Studie av egovernment i tre nordiska länder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studie av egovernment i tre nordiska länder"

Transkript

1 Lars Sjöström (40) Studie av egovernment i tre nordiska länder VIRGOkonsult Tel +46 (0) Pg Bg Stråkvägen 50 Org.nr F-skatt Sollentuna Momsreg.nr/VAT-nr SE

2 Lars Sjöström (40) Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Uppdraget Danmark Ländersammanfattning Danmark Styrmodell Lagstiftning Andra regler (policy, strategier, uttalande etc.) Former för organisation och samverkan Finansiering Framgångsfaktorer Analys Finland Ländersammanfattning Finland Styrmodell Lagstiftning Andra regler (policy, strategier, uttalande etc.) Former för organisation och samverkan Finansiering Framgångsfaktorer... 27

3 Lars Sjöström (40) 5.8. Analys Norge Ländersammanfattning Norge Styrmodell Lagstiftning Andra regler (policy, strategier, uttalande etc.) Former för organisation och samverkan Finansiering Framgångsfaktorer Analys Samlad analys Slutsatser Rekommendationer... 39

4 Lars Sjöström (40) Studie av egovernment i tre nordiska länder 1. Sammanfattning Danmark har tagit på sig ledartröjan bland de tre nordiska länderna Danmark, Finland och Norge när det gäller arbetet med egovernment. Slutsatsen är helt klar trots att den baseras på en relativt begränsad studie. Kontakter med länderna och genomgång av information i dokument och på annat sätt leder till slutsatsen. Danmark: har den tydligaste styrformen har skapat en stark koppling även mellan staten och kommunerna har styrande finansierings- och förhandlingsmodeller använder lagstiftningen aktivt och ser successivt igenom alla lagar med digitala glasögon genomför strategiska och gemensamma initiativ som ger tydliga avtryck på det digitala området Från svensk sida bör Danmark studeras djupare och bredare för att få bekräftat att här gjorda iakttagelser kan verifieras närmare och för att hämta hem sådant som kan användas i Sveriges arbete med egovernment. 2. Bakgrund Regeringen inrättade e-delegationen den 26 mars Delegationens uppgifter inom de statliga myndigheternas IT-baserade verksamhet omfattar i huvudsak att: förslå strategi för e-förvaltning koordinera och följa upp effekter av utvecklingsprojekt koordinera vissa standardiseringsfrågor. Den 25 mars 2010 beslutade regeringen att e-delegationens uppdrag även ska omfatta vidareutnyttjandet av handlingar. Delegationen ska främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för detta. E-delegationen ska lämna årliga rapporter med underlag och förslag till regeringen. En slutrapport ska lämnas senast den 31 december 2014.

5 Lars Sjöström (40) E-delegationens arbete ska bidra till målet att utveckla e-förvaltningen till att bli så enkel som möjligt för så många som möjligt. 3. Uppdraget Uppdraget omfattar att beskriva och analysera Danmarks, Finlands och Norges former för e-förvaltning. Analysen ska omfatta den offentliga sektorn. I uppdraget ingår bl.a. att redovisa befintliga styrmodeller, relevant lagstiftning och annan reglering (strategier, policydokument etc.), organisations- och samverkansformer samt finansieringsmodeller. Särskild vikt ska fästas vid analys av framgångsfaktorer och ev. brister. Analysen ska vara av övergripande natur och fördjupad i de delar som bedöms vara av större vikt. 4. Danmark 4.1. Ländersammanfattning Danmark En snabb sammanfattning i punktform: Offentlig sektor med stark styrförmåga i den statliga delen genom principen om en obruten styrkedja från statsministern till varje enskild medarbetare i den operativa verksamheten Självständiga regioner och kommuner som staten knutit starka band till genom tung representation i Styrgrupp för tväroffentligt samarbetet (STS) Ekonomiska styrmedel i form av olika finansieringslösningar; nationella medel och beskattning av kommuner och regioner till gemensamma projekt, förhandlade ekonomiska lösningar, tydlig vilja att skapa värde för pengarna Digitaliseringsstyrelsen och Styrgrupp för tväroffentligt samarbetet (STS) bör ha goda förutsättningar att nå resultat. Någon statens CIO har inte utsetts men vicedirektören vid Digitaliseringsstyrelsen Lars Frelle-Petersen har motsvarande roll Gemensamma strategiska initiativ, exempelvis digitalisering av alla myndighetsblanketter, kan skynda på användningen av digitala tjänster Digital hänsyn/anpassning av all befintlig och ny lagstiftning bör öka medvetenheten om den digitala miljön Myndighetssajterna för kommunikation med medborgare och med näringsliv innehåller både länkar till olika myndigheter och interaktiva tjänster. På sikt ska allt mer av tjänsteutbudet levereras utan kontakt med berörd myndighet.

6 Lars Sjöström (40) 4.2. Styrmodell Statlig förvaltning i Danmark styrs direkt av varje minister med sitt ämbete. Myndigheterna inom ämbetet leds således ytterst av respektive minister, som i princip kan gå in och styra myndighetens verksamhet rent operativ. Det är dock sällsynt att en minister blandar sig i detaljer som rör den dagliga verksamheten. Men genom den möjligheten är det trots allt en obruten kedja från regeringschefen till varje enskild tjänsteman. Offentlig förvaltning i Danmark består av tre självständiga förvaltningsnivåer: stycken ministerieområden

7 Lars Sjöström (40) 2. 5 stycken regioner, som närmast kan liknas vid landsting i Sverige

8 Lars Sjöström (40) stycken kommuner. Sammanhängande lösningar för utveckling av Danmarks eförvaltning behövs över hela den offentliga sektorn för att nå hög effektivitet och bra service till medborgare och företag. Det är ett accepterat faktum att man måste samarbeta tätt för att nå bra resultat; ekonomiskt, kvalitetsmässigt och för att utveckla tjänster, system och verksamheter. För att få detta att fungera fokuserar man mer på starka ekonomiska samband än på juridiska mandat. I Danmark finns en Styrgrupp för tväroffentligt samarbetet (STS) som har till uppgift att påverka koordinering och implementering av Danmarks digitala agenda; Den digitala vägen till framtidens välfärd. I STS finns tjänstemän (inte politiker) som representerar ministerier, regioner och kommuner. Varje halvår rapporterar gruppen till regeringen, till KL (Danska kommunförbundet) och till Danske regioner (Regionernas intresseorganisation). Den danska regeringen förhandlar med kommunerna varje år om statliga bidrag (så kallade blocktillskott). Utöver dessa medel får kommunerna ta ut skatt som komplement till den väsentliga del av resurser för kommunal verksamhet som kommer från staten.

9 Lars Sjöström (40) Regeringen, regionerna och kommunerna har träffat ett politiskt avtal om att genomföra den digitala agendan Den digitala vägen till framtidens välfärd. Regeringen har markerat sin tydliga vilja genom att finansiera 60 stycken olika initiativ till år 2015 och anvisa 926 miljoner DKR för ändamålet. Det gäller till exempel drift (signaturer, hemsidor etc.), utveckling, skolan (digitala läromedel) och välfärdssatsningar. Beskrivningen ger intryck av skillnad mellan Sverige och Danmark i så motto att Danmark har en starkare styrning av sin digitala utveckling och framväxt av egovernment. På det statliga området är det en tydligt obruten styrkedja. Och när det gäller regioner och kommuner förefaller det vara en betydande styrförmåga. Sannolikt starkare än genom motsvarande organisation i Sverige. Det konkreta arbetet med implementering av digitala tjänster och service är spritt över hela offentliga sektorn, men strategiarbete och nationell styrning är numera samlat till Digitaliseringsstyrelsen inom Finansministeriet. Den digitala agendan; Den digitala vägen till framtidens välfärd kopplar ihop digitalisering och välfärd.

10 Lars Sjöström (40) Inom finansdepartementet finns även Moderniseringsstyrelsen som har ansvar för att skapa en mer effektiv offentlig sektor. Digitalisering av interna processer i offentlig verksamhet och digitalisering av kontakterna med medborgare och företag är viktiga inslag i utvecklingsarbetet.

11 Lars Sjöström (40) Ytterligare ett initiativ inom finansdepartementet är Fonden för välfärdsteknologi (tidigare ABTfonden) som primärt ger stöd till digitalisering av tjänster och service inom välfärdssektorn. Fondens ekonomiska resurser för perioden uppgår till 3 miljarder DKR.

12 Lars Sjöström (40) Bilden med den äldre kvinnan och läkaren på skärmen är ett bra exempel på digitalisering och välfärd. Damen på bilden behöver träffa läkaren varje vecka. Med digitalt stöd kan hon glesa ut besöken till varannan vecka. Hon får den sociala kontakten samtidigt som hon halverar antalet resor och får tid över till annat Lagstiftning En viktig förutsättning för att realisera digitala agendan är att successivt konvertera och anpassa lagstiftningen från en analog till en digital miljö. Det rör bland annat postområdet, där digital post ska jämställas med fysisk post och där digital postlåda blir obligatorium för medborgare år Digital post blir enda sättet att kommunicera med offentliga Danmark. Men det blir möjligt att få dispens. Huvudalternativet är digital kommunikation, det analoga alternativet medges efter dispens. Dispensnivån estimeras till högst 20 procent när obligatoriet införs. Förväntan är att dispensnivån kommer att sjunka relativt snabbt när användarna ser nyttan och värdet av digital kommunikation. Lagarna inom några områden är redan anpassade. Den som söker studiemedel eller den som anmäler sig arbetslös kan bara göra det via Internet. Möjligheten att begära dispens finns dock. Estimatet 80/20 gäller även här.

13 Lars Sjöström (40) Ett lagmässigt utvecklingsområde som man arbetar med är underskrifter. Det vill säga att beslut från en myndighet ska vara underskrivet. Frågan är hur man ska definiera underskrift. Gällande lagrum säger inte att underskrift betyder bläck på ett papper. Alternativen som man överväger är att skanna in en underskrift eller på annat göra tydligt vem som fattat beslutet. Genom säker digital kommunikation räknar man med tillräcklig spårbarhet för att kunna härleda den ansvarige beslutsfattaren och därmed uppfylla lagens krav. I Danmark finns en särskild tillsynslag för digitalisering. Den tar upp områden som ska beaktas för att uppfylla digital anpassning vid ny lagstiftning. Det är fråga att tänka digitalt i processen, att pröva hur lagen fungerar i digital miljö, att anpassa för självbetjäning, att beakta möjligheten att återanvända data, att ge tillgång till databaser etc. Det är helt enkelt fråga om att tänka digitalt i lagstiftningsarbetet Andra regler (policy, strategier, uttalande etc.) Danmark har delar av grundläggande infrastruktur på plats för att successivt uppnå sina ambitioner i sin digitala agenda. Av landets 5,5 miljoner innevånare i alla åldrar är det 3,4 miljoner eller drygt 60 procent som använder digital signatur i någon form. Alla danskar finns i centralt kontoregister (så kallat NemKonto) med uppgifter om adresser, bankonton etc. Myndigheterna behöver därför inga egna register. Andra exempel på grundläggande infrastruktur är; e-fakturasystem, företagsregister, personregister, inkomstregister (med inrapportering varje månad). Dansk lagstiftning anpassas successivt så att myndigheter kan hämta information från befintliga register istället för att begära dessa från medborgare och företag. Danska myndigheter har inte full åtkomst till varandras register. Det finns visst motstånd mot att dela information obegränsat, särskilt med hänsyn till önskemål om att värna enskildas integritet och begränsa myndigheters möjlighet till kontroll. Det är lättare att motivera delning av information som ökar myndigheters effektivitet än när delning av data syftar till ökad kontroll. Området kontroll har högre politisk sprängkraft än frågan om förbättrad effektivitet. Privata aktörer har vanligtvis inte tillgång till offentliga sektorns databaser. Men när det till exempel gäller NemKonto får även privata aktörer hämta information. Det leder till stora besparingar för bland annat försäkringsbolag som slipper hålla egna register. På likartat sätt är alla banker med i NemID och drar nytta av digitala signaturer samtidigt som de betalar och står för implementering. År 2014 ska alla danskar ha egen e-postadress i ett säkert system där de kan ta emot brev från offentliga myndigheter. Året efter blir det obligatoriskt att all kommunikation mellan medborgare och myndigheter ska gå genom det digitala postsystemet.

14 Lars Sjöström (40) Redan år, 2012, ska digitala lösningar ha etablerats för danska företags kommunikation med offentliga myndigheter i Danmark. I linje med digital kommunikation kommer frågan om att digitalisera alla blanketter. Det ska vara klart senast år Offentliga Danmarks sajt för kommunikation med medborgare och för kommunikation med näringslivet innehåller både länkar till olika myndigheters egna sajter och tjänster som kan användas direkt på plattformen. På sikt kommer konkreta tjänster att kunna levereras utan vidarebefordran till andra sajter, till exempel i takt med att blanketter digitaliseras Former för organisation och samverkan Det politiska avtalet mellan regeringen, regioner och kommuner är inte lag och innehåller inga sanktioner, men den politiska kulturen i Danmark borgar för att överenskommelsen kommer att hålla. Överenskommelsen har samma karaktär som avtal mellan politiska partier. Av det följer att; Bryter en part kan även den andra göra det. Överenskommelsen är undertecknad av företrädare med dignitet vilket ytterligare förstärker tilltron till överenskommelsen. STS spelar rollen av garant för att digitala agendan kommer att genomföras. I STS finns departementscheferna (motsvarar antagligen kanslichef i Sverige) i de största departementen och direktörerna för KL och Danske regioner. Det är således den starkast möjliga representationen på tjänstemannanivå. STS kan betraktas som en nationell styrgrupp. Den är dock förhindrad att göra politiska ställningstaganden. Även om STS inte har en direkt operativ styrroll har man starka mandat. Statens företrädare kan genom sina ministrar relatera till en obruten styrkedja i verkligheten. Och KL respektive Danske regioner har praktiskt taget samma kraft bland annat med hänsyn till deras roll att förhandla med regeringen om ekonomiska villkor exempelvis blocktillskott. I sådana sammanhang kan även andra frågor tas upp, till exempel om digitalisering. KL är också en starkt sammanhållande kraft mellan kommunerna eftersom det gemensamma skatteuttaget för kommunerna har ett tak. Det vill säga, om en kommun vill höja måste en annan sänka. KL spelar en viktig roll för att förhandla ihop kommunerna. KL:s överenskommelse med regeringen till exempel om sin del i den digitala agendan tas in i det årliga ekonomiavtalet mellan parterna Finansiering Tillgång på ekonomiska resurser påverkar ofta hur olika insatser prioriteras. Utveckling av egovernment är inget undantag. Danmark har tagit fasta på det och etablerat finansieringsmodeller som får en styrande effekt för att realisera den digitala agendan.

15 Lars Sjöström (40) För att finansiera gemensamma projekt inom den digitala agendan lägger staten, regioner och kommuner pengar i en gemensam pott. Pengarna kommer från besparingar på andra håll. Pengarna öronmärks för att användas exempelvis till elektroniska signaturer https://www.nemid.nu/, e-faktura gemensam ingång till det offentliga https://www.borger.dk/sider/default.aspx, gemensam infrastruktur. Ekonomisk fördelning är 40/40/20 för respektive staten, kommuner och regioner. Genom att pengarna kommer från besparingar i respektive förvaltningsnivå räknar man med att endast projekt med hög avkastning prioriteras. Det gäller att få ökad effektivitet för att kunna motivera besparingar. Varje sparad slant ska på sikt ge mer tillbaks. Alla är intresserade av att få ut så mycket som möjligt av service med kvalitet. Möjligheten att koordinera gemensamma insatser för staten, regioner och kommuner påverkas också av hur insatserna finansieras. Genom ledamöterna i STS kan resurser fördelas så att de får en styrande effekt på de digitala insatserna Framgångsfaktorer Viktigaste framgångsfaktorer är formen för styrning och modellen för ekonomisk fördelning. Särskilt när styrning och ekonomi samspelar på ett konstruktivt sätt. Framgång är också att visa på vinster av digitalisering det vill säga när digitala tjänster leder till effektivare verksamhet samtidigt som det sparar pengar. Det gäller att skapa budgetmässigt utrymme för att kunna göra genomgripande reformer. Om någon sektor, kommun, region eller ministerområde, inte ansluter sig till generella och/eller strukturella initiativ påverkar det deras budgetar i de budgetförhandlingar som genomförs varje år. Att kunna använda ekonomin som styrmedel är en framgångsfaktor. Digitalisering får inte bli ett självändamål. Investeringar i infrastruktur, kunskap och ökad effektivitet måste ge avtryck i nytta och värde. Annars är det bättre att använda tid och pengar till annat. Det kan vara svårt när digitalisering prioriteras högt men samtidigt gör det succé när digitalisering inte blir ett självändamål. Utmaningen ligger i att informera och kommunicera effekt och nytta av digitalisering redan innan användarna själva ser och känner av värdet. I takt med att allt fler använder nätet för banktjänster, resor, e-shopping etc. ökar också insikten om nyttan och även förståelsen för att även den offentliga sektorn måste gå i samma riktning, särskilt när man sätter sig i rollen som enskild skattebetalare. Samspelet mellan tydlig styrning och ekonomi underlättas av att ledamöterna i STS har stora möjligheter att påverka i budgetarbetet när resurser fördelas till ministerområden, regioner och kommuner. Möjligheten att påverka kan mycket väl kopplas till dessa ledamöters styrkraft i arbetet med digitalisering inom respektive förvaltningsområde. Bland diskonterade framgångsfaktorer finns tre måloråden:

16 Lars Sjöström (40) - Tidsmålet; Övergångsåret Digitalisera annat än administration; exempelvis telemedicin - Satsning på gemensam infrastruktur; exempelvis NemKonto, NemID, säker e-post etc Analys Danmark har genom sin digitala agenda Den digitala vägen till framtidens välfärd på ett smart sätt motiverat behovet av digitalisering med nödvändiga rationaliseringar och besparingar på vissa områden för att klara behoven på andra områden. Den digitala vägen till framtidens välfärd innehåller konkreta utvecklingsområden samt mätbara och tidsatta mål. Vidare har man tagit vara på möjligheten att organisera en tydlig styrstruktur för att realisera agendan genom att etablera Digitaliseringsstyrelsen. Man har också utvecklat en styrande finansieringsmodell som bör underlätta arbetet. Inte minst eftersom den modellen stärker samspelet mellan staten och regioner/kommuner där staten saknar en obruten styrkedja. Däremot har man inte utsett någon statens CIO men vicedirektören i Digitaliseringsstyrelsen, Lars Frelle-Petersen har motsvarande roll. Genom Danmarks legala möjlighet till ministerstyre finns en klar styrförmåga från statsministern till varje statlig medarbetare. I många avseenden kan man säga att manegen är krattad och att det nu är det fråga om att visa handling och resultat. Vissa punkter i agendan skulle bockas av redan år 2011 och andra varje år till och med Finland 5.1. Ländersammanfattning Finland En snabb sammanfattning i punktform: Offentlig sektor med starkare styrförmåga i den statliga delen än i den kommunala, på grund av en obruten styrkedja mellan varje minister och medarbetare i hans eller hennes fögderi Relativt stark och nyligen etablerad styrmodell för utveckling av egovernment som ännu inte visat sin kraft. En person utsedd till statens CIO ICT-funktionen är dedicerad uppgiften att samordna mellan staten och kommunerna. Begreppet samordna är dock inte lika starkt som att styra Ny ICT-strategi är på gång. Innehållet kommer att visa ambitionsnivå, eventuella mål och styrparametrar

17 Lars Sjöström (40) Flera centrala initiativ kring infrastruktur, säkerhet, medborgarkonton, datadelning inom ICTfunktionens uppgifter Relativt låg utvecklingstakt hittills nu är det upp till bevis som gäller Inga indikationer om behov av särskilda finansieringsmodeller men statlig finansiering av gemensamma projekt har en styrande effekt Styrmodell Sedan sommaren 2011 har Finland en ny regering som markerat sitt strategiska intresse för egovernment bland annat genom en tydligare styrmodell. Finansministeriet ansvarar för att styra utvecklingen av egovernment inom hela offentliga sektorn; det vill säga både den statliga och den kommunala förvaltningen. För att klara detta ur ett operationellt perspektiv har man etablerat en särskild funktion i Finansministeriet; Den offentliga förvaltningens ICT.

18 Lars Sjöström (40) Till chef för Den offentliga förvaltningens ICT har statsrådet (Finlands regering) utsett Timo Valli. Hans titel är ICT-direktör vilket är en tydlig markering om att han är den finska regeringens CIO. Timo Valli är utsedd för en period av fem år. Funktionen Den offentliga förvaltningens ICT är indelad i tre enheter: Enheten för strategisk styrning Enheten för gemensamma lösningar Enheten för krav och rekommendationer Statsrådet har visat i handling att frågor om ICT och egov är högt uppe på agendan genom Finansministeriets övergripande ansvar och genom att inrätta ICT-funktionen samt att utnämna en ICT-direktör. Det återstår dock att se vilka avtryck detta ger i den dagliga användningen av digitala tjänster. Finlands digitala agenda omarbetas för närvarande. ICT-strategin ska vara färdig under hösten 2012.

19 Lars Sjöström (40) ICT-strategin kommer att vara ett viktigt instrument för hur och inom vilka områden ICT-direktören och ICT-funktionen kan verka kraftfullt. Ambitionerna är höga vilket är nödvändigt eftersom Finlands utveckling av digital förvaltning hittills har gått långsamt. Finansministeriet menar att central styrning ökar möjligheterna att minska utgifterna inom informationsförvaltning och ökar möjligheterna att stärka förvaltningens kärnuppgifter. Som exempel lyfter man fram: Möjligheterna att koncentrera resurser från underhåll av grundläggande IT till utveckling av system för administration Bättre produktion av service och tjänster genom samlade IT-tjänster, exempelvis; identifiering, kundkonton, serviceplattformar, användning av datalager Mer gemensam användning och återanvändning av data ska förbättra produktiviteten av offentliga tjänster. ICT-funktionen ansvarar för offentliga förvaltningens datasäkerhet. Det är värt upprepa att Finland bara är i början och inte är helt klara över hur de ska realisera sina ambitioner. Erfarenheter visar att det hittills har gått långsammare än väntat. En bidragande orsak kan vara komplexiteten i att få både staten och kommunerna att samspela kring gemensamma tjänster. Frågan om central styrning av ICT är tydligare nu än tidigare. Utöver de strategiska greppen med ICTdirektör och ICT-funktion i Finansministeriet strävar man i Finland efter att styra även genom Statens IT-servicecentral. IT-servicecentralen (VIP) har till uppgift att integrera IT-tjänster för den offentliga förvaltningen och producera säkra, användarvänliga och kostnadseffektiva IT-tjänster för att underlätta vardagen för organisationerna i den offentliga förvaltningen. Möjligheten och kraften att styra genom VIP är inte helt oproblematisk. Vissa tjänster kan både VIP och andra erbjuda kommunerna. VIP gör det avgiftsfritt medan andra tar betalt. Samtidigt har kommunerna krav att upphandla. Alla potentiella leverantörer arbetar således inte på samma villkor. I samband med utveckling av den nya ICT-strategin finns idéer om att ombilda VIP till ett bolag (inhouse) med den offentliga förvaltningen som ägare. VIP ska i så fall drivas på kommersiella villkor utan krav om att generera vinst. Behovet av att starkare styra utvecklings- och implementeringsarbetet i Finland är uppenbart. Intåget i morgondagens digitala miljö med mer av egovernment har uppenbarligen gått långsammare än väntat. Att utse en särskild ICT-direktör för offentlig förvaltning istället för att dela upp det i två roller, en för staten och en för kommunerna, som det var tidigare är en klar signal om starkare styrning.

20 Lars Sjöström (40) Uppfattningen är att ICT-direktören har stark ställning och är på väg att bygga en reell position samt att han har stora möjligheter att påverka det strategiska programmet för Finlands digitala agenda. Behovet av stark styrning understryks också av att ministerier med byråer och kontor är relativt oberoende. Intresset för att samarbeta varierar, av förklarliga skäl. Utveckling mot mer digital miljö, mer interaktion med medborgare och företag samt mer rationell och effektiv förvaltning kan även innebära att man bantar bort sitt eget arbete. Man sågar av den gren man sitter på. Vilket inte är lätt för någon. En något pinsam historia inträffade när det offentliga skulle upphandla gemensamma posttjänster för nätet. Finska posten, Itella, var en potentiell leverantör, men de avstod från att lämna anbud. Det sägs att de ville behålla posttjänsten hos sig själva. Händelsen blev både svår och pinsam, inte minst för politiken. Eftersom kommunerna har lokalt självstyre är inte ICT-direktörens kraft gentemot kommunerna lika stark som den han har i förhållande till den statliga organisationen. Finland arbetar för att minska antalet kommuner bl.a. för att spara pengar. Både den statliga verksamheten och kommunerna måste öka effektiviteten och skära i sina budgetar. Digitalisering och leverans av flera tjänster över nätet är en förutsättning för att nå högre effektivitet. Fler än hälften av kommunerna har ett eget inhouse-bolag för arbetet med digitala tjänster Lagstiftning I början av 2011 trädde lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen i kraft. Målet med lagen är att åstadkomma bättre offentliga tjänster och effektivare förvaltning samt ge bättre service till medborgare och företag. För att lagen ska få reellt genomslag krävs dock att den kompletteras med dekret som säger vad man är skyldig att göra. Det arbetet är inte klart ännu. Vidare är lagen relativt mjuk eftersom den inte innehåller några sanktioner om någon bryter mot lagens mening. Finland har även lagstiftat om certifikat och identifiering genom Lag om stark autentisering och elektroniska signaturer /617. Banker och andra operatörer är listade som godkända leverantörer av ID-tjänster. Användningen har än så länge fått relativt svagt genomslag bland medborgare Andra regler (policy, strategier, uttalande etc.) Finland har lanserat medborgarkonto https://asiointitili.suomi.fi/ som en del i portalen https://www.suomi.fi avsedd för gemensamma tjänster. Mängden registrerade medborgarkonton är ännu så länge låg med ca konton på 5,4 miljoner invånare. Penetrationen är således inte mer

21 Lars Sjöström (40) än 0,2 procent. En reell nivå torde vara 1-2 miljoner medborgarkonton. Något explicit mål är dock inte fastställt. Eventuellt kommer det i ICT-strategin. Tillväxttakten ligger på nya konton per månad. Vilket är helt otillräckligt för att nå 1-2 miljoner konton inom rimlig tid. Portalen https://www.suomi.fi är den gemensamma portalen för statens och kommunernas digitala kommunikation med medborgare. Portalen bygger på kommunikation av tjänster även om det oftast framgår vilken förvaltning som svarar för tjänsten. Portalen har således en bredare funktion än att vara ett skal för länkar till ägaren av respektive tjänst. Antalet interaktiva e-tjänster är ännu så länge relativt begränsat medan det finns ett stort antal nedladdningsbara blanketter. Vissa av de interaktiva tjänsterna fordrar identifiering. För den som har medborgarekonto och någon form av säker identifiering sker kommunikationen digitalt mellan medborgaren och förvaltningen i säker miljö. Hösten 2008 påbörjade Finansministeriet det så kallade SADe-programmet för att skynda på utvecklingen av elektronisk ärendehantering som en del i ökad demokrati. Målet med programmet är att ge medborgare och företag nyttig, smidig och enkel elektronisk tillgång till offentlig service. Det gäller till exempel frågan om att kunna använda gemensamma gränssnitt oavsett leverantör av tjänst. Och det gäller att göra hela den offentliga förvaltningens informationssystem kompatibla. SADe-programmet innehåller bland annat sex servicehelheter inom ramen för elektronisk ärendehantering. Det rör sig om: Servicehelheten för Plattformen för delaktighet Servicehelheten för den som lär sig Servicehelheten för byggd miljö och boende Servicehelheten för arbetsgivare Servicehelheten för den som grundar ett företag Servicehelheten för social- och hälsoområdet Varje servicehelhet består av ett antal olika tjänster. Som exempel beskriver man Servicehelheten för social- och hälsoområdet så här: ********************************************************************************** Servicehelheten för social- och hälsoområdet Ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling (HALKE) behandlade vid sitt möte den 8 december 2011 läget för och fortsättningen med programmet för påskyndande av elektronisk ärendehantering och demokrati. Den egna hälsan och Välfärdstjänstplaneringen som

22 Lars Sjöström (40) befinner sig i förhandsutredningsskedet ska slås ihop till en servicehelhet inom området för social- och hälsovården. Servicehelheten Den egna hälsan Målet med servicehelheten Den egna hälsan är att producera sådana elektroniska tjänster åt medborgaren som stöder uppföljning av den egna hälsan och välfärden, självutvärdering av och beslutsfattande om hjälpbehovet. Koncentrering av produceringen av allmänna hälso- och sjukdomsuppgifter samt socialuppgifter och minskning av överlappande arbete gynnar kommuner och andra myndigheter. Utgångsläget är att medborgaren själv står i fokus för sin välfärd. De tjänster som utvecklas inom servicehelheten ger användarna möjlighet att ta ansvar för administreringen av de egna välfärdsuppgifterna. Delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen JUHTA förordade vid sitt möte den 21 september 2010 förverkligandet av servicehelheten Den egna hälsan. Social- och hälsovårdsministeriet sköter det praktiska genomförandet. I klustergruppen som fungerar som styrgrupp ingår representanter för följande parter: Institutet för hälsa och välfärd, THL, Esbo stad, Lahtis stad, Uleåborgs stad, Diabetesförbundet i Finland r.f., Sjukvårdsdistrikten för Helsingfors och Nyland HUS, Finlands Kommunförbund, Statens tekniska forskningscentral, Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, Folkpensionsanstalten, Tekes och finansministeriet. Dessutom deltar flera andra aktörer, såsom statliga myndigheter, kommuner och samkommuner i testnings- och piloteringsskedet. Servicehelheten Medborgarens välfärdsserviceplanering Målet med servicehelheten Medborgarens välfärdsserviceplanering är att producera elektroniska, datasäkra tjänster åt medborgarna med vilkas hjälp medborgarna kan söka sådana social- och hälsovårdstjänster som passar dem bäst, söka sig till tjänsterna och förmedla meddelanden som gäller servicen åt serviceorganisationerna. Syftet är att effektivisera planeringen, styrningen och förverkligandet av kundens välfärdsserviceprocesser. Servicehelheten går ut på att bygga och ta i bruk elektroniska verktyg med vilkas hjälp tjänster och resurser kan allokeras allt effektivare så att vårdens kontinuitet samtidigt förbättras. Ett annat mål är att rationalisera det administrativa arbetet samt att ersätta traditionellt skött sakkunnigarbete till tillämpliga delar med elektroniska tjänster.

23 Lars Sjöström (40) Delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen JUHTA förordade vid sitt möte den 20 oktober 2010 förverkligandet av servicehelheten. Social- och hälsovårdsministeriet sköter det praktiska genomförandet. I klustergruppen som fungerar som styrgrupp ingår representanter för följande parter: Institutet för hälsa och välfärd, THL, Esbo stad, Uleåborgs stad, Lahtis stad, Diabetesförbundet i Finland r.f., Sjukvårdsdistrikten för Helsingfors och Nyland HUS, Finlands Kommunförbund, Statens tekniska forskningscentral, Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, Folkpensionsanstalten, Tekes och finansministeriet. Dessutom deltar flera andra aktörer, såsom statliga myndigheter, kommuner och samkommuner i testnings- och piloteringsskedet. ********************************************************************************** I slutet av förra året, den 8 december 2011, behandlade ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling läget och fortsättningen för SADe-programmet. Man framhöll att programmet är ett av regeringens spetsprojekt. Genom att läsa mellan raderna får man intryck av att arbetet i SADeprogrammet behöver styras upp. Ministerarbetsgruppen beslutade bland annat att: Programmets mandatperiod ska förlängas till utgången av 2015 och programmet ska få en egen styrgrupp som består av representanter för ministerier och kommuner. Förlängningen av mandatperioden gör det möjligt att genomföra projekt som befinner sig i förhandsutredningsskedet på ett planenligt sätt och att stödja ibruktagningen av tjänster som åstadkoms inom projekten med centraliserat stöd. Programmet som pågått sedan hösten 2008 visar på höga ambitioner och lång leveranstid. Det är det första riktigt stora gemensamma programmet mellan staten och kommunerna som är finansierat av staten. Förväntningar är höga från medborgare och företag att offentliga förvaltningen ska erbjuda mer service på nätet. Medborgarna efterfråga alltmer av service och tjänster på nätet enligt undersökningar som gjorts i Finland. Det är inte ovanligt med debatt om misslyckade ICT-projekt. Artiklar publiceras i medierna om brister, särskilt om interoperabilitet och inom hälsoområdet. Den 24 november 2011 publicerade Helsingin Sanomat följande artikel med tidigare premiärminister Esko Aho, nu hos Nokia som Executive Vice President of Corporate Relations and Responsibility:

24 Lars Sjöström (40) Ett par andra intressanta iakttagelser i Finland är värda att lyfta fram. I deras jämförelse med andra länder fäster de störst vikt vid information och mätningar från de nordiska länderna. Skälet motiverar de med att nordiska länder mäter användningsfrekvensen av tillgängliga tjänster medan andra länder ofta mäter antalet tjänster som utvecklats och levererats. Det anser således att tillgång och användning av tjänster, det vill säga nyttan, är mer betydelsefullt att mäta än att redovisa vad som utvecklats och lagts ut. En annan intressant notering är Finlands syn på Estlands arbete med egov. Det skymtar fram en viss beundran av Estlands förmåga att anpassa sig till och dra nytta av den digitala världens möjligheter. Det vi hållit på med i Finland under tio års tid åstadkom man i Estland på åtta månader. Även om man inte ska fästa vikt vid exaktheten i tidangivelserna ger uttalandet ändå en indikation om betydande skillnader i Finlands och Estlands förmåga att utveckla egovernment. Motiven bör måhända tas med en nypa salt men att Estland har en relativt ung förvaltning som etablerats de senaste tjugo åren och att man driver arbetet med unga, kreativa och skickliga medarbetare är inte oväsentligt.

25 Lars Sjöström (40) 5.5. Former för organisation och samverkan I Finland finns 12 ministerier. Varje ministerium svarar inom sitt ansvarsområde för beredning av de ärenden som hör till statsrådet (Finlands regering) och för förvaltningens verksamhet. Ministeriernas ansvarsområden bestäms i reglementet för statsrådet och uppgifterna bestäms i de förordningar som gäller för respektive ministerium. Varje minister har I förekommande fall ett antal operativa verksamheter i sin organisation. Det är således en obruten styrkedja ända från statsministern till varje medarbetare i de operativa verksamheter som ska verkställa fattade beslut och gjorda åtaganden. Statsministern och hans eller hennes ministrar har därmed formell beslutskraft att i princip leda och styra verksamheten hela vägen till medarbetare på operationell nivå. År 2011 finns det sammanlagt 336 kommuner i Finland, varav 16 är åländska.

26 Lars Sjöström (40) 5.6. Finansiering En intressant fråga är hur det digitala utvecklingsarbetet finansieras. Det mesta förefaller att finansieras över statsbudgeten. Medan visst utvecklingsarbete delas 50/50 mellan staten och kommunerna. I kontakterna med Finland har det inte kommit fram något som tyder på att finansieringssättet används som direkt styrparameter. Finansieringsformen utgör dock en styrparameter eftersom en hel del av utvecklingsarbetet finansieras direkt över statsbudgeten. Ytterligare en omständighet som påverkar i samma riktning är att Statens IT-servicecentral (VIP) levererar IT-service avgiftsfritt till kommunerna.

27 Lars Sjöström (40) En färsk indikation på statens engagemang går att finna i statsbudgeten för år 2012 inom Finansministeriets område. Drygt 21 miljoner EURO har anslagits för IT-utveckling, -implementering och -drift. Därutöver finns pengar anvisade till förvaltning inom respektive ministerium samt särskilda medel för administrativa datasystem och för främjande av produktivitet. I dessa poster ingår sannolikt även en betydande del IT-relaterade aktiviteter och verksamhet Framgångsfaktorer Från finsk sida vill man inte peka ut några särskilda framgångsfaktorer. Vi måste nå framgång innan vi gör det. Däremot är ambitioner och förväntningar höga. Man ser framför sig betydande möjligheter med regeringens beslutsamhet, Finansministeriets tydligt styrande uppgift, ICT-direktörens mandat, IT-servicecentralens roll samt strävan att minska antalet kommuner, för att nämna några saker Analys Kontakterna med Finland tyder på att man gjort en omstart för att utveckla egovernment. Ambitionerna är höga och viljan att åstadkomma mer än hittills är tydligt redovisad i handling. Redan sommaren 2010 uttalade dåvarande statminister Mari Kiviniemi att ledningen för ICT skulle centraliseras och stärkas.

28 Lars Sjöström (40) Uttalandet följdes upp av den nya regeringen sommaren 2011 genom att markera Finansministeriets ansvar och därtill inrätta en särskild funktion inom ministeriet, med en ICT-direktör som chef. Därefter har man skärpt lagstiftningen. Vidare har man ökat trycket på SADe-programmet genom beslut i Ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling. Flera beslut pekar i samma riktning nämligen en vilja att skapa bättre förutsättningar för dem som ska operera utvecklingen mot ett mer betydelsefullt egovernment. Nu är det fråga om att visa resultat i en reviderad ICT-strategi, betydligt fler medborgarkonton, bra samspel mellan staten och kommunerna, för att nämna några utmaningar. De största drivkrafterna från högsta nivå torde vara ökad effektivitet i offentlig förvaltning och bättre service till medborgare och företag samt möjligheten att spara skattepengar i offentlig verksamhet. 6. Norge 6.1. Ländersammanfattning Norge En snabb sammanfattning i punktform: Offentlig sektor med oberoende och självständiga organisationsdelar Mjuk styrmodell för utveckling av egovernment Begränsad samordning mellan staten och kommunerna Få gemensamma initiativ för hela offentliga sektorn Relativt låg utvecklingstakt Indikationer om behov av tydliga, tidssatta och uppföljningsbara mål samt styrande finansieringsmodeller.

29 Lars Sjöström (40) 6.2. Styrmodell Ansvaret för att utveckla egovernment i Norge ligger hos sektorerna, var för sig. Staten har sitt ansvar. Kommuner och fylken likaså. För statens del betyder det att varje departement ansvarar för sitt verksamhetsområde och att direktoraten (de operativa myndigheterna) svarar för sina delar. Chefen för varje direktorat är oberoende i förhållande till sin minister i regeringen och avgör självständigt vilka prioriteringar han eller hon ska göra, såvida inte regeringen beslutat om särskilda instruktioner för direktoratet. Norges 19 fylken och 431 kommuner är suveräna i sin tur. Där är värt notera att Norges kommuner är många, relativt landets folkmängd. Genomsnittskommunen har drygt tio tusen invånare. I den minsta kommunen (Utsira) bor inte mer än drygt 200 personer medan den största (Oslo) har drygt 600 tusen invånare. Spännvidden mellan olika kommuner, i detta avseende, påverkar antagligen intresset och förutsättningarna för att utveckla digitala tjänster och för att stimulera digital delaktighet. Att väcka intresse

30 Lars Sjöström (40) för att erbjuda lokala digitala tjänster i en kommun där alla känner alla är en avgjort större utmaning än att göra det i en stor kommun med betydligt mer resurser och kompetens samt med andra komparativa fördelar. Norges fragmentiserade struktur inom sin samlade offentliga sektor, inte minst ur ett geografiskt perspektiv, påverkar givetvis möjligheten att styra mot utveckling av ett modernt egovernment med digitala och gränslösa tjänster. I den Norska regeringen är det Fornyings-, administrasjons- og kirkedepartementet (FAD) som svarar för området egovernment. FAD har en koordinerande men inte styrande roll. FAD ska arbeta aktivt för utveckling och implementering av gemensamma tjänster i den offentliga förvaltningen. Men FAD saknar uppenbarligen tillräckligt konkreta instrument för ändamålet. Ett av direktoraten som rapporterar till FAD är Direktoratet for forvaltning og IKT, Difi Difi arbetar aktivt med eförvaltning och driver offentliga förvaltningens gemensamma portal som riktar sig till Norges medborgare. Motsvarande portal mot näringslivet https://www.altinn.no/no/ drivs dock inte av Difi, vilket också är en omständighet som försvårar FAD:s möjligheter att påverka den digitala utvecklingen. Även om FAD och dess minister Rigmor Aasrud ansvarar för och är samordningsminister för eförvaltning så är mandatet begränsat. FAD kan påverka användningen av viss gemensam IT-standard, eftersom det är reglerat i särskild föreskrift. FAD har även möjlighet att påverka budgetprocessen när det gäller IT-förslag. Men möjligheterna är begränsade genom att förslagen ska vägas mot andra prioriterade insatser. FAD har även vissa möjligheter att påverka innehållet i regleringsbrev till direktoraten. Även här är dock möjligheterna små. FAD kan inte uppdra åt ett departement, ett direktorat eller åt kommunerna att utveckla särskilda tjänster. Däremot kan man kräva att en offentlig verksamhet avstår från att utveckla egna tjänster när det redan finns gemensamma att tillgå. Exempelvis att använda utbudet av eid eller att använda statens gemensamma portaler för medborgare och näringsliv. Det är svårt för FAD att ha en aktiv roll, i och med att utvecklingsansvaret ligger hos kommunerna och varje direktorat, medan FAD ska koordinera och lägga till rätta centralt. Norge har ingen CIO i regeringen. Styrmodellen är således svag. FAD koordinerar men saknar verktyg som ger handlingskraft. Det skulle behövas starkare incitament för kommuner och andra lokala/regionala offentliga verksamheter att utveckla och erbjuda digitala tjänster. Bättre finansieringslösningar skulle kunna öka styrkraften. För att snabba upp tempot mot en högre grad av egovernment behöver FAD möjligheter att sätta tydliga mål som anger när olika offentliga tjänster ska finnas tillgängliga på nätet. Även om man anser

31 Lars Sjöström (40) att det är bra att utvecklingsansvaret ligger hos respektive sektor, där man är bäst bekant med behoven, skulle det vara en styrka att kunna följa upp utvecklingsarbetet mot tydliga mål. Det skulle även förbättra möjligheterna för FAD att utöva sin roll som koordinatör. Under 2012 kommer FAD med en samlad rapport över utvecklingsarbetet inom området eförvaltning. Det finns inga konkreta mål för närvarande och det är inte uttalat vilken grad av mål som kan komma i den rapporten. Ambitionen är att Norsk förvaltning ska bli heldigitala. Exakt vad det begreppet definierar återstår att se Lagstiftning Norge började anpassa sin lagstiftning till eförvaltning redan för tio år sedan. Mycket arbete är således gjort men nya frågor kommer upp och behöver tas om hand. Ett exempel är lagen om att post som sänts digitalt, och inte öppnats inom sju dagar, ska skickas med vanlig post. Den lagen behöver ändras. Dels på grund av svårigheter att kontrollera om ett dokument öppnats över huvud taget och av rätt person, dels för att anpassas till säker digital kommunikation. I Difi:s rapport Digitalt førstevalg - en kartlegging av hindringer og muligheter, som publicerades våren 2011, redovisar Difi flera exempel på behov av att anpassa lagar och regler till en digital miljö. Exempelvis krävs det idag att arbetssökande som registrerar sig på nätet måste komplettera sin anmälan med dokument som överlämnas vid besök eller skickas med den analoga posten. Det är ett orimligt krav om digitala tjänster ska underlätta för medborgaren och öka effektiviteten hos förvaltningen. Andra exempel på behov av regeländringar är när en digital anmälan måste kompletteras med ett dokument som är underskrivet av en fysisk person och där en säker elektronisk signatur kunde haft samma status Andra regler (policy, strategier, uttalande etc.) I rapporten från Difi, (Digitalt førstevalg - en kartlegging av hindringer og muligheter), redovisas flera utvecklingsområden. De kan sammanfattas i följande punkter: Större politisk uppmärksamhet och helhetsstrategi för eförvaltning Lagar och regler behöver anpassas till en digital framtid Sektorövergripande finansieringsmodeller God servicekvalitet och kundfokus Verksamhetsinterna förhållanden är avgörande för att lyckas Organisatorisk och teknisk samordning.

32 Lars Sjöström (40) En utredning arbetar med frågan om egen epostlåda för medborgare. Ambitionen är att först skapa ett system för säker kommunikation av dokument inom offentlig sektor men på sikt även för kommunikation med och mellan medborgare och företag. En förutsättning är dock eid med tillräckligt hög säkerhetsnivå. FAD har avtalat med leverantörer på marknaden som erbjuder eid med hög säkerhet och som medborgare kan använda. Även behovet av eid för företag måste täckas. Idag använder de, som vill och kan, sin privata eid exempelvis på offentliga sektorns portal mot näringslivet, när det krävs. Alla vill dock inte använda sin privata legitimation. Därför måste en annan lösning tas fram. Ett annat angeläget utvecklingsområde är att öppna förvaltningarnas databaser som idag är stängda för externa användare. Det flesta myndigheter i Norge är medvetna om att de har information som kan vara värdefull även för andra. Målet är att medborgare inte ska behöva lämna samma information mer än en gång. Det underlättar för medborgare och det minskar risken för fel. En intressant iakttagelse är att Difi utvecklat en Ehandelsplattform för offentlig sektor. Under november 2011 omsattes 660 miljoner NOK inom plattformen. Antalet transaktioner var Till plattformen var 150 offentliga verksamheter anslutna, jämfört med 100 för ett år sedan. Cirka 400 leverantörer publicerar sig på plattformen. Till skillnad från de portaler som Difi förvaltar, med länkar till andra verksamheter, förfaller Ehandelsplattformen vara en applikation som Difi utvecklat och förvaltar. Och som lever i sin egen miljö utan att vara direkt beroende av tjänster som andra verksamheter ansvarar för Former för organisation och samverkan Arbetet med den stora NAV-reformen i Norge har tagit kraft från utvecklingsarbetet med egovernment. Den digitala utvecklingen i offentlig förvaltning har inte flyttat fram positioner i önskvärd takt. NAV, Arbeits- og velferdsdirektoratet, är en sammanslagning av motsvarigheten till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Sverige och en etablering tillsammans med kommunernas socialtjänst. Reformarbetet startade redan 2006, utsattes för mycket kritik och har krävt mycket arbete för att realiseras. När det gäller IT-området har i princip allt fått göras om.

33 Lars Sjöström (40) På näringslivsområdet anser man i Norge att man kommit relativt långt genom portalen altinn.no, https://www.altinn.no/no/ Portalen är främst till för kommunikation mellan företag och myndigheter. Till exempel för att betala skatt, söka arbetskraft, olika typer av tillstånd etc. Portalens innehåll utgår från företagets behov av tjänst men visar även vilken myndighet som ansvarar för tjänsten. «Altinn-portalen er myndighetenes løsning for innrapportering og dialog med næringslivet. Alle tjenester fra det offentlige til næringslivet skal gjøres tilgjengelige her. Målet er at næringslivet bare skal behøve å forholde seg til én nettportal for all rapportering og kommunikasjon med forvaltningen.»

34 Lars Sjöström (40) Norge har en liknande portal (inkl. minside) för kommunikation med medborgarna: Avsikten är att minside ska vara medborgares ingång till tjänster från offentliga verksamheter i Norge. Tjänsterna står i fokus och som användare ska man inte behöva veta vilken myndighet som ansvarar för respektive tjänst. Informationen/tjänsterna på minside pekar oftast till den aktuella myndighetens egen sajt. För tillgång till minside krävs någon form av eid. Hittills har inte minside blivit någon stor succé. Orsaken förefaller vara att medborgare hellre letar tjänster hos den myndighet där de tror att den hör hemma.

35 Lars Sjöström (40) Det pågår därför en diskussion om hur utvecklingen ska gå vidare eftersom minside inte är så framgångsrik. En väg kan bli att skapa en gemensam sajt för att utveckla tjänster för en digital miljö och att därefter publicera tjänsterna på varje tjänsteägares egen sajt. Ansvaret för att utveckla egovernment i Norge ligger hos varje sektor för sig. Samarbetet mellan sektorerna och mellan staten och kommunerna är ett utvecklingsområde Finansiering Det är svårt för FAD att ha en aktiv roll i och med att utvecklingsansvaret ligger hos kommunerna och varje direktorat, medan FAD ska koordinera och lägga till rätta centralt. Inom FAD pågår arbete med att utveckla en eller flera finansieringsmodeller som ska öka incitamenten för offentliga verksamheter att erbjuda digitala tjänster till medborgare och företag. Med nuvarande ordning är det inte ovanligt att kostnaderna genereras på ett ställe och vinsterna på ett annat. När en aktör utvecklar en tjänst som kan användas av många bör kostnaderna istället delas, eller finansieras med centrala/gemensamma medel. Eftersom detta är ett känt problem arbetar FAD med att utveckla en eller flera alternativa modeller för finansiering. Inom FAD menar man att finansieringsfrågan är viktig och avgörande för att nå framgång i fortsatt utveckling och implementering av digitala tjänster till medborgare och företag.

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

En e legitimation för alla Offentliga rummet 2010. Roland Höglund E delegationen

En e legitimation för alla Offentliga rummet 2010. Roland Höglund E delegationen En e legitimation för alla Offentliga rummet 2010 Roland Höglund E delegationen Hur det hela började 1999 EU:s Signaturdirektiv 2000 Svensk Signaturlag 2000 Upphandling av e identifieringstjänster 2001

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Birger Höök. En digital värld

Birger Höök. En digital värld Birger Höök En digital värld 1 Sverige har goda förutsättningar Fungerande byråkrati Lång tradition av att samla och katalogisera data Innovativt klimat Hög kompetens hos medborgarna Duktiga företag Goda

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson Från etablering till leverans Lennart Jonasson Möjligheter och utmaningar för kommunerna NYA SÄTT ATT PÅVERKA Nya affärsmodeller Den demografiska utmaningen - Vi lever allt längre - Vi jobbar allt mindre

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Håkan Johansson Skatteverket Hakan.l.johansson@skatteverket.se 1 Vårt uppdrag - Mina meddelanden Vårt uppdrag är att skapa en ny infrastruktur

Läs mer

ITS Rådet. ITS Ökad tillgänglighet till data och information

ITS Rådet. ITS Ökad tillgänglighet till data och information ITS Rådet ITS Ökad tillgänglighet till data och information 1 Uppdrag Etablera en gemensam myndighets-/näringslivssyn på vad som är trafikslagsövergripande data och hur dessa ska tillgängliggöras mellan

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Vägen till framgång? Är det den vi kör på, eller. Magnus Gunnarsson Ekonomistyrningsverket

Vägen till framgång? Är det den vi kör på, eller. Magnus Gunnarsson Ekonomistyrningsverket Vägen till framgång? Är det den vi kör på, eller Magnus Gunnarsson Ekonomistyrningsverket Vi tar fram kunskap Kunskap utredningar Idéer erfarenhetsutbyte Principer utveckling i samverkan Metoder informationsutbyte

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson,

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, ID-handlingar i traditionell och elektronisk form Fysisk ID-handling Elektronisk ID-handling

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Värmdö kommun. Granskning av ärendehanteringsprocessen inom kommunstyrelsen. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2011-05-22 Antal sidor: 5

Värmdö kommun. Granskning av ärendehanteringsprocessen inom kommunstyrelsen. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2011-05-22 Antal sidor: 5 Granskning av ärendehanteringsprocessen inom Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6.

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

E-handel i offentlig sektor i Sverige

E-handel i offentlig sektor i Sverige E-handel i offentlig sektor i Sverige DIFI EHF-konferens Mats Goffhé Sören Pedersen Agenda E-handel i offentlig sektor i Sverige: Status idag och framåtblick Hur tar man hem nyttan med e-handel? Obligatoriskt

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Hur hittar Frankrike rätt balans mellan jämlikhetsprincipen och decentraliserad omsorg?

Hur hittar Frankrike rätt balans mellan jämlikhetsprincipen och decentraliserad omsorg? Hur hittar Frankrike rätt balans mellan jämlikhetsprincipen och decentraliserad omsorg? Caisse nationale de solidarité pour l autonomie / National solidarity fund for autonomy Lise Burgade Föreningen Sveriges

Läs mer

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi Förvaltningsledningens mål är att den kommunala verksamheten skall karaktäriseras av helhet, framsynthet, god planering,

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Enklare Öppnare Effektivare

Enklare Öppnare Effektivare Enklare Öppnare Effektivare INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2013 Inbjudan till utmärkelsen Sveriges IT-kommun 2013 Framväxten av e-samhället erbjuder stora möjligheter för den enskilde, företag

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter 1 (7) Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter Verksamhetens beslutsunderlag & uppdragskontrakt namn Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter (KLASSA) Ytterst projektbeställare (YPB)

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13

STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13 STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13 1 FIRMA Föreningens firma är Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling ekonomisk förening.

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

IT-strategisk funktion

IT-strategisk funktion IT-strategisk funktion Upprättad: 2006-08-10 Reviderad: 2006-12-01 Fastställt av kommundirektören 2007-01-17 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Inledning 1 2. Nuläge 1 3. Syfte och uppdrag

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer