Sveriges unika friskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges unika friskolor"

Transkript

1 Sveriges unika friskolor Jonas Hellman

2 Sveriges unika friskolor

3

4 Innehåll Förord Allt fler går i fristående skolor De fristående skolornas mångfald Nöjda föräldrar och lärare Konkurrens på svåra villkor Slutord Källor

5

6 Förord Sveriges utbud av fristående skolor är i många avseenden unikt. Även i andra länder finns det skolor som drivs av fristående aktörer, men oftast är det dyrt att välja dessa skolor. I Sverige har elever som går i fristående skolor rätt att ta med sig»sin» del av de resurser kommunen satsar på skolutbildning. Detta system ibland kallat för»skolpeng» gör det möjligt också för vanliga familjer att välja någon annan skola än de som kommunen driver. Sedan»skolpengen» infördes har det skett en spännande utveckling inom utbildningsområdet. Möjligheten att starta fristående skolor har i praktiken öppnat ett nytt område för privat tjänsteproduktion. Under de senaste åren har det utvecklats nya utbildningstjänster som inte fanns tidigare. Betydelsen av dessa tjänster kommer att visa sig först på några års sikt. Det är knappast någon djärv gissning att en del av dagens relativt okända skolentreprenörer i framtiden kommer att bli kända företagarprofiler. Deras företag kommer med tiden att växa och utbilda allt fler. Klimatet för fristående skolor har troligtvis aldrig varit bättre. Men tyvärr finns det krafter som vill bromsa utvecklingen och begränsa valfriheten inom utbildningsområdet. Syftet med denna skrift är att öka kunskaperna om landets fristående skolor berätta hur de har uppkommit, vilka behov de fyller och varför de bör uppmuntras i stället för att motarbetas. Örjan Lenárd Almega Tjänsteföretagen Arne Mårtensson Arbetsgivarföreningen KFO Gert Assermark Friskolornas Riksförbund

7

8 1 Allt fler går i fristående skolor Valet av skola är viktigt Föräldrar med barn i fristående skolor har en sak gemensamt: De har alla gjort aktiva val. För att barnen ska hamna i en fristående skola krävs alltid en aktiv handling. Detta gäller oavsett om skolan är en förskola, grundskola eller gymnasieskola. Skälen till att man väljer just en fristående skola varierar. Ofta handlar det om att denna skola är mindre och erbjuder en lugnare arbetsmiljö än det kommunala alternativet. En del framhåller engagemanget från lärarnas sida och att barnen lär sig mer. Det kan också handla om att få tillgång till en utbildning som inte erbjuds av någon kommunal skola. För andra är det främst skolans läge som avgör. På orter där det finns flera skolor att välja mellan är valet av skola en stor sak. De flesta föräldrar lägger mycket tid på att söka information och jämföra olika skolor. De hör sig för med grannar och bekanta, besöker skolor och samtalar med skolpersonalen. Det som avgör beslutet är sällan om skolan är kommunal eller fristående, utan att man har kommit fram till att den är bäst barnet.

9 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 8 Kraftig ökning av antalet fristående skolor Antalet fristående skolor i Sverige har ökat kraftigt under de senaste 15 åren. En avgörande drivkraft är att skolorna efterfrågas av föräldrar, elever och lärare. De fristående skolorna tillgodoser behov som skolsystemet annars inte förmår att tillgodose. I dag går cirka elever i fristående grund- och gymnasieskolor och cirka elever i fristående förskolor. Detta kan jämföras med att det totalt finns närmare två miljoner barn och ungdomar i åldrarna 0 18 år. Att gå i en fristående skola är vanligare i vissa kommuner. I Täby utanför Stockholm går samtliga förskoleelever och var fjärde grundskoleelev i fristående skolor. Men i många av landets kommuner finns det fortfarande inga fristående alternativ inom skolområdet. De fristående grundskolorna är fler än de fristående gymnasieskolorna, men den andel av eleverna som går i en friskola är större på gymnasienivån. I några enstaka kommuner rör det sig om nästan var tredje gymnasieelev. I stora delar av landet är dock utbudet av fristående gymnasieskolor mycket begränsat. Fristående förskolor finns i fler kommuner än fristående grund- och gymnasieskolor. Enheterna är mindre; det krävs färre elever för att starta en fristående förskola.

10 A L L T F L E R G Å R I F R I S T Å E N D E S K O L O R Antal verksamma fristående grund- och gymnasieskolor Källa: Skolverket 9 Antal kommuner med friskolor Antal av landets totalt 290 kommuner där det finns fristående skolor. Fristående förskola Fristående grundskola Fristående gymnasieskola 226 kommuner 171 kommuner 80 kommuner Uppgifterna avser läsåret 2004/2005. Källa: Skolverket

11 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R Fristående skolor inget nytt fenomen Fristående skolor är inget nytt fenomen. När den obligatoriska skolan infördes i Sverige drevs en stor del av utbildningen i»enskild» regi. I början av 1900-talet startade många enskilda skolor i syfte att ge flickor utbildning. De statliga läroverken var på den tiden bara öppna för pojkar. I mitten av 1900-talet var storskalighet och enhetlighet på modet. Detta var industrialismens storhetstid års skolberedning var starkt präglad av tanken att införa en»enhetsskola» för alla barn. Under och 1970-talen försvann många enskilda skolor eller»privatskolor» som de också kallades. Uttrycket»fristående skolor» började användas först senare. 10 Antal barn i fristående förskolor Källa: Skolverket

12 A L L T F L E R G Å R I F R I S T Å E N D E S K O L O R Kärvt klimat på 1970-talet Allra kärvast var klimatet mot enskilda skolor på 1970-talet. Motviljan mot konkurrens inom skolområdet fanns i olika politiska läger. I en omröstning 1973 beslutade exempelvis kommunfullmäktige i Stockholm att dra in de kommunala bidragen till samtliga enskilda grundskolor i huvudstaden. Bara en skola skulle undantas från beslutet: Franska skolan. Röstfördelningen var till förmån för att dra in de enskilda skolornas bidrag. Flera borgerliga ledamöter röstade för socialdemokraternas förslag att dra in bidragen.»bibehållandet av de privata skolorna strider mot principen att alla människor ska ha lika möjlighet till utbildning», hette det i ett uttalande från Centerns ungdomsförbund efter beslutet. Pysslingen visar vägen Vändpunkten kom under 1980-talet. Ett viktigt frö såddes av Bert Levin och Thomas Berglund som startade den privata förskolan Pysslingen. Från politiskt håll mötte Pysslingen hårt motstånd.»privata daghem ska stoppas med alla medel», deklarerade den dåvarande socialdemokratiske socialministern Sten Andersson. Ett riksdagsbeslut togs om att daghem som drivs med»uppenbart vinstsyfte» inte skulle få statsbidrag. Lagen, vars syfte var att stoppa tillkomsten av privata daghem, kom att kallas»lex Pysslingen». Pysslingen fortsatte dock sin verksamhet och drev sex förskolor på arbetsledningsentreprenad Debatten bidrog till en mer positiv syn på privata alternativ inom barnomsorg och utbildning. Förnyare inom socialdemo- 11

