bidragen. Men erfarenheten är också att olika kommuner räknar på helt olika sätt. I teorin låter det bra att kommunerna ska använda samma beräkningsgrunder som de använder vid fördelningen av resurser till de egna kommunala skolorna. Ofta är det dock oklart vilka beräkningsgrunder kommunen faktiskt använder. De fristående skolorna har svårt att få reda på om det bidrag som de har fått verkligen stämmer. Avgörande för att de fristående skolornas ekonomi ska gå ihop är att eleverna bor i kommuner som inte räknar alltför snålt. Skillnader mellan olika kommuner Att kommuner räknar på olika sätt kan man se särskilt tydligt när elever från olika kommuner går i en och samma fristående skola. Norrköpings Tidningar tog upp exemplet med IT-gymnasiet i Norrköping och Linköping, som erbjuder en utbildning

38 K O N K U R R E N S P Å S V Å R A V I L L K O R som är en variant av det nationella elprogrammet. En elev från Norrköpings kommun ger IT-gymnasiet kronor, en Linköpingselev ger kronor medan en elev från Finspång ger kronor.»systemet är vansinnigt», uttalade sig Jan Wikström, VD på Lärande i Östergötland som driver IT-gymnasiet.»Det är Finspångs kommun som ser till att IT-gymnasiet går att driva.» Särskilt på gymnasienivån orsakar de nuvarande bidragsreglerna problem. I en gemensam skrivelse till regeringen har SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Friskolornas Riksförbund därför krävt att reglerna för bidrag till fristående gymnasirskolor ska ändras. Skolministern har nyligen uppdragit åt Skolverket att ta fram förslag som gör det lättare för kommuner och fristående gymnasieskolor att komma överens. Motsvarande problem med olika bidrag för elever som bor i olika kommuner gäller även för fristående grundskolor, men på grundskolenivån är det mindre vanligt att elever går i en skola som ligger utanför den egna hemkommunen. 37 Skolverkets tillsyn Skolverkets utbildningsinspektion ska utöva tillsyn över och granska kvaliteten i fristående grund- och gymnasieskolor. Om inspektörerna bedömer att en fristående skola inte lever upp till de krav som ställs kan skolans rätt till bidrag återkallas. De flesta fristående skolor har positiva erfarenheter av Skolverkets inspektioner. Men Skolverkets inspektörer tolkar reglerna på olika sätt. Det finns exempel på fristående skolor som har fått sina tillstånd återkallade på lösa grunder. Detta framgår

39 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 38 bland annat av en genomgång av den rättsliga hanteringen av två fall L Estradska gymnasieskolan i Stockholm och Sjölins gymnasieskola i Göteborg som juristen Hans-Gunnar Axberger har gjort. Både L Estradska och Sjölins hade fått rätten till bidrag indragen av Skolverket, men när de överklagade drog verket snabbt tillbaka sina beslut utan att några nya uppgifter förelåg. De anklagelser som verkets inspektörer riktade mot skolorna kunde inte styrkas. Skolverket har även ansvar för att inspektera de kommunala skolorna. Det är dock bara fristående skolor som kan få rätten till bidrag återkallad. De kommunala skolorna får en uppmaning att rätta till de brister inspektörerna upptäcker. För fristående förskolor är det kommunen som beviljar tillstånd och utövar tillsyn. I många fall fungerar detta bra men det finns kommuner som är negativa till konkurrens och därför motarbetar fristående alternativ. Politiskt motstånd Politiskt motstånd mot fristående skolor förekommer på olika nivåer. I den offentliga politiska debatten framställs friskolor ofta som något negativt. Särskilt hård brukar tonen vara mot etniska och konfessionella friskolor.»det måste rensas ordentligt i den här djungeln av friskolor», deklarerade en inflytelserik socialdemokratisk utbildningspolitiker i mitten av 1990-talet. Ett kommunalråd i Borås ville neka bland andra Sverigefinska skolan att få stöd.»vår grundinställning är att inga skolor som drivs på politisk eller religiös grund ska få kommunalt stöd», förklarade han för Borås Tidning. Arbetet Nyheterna

40 K O N K U R R E N S P Å S V Å R A V I L L K O R skrev ungefär samtidigt på ledarplats:»det bästa vore naturligtvis om de alternativa pedagogiker vissa friskolor erbjuder rymdes inom den kommunala verksamheten. Nu är det inte så då ska bidragen till friskolorna utbetalas ytterst restriktivt.» Dessa och andra liknande utspel föranledde Finlands dåvarande president Marti Ahtisaari att under ett möte med Sveriges dåvarande statsminister Ingvar Carlsson ta upp frågan om de sverigefinska skolornas framtid i Sverige. Den finske presidenten var bekymrad över den negativa attityden till etniska friskolor. Med en negativ attityd från ledande politiker är det svårare att starta och driva fristående skolor. Hot om nya begränsningar I många avseenden har klimatet för fristående skolor ändå förbättrats. Framför allt har den allmänna opinionen blivit mer positiv. Enligt en Temo-undersökning som Friskolornas Riksförbund låtit genomföra tycker nio av tio föräldrar att det är bra att det går att välja mellan kommunala och fristående skolor. Men från politiskt håll framförs fortfarande förslag som syftar till att begränsa valfriheten inom skolområdet. Skolministern vill som sagt införa en»stopplag» som hindrar fristående skolor som drivs i aktiebolagsform att ge utdelning till sina aktieägare. Ledande folkpartister föreslog i en debattartikel nyligen att konfessionella skolor ska nekas rätt till bidrag. Återigen kan många som driver fristående skolor notera att deras verksamhet är ifrågasatt. Entreprenörer som skulle vilja starta nya skolor väljer att avvakta, eftersom de inte vet vilka spelregler som kommer att gälla framöver. 39

41 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 40 Bidragsreglerna för fristående grundskolor 1 juli 1991 Ansvaret för godkännande av fristående grundskolor övertas av Skolverket. Godkända skolor beviljas ett statsbidrag på kronor per elev och läsår. 1 juli 1992 Den kommun där friskolan är belägen ska ge ett bidrag per elev (en skolpeng) motsvarande minst 85 procent av genomsnittskostnaden i den kommunala skolan. 1 juli 1993 I stället för lägeskommunen blir det hemkommunen som ska betala bidraget. 1 juli 1995 Bidragsnivån ändras till minst 75 procent av genomsnittskostnaden per elev i den kommunala skolan. 1 juli 1997 Bidragsreglerna ändras igen.»bidraget ska bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna.» 1 juli 2002 En ny begränsning införs. Fristående grundskolor ska kunna nekas bidrag om deras verksamhet innebär»påtagligt negativa följder» för skolväsendet i den kommun där de är belägna. Bidragsreglerna för fristående gymnasieskolor 1 juli 1994 Fristående gymnasieskolor får rätt till ett bidrag från elevernas hemkommuner (en skolpeng) i stället för statsbidrag. Nivån på bidraget är samma i hela landet och styrs av en»riksprislista».

42 K O N K U R R E N S P Å S V Å R A V I L L K O R 1 juli 2002 Bidragsreglerna ändras. För nationella program som hemkommunen själv anordnar ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna. Samtidigt införs begränsningen att en fristående gymnasieskola inte ska vara berättigad till bidrag om skolans verksamhet innebär»påtagligt negativa följder» för skolväsendet i den kommun där den är belägen. Bidragsregler för fristående förskolor 1 januari 1992 Lex Pysslingen» avskaffas, vilket innebär att det blir tillåtet för kommuner att bevilja bidrag till fristående förskolor som drivs i aktiebolagsform januari 1995 En barnomsorgslag införs som innebär att kommunen blir skyldig att erbjuda barnomsorg för alla barn vars föräldrar efterfrågar detta. Förslaget om fri etableringsrätt för fristående förskolor genomförs däremot inte. Kommunerna behåller sin rätt att kunna säga nej till konkurrens inom förskolans område. 1 januari 2003 En maxtaxa för barnomsorg införs som även omfattar fristående förskolor.

43 42 K A P I T E L

44 5 Slutord Förnyelse inom skolområdet och en blomstrande tjänstesektor Uppfattningen att konkurrens är positivt är i dag allmänt vedertagen inom de flesta områden. I Storbritannien har premiärminister Tony Blair nyligen föreslagit ett system där kommunala skolor ska bli mer självständiga och föräldrar ska kunna välja mellan olika kommunala skolor. Att placera sina barn i en brittisk privatskola är dyrt och många föräldrar har därför inte råd. I Sverige finns inga ekonomiska hinder för att välja fristående skolor. Detta har medfört ökad konkurrens och en positiv utveckling inom skolområdet. Nya pedagogiska metoder och arbetsformer har fått spridning. Den utveckling som Tony Blair efterlyser i Storbritannien har i praktiken redan ägt rum i många svenska kommuner. Den monopolsituation som rådde tidigare gör att bilden av hur en skola ska fungera fortfarande är snävt begränsad. Successivt startas nya skolor som avviker från denna bild. Länge fanns exempelvis en föreställning att fristående skolor bara kunde drivas en och en. Men i dag finns flera företag som driver många skolor parallellt. Minst ett av dessa företag Ultra Education har redan börjat exportera svenska utbildningstjänster. Skolor

45 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 44 har startats i Norge och långtgående planer finns på att fortsätta expansionen i Danmark, Spanien och Indien. Alla fristående skolor som startas är inte framgångsrika. Men genom mångfald och konkurrens förnyas det svenska skolsystemet mycket snabbare än vad som annars skulle ha skett. Det stora utbudet av fristående skolor är en konkurrensfördel för Sverige. Därför är det också i ett näringspolitiskt perspektiv viktigt att värna rätten för vanliga familjer att välja fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Valfriheten inom skolområdet bör utvecklas ytterligare i stället för att begränsas. Reglerna kan ändras så att konkurrensen mellan fristående och kommunala skolor sker på mer lika villkor. De bestämmelser som skolorna har att rätta sig efter kan bli mer lättöverskådliga och långsiktigt stabila. Rättssäkerheten kan bli bättre. En framsynt skolpolitik bäddar både för en bättre skola och för en blomstrande marknad med utbildningstjänster.

46 S L U T O R D 45

47 6 Källor Ahlin, Åsa, Compulsory Schooling in a Decentralized Setting: Studies of the Swedish Case, Economic Studies 85, Uppsala University, 2004 Att mäta skolors relativa effektivitet. En modellanalys baserad på resurser och resultat, Skolverket, 2005 Assermark, Gert & Sörensson, Katarina, Arbetslag i skolan, Liber, 1998 Axberger, Hans-Gunnar, Skolverkets tillsyn över L Estradska och Sjölins. En genomgång av den rättsliga hanteringen, Vittra Utbildning, 2004 Barn, elever och personal Riksnivå, Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning, Del , Rapport 260, Skolverket, 2005 Bergström, Fredrik & Sandström, Mikael, Konkurrens bildar skola en ESO-rapport om friskolornas betydelse för de kommunala skolorna, Finansdepartementet, 2001

48 K Ä L L O R Dahlman, Carolin, Får kvinnor tjäna pengar på barn? Vinst och kapitalism i förskolan, Timbro/CVV, 2003 Det är väl ett fritt land? Om valfrihetsreform i motvind, Almega, Edgren, Jan, Ledarskap i skolan. En jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor, Svenskt Näringsliv, 2002 Friskolornas Riksförbunds föräldraenkät hösten 2003, Friskolornas Riksförbund, 2003 Hellman, Jonas, Det blommar i Skolsverige, Timbro, 2000 Kartläggning av elever i fristående skolor, Skolverket, Küng, Andres, Låt Pysslingen leva!, Timbro, 1984 Lindholm, Lisa, Ekonomiska villkor för kommunala och fristående skolor en jämförande studie, 2002 Pettersson, Lars-Olof, Från rivstart till stopplag. Privatiseringsvågen i välfärden , Agora 2001 Werenfels Röttorp, Monica (red), Att arbeta i friskola, SAF, 2000

49 Text: Jonas Hellman, United Minds Form: Jan Anttila Produktion: Ateljé Landgraff AB Tryck: Roos Tryckerier 2005

50 Sveriges unika friskolor Under de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat kraftigt. Tidigare var det mycket ovanligt med fristående skolor. Numera går ungefär var tionde elev i en fristående förskola, grundskola eller gymnasieskola. De fristående alternativen har bidragit med nytänkande inom skolområdet. Konkurrensen har även inspirerat de kommunala skolorna att förnya sina arbetsformer. Unikt för Sverige är att vem helst ska kunna välja en fristående skola utan att det kostar extra. Detta gör att utbudet av skolor blir mer mångsidigt. Det etableras skolor för barn och ungdomar med helt olika behov och bakgrund. I dag är de flesta positiva till förekomsten av alternativ inom utbildningsområdet. Men frågan om de fristående skolornas villkor är fortfarande omdebatterad. I denna skrift beskrivs utvecklingen och det motstånd många friskolor upplever i form av otydliga regler och bristande förståelse från beslutsfattarnas sida. Bakom skriften står Almega Tjänsteföretagen, Arbetsgivarföreningen KFO och Friskolornas Riksförbund. Författare är Jonas Hellman som sedan början av 1990-talet har följt utvecklingen och skrivit om de fristående skolornas villkor.

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40)

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) 2014-04-25 IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND

Läs mer

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland

Läs mer

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Socialdemokraternas utredningsarbete En referensgrupp tillsattes den 1 juni 2012 Referensgruppen har haft träffat akademiker, anställda, utförare

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

AcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag

AcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag Lektion 13 AcadeMedias Frågor om samhällsuppdrag allt möjligt 2 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT Välkända argument Många har åsikter om friskolor. En del påståenden är rena myter, andra bygger på gammal

Läs mer

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund Myter om friskolor Myter är fantasier, påhittade historier, missuppfattningar. Så säger ordboken. Myter om friskolor finns det många. Vandringssägner kan man också kalla dem. 1 Förord Myter är fantasier,

Läs mer

1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet

1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet 1 (8) 1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet I denna PM uppehåller vi oss huvudsakligen kring enskild bidragsberättigad verksamhet och talar om den främst i termer av fristående förskolor och

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Lärare om n Lärare om n Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Intervjuerna har genomförts inom ramen för Novus Opinion webbpanel den 8-15 oktober 2009. Målgruppen

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Det blommar i Skolsverige

Det blommar i Skolsverige Det blommar i Skolsverige Sverige har fått en ny folkrörelse: friskolerörelsen. På tio år har antalet fristående grundskolor närapå fyrdubblats från cirka 90 till cirka 350. Antalet elever som går i en

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Stort stöd för rätten att välja skola

Stort stöd för rätten att välja skola Stort stöd för rätten att välja skola Anser du att det är rätt eller fel att man kan välja vilken grund- eller gymnasieskola barnen ska gå i? Samtliga 8 Man 8 Kvinna 8- år - år 8 - år 8 - år 8 - tkr/år

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

Motion om kommunalt vårdnadsbidrag en rättvisefråga

Motion om kommunalt vårdnadsbidrag en rättvisefråga Kommunfullmäktige 2011 04 26 82 160 2012 01 30 6 14 Kommunstyrelsen 2012 01 16 10 20 Arbets och personalutskottet 2011 12 19 259 564 Dnr 11.280 008 aprilkf20 Motion om kommunalt vårdnadsbidrag en rättvisefråga

Läs mer

Underkänt! Boråsarnas åsikter om skolan

Underkänt! Boråsarnas åsikter om skolan Underkänt! Boråsarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 1 Fråga 6A 1 5 Fråga 6A: Allmän inriktning SAMTLIGA 73 ± 3 16 ± 2 11 ± 2 1 Grundskola år 1-9 74 ± 3 15 ± 2 10 ± 2 2 Gymnasieskola år 1-3 69 ± 4 21 ± 3 10 ± 3 3 Grundskola år 1-6 74 ± 4 15 ± 3 11 ± 3 4

Läs mer

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

Ett Stockholm som investerar för framtiden

Ett Stockholm som investerar för framtiden Ett Stockholm som investerar för framtiden Det här är en del av Socialdemokraterna i Stockholms läns regionala program. Det är det dokument där vi samlat uttrycker våra visioner och ambitioner inom en

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1686 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Friskolor och friskoleetableringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Rapport från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund till NLS förbundsseminarium 2005

Rapport från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund till NLS förbundsseminarium 2005 2005-10-03 Rapport från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund till NLS förbundsseminarium 2005 1. Utbildade lärares roll måste stärkas Lärarorganisationerna kommenterar regeringens skollagsremiss. Lärarnas

Läs mer

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan Underkänt! arnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Etablering av friskola i Vallentuna kommun

Etablering av friskola i Vallentuna kommun 07-11-14 Etablering av friskola i Vallentuna kommun Policy Ett valbart utbud av skolverksamhet av hög kvalité för barn och ungdomar är en viktig service till kommunens invånare. Utbudet skapas genom en

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2006:1447 Utkom från trycket den 22 december 2006 utfärdad den 14 december 2006. Genom riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009 Fastighetsföretagarklimatet 2009 GÖTEBORG Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2015:9775 Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Centrina Kviberg belägen i Göteborgs kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9775 Tillsyn i Centrina

Läs mer

Framtidens skola i Skara kommun

Framtidens skola i Skara kommun Socialdemokraterna i Skara Skara 2009-09-14 Framtidens skola i Skara kommun Lokalanpassning för åk 7-9 och gymnasiet 2 (5) Våra synpunkter på Framtidens skola Bakgrund Översynen av skolans lokaler i Skara

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Aktiebolagsskolorna. Vinsterna, ägarna, dina skattepengar. 15/09/2010 Florencia Rovira Torres 1

Aktiebolagsskolorna. Vinsterna, ägarna, dina skattepengar. 15/09/2010 Florencia Rovira Torres 1 Aktiebolagsskolorna Vinsterna, ägarna, dina skattepengar 1 Friskolor lite siffror På tio år Gymnasieskolor x 6 = 485 Grundskolor x 2 = 709 162 000 elever 2 Olika ägandeformer Stiftelser Föreningar Aktiebolag

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Rapport från Lärarförbundet 2014-02-11 Svenska elevers kunskapsresultat sjunker och då är det viktigare än någonsin att alla elever får det stöd de

Läs mer

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan Kommunfullmäktige i Huddinge 10 december 2012 2012-12- l O Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan

Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Sveriges Islamiska Skolor

Sveriges Islamiska Skolor Sveriges Islamiska Skolor 2008 SIS, Sveriges Islamiska Skolor SIS veriges Islamiska Skolor, som förkortas SIS, är en intresseorganisation för fristående skolor i Sverige som har muslimsk inriktning eller

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53

Läs mer

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Kommittédirektiv Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Dir. 2010:47 Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, med utgångspunkt

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2010:699 Utkom från trycket den 28 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs att 2 a kap. 17 a och

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Kommunens insyn i fristående skolor

Kommunens insyn i fristående skolor UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 13-450/229 SID 1 (5) 2013-02-07 Handläggare: Christer Blomkvist Telefon: 08-508 33 689 Till Utbildningsnämnden 2012-02-07 Förvaltningens

Läs mer

Bristande genomslag för politiskt fattade beslut angående modersmålsstöd i förskolan

Bristande genomslag för politiskt fattade beslut angående modersmålsstöd i förskolan Bristande genomslag för politiskt fattade beslut angående modersmålsstöd i förskolan Den första juni beslutade utbildningsnämnden att förändra modersmålsstödet för barn i förskolan. Beslutet grundar sig

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Syfte Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Utredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet

Utredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet SIGNERAD Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (5) Datum 2013-08-21 Vår referens Ann-Sofie Nordh Planerings- och antagningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15138 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En skola att lita på

Motion till riksdagen: 2014/15138 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En skola att lita på Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15138 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En skola att lita på 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Läs mer

Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan

Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

SJUKVÅRDSPARTIET KALIX KALIX. Kommunalt politiskt program för Kalix Vi kan utveckla Kalix

SJUKVÅRDSPARTIET KALIX KALIX. Kommunalt politiskt program för Kalix Vi kan utveckla Kalix SJUKVÅRDSPARTIET KALIX KALIX Kommunalt politiskt program för Kalix 2011 2014 Vi kan utveckla Kalix 1 KALIX SJUKVÅRDSPARTIET Partiets grundstenar 2 Norrbottens sjukvårdsparti är blockpolitiskt obundet.

Läs mer

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar?

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar? Företagare i debatten Vem vågar och vilka lyssnar? februari 2006 FÖRETAGARE I DEN POLITISKA DEBATTEN Vem vågar och vilka lyssnar? Under de senaste veckorna har det pågått en debatt om företagsledare ska

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Trelleborg3000, v 1.0,

Trelleborg3000, v 1.0, Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Bilaga 1 till bildningsnämndens protokoll 2011-08-24 Bildningsnämnden 2011-08-24 Reservation 134 Begäran om anslag Pilevallskolan Anledningen

Läs mer