13 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R kratin drev på för att partiet skulle överge sitt hårdnackade motstånd. I en uppmärksammad intervjubok förklarade den dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt att man inte bör se dogmatiskt på vem som är huvudman för barnomsorgen. Det viktiga är vilka tjänster som produceras, inte organisationsformen, framhöll Feldt. 12 Införandet av skolpengen Pysslingen inspirerade fler att försöka. Successivt tillkom nya privata alternativ inom områden som traditionellt hade dominerats av offentliga monopol. Trots oklara regler och politiskt motstånd kände flera skolentreprenörer att tiden var mogen för nytänkande. Under Göran Perssons tid som skolminister togs beslut om att underlätta för fristående grundskolor att få statsbidrag. Efter regeringsskiftet 1991 togs Lex Pysslingen bort och därmed blev det lättare att starta fristående förskolor. Den borgerliga regeringen införde rätten till en skolpeng för den som valde en fristående grund- eller gymnasieskola. Tanken med skolpengen är att elever som väljer en fristående skola ska ha rätt att ta med sig sin del av de kommunala skolresurserna. En förutsättning är dock att skolan är godkänd och följer uppsatta regler. Reformerna blev startskottet för den kraftiga ökning av antalet fristående skolor som därefter har skett. Eftersom anslagen till grundskolan varierar kraftigt mellan olika kommuner är det svårt att ha en enhetlig skolpeng i hela landet. I stället heter det att kommunen ska betala motsvarande det som en plats i den egna kommunala skolan kostar. Reglerna

14 A L L T F L E R G Å R I F R I S T Å E N D E S K O L O R för hur ersättningen ska räknas fram kan tolkas på olika sätt, vilket på många ställen leder till oenighet. Kommunerna har tolkningsföreträde och räknar i praktiken som de själva vill. Vissa kommuner ger ungefär samma bidrag till elever i friskolor som till eleverna i den egna kommunala skolan, medan andra kommuner gör allt för att hålla nere friskolornas bidrag. Principen att resurserna ska följa eleven har dock gjort det lättare att starta och driva fristående skolor. Sporrar till utveckling Skolpengen för grundskolan infördes läsåret 1992/93. Då gick cirka en procent av landets grundskoleelever i en fristående skola. I dag är andelen nästan sju procent. Andelen gymnasieelever i fristående skolor har ökat ännu mer, från mindre än en procent till nästan tolv procent. De fristående förskolorna fick också bättre villkor i början av 1990-talet. Men den fria etableringsrätt som var på förslag infördes aldrig. Fortfarande är det kommunen som bestämmer om en fristående förskola ska få tillstånd att starta. Det är också kommunen som beviljar bidrag och som utövar tillsyn över de fristående förskolornas verksamhet. Trots att flera försök har gjorts att försämra villkoren har antalet fristående skolor fortsatt att öka. Varje läsår startar ett stort antal nya. Några lägger också ner sin verksamhet, vilket oftast beror på resursbrist och sviktande elevunderlag. Från kommunalt håll framhålls ibland invändningen att det är svårt att planera långsiktigt när eleverna har möjlighet att byta skola. Motsvarande osäkerhet gäller förstås även för den 13

15 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R som driver en fristående skola. Om föräldrar och elever är missnöjda kan de byta skola och därmed försvinner också de kommunala bidragen. Detta är samtidigt en av grundtankarna bakom skolpengssystemet. Konkurrensen ska sporra till utveckling och göra skolorna mer lyhörda för föräldrarnas och elevernas önskemål. De fristående skolor som överlever är bara de som lyckas leva upp till föräldrarnas och elevernas som regel högt ställda förväntningar. Andelar av eleverna i fristående skolor Andelar av barnen/eleverna på olika utbildningsnivåer som går i en fristående skola. 14 Fristående förskola 16,7 % Fristående grundskola 6,8 % Fristående gymnasieskola 11,7 % Uppgifterna avser läsåret 2004/2005. Källa: Skolverket

16 A L L T F L E R G Å R I F R I S T Å E N D E S K O L O R Kommuner med fristående grund- eller gymnasieskolor Antalet fristående alternativ inom skolan Källa: Almega

17 16 K A P I T E L

18 2 De fristående skolornas mångfald Motiven för att starta fristående skolor Fristående skolor startas av olika skäl. Ibland handlar det om lärare som vill arbeta mer självständigt och förverkliga sina idéer. I några fall finns det en skolentreprenör som tror på en viss pedagogisk metod eller organisationsform. Det händer också att föräldrar går samman och ser till att det startas en skola i ett visst område eller med en viss inriktning. Ibland ombildas nedläggningshotade kommunala skolor till fristående skolor. För många är målet att skapa en skola som är bättre än den kommunala skolan. Exempelvis händer det att företag startar gymnasieskolor för att trygga sin kompetensförsörjning. Det finns fristående skolor i alla landsändar, men koncentrationen är störst kring storstäderna. De flesta av skolorna är små. Majoriteten av landets fristående grundskolor har färre än 100 elever. Olika inriktningar Bland dem som startar fristående skolor finns människor med skiftande politisk övertygelse, olika religion, helt olika syn på hur en skola bör organiseras och helt olika uppfattningar om

19 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R vilken pedagogisk metod som fungerar bäst. Skolverket gör följande kategorisering av de fristående grundskolorna: Fristående skolor med allmän inriktning. I dessa skolor är utbildningen upplagd på ungefär samma sätt som i en kommunal skola. Eleverna läser samma ämnen och följer samma timplan. Den stora skillnaden är att skolan har en annan huvudman än kommunen. Ofta innebär detta ett stort engagemang från skolledningens och personalens sida. De som driver skolan har som ambition att erbjuda en bra utbildning bättre än den som erbjuds i den kommunala skolan. 18 Fristående skolor med speciell pedagogik. Några exempel på pedagogiska inriktningar är Montessori, Waldorf, Freinet, Reggio Emilia och»i Ur och Skur». I dessa skolor bedrivs inte undervisningen på samma sätt som i en vanlig kommunal skola. Skolan har tillstånd att tillämpa sina egna pedagogiska metoder och behöver inte följa den timplan som annars gäller. I en montessoriskola finns exempelvis inget fast skolschema. Konfessionella skolor. Majoriteten av dessa skolor är kristna, men det finns även ett 15-tal muslimska och några enstaka judiska skolor. De konfessionella skolorna har krav på sig att den ordinarie undervisningen ska vara icke-konfessionell. Ofta bedrivs extraundervisning i ämnen som kristendom eller islam. Språkliga eller etniska skolor. Dessa skolor vänder sig till en viss etnisk folkgrupp, alternativt till dem som vill att deras barn ska lära sig ett visst språk. Exempelvis finns det flera sverigefinska skolor. Det finns också skolor där undervisningen bedrivs på engelska.

20 D E F R I S T Å E N D E S K O L O R N A S M Å N G F A L D Fristående skolor med speciell ämnesprofil. Exempel på sådana skolor är Fryxellska skolan i Västerås (musik och drama), Karl Johans skola i Örebro (sång och musik), Svettpärlan i Karlskrona (idrott och hälsa) och Alfaskolan i Solna (naturvetenskap). Övriga fristående skolor. De fristående skolor som inte går att inordna i någon av ovanstående kategorier, exempelvis skolor för elever med stora behov av särskilt stöd. Flest med allmän inriktning Den procentuella fördelningen mellan olika kategorier fristående skolor förändras över tiden. Under början av 1990-talet, när skolpengen just hade införts, startade många skolor med speciell pedagogik eller konfessionell inriktning. Under senare år har huvuddelen av ökningen utgjorts av fristående skolor med allmän inriktning. 19 Enligt Skolverket fördelar sig de fristående grundskolorna i dag så här: Allmän inriktning 38 % Speciell pedagogik 33 % Konfessionella 13 % Språkliga, etniska 5 % Speciell ämnesprofil 5 % Övriga 6 %

21 20 K A P I T E L

22 D E F R I S T Å E N D E S K O L O R N A S M Å N G F A L D Tre generationer av fristående skolor Många fristående skolor präglas av sin historik och den tidsanda som rådde när de startades. Det finns en grupp av äldre välrenommerade fristående skolor som genom åren har överlevt pedagogiska modetrender, regeländringar och politiska påtryckningar. Denna grupp är inte så stor men dit hör några av landets mest välkända skolor som Enskilda Gymnasiet i Stockholm, Bladins i Malmö och Ebba Petterssons Privatskola i Göteborg. I denna grupp ingår också ett antal äldre etniska och konfessionella skolor som Estniska skolan, Tyska skolan och S:t Eriks Katolska skola. Nästa generation av fristående skolor är de som startade sin verksamhet i samband med att reglerna ändrades i början av 1990-talet. Grundarna av dessa skolor tog chansen att starta en egen skola så fort det blev ekonomiskt genomförbart. De hade modet att starta tidigt och bryta ny mark, trots osäkra villkor. I denna grupp av skolor ingår många med speciell pedagogik, till exempel Montessori eller Waldorf. Där ingår också en hel del etniska och konfessionella skolor. Ett annat exempel är Drevdagens friskola, en skola som kommunen hade beslutat att lägga ner men som föräldrarna ville driva vidare. Under senare år har en tredje generation av fristående skolor dykt upp. Huvudmännen för dessa skolor tänker mer företagsmässigt. Oftast startar de skolor med allmän inriktning eller någon viss ämnesprofil. Till denna generation hör bland andra de skolor som drivs av Vittra Utbildning eller Kunskapsskolan. 21

23 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R Aktiebolag den vanligaste driftsformen De flesta äldre fristående skolor drivs av en stiftelse eller en förening. Orsaken är att det tidigare knappast var tänkbart att driva en skola i aktiebolagsform. Men bland de nya skolor som startar är det vanligare med aktiebolag. Enligt Friskolornas Riksförbund fördelar sig de fristående grundskolorna i dag på följande sätt vad gäller driftsformer: Aktiebolag 52 % Ideell förening 15 % Ekonomisk förening 14 % Stiftelse 14 % 22 Enskild firma 3 % Handelsbolag 1 % Övriga 1 % Valet av driftsform är en avvägning mellan demokratiskt inflytande, formella redovisningskrav, beslutssystem, ekonomisk risk med mera. Uppfattningarna varierar om vilken driftsform som är bäst. Företrädare för stiftelseskolor brukar framhålla att stiftelser till skillnad från aktiebolag inte styrs av något ekonomiskt vinstintresse. Aktiebolagsskolornas företrädare brukar i sin tur framhålla att ett aktiebolag ger större möjligheter till insyn än en stiftelse. Dessutom har aktiebolag smidigare beslutsregler som möjliggör större flexibilitet. Stiftelser är mer bevarande till sin natur.

24 D E F R I S T Å E N D E S K O L O R N A S M Å N G F A L D I aktiebolagsskolor har ägarna ofta en drivkraft att bygga ut verksamheten. Motsvarande drivkraft finns inte i stiftelseskolor. För en stiftelse är det i princip bara förknippat med risker att utöka elevantalet. Aktieutdelning en politisk stridsfråga För att kunna starta en fristående skola krävs ett startkapital. Stiftelser har ofta fått sitt kapital genom donationer. Den som har donerat får ingen avkastning på sina pengar. Idén med aktiebolag är att den som investerar ska ha chans att få avkastning. Därför är det som regel betydligt lättare för ett aktiebolag än för en stiftelse att få ihop kapital. Få företag hade startats om aktiebolagsformen inte fanns. En ekonomisk förening ska också tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. För att en fristående skola ska ha möjlighet att överleva ekonomiskt krävs att intäkterna är större än kostnaderna, alltså att skolan har ett positivt resultat. I första hand används detta resultat till återinvesteringar i lokaler, utrustning med mera. Först när dessa investeringar är gjorda kan utdelning för aktieägare eller föreningsmedlemmar komma ifråga. De flesta skolor som drivs i aktiebolagsform är små. Få har hittills klarat av att ge någon utdelning till sina aktieägare. En viss utdelning krävs för att investeringen inte ska ge sämre avkastning än att placera sitt kapital på ett vanligt bankkonto. Möjligheten att verksamheten i framtiden ska ge ett överskott är viktig för att ägarna ska vilja fortsätta att satsa på skolan. Vinstdrivande skolor är politiskt kontroversiella. Vissa politiker har flaggat för en»stopplag» som ska förhindra att fristående skolor ger utdelning till sina ägare. 23

25 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 24 Varför konfessionella skolor? Sverige har skrivit under internationella konventioner som säger att föräldrar har rätt att välja skola för sina barn enligt sin religiösa övertygelse. Fristående skolor får ha en konfessionell inriktning, men själva undervisningen måste vara icke-konfessionell. Elever som går i kristna eller muslimska skolor ska alltså få religionsundervisning på samma sätt som elever i andra skolor. Ingen grundskola oavsett inriktning får hoppa över exempelvis sexualkunskap eller Darwins utvecklingslära i undervisningen. Rätten för minoriteter att driva egna skolor har funnits i Sverige ända sedan 1700-talet. På 1960-talet debatterade riksdagen om statsbidragen till den judiska Hillelskolan i Stockholm skulle dras in. Flera riksdagsledamöter som yttrade sig i debatten tyckte att de judiska barnen skulle tvingas in i det svenska skolsystemet. Men beslutet blev att skolan skulle få behålla sina bidrag. Med andra världskriget i färskt minne ansågs det för kontroversiellt att stänga en judisk skola. Konfessionella och etniska skolor kan fungera som bryggor mellan olika kulturer. För en muslimsk invandrare kan den svenska kommunala skolan uppfattas som hotfull. I så fall är det mer naturligt att välja en muslimsk eller arabisk skola, där skolpersonalen förstår vad det innebär att vara muslim. På motsvarande sätt väljer svenskar som bosätter sig utomlands nästan alltid att ha sina barn i en svensk eller internationell skola. Många av lärarna i de muslimska eller svensk-arabiska skolorna i Sverige är infödda svenskar. Ofta tar lärarna i dessa skolor ett stort ansvar för att hjälpa inte bara eleverna utan också elevernas familjer.

26 D E F R I S T Å E N D E S K O L O R N A S M Å N G F A L D När föräldrarna stöter på språk- eller kulturproblem har de i många fall bara skolan som de både litar på och kan vända sig till. Skolverkets utbildningsinspektion utövar regelbunden tillsyn över alla fristående grund- och gymnasieskolor. Verket kan fatta beslut om att återkalla rätten till bidrag för fristående skolor som inte följer gällande regler. 25

27 26 K A P I T E L

28 3 Nöjda föräldrar och lärare Friskoleföräldrar är mer nöjda De allra flesta föräldrar uppger sig vara nöjda med den skola som deras barn går i. Men föräldrar med barn i fristående skolor är oftare nöjda än föräldrar med barn i kommunala skolor. Det framgår bland annat av en Temo-undersökning som Friskolornas Riksförbund låtit genomföra. Totalt har 607 föräldrar med barn i skolåldern svarat på frågorna. Av dem som har barn i fristående skolor är 91 procent nöjda med den skola som deras barn går i. Motsvarande andel bland föräldrarna med barn i kommunala skolor är 69 procent. Föräldrarna med barn i fristående skolor ger i genomsnitt högre betyg till barnens skola på alla de punkter som tas upp i undersökningen. De tycker i större utsträckning att skolan bidrar till barnens kunskapsutveckling, att den tar tag i eventuella problem som uppstår och att den erbjuder en trygg miljö för barnen. Andra undersökningar med föräldrar i fristående förskolor ger samma bild.

29 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R Andel av föräldrarna som anser att deras barns skola... Källa: Temo Undersökningen genomfördes hösten Lärare tycker att arbetsmiljön i friskolor är bättre Många lärare som arbetar i fristående skolor har tidigare arbetat i en kommunal skola. Skälen till att byta skola varierar, men en vanlig anledning är önskan att få större inflytande över det egna arbetet. I en undersökning som Demoskop genomfört på uppdrag av SAF intervjuas lärare i fristående skolor som tidigare har arbetat i en kommunal skola. Av svaren framgår bland annat att tre av fyra lärare tycker att arbetsmiljön är bättre i friskolan än i den kommunala skolan. Bara några enstaka procent tycker att arbetsmiljön är sämre i friskolan. I en öppen fråga får lärarna ange de viktigaste skillnaderna i deras arbete i dag jämfört med hur det var när de arbetade i den kommunala skolan. De skillnaderna som lärarna oftast tar upp är:

30 N Ö J D A F Ö R Ä L D R A R O C H L Ä R A R E Större inflytande över det egna arbetet Kortare beslutsvägar Närmare kontakt med skolledningen Bättre samarbete mellan lärarna Större ansvar Bättre kontakt mellan lärare och elever Mer motiverade elever och engagerade föräldrar Av dem som uppger att de förändrade sitt arbetssätt när de bytte från den kommunala skolan till friskolan tycker nästan alla att friskolans arbetssätt är bättre. Undersökningen bygger på intervjuer med totalt 307 lärare som har arbetat mellan ett och sex år i en fristående skola. Samtliga intervjuade lärare har tidigare erfarenhet av att arbeta i en kommunal skola. 29 Lärare får chansen att utvecklas För många lärare innebär det större utvecklingsmöjligheter att arbeta i en fristående skola. De kortare beslutsvägarna gör det lättare att komma till tals och påverka arbetet. Konkurrensen gör det nödvändigt att ständigt utveckla och förbättra arbetsformerna. Därför är konkurrensutsatta skolor mer lyhörda för nya förslag och idéer. Fristående gymnasieskolor som erbjuder yrkesutbildningar har ofta en nära koppling till det lokala näringslivet. Denna koppling gör det lättare för lärarna att ta till sig nya arbetsmetoder.

31 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R En del lärare väljer att starta fristående skolor, antingen på egen hand eller tillsammans med andra. Bland dem som startat fristående skolor i dag finns många kvinnor, vilket avspeglar att läraryrket är kvinnodominerat. Möjligheten att starta fristående skolor är en viktig källa till kvinnligt nyföretagande. 30 Effektiva friskolor Skolor har olika förutsättningar. Därför är det svårt att på ett rättvisande sätt jämföra de resultat som olika skolor uppnår. I en rapport från Skolverket Att mäta skolors relativa effektivitet hävdas att fristående skolor i genomsnitt är mer effektiva än kommunala skolor när det gäller att uppnå ett bra studieresultat för en begränsad mängd resurser. Slutsatsen bygger på jämförelser av kommunala och 54 fristående grundskolor. Den första versionen av rapporten stoppades av Skolverkets styrelse inför publiceringen. Det officiella motivet var att den inte höll tillräckligt hög kvalitet men beslutet togs efter att skolministern i TV hade kritiserat rapporten. I den andra versionen redovisas samma resultat. Dock framhålls att resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom relativt få friskolor ingår i studien. Friskolornas elevsammansättning Ofta hävdas det att friskolornas bättre resultat beror på att de har en annan elevsammansättning än kommunala skolor. Någon aktuell kartläggning av de fristående skolornas elever finns inte. År 2000 gjorde Skolverket en sådan kartläggning.

32 N Ö J D A F Ö R Ä L D R A R O C H L Ä R A R E Denna visade att de fristående skolorna hade en något större andel flickor bland sina elever än de kommunala skolorna. Elever med utländsk bakgrund var kraftigt överrepresenterade i friskolorna. Bland friskolornas niondeklassare hade exempelvis 21 procent utländsk bakgrund, jämfört med 14 procent av de kommunala skolornas niondeklassare. En bidragande orsak är att det är vanligare med fristående skolor i storstadsregionerna, där det bor fler invandrare. I storstäderna hade de kommunala skolorna ungefär lika stor andel elever med utländsk bakgrund som friskolorna. Mer engagerade föräldrar Utmärkande för friskolornas elever var också att de i större utsträckning hade föräldrar med högskole- eller universitetsutbildning. För eleverna i de fristående gymnasieskolorna gällde ungefär detsamma som för eleverna i de fristående grundskolorna. Även på fristående gymnasieskolor fanns en överrepresentation av kvinnliga elever, elever med utländsk bakgrund och elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. En skolas elevsammansättning påverkas förstås av vilken inriktning den har. Sedan Skolverkets kartläggning genomfördes har andelen elever i fristående skolor fortsatt att öka. De friskolor som ökat mest är de med allmän inriktning. Detta borde logiskt sett innebära minskade skillnader mellan de elever som söker sig till fristående skolor och de elever som söker sig till kommunala skolor. Andra studier har visat att det finns en överrepresentation av ensamstående mödrar bland föräldrar som väljer fristående 31

33 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R skolor. Varför det förhåller sig så är oklart, men en teori är att dessa föräldrar söker stöd i uppfostran genom skolan. Eftersom de fristående skolorna har olika inriktningar varierar elevsammansättningen i dessa kraftigt. Om det finns någon generell skillnad i förhållande till kommunala skolor så är det sannolikt att de fristående skolorna i genomsnitt har mer engagerade föräldrar. 32 Ökad segregering? Ett vanligt påstående är att förekomsten av friskolor leder till ökad segregering. Med detta avses att barn med olika bakgrund i allt mindre utsträckning går i samma skolor. Engagerade föräldrar väljer bort dåliga skolor och skolor som ligger i»fel» områden. Men det omvända kan också hävdas att förekomsten av friskolor bidrar till att bryta boendesegregationen. Fristående skolor får ofta sina elever från ett stort geografiskt område, och elevsammansättningen speglar därför olika boendemiljöer och nationaliteter. En friskola måste vara öppen för alla elever för att bli godkänd. Anmälningstid, närhetsprincip och syskonförtur är de intagningsprinciper som är tillåtna för fristående förskolor och grundskolor. För fristående gymnasieskolor är det betygsintagning som gäller, liksom för kommunala gymnasieskolor. Skolorna kan alltså inte själva välja ut sina elever.

34 N Ö J D A F Ö R Ä L D R A R O C H L Ä R A R E Nytänkandet smittar av sig Många kan vittna om att konkurrensen från fristående skolor har positiv inverkan på de kommunala skolorna. Det tydligaste exemplet är att kommunala skolor tar efter pedagogiska metoder och arbetsformer som först har introducerats av fristående skolor. I vissa kommuner har de kommunala skolorna börjat marknadsföra sig i syfte att locka tillbaka elever. När de kommunala gymnasieskolornas yrkesutbildningar inte har rätt inriktning eller håller för låg kvalitet händer det att företag går in och startat egna gymnasieskolor. Sådana företagsgymnasier drivs i dag av flera industri- och tjänsteföretag. De utbildningar som dessa skolor erbjuder är ofta förebilder för de kommunala gymnasieskolornas yrkesutbildningar. Det finns också studier som antyder att elevprestationerna i de kommunala skolorna förbättras, när dessa möter konkurrens från fristående skolor. Exempelvis har nationalekonomen Åsa Ahlin visat att det finns ett positivt samband mellan bättre matematikresultat i den kommunala skolan och förekomsten av fristående skolor i närheten. Påståendet att konkurrens från fristående skolor leder till att de kommunala skolorna utarmas och töms på studiemotiverade elever tycks alltså inte stämma. 33

35 34 K A P I T E L

36 4 Konkurrens på svåra villkor Behov av stabila spelregler För långsiktiga verksamheter som skolutbildning är det viktigt med stabila spelregler. Den som driver en skola behöver kunna veta hur stora intäkterna per elev på ett ungefär blir framöver; annars är det vanskligt att investera i lokaler och utrustning. Det är också viktigt för föräldrar och elever att veta om skolan kommer att finnas kvar. Ett problem som många entreprenörer inom skolområdet får känna av är att villkoren ständigt förändras. Ett annat problem är att reglerna är otydliga, vilket leder till godtycke. När skolpengen för grundskolan först infördes hette det att fristående grundskolor skulle få minst 85 procent av genomsnittskostnaden för vad en plats i den kommunala skolan kostade. Sedan dess har bidragsreglerna ändrats flera gånger. Enligt gällande regler ska kommunernas bidrag till fristående grund- och gymnasieskolor baseras på deras egna kostnader i den kommunala skolan. Några enhetliga riktlinjer för hur bidragen till fristående skolor ska beräknas finns inte. Varje kommun får själv beräkna sina kostnader och de fristående skolorna får så gott de kan förhandla med kommunerna.

37 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 36 Risk för att kommuner gynnar sina egna skolor Redan när de nuvarande reglerna föreslogs var flera remissinstanser kritiska. Ett avdelningsråd på Konkurrensverket sammanfattade verkets kritik på DN-debatt:»Friskolorna får ofta ses som konkurrenter till kommunens skolor. Man kan därför inte bortse från risken att kommunen, t ex när kommunens ekonomi försämras eller inte är i balans, gynnar egna skolor framför friskolorna.» Men regeringen valde att inte lyssna på varningarna. Förslaget drevs igenom med stöd av en knapp riksdagsmajoritet. Så här i efterhand kan konstateras att de ekonomiska villkoren för fristående skolor generellt har förbättrats sedan de nya reglerna infördes. Detta beror på att många kommunpolitiker är vänligt sinnade och försöker vara rättvisa när de fastställer nivån på bidragen. Men erfarenheten är också att olika kommuner räknar på helt olika sätt. I teorin låter det bra att kommunerna ska använda samma beräkningsgrunder som de använder vid fördelningen av resurser till de egna kommunala skolorna. Ofta är det dock oklart vilka beräkningsgrunder kommunen faktiskt använder. De fristående skolorna har svårt att få reda på om det bidrag som de har fått verkligen stämmer. Avgörande för att de fristående skolornas ekonomi ska gå ihop är att eleverna bor i kommuner som inte räknar alltför snålt. Skillnader mellan olika kommuner Att kommuner räknar på olika sätt kan man se särskilt tydligt när elever från olika kommuner går i en och samma fristående skola. Norrköpings Tidningar tog upp exemplet med IT-gymnasiet i Norrköping och Linköping, som erbjuder en utbildning

38 K O N K U R R E N S P Å S V Å R A V I L L K O R som är en variant av det nationella elprogrammet. En elev från Norrköpings kommun ger IT-gymnasiet kronor, en Linköpingselev ger kronor medan en elev från Finspång ger kronor.»systemet är vansinnigt», uttalade sig Jan Wikström, VD på Lärande i Östergötland som driver IT-gymnasiet.»Det är Finspångs kommun som ser till att IT-gymnasiet går att driva.» Särskilt på gymnasienivån orsakar de nuvarande bidragsreglerna problem. I en gemensam skrivelse till regeringen har SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Friskolornas Riksförbund därför krävt att reglerna för bidrag till fristående gymnasirskolor ska ändras. Skolministern har nyligen uppdragit åt Skolverket att ta fram förslag som gör det lättare för kommuner och fristående gymnasieskolor att komma överens. Motsvarande problem med olika bidrag för elever som bor i olika kommuner gäller även för fristående grundskolor, men på grundskolenivån är det mindre vanligt att elever går i en skola som ligger utanför den egna hemkommunen. 37 Skolverkets tillsyn Skolverkets utbildningsinspektion ska utöva tillsyn över och granska kvaliteten i fristående grund- och gymnasieskolor. Om inspektörerna bedömer att en fristående skola inte lever upp till de krav som ställs kan skolans rätt till bidrag återkallas. De flesta fristående skolor har positiva erfarenheter av Skolverkets inspektioner. Men Skolverkets inspektörer tolkar reglerna på olika sätt. Det finns exempel på fristående skolor som har fått sina tillstånd återkallade på lösa grunder. Detta framgår

39 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 38 bland annat av en genomgång av den rättsliga hanteringen av två fall L Estradska gymnasieskolan i Stockholm och Sjölins gymnasieskola i Göteborg som juristen Hans-Gunnar Axberger har gjort. Både L Estradska och Sjölins hade fått rätten till bidrag indragen av Skolverket, men när de överklagade drog verket snabbt tillbaka sina beslut utan att några nya uppgifter förelåg. De anklagelser som verkets inspektörer riktade mot skolorna kunde inte styrkas. Skolverket har även ansvar för att inspektera de kommunala skolorna. Det är dock bara fristående skolor som kan få rätten till bidrag återkallad. De kommunala skolorna får en uppmaning att rätta till de brister inspektörerna upptäcker. För fristående förskolor är det kommunen som beviljar tillstånd och utövar tillsyn. I många fall fungerar detta bra men det finns kommuner som är negativa till konkurrens och därför motarbetar fristående alternativ. Politiskt motstånd Politiskt motstånd mot fristående skolor förekommer på olika nivåer. I den offentliga politiska debatten framställs friskolor ofta som något negativt. Särskilt hård brukar tonen vara mot etniska och konfessionella friskolor.»det måste rensas ordentligt i den här djungeln av friskolor», deklarerade en inflytelserik socialdemokratisk utbildningspolitiker i mitten av 1990-talet. Ett kommunalråd i Borås ville neka bland andra Sverigefinska skolan att få stöd.»vår grundinställning är att inga skolor som drivs på politisk eller religiös grund ska få kommunalt stöd», förklarade han för Borås Tidning. Arbetet Nyheterna

40 K O N K U R R E N S P Å S V Å R A V I L L K O R skrev ungefär samtidigt på ledarplats:»det bästa vore naturligtvis om de alternativa pedagogiker vissa friskolor erbjuder rymdes inom den kommunala verksamheten. Nu är det inte så då ska bidragen till friskolorna utbetalas ytterst restriktivt.» Dessa och andra liknande utspel föranledde Finlands dåvarande president Marti Ahtisaari att under ett möte med Sveriges dåvarande statsminister Ingvar Carlsson ta upp frågan om de sverigefinska skolornas framtid i Sverige. Den finske presidenten var bekymrad över den negativa attityden till etniska friskolor. Med en negativ attityd från ledande politiker är det svårare att starta och driva fristående skolor. Hot om nya begränsningar I många avseenden har klimatet för fristående skolor ändå förbättrats. Framför allt har den allmänna opinionen blivit mer positiv. Enligt en Temo-undersökning som Friskolornas Riksförbund låtit genomföra tycker nio av tio föräldrar att det är bra att det går att välja mellan kommunala och fristående skolor. Men från politiskt håll framförs fortfarande förslag som syftar till att begränsa valfriheten inom skolområdet. Skolministern vill som sagt införa en»stopplag» som hindrar fristående skolor som drivs i aktiebolagsform att ge utdelning till sina aktieägare. Ledande folkpartister föreslog i en debattartikel nyligen att konfessionella skolor ska nekas rätt till bidrag. Återigen kan många som driver fristående skolor notera att deras verksamhet är ifrågasatt. Entreprenörer som skulle vilja starta nya skolor väljer att avvakta, eftersom de inte vet vilka spelregler som kommer att gälla framöver. 39

41 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 40 Bidragsreglerna för fristående grundskolor 1 juli 1991 Ansvaret för godkännande av fristående grundskolor övertas av Skolverket. Godkända skolor beviljas ett statsbidrag på kronor per elev och läsår. 1 juli 1992 Den kommun där friskolan är belägen ska ge ett bidrag per elev (en skolpeng) motsvarande minst 85 procent av genomsnittskostnaden i den kommunala skolan. 1 juli 1993 I stället för lägeskommunen blir det hemkommunen som ska betala bidraget. 1 juli 1995 Bidragsnivån ändras till minst 75 procent av genomsnittskostnaden per elev i den kommunala skolan. 1 juli 1997 Bidragsreglerna ändras igen.»bidraget ska bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna.» 1 juli 2002 En ny begränsning införs. Fristående grundskolor ska kunna nekas bidrag om deras verksamhet innebär»påtagligt negativa följder» för skolväsendet i den kommun där de är belägna. Bidragsreglerna för fristående gymnasieskolor 1 juli 1994 Fristående gymnasieskolor får rätt till ett bidrag från elevernas hemkommuner (en skolpeng) i stället för statsbidrag. Nivån på bidraget är samma i hela landet och styrs av en»riksprislista».

42 K O N K U R R E N S P Å S V Å R A V I L L K O R 1 juli 2002 Bidragsreglerna ändras. För nationella program som hemkommunen själv anordnar ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna. Samtidigt införs begränsningen att en fristående gymnasieskola inte ska vara berättigad till bidrag om skolans verksamhet innebär»påtagligt negativa följder» för skolväsendet i den kommun där den är belägen. Bidragsregler för fristående förskolor 1 januari 1992 Lex Pysslingen» avskaffas, vilket innebär att det blir tillåtet för kommuner att bevilja bidrag till fristående förskolor som drivs i aktiebolagsform januari 1995 En barnomsorgslag införs som innebär att kommunen blir skyldig att erbjuda barnomsorg för alla barn vars föräldrar efterfrågar detta. Förslaget om fri etableringsrätt för fristående förskolor genomförs däremot inte. Kommunerna behåller sin rätt att kunna säga nej till konkurrens inom förskolans område. 1 januari 2003 En maxtaxa för barnomsorg införs som även omfattar fristående förskolor.

43 42 K A P I T E L

44 5 Slutord Förnyelse inom skolområdet och en blomstrande tjänstesektor Uppfattningen att konkurrens är positivt är i dag allmänt vedertagen inom de flesta områden. I Storbritannien har premiärminister Tony Blair nyligen föreslagit ett system där kommunala skolor ska bli mer självständiga och föräldrar ska kunna välja mellan olika kommunala skolor. Att placera sina barn i en brittisk privatskola är dyrt och många föräldrar har därför inte råd. I Sverige finns inga ekonomiska hinder för att välja fristående skolor. Detta har medfört ökad konkurrens och en positiv utveckling inom skolområdet. Nya pedagogiska metoder och arbetsformer har fått spridning. Den utveckling som Tony Blair efterlyser i Storbritannien har i praktiken redan ägt rum i många svenska kommuner. Den monopolsituation som rådde tidigare gör att bilden av hur en skola ska fungera fortfarande är snävt begränsad. Successivt startas nya skolor som avviker från denna bild. Länge fanns exempelvis en föreställning att fristående skolor bara kunde drivas en och en. Men i dag finns flera företag som driver många skolor parallellt. Minst ett av dessa företag Ultra Education har redan börjat exportera svenska utbildningstjänster. Skolor

45 S V E R I G E S U N I K A F R I S K O L O R 44 har startats i Norge och långtgående planer finns på att fortsätta expansionen i Danmark, Spanien och Indien. Alla fristående skolor som startas är inte framgångsrika. Men genom mångfald och konkurrens förnyas det svenska skolsystemet mycket snabbare än vad som annars skulle ha skett. Det stora utbudet av fristående skolor är en konkurrensfördel för Sverige. Därför är det också i ett näringspolitiskt perspektiv viktigt att värna rätten för vanliga familjer att välja fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Valfriheten inom skolområdet bör utvecklas ytterligare i stället för att begränsas. Reglerna kan ändras så att konkurrensen mellan fristående och kommunala skolor sker på mer lika villkor. De bestämmelser som skolorna har att rätta sig efter kan bli mer lättöverskådliga och långsiktigt stabila. Rättssäkerheten kan bli bättre. En framsynt skolpolitik bäddar både för en bättre skola och för en blomstrande marknad med utbildningstjänster.

46 S L U T O R D 45

47 6 Källor Ahlin, Åsa, Compulsory Schooling in a Decentralized Setting: Studies of the Swedish Case, Economic Studies 85, Uppsala University, 2004 Att mäta skolors relativa effektivitet. En modellanalys baserad på resurser och resultat, Skolverket, 2005 Assermark, Gert & Sörensson, Katarina, Arbetslag i skolan, Liber, 1998 Axberger, Hans-Gunnar, Skolverkets tillsyn över L Estradska och Sjölins. En genomgång av den rättsliga hanteringen, Vittra Utbildning, 2004 Barn, elever och personal Riksnivå, Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning, Del , Rapport 260, Skolverket, 2005 Bergström, Fredrik & Sandström, Mikael, Konkurrens bildar skola en ESO-rapport om friskolornas betydelse för de kommunala skolorna, Finansdepartementet, 2001

48 K Ä L L O R Dahlman, Carolin, Får kvinnor tjäna pengar på barn? Vinst och kapitalism i förskolan, Timbro/CVV, 2003 Det är väl ett fritt land? Om valfrihetsreform i motvind, Almega, Edgren, Jan, Ledarskap i skolan. En jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor, Svenskt Näringsliv, 2002 Friskolornas Riksförbunds föräldraenkät hösten 2003, Friskolornas Riksförbund, 2003 Hellman, Jonas, Det blommar i Skolsverige, Timbro, 2000 Kartläggning av elever i fristående skolor, Skolverket, Küng, Andres, Låt Pysslingen leva!, Timbro, 1984 Lindholm, Lisa, Ekonomiska villkor för kommunala och fristående skolor en jämförande studie, 2002 Pettersson, Lars-Olof, Från rivstart till stopplag. Privatiseringsvågen i välfärden , Agora 2001 Werenfels Röttorp, Monica (red), Att arbeta i friskola, SAF, 2000

49 Text: Jonas Hellman, United Minds Form: Jan Anttila Produktion: Ateljé Landgraff AB Tryck: Roos Tryckerier 2005

50 Sveriges unika friskolor Under de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat kraftigt. Tidigare var det mycket ovanligt med fristående skolor. Numera går ungefär var tionde elev i en fristående förskola, grundskola eller gymnasieskola. De fristående alternativen har bidragit med nytänkande inom skolområdet. Konkurrensen har även inspirerat de kommunala skolorna att förnya sina arbetsformer. Unikt för Sverige är att vem helst ska kunna välja en fristående skola utan att det kostar extra. Detta gör att utbudet av skolor blir mer mångsidigt. Det etableras skolor för barn och ungdomar med helt olika behov och bakgrund. I dag är de flesta positiva till förekomsten av alternativ inom utbildningsområdet. Men frågan om de fristående skolornas villkor är fortfarande omdebatterad. I denna skrift beskrivs utvecklingen och det motstånd många friskolor upplever i form av otydliga regler och bristande förståelse från beslutsfattarnas sida. Bakom skriften står Almega Tjänsteföretagen, Arbetsgivarföreningen KFO och Friskolornas Riksförbund. Författare är Jonas Hellman som sedan början av 1990-talet har följt utvecklingen och skrivit om de fristående skolornas villkor.

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund Myter om friskolor Myter är fantasier, påhittade historier, missuppfattningar. Så säger ordboken. Myter om friskolor finns det många. Vandringssägner kan man också kalla dem. 1 Förord Myter är fantasier,

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Sveriges Islamiska Skolor

Sveriges Islamiska Skolor Sveriges Islamiska Skolor 2008 SIS, Sveriges Islamiska Skolor SIS veriges Islamiska Skolor, som förkortas SIS, är en intresseorganisation för fristående skolor i Sverige som har muslimsk inriktning eller

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan Kommunfullmäktige i Huddinge 10 december 2012 2012-12- l O Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Privata investeringar i friskolor

Privata investeringar i friskolor Privata investeringar i friskolor Slutsatser Den ackumulerade vinsten under perioden 2006-2010 var närmare 820 miljoner Extern finansiering via upplåning uppgick till omkring 670 miljoner Nyemissioner

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 1(6) Barn- och utbildningsnämnden Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 Ärendet Förvaltningen föreslår att regler för skolpeng utomlands fastställs. s förslag till beslut Barn-

Läs mer

Inriktning för förskolan och skolan

Inriktning för förskolan och skolan SKOLPLAN Inriktning för förskolan och skolan Människan är en tänkande varelse som har kvar sin nyfikenhet och förmåga att lära nytt hela livet. För att utvecklas behöver vi stimulans. En bra förskola och

Läs mer

Internationella skolor

Internationella skolor Promemoria 2014-09-02 U2014/5177/S Utbildningsdepartementet Internationella skolor 2 Förord Den 3 juli 2012 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt Ingegärd Hilborn, då rättssakkunnig vid

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media NOVEMBER 2008 Tystade lärare Om att kunna framföra kritik i media Innehåll Sammanfattning... 4 Bakrund och metod... 5 Ett aktuellt fall... 6 Redovisning av enkätundersökning... 7 Analys... 11 2 Förord

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Ort och datum Den pedagogiska omsorgens namn Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökande Namnförtydligande Ort

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Kurragömma maktmonopolets rädsla

Kurragömma maktmonopolets rädsla Kurragömma maktmonopolets rädsla När kommunala förskolor tas över av enskilda människor verkar tjänstemän, politiker och andra få en känsla av att tappa kontrollen, att de inte kan detaljstyra skolorna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda Informationsmöte Linghemsskolan Personal och vårdnadshavare 23 januari 2014 Agenda Skolinspektionens granskningar av Linghemsskolan 2005 - Vad är regelbunden tillsyn? Syfte Kontrollera att skolan/verksamheten

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Dagmar, City Akuten! Till detta kom de fackliga organisationernas

Dagmar, City Akuten! Till detta kom de fackliga organisationernas HUR GICK DET MED SYSTEMSKIFTET? ANDERS JOHNSON Sedan valet 1991 har stora delar av den offentliga sektorn iffektiviserats. Det har skettgenom bland annat privatiseringar och genom införande av konkurrens

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Utbildningsnämnden 2005-12-20 1 (13) Kommunhuset, rum 293, kl 08.15-11.00.

Utbildningsnämnden 2005-12-20 1 (13) Kommunhuset, rum 293, kl 08.15-11.00. 12-20 1 (13) Plats och tid Kommunhuset, rum 293, kl 08.15-11.00. Beslutande Britta Bergström Bror Sterner Agneta Rönn Birger Svensson Stefan Ohlsson Monica Lantz Agnetha Bertheau Maria Göransdotter Mårten

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Gungbräda pengarna eller barnen?

Gungbräda pengarna eller barnen? Gungbräda pengarna eller barnen? Varje krona i utdelad vinst har en bättre alternativ användning, konstaterade den före detta skolministern Ingegerd Wärnersson för ett par år sedan. 1 Med detta uttalande

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Det blommar i Skolsverige

Det blommar i Skolsverige Det blommar i Skolsverige Det blommar i Skolsverige Jonas Hellman Timbro/CVV FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000 OMSLAG: SILVER OMSLAGSFOTO: PELLE BERGSTRÖM SÄTTNING: MELANDERS FOTOSÄTTERI AB TRYCK: ELANDERS

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG Antaget av kommunfullmäktige den 22 april 2010, 30 Förskoleverksamhet är ett samlingsbegrepp för förskola,

Läs mer

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Rapport från Lärarförbundet 2014-02-11 Svenska elevers kunskapsresultat sjunker och då är det viktigare än någonsin att alla elever får det stöd de

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde i morgon, onsdag

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde i morgon, onsdag 1 2010-05-18 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde i morgon, onsdag För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Uppföljningsbesök på nystartade fristående skolor läsåret 2010/2011. Rapport

Uppföljningsbesök på nystartade fristående skolor läsåret 2010/2011. Rapport Uppföljningsbesök på nystartade fristående skolor läsåret 2010/2011 2 (15) Sammanfattning Skolinspektionen genomför uppföljningsbesök på samtliga nystartade fristående skolor i Sverige. Läsåret 2010/2011

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer